BUN 20 maj 2024

Imorgon måndag den 20 maj ska barn- och utbildningsnämnden (BUN) antagligen ha sitt sista sammanträde innan sommaren. Det ska nämnden själv avgöra imorgon. Det liggande förslaget är att det blir våravslutning imorgon och inte i juni.

 En delårsrapport, med helårsprognos, är naturligtvis ett givet samtalsämne under en våravslutning. Och särskilt självklart de olikfärgade plopparna som ska markera BUN:s bidrag till att kommunfullmäktiges inriktningsmål uppnås, eller inte. Förhoppningen är så klart att BUN:s resultat ska medverka till kommunens måluppfyllelse. Och det gör de. Målen och de förväntade resultaten ska emellertid inte förväxlas med de uppdrag och föreskrifter som återfinns för förskola och skola i läroplaner och Skollag, även om några av dem hämtar inspiration därifrån.

BUN bidrar till kommunens måluppfyllelse. Det kan konstateras att 4 förväntade resultat uppnås (gröna ploppar) och att ett resultat uppnås delvis (gul plopp). Det är emellertid bedömningar, eftersom delårsrapporten bara, av naturliga skäl, omfattar de fyra första månaderna på året.

Det förväntade resultatet “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar” får en grön plopp:

 “Gymnasiebehörigheten för årets elevgrupp i kommunala skolors årskurs 9 har ökat från 69% vårterminen 2023 till 74% höstterminen 2023. Prognosen är att 83% av dessa elever kommer att nå gymnasiebehörighet vid läsårets slut i juni 2024.”

Det innebär en ganska betydande ökning av gymnasiebehörigheten. Förvaltningen förklarar den förväntade ökningen med att:

“samtliga enheter har prioriterat resurser för att förstärka matematikundervisningen i årskurs 9, exempelvis genom att ha två lärare under matematiklektioner samt erbjuda stöd innan och efter skoldagens slut.”

Ett tvålärarsystem i matematik alltså. Och sedan, och det gäller självklart även andra ämnen, ger lovskolan och den extra studietiden också resultat. Satsningen på elever med problematisk skolfrånvaro i kombination med psykisk ohälsa är också ett led i arbetet. (Det har skapats fler mindre grupper.)

Det är inte utan att man tänker – vad skulle egentligen kunna hända om alla elever i behov av olika stöd faktiskt fick det – efter sina behov? Som Skollagen egentligen föreskriver… Det kan nog bli en diskussion i nämnden om ekonomiska resurser och prioriteringar i samband med detta förväntade resultat.

Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer även att andelen barn och elever som upplever trygghet i lärmiljön kommer att öka. Det görs helt klart ett bra arbete ute på förskolor och skolor, men fler pedagoger och annan personal hade definitivt bidragit till att tryggheten ökade ännu mer.

Det är likadant med “Hållbart medarbetarengagemang ökar” och “Sjukfrånvaron hos våra medarbetare minskar” – ju fler pedagoger och annan skolpersonal som finns ute i verksamheterna desto större chans att dessa förväntade resultat ska uppnås. Jag noterar att det finns en oro för de medarbetare som:

“har arbetat i de lokaler som miljö- och hälsoskyddsnämnden har dömt ut och eventuell påverkan på framtida sjukfrånvaro.”

Förvaltningen är lite tveksam till att det förväntade resultatet “Andelen barn inskrivna i förskolan ökar” ska uppnås. Därför blir bedömningen en gul plopp. Det finns en osäkerhet kring arbetsmarknadens utveckling under året som kan påverka nyttjandegraden av förskola. (Om vårdnadshavarna är arbetslösa får barnen gå på förskolan 15 timmar i veckan.)

BUN har också egna kompletterande förväntade resultat.

Prognosen för “Andelen elever i grundskolan som når kriterierna för bedömning av godtagbara kunskaper i läsförståelse i årskurs 1 ökar” är att detta inte kommer att uppnås. Anledningen är att verksamheterna har fler språksvaga elever. Det förväntade resultatet “Andelen barn som lämnar förskolan och visar på progression i läs- och skrivutveckling ökar” räknar förvaltningen med att det kommer att uppnås. Däremot är det osäkert att det förväntade resultatet “Andelen elever i årskurs 9 som har nått godtagbara kunskaper i alla ämnen ökar” uppnås, eller inte.

“En av osäkerheterna grundar sig i att det finns fortsatta utmaningar med elevernas närvaro.”

Andelen elever i årskurs 7-9 med mer än 75% frånvaro var under 2023 nästan 15%. (Jag har inga siffror för i år.) Samtidigt når fler elever ett godkänt betyg i matematik.

Det ser ut som om det blir färre barn och ungdomar i nämndens olika verksamheter i år jämfört med förra året. Prognosen för året är att antal placeringar finansierade av Vänersborgs kommun i genomsnitt sjunker med 56 barn i förskola och pedagogisk omsorg. Det beräknas bli 77 barn i fritidshem och pedagogisk omsorg (6-12 år) färre. Prognosen är också att antalet barn och ungdomar i förskoleklass och grundskola åk 1-9 minskar med 59. Däremot ökar antalet elever 7-15 år i den anpassade grundskolan, åk 1-9, med 7 elever.

Det kan vara intressant att veta att av Vänersborgs barn och elever gick i april 196 i fristående förskola och 47 i enskild pedagogisk omsorg (1-5 år), 189 elever i fristående fritidshem och 21 elever i enskild pedagogisk omsorg (6-12 år) och 609 i enskild förskoleklass till årskurs 9.

Kostnader för elever i behov av särskilt stöd fortsätter att öka, främst avseende psykosociala och språkliga behov skriver förvaltningen och fortsätter:

“Anpassad grundskola åk 1-9 prognostiserar ett underskott om 2,8 mnkr som avser högre kostnad för tilläggsbelopp, högre kostnad för skolskjuts och fler elever i anpassad grundskola än budgeterat. Fler elever läser också ämnesområden än tidigare, vilket innebär högre personalkostnader då dessa elever har stora omsorgsbehov.”

BUN hade den 30 april 2024 ett periodiserat överskott på 16 milj kr, men prognosen för året är ett nollresultat.

Det var en ganska fullständig sammanfattning av delårsrapporten.

BUN tänker äska 1,12 milj kr ur kommunstyrelsens anslag för oförutsedda medel. De medlen ska användas för att stärka insatserna ht 2024 för de elever som går ur grundskolan vt 2025. Ett av kommunens inriktningsmål är ju att ”Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”. Pengarna ska användas till att anställa ytterligare tre pedagoger, fördelat på de fyra högstadieskolorna.

BUN ska även fatta beslut om att fördela 3 milj kr till förskolan. Nämnden fick ju 4,5 milj kr ”extra” av kommunfullmäktige i december för att “trygga anställningar”.

Det har gjorts en tillsyn av den pedagogiska omsorgen på Ströms slott AB. Det har ju varit en del “strul” kring Ströms slott genom åren, men denna gång bedömer förvaltningen att företaget:

“följer de krav enl skollagen 2010:800 25 kap 2§ samt skolverkets allmänna råd föreskriver genom att den pedagogiska verksamheten stimulerar barns utveckling och lärande då verksamheten utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande.”

BUN ska vidare fördela premier från några stiftelser till de olika högstadieskolorna. Sedan ska nämnden redovisa till samhällsbyggnadsnämnden vilka åtgärder som gjorts för att uppfylla målen i avfallsplanen. BUN ska också ta ställning till “Avtal Vårdsamverkan Fyrbodal 2024-2025”. Förslaget är att ställa sig bakom avtalet. Nämnden ska också besluta att fastställa ”Plan för systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämnden läsår 2024/2025”.

Efter att i vanlig ordning ha fått information från förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Bo Carlsson (C) föreslås det att nämnden ska ställa in sammanträdet i juni… Det är helt enkelt för få ärenden som ska behandlas och avgöras. Ett inställt sammanträde sparar ju faktiskt en del pengar…

Det var det mesta om morgondagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden.

Kategorier:BUN 2024, delårsrapport

KF: Infekterat om Israel/Palestina

Det blev ett kort sammanträde med kommunfullmäktige i onsdags. Det började kl 18.00 och var slut redan kl 19.40 – och då hann ledamöter och ersättare ändå med en fikapaus. De hann faktiskt också med att lyssna på revisor Magnus Cassels (S) föredragning av en revisorsrapport om granskningen av det kommunala aktivitetsansvaret. Och inte nog med det. Demokrati- och jämställdhetsberedningens ordförande Elisabeth Johansson (KD) hann med att redovisa och kommentera beredningens enkät som bland annat tog upp frågor kring samtalsklimatet i fullmäktige. Det var inga större skillnader mot 2023, dvs det var ett ganska bra betyg…

Det var inga överraskningar i utgången av de ärenden som behandlades i onsdags. (Fullmäktiges ärenden är beskrivna ganska noggrant i inlägget “Kommunfullmäktige 15 maj”.) Besluten blev de förväntade, med ett undantag. På ärende 11, “Antagande av Riktlinje för krisledningsnämnden”, begärde kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) ordet. Han yrkade på att ärendet skulle återremitteras – och så blev också fallet. Det var ju en del diskussion redan i kommunstyrelsen om vissa formuleringar, förhållande till styrdokument etc. (Se “KS: Både enigt och oenigt”.)

I slutet av sammanträdet ställde Lutz Rininsland (V) en fråga. Frågan hade lämnats in under måndagen och på mötet skulle kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) svara på den. Frågan handlade om att politikerna inte har haft åtkomst till webbdiariet på flera månader.

Tidigt i onsdags förmiddag, dvs samma dag som sammanträdet hölls, fungerade plötsligt webbdiariet. Politikerna kunde återigen gå in i diariet på egen hand och leta handlingar.

Lutz Rininsland (V) hänvisade i sitt korta anförande till Dan Åbergs (M) numera klassiska doktrin:

“Det säkraste sättet för att inte få nåt genomfört, det är att fullmäktige bifaller en motion.”

Denna kväll lanserades en ny doktrin, Rininslands doktrin:

“Det säkraste sättet för att få nåt genomfört, det är att ställa en fråga i fullmäktige.”

Nu fattas det bara att kommunens webbdiarium blir åtkomligt för alla kommunens invånare. Det är dock en säkerhetsfråga sa Augustsson. Vi hoppas att kommunen kan lösa alla säkerhetsfrågor inom en snar framtid. Lutz Rininsland ska kanske ställa en fråga om det också…

Det blev stor turbulens kring medborgarförslaget om kommunal köpbojkott av varor från Israel.

Det inlämnade medborgarförslaget beskrev Israels krig i Gaza, förstörelsen av skolor och sjukhus, redogjorde för antalet döda osv. Det påpekades att Israel just nu utreds för folkmord av FN:s domstol IJC. Förslaget drog också paralleller mellan Israel och apartheidregimen i Sydafrika under 1970-80-talen. (Du kan ladda ner medborgarförslaget här.)

Medborgarförslaget mynnade ut i kravet, eller yrkandet:

“omedelbart sluta handla varor från Israel för att försöka få till stånd ett omedelbart eldupphör, och fortsätta bojkotten tills situationen i Palestina lösts på ett rättvist sätt”

Tre vänsterpartister var uppe i talarstolen, Ida Hildingsson, Stefan Kärvling och Gunilla Cederbom, och en sverigedemokrat, Mathias Olsson. Det var faktiskt ingen annan som yttrade någonting. Ja, förutom fullmäktiges ordförande Annalena Levin (C).

Ordförande Levin spelade en mycket aktiv och viktig roll. Hon avbröt ofta Vänsterpartiets Ida Hildingsson. Även jag fick mig en tillsägelse.

Ordförande Levin ansåg inte att det hörde till ärendet att tala om konsekvenserna av Israels krig i Gaza, bakgrunden till kriget, omvärldens reaktioner eller Israels/Palestinas historia etc. Och visst, det är möjligt att några formuleringar i anförandena tog för “vida svängar” och hamnade utanför ämnet. Men faktum var ju att ett medborgarförslag låg på bordet som handlade om just kriget och massmördandet i Gaza. Det var därför tämligen naturligt att det kommenterades från talarstolen. Innehållet i medborgarförslaget måste ju kunna diskuteras, i varje fall om kommunfullmäktiges ledamöter ska kunna höra olika åsikter, få flera perspektiv och – ta ställning.

Det är min uppfattning.

Det kanske egentligen var mer sättet som anförandena framfördes på som gjorde att ordförande Levin (C) reagerade, och avbröt. I efterhand har jag hört att många reagerade på just hur anförandena framfördes, själva tonen och attityden.

Ärendet rörde upp många känslor – från flera håll… Det är jag helt medveten om. På något sätt, i något forum bör det nog diskuteras vad som utspelades på onsdagens fullmäktigesammanträde. Det blev inte så bra. Det håller nog alla med om. Och det måste, för kommunens bästa, undvikas i framtiden. Det är viktigt att ledamöterna kan diskutera, samarbeta och visa respekt för varandra.

Jag vill inte kommentera ärendet mer utan hänvisar till kommunens webb-TV. Här kan vem som helst lyssna och beskåda debatten i sin helhet och framför allt – dra sina egna slutsatser. På Vänsterpartiets hemsida finns det också ett inlägg om ärendet och jag ser att flera av ledamöterna i KF har kommenterat ärendet i sociala medier.

Ärendet avslutades med en votering. Medborgarförslaget avslogs med 40 röster (S+C+KD+MP+M+L+SD), 2 ledamöter avstod (från S och MBP) och 5 ville bifalla medborgarförslaget (4 från V och en från MBP). (Se bild på voteringen nedan.)

Det är märkligt att inga ledamöter i S, C, KD, MP, M, L och MBP uttalade sig i frågan. Det är ju faktiskt en av de viktiga och allvarligaste “konflikter”, tillsammans med Ukraina, som världen har skådat på senare år.

I Göteborg har S+V+MP beslutat att fasa ut alla inköp av varor med ursprung från bland annat Israel. Det är synd att inte Vänersborgs kommun sällade sig till alla som protesterar mot Israels krigsbrott och massmord i Gaza.

Ibland har jag svårt att förstå kommunfullmäktige i Vänersborg…

Och glöm inte:

Israel har 729 som de tre inledande siffrorna i streckkoden. Bojkotta sådana varor. Det kan vara frukt och grönsaker som avokado, vindruvor, citrusfrukter, tomater, gurkor, paprikor, dadlar, fikon och äpplen.

Hallevibadet: Vem bestämmer i kommunhuset?

15 maj, 2024 1 kommentar

Anm. En fortsättning på blogginlägget “Hallevibadet: Vad sysslar kommunen med?”.

Jonas Mossberg vill ta över och driva Hallevibadet vidare. Han vill utveckla både badanläggningen och området runt badet. Det finns stora ytor att använda sig av för att göra Hallevi till ett slags “nöjescentrum” (aktivitetscenter eller fritidscentrum kanske är bättre ord) i Vargön. Det har jag skrivit om tidigare och så har även TTELA gjort. (Se TTELA “Paret vill ta över Hallevibadet: ”Finns massor av möjligheter””.)

Mossberg har kommunicerat de här planerna med politikerna i samhällsbyggnadsnämnden och han har mött både förståelse och gillande från ett flertal politiker. Även många Vargöbor, några av dem hundägare, hoppas på att badet ska få leva vidare.

Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 16 november 2023:

“Då det inte längre finns ett långsiktigt behov av lokalerna för kommunens verksamheter bör en konsekvensbedömning angående avyttring göras.”

Arbetet med den här konsekvensbedömningen har dock inte påbörjats än. Vilket är i högsta grad anmärkningsvärt. Mossberg har inte heller hört något från tjänstepersonerna på förvaltningen, mer än att han i februari blev polisanmäld av en av cheferna. (Se “Hallevibadet och polisanmälan”.)

Förvaltningschef Andreas Knutsson bestämde sig efter nästan ett år att träffa Jonas Mossberg. Det har jag redan beskrivit. (Se “Hallevi: Mossberg möter förvaltningschefen”.) Det skedde den 2 maj. De skulle diskutera Mossbergs planer för Hallevibadet. Förvaltningschef Knutsson berättade emellertid inte på mötet att halva det markområde som Mossberg ville använda för att förverkliga sina planer redan var utarrenderat till Vargöns Hundklubb…

Men hur gick det till? Vargöns Hundklubb hade ju inte ekonomiska medel att arrendera hela den yta som kommunen erbjöd… Svaret avslöjades i mitt förra blogginlägg:

Samhällsbyggnadsförvaltningen sänkte arrendepriset för marken med 50%!

Det här har naturligtvis gett upphov till flera funderingar och frågor. Och farhågor inte minst…

I måndags ledde mina frågor och funderingar till en längre mailväxling med en av kommunens mark- och exploateringsingenjörer.

Det började med att jag undrade hur Vargöns Hundklubb kunde arrendera hela det markerade området för endast 4.900 kr per år. (Se den blå området på bilden nedan – området är enligt kommunen 2.900 kvm.) Det var dessutom 1.100 kr mindre än det bud som hundklubben hade fått från kommunen för det mindre (halva) området (se krysset på bilden ovan till höger). Uppgifterna framgår av klubbens årsmötesprotokoll. (Se citat i blogginlägget Hallevibadet: Vad sysslar kommunen med?”.)

Jag fick följande besked:

Avgiften på 4900 kr per år baseras på vår interna prissättning för ideella föreningar där priset är 1 kr/kvm, sen tillkommer även administrativa avgifter 2000 kr/år vilket gör att vi landar på 4900 kr per år.”

Det var förvånande eftersom en annan av kommunens mark- och exploateringsingenjörer skrev till Vargöns Hundklubb den 5 januari:

“Oavsett plats så ser vi ett arrendeförhållande och en hundklubb som så bedöms vara en ideell förening och vi arbetar då med en avgift för upplåtelsen om 2kr/kvm/år.”

Prissättningen hade uppenbarligen ändrats. Det blev en följdfråga:

“Får alla ideella föreningar denna prissättning? Har du något exempel på en sådan prissättning, 1kr/kvm, för någon förening?”

Mark- och exploateringsingenjören svarade tämligen snabbt:

“Det är som sagt en internprissättning vi utgår från, så inget som är beslutat. Sen är det självklart en bedömningsfråga och något vi ser över från fall till fall sett till nyttjandet. Jag har tyvärr inga andra exempel på avtal som skrivits i närtid tyvärr.”

Det svaret var jag inte speciellt nöjd med. “internprissättning”? “inget som är beslutat”? “bedömningsfråga”? “från fall till fall”? “inga andra exempel”?

Kommunen måste enligt Kommunallagen behandla alla invånare lika. Därför måste det väl finnas något dokument som reglerar och föreskriver prissättningen för arrende av kommunens mark… Tänkte jag. Och varför har arrendeavgiften sänkts till hälften? Vem har fattat beslutet om prissättningen till Vargöns Hundklubb?

Jag skickade mina frågor och fick ett sista svar innan arbetsdagen var slut på kommunhuset:

“Det är ett arbetsdokument som vi har internt och som revideras med tiden. Avgiften så som den är avtalad om följer detta. Beslutet om prissättningen har fattats på delegation av mark- och exploateringsingenjör.”

Att det är ett internt arbetsdokument torde innebära att förvaltningen anser att dokumentet inte är offentligt. Är det lagligt? tänkte jag. Det fanns en hel del att reda ut utifrån beskeden från förvaltningen.

Jag funderade länge på måndagskvällen, framför VM-hockeyn, om jag skulle fortsätta med frågor. När slutsignalen gick och Sverige stod som segrare mot Tyskland (6-1) så skickade jag iväg ytterligare några frågor:

  • ”Hur fungerar likabehandlingen av kommuninvånarna om prissättningen “revideras med tiden”?
  • Hur kan prissättningen vara en “bedömningsfråga”?
  • När reviderades prissättningen senast?
  • Varför reviderades prissättningen?
  • Var i delegeringsordningen står det att ett beslut om ändring av prissättning får delegeras?”

I skrivande stund har jag inte fått några svar. Jag lär inte få några heller. Samtidigt hade mark- och exploateringsingenjören, det måste jag medge, ett ganska bra tålamod med mig under måndagen…

Förvaltningens agerande reser allvarliga frågor om kommunens likabehandling. Eftersom arrendepriset nyligen har sänkts, sannolikt bara för Hundklubbens skull, torde kommunen vara tvungen att sänka priset för alla ideella föreningar som arrenderar mark, såvida inte kommunen tvingas att riva upp avtalet med Vargöns Hundklubb.

Det kanske ändå inte är den viktigaste frågan i sammanhanget.

Jag funderar framför allt på vad orsaken är till att förvaltningen absolut vill att Hundklubben ska få arrendera ett större område än klubben har beslutat om på sitt årsmöte. Förvaltningen är alltså så angelägen om att ett större område blir utarrenderat så att de sänker priset för Vargöns Hundklubb. Det innebär att Hundklubben kan få arrendera ett dubbelt så stort område för samma summa pengar. Och den prissänkningen har tjänstepersonerna bestämt mellan skål och vägg, helt på egen hand. Priset halveras “på ett bräde” och det lämnas inte ens en motivering – det är ju en “internprissättning”.

Förvaltningen har hela tiden vetat att hela området kring Hallevibadet spelar en stor roll för Jonas Mossbergs utvecklingsplaner, och att flera politiker i nämnden har sett med gillande på dessa planer. Förvaltningens agerande ger en känsla av att tjänstepersonerna har en egen agenda – vill de helt enkelt inte att Mossberg ska ta över Hallevibadet? Kan det verkligen vara så? Det får inte vara så.

Det står i varje fall klart att samhällsbyggnadsförvaltningen inte direkt underlättar för Mossberg. Agerandet stämmer inte heller överens med nämndens intentioner om att åtminstone utreda förutsättningarna för Mossberg att överta och driva Hallevibadet vidare. Det som har skett, arrendeavtalet med Vargöns Hundklubb, och inte skett, nämndens i november beslutade konsekvensanalys som inte ens har kommit igång, tyder onekligen på att förvaltningen har tagit sig ovanligt stora politiska friheter.

Jag vet inte om Mossberg är fortsatt intresserad av att överta Hallevibadet. Men kanske har han någon alternativ plan. Det stöd han har fått från politiker och framför allt vargöbor väcker säkert en känsla av stridslust hos honom – ge inte upp.

Imorgon torsdag sammanträder samhällsbyggnadsnämnden. Vi får se vilka frågor politikerna ställer till tjänstepersonerna. (Kanske ställs några av de frågor som jag inte fick svar på…) Är politikerna nöjda med tjänstepersonernas agerande? Kommer politikerna att begära att hela “affären” ska upp på bordet och bli “genomlyst”? Ska ansvar utkrävas på något sätt?

Det ska bli intressant att se om politikerna i samhällsbyggnadsnämnden kommer att acceptera, det som för en utomstående förefaller vara, tjänstepersonernas egenmäktiga förfarande. Tjänstepersonerna har ju faktiskt handlat på ett sätt som inte följer intentionerna i de beslut som politikerna i nämnden har fattat.

På torsdag kväll kommer vi att få svar på frågan – vem bestämmer i kommunhuset?

==

Det har blivit många blogginlägg om både Hallevibadet och Jonas Mossbergs planer. Här kan du läsa dem alla:

Hallevibadet: Vad sysslar kommunen med?

Anm. En slags fortsättning på blogginlägget “Ska Hallevibadet bli en hundrastgård?”.

I söndags skrev jag ett inlägg om Hallevibadet. (Se “Ska Hallevibadet bli en hundrastgård?”.) Det var det sista inlägget, tills något nytt skulle hända – tänkte jag. Det skulle i och för sig kunna hända något på torsdag när samhällsbyggnadsnämnden åter träffades.

Men oj vad jag bedrog mig! Redan igår förmiddag fick jag ett besked från samhällsbyggnadsförvaltningen som vände upp och ned på det mesta. Och som tyvärr också gav mig dåliga vibbar…

I blogginlägget (se “Ska Hallevibadet bli en hundrastgård?”) skrev jag att “det finns en osäkerhet om hur stort område Hundklubben ska arrendera”, men jag tog ändå för givet att det var det mindre området vid Hallevibadet. Det gjorde jag därför att det stod i protokollet från Vargöns Hundklubbs årsmöte, som hölls den 19 mars:

“Vargöns hundklubb har fått svar från Vänersborgs kommun angående förfrågan om att anlägga en hundrastgård vid gräsytan bakom Hallevibadet i Vargön. Kommunen vill endast upplåta området via ett arrendeavtal med Vargöns hundklubb med ett pris på 2 kr/kvm och år. Vargöns hundklubb har i det senaste förslaget till Vänersborgs kommun önskat få arrendera en mindre yta än den som föreslogs från början. Vilket innebär ett totalarrende på cirka 6000 kr/år.”

I det svar från Vänersborgs kommun, daterat den 5 januari, som Vargöns Hundklubb hänvisade till i protokollet, stod det:

“Oavsett plats så ser vi ett arrendeförhållande och en hundklubb som så bedöms vara en ideell förening och vi arbetar då med en avgift för upplåtelsen om 2kr/kvm/år.”

Hundklubbens karta med pil i årsmötesprotokollet (krysset har jag satt dit)

I årsmötesprotokollet på sidan 2 fanns också en flygbild över det område kring Hallevibadet som Vargöns Hundklubb ville arrendera. (Se bild till höger.)

Vargöns Hundklubb tyckte uppenbarligen att det var för dyrt att arrendera hela det område som samhällsbyggnadsförvaltningen hade erbjudit. Särskilt om man betänker att det då också skulle krävas större ekonomiska medel till stängslet runt hela hundrastgården. Att det var för dyrt för Hundklubben bekräftades också av förvaltningschef Andreas Knutsson, som enligt Jonas Mossberg hade sagt på mötet den 2 maj att klubben inte hade ekonomiska medel för att arrendera hela den yta som de hade erbjudits. (Se “Ska Hallevibadet bli en hundrastgård?”.)

På kvällen den 29 april skickade Vargöns Hundklubb in en ansökan till kommunens kultur- och fritidsnämnd om grundbidrag. Klubben bifogade bland annat protokollet från årsmötet, där flygfotot ovan fanns med.

Kartan i kommunens avtalsförslag

Det enda som gjorde mig osäker på vilket område det handlade om var när jag fick arrendeavtalet från samhällsbyggnadsförvaltningen. På avtalet var ett dubbelt så stort område markerat. (Se bild till vänster.) Jag skickade en fråga till samhällsbyggnadsförvaltningen om det. Men jag ser nu att jag inte hade behövt det, jag gjorde nämligen en miss. Avtalet var elektroniskt signerat. En av kommunens mark- och exploateringsingenjörer och ordförande i Vargöns Hundklubb hade skrivit under arrendeavtalet digitalt redan den 26 april. Det borde jag ha noterat tidigare.

Den 26 april, det ställer till det lite för mig i kronologin. Varför offentliggjorde inte Hundklubben nyheten om hundrastgården förrän den 2 maj på sin Facebooksida? Varför skickade inte Hundklubben in en aktuell karta över rastområdet till kultur- och fritidsnämnden den 29 april? Varför berättade inte förvaltningschef Knutsson för Jonas Mossberg att ett arrendeavtal med Vargöns Hundklubb redan var påskrivet när de träffades den 2 maj?

Den stora frågan är emellertid – hur kan Vargöns Hundklubb arrendera hela den stora gräsytan vid Hallevibadet? Hundklubben ska ju enligt arrendeavtalet endast betala 4.900 kr per år… (Vilket dessutom är 1.100 kr mindre än det bud klubben tidigare har fått från kommunen för det mindre området. Se årsmötesprotokollet ovan.) 

Jag fick igår svaret från en annan av kommunens mark- och exploateringsingenjörer:

Samhällsbyggnadsförvaltningen hade sänkt arrendepriset för marken med 50%…

En mycket spännande fortsättning följer imorgon… Se ”Hallevibadet: Vem bestämmer i kommunhuset?”.

==

Det har blivit många blogginlägg om både Hallevibadet och Jonas Mossbergs planer. Här kan du läsa dem alla:

Kommunfullmäktige 15 maj

På onsdag sammanträder kommunfullmäktige för näst sista gången innan sommaruppehållet. Sammanträdet kan som vanligt ses i direktsändning, eller i efterhand, på kommunens webb-TV – klicka här.

Kommunfullmäktige startar med att ledamöternas närvaro kontrolleras, sedan ska Ola Wesley (SD) och Reidar Eriksson (S) väljas till justerare.

Onsdagskvällens dagordning har följande utseende:

Det är som vanligt en hel del ärenden som ska avhandlas, men å andra sidan är det ganska få punkter som kommer att ge upphov till debatt. Det är med andra ord ett litet “mellan-möte” i avvaktan på årets riktigt tunga och viktiga sammanträde. I juni ska ju budgeten för nästa år avgöras. Och då blir det säkerligen heta debatter med både flera ajourneringar, “korridorsnack”, “sista-stunden-överenskommelser” och voteringar…

Två föredragningar inleder mötet på onsdag. KPMG har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna granskat kommunens rutiner kring det kommunala aktivitetsansvaret. Revisionen bedömer att:

“socialnämnden huvudsakligen har säkerställt att arbetet med det kommunala aktivitetsansvaret bedrivs på ett ändamålsenligt sätt, det vill säga i enlighet med lagar och föreskrifter.”

Det här ska fullmäktige få information om, sent omsider… Faktum är att socialnämnden redan i december har gjort som revisorerna har rekommenderat. Och sedan så blir det alltså mer information. Demokratiberedningens enkät, som alla ledamöter och ersättare gjorde tidigare i år, har sammanställts. Nu ska den redovisas.

Vi får se om följande synpunkt i enkäten kommenteras och analyseras noggrannare:

“Blogginlägg på sociala medier som far med osanning”

Tre medborgarförslag har lämnats in. Det första handlar om att tågen ska stanna i Väne-Ryr. Förslagsställaren skriver:

“Detta skulle underlätta för personer i Väne-ryr med omnejd att kunna ta del av det kollektiva resandet. Det byggs dessutom nya bostäder i området och en hållplats hade gjort dessa ännu mer attraktiva.”

Jag tror att en tåghållplats skulle kunna betyda en hel del för Väne-Ryrs utveckling. Orten är ju lite av ett centrum i Trestad – Väne Ryr ligger ju nästan exakt mitt emellan Vänersborg, Trollhättan och Uddevalla… (Enligt Google Maps är det faktiskt ungefär 15 km till varje “centralort”.)

Det andra medborgarförslaget efterlyser en renovering av konstverket “Andarnas skepp” på Vänerparken. Det påpekas att flera glaspartier har gått sönder.

Det tredje förslaget vill att grindar monteras upp vid båtbryggorna på Sanden. Det brukar inte Länsstyrelsen gilla eftersom det inte stämmer överens med strandskyddsreglernas syften. Men förslagsställaren har fått inbrott på sin båt, igen. Det är inte svårt att förstå att båtägare i det läget vill att det vidtas åtgärder mot stölderna.

Cecilia Prins (L) lämnar in en motion om barn- och ungas inflytande i Vänersborg och kommunalpolitiken. Prins vill att:

“Kommunstyrelsen, tillsammans med Barn och utbildning, får i uppdrag att utreda möjligheten att vid ett par tillfällen under sammanträden i kommunstyrelsen implementera rundabordssamtal med barn och unga i Vänersborg.”

Rent spontant känns det som ett intressant och tänkvärt förslag.

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget om kommunal köpbojkott av israeliska varor. Jag reserverade mig mot beslutet i kommunstyrelsen. Det skrev jag om i inlägget KS: Både enigt och oenigt”, där jag också gav några argument för denna ståndpunkt. Jag kan fortfarande inte förstå varför en tydlig och kraftfull protest, som en köpbojkott innebär, ska undvikas med argumentet att det är viktigare att följa upphandlingsrättsliga regler och paragrafer. Världen bevittnar ju ett massmord av barn och kvinnor i Gaza just nu.

Det kommer säkerligen att bli en diskussion i ärendet. Utgången i frågan torde dock vara given, samtliga andra partier kommer att avslå medborgarförslaget. I varje fall var det hållningen när ärendet var uppe i kommunstyrelsen.

Årsredovisningen för Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF) ska godkännas. Det är nog ingen som är däremot. Även “Riktlinje för krisledningsnämnden” kommer säkerligen att antas av ett enigt fullmäktige.

Det fortsätter i samma stil med ytterligare några ärenden. Inga ledamöter kommer att motsätta sig förslaget till förändrad modell för IT-debitering eller “Omfördelning av investeringsbudget från projekt Grunnebo Södra till nyinvestering i kvarteret Haren 5”. Det behövs mer investeringsmedel för att färdigställa parkeringen på Haren 5 (vid Elisabeths Port) till, senast, i juni 2025. Samtidigt har tidsplanen förskjutits för Grunnebo Södra.

Det är möjligt att det blir debatt kring ärende 14, “Utredningsuppdrag Norra Skolans lokaler”.

Det har alltså redan gjorts en utredning om Norra skolans lokaler. Den utredningen kom fram till att en ny och mer omfattande utredning borde tillsättas. Den skulle i så fall undersöka om det finns möjligheter att anpassa Norra skolan för musik- och kulturskola, förskola eller daglig verksamhet. Utredningen ska t ex titta på vilka verksamhetsanpassningar som går att göra, kostnader för dessa samt om det är möjligt att använda byggnaderna:

“med en mindre omfattande renovering för att få till en kostnadseffektivare lösning.”

När kommunfullmäktige beslutade att flytta eleverna på Norra skolan till Holmängens skola så skulle det kosta 120 milj kr att renovera Norra. Nu börjar jag undra, stämmer inte denna siffra? Jag vet inte. När jag i mars frågade hur Fastighet och service hade kommit fram till summan 120 milj fick jag förklaringen:

”Det är en nyckeltalsbedömning som ligger till grund för denna bedömning av en totalbudget för fastigheten. Vill i sammanhanget även slå ett slag för delen med årlig kostnadsökning, som nu ligger runt 15%. Blir en hel del i värde över tid…”

I kommunstyrelsen den 2 maj fick vi en dragning om en målbild för Vänersborg år 2050. I den målbilden ingick det en ny grundskola någonstans kring Dalbobrons fäste på Blåsutsidan t ex i området vid Dalbobergen eller Folkets Park. Frågan blir då, varför lägga ner Norra skolan och bygga en ny skola 1,6 km, 20 min gångväg eller 6 min med cykel därifrån…? (Avståndet och tiderna är från Google, mellan Norra skolan och Dalaborgsparken.) (Se KS: Både enigt och oenigt”)

Det kommer säkerligen att framföras en del synpunkter kring Norra skolan, men i slutändan kommer kommunfullmäktige att säga ja till en fortsatt och fördjupad utredning. Samhällsbyggnadsnämnden kommer dessutom att få:

“ett tilläggsanslag på 400 tkr under 2024 för att medfinansiera extern medverkan i utredningarna.”

Därefter följer återigen några ärenden som inte kommer att leda till några diskussioner, och knappast heller några inlägg. Kommunfullmäktige ska besluta om nya och höjda markpriser vid Wargöns innovations- och industripark, anta en ny förbundsordning för Samordningsförbundet Södra Vänern och utse samhällsbyggnadsnämnden till “huvudman i bidragsfinansierade ärenden inom förorenade områden”. Detta sistnämnda ärende är mycket intressant även om ledamöterna inte tänker diskutera ärendet. Det handlar om förorenade områden i kommunen. Jag citerar från underlaget:

“För att uppnå en giftfri miljö bedriver Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillsyn över förorenade områden. Huvudprincipen i miljöbalken är att förorenaren betalar, det vill säga att den verksamhet som förorenat ska åtgärda och stå för saneringskostnader. I vissa fall finns det ingen ansvarig verksamhetsutövare att bedriva tillsyn mot. Då finns möjlighet att söka bidrag (100% av kostnaden) för att undersöka och sanera det förorenade området. För att kunna söka bidrag krävs det att någon är huvudman för projektet, vanligtvis en förvaltning/nämnd inom kommunen.”

Det finns mer att läsa om förorenade områden i kommunen här – “Kommunens föroreningar”.

Kommunfullmäktiges sammanträde avslutas med ett fyllnadsval till uppdraget som nämndeman i Vänersborgs tingsrätt. Det är som bekant Jimmy Lindqvist (fd SD) som har avsagt sig uppdraget. I ärendet därefter avsäger sig Jan Carlstein (L) sina platser som ersättare i kommunfullmäktige och kultur- och fritidsnämnden.

Det kan komma till ytterligare ärenden på dagordningen i sista stund, t ex motioner, medborgarförslag, avsägelser osv. På Vänsterpartiets hemsida kan man för övrigt läsa mer om Sverigedemokraternas utveckling under mandatperioden – eller snarare avveckling… (Se “Istället för utveckling avveckling?”.)

Och som sagt, sammanträdet kan följas på kommunens webb-TV – klicka här.

Anm. Här kan du läsa om hur det gick på sammanträdet – ”KF: Infekterat om Israel/Palestina”.

Ska Hallevibadet bli en hundrastgård?

Anm. Blogginlägget är en fortsättning på “Hallevi: Kommunen och Hundklubben”.

Den 2 maj kl 11.19 skrev Vargöns Hundklubb på sin Facebooksida att ett arrendeavtal mellan Vänersborgs kommun och Vargöns Hundklubb hade undertecknats. Hundklubben ska arrendera ett område vid Hallevibadet.

Arrendetiden är på ett år. I det nyligen påskrivna avtalet löper arrendetiden fram till och med 30 april nästa år. Om avtalet inte sägs upp senast 6 månader innan arrendetidens slut förlängs arrendet automatiskt med ett (1) år. Arrendet kostar Hundklubben 4.900 kr per år. Avgiften ska betalas i förskott och den är indexreglerad.

I avtalet förbinder sig Vargöns Hundklubb att följa alla regler och föreskrifter samt beslut som meddelas av myndigheter. Klubben förbinder sig vidare att teckna försäkringar för verksamheten och inte minst:

“Arrendatorn ska i alla sammanhang svara för skada som härrör från Arrendatorns verksamhet på arrendestället. Arrendatorn har ansvar för av honom och hans verksamhet orsakad skada på Arrendestället även efter avtalets upphörande.”

Vargöns Hundklubb ska alltså stå för samtliga kostnader som har med marken och dess användning att göra. Ska t ex staket sättas upp får klubben bekosta det helt själv. (Behövs det bygglov för staket?) Och ett staket ingår naturligtvis i klubbens planer, det ska ju bli en hundrastgård. Det kan bli kostsamt, ett högre stängsel sägs kosta uppemot 80.000 kr. Marken är dessutom antagligen full med sprängsten och det finns vatten- och elledningar i marken osv. (Är det föroreningar i marken typ slagg från Alloys är det självklart inte Hundklubben som ska stå för eventuell sanering.) Jag förutsätter att Vargöns Hundklubb vet vad de ger sig in på. Men i gengäld har förstås Hundklubben rätt att använda området till en hundrastgård.

Kartan i kommunens avtalsförslag

Avtalet mellan kommunen och Vargöns Hundklubb återfanns i kommunens diarium den gångna veckan. Det borde ha varit det som gäller, men när jag tittar på det flygfoto över det arrenderade området som avtalet handlar om, så blir jag både förvånad och brydd. Det markerade området stämmer inte överens med det område som Vargöns Hundklubb uppger till kultur- och fritidsnämnden när klubben ansöker om grundbidrag för föreningen.

Hundklubbens karta med pil i bidragsansökan (krysset har jag satt dit)

Det är svårt att veta vilket område som är det riktiga, dvs vilket område som Vargöns Hundklubb ska arrendera. Det är särskilt svårt eftersom det inte framgår i avtalet hur stor yta som Hundklubben ska arrendera. Jag har naturligtvis ställt frågan till samhällsbyggnadsförvaltningen, men har ännu inte fått något svar – trots att mina två frågor kunde besvaras med ja eller nej…

Men visst kan man försöka sig på en liten räkneoperation i väntan på besked från kommunen. Det framgår av dokument att marken kostar 2 kr/kvm att arrendera, och Hundklubben ska betala 4.900 kr per år. Det betyder, om kommunen håller fast vid den överenskomna prissättningen, att Hundklubben ska arrendera 2.450 kvm. (Som jämförelse – 50 m*50 m=2.500 kvm.) Det är troligtvis det mindre området, markerat med ett kryss på bilden ovan, som Hundklubben ska arrendera. 

Hur som helst.

Samhällsbyggnadsförvaltningen och Vargöns Hundklubb har alltså skrivit på ett avtal om att Hundklubben ska arrendera mark vid Hallevibadet. Det här har skett trots att samhällsbyggnadsförvaltningen den 16 november 2023 fick ett uppdrag av politikerna i samhällsbyggnadsnämnden att:

“Då det inte längre finns ett långsiktigt behov av lokalerna för kommunens verksamheter bör en konsekvensbedömning angående avyttring göras.”

Denna konsekvensutredning om Hallevibadet är ett tydligt uppdrag från politikerna till förvaltningen. En sådan utredning är nämligen ett måste för att politikerna i nämnden ska kunna gå vidare med de planer som Jonas Mossberg har för Hallevibadet. Mossberg vill ju som bekant ta över Hallevibadet – driva det vidare och dessutom utveckla området. Det är naturligtvis Mossberg, eller någon annan intressent som vill ta över badverksamheten, som politikerna tänker på när de använder ordet “avyttring”. I de planer som Mossberg har, och som han kommunicerat till politikerna i nämnden, och förvaltningen, ingår att han ska ta över både badet och den tomt, de gräsmattor, som omger badet. De här ytorna behövs för hans planer att utveckla Hallevi.

Med “avyttring” tänkte inte politikerna på att marken runt Hallevibadet skulle användas till en hundrastgård… Kanske tvärtom faktiskt. Som det påpekas i en kommentar på det förra blogginlägget (se här):

“Om det nu funnits tre medborgarförslag om hundrastgård i Vargön, både specifika platser eller allmänt behov av hundrastgård i Vargön … och samtliga medborgarförslag har avslagits. Då har ju politiken i kommunen på något sätt ändå satt ner foten och tagit beslut att det inte är en kommunal angelägenhet. Då är det konstigt att förvaltningen ändå har arbetat vidare och upplåtit mark till en namngiven hundklubb.”

Under tiden, som både politiker och Jonas Mossberg har väntat på att utredningen skulle bli klar och på att beslut då ska fattas, har alltså samhällsbyggnadsförvaltningen haft dialog med Vargöns Hundklubb om samma område – utan att informera politikerna. Politikerna i samhällsbyggnadsnämnden har inte blivit informerade om hundklubbens planer och den dialog som klubben haft med tjänstepersonerna i förvaltningen. Planerna har enligt kallelser och protokoll inte heller varit uppe i nämndens presidium eller i samhällsbyggnadsutskottet. Det verkar som om hundrastgården på Hallevi inte har behandlats någonstans där politiker har funnits med… (Såvida inte informella samtal har hållits mellan skål och vägg i kommunhusets korridorer mellan t ex ordförande i nämnden och tjänstepersoner. Det tvivlar jag dock på.)

Det ska emellertid betonas att ett arrende av kommunal mark i regel inte är en politisk fråga, arrenden kan avgöras av tjänstepersoner i förvaltningen. Men i detta fall vet ju förvaltningschef Knutsson och förvaltningen att politikerna undersöker en annan användning av Hallevibadet och marken runt badanläggningen. Och de intentioner och planer som samhällsbyggnadsnämnden har, och som visade sig i det politiska uppdraget till tjänstepersonerna i förvaltningen i november, kan omöjliggöras när en del av tomten vid Hallevibadet arrenderas ut till Hundklubben för att bli en hundrastgård.

Förvaltningens handläggning av ärendet är minst sagt något förvånande…

Som jag ser det utifrån dokument och protokoll tycks tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen ha agerat på ett sätt som inte överensstämmer med det beslut och den vilja som finns i nämnden. Det tycks mig som om samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit sig vissa, så att säga, ”politiska friheter”…

Vid mötet på eftermiddagen den 2 maj mellan förvaltningschef Andreas Knutsson och Jonas Mossberg (se Hallevi: Mossberg möter förvaltningschefen) sa inte Knutsson något om överenskommelsen mellan förvaltningen och Vargöns Hundklubb – inte förrän Mossberg frågade honom. Då svarade Knutsson, enligt Mossberg, mycket undvikande. De få beskeden Mossberg fick var att Hundklubbens avtal endast var på ett (1) år i taget och att klubben inte hade ekonomiska medel för att arrendera hela den yta som de erbjudits.

Vargöns Hundklubb kommer att få sin hundrastgård vid Hallevibadet. Och det behövs en hundrastgård i Vargön, det är inte tal om annat. Men ska det ske till priset av att politikernas funderingar och Mossbergs planer på att driva Hallevibadet vidare ska omintetgöras? Självklart inte, i varje fall inte så länge som politikerna inte har beslutat det. Mossbergs planer på ett övertagande av Hallevibadet är nämligen i allra högsta grad en politisk fråga. Ett beslut om övertagande måste fattas av politiker, kanske till och med av politikerna i kommunfullmäktige. 

Det är inte upp till tjänstepersoner i samhällsbyggnadsförvaltningen att fatta beslut som försvårar och begränsar politikernas handlingsutrymme i ett pågående ärende.

Men då är frågan, har Hundklubbens arrende saboterat planerna för Hallevibadet? Betyder arrendeavtalet mellan kommunen och Hundklubben att det är kört med Mossbergs planer på att driva Hallevibadet vidare och att utveckla området?

Det är inte helt enkelt att svara på detta i nuläget, eftersom det finns en osäkerhet om hur stort område Hundklubben ska arrendera. Om det är det mindre området, dvs långsidan bort från Hallevi mot berget, som allt tyder på, så anser Jonas Mosseberg att det är ok. Han tänker inte bråka eller protestera. Som han sa till TTELA (se “Paret Mossberg ger inte upp kampen om Hallevibadet):

“Vargöborna ska inte behöva välja mellan bad och hundrastgård.”

Man ska dock komma ihåg att samhällsbyggnadsförvaltningen erbjöd Vargöns Hundklubb en betydligt större yta av marken runt Hallevibadet. Och det hade antagligen grusat Mossbergs planer…

Nu på torsdag har samhällsbyggnadsnämnden återigen sammanträde. På dagordningen finns ärendet “Information om ärendeprocessen för hallevibadet”. Jag antar att det blir en del diskussioner kring Hallevibadet, både när det gäller Jonas Mossbergs planer och arrendeavtalet med Vargöns Hundklubb. Fast vem vet, det är varken förvaltningschef Andreas Knutsson eller verksamhetschef Hans Larsson som ska informera. Det är chefen för administrationen som ska informera om:

“ärendeprocessen för hallevibadet”

Det lär dock bli en del frågor ändå, inte bara från oppositionen. KD, som denna mandatperiod tillhör den styrande minoriteten, har ju som bekant engagerat sig mycket hårt för att Hallevibadet ska fortsätta finnas kvar i Vargön.

Anm. Det blev en oplanerad fortsättning på detta blogginlägg, läs ”Hallevibadet: Vad sysslar kommunen med?”.

==

Det har blivit många blogginlägg om både Hallevibadet och Jonas Mossbergs planer. Här kan du läsa dem alla:

Hallevi: Kommunen och Hundklubben

10 maj, 2024 1 kommentar

Anm. Blogginlägget är en fortsättning på “Hallevi: Mossberg möter förvaltningschefen”.

Den 7 september 2023 inkom två medborgarförslag till Vänersborgs kommun. De ansåg att kommunen borde anlägga en hundrastgård i Vargön. Det var två av flera medborgarförslag som alla hade föreslagit att kommunen skulle bygga hundrastgårdar i olika delar av kommunen.

Enligt uppgift lär det finnas ca 4.000 hundar i kommunen – men bara en hundrastgård. Den finns i centrala Vänersborg (vid Belfragegatan) och är svårtillgänglig för människor, och hundar, från andra delar av kommunen. Det kan vara en lång resväg och alla har ju inte bil. I andra kommuner finns det betydligt fler hundrastgårdar. I t ex Trollhättan finns det sex hundrastgårdar och en agilitybana. (SeHundrastgårdar”.)

Det är ingen diskussion om att behovet av hundrastgårdar är stort och viktigt. Det borde finnas betydligt fler hundrastgårdar i kommunen, åtminstone en i varje kommundel. Det är emellertid en fråga om var mer exakt rastgårdarna ska ligga och, inte minst, vem som ska stå för kostnaderna.

Redan den 6 december 2022 hade det lämnats in ett medborgarförslag om att kommunen skulle anlägga en hundrastgård i Vargön. (Förslagsställaren nämnde då Björkåsparken som en lämplig plats.) Det förslaget avslogs, men det ledde till att en namninsamling startades. Det samlades in 599 namnunderskrifter för en hundrastgård i Vargön.

De två senaste medborgarförslagen, som kom in till kommunen i september 2023, räknade upp en rad argument för behovet av hundrastgårdar i allmänhet och i Vargön i synnerhet. I ett av medborgarförslagen gavs förslag på tre platser i Vargön som kunde passa bra för en hundrastgård. De var:

“en del av gräsmattan vid Hallevibadet, fotbollsplanen vid Lindås, tennisplanen vid Randhemsplanen.”

De två medborgarförslagen behandlades i samhällsbyggnadsnämnden den 7 december 2023. De avslogs med samma formulering:

“Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget om att anordna hundrastgård i Vargön.”

I besluten gick det inte att återfinna några motiveringar. Man får gå till kallelsen till sammanträdet för att hitta dem:

“…anläggandet av en hundrastgård [är] en dyr investering om 100.000-200.000 kr per hundrastgård beroende på förutsättningarna. Den löpande drift- och underhållskostnaden uppskattas till 15.000 kr/år.”

Det var enligt samhällsbyggnadsförvaltningen, och nämnden, en alltför stor kostnad och slutsatsen blev därför:

“I ekonomiskt strama tider bör det inte vara en prioriterad åtgärd att bygga hundrastgårdar i kommunal regi vilket talar för ett avslag av medborgarförslaget.”

Huruvida det “objektivt” sett är för mycket pengar eller inte är upp till var och en att bedöma. Men med tanke på att Vänersborgs kommun som helhet har utgifter på nästan 3 miljarder kr i år kan jag tycka att det kanske är en ganska modest summa…

Samhällsbyggnadsnämnden var enig i sitt avslag, med undantag av Thomas Larsson (MBP) som ville bifalla medborgarförslagen.

Med dessa beslut om avslag på de två medborgarförslagen kunde historien om en hundrastgård i Vargön ha tagit slut. Det stod emellertid också något annat i underlaget till nämndens sammanträde i december…

“Det finns möjlighet för hundägarna att gå ihop i en förening och själva arrendera kommunal mark för att själva bygga, drifta och underhålla en hundrastgård med allt vad det innebär. Ett alternativ [är] att hundägarna kontaktar entreprenörer inom verksamheten som i sin tur arrenderar mark och etablerar hundrastgårdar på kommunal mark. … Platserna som framhålls i medborgarförslaget skulle kunna vara utgångpunkt för en dialog kring det.”

Det visade sig att samtal mellan kommunen och medborgare i Vargön, tillika hundägare och förslagsställare, hade pågått parallellt med den politiska processen. Det var dock inget som politikerna fick kännedom om.

Tjänstepersoner och hundägare hade skickat mail till varandra under hösten och den 29 november 2023 hade det hållits ett möte mellan representanter för Vargöns Hundklubb och samhällsbyggnadsförvaltningen. På mötet deltog även förvaltningschef Andreas Knutsson. Det var alltså före samhällsbyggnadsnämndens avslag på de båda medborgarförslagen…

Det står vidare i ett mail från samhällsbyggnadsförvaltningen till Hundklubben den 22 februari 2024:

“Kommunen erbjöd vid möte och senare i det mail ni hänvisar till att hundägarna i Vargön kan gå ihop i en förening och arrendera mark för hundrastgård.”

Vargöns Hundklubb registrerades den 27 oktober 2023. Huruvida det var innan eller efter att samhällsbyggnadsförvaltningen hade tipsat om hur det kunde, och skulle, gå till om arrende av marken var aktuell vet jag inte. Men ska man tolka kommunens mail från den 22 februari bokstavligt, vilket torde vara det naturliga, så var det efter kommunens tips… De tre personer som hade lämnat in medborgarförslag om en hundrastgård i Vargön är för övrigt ledamöter i styrelsen.

På ett möte med Vargöns Hundklubb den 16 januari 2024 kom deltagarna fram till att området vid Hallevibadet var mest lämpligt för en hundrastgård. Mötet ritade in det önskade området på en flygbild, se det markerade svarta området.

Hundklubben hade gärna sett att kommunen upplät marken gratis och även satte upp ett stängsel runt om hundrastgården mm, men det meddelade samhällsbyggnadsförvaltningen i ett tidigt skede att det inte var aktuellt. Det är nämligen inte en kommunal angelägenhet att anordna hundrastgårdar i kommunal regi. Och framför allt var det för stora kostnader för kommunen. Däremot kunde alltså kommunen tänka sig att upplåta mark för en hundrastgård. Rastgården skulle då skötas helt av arrendatorn – både när det gäller arbetskraft och kostnader. Kommunen skulle kunna sätta upp stängsel, men då skulle föreningen få betala det på hyran. Kommunen behandlar alla föreningar på detta sätt och likabehandlingsprincipen är viktig. Priset för arrendet var 2 kr/kvm.

Det verkade som om kommunen var villig att arrendera ut hela eller stora delar av gräsmattan runt Hallevibadet. Men på Hundklubbens årsmöte den 19 mars 2024 så ansåg årsmötet att det blev för dyrt att arrendera den yta som hade föreslagits från början. Årsmötet bestämde att Vargöns Hundklubb skulle arrendera en mindre yta, vilket skulle kosta 6.000 kr per år.

Den 2 maj tecknade kommunen ett arrendeavtal av en del av gräsmattan vid Hallevibadet. Det framgår av ett inlägg på Hundklubbens egen Facebooksida.

Vad jag förstår så har inga politiker varit inblandade i beslutet, i varje fall inte samhällsbyggnadsnämnden. Samhällsbyggnadsnämnden har överhuvudtaget inte fått någon information om planerna på en hundrastgård vid Hallevibadet, inte under hela året. Det var inte heller någon som kommunicerade kommunens planer med Vargöns Hundklubb för Jonas Mossberg. Den mark som skulle bli hundrastgård ingick ju i Mossbergs planer för att utveckla Hallevibadet, om han skulle få överta det.

Man kan undra hur samhällsbyggnadsförvaltningen ser på framtiden – ska Jonas Mossberg få överta Hallevibadet eller ska området bli en hundrastgård? Och varför lyfts inte frågan upp till samhällsbyggnadsnämnden?

Fortsättning följer i blogginlägget ”Ska Hallevibadet bli en hundrastgård?”.

Hallevi: Mossberg möter förvaltningschefen

8 maj, 2024 2 kommentarer

Anm. Blogginlägget är en fortsättning på “TTELA om Hallevibadet”.

Den 2 maj hade förvaltningschef Andreas Knutsson på samhällsbyggnadsförvaltningen ett möte med Jonas Mossberg. TTELA skickade några skriftliga frågor till Knutsson innan mötet. (Se TTELA “Paret Mossberg ger inte upp kampen om Hallevibadet”.)

Det framgick av Knutssons svar till TTELA att han inte hade haft kontakt med Mossberg på länge, möjligtvis inte sedan juni 2023. Det kan man kanske tycka att det inte är att ge den uppmärksamhet som sig bör till en seriös kommuninvånare.

Men till slut – förvaltningschef Andreas Knutsson och Jonas Mossberg träffades den 2 maj. Efter mötet gick Mossberg hem och skrev ett mail till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S), med kopia till Knutsson. Mossberg refererade helt enkelt mötet.

Mossberg skrev att han fick klart för sig att förvaltningschefen ansåg att han inte hade fått några klara direktiv från politikerna i nämnden – mer än att göra en konsekvensanalys. Som jag ser det (se “TTELA om Hallevibadet”) så torde en sådan analys vara en förutsättning för politikerna att gå vidare. Och eftersom denna analys inte ens hade startats av förvaltningen så var, och är, politikerna bakbundna – de har inte kunnat gå vidare. Det verkar dock som de diskuterade detta, eftersom Mossberg fortsatte sitt mail till ordförande Jonasson:

“Vi (dvs Andreas Knutsson och Mossberg) kom vidare överens om att denna konsekvensanalys kan påbörjas utan att invänta den väldigt försenade rapporten om Vattenpalatset och att det går att påbörja denna konsekvensanalys omgående.”

Precis!

Mossberg skrev till ordförande Jonasson (S) att han ansåg att politikerna snabbt ska fatta ett beslut om att ge:

“ett tydligt uppdrag till tjänstemannasidan”

Mossberg vill att “tjänstemannasidan” tittar på de två olika möjligheterna för honom att ta över Hallevibadet – att kommunen arrenderar ut badet eller säljer det. Verksamhetschef Hans Larsson tycker, enligt Mossbergs mail, att en försäljning är alternativet, medan förvaltningschef Andreas Knutsson menar att det med största sannolikhet är arrende som gäller. Knutsson verkar ha ändrat sig, på samhällsbyggnadsnämndens sammanträde i februari förespråkade han inte ett arrende. Mossberg själv föredrar en försäljning eftersom det då är lättare att få banken med sig.

Det finns onekligen en del att utreda kring dessa alternativ. Om Mossberg t ex får köpa hela anläggningen för den symboliska summan av 1 kr, så blir det “svårt” för kommunen att lova honom att han ska få stycka av och sälja fastigheter på området till marknadspris när badet läggs ner efter 10-15 år. Mossberg tänker sig nämligen en sådan lösning för att kunna bekosta en rivning av badet. Det måste också vara svårt för kommunen att garantera att en ny detaljplan upprättas, något som avstyckningar för bostadshus skulle kräva.

Men som sagt, det är sådant som en konsekvensanalys får visa. Det finns olika typer av arrenden, och avtal kan skrivas på många olika sätt. Mossberg är inte heller intresserad av att driva Hallevibadet för att så att säga bli rik. Han vill, enligt hans egna ord, få en inkomst som den han har nu. Den vinst han naturligtvis vill och måste göra ska bekosta underhåll och användas för vidareutveckling av badet/marken. Med en sådan inställning torde det vara lättare att diskutera fram en lösning och en överenskommelse med kommunen.

Mossberg avslutar mailet till ordförande Jonasson (S): 

“Jag finns disponibel för vidare diskussioner om en lösning på Vargöbornas badlösning på Hallevibadet och finns naturligtvis till förfogande för att hitta en smart lösning oavsett om det blir köp eller arrende, även alternativ att titta på om 10-15 år när badet nått sin slutdestination.”

Två dagar efter Mossbergs mail till Ann-Marie Jonasson skrev Mossberg, den 4 maj, ett mail till förvaltningschef Knutsson. Kopior av mailet skickades också till ordförande Jonasson (S) och flera (alla?) politiker i samhällsbyggnadsnämnden. Mossberg redogjorde för vissa ändringar i planerna, t ex att han funderar på ett gym i stället för en inomhusservering. Men framför allt bifogar Mossberg en uppdaterad affärsplan – och ett antal ämnen som behöver diskuteras och som måste redas ut mellan kommunen och Mossberg.

Det finns en del att ta upp menar Mossberg, exempelvis:

  • “Politiken måste fatta ett beslut om badet skall säljas eller arrenderas ut och noggrant reda ut konsekvenserna av de bägge alternativen.”
  • “Vid arrende kommer Vänersborgs kommun ansvara för fastighet och utrustningens skick eller frånskriva sig detta?”
  • “Vid försäljning skall en inventering göras där utrustning/anläggningen skick/funktion skall noga dokumenteras.”
  • “Vid försäljning ansvarar kommunen för att stycka av Hallevibadet med hela dess tillhörande mark samt att klyva el/vatten/avlopp så badet blir separerat.”
  • “Vid försäljning måste även det kontraktuellt föras in vad som skall ske med anläggningen när EOF (End Of Life) har nåtts, typiskt 12-15 år fram i tiden. (Återköpsklausul eller likvärdigt)”
  • “Anläggningen kommer inte kunna generera vinster som kan fonderas för att bekosta en rivning på 12-15 miljoner, så här är det viktigt att hitta en win/win lösning för bägge parter redan från början.”

Och den sista frågeställningen som Mossberg anser måste behandlas:

  • “Den nystartade hundklubbens arrende av 3000 m2 mark som ingår i Hallevibadets mark? Detta arrende bör utredas och lösas innan klubben bygger staket för 60-80.000 kr.”

Några dagar före Mossbergs möte med förvaltningschef Knutsson hade det nämligen kommit till Mossbergs kännedom att ytterligare en part hade blandats in i “affären Hallevibadet” – Vargöns Hundklubb…

Fortsättning följer i blogginlägget ”Hallevi: Kommunen och Hundklubben”.

TTELA om Hallevibadet

För ungefär 2 veckor sedan skrev jag två blogginlägg om Jonas Mossberg i Vargön och hans önskan att överta Hallevibadet från kommunen. (Se “Hallevibadet: Nuläget” och “Hallevibadet: Mossbergs mail”.) Mossberg vill som bekant öppna badet igen och driva det vidare i egen privat regi.

Den 1 maj hade TTELA (2 maj i papperstidningen) en lång artikel om Jonas Mossberg och hans frus planer. (Se “Paret Mossberg ger inte upp kampen om Hallevibadet”.) Det var en mycket bra artikel och journalisten Karin Engqvist ställde många bra, klargörande och kritiska frågor till både Mossberg och, kanske framför allt, till några tjänstepersoner i kommunen.

Jonas Mossberg är tydlig i TTELA-artikeln med att han anser att Hallevibadet inte är i det dåliga skick som utredningarna har visat. Han tror att tjänstepersonerna medvetet har framställt badet i sämre skick än det är. Mossberg säger till TTELA:

“Rapporten från 2016 tycker jag fortfarande verkar vara ett beställningsjobb, för läser man vissa saker de säger och kollar vad som faktiskt gäller så är den inte rätt. Den är fel. Det är i princip rena lögner.”

Mossberg är helt övertygad om att badet går att driva i 10-15 år till. Han tänker emellertid inte nöja sig med att ”bara” öppna badet, han vill också utveckla hela området med t ex en ny relaxavdelning, restaurang, minigolf, beachvolleyplan och uteservering osv.

 Det har under en lång tid varit en dålig kommunikation mellan kommunen och Mossberg. Det framgår av TTELA-artikeln att det knappast är Mossbergs fel. Han har fått knapphändig information och inte några besked om framtiden.

TTELA frågade Hans Larsson, verksamhetschef på Fastighet och service (samhällsbyggnadsförvaltningen), varför kommunen inte har lämnat några svar till Mossberg:

“Vi är där våra beslutsfattare har tagit oss i processen.”

Sa Hans Larsson, och en av enhetscheferna på samhällsbyggnadsförvaltningen fortsatte:

“vi har ännu inte fått ett politiskt uppdrag att hyra ut, arrendera ut eller sälja fastigheten.”

Det är i och för sig riktigt. Men den 16 november 2023 beslutade politikerna i samhällsbyggnadsnämnden om en konsekvensbedömning angående avyttring av Hallevibadet:

“Då det inte längre finns ett långsiktigt behov av lokalerna för kommunens verksamheter bör en konsekvensbedömning angående avyttring göras.”

En sådan utredning torde vara nödvändig innan politikerna kan fatta beslut om avyttring.

Beslutet om en konsekvensbedömning angående avyttring var alltså ett tydligt uppdrag till tjänstepersonerna i förvaltningen. När TTELA frågade om konsekvensbedömningen så sa verksamhetschef Larsson

“Det finns en demokratisk process i ett sådant här ärende och den är vi mitt i med inväntande av den här utredningen innan vi kan sätta fart med nästa del.”

Jag är lite fundersam på vad Larsson i det här sammanhanget menade med att det “finns en demokratisk process”. Det tillhör ju den demokratiska processen att förvaltningen verkställer politikernas beslut.

TTELA ställde en följdfråga om vem som jobbade med konsekvensbeskrivningen. Larsson svarade:

“Den kommer nog att vara under mitt ansvar.”

Det var alltså som jag misstänkte i blogginlägget Hallevibadet: Nuläget” – arbetet med den beslutade konsekvensbedömningen har inte ens kommit igång. Det har inte hänt något med politikernas beslut från november 2023…

Och på tal om dålig kommunikation, Jonas Mossberg har inte fått någon information om ”arbetet” med konsekvensbedömningen…

“Det tror jag inte har legat i vårt uppdrag.”

Sa Hans Larsson till TTELA. Det är kanske inte att undra på att Mossberg stundtals kan vara lite besviken och “förargad”. Och han blev knappast på bättre humör när han läste TTELA-artikeln…

Under våren har politiker i samhällsbyggnadsnämnden vid några tillfällen frågat om hur det går med konsekvensbedömningen. Förvaltningschef Andreas Knutsson och förvaltningen har då lämnat beskedet att man väntar in en rapport från Intea om Vattenpalatset innan arbetet med konsekvensbeskrivningen kan börja. Jag förstår dock inte riktigt varför, och det finns det ledamöter i samhällsbyggnadsnämnden som också undrar. Frågorna hör knappast ihop. Förvaltningen skulle t ex ha kunnat utreda vad som har talat för och emot en kommunal försäljning respektive utarrendering av Hallevibadet. Det enda som kan tala emot att ett sådant arbete skulle vara onödigt är att kommunfullmäktige någon gång i framtiden beslutar att kommunens planerade nya badhus ska placeras på Hallevi i Vargön. Det är dock mycket osannolikt. (Det är bara att fråga skattebetalarna i Brålanda varför de inte anser att det vore en bra idé…)

Den 23 april 2024 skrev Mossberg mail till politiker i samhällsbyggnadsnämnden och tjänstepersoner i förvaltningen. Två dagar senare, den 25 april, svarade förvaltningschef Andreas Knutsson. Knutsson och Mossberg avtalade ett möte den 2 maj.

Fortsättning följer i blogginlägget ”Hallevi: Mossberg möter förvaltningschefen”.

Valborg och 1 maj

Den gångna veckan var händelserik i Vänersborgs centrum.

I tisdags var det valborgsmässofirande. På Skräcklan, strax norr om centrum, arrangerade Equmeniakyrkan sitt traditionsenliga firande med vårtal och körsång. Det var både en manskör och en kvinnokör. I manskören kunde den stora publiken upptäcka ingen mindre än kommunalrådet Mats Andersson. Talet till våren hölls dock inte av Andersson utan av vänersborgsprofilen och tillika museichef Peter Johansson. Johansson har en fantastisk förmåga att hitta enskilda människoöden från Vänersborgs historia som han spinner sina berättelser och tal utifrån. (Se “Valborgsmässoafton”.)

Det tändes som vanligt en valborgsmässobrasa. I år var det emellertid mer rök än eld. Men ingen rök utan eld, som en åskådare konstaterade. Men det var faktiskt svårt att se själva elden, i varje fall den första halvtimmen. Och vi som bor i Nordstan var inte helt positiva till den stora rökutvecklingen. Vinden vred sig efter en stund och den vanliga nordanvinden blåste på som vanligt över husen. Nordan tycks vara den enda vind vi har i Nordstan. Det stank från brasan flera dagar efteråt. Jag vet inte om jag inbillar mig, men det hördes nästan som om måsarnas skrik från lyktstolpar och hustak lät mer som hostningar än de vanliga vansinnesskriken de första dagarna. Det har fiskmåsarna i och för sig tagit igen resten av veckan…

Det var som sagt en mycket stor publik på Skräcklan, som vanligt. Människorna trotsade det kalla och blåsiga vädret för att fira en gammal svensk tradition. Det kanske visar att känslan för traditioner, kultur och historia fortfarande är stark bland kommuninvånarna. Kanske skulle kommunstyrelsens ledamöter också kunna ha samma förhållningssätt till Brättes fornminnesområde… (Se “KS: Både enigt och oenigt”.)

Dagen efter Valborgsmässoafton, innan elden hade falnat och röken försvunnit från Skräcklan, firades en annan traditionstyngd dag. Det var 1:a maj – arbetarrörelsens dag.

Vänsterpartiet höll till på gågatekrysset.

Det var flera tal som framfördes från scenen vid gågatekrysset. Den relativt stora folkskaran, omkring hundra personer, fick höra lokalavdelningens ordförande Elin Segerlind, distriktets ordförande Ida Hildingsson, regionrådet Carina Örgård och ett mycket engagerat och uppskattat tal av Mikaela DelValle från Ung Vänster. Kamal el Salim talade om Gaza och bombningarna, medan Annica Haglund tog upp de hemlösas situation i Vänersborg. (Se “V firar 1 maj på gågatekrysset”.)

Men inte nog med det. Talen varierades med melodiös och rytmisk reggaemusik från orkestern Fablernas Värld. Medlemmarna kommer från Vänersborg och Trollhättan. Och södra Dalsland, en “gammal” elev spelade trumpet i bandet. Fablernas Värld ska för övrigt spela på Aqua Blå i juni.

Firandet avslutades med en demonstration. Det var lite oväntat, jag hade nämligen dragit mig mot Plantaget för att höra kommunalrådet Benny Augustsson (S) hålla sitt traditionella 1:a majtal. Det gick ett förvånat sus bland deltagarna i de socialdemokratiska leden när de hörde ropen skalla från Edsgatan. Ett demonstrationståg i Vänersborg? Och det var inte socialdemokraterna…

Socialdemokraterna hade “ställt in” sitt tåg för första gången på många år (har det hänt tidigare?), medan Vänsterpartiet demonstrerade för första gången på länge. Jag var snabb med att ansluta mig till tåget… Vi var kanske 50 personer.

Det var ett lyckat 1 majfirande för Vänsterpartiet, och det har vi att tacka styrelsen för. Jag hoppas att det blir en tradition i Vänersborg.

Det var fler personer på socialdemokraternas 1 maj-firande än på Vänsterpartiets, kanske 150-200. Publiken fick höra stadsmusikkåren spela medan människorna fikade och åt korv med bröd. Efter en stund äntrade Benny Augustsson podiet och höll sitt tal.

Augustsson talade framför allt om de stora frågorna som krig, ekonomi och miljö. Det är ingen “rolig” eller trygg värld som omger oss. Augustsson sa inte mycket konkret om vilket håll han och socialdemokraterna vill leda vänersborgarna den närmaste framtiden. Jag noterar dock att han betonade förskolans och skolans betydelse. Men han avslöjade inget om hur den budget ska se ut som han och de styrande partierna sitter och snickrar på just nu.

Det är tråkigt att det inte har stått ett ord i TTELA om 1 majfirandet i centrum. Så många människor som har varit ute på stan och gjort sina röster hörda är det sällan vi upplever i Vänersborg. Det kunde väl vara värt åtminstone en liten notis? Däremot har TTELA en artikel, och många bilder, från Valborgsmässofirandet – se ”Traditionsenliga brasan tändes på Skräcklan på valborg”.

Till sist, en blick framåt.

Den 7 maj kl 18.30 ordnar Vänsterpartiet ytterligare ett möte. Vänersborg får besök av Hanna Gedin. Hon är en av Vänsterpartiets kandidater i EU-valet. Hon står som nummer 2 på valsedeln. Mötet hålls på Vänersborgs bibliotek på Sundsgatan 6, Gröna salen.

Välkommen – särskilt om du har:

“tröttnat på högerpolitiken och vill se en mer rättvis och solidarisk utveckling i Sverige och världen”

Kategorier:högtid, S, Vänsterpartiet