Stefan Kärvlings blogg

På BUN-sammanträdet i måndags ställde jag en fråga om tvisten mellan Vänersborgs kommun och fritidspedagogerna:

”Vänersborgs kommun och Barn- och ungdomsnämnden har haft en tvist med Lärarförbundet om arbetstiden för ett antal fritidspedagoger. Arbetsdomstolen ansåg i sin dom att Vänersborg hade fel och utdömde därför bland annat skadestånd. Jag utgår ifrån att det har varit en svår tid för de berörda fritidspedagogerna.
Därför undrar jag om Barn- och ungdomsnämnden planerar att be de berörda fritidspedagogerna om ursäkt?”

Innan jag fortsätter, så föreslår jag att du som läsare tar dig en funderare på vad DU tror att förvaltningschef Kent Javette svarade.

Klar?

Här kommer Kent Javettes svar:

”NEJ.”

Förvaltningschef Kent Javette motiverade sitt svar. Det gick ut på att Barn- och Ungdomsnämnden som arbetsgivare försökte hitta en bra lösning för sina anställda, att de flesta fritidspedagogerna gick med på arbetsgivarens krav, att facket, dvs Lärarförbundet, inte agerade helt ärligt, att Arbetsdomstolens dom inte var så farlig etc.

Kanske kan jag ha missuppfattat någon del av vad förvaltningschefen sa, men kontentan var att han menade att arbetsgivaren ville allas bästa, men blev typ missförstådd. Javette bagatelliserade hela tvisten, och domen, det är helt klart.

Följaktligen hade inte Barn- och Ungdomsnämnden någon anledning till att be om ursäkt…

Jag kände mig inte riktigt bekväm med den här historiebeskrivningen. Fallet hade väl inte gått till Arbetsdomstolen utan orsak?

Jag bad ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) om tillstånd att få fråga Lärarförbundets representant om Lärarförbundets syn. (De fackliga organisationerna har rätt att närvara på ”informationsdelen” av nämndens sammanträden. De får lyssna och anteckna. De får dock inte yttra sig, såvida inte ordföranden ger dem lov till det.)

Innan jag fortsätter, så föreslår jag att du som läsare tar dig en funderare på vad DU tror att Barn- och Ungdomsnämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) svarade.

Klar?

Här kommer Lena Eckerbom Wendels svar:

”NEJ.”

Barn- och Ungdomsnämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel motiverade inte sitt svar.

Är inte känslan att den nya styrande borgerliga mini-alliansen tycks ta ganska lättvindigt på några demokratiska principer?

Kommunen i allmänhet och Barn- och Ungdomsnämnden i synnerhet kan vara ganska känslokalla och tuffa mot sina anställda, när det passar deras syften. Då är alla samverkansavtal, överenskommelser, fina ord etc inte mycket värda. Det är i varje fall min erfarenhet. Men i det här fallet avgjordes faktiskt tvisten mellan kommunen och Lärarförbundet av Arbetsdomstolen.

Och Arbetsdomstolen gav Lärarförbundet rätt! Och Vänersborgs kommun fel!

Var de då inte på sin plats att be om ursäkt?

Som sagt,

NEJ.

Vänersborgs kommun blev dömd att betala rättegångskostnaderna och skadestånd till Lärarförbundet och till fritidspedagogerna.

• Rättegångskostnader 800.000 kr
• Skadestånd 900.000 kr

De 1,7 miljoner kronorna, som ska utbetalas, väljer Barn- och Ungdomsförvaltningen att bokföra på grundskolans konto. Det vill säga, barnen och ungdomarna i förskolan, på fritids och i grundskolan ska betala kostnaderna för att arbetsgivaren misslyckades med sina planer på att säga upp barnens och ungdomarnas egna fritidspedagoger.

Och när det nu ska skäras ännu mer på barnen och ungdomarna 2013, så går det ju alltid att skylla på barnens och ungdomarnas egna fritidspedagoger…

Men.

Vad gör man när man inte känner sig bekväm med svaret i Barn- och Ungdomsnämnden? Och när Lärarförbundet dessutom nekas att ge sin syn på tvisten ? Jo, man letar fram och läser Arbetsdomstolens dom i original. Den hittade jag här: DOMEN! (Tyvärr hade jag alltså inte läst denna dom innan nämndens sammanträde.)

De första 14 sidorna i domen beskriver parternas syn på tvisten. Det man slås av är hur diametralt motsatta versioner Vänersborgs kommun respektive Lärarförbundet ger av händelseförloppet. Det känns direkt att båda inte kan ha rätt. Och att sanningen inte heller kan ligga någonstans mitt emellan. Med andra ord, någon part ger inte en sann bild av vad som har tilldragit sig.

Domskälen är emellertid viktigast. Där redogör Arbetsdomstolen för varför den dömer som den gör.

Den första tvistefrågan mellan Vänersborgs kommun och Lärarförbundet var:

”Har parterna träffat en överenskommelse i tvistefrågorna under den lokala förhandlingen?”

Arbetsdomstolen:

”Arbetsdomstolen anser att det inte är visat att parterna kom till en överenskommelse på det sätt som kommunen har gjort gällande.”

Vänersborgs kommun – Lärarförbundet 0-1.

Den andra tvistefrågan:

”Har inte bara I.B. och P.G. utan även de övriga elva arbetstagarna blivit uppsagda?”

Arbetsdomstolen:

”Som har nämnts klargjordes i kommunens blankett att den arbetstagare som inte accepterade något av de angivna alternativen riskerade sin anställning. Redan på grund av detta är det knappast möjligt att betrakta arbetstagarnas ställningstagande som frivilligt.”

Och så slutsatsen:

”… måste enligt domstolens mening anses ha blivit föremål för en åtgärd som bör jämställas med uppsägning från kommunens sida.”

Vänersborgs kommun – Lärarförbundet 0-2.

Den tredje tvistefrågan:

”Var uppsägningarna sakligt grundade?”

Arbetsdomstolen:

”… framstår det för domstolen som uppenbart att det var arbetsbrist som utgjorde bakgrunden till de vidtagna åtgärderna. … Vid ställningstagandet till denna fråga bör framhållas att kommunen ostridigt inte vidtog någon som helst åtgärd för att undersöka möjligheterna till omplacering. … Det ter sig enligt domstolens mening sannolikt att åtminstone några av de berörda tretton arbetstagarna hade kunnat omplaceras till anställning på heltid om kommunen hade undersökt saken närmare. Den oklarhet som råder i frågan beror uteslutande på att saken över huvud taget inte utreddes av kommunen.”

Och så Arbetsdomstolens slutkläm:

”Arbetsdomstolen kommer till slutsatsen att uppsägningarna inte har varit sakligt grundade.”

Vänersborgs kommun – Lärarförbundet 0-3.

Den fjärde tvistefrågan:

”Har kommunen beträffande två arbetstagare åsidosatt 34 § anställningsskyddslagen?”

Arbetsdomstolen:

”Det ålåg kommunen att trots uppsägningarna även fortsättningsvis betala lön till arbetstagarna såsom om de hade arbetat heltid. Kommunens underlåtenhet innebar alltså ett åsidosättande av 34 § anställningsskyddslagen.”

Vänersborgs kommun – Lärarförbundet 0-4.

Den femte tvistefrågan:

”Har kommunen brutit mot föräldraledighetslagen?”

Arbetsdomstolen:

”Arbetsdomstolen kommer på grund av det anförda till slutsatsen att kommunen har åsidosatt föräldraledighetslagen endast beträffande J.H. och K.S.”

Om de tre andra personerna, som tvisten också gällde i denna fråga, skriver AD:

”Beträffande S.P., J.S., Å.F. är utredningen i denna del av målet mycket knapphändig. Förbundet har gjort gällande att kommunen har lämnat muntliga besked till arbetstagarna om att föräldraledighet inte skulle beviljas. Det är mot kommunens bestridande dock inte visat att så har varit fallet.”

Brist på bevis.

Vänersborgs kommun – Lärarförbundet ½-4½.

Den sjätte tvistefrågan:

”Har kommunen åsidosatt 11 § medbestämmandelagen?”

Arbetsdomstolen:

”Arbetsdomstolen … finner att kommunen får anses ha uppfyllt sin förhandlingsskyldighet enligt 11 § medbestämmandelagen. Förbundets yrkande i denna del ska därför avslås.”

Vänersborgs kommun – Lärarförbundet 1½-4½.

Den sista punkten torde vara den minst viktiga punkten i hela tvisten. (Tror jag.)

Räknar vi på ett modernt fotbollsvis, med 3 poäng vid seger, blir slutresultatet 4-13. Det speglar nog tyngden, och allvaret, i Arbetsdomstolens dom på ett bättre sätt.

Arbetsdomstolen skriver själv i domen:

”Arbetsdomstolens ställningstaganden i det föregående innebär att förbundet i allt väsentligt har vunnit målet. De delar vilka förbundet har förlorat får i sammanhanget anses vara av mindre betydelse, och förbundet får anses som helt vinnande part.”

Sedan ogiltigförklarar Arbetsdomstolen uppsägningarna och utdömer skadestånd på 1,7 miljoner kr för Vänersborgs kommun – att betala till fritidspedagogerna och till Lärarförbundet.

Arbetsdomstolens dom var enhällig, alla 7 ledamöter ansåg att Vänersborgs kommun skulle fällas.

Till skillnad från förvaltningschefen anser jag att denna dom i Arbetsdomstolen är oerhört tydlig – och viktig. Vänersborgs kommun har helt klart brustit i sitt arbetsgivaransvar. Vänersborgs kommun borde ta konsekvenserna av domen. Kommunen bör be de berörda fritidspedagogerna om ursäkt!

…och dessutom inte ta pengarna till skadeståndet från barnen…

.

PS. För kännedom, jag är inte med i Lärarförbundet.

PPS. Min förra blogg om diarieföringen skickade jag för diarieföring till Barn- och Ungdomsnämnden igår kväll. Jag noterar att handlingen ännu inte är diarieförd.