Stefan Kärvlings blogg

I onsdags hade TTELA en artikel om landsbygdsskolorna. (Se här.) Rubriken löd:

”Skolan måste spara. Landsbygdsskolorna hamnar i skottgluggen igen.”

Jag skrev också i en blogg häromsistens:

”den nuvarande skolstrukturen måste diskuteras i en ganska snar framtid.”

Det här har naturligtvis fått en del personer att reagera. Med all rätt. De undrar om det är dags att lägga ner landsbygdsskolorna. Igen typ.

Bakgrunden till att diskussionen har aktualiserats igen är att Barn- och Ungdomsnämnden beräknas göra ett underskott på 7,3 milj kr i år, varav grundskolan och barnsomsorgen står för 4,2 milj kr. Och det är egentligen inte särskilt konstigt. Att det antagligen blir ett underskott menar jag. Kommunfullmäktiges beslut den 20 juni 2012 att behålla landsbygdsskolorna kostar pengar.

År 2013 fick Barn- och Ungdomsnämnden extra pengar, 16 milj kr – för övrigt efter förslag från Vänsterpartiet. Men för 2014 blev det bara ett ”tillskott” på provocerande futtiga 54.000 kr. Miljöpartiet och Välfärdspartiet gjorde nämligen, helt plötsligt, gemensam sak med de borgerliga partierna i mini-alliansen och röstade igenom en noll-budget. (Det var också i denna veva som de lade ner äldreboendet Gläntan.)

På grund av BUN:s prognosticerade underskott på 7,3 milj, så lade förvaltningen, dvs tjänstemännen, i måndags därför fram några besparingsåtgärder. Vilket de i princip är tvungna att göra, eftersom de ska arbeta för att hålla budget. En av dessa besparingsåtgärder var:

”Flytta verksamhet vid Rösebo skola ht 14 till Frändefors.”

Naturligtvis kan man ana att förvaltningen vill ha igång en debatt om skolstrukturen. Igen. Det är ju ingen hemlighet att tjänstemännen helst skulle vilja att en och annan landsbygdsskola skulle tas ur ”drift”… Och nu är det val i höst…

Vad var det han sa den gamle Caesar…?

”divide et impera”

Den ekonomiska besparingen av att ”flytta” Röseboeleverna till Frändeskolan skulle i år hamna på, i det här sammanhanget, blygsamma 400.000 kr. (Totalbudgeten för Barn- och Ungdomsnämnden är på 674 milj kr. Det är även förhållandevis lite pengar jämfört med det prognosticerade underskottet på 7,3 milj kr.)

Efter diskussion enades nämnden om att stryka flytten av Rösebos elever. Istället fick förvaltningen i uppdrag att hitta andra besparingsåtgärder. Och om inte detta skulle vara möjligt, så finns också alternativet att Barn- och Ungdomsnämnden vänder sig till kommunfullmäktige och helt enkelt ”ber om” mer pengar…

Vänsterpartisterna i nämnden var mycket aktiva i denna diskussion, både min partikollega Magnus Bäckström och jag själv. Det är inte dags att lägga ner landsbygdsskolorna! Det står inte på agendan. Det var vårt budskap.

Alla som ”var med” för två år sedan kommer säkert ihåg att Vänsterpartiet redan då var mycket aktivt i medborgardialogen kring ”skolstrukturen”. Jag själv lade ner åtskilliga timmar. Det fanns många skäl till Vänsterpartiets ställningstagande att bevara landsbygdsskolorna, jag ska inte upprepa dem här. Men beslutet som kommunfullmäktige fattade den 20 juni 2012 kan naturligtvis inte vara ristat i sten. Beslut måste omprövas om förhållanden förändras. Det gäller alla beslut.

Det är framför allt två saker som har förändrats.

Riksdagens beslut om skärpta behörighetskrav för undervisande lärare rycker allt närmare. Från och med läsåret 2015-2016 så måste varje elev undervisas av en legitimerad lärare. Det kommer att ”ställa till” med ganska stora organisatoriska och schemamässiga problem i mindre skolor. Det lär också kosta en del extra pengar. Och det kan det naturligtvis vara värt – i varje fall om inte pengarna tas från andra elever.

Det andra problemet berör främst Rösebo skola och, på lite längre sikt, Skerrud.

Elevunderlaget viker…

Fullmäktiges beslut innebar ju på sätt och vis, kan man väl säga, en  satsning på landsbygden. En ganska stor satsning egentligen. Men denna satsning kräver ju att människor flyttar ut på landsbygden och att de som bor på landsbygden placerar barnen i dessa skolor.

Som det ser ut nu så bor det 32 elever i Rösebos ”upptagningsområde”. Det är dock bara 19 elever som, just nu, har valt att gå på skolan i höst. I Skerrud bor det 63 elever i upptagningsområdet, medan endast 38 ska gå i skolan. Dessa siffror kan jämföras med Mulltorps skola. Där bor det 37 elever i upptagningsområdet och alla har valt att gå i skolan. (Källa: Barn- och Ungdomsförvaltningen.)

Vänsterpartiet jobbar för, och har alltid gjort, mer resurser till barnen och ungdomarna. Vänsterpartiet har också drivit frågan att bevara landsbygdsskolorna. Det är två ställningstaganden som vi står för och som vi är stolta över. Vi tror till och med att vårt idoga arbete har lett till att vi har fått andra partier att svänga och få en betydligt positivare syn på utbildnings- och skolfrågornas betydelse i Vänersborg.

Men Vänsterpartiet står också med båda fötterna på jorden. Och sanningen är att vänder inte den nedåtgående trenden för elevunderlaget i Rösebo och Skerrud, så måste skolfrågan tas upp till förnyad prövning och diskussion. För Rösebos del kanske redan innan höstterminen 2015 startar.

Vänsterpartiet anser också att det är av avgörande vikt att inget sker över huvudet på de berörda. Alla fakta måste läggas på bordet och sedan måste elever och föräldrar tillsammans med politiker, och kanske tjänstemän, träffas och föra någon typ av dialog om framtiden.