Arkiv
Om fullmäktige 29 maj
En liten rapport från gårdagens sammanträde med kommunfullmäktige är väl på sin plats, även om inget uppseende inträffade. Fast lite hände det ju…
Sammanträdet började faktiskt med en film. Den hette ”Musik hela livet” och handlade om hur förskolebarn besöker de äldre och hur de allihop spelar och sjunger tillsammans. En mycket bra film – eller rättare sagt, en film om en mycket bra verksamhet. (Det går att läsa mer om projektet här och här kan man dessutom se ett utdrag ur filmen.) Det är sådana här projekt som gör Vänersborg lite speciellt. Det är bara att hoppas att verksamheten fortsätter och att fler pensionärer får besök av ännu fler förskolebarn. Det förgyller definitivt tillvaron för alla inblandade. Ansvariga för detta förvaltnings- och generationsövergripande projekt är Håkan Alfredsson, Karin Hallberg och Boel Jansson. Heders!
Ledamöterna fick också en redovisning av den personalekonomiska redovisningen. Så att säga. Inget nytt att rapportera där egentligen. Jag skrev ju lite om den tidigare (se här).
Kommunfullmäktige skulle återigen behandla motionen från Morgan Larsson (VFP) om ersättares rätt att lägga protokollsanteckningar. Motionen återremitterades förra gången den var uppe i fullmäktige (se här).
Jag tycker att andemeningen i Morgan Larssons motion är riktig. Alla som finns med i nämnder och styrelser, även ersättarna, sitter där för att de representerar invånarna i Vänersborg. (Morgan Larsson är ersättare i kommunstyrelsen.) Det är ytterst ett resultat av valet 2010. Det ligger då i sakens natur att de valda och utsedda ledamöterna ska få möjlighet att visa väljarna vilka ställningstaganden de skulle ha gjort, om de hade fått rösta (vilket inte ersättare får alltså) och varför de tycker som de gör. Det är en demokratisk rättighet tycker jag.
Demokratiska rättigheter ska inte heller vara beroende av en enskild persons välvilja. Det är det nu. I detta fall är det en ordförande, som själv får bestämma om en protokollsanteckning ska tillåtas eller inte. Demokratin bör vara inskriven i regler, arbetsordningar och lagar. Det är ytterst för att skydda minoriteter och ”de svagare”.
Ibland kan det hända att vissa principer kan krocka med varandra. Då anser jag att man hellre ska fria än att fälla. Då ska demokratin vara generös. Hellre för mycket demokrati än för lite. För mycket demokrati kan aldrig vara fel. Det kan däremot för lite.
Tyvärr var Larssons formulering, beslutsförslaget som ställdes under proposition, otydlig. Ja, faktiskt näst intill ”oförståelig”. Och presidiet gjorde inget för att förklara, förtydliga eller definiera… Det blev därför en något bisarr hantering av ärendet. Det slutade dock med en votering. I den förlorade Morgan Larsson. 34 ledamöter röstade för avslag, 8 röstade för motionen (däribland jag) och 7 ledamöter avstod (antagligen på grund av motionens oklara formuleringar).
Det är intressant att se hur betongpartierna i stort sett alltid sluter sig samman när demokratins principer diskuteras – underförstått, att demokratin ska utvidgas… Och det vill de inte.
Kommunfullmäktigeledamoten Annika Larson Lindlöf (S) ville bli, och blev, entledigad från fullmäktige. (Det är många socialdemokrater som hoppar av just nu, fyra S-avsägelser bara igår. En slump?) Eftersom Larson Lindlöf inte bara är en ”vanlig” ledamot, utan också 1:e vice ordförande i kommunfullmäktige, så skulle en ny ordförande utses.
Vad jag förstår så brukar ett val av den här digniteten förberedas av valberedningen. Men, hursomhelst, så icke denna gång. Det är nog så att betongpartierna ser dessa platser som sin ”egendom”. De har de arvoderade och avlönade tjänsterna nu, de har alltid haft dem och de ska alltid ha dem. (I varje fall hoppas de det.) Posterna är ju liksom deras! Då behövs ingen valberedning, valet är ju bara en formalitet.
Socialdemokraterna nominerade Bengt Larson (S) till posten som 1:e vice ordförande i fullmäktige. Bengt Larson är för övrigt gift med Annika Larson Lindlöf.
Vänsterpartiet som med sina 8 mandat är fullmäktiges tredje största parti och som dessutom ingått valteknisk samverkan med Miljöpartiet och Välfärdspartiet (tillsammans 14 mandat) blev totalt förbigångna efter valet när det gällde dessa poster (läs om det fula spelet här). Betongpartierna röstade då som en man, eller kvinna, och tog hand om alla platserna själva.
Vänsterpartiet nominerade igår Marianne Ramm (V) till posten som kommunfullmäktiges 1:e vice ordförande!
Det blev en sluten omröstning.
Resultat:
- Bengt Larson (S): 34 röster
- Marianne Ramm (V): 15 röster
Oftast brukar de som valet ”inte angår”, dvs i detta fall den styrande mini-alliansen, rösta blankt i ett sådant här läge. Det handlar ju vem i oppositionen som ska väljas.
Men… Att rösta blankt kunde vara ”farligt”… S och C har bara 15 mandat, endast ett mandat mer än V+MP+VFP…
Så… Bäst att vara på den säkra sidan…
Betongpartierna röstade återigen som en man, eller kvinna…
Det är intressant att se hur betongpartierna i stort sett alltid sluter sig samman, också när demokratins praktik diskuteras – underförstått, att representanter från icke-betongpartier såsom vänsterpartister ska få del av makten och härligheten… Och det vill de inte.
Marianne Karlsson (C) avslutade det 4 timmar långa sammanträdet med att fråga Gunnar Lidell (M) vad kommunens tre integrationsmentorer har för uppgift och vilken förvaltning de är anställda av.
”Det finns inga integrationsmentorer anställda i Vänersborg.”
Svarade Gunnar Lidell. Och då sa Marianne Karlsson:
”Men jag har träffat en sådan.”
Fortsättning lär följa.
Personalekonomisk redovisning
I lördags skrev jag lite om arbetsmiljö i min blogg. Ärende 5 på fullmäktiges dagordning tar faktiskt upp denna fråga, kan man väl säga, ”Personalekonomisk redovisning – hälsobokslut 2012”.
Den personalekonomiska redovisningen är på ungefär 40 sidor med massor av fakta, tabeller och diagram. Den är ett resultat av ett gediget arbete. Det är tänkt att redovisningen ska användas som:
”ett verktyg till förvaltningarna i arbetet med handlingsplaner för arbetsmiljö och jämställdhet.”
På sätt och vis är inte detta ärende så mycket att orda om – fakta redovisas rakt upp och ner. Och fakta är fakta. Det kan man inte ha synpunkter på.
Men…
Det är ju egentligen när alla fakta ligger på bordet som ett arbete ska, eller borde, börja. Ett arbete där all information och alla fakta, som har arbetats fram, ligger till grund för förslag på åtgärder. Saker som är bra och ska behållas och spridas – och saker som är mindre bra och ska göras bättre.
Nu lägger fullmäktige den personalekonomiska redovisningen till handlingarna, kanske till och med utan diskussion, och sedan ska förvaltningarna, i bästa fall, komma med åtgärder och handlingsplaner. Så småningom. Någon gång. En handlingsplan som kanske hamnar på några nämndledamöters bord – och noteras, kanske till och med, i värsta fall, utan diskussion…
Det som står i den personalekonomiska redovisningen är viktigt. I inledningen står det att:
”förtroendet för kommunen som arbetsgivare [är] lågt.”
Det är personalen som har ett lågt förtroende för kommunen, sin arbetsgivare. Det är viktigt… Och alarmerande.
I redovisningen kan man få några ledtrådar varför förtroendet är lågt.
Chefen är arbetsgivarens representant gentemot personalen. Chefen är viktig för hur personalen upplever arbetssituationen. Det är också så att är man missnöjd med något i arbetssituationen, det kan vara t ex vara lokaler, elever eller klienter, så måste man gå via chefen. Chefen är en nyckelperson.
Personalenkäten som genomfördes i slutet på förra året (den har jag skrivit om tidigare, se här) visar att det är stor variation bland personalen över hur chefen uppfattas. Sett till helheten så sjunker emellertid ”nöjdheten”. Mycket oroande är också att:
”det är fler personer som uppgett att de har blivit utsatta för hot och/eller våld av arbetskamrat eller chef.”
Lönen är självklart viktig för den anställde. I dessa tider av individuella löner är återigen chefen en nyckelperson. Naturligtvis. Chefen ska utgå från fastställda lönekriterier, motivera lönesättningen, informera och diskutera med den anställde. Då kan man bli lite förvånad över att nästan 20% av kommunens 3.070 anställda inte har haft något lönesamtal med sin chef. Ja, 9% uppger till och med att de inte har haft något medarbetarsamtal. Av de som hade lönesamtal svarar 27% att chefen inte tydliggjorde prestationen i förhållande till mål och förväntade resultat.
De senaste åren har sjukfrånvaron minskat, men förra året bröts trenden och sjukfrånvaron ökade något. (Kommunens direkta kostnad för sjuklön var 2012 drygt 19 milj kr.) Samtidigt har 20% av personalen uppgett att deras hälsa blivit sämre.
Det är lite av en kris i Vänersborgs kommun! Och det borde rimligtvis få oss politiker att åtminstone ställa frågan – vad gör vi åt detta?
Det går inte att säga att de som inte har förtroende ”för kommunen som arbetsgivare” ska typ härda ut och vänta tills chefen har genomgått en kurs, t ex ett internt mentorprogram. Det går inte heller att nöja sig med att hänvisa de anställda till facket. Kommunen som arbetsgivare måste förvissa sig om att dess chefer följer samverkansavtal, och andra avtal, och i övrigt uppträder som en chef bör. Detta ligger i kommunens eget intresse!
I inledningen på den personalekonomiska redovisningen står det:
”Får vi alla medarbetare att bli stolta över sitt arbete och oss som arbetsgivare så finns det inga bättre ambassadörer för kommunen.”
Vi politiker borde diskutera detta på allvar på onsdagens kommunfullmäktigesammanträde… Hur får vi alla medarbetare att bli stolta över Vänersborgs kommun som arbetsgivare?
Investeringar och investeringar
Onsdag den 29 maj sammanträder kommunfullmäktige. Det lär bli lite av lugnet före stormen. Det är först nästa sammanträde, den 12 juni, som årets viktigaste beslut fattas – budgeten för nästa år. Då lär det braka loss och blåsa desto hårdare.
Ett ärende på fullmäktiges ärendelista nästa vecka heter ”Överföring av investeringsmedel mellan år 2012 och år 2013”. En rutinmässig punkt som handlar om att överföra investeringspengar, som inte har använts, till kommande år. Och det är det väl inte mycket att orda om i och för sig, om det inte vore för den långa lista som Samhällsbyggnadsnämnden lämnar till fullmäktige.
Samhällsbyggnadsnämndens lista på investeringar är på sammanlagt drygt 149 miljoner kr. Investeringar som redan är beslutade och som ska verkställas, någon gång. Och detta är säkerligen helt i sin ordning. Men när man studerar de kommande investeringarna blir man lite fundersam över några.
- Dalbobron: 3,5 Mkr
- Resecentrum: 19 Mkr
- Kontantlös hantering Återvinningscentralen: 861.000 kr
- Tekniska system skolor: 516.000 kr
- Ankargatan 2: 4,5 Mkr
- Skolor/F-skolor strukturell övers.: 4 Mkr
- Högstadieskola kv Oden (Torpaskolan): 3,2 Mkr
- Kommunhus ventilation, kyla: 4,3 Mkr
- Vargön hamn/ind.omr: 7 Mkr
- Sanden: 2,5 Mkr
Det framgår inte av fullmäktiges handlingar vad investeringarna innebär, vad som ska göras. Vad ska t ex göras med Dalbobron? På Resecentrum? Är det en gångtunnel under spåren kanske? 7 Mkr till hamnen i Vargön, till vad? Det här är skrivet innan vi kunde läsa i TTELA att hamnområdet består av kvicklera… Vilka tekniska system på skolor kostar en halv miljon? Datanät? 4,5 milj för fastigheten på Ankargatan – till vad? 3,2 milj kr till den nybyggda Torpaskolan?
Det är tråkigt att Samhällsbyggnadsnämnden inte har skrivit åtminstone några rader för att förklara de olika investeringarna. Vi som sitter i fullmäktige borde ju få veta.
Det tycks vara ständiga renoveringar och ombyggnader i kommunhuset, i varje fall känns det så för en som besöker huset några gånger i månaden. För närvarande går det knappt att höra vad folk säger eller att koncentrera sig för allt maskinljud i entréplanet. Och nu ska tydligen ventilationen och kylan(?) åtgärdas för 4,3 milj. Jag kan inte låta bli att skänka en tanke till den dåliga ventilation som så många arbetsplatser utanför kommunhuset brottas med, framför allt på våra skolor. Och på bullerproblemen på förskolor och skolor… För att inte tala om bristen på lokaler på vissa ställen för våra elever och lärare… Det kan gälla allt från alltför små matsalar och klassrum till alltför få idrottshallar…
Men det är väl bara drömmar att kommunen, dvs Samhällsbyggnadsnämnden, ska behandla alla kommunala arbetsplatser lika, att arbetsmiljön på förskolor och skolor ska vara lika viktig som i kommunhuset…
Och då har jag ändå inte nämnt vad det står i Skollagen om lokaler och utrustning. Fast det gör jag nu… Skollagen:
”För utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas.”
De signaler som kommer utifrån förskolor och skolor är att önskemål kring lokaler ofta nonchaleras eller dras i långbänk. Eller så får man beskedet att kostnaderna ska tas från verksamheten. Det innebär då att pengar som ska användas för undervisning av elever ska gå till fastighetsåtgärder istället… Ett tredje besked kan vara att allt som görs på byggnaden är hyreshöjande, dvs det tas också från undervisningen. Personal ute på förskolor och skolor ställer sig ofta frågan vad Samhällsbyggnadsnämnden menar med ”normalt underhåll”. Barn och Ungdom betalar ju hela tiden hyror, och ”saftiga” sådana, till Samhällsbyggnadsnämnden.
Det finns mycket som det borde investeras i på våra förskolor och skolor. Men det tycks tydligen inte vara lika viktigt som i kommunhuset.
Fastän lagen ställer krav på huvudmannen, dvs kommunen, just när det gäller skolor. Vad var det det stod…?
”…ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs…”
På budgetfronten intet nytt
Den politiska diskussionen kring budgeten för 2014 ligger nere. Mini-alliansens partier har sagt sitt. Socialdemokrater och centerpartister säger inget.
Tystnad råder.
Det är mini-alliansens budgetförslag för 2014 som ”ligger”. Det är detta förslag som alla förvaltningarna mer eller mindre planerar nästa års verksamhet efter. Och mini-alliansens budgetförslag präglas av besparingar. (Du kan ladda ner hela förslaget här.) Därför förbereder sig förvaltningarna för kommande neddragningar. Det gäller i högsta grad Barn- och Ungdomsförvaltningen. Organisationen måste ta hänsyn till 2014 års nedbantning redan i höst. (Grundskolans läsår sträcker sig ju över två budgetår, höstterminen 2013 och vårterminen 2014, se ”Om oansvariga politiker”.) Detta trots att faktiskt Vänsterpartiets förslag om mer pengar, närmare bestämt 20 milj kr mer 2014, fick stöd av Miljöpartiet, Centerpartiet och Välfärdspartiet och röstades igenom i BUN. Detta tack vare att sossarna var ”en man kort” och att en centerpartist fick gå in som ersättare. (Se ”POW! WOW!”)
Förvaltningen litar dock inte på att detta också kommer att bli fullmäktiges beslut och skickar ut budskapet till alla rektorer och förskolechefer att nästa år innebär besparingar. Och hur kan BU-förvaltningen göra annorlunda?
Socialdemokraterna och Centerpartiet yppar inte ett ord om hur deras budgetförslag kommer att se ut i kommunfullmäktige den 12 juni. De lägger ner sina röster i varenda nämnd när budgetfrågan behandlas. (Med Centerns agerande i BUN som undantag, vilket kan ha varit en miss i arbetet…) Ingen vet heller hur Miljöpartiets eller Välfärdspartiets budgetförslag kommer att se ut. Och var, eller om, Sverigedemokraterna finns, det vet ingen.
Det är bara Vänsterpartiet av oppositionspartierna som har agerat öppet och konsekvent i alla nämnder och styrelser. Vänsterpartiet har överallt argumenterat mot neddragningar och besparingar och lagt offensiva budgetförslag. Vänsterpartiets ståndpunkt är att de pengar som kommunen förfogar över skall användas i verksamheterna och inte samlas på hög för att kunna redovisa resultat med stort överskott.
Ekonomi är politik. Och politik är att vilja.
Men tystnaden är total. Mini-alliansen har lagt sitt besparingsförslag, Vänsterpartiet har opponerat, medan de andra partierna – ingenting säger. Så hur kommunfullmäktiges slutliga budget kommer att se ut vet ingen för närvarande.
På kommunstyrelsens sammanträde den 28 maj måste dock alla partier bekänna färg. Då ska kommunstyrelsen behandla budgeten för 2014 och då måste alla kort, dvs budgetförslag, läggas, om de sedan ska kunna behandlas av fullmäktige.
Så måhända är det lugnet före stormen vi bevittnar? Måhända kommer ”helvetet” att bryta loss på kommunstyrelsens sammanträde? Eller kommer mini-alliansen och socialdemokraterna/centerpartisterna att hitta varandra?
Ingen vet. Inte nu.
Ekonomi är politik. Politik är att vilja. Vilja är att lägga fram sina förslag och argumentera för dem.
Kanske den 28 maj?
Under tiden planerar alla förskolor och grundskolor för en neddragen budget för 2014…
.
PS. Mandatfördelningen i kommunfullmäktige ser ut så här:
- M+FP+KD: 20.
- S+C: 15.
- V: 8.
- MP: 4.
- VFP: 2.
- SD: 2.
Kommunens loge i arenan…
Vänersborgs kommun disponerar en loge i Arena Vänersborg med plats för 8 personer. Det är nog inte så många som vet om det, eftersom ganska få har fått förmånen att vistas i den. Å andra sidan är det några få som har suttit där ganska ofta…
Kommunens intentioner var från början att reglera användningen av logen på ett tydligt och klart sätt. Och det gjordes. Den 4 november 2009 antog kommunstyrelsen regler för användningen. I reglerna står det:
”Avsikten med logen är att den ska användas för extern och intern representation.”
Om det på något sätt uppstår krockar mellan dessa båda syften, den externa och interna representationen, så är det kommunstyrelsens ordförande, dvs Gunnar Lidell (M), som avgör vilket behov som väger tyngst. Det är för övrigt samme Gunnar Lidell som vid beslutet i kommunstyrelsen 2009 begärde att hela frågan skulle återremitteras. Men då var han heller inte ordförande i kommunstyrelsen, ”bara” 1:e vice.
I reglerna framgår det att:
”logen inte kan användas som trivselåtgärd för en förtroendevald/tjänsteman och dennes vänner.”
Det är ord och inga visor.
”ett tydligt tjänsteintresse ska alltid föreligga vid en bokning.”
Och den som avgör om det föreligger ”ett tydligt tjänsteintresse” är en förvaltningschef.
”Endast förvaltningschef kan lämna förslag om intern representation i kommunens loge i Arena Vänersborg.”
Undrar om kommundirektören räknas som förvaltningschef? Eller näringslivschefen? Eller…?
Det är naturligtvis viktigt att kommunens loge används på det sätt som det är tänkt, dvs i enlighet med regelverket. Frågan är naturligtvis vem som kontrollerar detta och hur det ska, och kan, kontrolleras. Alla måste ju vara förvissade om att logen används till representation och inte som ”trivselåtgärd”?
De av kommunstyrelsen antagna reglerna anger två sätt.
”En marknadsföringsplan för respektive säsongs evenemang ska tas fram som ett underlag för logens säsongsutnyttjande. Marknadsföringsplanen ska beslutas av kommunstyrelsens arbetsutskott.”
Kommunstyrelsens arbetsutskott har fått en slags kontrollfunktion. En sådan här marknadsföringsplan har, mig veterligt, dock inte tagits fram och beslutats…
Det andra sättet är att:
”I samband med bokningen ska därför alltid ändamålet samt namnen på deltagare anges.”
En lista med deltagare och syftet med representationen ska upprättas, en lista som är offentlig så att vem som helst kan kontrollera användningen av logen.
Jag ville gärna veta vilka personer som har fått den stora äran att bli inbjudna till logen. Ja, sanningen att säga var jag också nyfiken på vilka som stod för representationen från kommunens sida. Och vilket ändamålet var.
Jag skrev till kommunen och bad att få ta del av dessa bokningslistor.
Det var den 28 februari i år.
Jag har fortfarande inte fått några listor. Jo förresten, jag har fått namnen på de som var inbjudna till kommunens loge under bandy-VM. Men inga andra listor…
När det gällde bandy-VM så var kommunchefer och andra höga tjänstemän från grannkommunerna inbjudna. Kommunalråd som t ex Paul Åkerlund från Trollhättan var naturligtvis också inbjudna. Och regionråden så klart. Inbjudna var också chefer från Vänerhamn, Flygplatsbolaget, Forum Vänersborg, NÄRF och… Från NÄRF var förresten Bo Carlsson (C), fd kommunalråd och en av tillskyndarna bakom arenabygget, inbjuden. Inbjuden till sin egen skapelse liksom.
Och lite kul är det väl att även huvudsponsorns, dvs Länsförsäkringar, VD och styrelse var inbjudna till matchen mot Vitryssland. Undrar vad kommunen och Länsförsäkringar pratade om då. Hur det skulle gå i den kommande rättegången och vem som skulle betala takraset kanske? Om nu några från Länsförsäkringar kom, det vet jag inte. Länsförsäkringar kanske tyckte att det var förnedrande att bli inbjudet till matchen med VM:s sämsta lag.
Vilka som representerade kommunen vid alla dessa tillfällen under VM framgår inte. Man kan undra om det t ex var samma personer varenda gång… Ändamålet framgår inte heller…
Men vem som har bjudit in till kommunens arenaloge och vilka som har varit inbjuda under resten av säsongen har jag fortfarande inte fått reda på. Fast jag frågade den 28 februari.
Det har varit lite ”strul”, det vet jag. Det står i reglementet att det är kommunalrådssekreteraren som har ansvaret för bokningarna. Och vad jag förstår så har den tjänsten avskaffats. Och tydligen har inte någon ny ansvarig utsetts. Det har blivit en miss där. Rättare sagt, någon har gjort en miss där… Kanske är detta orsaken till ”strulet”.
Men regler är regler. Kommunstyrelsen har fastställt ett reglemente kring användningen av logen. Och reglerna är tydliga. Och de ska följas. Någon är också ansvarig för detta.
Och… Jag ställde faktiskt frågan den 28 februari… Det är ett tag sedan.
Slutsatsen är att det alltså inte är möjligt att i nu-läget kontrollera hur kommunens arenaloge har använts. Det går helt enkelt inte att kontrollera att reglerna har följts. Det är ingen, i varje fall ingen ”utomstående”, som vet om logen har använts för representation och tjänsteärenden eller som trivselåtgärd för t ex en förtroendevald och dennes vänner.
Tyvärr ger ett sådant här förfarande upphov till många rykten. För rykten florerar…
Och allt är antagligen inte rykten.
Vänersborg vann över Länsförsäkringar!
Det var som fan!
Det är inte ofta som jag svär på denna blogg. Men det känns befogat denna gång. Vänersborgs kommun vann nämligen målet mot Länsförsäkringar! Mycket överraskande! Helt otippat!
I TTELA säger kommunens företrädare advokat Ann-Christine Ahlberg:
”Domen var väntad.”
Domen var inte väntad. Inte för någon. Bland åhörarna vid rättegången kändes domslutet givet. Och vi ansåg att oddsen var skyhöga på en seger för Vänersborgs kommun. (Anm. Höga odds betyder att en händelse är osannolik.) I synnerhet efter vittnesmålet från professor Håkan Sundquist. Men vi hade fel. Tingsrätten dömde i kommunens favör. Till glädje för Vänersborgs skattebetalare.
Det handlar alltså om takraset på arenan den 20 februari 2010. Länsförsäkringar hävdade att det inte var skottat på taket som det borde och att det förelåg ett konstruktionsfel på taket. Detta tillsammans gjorde att taket rasade. Länsförsäkringar vägrade följaktligen att betala ut försäkringspengar till kommunen. Kommunen stämde Länsförsäkringar, rättegång hölls i mitten av april och idag kom alltså domen.
Domen innebär att Tingsrätten dömer i Vänersborgs kommuns favör och att Länsförsäkringar ska betala 3.498.716 kr till kommunen plus kommunens rättegångskostnader på 491.764 kr.
Tingsrätten ansåg att Länsförsäkringars bedömning att inte betala ut försäkringspengarna till Vänersborgs kommun var felaktig. Tingsrätten menade, precis som kommunen hävdat, att taket var skottat som det skulle fram till det ödesdigra snöovädret. Tingsrätten skriver att det är sannolikt att:
”det inte förekommit tidigare snöbelastning som påverkat skadan…”
Enligt många vänersborgare motsägs detta av deras egna ögon. Länsförsäkringar lär kalla fler vittnen som kan styrka detta i en eventuell ny rättegång.
Båda parter var överens om att det förelåg ett konstruktionsfel på taket. Tingsrätten skriver i domen:
”Parterna är också ense om att den bärande takplåten, på delar av taket, varit underdimensionerad med cirka 10 procent, men oense om detta är att beteckna som ett konstruktionsfel enligt det återgivna undantaget till det aktuella försäkringsvillkoret.”
Tingsrätten menar att detta konstruktionsfel inte kunde vara orsak till takraset som Länsförsäkringar hävdat. I varje fall ansåg Tingsrätten att Länsförsäkringar inte lyckades bevisa detta.
Det verkar som om Tingsrätten inte har satt någon som helst tilltro till professor Håkan Sundquists vittnesmål om takkonstruktionen. Professor Sundquist tyckte inte att det hade tagits hänsyn till Boverkets riktlinjer vid uppförandet av arenan. Det fanns två avvikelser från ritningarna, som omkullkastade alla beräkningar, menade Sundquist, nämligen snörasskydden och utbyggnaden vid den södra sidan. Detta gjorde att snön så att säga inte låg där den borde. Och att taket rasade…
Professor Sundquist var också mycket bestämd när han sa:
”Rätt konstruktion ska inte rasa. Man ska inte behöva skotta snö. Tak i Sverige ska hålla om de är rätt konstruerade.”
Men Tingsrätten skriver i domen:
”Tingsrätten har alltså kunnat konstatera att det i målet inte är visat att det förelåg någon felaktighet i konstruktionen som påverkat skadan.”
Det är för övrigt fler små detaljer i domen. Det tycks som om Tingsrätten inte har satt sin tillit till några av de vittnen som Länsförsäkringar kallat.
Oddsen är nog inte särskilt höga på att huvudsponsorn(!) av Arena Vänersborg, Länsförsäkringar, överklagar domen. Och då blir det en ny ”match”. Utgången av den är osäker, trots Tingsrättens bedömning.
Men en utgång är säker. Det kommer att finnas en vinnare, Advokatfirman Lindahl. Juristerna från Lindahl kommer att fortsätta arbeta med målet. Och tjäna mer pengar… Oavsett slutlig utgång i tvisten.
Och sedan är det ju kvar ytterligare en tvist. Kommunen har som bekant också stämt WSP… Om kommunen också segrar mot WSP, så får kommunen kanske in så mycket pengar att det täcker advokatkostnaderna!
Som med all sannolikhet överstiger 10 miljoner kr…
.
PS. Du kan ladda hem hela domen på James Buccis blogg, klicka här.
Dyr. Diarie. Demokrati.
Nu när isen på Vänern äntligen har släppt så var det dags för det traditionella Vårruset. Det gick av stapeln igår alldeles vid Vänerns sydspets… Tusentals unga och ännu yngre kvinnor sprang eller gick de 5 kilometrarna. Deltagare och lag från när och fjärran hade kommit för att delta i arrangemanget. Även Vänsterpartiet var representerat. Av bland annat Anki och Marianne.
Till skillnad från isen har inte min förundran över Väne Ryrs fördyring släppt. Varför har alla ekonomiska kalkyler och beräkningar i Vänersborg en tendens att gå åt pipan?
När Barn- och Ungdomsnämnden i måndags skulle verkställa kommunfullmäktiges beslut att renovera och öppna Väne Ryrs skola var prislappen alltså helt plötsligt på 7 miljoner kronor. 1,2 miljoner bidde 2,5 som bidde 5 som bidde 7. Typ.
Det är svårt, snällt sagt, för politikerna att planera eller att överhuvudtaget ha någon framförhållning när de ekonomiska underlag som tas fram inte stämmer. Och det tycks vara mer regel än undantag i Vänersborg.
Vem minns inte Skräcklestugan som gick från 3 till 5 Mkr, saneringen vid Quality från 2 till 9, rivningen av Huvudnässkolan från 2 till 5, Gymmixhallen från 3 till 7 och naturligtvis arenan som skulle ha kostat 140 Mkr men som slutade på, officiellt, 286 Mkr (i verkligheten över 300 Mkr).
Var ligger felet? Varför blir det så här? För inte kan det vara så att det är på samma sätt i varenda kommun?
Den ytterst ansvarige i kommunen, kommunstyrelsens ordförande Gunnar Lidell (M), har varit ett hett ämne i media de senaste dagarna. Dock inte för alla fördyringar. Nä, Lidell har fått 200 kr i skadestånd (förlikning?) för ett hot.
Det var i samband med medborgardialogen för drygt ett år sedan om den framtida skolstrukturen i Vänersborg som hotet framfördes i ett email. En person var förgrymmad över att Lidell och moderaterna ville lägga ner Norra skolan. Det är ingen tvekan om att Lidell skötte hela den här ”affären” på ett korrekt och bra sätt. Däremot stod det i TTELA:s nätupplaga (ändrades senare) och i gårdagens Vänersborgaren att hela affären handlade om att hans barn skulle kidnappas.
Det är riktigt att en kidnappning nämndes av en person på Facebook:
”…vore det kul att kidnappa hans ungar, och köra runt dom en trekvart innan skolan varje dag. :)”
En något bisarr humor, det medger jag. Över gränsen? Det kan jag också hålla med om. Med vad jag förstår så var nog båda parter överens om att det var ett försök till humor, om än dålig och opassande.
Men de 200 kr som Lidell fick i skadestånd (förlikning?) har ingenting med det här eller något annat kidnappningshot att göra. Gunnar Lidell har mig veterligen inte ens polisanmält den här händelsen. Så varför dra upp den igen?
Eller är det någon som blandar ihop vad som hände?
Det hände ytterligare en sak i samband med medborgardialogen, en sak som jag egentligen tycker är viktigare ur principiell synvinkel. Utan att på något sätt förringa det obehag som Gunnar Lidell erfarit.
I en grupp på Facebook skrev en person:
”Skicka ut detta elände och sedan hade dom tänkt vantolka våra svar, som baserats på förvrängd info. Kross och mosa dom….”
Även det här inlägget var tvivelaktigt, men orden ”krossa” och ”mosa” används på gott och ont ganska ofta i idrottssammanhang, utan att det uppfattas bokstavligt.
Nu gjorde Gunnar Lidell (M) något speciellt. Han reagerade på inlägget, fast det inte var riktat mot honom eller någon annan privatperson, men inte genom att polisanmäla det. Lidell gick istället in i gruppen och kopierade 5 sidor av gruppmedlemmarnas inlägg och diskussioner. Som han sedan diarieförde i Barn- och Ungdomsnämndens diarium!
Facebookgruppens diskussioner blev genom Gunnar Lidells diarieföring ett offentligt dokument. Och inte bara det, namnen på de som gjort inläggen blev också offentliga (liksom deras profilbilder). Lidell använde så att säga offentlighetsprincipen för att kontrollera medborgarna, i stället för att, som det är tänkt, medborgarna ska använda offentlighetsprincipen för att kontrollera makthavarna.
I Radio Väst uttalade sig en expert på området, Jan Turvall vid Göteborgs universitet. Turvall sa:
”Men i det här fallet har ju inte personerna skickat in något utan de har kommunicerat internt via Facebook. Det finns ingen anledning för kommunen att registrera vilka åsikter som människor framför på Facebook.”
Turvall talar om att registrera åsikter. Att registrera åsikter får man inte göra i ett demokratiskt land.
Det hör inte hemma i en demokrati att hota folk. Det hör heller inte hemma i en demokrati att diarieföra vanliga kommuninvånares åsikter. I veckans media framstår det som om Gunnar Lidell är den som har lidit mest skada av det som hände för drygt ett år sedan. Ser man principiellt på det hela, så tror jag inte att det är så.
Rapport från BUN 13 maj
Dagens sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden avlöpte lugnt och stilla. Nämnden behandlade planenligt några frågor kring huvudmannaskapet för skolan. Det var ”Ramtimplan – fördelning av undervisningstid mellan årskurser”, ”Inrättande av förstelärartjänster”, ”Riktlinjer för skolpliktsbevakning” och ”Plan för systematiskt kvalitetsarbete”. Ramtimplanen blev dock omvandlad till ett informationsärende, eftersom det visade sig att denna fråga var delegerad till förvaltningen, och således ingen politisk fråga. Fast det undrar jag så här i efterhand om det är ok. Är det inte politikerna som är och blir ansvariga om tjänstemännen tex beslutar något som inte är förenligt med Skollagen?
Politisk fråga eller inte. Det hindrade naturligtvis inte att jag framförde mina synpunkter. Vilket jag också gjorde i de andra skolhuvudmannaskapsfrågorna. (Se mina tidigare bloggar.) Och förvaltningen lyssnade, förklarade och skulle korrigera, kontrollräkna och ändra om det behövdes. Det blev ingen större diskussion.
När det gäller det systematiska kvalitetsarbetet så sa nämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel (M):
”Kommunen har en förbättringspotential när det gäller systematiskt kvalitetsarbete. Men det här är en bra början.”
Det kan jag hålla med om.
Nämnden behandlade också en motion om ridvägar som lämnats av Sverigedemokraterna(!). Fast det var egentligen en motion som hörde mer till Samhällsbyggnadsnämnden än till BUN.
”BUN lämnar frågan till Samhällsbyggnadsnämnden”
som en av tjänstemännen sa.
Och Samhällsbyggnadsnämnden har inga pengar till ridvägar. Så det blev ett negativt besked på motionen, från BUN också. Vi kan ju inte bestämma att Samhällsbyggnadsnämnden ska bygga ridvägar…
Det är dock lite konstigt. Det har talats mycket om att Vänersborg ska bli en hästkommun, efter att Dan Nyberg (S) lade en motion om detta för några år sedan, en motion som faktiskt följts av flera andra motioner och skrivelser. Ändå satsas det så lite på ridvägar kring Brätte. Vilket det nog borde göras nu när det har byggts ett nytt ridhus där. Hästarna kan ju inte bara stå i ridhuset, de måste ju ut också. Det är precis som om kommunen inte skulle ha råd att sätta upp mål när den har anlagt en fotbollsplan. Eller inte spola upp is, efter att ha byggt en bandyhall… (Fast det sista var en dum liknelse… Det hade ju varit perfekt med konstgräs istället för is…)
Och så till kvällens mest deprimerande ärende – renoveringen av Väne Ryrs skola. Som alltså ska kosta 7 miljoner kr. Det är deprimerande. (Se här.) Första gången nämnden fick en kostnadsberäkning för renoveringen, så uppgick summan till 1,2 milj kr.
Det känns oerhört tråkigt att ett beslut fattas på vissa premisser och kostnadsberäkningar, och sedan när beslutet ska verkställas, visar det sig att det inte bara blir dubbelt så dyrt, utan kanske tre eller fyra gånger så dyrt. Det får inte vara så! Det måste kunna gå att bedöma och beräkna bättre. Politikerna måste få bättre underlag för sina beslut.
Idag fick vi t ex reda på att det är väggar som buktar ut på grund av takkonstruktionen, så att nya bärande balkar ska till. Och att byggföretagen lägger på en säkerhetsmarginal i händelse av att nya fel hittas… Men om det inte hittas några nya fel då? Ja, då hamnar ”säkerhetsmarginalspengarna” i fickan som ren vinst! Undrar hur mycket pengar detta handlar om…?
Dessutom ville Samhällsbyggnadsförvaltningen att Barn och Ungdom ska erlägga det bokförda restvärdet som engångsbelopp avseende verksamhetsanpassning på 7 milj kr om BUN frånträder lokalerna! Det är som att BUN måste köpa byggnaden, om verksamheten upphör.
Nu har kommunfullmäktige fattat ett beslut om att öppna Väne Ryr. Och så ska det bli! Punkt! BUN får ”krypa till korset” och betala. Alla 7 miljoner. Dock under vissa protester. Storoppositionen (S, V, MP, C och VFP) lämnade följande protokollsanteckning:
”Vi ser det som märkligt att en ny princip har införts om att verksamheten ska erlägga det bokförda restvärdet som engångsbelopp om BUN frånträder lokalerna.”
För övrigt anser jag att kommunen måste se över sina upphandlingsrutiner. Något är galet.
Delårsrapporten behandlades också. Den ekonomiska prognosen för nämnden är ett underskott på 2 milj kr för 2013. Det är egentligen småpengar i sammanhanget. Dock är det tråkigt att underskottet inte beror på att det har anställts några speciallärare för mycket. Eller kuratorer. Eller elevassistenter. Nä, underskottet beror till största delen på en viss, ”cool” (skulle vissa säga, ”kall” andra) byggnad…
Barn- och Ungdomsnämnden beslutade också att köpa in surfplattor till de förtroendevalda. Nu ska det bli slut på utskick i pappersform!
BUN 13/5: Systematiskt kvalitetsarbete
Barn- och Ungdomsnämnden ska på morgondagens sammanträde:
”fastställa plan för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete för 2013.”
Planen innehåller mycket text, 9 sidor. Den ska, i enlighet med namnet, vara huvudmannens plan, dvs planen för Barn- och Ungdomsnämnden. Det har inte funnits någon sådan här plan tidigare. Men nu är det alltså dags. Antagligen av de skälen att den nya Skollagen (fast den är väl inte sådär jätteny längre, den trädde i kraft 1 juli 2011) har blivit tydligare på den här punkten, revisorerna tog upp frågan förra året – och i höst kommer Skolinspektionen på besök…
Riksdagen har bestämt att alla skolor ska arbeta med ett systematiskt kvalitetsarbete. Skollagen beskriver i 4 kap, som har rubriken ”Kvalitet och inflytande”, hur detta arbete ska gå till. 
- ”Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
- Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen … ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå.
Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever.
Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. - Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet … ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls.
- Det systematiska kvalitetsarbetet … ska dokumenteras.
- Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas.”
Låt mig först slå fast att jag tycker att det systematiska kvalitetsarbetet är viktigt. Inte bara för att Skollagen kräver det. Som jag ser det, så handlar det systematiska kvalitetsarbetet om att planera, följa upp, analysera och dokumentera så att verksamheten utformas på ett sådant sätt att skolans nationella mål uppfylls. Det handlar om att utgå från det som fungerar och identifiera det som behöver utvecklas och förbättras. Vart ska vi och var är vi idag?
I skolans värld är den viktigaste utgångspunkten elevens lärande och utveckling.
Det systematiska kvalitetsarbetet måste utgå från elevernas resultat och analysera vad resultaten beror på. Det kan handla om arbetssätt, resurser, klasstorlekar, organisation, schema och kanske förhållningssätt. Det kan också handla om ledarskap, kränkningar och mobbing etc. Det som är bra ska behållas. Det som är mindre bra, eller dåligt, ska förändras. Eleverna ska lära sig och utvecklas. Allihop. Det är det här som är statens uppdrag till skolan.
Så enkelt är det. Så svårt är det.
Tyngdpunkten i kvalitetsarbetet ligger alltså ute på förskole- och skolenheterna. Det är förskolechef och rektor som är ansvariga för arbetet. Förskolechef och rektor har fått sitt uppdrag direkt från riksdagen.
Det är så som jag ser det.
Jag läser planen för det systematiska kvalitetsarbetet för Vänersborg – och fattar inte mycket. Kanske klarnar det om jag tittar på vad Skolverket har skrivit?
Skolverket har gett ut allmänna råd om det systematiska kvalitetsarbetet (kan laddas ner här). ”Råden” ska följas om man inte kan visa att det man själv gör är bättre. Typ.
Skolverket har gjort en skiss på vad det systematiska kvalitetsarbetet bör ta upp:
”Det ständiga arbetet med att utveckla verksamhetens kvalitet är en cyklisk process som innehåller olika faser. Utgångspunkten för kvalitetsarbetet är att de nationella målen uppfylls. Något som måste genomsyra alla faser. För att kunna se om det har skett en utveckling behöver de olika faserna i kvalitetsarbetet dokumenteras.
Måluppfyllelsen får man fram genom att Följa upp (var är vi?). Denna fas mynnar ut i en nulägesbeskrivning som leder vidare till nästa fas Analysera och bedöma utvecklingsbehov (vart ska vi?). Fasen avslutas med att beslut fattas om 
utvecklingsåtgärder. Det finns nu ett utgångsläge och kunskap om vad som behöver utvecklas i verksamheten. Efter det är det dags att Planera och Genomföra insatserna (hur gör vi?). När väl insatserna är genomförda behöver man åter Följa upp resultaten och få fram ett nytt nuläge.
De olika faserna länkar i varandra och varje fas kräver i sig en analys. Systematiken innebär att se helheten och att varje fas är beroende av den förra och påverkar den senare.”
Sedan utvecklar Skolverket de olika punkterna. Det skulle gå alltför långt att sammanfatta detta här, men ett exempel från ”Planera och genomföra utbildningen”:
”Huvudmannen bör
- se till att planeringen av utbildningen utgår från analysen av måluppfyllelsen och de utvecklingsområden som ska prioriteras på respektive nivå,
- ange i planeringen vad utvecklingsinsatserna förväntas leda till,
- ange i planeringen vilka förutsättningar som krävs på kort respektive lång sikt för att utbildningen och utvecklingsinsatserna ska kunna genomföras, samt
- se till att verksamheten genomförs utifrån den gjorda planeringen.”
Själva arbetet ska utföras på enheterna, huvudmannen ska ge förutsättningarna. I de allmänna råden lyfter Skolverket en varningens finger:
”Om huvudmannen i för stor utsträckning beslutar på vilket sätt enheten ska genomföra utvecklingsinsatserna är risken stor att rektorer och förskolechefer bara blir förvaltare och inte motorer i utvecklingsarbetet.”
Jag läser planen för det systematiska kvalitetsarbetet för Vänersborg, igen – och fattar fortfarande inte mycket.
Kan huvudmannen arbeta efter denna plan? Kan enheterna det? Organisationsnivåer blandas friskt i planen. Det är svårt eller omöjligt att utläsa vem som ska göra vad. Planen går in på detaljer, precis som riktlinjerna för skolpliktsbevakningen (se tidigare blogg), dvs den blandar ihop den politiska nivån med förskole- och skolenheterna. Den ser, känns det som, enheterna som ”serviceorgan” till huvudmannen/den centrala förvaltningen och inte tvärtom.
Men planen för det systematiska kvalitetsarbetet för Vänersborg kanske är bra? Jag vet inte, jag förstår den inte. Gör förskolechefer och rektorer det?
Det centrala är att kvalitetsarbetet ska leda till:
”ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen.”
Det får inte glömmas bort. Och det är ute i förskolan, det är ute i klassrummet i skolorna, som arbetet med den ökade måluppfyllelsen äger rum.
Som Jan Håkansson, universitetslektor i pedagogik, säger i sin sammanfattning av Hatties rapport ”Synligt lärande”:
”Att återigen sätta klassrumsfrågor och undervisningsstrategier högt på agendan och försöka bidra till att utveckla kraften hos lärare och elever att få ut det mesta möjliga av skolan, både kunskapsmässigt och socialt.”
Och huvudmannen då, Barn- och Ungdomsnämnden? Som Skolverket skriver:
”En självvärdering kan bidra till att kartlägga huvudmannens egna insatser. Frågor som kan vara aktuella att ställa är vilket stöd och vilka resurser enheterna behöver i sitt kvalitetsarbete, om de organisatoriska eller personella förutsättningarna är anpassade till behoven eller vad som krävs för att förskolechefer och rektorer ska kunna fungera som pedagogiska ledare med ansvar för utvecklingen.”
Det är som sagt några annorlunda ärenden på dagordningen denna gång på morgondagens sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden. Ärenden som har med kommunen som huvudman för förskolan och skolan att göra. Jag har inte helt tillfreds med de förslag som ligger till grund för nämndens beslut, men å andra sidan så visar de att en ny era har börjat, där nämnden tänker ta sitt ansvar som huvudman för förskolan och skolan.
Vi får se om Skolinspektionen blir nöjd när den inspekterar Vänersborg till hösten.
BUN 13/5: Fler frågor kring huvudmannaskapet
På måndag ska Barn- och Ungdomsnämnden alltså behandla några frågor som har med huvudmannaskapet för skolan att göra. Förutom ”Ramtimplan – fördelning av undervisningstid mellan årskurser”, som jag skrev om tidigare (här), så ska också ”Inrättande av förstelärartjänster”, ”Riktlinjer för skolpliktsbevakning” och ”Plan för systematiskt kvalitetsarbete” upp för beslut.
Inrättandet av ”förstelärartjänster” är väl inte så mycket att orda om. Det är utbildningsminister Jan Björklund (FP) som har infört respektive återinfört begreppen/tjänsterna, ”förstelärare” och ”lektor”. De ska vara karriärsteg för ”särskilt yrkesskickliga” lärare och de lärare som får dessa tjänster ska få högre löner än sina kollegor. ”Löneförhöjningarna” ska staten betala. Vänersborg har ansökt om och fått bidrag till att inrätta 10 förstelärartjänster.
Och det är väl bra. Förvaltningschefen ska enligt beslutsförslaget:
”… fastställa kriterier, hantera urvalsprocessen och anställningar.”
Det är naturligtvis viktigt att personalorganisationerna kommer in och får delta på ett tidigt stadium i arbetet, t ex med att fastställa kriterier. Det har redan hänt på flera ställen i Sverige att självsvåldiga chefer har tänkt utnyttja de statliga pengarna till annat än de egentligen är tänkta för. Det kommer naturligtvis inte att hända i Vänersborg, men det är ändå bra om lärarfacken får vara med tidigt i processen.
I Sverige är det obligatoriskt för alla barn att gå i skolan från det år de fyller 7 tills utgången av vårterminen det nionde året. Skollagen:
”Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt.”
Naturligtvis åligger det, enligt Skollagen:
”Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet fullgör sin skolplikt.”
Men ansvaret ligger också hos kommunen. Skollagen igen.
”Kommunen ska se till att eleverna i dess grundskola och grundsärskola fullgör sin skolgång.”
Det är lite intressant att Skollagen använder begreppet ”kommunen” och inte ”huvudman”. Det borde rimligtvis betyda att kommunen är ansvarig för att eleverna på Fridaskolan eller andra friskolor fullgör sin skolplikt. Undrar om det är så? Undrar om friskolorna rapporterar elevernas frånvaro till kommunen?
Eftersom skolan är obligatorisk så måste eleverna gå i skolan, såvida de inte har giltiga skäl att utebli.
Och då kommer vi till ärendet för BUN. BUN ska på måndag fastställa riktlinjer för att se till att eleverna fullgör sin skolgång. Det är inget konstigt med det. Det har arbetats mycket i kommunen med ökad skolnärvaro. Det var ett modellområdesprojekt och en mängd personer har deltagit. Personerna har kommit från BUP, Socialtjänsten, gymnasiet, polisen, Ungdomsmottagningen, Barn- och Ungdomsförvaltningen osv.
Och när projektet är klart och alla möten med alla personer är avklarade så hamnar själva arbetet på, naturligtvis, den vanlige lärarens, klasslärarens/klassföreståndarens, bord. Det är läraren som ska ringa, samtala, kalla till möten, dokumentera osv. Samma lärare vars huvuduppgift är, eller borde vara, att undervisa… Ytterligare uppgifter som ska hinnas med…
Jag undrar om dessa arbetsuppgifter har samverkats med facken? Och om inte facken har varit involverade, så hamnar detta beslut i ett lite delikat läge… Ska politikerna i nämnden lägga på ytterligare arbetsuppgifter på lärarna, utan att tillföra mer pengar, utan att tala om vilka andra arbetsuppgifter som ska tas bort, utan att anställa nya lärare…? Eller är det självklart att det är rektor som reglerar arbetstiden utifrån de politiska besluten när den ordinarie tiden läggs ut på varje lärare? Så är det naturligtvis… Varje klasslärare/klassföreståndare utför ju flera av dessa uppgifter redan.
Jag funderar på en annan sak, en detalj men ändå. Begreppen ”klasslärare” används i riktlinjerna för 0-6 och ”klassföreståndare” för 7-9. Det måste innebära att ansvaret inte kan delegeras. Som det är nu på skolorna kan det hända att annan personal får detta ansvar kring närvaro/frånvaro, t ex elevassistenter, resurslärare, kuratorer etc. Ska inte det vara möjligt i fortsättningen?
Nämnden ska fastställa riktlinjerna. Är riktlinjerna ok? Tja, de är väl ok, men något ”överarbetade” kan jag tycka. Men. Riktlinjerna är alldeles för detaljerade för en nämnd att fatta beslut om. Inte ska vi politiker besluta att
”all rapportering ska ske i EdWise/Lärplattformen”
eller att
”alla skolor ska ha en noggrann, systematisk frånvarouppföljning i enlighet med de kommunövergripande rutinerna.”
Och i de ”kommunövergripande rutinerna” är åtgärderna nere på den allra lägsta och detaljrikaste nivå man kan tänka sig typ:
”Elevens klassföreståndare kontaktar vårdnadshavare, per telefon…”
Om nämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) säger att hela det här ”beslutspaketet” inte är en fråga för nämnden, förutom vissa ”principer”, utan för förvaltningen… Ja, då tänker jag inte säga emot…
För en gångs skull.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer