Stefan Kärvlings blogg

Det är väl ingen, som är intresserad av miljö och VA-frågor, som kan ha undgått att märka att den statliga utredning som jag har skrivit om några gånger (senast här: ”Nya vindar för avloppen?”) nu har lagt fram sitt förslag.

Regeringens utredare Anders Grönvall lade i måndags fram sin utredning. (Se presskonferensen här.) Utredningen kom med flera nya förslag och alla handlade egentligen om:

”ökad flexibilitet för kommunerna när vatten och avlopp ska installeras.”

Den viktigaste anledningen till utredningen känner vi igen från Vänersborg. Fastighetsägare vill inte eller anser sig inte ha råd att bli anslutna till det kommunala VA-nätet. Enbart en anslutning kan nämligen kosta 200.000 kr. (Då ingår inte kostnaderna för grävning, inkoppling av pump och i vissa fall kanske också sprängning på tomten, som den enskilde också får stå för.) Anslutningen kan kosta mer än värdet på fastigheten och då kan man inte ens ta lån. Säger Grönvall på presskonferensen.

Grönvall ser också att det kan vara ett problem i många kommuner att bygga ut VA-nätet. Det finns fastighetsägare som kräver VA-anslutning och det kan betyda stora kostnader för VA-kollektivet. Det kan innebära ganska kraftiga höjningar av VA-avgifterna för att finansiera en sådan utbyggnad. Och det kan i sin tur betyda att kommuner avstår från att exploatera.

Den andra anledningen till att regeringen har utrett VA-frågan känner vi också igen från Vänersborg. Det har naturligtvis att göra med tvångsanslutningen i sig. Grönvall kallar detta ett demokratiskt underskott. Kommuninvånarna har inte möjlighet att påverka VA-utbyggnaden. Han tänker då särskilt på dom som blir tvångsanslutna med stora kostnader som följd.

Förslagen från utredningen är att ändra den omdiskuterade 6 § i vattentjänstlagen (se här) så att den leder till ökad flexibilitet för och i kommunerna. Paragrafen skulle få ett tillägg som innebär att när kommunen bedömer behovet av en vattentjänst:

”ska särskild hänsyn tas till möjligheten att på ett annat sätt uppnå ett motsvarande (Grönvalls egen understrykning; min anm) skydd för människors hälsa och miljön.”

Det här handlar inte om att dra ner på miljökraven betonar Grönvall, de är desamma som tidigare. Men det betyder att kommunerna behöver utreda om en fastighet verkligen behöver en kommunal VA-anslutning eller om det finns möjlighet att uppnå motsvarande skydd på annat sätt, t ex genom att skaffa enskilda anläggningar eller att fastighetsägare går ihop och ordnar det tillsammans.

Och detta träffar Vänersborgs kommun mitt i prick. Vänersborg utreder för närvarande inte de enskilda avloppen. Enskilda avlopp kan dömas ut utan saklig grund. Samhällsbyggnadsnämnden kräver ju tex att Solvarms naturhus ska anslutas till kommunens VA-nät – vare sig familjen vill eller inte, vare sig det behövs eller inte.

Det här förslaget från utredare Anders Grönvall är som jag ser det den viktigaste förändringen jämfört med dagens situation. På flera sätt kan jag ändå tycka att redan nuvarande lagtext kan ge kommunerna denna både rättighet och skyldighet. Men det tycker, som alla vet, inte Vänersborgs kommun… Vi får se vad kommunen säger nu när det föreslås att paragrafen ska bli betydligt tydligare.

Grönvall föreslår också i utredningen att det ska lagstiftas om ett:

”krav på en plan för hur kommunen långsiktigt ska uppfylla sina skyldigheter att ordna vattentjänster enligt 6 § vattentjänstlagen.”

Den här planen ska sedan, tänker sig Grönvall, ställas ut för samråd och granskning. Och i den processen ska även Länsstyrelsen medverka. Om kommunen och Länsstyrelsen har en dialog redan från början så kommer risken för senare förelägganden från Länsstyrelsen att minska eller försvinna. Men framför allt, menar Grönvall, så ökar plankravet den demokratiska förankringen. I samrådet och granskningen kan nämligen fastighetsägarna vara med och säga vad de tycker om utbyggnaden. Kommuninvånarna får nya möjligheter att påverka VA-besluten.

Grönvall föreslår också att en avloppsdeklaration ska införas. Bakgrunden till det förslaget är att det finns många avlopp som inte uppfyller lagkraven och att kommunen inte hinner med att tillsyna alla dessa avlopp. Det är ett problem menar utredaren. Avloppsdeklarationen ska innebära att fastighetsägare med små, enskilda avloppsanläggningar ska deklarera sitt avlopp vart 7:e år.

Kontrollen ska utföras av ett ackrediterat kontrollorgan. Kontrollen är tänkt att vara enkel och tydlig – är det ett bra avlopp eller inte. Då ska både den enskilde fastighetsägaren och kommunen få veta hur det står till med avloppet. Och kommunen skulle kunna lägga ner mer tid och koncentrera sig mer på de sämsta avloppen. Dessutom skulle den enskilde fastighetsägaren själv få reda på sin ”VA-status” och kunna åtgärda sitt avlopp, om det var nödvändigt, för att det ska bli bättre.

Grönvall vill också att det ska inrättas en statlig VA-rådgivning. Detta för att avlasta kommunerna. Hit skulle fastighetsägare kunna ringa för att få reda på hur de skulle kunna åtgärda sina avlopp. Utredaren jämför med den statliga energirådgivning som finns idag.

Utredningen tar också upp klimatanpassning av dagvatten, t ex hur regnvatten vid skyfall ska tas om hand vid gator och vägar. Det handlar alltså inte direkt om VA-nätet (i den mening som frågan har diskuterats i Vänersborg). Grönvall funderar på om sådana åtgärder kan finansieras med VA-taxan. Vilket han menar att det gör, det går redan med nuvarande lagstiftning. Grönvall menar också att kommunen ska upprätta en plan för hur skyfall kan och ska hanteras.

Idag är många myndigheter inblandade i VA-frågan. Livsmedelsverket är engagerat i dricksvattnet, Naturvårdsverket i kommunernas reningsanläggningar, Havs- och vattenmyndigheten i de små enskilda VA-lösningarna och Boverket har hand om planering och viss klimatanpassning. Grönvall menar att det ska bildas någon typ av nationell plattform där de statliga myndigheterna samarbetar.

Många fastighetsägare, organisationer och politiker verkar positiva till Anders Grönvalls utredning och förslag. Den enda kritik jag har hört (det kan naturligtvis finnas massor som jag inte har hört) är att utredningens förslag fortfarande lämnar alltför stor makt till kommunernas politiker och tjänstemän. Trilskande och oflexibla betongkommuner fulla av prestige kommer även i framtiden att kunna sätta käppar i hjulet för enskilda VA-lösningar och inte följa den nya lagens intentioner. Jag tror inte att jag säger för mycket om jag starkt misstänker att Vänersborgs kommun tillhör denna kategori…

I Vänersborg sa man redan när vissa av utredningens förslag började läcka ut att utredningen var ointressant. Det var dagens lagar som gällde… Jag måste nog säga att ser kommunens tjänstemän och politiker att lagstiftaren håller på att ändra en lag, som av olika skäl inte är bra, så måste de kunna ta hänsyn till det. De behöver inte hålla stenhårt på det gamla. Lite lyhördhet och flexibilitet borde kommuninvånarna kunna begära.