Stefan Kärvlings blogg

Onsdagens förväntade lugnare variant på fullmäktigesammanträde, tror jag åtminstone, börjar med en redovisning av det som populärt kallas ”Peken”. Förkortningen står för ”Personalekonomisk redovisning – Hälsobokslut”. För 2017.

Den personalekonomiska redovisningen innehåller massor av fakta om kommunens anställda. Man kan få reda på allt om åldersstruktur, löneläge, sjukfrånvaro och mycket mer.

Redovisningen börjar med en inledning, eller kanske ska man kalla det ett förord, av Bengt Larsson (S), som är ordförande i personal- och förhandlingsutskottet (PFU), och Anna Johannesson, som är kommunens personalchef.

De skriver:

”Att personalen är den viktigaste resursen vi har i vår kommunala verksamhet råder det inga tvivel om. Det blir mer och mer kännbart hur viktigt det är att vi har en bra personalpolitik genom hela anställningstiden.
Vi, som andra arbetsgivare, har utmaningar när det gäller den framtida personalförsörjningen. Trenden är att medarbetarna inte stannar lika länge på samma arbetsplats och det är heller inte lika lätt att få sökanden med rätt kompetens. Vi har också utmaningar när det gäller sjukfrånvaron.”

Larsson och Johannesson konstaterar också:

”Övergripande kan vi konstatera att det skett en positiv utveckling på alla områden. Det är till och med så att samtliga frågor har fått ett bättre resultat än vid förra mätningen!”

Och då tänker Larsson och Johannesson på den personalenkät som genomfördes i höstas. (Jag har skrivit om personalenkäten tidigare, främst utifrån svaren från de anställda inom barn- och utbildningsförvaltningen. Se ”Personalenkäten 2017”.)

Här följer några, enligt min mening, intressanta fakta från den personalekonomiska redovisningen.

Den 1 november förra året fanns det 3.599 anställda i Vänersborgs kommun. Det var en ökning med 120 personer sedan förra året. En förklaring till ökningen är att kommunen återtog personalintensiva verksamheter för äldreomsorg mm i Brålanda från en entreprenör. Av de anställda i kommunen var 79 % kvinnor. 88 % av kommunens personal hade en tillsvidareanställning och de flesta av de tillsvidareanställda hade en heltid i sin grundanställning, 85% (kvinnor 84% och män 91%). Kommunen har också anställt timvikarier under året och de motsvarade 249 årsarbeten. En stor del av dessa var anställda under sommaren.

Medelåldern bland kommunens månadsanställda var 44 år och ungefär 42 % var över 50 år. Noterbart är att de yrkeskategorier som hade högst medelålder återfinns i skolan – specialpedagoger (54 år), rektorer (53 år) och lärare (52 år). Under 2017 slutade 326 personer i kommunen. Av dessa slutade 74 % (242 personer) på egen begäran och 21 % (68 personer) gick i pension.

Det är alltid intressant att studera löner… Medellönen för tillsvidareanställd personal var 29.079 kronor. Det var en ökning med 810 kr sedan 2016. Kvinnornas medellön var 28.952 kronor och männens 29.647 kronor. Medianlönen var 25.050 kr. Många anställda jobbade mertid (=övertid för deltidsanställd) och övertid. Kommunen kostnader för detta uppgick till 16,3 milj kr.

Glädjande är att sjukfrånvaron minskade förra året med 0,5% och uppgick till 7,9%. Då hade faktiskt ungefär 30 % (1.097 personer) inte haft någon sjukfrånvaro alls. Och 24 % av de anställda hade inte haft någon sjukfrånvaro på två år.

Det finns också ett avsnitt i den personalekonomiska redovisningen som handlar om Arbetsgivarindex. Attraktivt arbetsgivarindex (AVI) visar hur attraktiv en organisation är som arbetsgivare genom att beskriva arbetsvillkoren ur ett medarbetarperspektiv. Ett antal nyckeltal räknas samman till ett index som poängsätts av Nyckeltalsinstitutet. Nyckeltalsinstitutet menar att indexet kan hjälpa kommunen att se vilka områden som bör prioriteras för att bli en attraktivare arbetsgivare. Undersökningen baseras på 235 organisationer med 607.000 medarbetare.

Vänersborgs kommun fick 98 poäng av 180 möjliga. Det var en något lägre poäng än föregående år. (Medianvärdet för samtliga deltagande kommuner var 93 och den högsta poängen någon kommun hade var 118 poäng.)

Det fanns tre nyckeltal där Vänersborgs kommun skilde sig särskilt från de andra organisationerna:

”Vänersborgs kommun har en låg andel anställda med 2-5 års anställningstid, en relativt låg internrekrytering, samt en låg andel nyanställda som jobbar kvar efter ett år.”

Det här borde analyseras mer, det finns i nu-läget inga riktiga svar på varför det förhåller sig så här. Det tycks dock som om det finns en brytpunkt vid 5 års anställning. Slutar man inte då, som många uppenbarligen gör, så blir man kvar en längre tid i kommunens tjänst.

Vänersborgs kommun har i genomsnitt 22,5 tillsvidareanställda per chef. Det är en minskning sedan förra året. Det är emellertid fortfarande fler anställda per chef än i andra kommuner. (Medianvärdet är 19,7.) Jag tror också att det är stor skillnad mellan de olika förvaltningarna i Vänersborg. Det är t ex inte ovanligt att rektorer har betydligt fler anställda än 22 personer. Kanske har det att göra med att cheferna inom barn och utbildning, liksom socialförvaltningen, oftare är kvinnor…

Det finns ett samband mellan antalet anställda per chef och långtidssjukfrånvaron:

”Verksamheter med många anställda per chef brukar också ha en högre långtidssjukfrånvaro än medianvärdet, det betyder att ju färre anställda per chef desto lägre långtidssjukfrånvaro.”

Långtidssjukfrånvaron har ökat till 6,5% sjuktimmar av organisationens totalt arbetade tid. Det motsvarar i genomsnitt 205 anställda per dag.

Det här var en del av de siffror och fakta som presenteras i ”Personalekonomisk redovisning – Hälsobokslut”. När det gäller siffrorna för barn- och utbildning, som jag brukar intressera mig särskilt för, så hänvisar jag till min tidigare blogg ”Personalenkäten 2017”.