Arkiv
VA Gardesanna: Kohagen vann!
I somras skrev jag fyra bloggar om Kohagens kamp mot Vänersborgs kommun. (Se “VA: Kohagen vs kommunen”.)
Kohagens Samfällighetsförening på Gardesanna, Vänersnäs, har hand om VA-frågor för de 54 fastighetsägare som är medlemmar i föreningen. Det gäller dricksvatten och BDT-vatten, dvs bad-, disk- och tvättvatten, men inte avloppsvatten. Det har de enskilda fastighetsägarna löst på olika sätt själva. Samfällighetsföreningens gemensamhetsanläggning kallas “Bruna huset”. I huset finns det duschar, pentry, tank för ”Porta Potti”-tömning osv. (BDT-vattnet går till en infiltrationsbädd.)
Det har hänt saker på Gardesanna den senaste tiden. Kommunen har byggt ut det kommunala VA-nätet. Det innebär att alla fastighetsägare i samfällighetsföreningen har blivit inkopplade, eller blir det inom en snar framtid, på kommunens VA-nät. Det i sin tur betyder att Kohagens servicebyggnad, själva gemensamhetsanläggningen, inte behövs längre. Samfällighetsföreningen har därför tänkt sig att ta bort alla kranar och rör i servicebyggnaden, koppla ur vatten, riva ledningar, ta upp tanken och sätta igen alla brunnar permanent. 
Själva byggnaden är nämligen i gott skick och ska istället användas till förråd och möteslokal.
Det har bara funnits ett problem, ett stort problem – Vänersborgs kommun. Kommunen har krävt att “Bruna huset” ska betala en anslutningsavgift till kommunen på 257.067 kr. Och det alltså trots att husets vattentjänster inte behövs längre. Kohagens samfällighetsförening har därför bestämt sig. De ingående fastighetsägarna vill inte betala för något som inte behövs.
Samfällighetsföreningen bestred anslutningsavgiften den 12 januari 2023. Kommunen gav i och för sig anstånd med betalningen men klargjorde tydligt sin uppfattning att 
Kohagens Samfällighetsförening skall betala anslutningsavgiften. Kohagen upprepade bestridandet den 21 juni 2023 och uppmanade Vänersborgs kommun att stämma föreningen. Kohagen var helt övertygad om att den hade rätt. Den hade inte bara logiken på sin sida utan även Vattentjänstlagen och prejudicerande domar från Mark- och miljööverdomstolen. Samfällighetsföreningen tänkte inte under dessa 
omständigheter betala för något som inte behövdes. Kommunen hävdade dock så sent som den 3 juli att “Bruna huset” skulle anslutas och samfällighetsföreningen betala VA-avgiften. Jag har beskrivit dessa turer utförligt i mina fyra bloggar. (Se “VA: Kohagen vs kommunen”.)
Det har varit tyst ett tag, men under tiden verkar det som om kommunens kvarnar faktiskt har hunnit med en del malande. I måndags, den 11 september, fick Kohagens Samfällighetsförening ett mail från kommunens VA-chef:
“Juristerna har tittat på ärendet, utifrån det som Plan- och bygglovschefen och jag beskrivet situationen, och de anser att man (dvs VA), på grund av att förutsättningarna förändrats på ett betydande sätt, ska ta tillbaka fakturan/kravet och att bygglovsprocessen får ha sin gång.”
Wow! Vilken överraskning!
Det är ett fantastiskt glädjande besked. Alla kommunens fakturakrav på Kohagen dras tillbaka. Kohagens Samfällighetsförening har vunnit striden mot kommunen!
Sedan fattades det formella beslutet den 12 september. Det var något annorlunda formulerat:
“Kommunens jurister har tittat på frågan och kommit fram till en gemensam bedömning. Utifrån det som beskrivits om situationen, från Plan- och bygglovschef, VA-chef och handlingar i SBN 2023/31, så bedöms förutsättningarna gällande servicebyggnaden (=”Bruna huset; min anm.) förändrats på ett ganska betydande sätt – både före och efter att kommunen fakturerade samfälligheten för anslutningsavgiften. Varje byggnad och ställplats har fått betala för en egen anslutning och dessutom ansökt om bygglov för att ändra användningen av servicebyggnaden.
Servicehuset har därmed inget behov av kommunalt VA.
Kommunen anser att man, på grund av att förutsättningarna förändrats på ett betydande sätt, ska ta tillbaka fakturan/kravet och att bygglovsprocessen får ha sin gång.
Faktura 1253xxx är annullerad och kreditnota bilagd.”
Kommunen erkänner genom sitt beslut att Kohagen hade rätt hela tiden, även om kommunen inte skriver det i klartext. De förändringar som kommunen beskriver har skett var nämligen väntade – och påtalade från början av samfällighetsföreningen. Det märkliga, och tänkvärda, är att det tydligen krävdes att “kommunens jurister” gjorde en bedömning i frågan och kom till denna slutsats. Man kan väl tycka att Kretslopp och vatten själv borde ha gjort denna bedömning, från början – alla fakta fanns ju hela tiden på bordet.
Sedan kan man väl hoppas att kommunen har lärt sig en läxa av processen med Kohagen. Det är t ex viktigt att lyssna på “motparten” och, inte minst, att inse att “motparten” är de kommuninvånare som man är satt att tjäna, hjälpa och ge service.
Tyvärr kan jag som utomstående få för mig att det bara är de kommuninvånare som hävdar sina rättigheter med emfas och visar att de tar striden ända till slutet som kan få rätt mot kommunen. Men… Hur behandlar kommunen de kommuninvånare som inte har kunskaper, tid eller resurser att ta striden mot en alltför ofta “fyrkantig” kommun…?
Men det är naturligtvis ovidkommande funderingar, kommunen ändrade sig ju faktiskt – och Kohagen vann striden.
Det är en glädjens dag på Gardesanna.
KF (13/9): Sociala investeringsfonder
På kommunfullmäktiges sammanträde imorgon onsdag ska Lutz Rininslands (V) och Stefan Kärvlings (V) motion ”Andra alternativ för sociala investeringsfonder” behandlas. (Motionen kan läsas här – ”Motion: Sociala investeringsfonder”.) Kommunstyrelsens förslag är att fullmäktige ska avslå motionen.
Definitionen av begreppet investering är: En företagare satsar pengar för att köpa in maskiner, verktyg och byggnader för att producera varor och tjänster. Syftet med investeringen är att öka eller effektivisera produktionen för att skapa framtida vinster.
Definitionen har efterhand vidgats och för ett antal år sedan, omkring 2010, blev det mycket populärt att även prata om sociala investeringar. Man menade då att man faktiskt kunde investera även i människor. Satsade man pengar idag så skulle man få avkastning senare. Satsade man på barn och unga nu kunde det medföra att de klarade sig bättre i livet och då skulle satsningen betala sig. Den sociala investeringen hade precis som “vanliga investeringar” ett mer långsiktigt perspektiv. Därför användes begreppet ofta när det gällde barn och unga.
Som Miljöpartiet skrev i den motion om sociala investeringsfonder som partiet lämnade in 2014, och som så småningom blev avslagen:
“investeringar i förebyggande arbete, som kommer barn och unga till nytta”
Fördelen med sociala investeringar, att investera i människor, handlar om att förbättra både för individerna och för samhället genom att investera i program och projekt som t ex kan minska arbetslöshet, förbättra utbildning och minska kriminalitet. 
Det blir fördelar för de enskilda personerna som kan hjälpas till sysselsättning, utbildning osv. Men samhället, kommunen, sparar också pengar genom t ex minskade kostnader för socialtjänsten, rättsväsendet och hälso- och sjukvården.
Miljöpartiet skrev i sin motion (det var en bra motion, det är därför jag citerar):
“tidiga insatser faktiskt kan spara pengar åt kommunen på lång sikt”
Det framgår av de sociala investeringarnas syfte att det är svårt att tänka budgetår. Syftet med sociala investeringar är mer långsiktiga. Projekten är också oftast större och kräver även att man bortser från så kallade stuprör. De sociala investeringarna gör det ofta nödvändigt med, samtidigt som det främjar, samarbete och samverkan mellan flera aktörer. Det kan vara olika kommunala förvaltningar men ibland också tillsammans med privata aktörer och ideella organisationer. Satsningarna är nästan alltid resurskrävande. Det kan t ex hända att nya arbetssätt och metoder behöver utvecklas för att skapa bättre förutsättningar för olika verksamheter.
Tanken på sociala investeringar födde också tanken på sociala investeringsfonder.
Fonder innebär att kommuner och regioner avsätter delar av ett överskott i en fond. De här pengarna satsas på långsiktiga lösningar snarare än att vara kortsiktiga reaktioner på akuta problem. De ekonomiska medlen i de sociala investeringsfonderna ska användas till att skapa mer hållbara förändringar i samhället.
Ett sista citat från Miljöpartiets motion:
“Genom investeringsfonden avsätts särskilda medel för att skapa verktyg för att testa nya vägar och tänka nytt.”
Sociala investeringsfonder används alltså ofta till särskilda satsningar utanför det vanliga sättet att arbeta. Investeringen innebär, som “vanliga” investeringar, också ett visst risktagande, men syftet och förväntningarna är självklart att satsningarna ska ge bra resultat och samtidigt leda till minskade samhällsekonomiska kostnader på sikt – och individuella “vinster”.
Den 4 november 2020 lade Vänsterpartiet förslaget om sociala investeringsfonder på sittande kommunstyrelse. Det var i samband med pandemin då kommunen gjorde extremt stora överskott. Kommunens överskott hamnade på den svindlande summan av över en halv miljard kronor under 3 år, 2020-2022.
En viktig fördel med sociala investeringsfonder är att det är möjligt att överföra pengar i fonden till följande år. Det var en av anledningarna till att Vänsterpartiet återigen väckte tanken. 
Det skulle ha varit bra att ha några tiotals miljoner avsatta i en sådan fond till sämre tider. Så tänkte Vänsterpartiet då, och så tänkte patriarken Jakobs son Josef (1 Mos 41:26-36) när han föreslog farao att bygga upp spannmålsförråden under de goda åren för att ha till de svåra. (Se ”KS (3): Sociala fonder”.)
Kommunstyrelseförvaltningen har tidigare utrett fondtanken. Det var i samband med att Miljöpartiets motion behandlades och avslogs. Förvaltningen skrev:
“Införande av social investeringsfond med återbetalningskrav ska inte genomföras utifrån utredningen. Det finns dock andra alternativ för sociala investeringar som skulle passa Vänersborgs kommun bättre.”
Det var det där med återbetalningskrav, också kallat återföringskrav, som stjälpte förslaget. Investeringar ska ju återbetalas. 
Men flera av de kommuner och regioner som har infört sociala investeringsfonder, och det var för några år sedan omkring hälften av alla kommuner och regioner i Sverige, har gjort den erfarenheten att återbetalning inte fungerar så bra. De har därför helt enkelt tagit bort återbetalningskravet. De menar att det är svårt att räkna på, även om de är övertygade om att de sociala investeringarna betalar sig – och betydligt mer till.
Kommunstyrelseförvaltningens utredning var för övrigt tämligen positiv. Och då skrev Rininsland och jag vår motion om sociala investeringsfonder. Vi tog så att säga bort återbetalningskravet och skrev i motionen:
“Misslyckanden är dyra, och kan i regel kostnadsberäknas för den enskilda och för samhället. Förebyggande arbete är billigare, och även om nyttoeffekten inte kan beräknas borde den vara långt större än insatsen.”
Vi tog istället sikte på att kommunstyrelseförvaltningen skrev att “det finns dock andra alternativ … som skulle passa Vänersborgs kommun bättre”.
Och motionen fick rubriken “Andra alternativ för sociala investeringsfonder”.
Kommunstyrelseförvaltningen tycks fortfarande vara positiv till tanken om sociala investeringsfonder. Den föreslog politikerna i KSAU att besluta att:
“kommunfullmäktige bifaller motionen och beslutar att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda alternativ och möjligheter till inrättande av social investeringsfond.”
KSAU och sedan kommunstyrelsen instämde dock inte i förvaltningens beslutsförslag. Det är svårt att förstå eftersom det inte handlar om något skarpt beslut just nu, utan en utredning – en utredning som kommunstyrelseförvaltningen dessutom är positiv till. Men de tidigare besluten i KSAU och KS spelar naturligtvis ingen roll, kommunfullmäktige fattar sina egna beslut.
Det handlar alltså om en utredning av ett förslag som hälften av Sveriges kommuner och regioner har infört. Det handlar om att Vänersborgs kommun kan ha tankarna, planerna och besluten klara, så att den dag Vänersborgs kommun återigen gör större överskott så har kommunen regler och villkor för de sociala investeringsfonderna på plats. Men det blir ett senare beslut. Nu handlar det alltså om en utredning.
Motionens att-sats kanske förvillar. Den blev inte bra. Det är inte alltid så lätt att skriva motioner eller medborgarförslag. Det har många fått erfara. Att-satsen borde ha haft följande lydelse:
“Kommunfullmäktige beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att återuppta arbetet kring tanken med sociala investeringar.”
Å andra sidan har ju kommunstyrelseförvaltningen föreslagit ett bra beslut till KSAU, alltså:
“Förslag till beslut
Kommunfullmäktige bifaller motionen.
Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att utreda alternativ och möjligheter till inrättande av social investeringsfond. Återrapportering av uppdraget görs till kommunstyrelsen.”
På kommunfullmäktiges sammanträde imorgon tänkte jag yrka bifall till Lutz Rininslands (V) och min motion (V) genom att yrka bifall till kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut.
Brålanda bygdefest 2023
De dalsländska vädergudarna var på ett ypperligt humör i lördags. Under en klarblå himmel med strålande sol och i 23-24 graders värme gick Brålandas traditionella bygdefest av stapeln.
Bygdefesten blev som vanligt en stor succé. Den var mycket välorganiserad och fantastisk rolig och intressant, också som vanligt. Dessutom slog den säkerligen rekord i antal besökare. Det är svårt att räkna men sannolikt var det ett par tusen…
Besökarna hade mycket att titta på och delta i. Det fanns traktorer på plats, försäljning, allehanda hantverk, kaniner, utställare, lotter, “amerikanare”, möjlighet att ta “special-selfies”, ansiktsmålning, lekar och tävlingar. Ja, det fanns allt man kan tänka sig på en bygdefest.
Det fanns självklart många aktiviteter för barnen. Det var allsång men det fanns även en särskild hinderbana. Barn och ungdomar upp till 13 år kunde också denna bygdefest springa det klassiska Skördeloppet. Och Josefin Dahlqvist och Erik Torstensson bjöd på underhållning från scenen. Men det kanske var för en något äldre publik.
När det var dags att ta en rast och sätta sig ner och vila lite kunde man besöka SK Granan där det serverades kaffe med lämpliga tillbehör. Eller om man var hungrig, då kunde man gå till Lions som sålde varm korv. Om det inte dög för att man var ordentligt hungrig så kanske det var lämpligare att bege sig till Evenstorps Gårds grilltält. Där fanns bland annat Magnus som sålde ordentligt stora och mättande hamburgare. De var så populära att de sålde slut innan bygdefesten var över.
Det var som sagt en del tävlingar på schemat. Den mest prestigefyllda tävlingen var helt klart “Brålanda-kakan 2023”. Vinnaren avslöjades senare på dagen – och det blev två vinnare. Sandie Pettersson fick juryns pris med motiveringen:
“Snygg och elegant chokladtårta med toscatäcke, vackert dekorerad. Bra avvägt av chokladbotten, toscatäcke samt garnityr. 
Alla smaker passar bra ihop. God som man vill ha mer utav.”
Men My Robertssons bakverk vann publikens pris… Det är kanske ännu finare.
Den som ville förkovra sig och utöka sina kunskaper kunde ta del av mängder av information. Vänersborgs kommun hade flera tjänstepersoner på plats i sitt tält som svarade på frågor. I tältet kunde besökarna studera och diskutera den kommande fördjupade översiktsplanen för Brålanda.
Företagarföreningen hade samma karta i sitt tält, men hade redan ritat in några extra saker som de tyckte fattades, t ex en ringled för att avlasta Storgatan… Företagarföreningen informerade även om “tågstoppet”. Medlemmarna bevakar och arbetar oförtrutet med att förverkliga denna för bygden så avgörande etablering. Vi hoppas och tror att kommunen jobbar lika hårt. I tältet visades även intressanta kartor över hur Trafikverket, och Företagarföreningen, tänker sig framtiden.
Med Lions kunde man prata om det mesta samtidigt som man kunde äta korv och ta lotter. De mer andliga funderingarna kunde man dock med fördel diskutera med representanter för Svenska Kyrkan.
Det var känt folk överallt. Men det är klart, som gammal lärare på Dalboskolan träffade jag gamla Dalboelever. Några av dem hade jag inte sett sedan de gick ur Dalbo. Som Maria och Magnus. Och det är alltid lika roligt att höra vad det “blev av” dem efter den intensiva SO-undervisningen på Dalbo. Jag träffade självklart också elever som jag har sett på tidigare bygdefester. Som syntharen Andreas, som fortfarande är synthare, och numera bor i Göteborg. Eller Stefan, Kristina, Torbjörn och Lars som alla bor i trakterna kring Brålanda.
På bygdefesten fanns också gamla lärarkollegor. Dennis missar aldrig ett evenemang i Brålanda. Han tog en gång i tiden, en januaridag 1980, hand om mig när jag som nyutexaminerad lärare nervöst stapplade in i Dalboskolans korridorer.
Och så fanns det naturligtvis en massa politiska partier och politiker på plats. Och i den egenskapen var jag där. I stort sett samtliga kommunala partier var i Brålanda. 
Liberalerna syntes emellertid inte till. Och inte heller Miljöpartiet. Miljöpartiet har ingen sett varken i Brålanda eller under valrörelsen… Å andra sidan dök en nykomling upp. Det brålandabaserade “Sunt Förnuft” var på bygdefesten med en “pimpad” bil och flygblad – mitt emot sina gamla partivänner i Sverigedemokraterna. De verkade dock samsas hyfsat bra.
Vänsterpartiet råkade hamna bredvid en stor röd traktor och några ungdomar frågade oss om de fick provsitta den. Det kunde vi inte lova, men tanken om en annorlunda valkampanj 2026 slog rot…
Tyvärr blev det ingen valdebatt, de brukar bara arrangeras på bygdefesterna under valåren. Det är lite synd tycker jag. Det är nu man borde fråga de olika partierna vad de gör för Brålandabygden och hur de arbetar för att förverkliga sina vallöften… Det hade kunnat bli intressanta svar och – bortförklaringar…
Och utomstående som blev nyfikna och ville veta mer om Brålanda, eller brålandabor som i lugn och ro ville njuta av sitt Brålanda, 
kunde som vanligt ta sig en tur runt Brålanda med ”turisttåget”.
Brålanda Företagarförening lyckades återigen arrangera och genomföra en mycket lyckad och uppskattad bygdefest. Det är nästan så att man räknar dagarna till nästa gång.
Kommunfullmäktige 13/9
På onsdag, den 13 september, sammanträder kommunens högsta beslutande organ. Det är första gången som kommunfullmäktige samlas efter sommaruppehållet.
Dagordningen är diger – hela 38 ärenden och sammanlagt 808 sidor för ledamöterna att studera.
De flesta av dessa ärenden känner regelbundna läsare av denna blogg till. Ärendena som fullmäktige ska fatta beslut om har samtliga behandlats, eller 
beretts som det riktiga och formella begreppet lyder, av kommunstyrelsen. Jag skrev om flera medborgarförslag i bloggen “Sommaren är slut – KS på onsdag”, motioner i “KS på onsdag alltså” och gjorde en sammanfattning om ärendenas utgång i kommunstyrelsen i bloggen “Om gårdagens KS (30/8)”. (Titta gärna i dessa bloggar för mer fakta om varje ärende.)
Det är utifrån diskussionen i kommunstyrelsen som man får veta hur det ska gå i kommunfullmäktige. I kommunstyrelsen (KS) talar nämligen partierna om vad de har för åsikter i de olika ärendena, lägger fram sina argument och inte sällan visar de sina ställningstaganden i de voteringar som genomförs. Det är sällan det händer några överraskningar när ärendena kommer till kommunfullmäktige (KF).
Men ibland händer det…
Ett sådant ärende skulle kunna vara ärende 3, “Svar på medborgarförslag om införa valfrihetssystem enligt lagen om valfrihet (LOV) inom Vänersborgs kommun”. I KS slutade ärendet med en votering. Med röstsiffrorna 8-7 beslutade KS att föreslå KF (kommunfullmäktige alltså) att avslå medborgarförslaget. 
Kristdemokraterna, som denna mandatperiod är med och styr kommunen, röstade mot att införa valfrihet enligt LOV. Det går emot partiets officiella linje. Kommer KD att fortsätta gå emot partilinjen i fullmäktige? Vi får hoppas det. Det ska bli intressant att se hur KD kommer att agera…
Vänsterpartiet framförde annorlunda uppfattningar i KS om flera medborgarförslag. Vi (Vänsterpartiet alltså) yrkade bifall till medborgarförslagen om införande av “anropstyrd trafik med trafikformen Flexlinjen” och “inköp av broddar”. I det sistnämnda förslaget röstade även MBP för bifall till medborgarförslaget.
Vänsterpartiet yrkade på återremiss på medborgarförslaget “om skyddsräcke på Dalbobron” (återigen tillsammans med Medborgarpartiet). Förslaget är nu uppe i 
KF för tredje(!) gången. Det har blivit återremitterat vid de två tidigare tillfällena. Nu är det nog dags för ett avgörande…
Vänsterpartiet, och jag förmodar MBP, vill sannolikt fortfarande se ett skyddsräcke på Dalbobron. 
Dessutom ser det ut som om de nya konstruktionerna på broräckena är sämre än de gamla… Det har enligt uppgift rapporterats 21 incidenter de senaste 5 åren, varav 4 incidenter sedan 2021. Och tyvärr, ytterligare en allvarlig incident på bron alldeles nyligen. Det lutar åt att Vänsterpartiet röstar på bifall till medborgarförslaget.
Det har kommit in flera nya medborgarförslag. De ska dock inte avgöras på onsdag, utan bara skickas vidare (remitteras) till kommunstyrelsen och/eller någon nämnd för beredning. Den här gången kan inte författarna till förslagen redogöra för dem i fullmäktige. Det kommer däremot de som skickar förslag till KF i oktober att kunna göra. På onsdag ska nämligen KF besluta om just detta. Alla förslagsställare ska få presentera sina förslag under x minuter. (Hur många minuter beslutas på onsdag.) Det ska bli intressant att se vilken kommuninvånare som blir först.
Det har inkommit två medborgarförslag om boule-banan på Sjövallen. Förslagen vill att kommunen ska bygga, eller hjälpa till att bygga, en “carport” som kan fungera som ett sol- och regnskydd. Eftersom jag bor i området och ser hur ofta det spelas boule så kan jag tycka att det handlar om en relativt låg kommunal investeringskostnad som kommer många tillgodo. Vi får se vad kommunen så småningom kommer fram till.
Ett annat förslag från en kommuninvånare handlar om att kommunen ska ordna fler fritidsgårdar – i alla delar av kommunen:
“Det är viktigt att vi inte glömmer bort våra barn och ungdomar i hela kommunen. En trygg plats att gå till och som många barn och ungdomar ser som ett andra hem.”
Vänersborgarna är kreativa.
“Jag har ett förslag på att anlägga en ny badplats vid Skaven. Har hittat en avskild plats som jag tror skulle passa bra.”
Det skriver en annan kommuninvånare, och bifogar en karta och ett foto över den föreslagna badplatsen. 
Här bör det byggas åtminstone två badbryggor, se röda markeringar på fotografiet.
Förslaget kan vara värt att titta på extra noga. Det kommer att bli många bostäder på Skaven/Öxnered vad det lider. En badplats skulle nog göra området än attraktivare och populärare.
Det föreslås av en annan invånare att det ska anläggas en:
“skateramp och en gjuten pool för kommunens barn och ungdomar som är intresserade av skateboard.”
Och varför ska denna anläggning inte ligga i Blåsut? Undrar förslagsställaren. Och det kan man ju fråga sig.
Det är många bra förslag som kommer från Vänersborgs invånare. Och om de genomförs skulle de sannolikt öka trivseln på många sätt bland invånarna. Det är väl bara fråga om hur mycket pengar kommunen kan avsätta till alla dessa “fritidsaktiviteter”, de är ju inte lagstadgade. Men å andra sidan, det är ju inte Arena Vänersborg heller.
Det är flera motioner som kommer att avslås. Det förstår man utifrån behandlingen i KS. Mathias Olssons (SD) motion om “temalekplats anpassad för alla” kommer att avslås. Det kommer också partikollegans Anders Strands motion om “underhåll och utveckling Vargöns stationsområde” att göra. 
Samma öde går även Lutz Rininslands (V) och min egen motion om “Andra alternativ för sociala investeringsfonder” till mötes. Jag ska dock försöka göra ett sista desperat försök att påverka ledamöter genom att senare, men innan sammanträdet, skriva en blogg om varför det är en bra motion med en utmärkt idé.
Kommunstyrelsen var mer positiv till två motioner från Moderaterna som båda handlade om Frändefors. Det ska, så småningom, bli en fördjupad översiktsplan och en motionsrunda i samhället.
I samtliga de övriga ärendena så kommer kommunfullmäktige att vara överens om de stora dragen. I några ärenden kommer i varje fall Vänsterpartiet att framföra några synpunkter, kanske gör andra partier det också. Det kommer att handla om att, så att säga, förbättra besluten, inte att ändra meningen med dem. Det skulle dock kunna bli fråga om att återremittera några ärenden innan förbättringarna kan beslutas.
När det gäller ärende 25, klimatlöftena, så finns det några löften som kommunen inte anser vara realistiska att uppfylla under en treårsperiod. (Se “Om gårdagens KS (30/8)”.) Det borde framgå av underlaget, kan man tycka, hur kommunen tänker sig att arbeta mot att uppfylla dem. Vad krävs för att det röda (=uppfylls inte) ska bli grönt? Vilka steg kan kommunen ta för att närma sig det gröna? Det vore väl en viktig information och ett viktigt arbete…?
Ärende 22, ”Riktlinjer för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda”, blir allt viktigare. Tyvärr är titeln på riktlinjerna något missvisande, eftersom de föreslagna riktlinjerna inte innehåller något avsnitt om hur hat, hot och våld ska förebyggas. Som jag ser det måste titeln ändras eller också måste riktlinjerna kompletteras med ett avsnitt om förebyggande arbete.
I ärende 23, “Regler för tomtkö i Vänersborgs kommun”, ska kommunen anta nya regler. De regler som finns för närvarande lämnar nämligen:
“stort utrymme för tolkning och de nya reglerna syftar till att åtgärda detta, för en mer rättssäker hantering av kommunens tomtkö. De nya tomtköreglerna tydliggör hur processen ska genomföras och vilka regler som gäller vid köp av tomt.”
Och så läser man de nya reglernas definition av en tomt:
“Med tomt menas i dessa regler: Styckebyggt hus inrymmande en bostad och avsett till helårsbostad att användas för eget bruk av ett hushåll.”
Reglerna vänder sig till personer som står i tomtkö, personer som inte har någon tomt. Men som vill ha – för att bygga ett hus på. Jag tror faktiskt att reglernas definition av tomt är fel. Och jag förstår inte varför inte Plan- och bygglagens (PBL) definition av tomt används (4 §):
“ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål”
I regler som handlar om kö till tomter bör begreppet tomt vara rätt definierat kan man tycka.
Det kan noteras att det blir allt färre Sverigedemokrater kvar i fullmäktigeförsamlingen. Från att ha varit 5 ersättare är det nu bara, efter drygt 8 månader in på mandatperioden, en enda kvar. Lisbet Henriksson avsäger sig nämligen sin plats i KF. Motiveringen visar på att SD i Vänersborg sannolikt har stora problem:
“Mitt beslut baseras på samarbetssvårigheter i vår SDGrupp som jag anser olösliga”
Men till sist – en glad nyhet.
Rasmus Gråberg ska väljas in som ersättare i Miljö- och hälsoskyddsnämnden som ersättare för Vänsterpartiet. (Välkommen i gänget Rasmus!)
Kommunfullmäktige sammanträde kan som vanligt följas på kommunens webb-TV.
Taket på Arena Vänersborg
Det är knappast någon överdrift att påstå att det är problem med taket på Arena Vänersborg. Det läcker och har gjort så sedan arenan togs i bruk 2009. Och det tycks bli allt värre. Det skrev jag om i en blogg före sommaren. (Se “Arenans tak”.) I bloggen framförde jag den numera utbredda uppfattningen att hela arenan är en felkonstruktion.
I juni beslutade kommunfullmäktige att avsätta 20,8 milj kr för att åtgärda taket nästa år.
Investeringspengarna ska bekosta en omläggning av takduk inklusive snörasskydd och skärmtak. En del av pengarna ska även användas till invändig belysning. De flesta som har insyn i “projektet” är övertygade om att 20 milj inte räcker. Det bekräftades sannolikt också av en utredning som lämnades in till kommunen för några veckor sedan.
Nordisk Byggskadeutredning (NOBAB) har på uppdrag av kommunen gjort en kontroll av takkonstruktion och inläckage. NOBAB har utfört “okulär inspektion av yttertak in- och utvändigt”, “kontroll av yttertakets uppbyggnad” och “provhålstagning yttertak”. 
Resultaten har lämnats i en rapport på 11 sidor och en fotobilaga med många talande fotografier.
Nobab inleder rapporten med en redovisning av konstruktionsritningar och en beskrivning av driften av arenan. Sedan kommer avsnittet ”Iakttagelser och mätningar”…
Vid besiktningen noterade Nobab följande:
- “Yttertaket är belagt med pvc-duk i våder med bredd på 200 cm som har svetsats samman. Enligt uppgift släpper våderna från varandra på grund av vindbelastningen.”
Plastfolien inte tätad/tejpad på väggens sandwichelement
- “Vid provhålstagning av yttertaket kan vi generellt konstatera att plastfolien i takkonstruktionen inte är tätad/tejpad längs med ytterväggar och gavlar.”
- “Taket är inte lufttätt vid bla takfot, vilket gör att vind blåser in i takkonstruktionen vilket medför en extra belastning på infästningen av takduken då en pumpande effekt uppstår.”
- “Fasad av sandwichelement (typ Paroc) är otät i skarvar.”
- “Fasad/”fönster” av kanalplast (typ uterumstak) är mycket luftotät.”
- “Avloppsluftare på sydsidan är skadad pga mekanisk åverkan och läcker in vatten.”
- “Takhuvar på sydsidan är skadad pga mekanisk åverkan och läcker in vatten.”
Det var den utvändiga besiktningen. Den invändiga gav följande anmärkningar:
- “Rinnmärken och missfärgningar förekommer på många ställen i byggnaden även om de är klart värst på plan 3 mot söder.”
- “Enligt uppgift droppar det vatten inne i stora hallen på framför allt 2st ställen, men även mindre läckage på andra ställen i hallen förekommer.”
- “Ventil i fläktrum mot öster ovanför damernas wc läcker och orsakar vattenskador under ventilen.”
- “Avloppsluftare på sydsidan är skadad pga mekanisk åverkan och läcker in vatten i bland annat städskrubb.”
- “Vi kan konstatera att yttertaket läcker på flera ställen.”
-
“Yttertaket är belagt med pvc-duk av fabrikat Sika plan med tjocklek om 1,2 mm. Duken ligger med våder 200 cm breda mot dagens norm om ca 100 cm. Med så långt mellan infästningarna blir det en extremt stor påfrestning på infästningar/takduken. Vi kan idag notera att flera svetsar har släppt från varandra.”
Rör knäckt och man ser dagsljuset innanför
- “Genom utförd provhålstagning i yttertaket kan vi konstatera plastfolien i takkonstruktionen är inte är lufttät, vid framför allt takfot och gavlar. Sannolikt är inte heller skarvarna mellan plastfoliens våder tejpade.”
- “När stora luftotätheter finns vid bland annat takfoten kan stora luftmängder blåsa in under takduken vilket ökar belastningen på takduk och dess infästningar.”
- “Fasad består av sandwichelement och kanalplast. Dessa konstruktioner har ofta problem med inläckage då dessa är att betrakta som enstegstätade fasader. Sandwichelement läcker oftast i skarvarna och kanalplasten är mycket otät framför allt upptill.”
Provhål nr 2, i knäcken mellan taken. Vatten mellan dukarna
Nobab konstaterar att:
“yttertaket läcker på flera ställen vilket kräver omfattande åtgärder.”
Fuktskador ovan undertak
Företaget vill emellertid ha mer information för att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Nobab vill att en:
“loggning av inomhusmiljön görs under 1 års tid.”
Här ser man dagsjuset utanför
Nobab menar helt enkelt att de åtgärder som företaget föreslår skulle behöva bekräftas av ytterligare mätningar av inomhusmiljön. Det är nämligen oklart om läckagen i yttertaket enbart beror på inläckage på grund av t ex regn eller om också kondens uppstår i takkonstruktionen. Och det är mycket viktigt att veta när det kommer till åtgärder.
Det är klart, ska 20 milj kr läggas ner på arenas tak vill väl alla att de åtgärder som vidtas är relevanta och riktiga. Men mätningar under 1 års tid innebär att en investering i arenas tak knappast låter sig göras under 2024.
Trots osäkerheten och det bristande underlaget föreslår Nobab ett antal åtgärdsförslag:
- “Takdelar över plan 3 mot söder byggs om enligt förslag från Cowi.”
Otätheter där vatten kan tränga in
- “Alla genomföringar i yttertaket som går att flytta till fasad flyttas, för att göra taket mindre sårbart för åverkan och snöbelastning samt inläckage.”
- “Tak/väggluckor monteras mot öster och väster så att taket är åtkomligt på ett säkert sätt.”
- “Yttertaket läggs om i sin helhet, enligt leverantörens anvisningar. En takduk med tjocklek om minst 1,5 mm bör väljas.”
- “Takduken skall anslutas mot gavlar och genomföringar på ett fuktsäkert sätt.”
- “Vindlastberäkning utförs av takduksleverantör.”
- “Den gamla takduken snittas i samband med att den nya duken monteras, enligt leverantörens anvisningar.”
- “Yttertaket öppnas upp längs med takfot och gavlar för att komplettera/se över plastfolien så att den blir helt lufttät.”
- “Taksäkerheten ses över och kompletteras där så är nödvändigt, enligt dagens gällande regelverk.”
Fäste för hängränna av kraftig rostfri plåt sitter skruvad i fasadplåten vilket inte håller
- “Mätpinnar monteras mot söder för att på ett enkelt sätt kunna mäta/se snödjupet på taket, från marken.”
- “4st fästen till hängränna görs om då dessa endast är infästa i sandwichfasaden.”
- “Plåtar över pilastrar (där sandwichfasaden är skarvad) demonteras.”
- “Tätningsarbete utförs av sandwichelementen.”
- “Fönster av kanalplast byts ut vad det gäller luft- och vattentäthet. Ej reparation p g a kort återstående livslängd.”
- “Stålbalkar i anslutning till kanalplastfönster blästras och målas i samband med byte av kanalplastfönster.”
- “Entréer och portar på södra långsidan förses med tak som skyddar personer från snöras enligt förslag från COWI.”
- “Permanent staket byggs utanför södra fasaden som skydd mot snöras från tak, enligt förslag från Yes arkitekter.”
Nobab konstaterar slutligen att:
“När alla utvändiga arbeten är färdigställda utförs invändiga inspektioner för att fastställa omfattning av invändiga skador.”
Och:
“I denna undersökning är det inte uttaget några materialprover för mikrobiell analys.”
Det känns som om både en sådan inspektion och analys är tämligen viktiga och nödvändiga i sammanhanget…
Det är inte många som tror att det räcker med 20 milj kr för att få taket och därmed arenan i användbart skick. Det kanske bara är några politiker. Ja, kanske till och med ganska många faktiskt…
Det talas i flera kretsar om att en renovering/ombyggnad av arenataket kommer att kosta minst det dubbla, kanske det tredubbla. Och att det då inte är helt säkert att taket håller längre än 10 år. För att kunna ge säkrare besked krävs ytterligare utredning.
Fastighet och service, en enhet inom samhällsbyggnadsförvaltningen, utreder just nu Arena Vänersborg, och har gjort så ett tag. Nobabs utredning var en del i denna utredning, och kanske den till och med utredde mer än vad som ingår i Fastighet och service uppdrag. Kommunens utredning sägs ha blivit klar veckan som har gått. Det ska bli mycket intressant att se vilka slutsatser den har kommit fram till. Förhoppningsvis ger den svar på frågorna vad åtgärderna kring taket kostar och hur länge de håller. Det kanske blir positivare besked än väntat… Det hoppas vi i varje fall på.
Det lär emellertid bli dyrt, mer än de avsatta 20 miljonerna… Jag tror därför att politiker och kommuninvånare måste börja diskutera arenans framtid på allvar. Hur mycket är det värt att investera i arenan? Ska kommunen investera för att arenan ska användas till samma verksamhet som idag? Eller ska kommunen lägga ner mer pengar, göra ännu större investeringar, för att bredda arenans användningsområden? Vad krävs för att byggnaden ska fungera till det som vi vill ha den till? Och, hur länge på året ska det finnas is i arenan?
Vi får inte heller glömma att Arena Vänersborg är 15 år gammal. Det innebär naturligtvis en hel del ”naturligt slitage”.
Frågorna kring byggnaden hör tätt ihop med arenans användningsområden. Men det handlar också om Vänersborgs kommun överhuvudtaget har råd med de stora kostnaderna. Ett nekande svar ger självklart upphov till ännu fler, och svårare, frågor.
Vänsterpartiet försökte i våras få bifall i fullmäktige till kultur- och fritidsnämndens förslag att anslå en halv miljon till en utredning som även inkluderade arenans användningsområden. Det blev ingen sådan utredning.
Det kanske ändå måste till en sådan. Vi får se vad Fastighet och service har kommit fram till.
===
Den 30 september skrev TTELA:s Emma Johansson om utredningen, ”Utredning visar omfattande skador på Arena Vänersborg”, medan Niklas Johansson kommenterade den, ”Arena Vänersborg läcker – vattnet går in och pengarna ut”.
Brev från en förskollärare
Förskola och skola debatteras flitigt i dagens Sverige.
Skolan är i kris – elevernas kunskaper sjunker jämfört med andra länder och lärare lämnar sitt yrke. Arbetsmiljön är dålig och lärarna är stressade på grund av hög arbetsbelastning. Samtidigt har utbildning marknadsanpassats och friskolekoncerner tjänar stora pengar. Det gör de på kommunernas elevpeng, pengar som ska gå till precis det som namnet säger, till eleverna. Nu hamnar de i fickorna hos ägarna, som i många fall är utländska bolag. (Läs gärna mer på Tankesmedjan Balans.)
Vinsterna kan göras när man anställer obehöriga lärare med sämre lön, struntar i att anställa tillräckligt många speciallärare, SYV-konsulenter, kuratorer och skolsköterskor och framför allt, med olika metoder lockar till sig de mest studiemotiverade eleverna från hem där vårdnadshavarna har hög utbildningsnivå. De eleverna behöver inte hjälp och stöd i samma omfattning som elever från socialgrupp 3 eller barn och ungdomar till föräldrar födda utomlands. Den marknadsanpassade skolan leder dessutom till betygsinflation, segregation och ökad ojämlikhet.
Johanna Jaara Åstrand, tidigare förbundsordförande för Sveriges Lärare, skrev på Facebook i lördags:
“I veckan har jag också mött lärare som med tårar i ögonen vittnar om scheman där varken elever eller lärare har en ärlig chans att lyckas med det som förväntas och som förtvivlat beskriver känslan som infinner sig när inflytandet över arbetssituationen minskar, lärarkollegor blir sjukskrivna och viktiga beslut fattas över huvudet på dem.”
Förskolan är viktig för barnen. De barn som har gått i förskola har bättre förutsättningar i grundskolan. Förskolan ger långsiktiga positiva effekter på det fortsatta lärandet. Förskolan har en stor kompensatorisk betydelse och är oerhört viktig för barnens språkutveckling.
Det är viktigt för förskolans kvalitet och barnens utveckling att barngruppernas storlek begränsas. En större personaltäthet uppmuntrar barnens kreativitet och nyfikenhet.
Johanna Jaara Åstrand skrev vidare på Facebook:
”Jag har blivit kontaktad av förskollärare som uppgivet berättar om sin arbetssituation där förskollärarkollegor helt saknas och varken barngrupper eller lokaler är anpassade efter läroplanens uppdrag.”
I lördags fick också barn- och utbildningsnämndens presidium, och jag, ett mail från en förskolelärare i Vänersborg.
Förskolläraren skriver:
“Jag skulle med detta mail vilja göra dig uppmärksam på problemet med stora barngrupper på förskolorna i Vänersborg kommun.
Jag arbetar på en förskola i kommunen och på min avdelning är det 24 st barn mellan 3-5 år och då är vi fyra pedagoger. På avdelningen bredvid är det 10 st barn mellan 1-2 år och de är två st pedagoger. Det är nog dessa siffror ni i utbildningsnämnden ser och ni tycker nog att det är en bra bemanning med personal. Problemet är bara att det är bara mellan kl 9:30-12:30 som vi har en sådan personaltäthet.
På morgonen och på e.m är vi bara två pedagoger på alla våra barn och vi har ofta nästan alla våra barn hela dagarna ca 7:30-16. (Förskolan har öppet 6-17:30). Verkligheten är alltså att två st pedagoger är ensamma och ska ta ha hand om ca 20 barn stor del av dagen.
Vid våra måltider (frukosten och mellanmålet) har vi ca 8 barn vid varje bord (om vi har haft tur och kunnat lämna några till grannavdelningen, annars är vi ca 10 vid varje bord).
Jag tror nog att du kan föreställa dig hur en sådan måltid blir. Det är verkligen inte den lugna stund med samtal, reflektioner och lärande som vi vill ge våra barn.
Vi pedagoger kämpar till vårt yttersta för att ge alla våra barn det de har rätt till under sina dagar hos oss och det är ett gott pedagogiskt lärande och en god omsorg med pedagoger som har tid att se dem och ge dem det de behöver av trygghet och glädje.
Vi har också en läroplan att arbeta mot och gör där vårt yttersta för att uppnå de målen som finns där. Vi har också krav på oss att göra en god dokumentation som ska finnas tillgänglig för föräldrar och våra chefer. Tiden till detta är knapp.
OCH det är verkligen inte lätt. Det tror jag du förstår, många gånger åker vi hem gråtandes för att dagarna på förskola varit så tuffa både för oss och barnen.
Du som folkvald politiker i kommunen är ansvarig för att alla invånare mår bra och orkar med sina dagar och då måste det få kosta. Du kan inte spara in mer på det viktigaste vi har, VÅRA BARN utan du måste göra något nu för att minska barnantalet på förskolorna i Vänersborgs kommun. Attraktiv och hållbar får inte bara vara ord på ett papper, utan måste omsättas i praktiken.
Vi pedagoger kommer inte att orka länge till och våra barn förtjänar en lugnare förskoletid med ”fröknar” som går till sitt arbete med glädje, istället för med en klump i magen.”
Barnen och ungdomarna är det viktigaste vi har i Vänersborg. Kommunen måste satsa på förskola och skola. Det är både min och Vänsterpartiets uppfattning. Varje år i juni, när kommunfullmäktige beslutar om budgeten, argumenterar vi för mer pengar till både förskola och skola. Det är ingen som säger emot, men satsningarna uteblir. Det händer till och med att de andra partierna håller med, men det stannar vid ord. I praktiken och i handling så prioriteras annat högre i kommunen.
Vänsterpartiet fortsätter oförtrutet att tala och arbeta för mer resurser till förskola och skola.
Anm. Här kan du läsa svaret på brevet från BUN:s presidium: ”BUN: Svar till förskollärare”.
Artscape 2023
I fredags invigdes “ARTSCAPE 2023 VÄNERSBORG”. Ett hundratal vänersborgare hade samlats på Gågatekrysset. Grundarna av Artscape Daniel Wakeham och Tor Hedendahl och några av konstnärerna samt textförfattarna fanns på plats.
Fastighetsägare och Forum Vänersborg var också där. Det var Forum Vänersborg som från början kom på idén med muralmålningar i Vänersborg. Mikael Bartholmes, som representerade fastighetsägarna, och Martin Vesterlund, vice ordförande i Forum, beskrev hur processen hade gått till. De visioner som man hade för ca 1,5 år sedan, då det första mötet hölls, hade vida överträffats när de nu studerar resultatet. Det var båda helt överens om.
Och det är nog en uppfattning som vänersborgarna delar. Det är fantastiska konstverk som nu möter vänersborgarna från alla husväggar.
Det är många invånare och utomstående som har sett muralmålningarna växa fram på husväggarna i Vänersborg de senaste veckorna. Jag är en av dem som regelbundet gått runt i centrum och sett hur konstnärerna har arbetat. Vid ett tillfälle följde jag också med på en guidad visning ledd av Wakeham och Hedendahl. Intresset för visningen var stort. Vi var många som promenerade runt mellan målningarna. Deltagarna fick under rundvandringen en fördjupning av arbetet bakom projektet och också en hel del information om konstnärerna.
Det redogjorde Wakeham och Hedendahl också för på invigningen i fredags. Det har nämligen varit ett speciellt koncept bakom Artscape i Vänersborg, en fantastisk och kreativ idé – en “konstnärlig visklek”.
Daniel Wakeham och Tor Hedendahl hade valt ut nio klassiska och välkända konstverk. Lika många regionala “ordkonstnärer” (från Västra Götaland) hade sedan skapat en text utifrån konstverken. Med texterna som utgångspunkt och “inspirationskälla” skapade sedan muralkonstnärerna sina konstverk. Konstnärerna hade inte fått veta vilka ursprungliga klassiska konstverk som var förlaga till texterna. Det avslöjades först vid invigningen i fredags.
Det var en mycket intressant ingång till hela projektet. Det går att se alla led i “viskleken” för samtliga muralmålningar på Artscapes egen hemsida. Man ser det klassiska konstverket, man ser texten som “ordkonstnärer” skrev och man ser muralmålningarna. (Se “ARTSCAPE 2023 VÄNERSBORG”.) Man kan också se alla leden i en utställning på Köpmansgatan, se nedan.
Jag hade glädjen att få träffa en av textförfattarna, en ung lovande kvinnlig författare, Nora Hansson. Hon hade skrivit texten till “Bridge over the Lily Pond” – en mycket berömd och vacker tavla av Claude Monet. (En av de få tavlor jag blev riktigt imponerad av under min gymnasietids undervisning i Konst- och Musikhistoria…) Nora Hansson tyckte att det var fantastiskt, och viktigt för hennes framtid som författare, att hon hade blivit tillfrågad om att vara med i projektet. 
Hon hade inte tvekat en sekund för att delta i Artscape. Det går att läsa hennes text på Artscapes hemsida. Muralmålningen utifrån hennes text gjordes av Doa Oa.
Det var givande att vara en av deltagarna på invigningen, särskilt intressant var att höra alla kommentarer och diskussioner om vilken muralmålning som var “bäst” och varför. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson hade sin favorit, Mats Andersson (1:e vice ordförande i kommunstyrelsen) sin och fullmäktiges ordförande Annalena Levin hade en tredje. Själv hade jag flera favoriter, även om det är orättvist att skriva så – alla konstverk var fantastiska! Men jag kan inte låta bli att framhålla 3D-målningen av Charlie Granberg på Köpmansgatan.
Konstverket interagerar med omgivningen på ett imponerande sätt. Samtidigt tycker jag att tatueraren Gores konstverk på Petersbergsvägen imponerar grymt med sina utsökta detaljer.
Det ursprungliga konstverket, ett träsnitt, kallas “The Great Wave” eller “Under vågen utanför Kanagawa” på svenska. Det gjorde japanen Hokusai i mitten av 1800-talet. (Det är Fuji i bakgrunden.) Då visste han sannolikt inte om att konstverket skulle användas som illustration till Fibonaccis beräkningar – “Fibonaccis våg”. (Det visste för övrigt inte matematikern Fibonacci heller.)
Flera har konstverket med vattenkokaren som favorit. Verket är skapat av Mohamed L’Ghacham.
Eller den här målningen av Tamara Alves, som i “viskleken” kommer från ett konstverk av Frida Kahlo…
De här konstverken är också fantastiska..
Konstverket ovan skapat av Etnik och nedan av Noodls.
Och muralmålningen av Kathrina Rupit på Storegårdsvägen i Vargön…
Det sista konstverket av Elina Metso var lite annorlunda.
Det inspirerades, via en text naturligtvis, av en grottmålning. Det var målningarna på klippvägen i Cuevas de las Manos i Argentina som var inspirationskällan. Målningarna är 7.000 till 10.000 år gamla och består bland annat av en mängd handavtryck.
Barn från “Barnens Kastanj” och seniorer från äldreboendet på Niklasbergsvägen 9 bidrog till konstverket med sina handavtryck. En av de äldre på boendet hade sagt att det var det roligaste hon hade gjort i hela sitt liv.
Intresset bland vänersborgarna har varit enormt de här veckorna. Det har diskuterats på stan, det har kommenterats på Facebook och man har hela tiden sett människor vandra mellan konstverken eller stå och beundra dem. Det har sannolikt aldrig fotograferats så mycket tidigare i Vänersborgs centrum. Och det är förståeligt. Vänersborg är sig inte likt, stan har fått ett fantastiskt lyft.
På Köpmansgatan kan man nu också se fotografier på de klassiska konstverken, texterna och muralmålningarna. Det är värt ett besök. Det är som en utställning.
Hela centrum har fått ett ordentligt uppsving och helt plötsligt har man fått lust att promenera runt i stan. Vid varje promenad ser man också allt fler husväggar som borde täckas av muralmålningar…
I början av Artscapeprojektet hördes en del kritiska röster. Det var t ex om alla krumelurer på husväggarna. Det fanns de som trodde att krumelurerna var de färdiga konstverken. TTELA förklarade dock i en artikel hur det förhöll sig. (Se “Artscape i Vänersborg: ”Får superrespons från vänersborgarna””.)
TTELA har för övrigt haft flera bra artiklar om Artscapeprojektet i Vänersborg bland annat om fredagens invigning. (Se TTELA “Vänersborg innan och efter Artscape – se förvandlingen”. TTELA har bilder på alla nio muralmålningarna. Drar man i reglaget i mitten av varje bild kan man växla mellan hur det såg ut före och efter.)
Sedan hade en del personer synpunkter på kostnaderna. Ska skattebetalarnas pengar gå till sådant här?
Vänersborgs kommun har bidragit till projektet med 40.000 kr och den arbetstid som har lagts i Artscape motsvarar 20.000 kr. Det blir totalt 60.000. Det är inga pengar. Vänersborgs invånare och skattebetalare har fått ett nytt centrum i stort sett gratis…
Vänersborgsbostäder (ABVB) har gått in med 750.000 kr i projektet. ABVB är i och för sig ett kommunalt aktiebolag, men skattebetalarna lägger inga pengar i företaget. (Det är snarare hyresgästerna.) Flera fastighetsägare, företag och organisationer har hjälpt till ekonomiskt och på andra sätt med att genomföra Artscape, se bild till höger.
Min uppfattning är att hela Artscapeprojektet har varit fantastiskt och inneburit ett otroligt lyft för Vänersborg. Fastighetsägare och näringsidkare har redan sett en förändring. De berättar om glada och stolta hyresgäster och om fler besökare i affärer och restauranger mm. Det sägs att det till och med redan arrangeras bussutflykter till Vänersborg för att beskåda konstverken. Och det är bara början tror jag. Muralmålningarna som pryder husväggarna i Vänersborgs kommun kommer att leda till, som Forum Vänersborg skriver på sin hemsida (se “Gatukonst i Vänersborg: Artscape”):
“ökad attraktivitet och förnyelse av det offentliga rummet … till platsskapande och kan påverka och öka rörelsen i stadsrummet vilket gäller både invånare och besökande … stärka Vänersborgs kommuns kulturidentitet runt en gemensam kulturupplevelse och skapa en långvarig och unik besöksanledning.”
Och Forum Vänersborg som tog initiativ till hela Artscapeprojektet avslutar:
“Projektet kommer att göra Vänersborg mer attraktivt för både besökare och boende, året runt.”
Det håller sannolikt alla med om. De pengar som har bekostat Artscape kommer att ge flerfaldigt tillbaka. Det är jag helt övertygad om. Artscape är det bästa som har hänt Vänersborg på länge.
Vill du veta mer om Artscape 2023 Vänersborg kan du ladda ner broschyren “Artscape 2023 Vänersborg” här. Och du kan alltså läsa om de färdiga kedjorna i “viskleken” på Artscapes hemsida.
Jag hoppas att Artscape kommer tillbaka och gör fler muralmålningar…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer