Arkiv

Archive for juni, 2024

Affären Hallevi (2): Utredningen…

11 juni, 2024 1 kommentar

Anm. Fortsättning på inlägget “Affären Hallevi (1): Hundklubben”.

Samhällsbyggnadsförvaltningen vet att hela området kring Hallevibadet spelar en stor roll för Jonas Mossbergs utvecklingsplaner för övertagandet och öppnandet av Hallevibadet. Flera politiker i nämnden har dessutom sett med gillande på dessa planer. Förvaltningens agerande ger dock en känsla av att tjänstepersonerna inte tycks vilja att Mossbergs planer ska bli verklighet…

Samhällsbyggnadsförvaltningens agerande stämmer inte heller överens med samhällsbyggnadsnämndens intentioner om att åtminstone utreda förutsättningarna för Mossberg att överta och driva Hallevibadet vidare. Det som har skett, arrendeavtalet med Vargöns Hundklubb, och inte skett, nämndens i november beslutade konsekvensanalys som inte ens har kommit igång, tyder onekligen på att förvaltningen har tagit sig ovanligt stora friheter.

Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 16 november 2023:

“Då det inte längre finns ett långsiktigt behov av lokalerna för kommunens verksamheter bör en konsekvensbedömning angående avyttring göras.”

Det har under våren ställts frågor i samhällsbyggnadsnämnden om orsakerna till att konsekvensbedömningen inte har kommit igång. Den var helt beroende av, sades det i varje fall från tjänstepersonshåll, att man väntade på företaget Inteas utredning om Vattenpalatset.

På sammanträdet den 16 maj ifrågasatte ledamöter i nämnden att de inte hade fått information om Inteas utredning när beslutet om konsekvensutredningen fattades i november. De undrade vidare vem som hade beställt utredningen av Intea och när den skulle bli klar. Det lämnades, vad jag förstår av mina källor, inga direkta svar. Det fanns ingen som visste hur det förhöll sig med Inteas utredning. En av politikerna trodde att utredningen fortsatte därför att kommunstyrelsen hade begärt kompletteringar och tillägg.

Det är inte helt enkelt att klargöra hur det ligger till. Intea är ju ett privat fastighetsbolag som äger Vänerparken där Vattenpalatset är inrymt. (Intea äger också Haren 3, fastigheten där Vänerskolan finns.) Det bör nämnas i sammanhanget att kommunens hyreskostnader för Vattenpalatset ligger på omkring 10 milj kr per år.

Min uppfattning är att det inte finns något i Inteas utredning av Vattenpalatset som skulle ha hindrat samhällsbyggnadsförvaltningen från att göra en konsekvensbedömning kring Hallevibadet och att ha en dialog med Jonas Mossberg. Det tycks mig som om samhällsbyggnadsförvaltningen har använt Inteas utredning som ett argument för att slippa utreda alternativt fördröja konsekvensbedömningen. Därmed har det inte heller hänt något med Mossbergs planer.

Men hur kommer Intea och kommunstyrelsen in i diskussionen?

I oktober 2021 fattade kommunstyrelsen ett beslut som gav samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att utreda kostnaderna för en ny badanläggning i Vänersborgs kommun. Företagen Ablix och Norconsult (inte Intea alltså) fick uppdraget av samhällsbyggnads att göra en badutredning och ge förslag till en ny simanläggning i kommunen.

Ablix och Norconsult presenterade utredningen i kommunstyrelsen i februari 2023. Utredningen föreslog bland annat placering/lokalisering av anläggningen. Ett av alternativen var en tillbyggnad av Vattenpalatset. De andra var på två olika tomter vid Sportcentrum och det sista alternativet var Hallevi.

Det konstaterades i utredningen och i föredragningen i KS att det fanns osäkerheter med att anlägga en stor tillbyggnad på det 30 år gamla Vattenpalatset. Dessutom var markförhållandena okända, men troligen svårhanterbara. Markområdet nedanför Vattenpalatset är nämligen uppbyggt av slaggprodukter från bygget av marinan.

Intea äger alltså Vänerparken och har från början varit involverat i hela utredningsprocessen. Det är viktigt att hålla i minnet att det privata företaget Intea som ägare av Vänerparken är part i målet. Och det är väl inte ett alltför långtgående antagande att företaget vill behålla Vänersborgs kommun som hyresgäst…

Den 7 juni 2023 informerades KS (kommunstyrelsen alltså) att delar av badhusutredningen behövde uppdateras och att det jobbades med det. Utredningen behövde kompletteras med omvärldsbevakning och “bättre” marknadsorientering. Två veckor senare, den 22 juni, publicerades en revidering av utredningen. Jag kan emellertid bara hitta två förändringar. Det var en ny tabell, “Anläggning kostnad kvadratmeterpris” på olika badanläggningar i landet, och så hade besöksstatistiken för Hallevi- respektive Brålandabadet skrivits ner. Det ser ut som tämligen betydelselösa kompletteringar. Och att de ändringarna skulle ta ett halvår att göra kan jag inte inse. (Jag garderar mig för att jag kan ha missat något i de båda versionerna.)

På KS sades det också att Vattenpalatsets fastighetsägare, dvs Intea, hade tagit fram en underhållsplan. Kanske var det denna som hade tagit tid. Hela ärendet skulle i varje fall komma tillbaka till KS på hösten sades det.

Den 1 november 2023 meddelades, jag tror det var av ordförande Benny Augustsson (S), att det inte hade kommit några “besked” från Vänerparken, dvs Intea. Det stod still. Själv kunde jag inte låta bli att tänka tanken – hade Intea några incitament för att komma med besked…? Det framfördes även att när fakta kom från Intea skulle det behövas ta ett omtag. Jag kan inte påstå att jag, drygt ett halvår senare, förstår varför det behövdes ett omtag…

Kommunstyrelsen har alltså inte fattat några som helst beslut om den nya sim- och badanläggningen under 2022, 2023 eller 2024. Det har bara varit information, och därför inte heller protokollfört. Efter den 22 juni 2023 har det inte hänt någonting överhuvudtaget. Jo förresten, det finns ett undantag! I Vattenpalatsets styrelseprotokoll från 19 april 2024 står det:

”Styrelsen beslutade att förlänga avtalet med fem år till 2030-06-30.”

Vänersborgs kommun ska alltså behålla Vattenpalatset i Inteas lokaler på Vänerparken till 2030… Det betyder att Intea har säkrat sina intäkter ett antal år framöver.

Men… På sammanträdet den 16 maj 2024 fick politikerna i samhällsbyggnadsförvaltningen samma besked som Jonas Mossberg fick av förvaltningschef Andreas Knutsson den 2 maj – nu ska arbetet med en konsekvensbedömning angående avyttring komma igång. Förvaltningen skulle inte vänta på Inteas utredning.

Imorgon onsdag sammanträder samhällsbyggnadsnämnden igen, för sista gången innan semestrarna. Det finns inget ärende om Hallevibadet och utredningen på dagordningen, men kanske informeras politikerna om att utredningen har startat. Vi får se.

Det finns risk för att utredningsarbetet inte kommer igång eller kan slutföras på grund av sommarens semestrar. I så fall fördröjs utredningen ytterligare, och Jonas Mossberg får fortsätta vänta på besked. Det tror jag dock passar både Vargöns hundklubb och samhällsbyggnadsförvaltningen bra. Frågan är bara om politikerna i nämnden kan acceptera detta medvetna förhalande. Min övertygelse är nämligen att förvaltningen har haft total koll på alla turer och vad som händer med den stora bad- och simhusutredning som är på gång…

Intea är antagligen inte särskilt missnöjda med alla förseningar. Företagets intäkter har ju blivit säkrade. Från kommuninvånarnas synvinkel kan det vara svårt att förstå hur kommunen och samhällsbyggnadsförvaltningen kan göra sig beroende av en av parterna i “Affären Hallevi”. Jonas Mossbergs intressen hamnar ju faktiskt i en konkurrerande situation gentemot det stora fastighetsbolaget Intea.

1:e vice ordförande Johan Andersson (C) lyfte på sammanträdet i maj, enligt uppgifter jag har fått, att Lagen om offentlig upphandling (LOU) gällde. Och det gör den självklart. Men visst kan man utan överdrift påstå att samhällsbyggnadsförvaltningen har prioriterat, och prioriterar, Inteas intressen i denna affär. Förvaltningen har ju inte ens påbörjat uppdraget den fick av politikerna i november förra året. Den väntar på Inteas utredning…

Mossberg är en aktör i ärendet. Han fick en fråga på ett av blogginläggen om Hallevibadet om just upphandling. Mossberg svarade (se här):

“jag hoppas verkligen att jag INTE har någon förtur och att badet går ut på anbud så alla som vill driva badet vidare får lämna in sina affärsplaner och det går till den som har störst möjligheter att driva badet vidare. Allt annat vore både oetiskt och troligtvis olagligt.”

Jag är säker på att Mossberg hade svarat samma om någon tjänsteperson hade frågat honom.

Det sägs också att Johan Andersson (C) sa att:

“Sälja kommer vi aldrig att göra!”

Andersson uttryckte också tydligt att politikerna i nämnden ska lita på professionen… Det kanske är “professionen” som inte vill sälja Hallevibadet…? Samtidigt kan det kanske vara svar på den fråga som jag avslutade ett blogginlägg med tidigare (se “Hallevibadet: Vem bestämmer i kommunhuset?”):

“vem bestämmer i kommunhuset?”

Imorgon onsdag sammanträder samhällsbyggnadsnämnden. Vi får se om det blir någon information om Hallevi från förvaltningen och/eller om politikerna ställer några frågor. Det hade varit intressant för en utomstående att få reda på om politikerna verkligen är nöjda med tjänstepersonernas agerande…

==

Det har blivit många blogginlägg om både Hallevibadet och Jonas Mossbergs planer. Här kan du läsa dem alla:

Kategorier:bad, Hallevi, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön

Affären Hallevi (1): Hundklubben

10 juni, 2024 Lämna en kommentar

Det var ett tag sedan som jag skrev om Hallevibadet. (Se “Hallevibadet: Vem bestämmer i kommunhuset?”.) Eller ska det kanske kallas Hallevis hundrastgård i fortsättningen? Sedan det senaste blogginlägget har “Affären Hallevi” hur som helst diskuterats i samhällsbyggnadsnämnden.

Samhällsbyggnadsnämnden hade sammanträde den 16 maj. Det fanns inget ärende om Hallevibadet. Det kan väl i och för sig tyckas vara lite konstigt eftersom samhällsbyggnadsnämnden redan den 16 november 2023 beslutade:

“Då det inte längre finns ett långsiktigt behov av lokalerna för kommunens verksamheter bör en konsekvensbedömning angående avyttring göras.”

Det borde ju ha skett en uppföljning eller en redovisning av uppdraget. Men som alla läsare av denna blogg vet så hade samhällsbyggnadsförvaltningen inte ens påbörjat arbetet med denna konsekvensbedömning. Det är naturligtvis i högsta grad anmärkningsvärt eftersom politikerna har fattat ett beslut som tjänstepersonerna är skyldiga att verkställa. Men det kanske inte är så konstigt om man känner till den negativa attityd som finns i förvaltningen till Jonas Mossberg och hans önskan och planer att ta över Hallevibadet. Det märktes t ex i förvaltningens beslutsförslag till nämndens sammanträde den 19 oktober 2023:

”avveckla och demontera Hallevibadet då hyresavtalet med Kultur och fritidsförvaltningen avslutats.”

Mossbergs planer var kända redan då bland både politiker, tjänstepersoner och allmänhet. Men förvaltningen var negativ, av någon anledning. Den ville helt enkelt riva badet. När det var dags för sammanträde, och beslut, så utgick dock ärendet från dagordningen. Det betydde att ordförande Ann-Marie Jonasson (S) av någon anledning strök hela ärendet om Hallevibadet. En rivning var nog inte politisk gångbar.

Efter Jonas Mossbergs möte med förvaltningschef Andreas Knutsson den 2 maj 2024 (efter nästan 1 år) så skrev Mossberg till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) (se “Hallevi: Mossberg möter förvaltningschefen”):

“Vi (dvs Andreas Knutsson och Mossberg; min anm) kom vidare överens om att denna konsekvensanalys kan påbörjas utan att invänta den väldigt försenade rapporten om Vattenpalatset och att det går att påbörja denna konsekvensanalys omgående.”

Andreas Knutsson hade tydligen “kommit överens” med Jonas Mossberg att påbörja den utredning som förvaltningschefens uppdragsgivare, politikerna i nämnden, hade bestämt i november… Det är en lite märklig tågordning även om det kanske mest handlade om information. Men känslan är ändå att beslutsgången i samhällsbyggnadsförvaltningen ibland har sina egna vägar och rutiner…

Förvaltningschef Knutssons besked var på sätt och vis glädjande för Mossberg, men samtidigt hade samhällsbyggnadsförvaltningen arrenderat ut stora delar av den mark som Mossberg vill använda för att förverkliga sina idéer om Hallevibadet. Det berättade emellertid inte Knutsson på mötet. Vargöns Hundklubb hade till och med fått ett reducerat pris av tjänstepersonerna på samhällsbyggnadsförvaltningen för att kunna arrendera en dubbelt så stor del av marken vid Hallevibadet än vad hundklubben hade tänkt sig…

Det är komplicerat och många trådar i “Affären Hallevi”. Och det tycks som om trådarna spinns av tjänstepersoner på samhällsbyggnadsförvaltningen i syfte att hindra Jonas Mossberg att ta över Hallevibadet.

På samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 16 maj informerades nämnden, under ärendet “Förvaltningsinformation”, om Hallevi. Det blev många frågor från politikerna. Jag tänkte ta upp “tråden” Vargöns hundklubb i detta inlägg. Hundklubben var uppe på sammanträdet, och mitt senaste inlägg handlade om bland annat en mailväxling med en tjänsteperson om just denna fråga. (Se “Hallevibadet: Vem bestämmer i kommunhuset?”.)

Det var flera i nämnden som ställde frågor och kom med synpunkter när det gällde kommunens nyligen i tysthet slutna arrendeavtal med Vargöns hundklubb. Jag har pratat med flera av ledamöterna, men ingen kan direkt säga att de blev så mycket klokare eller att politikerna på något sätt bestämde den fortsatta färdriktningen.

Politikerna undrade varför ett arrendeavtal hade slutits mellan Vargöns hundklubb och kommunen. Tjänstepersonerna svarade dels att de hade delegation på att sluta arrendeavtal och att avtalet med hundklubben bara var på ett år i taget. Borde inte arrendet av tomten gå ut på upphandling? Det verkade inte behövas. Någon politiker hade hört att Vargöns hundklubb var på väg att ta ett banklån på cirka 80.000 kr för att sätta upp ett staket/stängsel runt rastgården. Det var helt ok att sätta upp ett staket ansåg tjänstepersonerna. Någon frågade hur kommunen skulle hantera staketet om arrendet sades upp. Var hundklubben medveten om att den behövde ta ner staketet när arrendet upphörde? Det var hundklubbens bekymmer ansåg förvaltningen, inte kommunens problem… Jag tror ärligt talat att samhällsbyggnadsförvaltningen inte ser detta som ett möjligt alternativ…

Flera nämndspolitiker undrade varför Vargöns hundklubb fick en sänkning av arrendeavgiften. Följer kommunen likställighetsprincipen? Jag har inte fått klart för mig om politikerna egentligen fick några besked. Det tycks faktiskt inte så. Förvaltningen konstaterade nog bara att de hade delegation på arrendeavtal och i den delegationen ingick prissättning.

Jag ställde några följdfrågor till förvaltningen om prissättning, prisrevideringar och hur priset kan vara en “bedömningsfråga”? (Se mina frågor i “Hallevibadet: Vem bestämmer i kommunhuset?”.) Svaret från förvaltningen blev:

“Att prissättningen revideras har att göra med att ekonomin och marknaden är föränderlig. Vi har delegation på att skriva arrendeavtal och med det kommer även prissättning. Vi skriver flera avtal på många olika typer av arrenden och för att följa en likabehandling måste vi göra en bedömning utifrån förutsättningar och nyttjande. Senaste revideringen gjordes hösten 2023.”

Tjänstepersonerna bedömer och bestämmer prissättningen helt och hållet själva, ingen politiker är inblandad. Det är intressant att det hänvisas till “marknaden”. Marknaden för att arrendera Hallevis gräsmatta torde vara i det närmaste obefintlig och den ekonomiska utvecklingen har ju fört med sig en tämligen kraftig inflation. Dessutom finns det ju faktiskt en aktör på marknaden – Jonas Mossberg. Han informerades överhuvudtaget inte om kommunens planer med Vargöns hundklubb.

Samhällsbyggnadsförvaltningens tolkning av signalerna från den anonyma marknaden var att den gett beskedet att arrendeavgiften på Hallevi skulle halveras jämfört med någon månad tillbaka, och förvaltningens prissättning blev:

“Avgiften på 4900 kr per år baseras på vår interna prissättning för ideella föreningar där priset är 1 kr/kvm, sen tillkommer även administrativa avgifter 2000 kr/år vilket gör att vi landar på 4900 kr per år.”

Den interna prissättningen för ideella föreningar bestäms således av förvaltningen. Marknaden tycktes kanske spela mindre roll…

Vargöns hundklubb betalar alltså en årlig administrativ avgift och 1 kr/kvm, sänkt från det tidigare beskedet 2 kr/kvm. (Se “Ska Hallevibadet bli en hundrastgård?”.) Slår man ut den administrativa avgiften på antalet kvadratmeter och summerar med kvadratmeterpriset blir kostnaden 1,69 kr/kvm. Ett stenkast från hundrastgården ligger Hallevi IP. Där finns det en byggnad som ägs av Wargöns IK. Wargön arrenderar sedan 2018 marken som byggnaden står på. Föreningen betalar en årlig avgift som är indexreglerad. 2024 betalar Wargöns IK 3,01/kvm. Jag har hört att koloniträdgårdsföreningarna i kommunen ska få betala 3 kr/kvm, men det är inte bestämt än. (Tillägg kl 18.55. Informationen nådde mig alldeles nyss att kommunen nyligen har bestämt arrendepriset för Kyrkängens koloniförening till 1 kr/kvm.)

Vid ett tidigare mail fick jag följande besked från samhällsbyggnadsförvaltningen:

“Det är som sagt en internprissättning vi utgår från, så inget som är beslutat. Sen är det självklart en bedömningsfråga och något vi ser över från fall till fall sett till nyttjandet. Jag har tyvärr inga andra exempel på avtal som skrivits i närtid tyvärr.”

Det finns således inga offentliga dokument, inga sätt att kontrollera, inga sätt att påverka – det kan i princip sättas vilka arrendepriser som helst i kommunhusets korridorer.

Det finns mycket att säga om hanteringen av Hallevibadet. Min stora undran och förvåning är fortfarande hur förvaltningen kan arrendera ut en stor del av den mark som Jonas Mossberg anser att han behöver för att kunna öppna och driva Hallevibadet, utan att informera varken Mossberg eller politikerna i samhällsbyggnadsnämnden.

Men framför allt är det svårt att släppa tankarna på varför samhällsbyggnadsförvaltningen absolut ville att Vargöns hundklubb skulle få arrendera ett större område än klubben hade beslutat om på sitt årsmöte. Förvaltningen var så angelägen att den till och med sänkte priset för Vargöns Hundklubb. Det innebar att Vargöns hundklubb kunde få arrendera ett dubbelt så stort område för samma summa pengar. Och den prissänkningen bestämde tjänstepersonerna helt på egen hand.

Det finns fler trådar att nysta i… (Se ”Affären Hallevi (2): Utredningen…”)

==

Det har blivit många blogginlägg om både Hallevibadet och Jonas Mossbergs planer. Här kan du läsa dem alla:

Kategorier:Hallevi, hundar, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön

Sikhalls Magasin nominerat till pris

9 juni, 2024 2 kommentarer

För drygt 10 år sedan, den 29 januari 2014, lämnade Niklas Claesson (M) in en motion i Vänersborgs kommunfullmäktige. Motionens yrkande var att kommunen skulle inrätta ett:

“årligt byggnadsvårdspris för den bästa insatsen för att bevara eller återställa bebyggelsehistoriska värden i byggnad eller bebyggelsemiljö inom Vänersborgs kommun.”

 Ett av det nya kommunfullmäktiges första beslut den 22 oktober 2014, det var val i september, var att bifalla motionen och ge:

“byggnadsnämnden i uppdrag att ansvara och besluta om stadgar, sammansättning av jury samt former för ett byggnadsvårdspris.”

Verkställandet av kommunfullmäktige beslut gick som vanligt i det lugna vänersborgska tempot – “Slow City” som en tidigare kommunchef betecknande Vänersborg… Nu efter 10 år ska priset äntligen delas ut.

“Lite skämmigt är det ju att det tagit så lång tid”

Sa byggnadsnämndens ordförande Benny Jonasson (S) till TTELA den 20 mars, i år. (Se “Byggnadsvårdspris blir av – efter tio års handläggning”.)

Även Niklas Claesson (M) tycker att 10 år är en anmärkningsvärt lång tid. Priset har dessutom under årens lopp omvandlats till ett byggnadsvårds- och arkitekturpris. Och det var ju faktiskt inte riktigt vad Claesson hade i tankarna när han skrev sin motion. Men Niklas Claesson är, enligt TTELA, ändå nöjd med att förslaget blir verklighet. Han kunde nog inte ana däremot, den dagen för 10 år sedan när han skrev sin motion, att han skulle vara ledamot i den nämnd som skulle utse vinnaren i tävlingen…

Nu är det nämligen äntligen dags. Fram till och med november kan man nominera byggnader till Vänersborgs byggnadsvårds- och arkitekturpris. Men… Det är inte det lättaste. Det är nästan omöjligt att få reda på hur man nominerar och vilka regler som gäller i själva “tävlingen”. Jag har sökt på kommunens hemsida, och misslyckats… Jag tror faktiskt inte att det står något om tävlingen och priset. 

TTELA däremot har på något sätt hittat information om vilka kriterier som gäller för att kunna komma i fråga om att vinna priset (se “Byggnadsvårdspris blir av – efter tio års handläggning”):

“Ska gå till en fysisk åtgärd inom byggnadsvård, husarkitektur eller landskapsarkitektur. Det kan handla om restaurering, renovering, ombyggnad eller nybyggnad som är utförd av privatperson, företag, myndighet eller förening.”

Och med de kriterierna tänker byggnadsnämndens ordförande Jonasson (S) självklart på byggnader som Elisabeths port och domstolsbyggnaden som är på gång. Men är det syftet med ett pris – ett höghus byggt i vinstsyfte eller en ny administrativ byggnad bekostad av staten?

Jag tycker att ett byggnadsvårdspris faktiskt borde ha handlat om det som Niklas Claesson (M) skrev i sin motion 2014:

“bästa insatsen för att bevara eller återställa bebyggelsehistoriska värden”

Och rent personligt kan jag tycka att staten, Vänersborgsbostäder eller andra stora företag inte ska få ett sådant pris. Nä, det borde handla om enskilda personer, vanliga kommuninvånare, som utför en insats med en stor portion idealitet – både ekonomiskt och arbetsmässigt.

Eller kanske skulle det ha varit två pris, ett byggnadsvårds- och ett arkitekturpris?

På Frukostforum, ett månatligt möte mellan företagare, organisationer och föreningar i Vänersborgs kommun samt politiker, informerade kommunens stadsarkitekt om priset. Och berättade också att alla närvarande på Frukostforum kunde nominera en byggnad till tävlingen och priset. Stadsarkitekt Martin Staude meddelade att alla kunde nominera genom att skicka mail till honom. (martin.staude@vanersborg.se).

Så det gjorde jag.

Det finns en byggnad som har förfallit i många år. Den står på kommunens mark och sköttes under lång tid av en stiftelse. Byggnaden som uppfördes för 150 år sedan hade kanske 10 år kvar innan dess saga var all, innan förfallet var oåterkalleligt. Då överlät stiftelsen nyttjanderättsavtalet till Magnus Larsson i Sikhall. Jag talar alltså om Sikhalls Magasin. (Se “Sikhalls magasin 4: Framtiden”.)

Magnus Larsson i Sikhall påbörjade ett omfattande och gediget renoveringsarbete. Arbetet är till största delen klart nu. (Se “Magnus räddar Sikhalls magasin!”.) Och därför nominerade jag Sikhalls Magasin till tävlingen Vänersborgs kommuns byggnadsvårds- och arkitekturpris.

Min motivering löd:

“Jag nominerar Sikhalls Magasin till Vänersborgs kommuns ”Byggnadsvårds- och arkitekturpris”.

Magnus Larsson, Sikhall 540, 464 65 Brålanda, har gjort en enastående insats för att rädda och bevara byggnads- och kulturminnet Sikhalls Magasin. Magasinet byggdes 1874 och förklarades som byggnadsminne den 16 november 1987.

 Magnus Larsson har med eget arbete och egna ekonomiska medel renoverat Sikhalls Magasin både utvändigt och invändigt. Han har bland mycket annat åtgärdat taket, gjort i ordning och kittat 297 fönsterrutor, iordningställt och inrett en festlokal med scen och honnörsbord samt byggt ett mottagningskök.

Det vore fantastiskt om Magnus Larssons arbete resulterar i att Sikhalls Magasin kan få motta Vänersborgs kommuns Byggnadsvårds- och arkitekturpris samma år som magasinet firar 150 årsjubileum.”

Prisutdelningen ska ske i samband med att kommunen firar Vänersborgs födelsedag i januari 2025.

Jag är emellertid inte särskilt optimistisk. Chansen att Magnus Larsson skulle tilldelas ett pris av kommunen är nog inte särskilt stor, antagligen lika liten som att Anders Solvarm skulle få TTELA:s Hållbarhetspris 2022. (Se “Hållbarhetsvecka och TTELA:s pris”.)

Men det skulle ändå inte förringa Magnus Larssons insats. Han har med egen tid, eget arbete och egna pengar rustat upp och renoverat Sikhalls magasin. Han har gjort ett otroligt jobb.

Magnus Larsson har räddat ett kultur- och byggnadsminne.

PS. Den 13 juni publicerades äntligen information om Byggnadsvårds- och arkitekturpriset på kommunens hemsida. (Klicka här: ”Lämna förslag till Byggnadsvårds- och arkitekturpriset!”.) Här kan du läsa om vad som gäller och också nominera en byggnad till priset. 
Du kan också ladda ner stadgarna till priset här.

Kategorier:Byggnadsnämnden, Magnus Larsson, Sikhalls Magasin

MH dissar SBN:s Brätteutredning

7 juni, 2024 2 kommentarer

I onsdags, den 5 juni, sammanträdde kommunstyrelsen (KS). Det blev en långkörare, mötet slutade inte förrän kl 17.30.

Det blev en del intressanta frågor och diskussioner, men utgången av besluten blev precis som förväntat. De beslutsförslag som låg på bordet inför sammanträdet klubbades av ordförande Benny Augustsson (S). Det blev inte ens en votering. (Läs gärna om kommunstyrelsens ärenden i blogginläggen “KS (1): Från budget till broddar” och “KS (2): Från höjda taxor till Vattenpalatset och Nuntorp”.)

I detta blogginlägg ska jag ta upp en av de intressanta frågor som ställdes. Eller rättare sagt, det var svaret på frågan som var intressant… Det var vid informationen om “Planeringsstrategi 2024–2028”. 

I Planeringsstrategin står det följande om riksintresset Brätte-Vassända (min fetstil):

“Ställningstagandena i översiktsplanen i kombination med länsstyrelsens granskningsyttrande är vägledande för efterföljande processer. Eftersom stat och kommun inte är överens på delar som berör riksintressen finns risk för prövning gällande påtaglig skada i efterföljande processer.”

Mina två frågor var enkla: Vem prövar om det är “påtaglig skada” och vem fattar det slutliga beslutet om stat och kommun inte kommer överens?

Svaret från en av utvecklingsledarna på kommunstyrelseförvaltningen kom snabbt och bestämt – Länsstyrelsen!

Jag ställde frågan eftersom samhällsbyggnadsnämnden (SBN) anser att en väg mellan Onsjö och Öxnered (“Brättelänken”) ska dras där den nuvarande smala vägen går mellan Brätte och Vassbotten. Denna vägsträckning kallas det norra alternativet och ibland också alternativ A eller 1.

I samband med den Fördjupade översiktsplanen 2023 yttrade sig Länsstyrelsen (se “Brätte: FÖP 2023”) över kommunens planer om Brättelänken (notera min fetstil):

“Brätte – Vassända. Kommunen planerar en ny vägförbindelse mellan Öxnered – Edsvägen. Av granskningshandlingarna framgår det att kommunen fortsatt planerar inom ett brett stråk som innefattar utbyggnad av befintlig väg samt ny väg söder om riksintresset. Länsstyrelsen bedömer att utbyggnad av befintlig vägsträckning genom riksintresset medför påtaglig skada på riksintresset och bör därmed utgå. Det södra alternativet gränsar till riksintresset och ska samrådas med Länsstyrelsen i kommande process.”

Utvecklingsledaren bekräftade mina misstankar och svaret betyder alltså att det är Länsstyrelsen som har det slutliga ordet om Brättelänken. Länsstyrelsen kan stoppa kommunens planer på ett nordligt vägalternativ. Och med tanke på yttrandet om FÖP:en torde det vara tämligen självklart hur Länsstyrelsen kommer att besluta angående det norra vägalternativet…

På det föregående sammanträdet, den 2 maj, behandlade kommunstyrelsen (KS) ärendet. Jag föreslog då att ärendet Brätte helt enkelt skulle skickas tillbaka till SBN (samhällsbyggnadsnämnden) med uppmaningen “gör om och gör rätt” – lägg ner det norra alternativet och börja projektera det södra. (Se “Brättelänken i KS”.)

Det var bara jag som tyckte det i KS…

KS skickade istället ärendet på remiss till flera av kommunens nämnder. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska ha sammanträde den 12 juni – ett av ärendena är remissvaret om SBN:s förslag om att Brättelänken ska dras mellan Brätte och Vassbotten, dvs det norra alternativet.

Miljö- och byggnadsförvaltningen lämnar följande beslutsförslag till Miljö- och hälsoskyddsnämnden:

“Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömer att den utredning som Samhällsbyggnadsnämnden tagit fram är ofullständig och inte kan ligga till grund för val av vägalternativ.”

Förvaltningen för miljö och hälsa är inte nådig i sin bedömning av det förslag och arbete som har gjorts av SBN. (Det ska betonas att det är samhällsbyggnadsnämndens förvaltning som har tagit fram det mycket bristfälliga underlaget. Dessutom röstade James Bucci (V) nej till beslutet i samhällsbyggnadsnämnden och Tor Wendel (M) avstod från att delta.)

Miljö- och byggnadsförvaltningen har samma syn på brister och ofullständighet som jag har framfört i flera blogginlägg. Men medan jag tänker på den arkeologiska utredning av Brätte som utfördes av Bohusläns museum, och som SBN och samhällsbyggnadsförvaltningen negligerade och gömde undan (se “Bevara Brätte!”), så visar det sig att kommunens miljöexperter tänker på något helt annat:

“Utredningen är baserad på ett ofullständigt underlag då den bland annat utesluter flera utredningar/inventeringar som utförts i syfte att belysa de båda vägalternativens påverkan på skyddade arter och naturvärden.”

“utesluter flera utredningar/inventeringar”… Det är helt osannolikt. Vad är det som händer på samhällsbyggnadsförvaltningen? Vad håller SBN på med? Misstänker tjänstepersonerna på miljö och hälsa detsamma som jag…? Det tycks nästan så:

“Flera av utredningarna/inventeringarna förordar vägalternativ 2 (det södra alternativet; min anm) framför vägalternativ 1 (det norra alternativet; min anm) då alternativ 2 bedöms medföra mindre påverkan på arter och naturvärden.”

Kan det vara så illa att alla de utredningar och inventeringar som har gjorts de senaste åren medvetet smusslas undan och döljs därför att de kommer till en annan slutsats än den som samhällsbyggnadsnämnden (utom Bucci och Wendel då) har bestämt sig för? Jag hoppas att det inte är så.

Miljö- och byggnadsförvaltningen skriver i underlaget till Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut:

“Vägalternativ 1 föreslås gå genom ett område som i kommunens naturvårdsstrategi, antagen av kommunfullmäktige i maj 2023, är utpekat som prioriterat område för områdesskydd (Brätte och Vassändaviken) i syfte att trygga viktiga natur- och friluftsvärden i kommunen. Denna konflikt framgår inte av utredningen.”

Tjänstepersonerna på miljö och hälsa redovisar ytterligare argument:

“Utredningen saknar ett resonemang om behov av eventuella skyddsåtgärder och/eller kompensationsåtgärder avseende skyddade arter och naturvärden eller möjliga anpassningar och lösningar som skulle kunna möta de privata intressena, till exempel djurtunnlar, och som därmed kan ha stor påverkan på val av vägalternativ och kostnader.”

Jag skulle nog vilja påstå att det sista argumentet har störst bäring på det södra alternativet. Det torde vara helt uteslutet att exempelvis djurtunnlar skulle kunna grävas i området av arkeologiska, kulturella och historiska skäl. Det skulle förstöra det unika området Brätte. Det är troligen Sveriges enda oförstörda lämningar av en stad som grundades på 1500-talet.

Underlaget från miljö och hälsa avslutas med att räkna upp de utredningar/inventeringar om arter och naturvärden med bedömningar och rekommendationer som helt enkelt saknas i samhällsbyggnadsnämndens utredning. De är:

  • “Naturvärdesinventering Öxnered Stommen (COWI, 2021)
    Naturvärdesinventeringen visade att de högsta naturvärdena finns i de öppna markerna i anslutning till Vassändaviken samt strandskogarna på västra sidan av viken och området runt gamla Brätte.”
  • ”Inventering av fåglar, groddjur och invasiva växter i Öxnered/Brätte (EnviroPlanning, 2021)
    Skyddsåtgärder och eventuella kompensationsåtgärder behövs för att undvika skada på naturvärden (inklusive arter). Konsulten rekommenderar alternativ 2 framför alternativ 1 då alternativ 2 spås medföra mindre negativa effekter.”
  • ”Groddjursinventering inom Öxnered/Brätte (EnviroPlanning, 2022)
    Konsulten rekommenderar kommunen att gå vidare med det södra alternativet, det vill säga alternativ 2. Båda alternativen riskerar dock att påverka groddjur i området, men alternativ 2 i mindre omfattning. En nordlig vägdragning riskerar även att påverka andra naturvärden negativt i större utsträckning.”
  • ”Artskyddsutredning för fåglar inom Öxnered/Brätte (EnviroPlanning, 2022)
    Skyddsåtgärder bör vidtas för att minimera ingrepp. Konsulten bedömer att vägalternativ 2 är att föredra ur ett ekologiskt perspektiv då detta tar minst andel viktiga biotoper för fåglar i anspråk.”

 Det kan noteras att samtliga utredningar/inventeringar inte bara förespråkar det södra vägalternativet, alternativ 2, utan också är tämligen nya och aktuella.

Det är mycket anmärkningsvärt att SBN har missat dessa fyra utredningar. Det är alltså inte bara den arkeologiska utredningen av Bohusläns museum, som visar på de historiska och kulturella värdena i området mellan det utgrävda Brätte och Vassbotten, som SBN och dess förvaltning utesluter och bortser ifrån – det är också vägens påverkan på skyddade arter och naturvärden.

Det är lätt att få den konspiratoriska uppfattningen att samhällsbyggnadsförvaltningen medvetet har bortsett från fakta och utredningar därför att samtliga dessa förespråkar det södra vägalternativet. Och det alternativet finns inte på förvaltningens agenda…

Det är inte bra att de styrande partierna, S+C+KD+MP, litar blint på vad som står i underlagen.

===

Tidigare blogginlägg om Brätte:

Kategorier:Brätte, KS 2024, Miljö o Hälsa, Samhällsbyggnadsnämnden

KS (2): Från höjda taxor till Vattenpalatset och Nuntorp

3 juni, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Fortsättning från blogginlägget “KS (1): Från budget till broddar”.

Vänersborgs kommun håller på att omarbeta gamla och skapa nya styrdokument – allt enligt fastslagna mallar. Det är inte så lätt att hålla reda på och skilja mellan alla olika typer av styrdokument. Det finns policy, riktlinje, regler, anvisning, strategi, program och plan. Det går att studera alla styrdokument på kommunens hemsida. För säkerhets skull finns det naturligtvis ett styrdokument för styrdokument… (Det kan laddas ner här.)

På onsdag ska kommunstyrelsen (KS) först behandla “Fastighetspolicy”. I den står det bland mycket annat:

“Kommunen kan äga fastigheter och byggnadsverk som har stark koppling till kommunens historia och som är av stort lokalt kulturhistoriskt värde.”

Med tanke på kommunens planer med en väg över fornminnet Brätte är detta knappast någon bra idé… (Se “Bevara Brätte!”.)

KS går vidare med att ta upp “Planeringsstrategi 2024–2028”. Planeringsstrategin:

“tar ställning till ändrade planeringsförutsättningar av betydelse för översiktsplanens aktualitet, kommunens fortsatta arbete med översiktsplaneringen och bedömer översiktsplanens aktualitet i förhållande till kraven i plan- och bygglagen.”

Planen innehåller bland annat hur värdena i riksintressena tillgodoses… Om riksintresset Brätte-Vassända står det:

“Ställningstagandena i översiktsplanen i kombination med länsstyrelsens granskningsyttrande är vägledande för efterföljande processer. Eftersom stat och kommun inte är överens på delar som berör riksintressen finns risk för prövning gällande påtaglig skada i efterföljande processer.”

Ibland är det tur att Länsstyrelsen/staten har ett ord med i laget…

Vidare ska kommunens “Kommunikationspolicy” revideras, kommunstyrelseförvaltningen ska ta fram en “anvisning för extern webbplats samt en anvisning för sociala medier”, KS ska yttra sig kring en cykelstrategi och samhällsbyggnadsnämndens reglemente ska kompletteras med nämndens ansvar för jakt och viltfrågor på kommunalägd mark. Med andra ord, i rask följd ska KS behandla en policy, en anvisning, en strategi och ett reglemente…

Framtiden får utvisa om kommunen kommer att styras bättre eller annorlunda när alla typer av styrdokument finns på plats.

Kommunen ska få statligt stöd till en ny gång- och cykelbro över Gamla Hamnkanalen i Sundsgatans förlängning. Staten har lovat att stå för 50% av kostnaderna, dock är bidragets maxbelopp 5,5 milj kr. GC-bron planeras vara på plats någon gång under 2026. Tyvärr blir det dock ingen GC-väg på järnvägsbron mellan Blåsut och Sanden. Det är Trafikverket som har brutit ett löfte, och det ställer till det för kommunens planering. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) är inte glad…

KS ska vidare besluta att åtgärdsplanen i medborgarlöftet Torpa ska gälla för åren 2023–2024.

Vattenpalatset Vänerparken AB ska få 430.000 kr i tillfälligt anslag under 2024. Det har uppstått kostnader i samband med digitalisering och underhåll. Fiber behöver dras till Vattenpalatsets lokaler och underhåll behöver ske av poolskydd och andra delar av anläggningen. Det är nog ingen som direkt opponerar sig mot anslaget eftersom Vattenpalatset samtidigt har beslutat att återlämna 859.909 kronor av 2023 års förlusttäckningsbidrag.

Det är andra verksamheter som också behöver mer pengar. KS ska besluta om att tillföra Halle och Hunneberg AB ett tillfälligt utökat verksamhetsbidrag på 500.000 kr. Dessutom ska kommunfullmäktige besluta om ett aktieägartillskott på 1 milj kr under 2024. Det nybildade bolaget har nämligen investeringsbehov. Det behöver köpas in möbler och inventarier, montrar, nytt nätverk vid omställning av byggnad till infocenter samt nya skyltar och infotavlor på byggnader och inom området runt Bergagården. Dessutom ska bolaget använda pengar till marknadsföring som t ex ny varumärkesplattform, hemsida, bokningssystem mm.

Det jag funderar på är om dessa kostnader inte borde ha varit kända redan när Halle och Hunneberg AB bildades.

Barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska få ett tillfälligt anslag under 2024 med 1,12 milj kr för att:

“stärka insatser under höstterminen 2024 för de elever som går ut grundskolan vårterminen 2025.”

BUN har sett att de elevkullar som går ut grundskolan 2025-2027 får svårt att nå de ambitionsnivåer som är satta för år 2025 och 2027. Det behövs ytterligare tre pedagoger, fördelade på de fyra högstadieskolorna för att ha en chans att höja resultaten.

Det är viktigt att BUN får samma summa också för vårterminen 2025 – för vilken legitimerad lärare söker en tjänst för en termin? Kanske visar det här också på att BUN borde ha mer pengar rent generellt…

Det finns ytterligare ett ärende om utbildning på dagordningen, naturbruksutbildning. Och då handlar det om gymnasiet.

Kommunerna och Västra Götalandsregionen är inte överens. Regionen är med och betalar naturbruksutbildningarna men bara för de elever som går i regionens egna skolor. Kostnaderna för de elever som går på t ex Nuntorp och Dingle får kommunerna stå helt och hållet för själva. Det är orättvist tycker många kommuner, särskilt i vårt område, Fyrbodal. Det gamla avtalet förlängs därför i avvaktan på att en utredning ska fördjupa sig i frågan.

Ärende 30 har rubriken “Revidering av regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds”. Det handlar om avgifterna för barnen på Lanternan, men också en del andra taxehöjningar. (Se “BUN (15/4): Är det sant?”.)

När frågan var uppe i barn- och utbildningsnämnden (BUN) så avstod jag från att rösta. En avgiftshöjning skulle drabba några av de sämst ställda i samhället t ex ensamstående kvinnor. Dessutom har förskolan en egen läroplan, som Henrik Josten (M) mycket riktigt påpekade, och har i praktiken blivit en förutsättning för barnens vidare utveckling i grundskolan. På det viset är förskolan nästan obligatorisk. Men avgiftsbelagd…

Det vore bättre om kommunen kunde hitta 1,4 milj kr någon annanstans så att BUN kan slopa avgiftshöjningen.

Det är fler taxor som ska höjas t ex avfallstaxan för 2025. Den fastighetsnära hämtningen av förpackningar från den 1 januari 2024 gör t ex att kostnader för bland annat nya “sopbilar” och sopkärl mm ökar. Avgiftshöjningen är emellertid ganska måttlig:

“En- och tvåfamiljshus samt fritidshus höjs med 60 respektive 20 kr/år, lägenhetsavgiften samt verksamhet höjs 20 respektive 60 kr/år.”

Men många bäckar små… Och en större… VA-taxan ska också höjas nästa år:

“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår inför 2025 en höjning av va-taxan med 20 % exklusive moms vad avser brukningsavgiften och 5 % exklusive moms för anläggningsavgiften.”

Det kan bli ganska mycket pengar… Men alla som är anslutna till kommunens VA ska tillsammans betala VA-kostnaderna. Samhällsbyggnadsnämnden skriver:

“En föränderlig omvärld med kostnadsökningar för drift av vatten- och avloppsanläggningar, klimatutmaningar till följd av skyfall, ökad förnyelsetakt av ledningsnätet, investeringar som tas i drift samt ett högre ränteläge än beräknat är anledningen till taxehöjningen.”

Det investeras åtskilliga miljoner just nu i t ex kommunens vattenverk och avloppsreningsverk.

“Uppföljning av delmål i avfallsplan 2023” handlar om kommunens interna arbete med att bland annat minska avfall och återanvända möbler och annat.

“Kommunala rådet för funktionshinderfrågor” vill att kommunen inför en syn- och hörselinstruktör i Vänersborgs kommun. Förslaget till kommunstyrelsen är att avslå denna begäran. Det är inte för att en sådan här tjänst är oviktig, tvärtom. Utredningen ser fördelar med tjänsten, som kan:

“möjliggöra ett mer självständigt liv för individen.”

Men:

“Mot bakgrund av det ekonomiska läget och avsaknaden av möjlighet till samfinansiering via Fyrbodals kommunalförbund är dock införande av en syn- och hörselinstruktör inte aktuellt.”

Göran Svensson (MBP) har avsagt sig uppdraget som ledamot i “Samordningsgrupp för miljö och klimat”. Han ersätts av partikollegan Per Magnusson.

Till sist ska två årsredovisningar godkännas. Ja, KS ska föreslå KF att göra det. Det gäller “Fyrbodals kommunalförbund” och “Samordningsförbundet Södra Vänern”. Fyrbodals kommunalförbund betyder mycket för vår kommun, men det finns många råd, styrelser och förbund som Vänersborgs kommun är medlemmar i. I ärlighetens namn, det är ibland svårt att greppa vad de sysslar med…

Med alla dessa ärenden, inklusive de som jag beskrev i inlägget “KS (1): Från budget till broddar” är kommunstyrelsens sammanträde slut. Förhoppningsvis är dock inte dagen det…

Kategorier:KS 2024, taxor och avgifter

KS (1): Från budget till broddar

2 juni, 2024 Lämna en kommentar

På onsdag, den 5 juni, sammanträder kommunstyrelsen (KS) för sista gången innan sommaruppehållet. Och nog behövs det en semester efter sammanträdet. Det är, förutom diverse informationspunkter och en så kallad dialog (gruppdiskussioner), hela 39 ärenden. Och för att vara väl insatt i dessa finns det ett underlag på 1.252 sidor… (Det är förklaringen till blogguppehållet några dagar, jag har försökt att sätta mig in i samtliga ärenden under slutet av veckan.)

Onsdagens dagordning har följande utseende:

Flera ärenden, de “tunga”, går som vanligt till kommunfullmäktige (KF) den 19 juni för beslut. Det blir med andra ord ingen semester efter onsdag, den politiska semestern får vänta tills efter KF…

Men först av allt så börjar KS-sammanträdet med information, och mer information. Ledamöterna ska få en föredragning om “Det goda livet i Dalsland”. Sedan fortsätter det med “Förslag till mål- och resursplan 2025–2027”, “Delårsrapport april 2024”, “Personalekonomiska redovisning för 2023” (PEKEN), “Antagande av Planeringsstrategi 2024–2028”, “Förslag på Avfallstaxa för 2025”, “Förslag på Va-taxa för 2025” och “Information och dialog om förslag på regler för klimatväxling”. Och om inte det var nog, så avslutas informationen av kommundirektör Tegenfeldt och kommunalråden.

Sedan blir det “Mål- och resursplan 2025-2027”. Det är alltså partiernas olika förslag till budget för 2025 som ska behandlas. De styrande partiernas (S+C+KD+MP) förslag presenteras redan under informationen, så under detta ärende är det de andra partiernas tur. Ibland blir det ganska tyst i rummet, och ofta händer det att de olika gruppledarna nöjer sig med att konstatera att de som är intresserade(!) kan läsa förslagen…

Det brukar vara först i kommunfullmäktige som presentation av budgetförslagen, argumentation och debatt infinner sig. Det är ju då TTELA är på plats och eventuellt intresserade återfinns på läktaren i Bojorten eller sitter hemma och tittar på kommunens webb-TV. Det kan nog vara idé, anser jag, med åtminstone en kort information från varje parti redan i KS. Om inte annat kan de andra partierna ställa frågor och eventuellt hitta beröringspunkter mellan de olika budgetförslagen.

I år är det lite anmärkningsvärt att den borgerliga oppositionen (M+L) har fördelat pengarna till nämnderna på exakt samma sätt som de styrande partierna. Jag vet inte om det har hänt någon gång tidigare. Partierna i de båda blocken har förvisso blivit överens inför fullmäktige tidigare, men inte i ett så här tidigt skede… (Jag tänkte återkomma med information om de olika förslagen i senare blogginlägg.)

Sedan är det dags för kommunens delårsrapport, april 2024. Innevarande år är ett svårt år ekonomiskt. Det budgeterade överskottet, enligt förra årets budget, ligger på endast 1 milj kr. Och på grund av osäkerheter kring konjunktur, inflation etc så höll kommunfullmäktiges majoritet (de styrande och Vänsterpartiet) dörrarna öppna för både användningen av den så kallade resultatutjämningsreserven (RUR) och en skattehöjning. Ingen av åtgärderna tycks behövas, delårsrapporten prognostiserar att årets resultat ska uppgå till 10 milj kr. (Trots att socialnämnden prognostiserar ett underskott på 13 milj kr.) Det är inget kanonresultat med tanke på kommunens alla investeringar (och lån), men klart bättre än förväntat alltså.

För övrigt innehåller delårsrapporten en del, i mitt tycke, “skönmålningar” av verksamheten under året. Jag hoppas emellertid inte att framtidsspaningen är det:

“Från 2025 och framåt ser de ekonomiska prognoserna bättre ut, baserat på att Riksbanken kommer att vara fortsatt framgångsrik i sin inflationsbekämpning under 2024.”

Den så kallade PEKEN (Personalekonomisk redovisning) för 2023 ska presenteras. Den blir dock inte som vanligt på grund av hastigt, och tragiskt, “uppkomna personella förändringar på personalkontoret”. Det har hänt att jag även har redovisat PEKEN särskilt. Vi får se om pensionären får tid att skriva om den vid ett senare tillfälle.

Det kan väl dock nämnas att sjukfrånvaron blev 1,0 procentenhet lägre 2023 jämfört med 2022, från 10,5% till 9,5%. Även resultatet för “Attraktiv arbetsgivarindex” (AVI) förbättrades jämfört med föregående år, liksom resultatet för HME (hållbart medarbetarengagemang). Det ser ut som om tjänstepersonerna trivs hyfsat bra i kommunen och det är naturligtvis en förutsättning för att Vänersborgs kommun ska utvecklas i positiv riktning.

Kommunfullmäktige ska i juni fatta ett mycket viktigt beslut, som på onsdag ska beredas av KS. Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF) och Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän ska slås samman. I Räddningstjänsten Mitt Bohuslän ingår kommunerna Lysekil, Munkedal och Uddevalla. Dessa kommuner ska ingå i det nya kommunalförbundet, som från och med den 1 januari 2025 ska heta Räddningstjänsten Fyrbodal. Det är troligtvis en nödvändig sammanslagning även om de administrativa funktionerna hamnar i Trollhättan och Uddevalla. Vänersborg blir, som vanligt(?), “bortglömt”. Medborgarpartiet med den fd brandmannen Göran Svensson i spetsen är mot sammanslagningen. Både de styrande partierna och den borgerliga oppositionen är för sammanslagningen, så det spelar egentligen ingen roll vad de andra partierna tycker.

Motivet till sammanslagningen är att det bland annat ställs nya och förändrade krav på:

“det förebyggande arbetet, utökade krav på olycksutredning samt mer detaljerade krav på utformning av kommunens handlingsprogram för räddningstjänst. Samtidigt har staten på ett tydligt sätt skärpt sin tillsyn av att dessa krav efterlevs. Även förändrad tolkning av annan lagstiftning påverkar räddningstjänsten och ger merarbete, exempelvis miljöbalken och arbetsmiljölagen.”

Torbjörn Moqvist (SD) har inkommit med en motion om att undersöka möjligheten att synliggöra och informera om kommunens historia, fornlämningar och platser, via skyltning med QR-kod kopplat till historiska databaser.

Förslaget är att motionen ska avslås, liksom Vänsterpartiets motion om att undvika halkolyckor genom att öka utdelningen av gratis broddar till pensionärer.

Medborgarförslaget om att elevbusskort ska gälla på helger och kvällar går samma öde till mötes. Det är annars ett bra förslag, men förvaltningen har räknat ut att den årliga kostnaden för en sådan åtgärd ligger på drygt 10,5 milj kr. Och visst, det är mycket pengar i kommunens nuvarande ekonomiska läge.

Sedan följer några “lugnare” ärenden, “Beställning av Sveriges Kommuners och Regioners analys av kommunens ekonomi och styrning”, “De små donationsstiftelsernas sammanställning för 2023”, “Donationsstiftelsernas årsredovisningar”, “Svar revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning per 2023-12-31” (revisionens samlade bedömning är att god ekonomisk hushållning inte uppnås. Vänersborgs överskott mm var för litet) och “Uppdaterad finanspolicy AB Vänersborgsbostäder”. Även ärende 16 “Ny arbetsordning kommunala rådet för funktionshinderfrågor” behandlas säkerligen snabbt och lätt.

Riksdagen har nyligen fattat beslut om vissa förändringar i kommunallagen. Resultatutjämningsreserven (RUR) ska avvecklas och ersättas av en Resultatreserv (RER) med delvis annorlunda regler. Som en följd av detta ska riktlinjerna för god ekonomisk hushållning och ekonomiska styrprinciper för kommunen revideras.

Det är många ärenden kvar att redovisa. Det får göras i nästa blogginlägg.

Fortsättning följer i del 2: ”KS (2): Från höjda taxor till Vattenpalatset och Nuntorp”.

Kategorier:Budget 2025, KS 2024, NÄRF