Arkiv

Archive for september, 2024

KF-beslut mot bättre vetande (1)

13 september, 2024 Lämna en kommentar

Jag inbillar mig att en stor majoritet av kommunens invånare förväntar sig att politikerna i Vänersborgs kommunfullmäktige fattar väl genomtänkta och underbyggda beslut. Det är om inte annat en viktig lärdom från arenaskandalen, för övrigt en mycket dyrbar sådan. Det tycks dock inte som om politikerna i kommunfullmäktige har lärt sig något av historien.

I onsdagens kommunfullmäktige fattades ett beslut som tar lite av priset även när det gäller Vänersborgs kommun. Det handlade inte om att det var en särskilt viktig eller kostnadsmässigt avgörande fråga. Det handlade om att en majoritet av kommunfullmäktiges ledamöter fattade ett beslut på ett underlag som var totalt felaktigt. Dessutom presenterades helt ny information från talarstolen, information som en stor del av ledamöterna inte hade haft en aning om innan sammanträdet. Ledamöterna var inlästa och förberedda med det felaktiga underlaget som grund och var helt oförberedda på den nya informationen. Det var inget som man hade kunde reflekterat om tidigare. Beslutet fattades med andra ord på chans och för att några ledande socialdemokrater, Ann-Marie Jonasson och Benny Augustsson, ansåg att allt skulle ordna sig.

 Hur enskilda ledamöter från Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet kan stå med rak rygg, titta kommuninvånarna i ögonen och försvara att de har fattat ett beslut utan att ha kunskap om vad de har beslutat är för mig en gåta.

“Det är ångest, det är enbart ångest.”

Sade S Anders Larsson (S) en gång i tiden när han insåg konsekvenserna av vad bristande kunskap vid beslutsfattandet om arenabygget hade lett till. (Se YouTube “Arena Vänersborg”.)

Var och en i kommunfullmäktige har ett ansvar att sätta sig in i ärendena och fatta beslut utifrån tillgänglig information och kunskap. Kan man tycka… Men så är det inte i Vänersborgs kommun. I varje fall inte i onsdags.

Det handlar om ärendet “Tilläggsanslag till samhällsbyggnadsnämnden i budget 2025 för nedmontering och utbyte av viss kommunal vägbelysning utmed allmänna vägar med statligt väghållaransvar”. 

I underlaget fanns kommunstyrelsens beslutsförslag. Den andra beslutspunkten (det fanns två delbeslut) ändrades direkt på förslag av kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Mats Andersson (C). Kommunfullmäktige förväntades under kvällen fatta följande beslut:

  • “Kommunfullmäktige beslutar tilldela samhällsbyggnadsnämnden 3 mnkr i budget 2025, för nedmontering av kommunal vägbelysning utmed allmänna vägar med statligt väghållaransvar. Finansiering sker ur kommunstyrelsens anslag för oförutsett 2025.”
  • “Kommunfullmäktige beslutar att utöka samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget 2025 med 3 mnkr, till att trafiksäkra belysningsstolpar. Finansiering kan ske genom ökad upplåning.”

I underlaget till beslutet stod det:

“Samhällsbyggnadsnämnden begär i beslut 2024-05-16 § 86 att kommunfullmäktige tilldelar nämnden 6 mnkr, för nedmontering av 110 belysningspunkter på kommunalt ägda trästolpar utmed allmänna vägar med statligt väghållaransvar, samt att uppdatera till trafiksäkra stålstolpar för 42 belysningspunkter som står intill busshållplatser, gc-vägar och större korsningar.

Vid ekonomikontorets avstämning med samhällsbyggnadsförvaltningen förtydligas att av de begärda 6 mnkr avser 3 mnkr utökad driftbudget för nedmontering av trästolpar och 3 mnkr utökad investeringsbudget för att uppdatera till stålstolpar. Samhällsbyggnadsförvaltningen informerar också om att arbetet med upphandling och markupplåtelseavtal kommer att påbörjas under hösten när beslut om finansiering är fattat.”

Det stod inget mer i underlaget specifikt riktat till ledamöterna i kommunfullmäktige. I handlingarna kunde man emellertid, som vanligt, hitta en del “extra” information om ärendets hantering. I en tjänsteskrivelse från den 4 april 2024, inför ett sammanträde i samhällsbyggnadsnämnden, stod det:

“Dessa belysningsarmaturer är av en äldre modell och har en betydligt högre strömförbrukning än motsvarande moderna modeller. En modern LED-armaturs elförbrukning är runt 50% jämfört med de äldre belysningsarmaturerna. Nuvarande kostnad för dessa belysningsstolpars elförbrukning är cirka 65 tkr per år.
Att låta stolparna förfalla en efter en och därefter utföra akuta åtgärder är inte försvarbart ur säkerhetssynpunkt. Det kan inte heller anses vara ”god ekonomisk hushållning”, då akuta reparationer alltid blir dyrare än reparationer och uppdateringar som planerats i förväg. En akutreparation av skadad stolpe, eller byte av trasig ljuskälla, utmed allmän väg, kostar uppskattningsvis 35–80 tkr.”

Det stod också:

“Kommunen riskerar behöva utöka antalet belysningspunkter ytterligare längs med andra liknande landsvägar som idag saknar belysning. Detta pga. likabehandlingsprincipen.”

Det var den information som ledamöterna kunde läsa sig till. Det fanns också en del flygbilder på var det fanns lyktstolpar, vilka som skulle tas bort etc. (Några bilder kommer senare.)

I kommunstyrelsen två veckor innan innan fullmäktige röstade Vänsterpartiet “ja” till förslaget i sin helhet. Jag insåg att det kunde ligga något i moderaternas “nej”, som de för övrigt var ensamma om, men för mig var säkerhetsaspekterna avgörande. Det fanns risk för att stolparna var så dåliga, så gamla och ruttna, att det fanns risk för att de helt enkelt skulle ramla. (Det här skrev jag om i inlägget “På onsdag ska KF bestämma”.)

Det beslutsförslag som Vänsterpartiet röstade ja till i kommunstyrelsen hade en annan formulering på punkt 2:

“Kommunfullmäktige beslutar att utöka samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget 2025 med 3 mnkr, till trafiksäkra stålstolpar för 42 belysningspunkter som står intill busshållplatser, GC-vägar och större korsningar. Finansiering kan ske genom ökad upplåning.”

Det var mycket tydligt, både i kommunstyrelsen och i samhällsbyggnadsnämnden, att det handlade om:

“kommunalt ägda trästolpar utmed allmänna vägar med statligt väghållaransvar”

Det är tveklöst så, och inget annat har nämnts eller diskuterats på några sammanträden – varken i kommunstyrelsen eller i samhällsbyggnadsnämnden. Och det står inget annat i några som helst dokument.

“kommunalt ägda trästolpar”

Det visade sig att förslaget att ta bort belysning i delar av kommunens landsbygd inte var särskilt populärt, i varje fall inte bland de som bodde i de “drabbade” områdena. Ett av områdena var Floget vid Hunneberg. TTELA skrev den 9 september en artikel om ärendet och reaktionen bland några invånare i Floget. (Se TTELA “Gatubelysning kan plockas bort i Västra Tunhem – grannarna rasar”.)

Den här TTELA-artikeln fick en stor betydelse för den debatt som kom att föras i fullmäktige. Nätutvecklingschefen på Trollhättan Energi läste nämligen artikeln. Han skrev därför ett mail till Vänersborgs kommun:

“Jag läste artikeln i ttela gällande gatubelysningen kring floget. Jag vill upplysa om att ägandet av trästolparna tillhör oss på Trollhättan Energi Elnät. Belysningen är sambyggd med eldistributionen i området och det är alltid den anläggningsinnehavare med högst spänningsnivå som äger stolparna vilket är Trollhättan Energi. Stolparna kan med anledning av detta inte tas bort och i dagsläget finns inga planer på att ta bort stolparna.”

Oops…

Ägde inte Vänersborgs kommun de stolpar som kommunfullmäktige skulle besluta om att ta ner?

Fortsättning följer i blogginlägget ”KF-beslut mot bättre vetande (2)”.

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Demokrati, Floget, Kommunfullmäktige 2024, Skandal, Trollhättan, ttela

Ännu fler medborgarförslag

10 september, 2024 Lämna en kommentar

Det strömmar in medborgarförslag till kommunfullmäktige.

Igår måndag kom tre nya förslag. Det betyder att sammanlagt 12 medborgarförslag ska behandlas imorgon onsdag, dvs de ska konstateras inkomna och sedan skickas vidare till lämplig nämnd för utredning. Och eftersom jag tidigare har skrivit om de andra (se “Förslag från invånarna!” och “På onsdag ska KF bestämma”) så presenterar jag kort de nya medborgarförslagen också. Man måste ju vara rättvis.

Peter har lämnat in två av förslagen. Det första handlar om solpanelparker. Peter skriver att han ser att solpanelsparker planeras på brukbar jord. Det tycker han är fel och föreslår att:

“man försöker placera panelerna på e.x. parkeringsplatser och liknande ytor där panelerna samtidigt ger skydd åt bilar och andra fordon eller maskiner mot sol och nederbörd.”

Peter vill även att kommunen ska titta på möjligheten att satsa på “vertikala vindkraftverk”. Jag vet inte riktigt vad som menas, för mig är alla vindkraftverk vertikala. Kanske tänker Peter på den yta som rotorbladen omringar när de roterar. Bladen tar onekligen stor plats. Å andra sidan, ju större yta de sveper runt desto mer energi kan tas upp från vinden. Kanske tänker Peter på konstruktioner likt de vindkraftverk, väderkvarnar, som de gamla perserna konstruerade i Khorasan.

Det är onekligen en intressant idé. Hur effektiv denna teknik är har jag däremot ingen aning om.

Det tredje medborgarförslaget handlar om Frändefors – orten där jag tillbringade nästan 35 år av mitt arbetsliv.

Victor skriver:

“Vi barn i Frändefors är trötta på att bli bortglömda av Vänersborgs kommun, se bara på vår konstgräsplan som är livsfarlig. Våra föräldrar betalar lika mycket skatt som de i stan, därför är det lika viktigt för oss att ha en meningsfull fritid och kunna umgås med kompisar utanför skolan som det är för barnen i stan!”

Victor ger uttryck för känslor och åsikter som mina elever också hade, och som jag hör rätt som det är från vuxna i samhället. Victor vill se en samlingsplats för barn och unga i Frändefors. Vänersborg, Vargön och Brålanda har fritidsgårdar, men inte Frändefors. Och Victor fortsätter:

“vi har ej busskort så vi kan inte heller åka till några fritidsgårdar i kommunen.”

Kommunen får ta sig en ordentlig titt på vad som kan göras i Frändefors. Samhället känns onekligen lite “bortglömt” i kommunala sammanhang…

Det finns politiker som tycker att det lämnas in för många medborgarförslag. Det tar för mycket tid att behandla dem i fullmäktige menar några… Men om ett förslag presenteras muntligt av förslagsställaren i kommunfullmäktige så tar det ca 3 minuter, annars max 1 minut… Det är överkomligt. Andra menar att det tar för mycket arbetstid för förvaltningarna att utreda förslagen. Och det gör det, men så är det ju med demokrati. Och både vi politiker och tjänstepersonerna är till för invånarnas skull… Inte tvärtom som en del tycks tro.

Demokrati tar tid. Men det är det värt.

Kategorier:Demokrati, Frändefors, Kommunfullmäktige 2024, Medborgarförslag

På onsdag ska KF bestämma

8 september, 2024 Lämna en kommentar

Nu på onsdag, den 11 september, sammanträder kommunfullmäktige. Det är höstens första möte och som vanligt hålls det i Bojorten, den relativt nybyggda och inte helt billiga möteslokalen i kommunhuset.

Det är som vanligt en diger lista med ärenden. Dagordningen har följande utseende:

Jag har skrivit om de flesta av ärendena redan. Det gjorde jag när de behandlades i kommunstyrelsen för snart två veckor sedan. (Se “KS: Ärenden till KF” och “Kommunstyrelsens beslut”.) Dessutom skrev jag om de medborgarförslag som har lämnats till detta fullmäktige och också de medborgarförslag som det ska fattas beslut om. (Se “Förslag från invånarna!”.) Jag hänvisar till dessa blogginlägg för mer fakta.

I fredags lämnades det in ytterligare två medborgarförslag.

Kommuninvånaren Stefan (inte jag alltså) tycker att Artscape ska passa på att måla om, som han uttrycker det, det otroligt fula och intetsägande nya vattentornet på Marierovägen. Vattentornet skulle nog behöva fräschas upp (kanske med någon blomma?), men jag undrar dock om förslaget är realistiskt. Finns det verkligen någon som vill och vågar måla på den höjden?

 Det andra medborgarförslaget, från Maria, är dock inte alls realistiskt. Hon föreslår att Vattenverket vid Skräcklan används till konsthall och kulturverksamhet med en skulpturpark nedanför. Området vid Vänerns strand vore naturligtvis ett fantastiskt område för en konsthall, men det skulle bli alltför dyrt för kommunen. Kommunen måste i så fall bygga ett helt nytt vattenverk. Och det skulle kosta mycket, mycket pengar. (Vattenverket ser till att kommuninvånarna får rent och fräscht dricksvatten i kranarna.) Vattenverket byggs just nu om och “uppdateras” – och bara den investeringen kostar totalt 255 miljoner kronor… 

Göran Svensson (MBP) lämnar in en motion som han också kommer att presentera för församlingen. Motionen har rubriken “Hämtning av invasivt växtmaterial”. Medborgarpartiet, skriver Svensson, anser att:

“det är av yttersta vikt att vi tar bekämpningen av de invasiva växterna på allvar och gemensamt försöker att förenkla hanteringen av växtmaterialet.”

Det är lite “bökigt” för fastighetsägare att bekämpa de invasiva arterna och sedan paketera och slänga växtmaterialet på Kretsloppsparken fortsätter han – och yrkar därför att:

“kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt berörd nämnd att undersöka förutsättningarna att vara behjälplig med hämtning av invasivt växtmaterial”

Jag håller med Svensson. Det är oerhört viktigt att bekämpa de invasiva arterna, dvs arter som sprider sig snabbt och har en negativ inverkan på den biologiska mångfalden. (Här kan du läsa om och rapportera observationer av invasiva främmande arter – se ”Invasiva arter”, Artdatabanken.) Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Vänersborg har fått statsbidrag till bekämpningen (LONA-medel från Naturvårdsverket), men vad jag förstår så behöver nämnden/förvaltningen mer personal. Om kommunen kan göra något för att underlätta för frivilliga krafter att dra sitt strå till stacken bör kommunen göra det. Det kan kanske bli någon typ av ”win-win-situation”. (Här kan du läsa mer om kommunens arbete mot invasiva arter.)

På onsdag är det som vanligt några som avsäger sig sina politiska uppdrag, men för ovanlighetens skull är det inga sverigedemokrater.

Min gissning är att onsdagens fullmäktige kommer att avlöpa mycket lugnt. Det blir som jag ser det knappast några diskussioner eller voteringar överhuvudtaget. Ja, kanske med ett undantag då, ärende 20 – “Tilläggsanslag till samhällsbyggnadsnämnden i budget 2025 för nedmontering och utbyte av viss kommunal vägbelysning utmed allmänna vägar med statligt väghållaransvar”.

När ärendet var uppe i kommunstyrelsen yrkade Moderaterna avslag på att utöka samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget 2025 med 3 milj kr:

“till trafiksäkra stålstolpar för 42 belysningspunkter som står intill busshållplatser, GC-vägar och större korsningar.”

I Moderaternas protokollsanteckning skriver Henrik Harlitz och Lena Eckerbom Wendel bland annat:

  • “Att uppföra belysningsarmaturer utmed allmänna vägar med statligt väghållaransvar ingår inte i Samhällsbyggnadsnämndens uppdrag och är något vi saknar rådighet över.”
  • “Alternativ B omfattar inte kostnaderna för framtida drift och underhåll, vilket inte heller ryms i befintlig budget. Konsekvensanalys av hur detta beslut påverkar möjligheterna att utföra grunduppdraget saknas.”
  • “Det är oklart hur/om detta beslut påverkar hanteringen av kvarstående 230 kommunalägda belysningsarmaturer utmed allmänna vägar med statligt väghållaransvar, vilket nämnden söker medel för i pågående budgetprocess.”

 Som vanligt skärskådar moderaterna besluten grundligt. De hittar rätt som det är brister, svagheter och ibland rena felaktigheter i underlagen. Det rör sig ofta om “opolitiska” detaljer. De menar, vilket är helt riktigt, att detta kan leda till förslag och beslut som inte är helt genomtänkta och kompletta. Och då kan det i ett senare skede bli oväntade, svårlösta eller kostnadskrävande konsekvenser. Moderaterna har självklart en poäng med sin kritik. 

Å andra sidan handlar det inte sällan om beslut där det är viktigt och nödvändigt med en viss skyndsamhet. Frågan blir då om kommunfullmäktige ska avslå eller återremittera ett sådant ärende för ytterligare utredning. Det skulle betyda att ett nödvändigt beslut inte genomförs inom rimlig tid. I det aktuella ärendet på onsdag skulle det kunna innebära att en olycka kan inträffa därför att det inte fanns investeringsmedel till att sätta upp en trafiksäker stålstolpe för belysning intill en busshållplats, GC-väg eller större korsning…

I kommunstyrelsen var det ingen som höll med Moderaterna och förmodligen kommer ingen att göra det i kommunfullmäktige heller. Jag tror att de flesta resonerar på det sättet att det är viktigt med ett beslut – eventuella problem och svårigheter (på grund av bristande underlag) får kommunen lösa senare. Det ordnar sig… Typ.

I några ärenden kommer sannolikt ledamöter att gå upp i talarstolen och informera, eller “knipa någon poäng”. Det finns ju åhörare på plats och TV-tittare som bänkat sig framför kommunens webb-TV. Kanske kan det bli så när ärendena kring Kunskapsförbundet Väst ska avhandlas. Eller “Riktlinjer för hushållning med jordbruksmark” – eller “Riktlinje för hantering av översvämningsrisker”. Men debatt blir det knappast i några av dessa ärenden.

Det blir ett sammanträde med många ärenden och mycket för ledamöter och ersättare att läsa på, men som kommer att avverkas tämligen snabbt. Med andra ord, lite av en mjukstart inför den långa mörka hösten som väntar. Handlingarna till kommunfullmäktiges sammanträde kan laddas ner här.

Det var två år sedan förra valet. Det är två år till nästa val.

Kategorier:Kommunfullmäktige 2024

Förslag från invånarna!

5 september, 2024 1 kommentar

I Vänersborgs kommun har invånarna sedan några år tillbaka möjlighet att skriva och lämna in medborgarförslag. Medborgarförslag är ett sätt för kommuninvånarna att påverka besluten i kommunen mellan valen. Nu för tiden har förslagsställarna även möjlighet att presentera förslagen på plats i kommunfullmäktige. 

Medborgarförslag kan handla om allt möjligt. Förslagen måste dock behandla sådant som kommunen kan besluta om. Möjligheten att lämna in medborgarförslag är inte heller tänkt som felanmälan eller klagomålshantering, det finns andra kanaler för det.

Det finns information om medborgarförslag på kommunens hemsida – “Lämna medborgarförslag”. Här kan du också skriva ditt förslag direkt via kommunens e-tjänst.

De förslag som har lämnats och ska behandlas på kommunfullmäktiges sammanträde nästa vecka, onsdag den 11 september, visar vilken bredd det kan vara på förslag från invånarna i Vänersborgs kommun.

Jan-Erik anser att det är alldeles för stökigt kring Plantaget och kyrkan vid gymnasieelevernas studentfirande. Han vill att kommunen vidtar åtgärder t ex att utse ordningsvakter. Jan-Erik passar också på att ge en känga till dagens skola:

“Från att ha varit mogenhetsexamen som blev studentexamen (avskaffad 1968) har skolavslutningarna nu blivit något som kanske är ett resultat av en disciplinlös skola och/eller vuxnas rädsla/ovilja att säga ifrån när gränser överskrids.”

Nästa medborgarförslag tar upp trafiksituationen på Djupedalsvägen i Blåsut:

“Mellan bensinstationen Ingo och Katrinedalsvägen/Krypetorpsvägen är trafiken som värst och människor kör i fruktansvärda hastigheter.”

Förslagsställaren, som tycks vara anonym (vilket jag inte trodde var tillåtet), skriver att det har skett flera olyckor med hundar, katter och rådjur de senaste åren. Hen vill att kommunen vidtar åtgärder innan t ex cyklande barn skadas.

“Förhindra olyckorna innan det är för sent!”

Carinas förslag är kort:

“Bygg en brygga nere vid/runt Sanden som man gjort i Varberg – Fästningsbadet.”

Jag har inte sett bryggan i Varberg, men tror att det finns sådana här idéer även i Vänersborgs kommunhus.

Det finns flera vänersborgare som reagerar på hur kommunen sköter torget i Vänersborg, eller snarare, missköter. Jag är som ur-vänersborgare en av dem. Carina har gjort slag i saken med sitt medborgarförslag. Hon skriver bland annat:

“Riv dom båda uråldriga kioskerna på torget i Vänersborg och ersätt med en liknande/likadan byggnad som Trollhättan uppfört på sitt torg med restaurang/fik/uteplatser i en trappa samt på marken.”

Det har kommit in ytterligare ett förslag om trafik till kommunen. Sofia vill att kommunen anlägger:

“en gång- och cykelväg längs väg 2056 mellan järnvägsövergången i Öxnered via infarten till Karlsro och fram till påfarten till E45.”

Syftet är naturligtvis en säkrare väg för framför allt barn och ungdomar.

Medborgarförslaget om att kommunen ska anlägga en badbrygga vid den “jättefina lilla badplatsen” vid Holmängen gör mig dock nervös måste jag erkänna. Det verkar nämligen som om badplatsen ligger vid Landerivägens “fortsättning”, dvs i de nybyggda områdena. Jag har faktiskt inte sett någon “badplats” eller att någon badar i området. På den tid som mina kompisar och jag åkte runt i kommunen och badade på alla möjliga och omöjliga ställen, bland annat i Karls Grav, så badade vi aldrig i detta område. Vi var helt enkelt rädda för strömmarna. Victoria tror emellertid att en brygga skulle uppskattas av många som bor på Holmängen, men jag tror att det är farligt att bada i älven så nära Vargöns kraftverk, och turbiner… (Se “Vargöns kraftverk”.)

Har jag fel?

Mattias vill se en kombinerad park för kickbike och skateboard i Vänersborg. Förslagsvis, skriver han:

“kan parken anläggas nära utegymmet och pulkabacken nedanför skräcklan.”

Det som händer på kommunfullmäktige nästa onsdag är att dessa medborgarförslag remitteras till någon av kommunens nämnder för utredning. De flesta av förslagen tror jag hamnar i samhällsbyggnadsnämnden denna gång.

Det är inte ovanligt att ett förslag “stannar” i en nämnd och avgörs helt och hållet där. Det brukar vara medborgarförslag som endast angår en specifik nämnd och varken är av principiell vikt eller särskilt kostnadskrävande. Andra förslag kan efter utredning gå vidare till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för beslut.

Tre medborgarförslag har gått hela denna väg och ska beslutas av kommunfullmäktige på onsdag. Det handlar om gymnasieelevers resor/skolskjuts, hockeyrink vid Gymnastikvägen i Vargön och en tåghållplats i Väne Ryr. De två första förslagen kommer att avslås, medan förslaget om “tågstopp” kommer att anses besvarat:

“med hänvisning till att kommunen föreslår en tågstation i Väne Ryr i sin översiktsplan.”

Det första, om gymnasieelevers resor/skolskjuts, borde egentligen inte ha tagits upp av kommunen. Förslaget skulle ha hänvisats till Kunskapsförbundet Väst (KFV). Det är KFV som har hand om gymnasieskolorna i Vänersborg, och Trollhättan.

Jag skrev utförligare om dessa tre förslag i ett blogginlägg förra veckan – “KS: Ärenden till KF”.

Det är bra att det lämnas in många medborgarförslag. Det visar att kommuninvånarna månar om Vänersborgs kommun och aktivt funderar på hur kommunen ska bli bättre. Jag tror också, även om de flesta medborgarförslagen inte blir verklighet, att förslagen kan ge upphov till ökad medvetenhet och kreativa idéer hos tjänstepersoner, politiker och partier. Och vem vet, kanske dyker förslag så småningom upp i något partis valmaterial… Eller så kanske avslagna medborgarförslag genomförs i ett senare skede när t ex kommunens ekonomi så tillåter.

Med andra ord – skriv medborgarförslag! Men kom ihåg – förslagen ska handla om sådant som kommunen kan besluta om.

Kategorier:Demokrati, Kommunfullmäktige 2024, Medborgarförslag

Ornitologisk betraktelse: Måsar och gäss

3 september, 2024 Lämna en kommentar

Den här sommaren har inte riktigt varit som alla andra somrar i Nordstan. Det är fiskmåsarna som har gjort skillnad. Fiskmåsarna har inte uppfört sig som de brukar. Det är i varje fall mina slutsatser utifrån personliga men tämligen ovetenskapliga iakttagelser.

Fiskmåsarna intog som vanligt hustaken i Nordstan i slutet av mars. I år “slog de ner sina bopålar” på taken exakt samma datum som förra året, den 27 mars. Så långt inga överraskningar. I år kretsade dock måsarna runt hustaken veckan innan. Det verkade mest ha varit rekognoseringsturer, men det var något nytt och annorlunda.

I april, juni och början av juli var fiskmåsarnas beteende som det brukar. Det betydde självklart inte att det var lugnt och fridfullt. Nä, måsarna uppträdde helt enligt tradition och beprövad erfarenhet. De vrålade i vanlig ordning ut sina artspecifika vansinniga primalskrik. Måsar tar inte paus ens under nätterna, de skriker dygnet runt. Och förorenar dygnet runt… Det fanns inte en bil som parkerades i Nordstan som undkom måsarna i sommar. De var särskilt förtjusta i nya eller nytvättade glänsande bilar. Fiskmåsarna speglas antagligen i plåten och tror att det är en fiende – och tömmer tarmarna. Och det inte bara en gång… Det var som vanligt med föroreningarna alltså.

I slutet av juni ökade aktiviteten bland fiskmåsarna. Också som vanligt. Ungarna hade växt och blivit allt större för varje dag. De började springa runt på taken utstötande sina karaktäristiska ynkliga läten. Föräldrarna ökade sin uppmärksamhet och släppte inte sina “små” med blicken. Det fanns skator som inte skulle ha något emot att smaka på en mör fiskmåsunge.

Invånarna i Nordstan höll andan, nu var det bara en fråga om dagar tills ungarna skulle sväva ner, likt glidflygplan, från taken till gator och trädgårdar. Det brukar ske en vecka in i juli. På marken är det inte bara andra fåglar som hotar de “små” fiskmåsungarna. Skaran av fiender ökar, katter och hundar smyger runt och letar efter tillfällen till attack.

I år har jag inte sett en enda fiskmåsunge på gator eller trädgårdar på Lovisebergsgatan eller i Nordstan. Det har aldrig hänt förut. Jag vet inte var måsungarna tog vägen. De fanns på taken, men sedan var de plötsligt borta. Det var tomt i trädgårdar och gator. Inga ynkliga pip. Det betydde att den anstormning av skrikande och attackerande, skitande föräldrar uteblev. Det fanns inga ungar att skydda och försvara. Och jag har bara sett en enda överkörd fiskmås. Det var en bit bort, på Vallgatan. Det gick inte att se om det var en vuxen eller en unge. Juli blev alltså en lugnare månad än vanligt utifrån fiskmåsperspektiv.

Föräldrarna blev dock kvar på taken. De uppträdde och skrek precis som vanligt, innan de hade ungar. Jag tänkte att jag hade missat något och att det var dags för en andra kull. Så brukar det dock inte gå till i Nordstan. Inte för att föräldrarna inte verkade försöka, deras parningsljud är synnerligen karaktäristiskt. Ljuden hördes med regelbundna mellanrum varje dag. Det blev dock inga fler ägg, och därmed inga ungar. Men de vuxna fiskmåsarna blev kvar, även i slutet av juli och hela augusti. Det har inte hänt tidigare.

Jag vet inte om fiskmåsarna har varit annorlunda denna sommar på andra ställen än i norra Nordstan. Men här har de definitivt brutit sitt traditionella mönster.

Om sommarens fiskmåsterror från hustaken inte riktigt har varit sig lik, så har vattnet kring Skräcklan varit det. Det har knappast gått att utnyttja. Det gick ofta inte att bada på t ex “barnbadet” vid Norra skolan. Det var emellertid inte fiskmåsarnas fel. Och även om det aldrig går att utesluta att det är kommunen som bräddar avloppsvatten, så är det sannolikt inte heller det som är orsaken. Men det märker säkerligen alla här i Nordstan att badet alltid drabbas av föroreningar och badförbud efter ihållande regn. Det kan ju tyda på problem med kommunens ledningar.

Nä, det undermåliga badvattnet i Skräcklan var sannolikt orsakat av Nordstans andra stora fågelplåga – Kanadagässen. Fågelarterna har tydligen kommit överens om en, för dem, passande arbetsfördelning – gässen skitar ner i vattnet och fiskmåsarna på land… I själva gränsområdet, dvs stränderna, delar de solidariskt på utrymmet.

 Förra året var kanadagässen tillbaka med fullt manskap efter en viss avskjutning något år tidigare. I år tycks ryktet om det natursköna Skräcklan ha spridit sig bland kanadagässen. Det har varit och är fortfarande fullt med gäss, inte bara på Skräcklan utan också på kobbarna och skären utanför.

Jag kan föreställa mig hur det ser ut på dessa ställen när jag ser gåsfekalierna på Skräcklans gångbanor, berghällar och gräsmattor. Hur det ser ut i vattnen runt Skräcklans stränder vågar jag däremot inte föreställa mig… Särskilt när man vet att gässen gör sina “stora” behov minst en gång varannan timme… 

Jag förstår för övrigt inte varför kommunen går ut med information om vattnets kvalitet efter de prover som genomförs. Det verkar som regel ta ca 5 dagar innan provsvaren kommer och då är svaren inaktuella. Varför inte bara uppmana invånarna att inte bada 1-2 dagar efter kraftiga regn? I måndagens nyheter hörde jag förresten att det finns teknik för att få svar på prover efter 15 min. Det skulle vara något för kommunen.

Det är inte bara i Vänersborg som kanadagässen ställer till problem. Det gör de i andra kommuner också men där tycks handlingskraften vara betydligt större än i Vänersborgs kommun. Här är några länkar till problemen med kanadagässen i Karlstad (grön laser), Stockholm (drönare), Alingsås (utökad städning) och Östhammar (jakt).

Fast det har skjutits kandagäss på Skräcklan. Det var 2020 och jag tror att det var två gäss som nedlades. Det fick en märkbar effekt. (Se TTELA “Jakten på gässen har fått effekt”.) Det är faktiskt helt på sin plats att skjuta kanadagäss. Det är för övrigt jakttid just nu – kanadagåsen får jagas mellan den 11 augusti till den 31 januari. (Se Jägareförbundet.) Gässen omfattas också av skyddsjakt. Det finns många jägare i kommunen, bland annat flera politiker. Varför inte be dem om hjälp? (Avskjutning skulle gynna Vänerns vattenkvalitet mer än kommunalt VA på Vänersnäs…)

Jag tror att Kanadagässen är orsaken till i varje fall en del av fiskmåsarnas ändrade beteende. Det är antagligen inte bara jag som har upptäckt att alla kobbar och skär utanför Skräcklan numera är fyllda av kanadagäss.

Det verkar nämligen vara slut på solidariteten mellan de flygande plågoarterna. Det tycks som om gässen har invaderat och ockuperat fiskmåsarnas naturliga habitat. Det kan vara därför som fiskmåsarna så efterhängset stannar kvar på hustaken i Nordstan – och ser alldeles villrådiga ut. De har ingenstans att ta vägen.

Faktum är att kanadagäss kan jaga bort fiskmåsar, särskilt när de försvarar sina bon eller ungar. Gässen är kända för att vara territoriella och kan bli aggressiva mot andra fåglar som kommer för nära deras revir. Fiskmåsar, som är mindre och inte lika starka, tenderar att undvika konfrontationer med större fåglar som kanadagäss.

Det finns som jag ser det två framtidsscenarior i Nordstan Vi kan få se en lösning på fiskmåseproblemet. Fiskmåsarna skulle kunna lämna Nordstan när de har blivit av med sina kobbar och skär. De tycks vara beroende av dem på de tider som de inte säkrar artens fortbestånd. Om fiskmåsarna nu har gjort det denna sommar. Fiskmåsarna skulle kanske kunna flytta någon annanstans. Kanske till Sikhall eller Rörvik. Det låter för bra för en nordstanbo för att vara sant. Å andra sidan skulle det kunna vara ur askan in i elden – kanadagässen tar över. Och det till priset av permanent badförbud längs Skräcklans stränder.

Det andra scenariot är att både gässen och fiskmåsarna blir kvar. Fiskmåsarna kanske kan överleva på hustak och i trädgårdar under årets kallaste månader. Då blir inte bara somrarna förstörda utan också vintrarna. Möjligtvis behagar kanadagässen flytta när det är som kallast, men det är inte helt säkert. Deras fekalieterror är dock mindre påträngande på vintrarna. I varje fall för oss som inte badar på icke-sommartid.

Det ska bli intressant att studera gässen och måsarna kommande vinter. Det kanske kan bli en ornitologisk betraktelse även i juletid.

Idén att bjuda in Artscape till Nordstan, som en av mina fd elever föreslog, för att göra en muralmålning som skrämmer bort fiskmåsarna är en kreativ tanke men knappast verkningsfull.

Kommunen ska nog inte chansa. Det är säkrast att skjuta av både kanadagäss och fiskmåsar. Fast i kommunhuset finns det antagligen ingen som tycker att det finns några ornitologiska problem…

PS. För er som inte har några fiskmåsar i er närhet, här kan ni höra fiskmåsvrålen: klicka här. En del tror att skriken bara pågår på dagtid eller att fiskmåsarna ”vilar” nattetid. Så är det inte, de här oljuden pågår nätterna igenom. Här kan du se ytterligare en film. Den utspelar sig mitt i natten. Två fiskmåsar råkar i slagsmål. Eller om det handlar om mobbing. Eller kärlek… Avgör själva: klicka här.

Kategorier:miljö, Nordstan, Skräcklan, sommarläsning

Vattentjänstplanen och byggnadsnämnden

1 september, 2024 Lämna en kommentar

Den 21 juni 2022 beslutade riksdagen om en ny vattentjänstlag, Lagen om allmänna vattentjänster (LAV). Det var egentligen mer en uppdatering av lagen än en ny lag. (Med allmänna vattentjänster menas att en kommun ska ordna vattenförsörjning och avlopp till bostadshus och annan bebyggelse.)

En av förändringarna i lagen var att varje kommun ska ha en aktuell vattentjänstplan. Vattentjänstplanen ska visa kommunens långsiktiga planering av utbyggnaden av vattentjänster. Vänersborg har utarbetat en sådan. (Se “VA-plan: Varför inte verksamhetsområde? (2)” och “VA-plan: Varför verksamhetsområde? (3)”.) Planen var på samråd i början av sommaren och skickades också på remiss till andra nämnder och myndigheter. (Se “Samråd om vattentjänstplanen! (1)”. Det går att ladda ner vattentjänstplanen här eller på kommunens hemsida.)

I förra veckan, den 21 augusti, beslutade miljö- och hälsoskyddsnämnden att lämna sitt remissvar till samhällsbyggnadsnämnden. (Se “MH: Vattentjänstplanen innehåller felaktigheter”.) I veckan som gick, den 27 augusti, lämnade byggnadsnämnden sitt remissvar.

I den inledande sammanfattningen skriver byggnadsnämnden:

“Särskilt viktigt är att tidplan och handlingsplan i väntan på kommunalt VA uppdateras för att byggnadsnämnden skall kunna hantera ansökningar om bygglov och förhandsbesked, samt att det skall vara förutsägbart för våra invånare.”

Byggnadsnämnden är i sitt remissvar mest intresserad av vattentjänstplanens konsekvenser för bygglov och förhandsbesked. Det är helt förståeligt eftersom det är de här frågorna som byggnadsnämnden sysslar med och som är beroende av vatten- och avloppslösningar. (Om det söks bygglov så blir svaret på VA-frågan alltid “ja” om byggnaden ska anslutas till kommunalt VA. Det är förutsägbart.) 

Byggnadsnämnden avslutar sammanfattningen:

“Ambitionsnivån på när kommunen skall dra fram vatten och avlopp är sänkt i detta förslag jämfört med nuvarande blåplan. Detta kan komma att påverka bebyggelseutvecklingen på landsbygden negativt.”

Byggnadsnämnden tolkar inte lagen korrekt i sammanfattningen, precis som inte heller samhällsbyggnadsnämnden (Kretslopp och vatten) gjorde tidigare. Det är nämligen inte ambitionsnivån som är sänkt, det är att förslaget till vattentjänstplan utgår från den praxis som råder i Sverige och som följer de domar som mark- och miljödomstolar och, framför allt, Mark- och miljööverdomstolen i Stockholm har slagit fast.

De 6 verksamhetsområden som samhällsbyggnadsnämnden föreslår i Vänersborgs kommun utgår samtliga från begreppet “större sammanhang”. Det gjorde kommunens “gamla” Blåplan också men den definitionen följde inte den gängse juridiska tolkningen av Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) och rättspraxis. Det gör vattentjänstplanen nu:

“ett större sammanhang … utgörs … av 20-30 anslutna fastigheter … med ett inbördes avstånd av maximalt 150 meter, dock med en tolerans med +/- 5 meter.”

Trots att kommunen anpassar sig till rådande praxis menar byggnadsnämnden att denna “avgränsning” medför:

“negativa effekter på bebyggelseutvecklingen och därmed på förutsättningarna för utvecklingen av landsbygden och i förlängningen befolkningsutvecklingen och serviceutbudet.”

Även om byggnadsnämnden har rätt i konsekvenserna för “bebyggelseutvecklingen” (att det inte kommer att bli ett automatiskt ”ja” i fortsättningen) så är det bara för nämnden, och kommunen, att anpassa sig till lagen och till praxis. Byggnadsnämnden måste även inse att den positiva inställning den, och miljö- och hälsoskyddsnämnden, har till kommunalt VA kan ifrågasättas. Det är väl egentligen bara att titta på de 29.869 kubikmeter (29.869.000 liter) som bräddades från Holmängens avloppsreningsverk i Vänersborg förra året. (Se “VA och utsläppen 2023 (2/2)”.)

En av förändringarna i vattentjänstlagen (LAV) var också att bestämmelsen i 6 § om kommunens ansvar att ordna allmänna vattentjänster ändrades för att bli mer flexibel. Även detta visar att kommunen och byggnadsnämnden måste anpassa sig. Nu innehåller lagen en skrivning om att ”särskild hänsyn” ska tas till förutsättningarna att kunna godta en enskild VA-anläggning ”med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön”. Kraven är inte lika högt ställda på enskilda anläggningar. (Se ”Riksdagen ändrar i VA-lagen”.)

Lagen (LAV) säger också mycket tydligt i 9 §:

”Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen.”

En sådan inskränkning av verksamhetsområdet får göras om fastighetens VA-lösning kan ordnas genom enskilda anläggningar som alltså kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. Det är för övrigt kommunen som har bevisbördan för att en fastighet inom ett verksamhetsområde har ett sådant behov av vattentjänsterna som avses i Vattentjänstlagen. Det har Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) slagit fast i en prejudicerande dom. (Se M 4976-19 och “VA: Kommunens bevisbörda”.)

När byggnadsnämnden i sitt remissvar skriver apropå Vänersnäs om fastighetsägare så tycks nämnden inte ta varken LAV eller MÖD i beaktande:

“Om fastighetsägare … investerar i nya enskilda avloppsanläggningar kan kommunen bli skyldig att lösa in dessa om ny bebyggelse tillkommer och kommunens skyldighet enligt 6§ LAV, att lösa vatten och avlopp i ett större sammanhang, inträder. Det skulle även drabba de enskilda fastighetsägarna ekonomiskt.”

Byggnadsnämnden sätter däremot fingret på en viktig, men öm punkt:

“Det är viktigt att analysera hur ansökningar om förhandsbesked och bygglov ska bedömas utifrån ett VA-perspektiv.”

Nämnden efterlyser, som jag uppfattar det, anvisningar och regler om hur den ska förhålla sig i sådana här situationer. Det får mig att tänka på den motion som Lena Eckerbom Wendel (M) väckte i kommunfullmäktige den 15 februari 2022 och det initiativärende som James Bucci (V) väckte i samhällsbyggnadsnämnden som var en upprepning av motionens yrkanden (se “Fattar politikerna i SBN olagliga VA-beslut? (1/4)”). Eckerbom Wendels och Buccis yrkanden syftade till att ett regelverk skulle tas fram som skulle göra det möjligt att skjuta upp anslutning till det kommunala VA-nätet så länge fastighetsägaren kunde visa att anslutning inte behövdes med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö.

Varken motionen eller initiativärendet har utretts eller behandlats än. Tvärtom, samhällsbyggnadsförvaltningen (Kretslopp och vatten) och de styrande partierna hävdade att dessa yrkanden stred mot lagen… 

Byggnadsnämnden ser slutligen risker eller möjligheter med att det kan komma krav på detaljplan i samband med att VA-frågan vid byggnation ska utredas. Det är en intressant fråga.

I den “gamla” Blåplanen står det:

”De områden som ska anslutas till kommunalt VA kommer som utgångspunkt att detaljplaneras innan VA byggs ut om det finns intresse från fastighetsägare.”

Det står uttryckligen “innan VA byggs ut”… (Jag undrar om det gäller fortfarande.) Det kan också nämnas att redan den 12 maj 2021 beslutade ett enhälligt(!) kommunfullmäktige i samband med en återremiss i ärendet “införande av verksamhetsområde Grytet, Hallby Mitt och Änden – område 1 & 2” på Vänersnäs (se “KF: ÅTERREMISS!”):

“att det utreds om det är lämpligt med en detaljplan för området”

Byggnadsnämndens funderingar i sitt remissvar har alltså ventilerats av politikerna. Så vitt jag vet har dock frågan om verksamhetsområden och detaljplan ännu inte utretts.

Byggnadsnämnden ställer en rad viktiga frågor kring vattentjänstplanen i förhållande till nämndens uppgifter angående bygglov och förhandsbesked. Frågorna måste få ett svar av samhällsbyggnads- och miljö- och hälsoskyddsnämnden och i kommunens vattentjänstplan även om byggnadsnämndens utgångspunkt eller perspektiv inte är helt korrekt i förhållande till Vattentjänstlagen och Mark- och miljööverdomstolens prejudicerande domar.

Det finns mycket arbete kvar att göra innan kommunen kan fastställa en vattentjänstplan.

==

Om vattentjänstplanen:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Miljö o Hälsa, Samhällsbyggnadsnämnden, VA, vattentjänstplan, Vänersnäs