Arkiv
Idag är det Valborg!
Valborg är en urgammal högtid. Den har anor betydligt längre bak i tiden än till den medeltid då kyrkan försökte kristna det hedniska firandet. Det gjorde kyrkan genom att ”importera” det katolska helgonet Valborg (Walpurgis). Kyrkan lyckades väl i och för sig ganska bra. Många tror faktiskt att vi i det, sedan Gustav Vasas tid, protestantiska Sverige fortfarande firar ett katolskt helgon. Ja, egentligen två, om vi också räknar Lucia. Fast, å andra sidan, hur många skänker egentligen en tanke till helgonet Valborg på Valborgsmässoafton…?
Det finns de som menar att Valborgsmässoafton infaller mitt emellan vårdagjämning och midsommar, två ”fenomen” som har med solens rörelse över himlen att göra. I så fall hade det inte varit någon slump att Valborg hade firats just idag, sådant brukade folk ha koll på ”förr i tiden”. Det är emellertid inte riktigt korrekt. Det är faktiskt en vecka längre till midsommar och sommarsolståndet än det är till vårdagjämningen, om man ”räknar bakåt”. Men vem vet, det kan kanske förklaras med att Sverige år 1753 bytte från den julianska kalendern till den gregorianska…
Firandet av Valborgsmässoafton är ändå långt äldre än tiden för kristendomens ankomst till Sverige. På ”hednatiden” firades en högtid vid Valborg där döden stod i centrum. Och det gör ju årets Valborg aktuellare än någonsin. Tråkigt nog.
Ofta hör eld ihop med den mystiska döden. Elden bränner det gamla och ger plats för det nya… Döden och livet hör ihop.
Livet efter detta, det var (bland annat) Odens område. För hade man tur så kom man efter jordelivet till Odens boning Valhall, paradiset. Val-hall var som bekant Odens stora borg… 
Val-borg… Där val-kyriorna serverade mjöd till alla djärva kämpar och krigare. Val-kyrior som ursprungligen, i den nordiska mytologin, förde de som dödats på slagfältet till gudarnas värld. Val betyder krigare som stupat på slagfältet. Det var med andra ord ingen slump att kyrkan bestämde att vi denna dag skulle fira just helgonet Val-borg…
Idag får vi skänka en tanke till de gamla vikingarna och hur de på sitt sätt visade vördnad för den gåtfulla och mystiska döden när vi själva, på vårt sätt, funderar på de existentiella frågorna. På bland annat Skräcklan ikväll kan vi i år återigen, äntligen, kontemplera framför den traditionella brasan tillsammans med ett hundratal andra kommuninvånare.
Och framför TV:n kan vi fortfarande se eldarna brinna i Ukraina och Gaza…
PS. Denna blogg har varit publicerad tidigare. (Har bara ändrat lite grann…)
Intensivt budgetarbete
Det pågår ett intensivt budgetarbete i kommunen just nu. Alla förvaltningar har utarbetat budgetförslag för 2026 utifrån kommunstyrelsens budgetanvisningar. (Se ”Kommunstyrelsens beslut (26/2)”.) Politikerna i alla kommunens nämnder har också hunnit med att fatta beslut. De har gått på förvaltningarnas linje och budgetförslag.
Denna vecka lyfts budgetarbetet och diskussionen upp “en nivå”. Budgetberedningens möten duggar nämligen tätt. Det är möten tre dagar i rad, måndag till onsdag.
Budgetberedningen består av kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) och gruppledarna från de partier som inte har plats i arbetsutskottet.
De här politikerna är med i budgetberedningen: Benny Augustsson (S), Mats Andersson (C), Henrik Harlitz (M), Lena Eckerbom Wendel (M), Anders Strand (SD), Stefan Kärvling (V), Magnus Ekström (KD), Göran Svensson (MBP), Cecilia Prins (L) och Anna-Karin Sandberg (MP). (Se kommunens hemsida.)
Budgetberedningen har till uppgift att bereda budgeten inför kommunstyrelsens junisammanträde. Då lägger kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) ett förslag för de styrande partiernas räkning, S+C+KD+MP. Då förväntas också att alla de andra partierna lägger sina förslag. Det brukar emellertid inte vara fallet, de förslagen kommer vanligtvis till kommunstyrelsens möte i juni. De kan också läggas direkt i kommunfullmäktige.
Det är en svår och “tung” uppgift att lägga budgetförslag. Därför får politikerna i budgetberedningen mängder med information. De måste läsa alla nämnders budgetförslag (se som exempel barn- och utbildningsnämndens förslag) och får träffa alla nämndspresidier och förvaltningsledningar i kommunen. De ställer frågor, diskuterar, funderar och ibland försöker de också få en samsyn kring kommunens ekonomiska situation och hur den ska hanteras i framtiden. Vi får se hur det går med den saken i år.
Budgetberedningens arbete är inte offentligt och därför inget för ett blogginlägg. Däremot är ganska mycket underlag offentligt som budgetberedningen arbetar med, t ex nämndernas budgetförslag utifrån kommunstyrelsens anvisningar. De finns att ladda ner på Vänsterpartiets hemsida (faktiskt enklare än på kommunens webbplats).
Den 4 juni ska beslut fattas i kommunstyrelsen om vilket huvudförslag som ska lämnas till kommunfullmäktige. Det blir i stort sett alltid förslaget från kommunstyrelsens ordförande, dvs de styrande partierna. Fullmäktige beslutar om budgeten för 2026 (MRP 2026-2028) två veckor senare, den 18 juni. Inte förrän då fastställs vilka eventuella satsningar kommunen vidtar, eller mer troligt, nedskärningar och besparingar. Kanske behöver det också skjutas på vissa satsningar.
Det ekonomiska läget har nog inte varit så mörkt och svårt sedan Arena Vänersborg byggdes… Det trodde man i och för sig också inför t ex 2024, men då blev det ändå ett stort överskott i kommunens resultat. Men denna gång är det emellertid svårt att se någon ljusning i horisonten. Det är dock inte enbart kommunens egen förskyllan, det är snarare världsläget, Sveriges ekonomiska situation och den förda politiken av landets högerregering.
Det finns mycket att skriva om de budgetförslag som nämnderna har utformat och beslutat om. Väldigt mycket… Det återkommer jag till. I detta blogginlägg tänkte jag inte göra det. Jag ska “bara” redogöra för alla de investeringar som kommunen planerar att genomföra under 2026-2028. Det är en diger lista.
Investeringar
Kommunen står inför en oerhörd mängd investeringar. En del investeringar, kring t ex fastigheter, har skjutits upp och nu har tiden kommit ikapp. Andra investeringar måste göras utifrån nya lagkrav som t ex VA och renhållning. Några investeringar utgörs av mer eller mindre storslagna planer inför framtiden, men för kommunen ändå viktiga investeringar. (De flesta av socialnämndens investeringar, t ex äldre- och LSS-boenden, utförs av Vänersborgsbostäder och räknas inte som kommunala investeringar. Socialnämnden betalar däremot för investeringarna via hyrorna.)
När kommunen investerar använder den delar av eventuella överskott, men framför allt lånar kommunen upp pengar. Här pratar vi om en kraftigt ökad upplåning för kommunen. Sedan amorterar, återbetalar, kommunen årligen lånen till en viss ränta. Räntan på kommunens lån beräknas ligga på i snitt 2,75% nästa år.
Här nedan redovisas de största investeringarna i kommunen som är på gång fram till och med år 2028. (Investeringar inkl förklaringar mm kan laddas ner här. Se sid 46) Det handlar om mycket pengar, oerhört mycket pengar, och det är “bara” de största investeringarna… (Siffrorna anger investeringarnas totala kostnad i miljoner kronor.)
- Skräcklans vattenverk: 272 mkr (total kostnad, pågående investering, kvar att investera: 56 mkr)
- Reservoar Skräcklan: 32 mkr
- Lågreservoar Brålanda: 36,5 mkr
- Dagvattenanläggning Nordkroken: 11,8 mkr
- Mariedalskolan – Idrottshall: 47,6 mkr
- Brålanda förskola: 60,6 mkr
- Brålanda skola: 33,8 mkr
- Förskola Frändefors: 9 mkr
- Öxnereds förskola: 20 mkr
- Idrottshuset Vänersborg (B-huset och arenataket): 81 mkr
- Brätte ishall: 17,5 mkr
- Vänersvallen, Lilla Vallen konstgräs: 6,5 mkr
- Mötesplats för unga: 54 mkr
- Brätte ridskola: 8 mkr
- Boende socialpsykiatri: 25 mkr (Vänersborgsbostäder)
- Dalbo- och Residensbron: 40 mkr
- Bro hamnkanalen: 9,5 mkr (+Trafikverket 5,5 mkr)
- Sanden södra: 348 mkr (minus ev exploateringsbidrag 140 mkr)
- Sanden norra: 85 mkr
- Brättelänken: 41 mkr
- Personbilstunnel Skaven/Öxnered: 32,5 mkr
- VA/Fiber Bergagården: 10 mkr
- Samhällsmast Hunneberg: 14,8 mkr (bidrag VGR?)
- Utbyggnad kretsloppspark: 15 mkr
- Förändrad avfallshantering: 65 mkr
- Vänersborgs hamn (påldäckskaj): 37,2 mkr
- Investeringsunderhåll: 72 mkr
- Markinköp: 30 mkr
Summan av alla föreslagna investeringar 2026-2028 är hisnande 1.375,4 milj kr, nästan 1,4 miljard kronor alltså. Och då är inte nya lokaler för Räddningstjänsten (“brandstation”) inräknad (110 mkr) eller nytt badhus (230-330 mkr). Dessa investeringar är inte beslutade än. Inte heller tågstoppet i Brålanda är med… Eller det eftersatta underhållet på kommunens fastigheter som beräknas uppgå till ca 230 milj kr (2025)…
Det är svårt och i stort sett helt omöjligt att prioritera bort några av dessa investeringar tror jag. Eller? Några investeringar måste sannolikt prioriteras bort. Men vilka? Sanden?
Kommunen har en tuff tid framför sig…
KF (16/4): Var 2024 ett bra år?
Kommunfullmäktige sammanträdde den 16 april. Sammanträdets stora bomb inträffade alldeles i början när Gunnar Lidell (M) aviserade sin avgång som förtroendevald revisor. (Se “Gunnar Lidell slutar som revisor!”.) Resten av kvällen kom inte upp i samma nivå…
En stor del av sammanträdet ägnades åt att “utvärdera” år 2024. Det började med nämndernas verksamhetsberättelser.
Bo Carlsson (C) var först ut och kommenterade verksamhetsberättelsen för barn- och utbildningsnämnden. Hans anförande citerade jag ordagrant i blogginlägget “BUN (11/4): Budget 2026”. Carlsson talade mycket tydligt om vilka effekter fullmäktiges budgettilldelning hade fått för personalen i förskolor och skolor.
“Vi pressar vår personal hårdare och hårdare … det är personalen som får ta smällen”
Sa Carlsson bland annat. Jag äntrade talarstolen en stund senare och det fanns ingen som helst anledning att argumentera mot Carlssons anförande. Han hade helt rätt och det var bara att hålla med. Däremot gav jag några siffror kring BUN:s verksamhet, budget, antal anställda, barn och elever etc.
Jag fortsatte med en beskrivning av nämndens måluppfyllelse. Behörigheten till yrkesprogram till gymnasiet ökade med 1,5%-enhet jämfört med 2023. Det var positivt och det var också något som hade lyfts åtskilliga gånger av framför allt de styrande partierna. Jag menade att de förbättrade resultaten kanske kunde förklaras med att nämnden tilldelades en miljon extra just för att höja resultaten. Det visade sig alltså att en ganska liten summa i sammanhanget gav bra resultat. Det kunde kommunfullmäktige möjligtvis lära sig av i kommande budgetar…
Man skulle också kunna problematisera förbättringen av gymnasiebehörigheten. BUN fick ju samtidigt kritik av revisorerna när det gällde arbetet med det särskilda stödet. Frågan blir då, prioriterade nämnden rätt när den fördelade resurserna på detta sätt mellan olika grupper av elever?
Man ska också komma ihåg, fortsatte Kärvling, att 15% av de elever som lämnade åk 9 inte var behöriga till gymnasiet och att det var 3 av 10 elever som inte fick godkänt betyg i alla ämnen. Det fanns alltså en del “utmaningar” kvar. En annan stor utmaning är att endast 4 av 10 (42,0%) pojkar med svenska som andraspråk uppnådde kriterierna för godtagbara kunskaper i läsförståelse i årskurs 1.
Jag läste också upp förvaltningens sammanfattning i den långa verksamhetsberättelsen för 2024:
“Samtidigt har det under året varit fortsatta utmaningar kopplat till hög arbetsbelastning för personalen inom våra olika verksamheter. Balansen mellan krav och resurser är utmanande. Det är svårt att möta barn och elevers behov av särskilt samt extraordinärt stöd, svårt att få till en hållbar organisation och gemensam planeringstid. Detta visar sig också i de kunskapsresultat som avslutade höstterminen 2024, där stora kliv behöver tas framåt för att klara det grunduppdrag som barn- och utbildningsnämnden har, att elever blir behöriga till gymnasiet.”
Jag hörde senare att några personer undrade om Bo Carlsson (C) och Kärvling (V) var med i samma parti… Det är vi inte. Frågan är om centerpartisterna är med i samma parti…
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) redogjorde tämligen noggrant för kommunstyrelsens verksamhet under 2024. Han berättade ingående om måluppfyllelsen och orsakerna till de olikfärgade plopparna, dvs vilka av målen som uppnåddes helt, delvis eller inte alls. Augustsson pratade vidare om organisationen och de förändringar som hade gjorts under förra året. Naturligtvis tog Augustsson också upp budget och ekonomi. Det var ett “objektivt” anförande, de politiska aspekterna av budget och verksamhet lyste med sin frånvaro liksom polemik gentemot andra partier.
Och sedan var det dags för nästa utvärdering – “Kommunens bokslut och årsredovisning 2024”. Det var alltså nämndernas verksamhet som utvärderades i det förra ärendet, nu var det kommunens verksamhet i sin helhet.
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) inledde. Det är brukligt. Det är ju så att säga han som har lett kommunen utifrån en budget som han själv står bakom. Och kommunen “gick bättre” än förväntat. Det budgeterade resultatet var 1 milj kr men året slutade med ett överskott på hela 69 milj.
”Och det ska vi vara väldigt väldigt glada över”
Sa Augustsson, och menade att det innebar att det då fanns pengar till kommunens investeringar. Augustsson pratade som vanligt en del om investeringar, kostnader och lån. Han tittade också framåt mot kommande investeringar. Socialdemokraterna och de andra styrande partierna är mycket fokuserade på just investeringar.
Madelaine Karlsson (S) är ordförande för överförmyndarnämnden och vice ordförande i Kunskapsförbundet. Hon redogjorde mycket detaljerat för 2024 års verksamheter i dessa organ.
Och som siste talare i ärendet, visade det sig, tog jag upp Augustssons tråd om 2024 års stora budgetöverskott. Mitt perspektiv var dock som vanligt annorlunda. Det visade sig, sa jag från talarstolen, ganska tidigt på hösten 2024 att det skulle bli ett större överskott vid årets slut.
“Det fanns faktiskt då ganska många miljoner som man skulle kunna använda till verksamheten, för det är väl ingen här inne som tycker att verksamheten inte skulle behöva ännu mer resurser för att göra ett ännu bättre jobb.”
De styrande partiernas devis och ledstjärna är att man ska hålla tillbaka verksamheternas kostnader nu för att slippa göra det i framtiden. Det är inte riktigt Vänsterpartiets inställning.
Jag undrade också vad Vänersborgs kommun skulle ha gjort om inte staten formligen hade öst pengar över kommunerna under de 3 åren med pandemi. I Vänersborg gjordes ett överskott på över en halv miljard kronor, som gick just till 
investeringar, dvs lån betalades tillbaka och kommunen slapp ta nya lån. Var de budgetar som lades då, när vi inte visste att de statliga pengarna skulle komma, oansvariga? Hade kommunen gått i konkurs om kommunen inte hade fått statsbidragen? Kärvling fortsatte:
“Hade vi lagt t ex 20 miljoner i verksamheterna [2024] så hade ju inte det lett till att Vänersborgs kommun skulle gå i konkurs…”
Vänsterpartiet vill satsa på verksamheterna, på välfärden – de andra partierna med Socialdemokraterna i spetsen tittar mest på siffrorna i balansräkningen…
Den uppmärksamme läsaren noterar säkerligen att det bara var två socialdemokrater, en vänsterpartist och en centerpartist som yttrade sig i dessa två ärenden. Moderater, liberaler, kristdemokrater, miljöpartisten (det finns bara en från MP), sverigedemokrater och medborgarpartister var helt tysta. Det hördes inte ett ljud från dem när det gångna året 2024 analyserades och diskuterades. Det förvånade storligen. Som oppositionsparti anser jag att det är väsentligt att man ger sin syn på det gångna året. Har de styrande partierna skött sig? 
Hade den borgerliga oppositionen gjort det bättre? Hade kommunen fungerat bättre om det egna partiets budgetförslag hade fått majoritet? Var 2024 ett bra år? Kommuninvånarna får fortsätta att sväva i okunnighet, men tystnaden får antagligen några att dra slutsatsen att den borgerliga oppositionen och SD anser att de styrande partierna gör ett gott jobb med att leda och styra kommunen…
Det är val nästa år…
Nästa ärende hörde också till utvärderingen – “Revisionsberättelse och verksamhetsgranskning för 2024”. Det var vice ordförande i revisionen Magnus Cassel (S) som föredrog. Han stannade självklart upp vid barn- och utbildningsnämnden och den kritik som framfördes mot grundskolans högstadier kring hanteringen av det särskilda stödet. (Se “BUN får skarp kritik från revisorerna (1)”.)
BUN:s ordförande Bo Carlsson (C) gick upp och kommenterade rapporten, och så avslutade Carlsson:
“Nämnden beslutade att vi ska hantera frågan utifrån revisionens önskemål.”
Jag hade förberett ett anförande. Men först var jag tvungen att säga att det inte var en enig barn- och utbildningsnämnd som fattade det beslut som Carlsson pratade om. Det var en majoritet i nämnden. De styrande partierna hade en annan åsikt, men blev nedröstade av partierna i opposition. (Se “Votering i dagens BUN!”.)
Jag gjorde också en personlig reflektion av orsakerna till att revisorerna hittade fel i skolornas hantering av det särskilda stödet. (Se “BUN: Revisorerna hittar stora brister (3)”.) Jag avslutade mitt anförande med att säga att jag trodde att revisorernas kritik riktade sig till fel organ och personer:
“Man kritiserar barn- och utbildningsnämnden, man kritiserar personalen på skolorna. Har man inte resurser så har man inte. Man vet inte riktigt hur man ska tackla det. Så kritiken är ju egentligen att vi har för lite resurser för att ha det stöd som behövs. Och dom som då är ansvariga för vilken budget man har, det är ju vi som sitter här i fullmäktige.”
Kritiken borde ha riktats till kommunfullmäktige…
Det kan konstateras att det var ingen ledamot från något annat parti som behagade kommentera revisionsberättelsen heller… (Jag undrar om de som röstar på t ex Sverigedemokraterna, Miljöpartiet osv egentligen känner till att dessa ledamöter nästan aldrig säger ett ord i kommunfullmäktige…)
Det finns mer att rapportera om från fullmäktige. Det får bli i ett kommande blogginlägg. Under tiden så går det att lyssna till hela sammanträdet på kommunens webb-TV.
Gunnar Lidell slutar som revisor!
Vänersborgs kommun har 7 förtroendevalda revisorer. De är valda av kommunfullmäktige. På kommunens webbplats (se “Revisorer”) står det:
“Ordföranden i revisionen väljs från oppositionen. De är oberoende och opartiska, bedriver revisionsarbetet självständigt och omfattas av reglerna för tystnadsplikt. Till sin hjälp har de sakkunniga biträden (yrkesrevisorer).”
Kommunen fortsätter att förklara de förtroendevalda revisorernas uppgift:
“Revisorerna uppgift är att vara medborgarnas förlängda arm in i den kommunala verksamheten och verka för medborgarnas bästa. De arbetar med granskning, främjar effektiviteten, kontrollerar den kommunala verksamheten och ekonomin. Deras uppgifter anges i kommunallagen.”
Revisorerna har med andra ord en oerhört viktig roll i den kommunala demokratin.
På kommunfullmäktiges senaste sammanträde, den 16 april, var ett av de första ärendena på dagordningen “Information från revisionen: ”’Granskning av IT – och informationssäkerhet i praktiken’”.
Revisorernas ordförande Gunnar Lidell (M) redogjorde för en granskning av kommunens IT-säkerhet i praktiken. De förtroendevalda revisorerna hade låtit Ernst & Young (EY) göra en massiv, fingerad phisherattack. Ett fejkat mail gick ut till samtliga kommunens drygt 4.600 användare. Revisorerna var nyfikna på hur många av medarbetarna som skulle lämna ut sina användaruppgifter, dvs e-postadress och lösenord. (Se “IT: Dyrbar phishing gav napp” och “Phishing med bottennapp”.)
IT-enheten och EY var överens att man skulle sänka “garden” så att EY kom innanför skyddsnätet och kunde utföra sitt fejkade attack. Det visade sig emellertid att kommunens personal blev förvarnade om phishingattacken. De förtroendevalda revisorerna skriver i ett missiv till rapporten från EY:
“Vi revisorer noterar att IT-avdelningen, trots överenskommelse om att inte förvarna om det simulerade angreppet, valt att på eget initiativ på förhand publicera information om e-postutskicket på intranätet.”
I talarstolen för 1,5 vecka sedan var revisor Lidell lite mer “diplomatisk”:
“Sedan råder det olika uppfattningar om det var överenskommet att skicka ut det vanliga meddelandet att ‘nu är vi satta under attack’. Det säger IT-enheten att det var det men det hävdar då vår sakkunniga att så var inte fallet. Man var överens om att man skulle inte tipsa om det.”
Det var hur som helst alltför många som klickade på länken och lämnade ut sina personliga uppgifter inklusive lösenord.
Men så avslutade Gunnar Lidell sitt anförande med en veritabel bomb. Lidell sa att det här var sannolikt den sista gången som han stod i talarstolen. Och Lidell fortsatte:
“Jag kommer att till nästa fullmäktigemöte i maj begära entledigande från mitt uppdrag som revisor. Så tackar jag för det. Jag kommer med mitt entledigandebegäran, kommer jag förtydliga exakt varför jag slutar men jag kan… Min uppfattning är att den här församlingen och lite andra konstellationer i anslutning till församlingen fullmäktige mer eller mindre har i alla fall börjat devalvera revisorernas värde och det kommer jag att förtydliga i mitt entledigande.”
Det var en cliffhanger som heter duga… Tills idag.
TTELA skriver idag på sin webbplats om Gunnar Lidells begäran om entledigande. (Se TTELA “Gunnar Lidell (M) lämnar uppdrag i kommunen – kritiserar val av SD-revisor”)
TTELA skriver att det första skälet till Lidells avsägelse är att:
“Jan Appelqvist Palmqvist (SD) valts till revisor.”
Jag tvivlar dock på att Gunnar Lidell skriver ut namn i sin avsägelse, men uppenbarligen är det Jan Palmqvist (som är hans namn numer) som Lidell avser.
Palmqvist blev omskriven av TTELA den 13 mars 2024 (se TTELA “SD-politiker lämnar sina uppdrag efter TTELA:s avslöjande”):
“Palmqvist [har] fått allvarlig kritik av Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Kritiken bestod i att han i sitt jobb som skötare inom psykiatrin agerat mycket olämpligt mot en tvångsvårdad patient. I Ivos beslut står följande:
‘Mentalskötaren Jan Appelqvist Palmqvist bemötte patienten på ett närgånget sätt som är oförenligt med god vård och psykiatrisk tvångsvård.’
Enligt beslutet ska politikern ha skickat kärleksbrev och sms med ett olämpligt innehåll till sin patient. Han ska även ha berört henne på ett oprofessionellt sätt.”
Gunnar Lidell skriver i sin avsägelse, enligt TTELA, att SD:s nominering av Palmqvist och fullmäktiges godkännande av den:
“har sänkt förtroende och respekt för kommunala revisorer”.
Det stämmer att kommunfullmäktige godkände nomineringen och därmed valde Palmqvist till revisor.
Partierna i kommunfullmäktige får rätt till ett antal poster och uppdrag i kommunen, och ju större partiet är desto fler uppdrag får det. Det handlar framför allt om vilka personer som ska sitta i de olika nämnderna, men också om revisorsuppdraget. Av “födsel och ohejdad vana“ lägger sig de andra partierna inte i vilka personer de olika partierna nominerar. Det är upp till varje parti. Det är naturligtvis också känsligt att opponera sig mot ett annat partis nominering av den anledning att då ifrågasätts personens heder och vandel i ett offentligt forum. Det är inte enkelt och knappast heller rättvist.
Det är en förklaring men inget försvar. Jag borde åtminstone ha begärt ordet och meddelat att jag inte deltog i beslutet…
Det andra skälet till Gunnar Lidells avsägelse är, fortfarande enligt TTELA:
“kommunens förtroendevalda revisorer [har inte] tillgång till det digitala ärendesystemet Netpublicator. Ett verktyg andra förtroendevalda i kommunen har tillgång till.”
TTELA skriver inte mer om detta. Själv anser jag att det är ett betydligt viktigare skäl till en avsägelse. Revisorernas uppgift är att vara “medborgarnas förlängda arm” in i kommunens verksamhet. De ska genom granskning och kontroll mm se till att allt går rätt till i kommunen. Revisorernas uppgifter anges i Kommunallagen och revisionen har till och med ett eget kapitel. (Se “Revision”.)
Revisorernas roll kräver naturligtvis tillgång till kommunens alla dokument, som utredningar, beslut, protokoll osv. Det är i det närmaste både upprörande och skandalöst att kommunen hindrar revisorerna från att ta del av dessa. Det är ett sätt, som jag ser det, att hindra revisorernas arbete och demokratiska uppgift.
Jag vet inte vem som har bestämt att revisorerna inte ska få tillgång till ärendesystemet Netpublicator. Det är i varje fall inte kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen.
Jag håller med revisor Gunnar Lidell (M) om att Vänersborgs kommun har devalverat revisorernas värde. Kommunen måste ändra uppfattning. Tyvärr tycks det dock vara för sent att få Lidell att dra tillbaka sin begäran.
Gunnar Lidells avsägelse är en stor förlust för Vänersborgs kommun.
Anm. Läs vidare i blogginlägget: ”Lidells begäran om entledigande som revisor”.
BUN (11/4): Budget 2026
För snart två veckor sedan hade barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde. Det var två stora ärenden på dagordningen – Norra skolan (se “BUN (11/4): Ingen förskola på Norra skolan”) och budgeten för 2026. 
Jag skrev två längre blogginlägg innan sammanträdet där jag noggrant redogjorde för innehållet i de så kallade budgetanvisningarna, som kommunstyrelsen beslutade om den 26 februari (se ”Kommunstyrelsens beslut (26/2)”), och förvaltningens förslag till budget för BUN utifrån dessa. (Se “BUN: Budget 2026 (1/2)” och “BUN: Budget 2026 (2/2)”.)
KS lämnade följande uppdrag till BUN och de andra nämnderna:
”Nämnderna ska beskriva åtgärder för att anpassa sig till budgetramen och konsekvenserna av dessa åtgärder. De ska också beskriva planerade effektiviseringar och hur frigjorda resurser omprioriteras, samt eventuella besparingar och deras effekt på volym och kvalitet. Detta görs i en separat skrivelse.”
Barn- och utbildningsförvaltningen menade att volymminskningen på grund av det minskade antalet barn och elever de närmaste åren frigjorde budgetmedel. Det skulle möjliggöra en satsning på tidiga insatser i förskolan, att utöka vistelsetiden med 10 timmar och permanenta en tjänst som insatskoordinator. 
Men samtidigt skulle förskole- och grundskoleenheternas budget minska, och:
“Lägre budget medför att kostnaderna behöver minskas, alltså måste personalstyrkan minskas på enheterna.”
Personalstyrkan ska minskas med motsvarande ungefär 8,8 milj kr.
Jag skrev i blogginlägget “BUN: Budget 2026 (2/2)” att det torde vara omöjligt att minska antalet klasser på en skola. Elevminskningen kommer ju inte att vara samlad till en klass eller till en årskurs eller till en skola. Men jag förbisåg att det sker två val under elevernas skoltid – till förskoleklassen och till åk 7. När elevantalet minskar i blivande åk 7 kan ju en hel klass tas bort på t ex Silvertärnan. 
Det kan bli 4 klasser i stället för 5. De kanske 20 eleverna som “blir över” kan placeras ut i klasser, inte bara på Silvertärnan som jag tidigare antog, utan också användas för att öka klasstorlekarna bland blivande 7:or på både Torpaskolan och Vänerparkens skola. Och motsvarande i förskoleklasserna… Färre klasser – till priset av att de blir fler elever i varje klass.
I förvaltningens förslag ingick fler besparingar t ex en neddragning av centrala tjänster. En sådan neddragning skulle spara 3,1 milj kr. Sammanlagt skulle de frigjorda medlen på grund av volymförändringarna innebära en besparing på 13,244 milj kr. Dessa pengar skulle alltså satsas på förskolan – se ovan. Och till ökade IT-kostnader på 4,544 milj kr.
Förvaltningens budgetförslag anammades av de styrande partierna, S+C+KD+MP. Ordförande Bo Carlsson (C) hade varit tvungen att lämna sammanträdet så ordet fördes av 1:e vice ordförande Christin Slättmyr (S), som ersatte Carlsson som mötesordförande.
Slättmyr ansåg inte att personaltätheten skulle sjunka eller att det skulle bli sämre i grundskolan. Hon förlitade sig på att rektorerna skulle fixa detta.
Vänsterpartiet var det enda partiet som ifrågasatte och argumenterade mot neddragningarna av personalen. Och det känns knappast rättvist att lämna över bördan att göra nedskärningar på rektorerna. 
De har en lag att följa och neddragningarna kan göra det svårt eller omöjligt att följa Skollagen. Jag är också övertygad om att nedskärningar av personal krockar med den ambition rektorerna har med skolans verksamhet. Om politikerna beslutar att personal ska friställas för att “klara budgeten” borde de också ta ansvar för nedskärningarna och de konsekvenser som dessa för med sig.
Besparingarna på grundskolan skulle medföra större klasser. Det ifrågasattes inte av någon. Ingen kommenterade, mer än Vänsterpartiet. Större klasser skulle ge en stor effekt både på arbetsbördan (det är en enorm skillnad mellan att ha 25 eller 30 elever i en klass) och på arbetsmiljön. Trivseln skulle minska och otryggheten öka. Risken skulle bli större att personalens mående försämras och att sjukfrånvaron ökar.
Fackförbunden skrev i förhandlingarna med arbetsgivaren:
“Redan idag signalerar personalen i förskola och skola en ansträngd arbetsmiljö. Medarbetarenkäten visar en upplevd brist på överensstämmelse mellan mål och tillgängliga resurser samt svårigheter att koppla bort arbetet under fritiden, vilket påverkar hälsan negativt. En personalminskning i detta läge skulle ytterligare förvärra situationen och riskera att leda till ökad personalomsättning och sämre kvalitet i verksamheten.”
Vänsterpartiet höll med fackförbunden. Även tjänstepersonerna i förvaltningen skulle vilja ha mer resurser för att behålla all personal… Men jag tror att de ansåg att det vet politikerna redan – och det är vi politiker som bestämmer budgeten.
Bo Carlsson deltog inte under budgetärendet i BUN, men på onsdagen veckan efter, den 16 april, var det kommunfullmäktige. Under ärendet “Nämndernas verksamhetsberättelser 2024” gick Carlsson upp i talarstolen, och sa (fetstilen är min):
“Vi hanterar våra pengar inom den budgeten vi har fått oss tilldelad. Det sker inte utan smärta ute i verksamheten. Vi pressar vår personal hårdare och hårdare för dom ska hinna med dom arbetsuppgifter som vi vill ha uträttat och ni i fullmäktige har bett oss uträtta på våra verksamhetsområde. Vi måste komma till någon förändring här då. En av dom förändringarna är att vi måste se till att dom som, lärare och dom som aktivt jobbar i skolan måste få mer tid för barn och elever. Och mindre tid för att sköta en massa byråkrati som vi inte begriper användningen av i alla lägen, i varje fall inte jag. 
Det kanske är nån annan som är bättre på det. Men nånstans måste vi se till så personalen får lite tid att andas och det är den viktigaste slutsatsen. Men vi försöker alltid att hålla oss inom de, vi håller oss inom de budgetramar vi har till vårt förfogande och då får det konsekvenser. Och det är personalen som får ta smällen och det tycker jag är viktigt att framföra här i talarstolen.”
Det är sant det Bo Carlsson säger, men försöker han sitta på två stolar samtidigt? Centerpartiet tillhör ju de styrande sedan lång tid tillbaka och är medansvarigt för den urholkning av resurser som har skett i förskola och grundskola under de senaste 10 åren. Eller vill Carlsson på detta sätt markera för sina kollegor i de styrande partierna att de måste slå in på en annan väg?
Det blev en del diskussion kring det särskilda stödet. Vänsterpartiet, återigen, menade att det behövdes betydligt mer resurser till elever i behov av stöd av olika slag. Ingen sa emot, alla tyckte nog det, i varje fall “i teorin”… 
Jag läste upp vad det stod i verksamhetsberättelsen för 2024 (se “BUN: Budget 2026 (2/2)”):
“Samtidigt har det under året varit fortsatta utmaningar kopplat till hög arbetsbelastning för personalen inom våra olika verksamheter. Balansen mellan krav och resurser är utmanande. Det är svårt att möta barn och elevers behov av särskilt samt extraordinärt stöd, svårt att få till en hållbar organisation och gemensam planeringstid.”
Det gällde fortfarande sa förvaltningen…
Jag anser inte att det var “taktiskt riktigt” att förvaltningen lade ett sådant här budgetförslag till nämnden utan att vara tydlig med de konsekvenser neddragningarna skulle föra med sig för personal och elever… Och jag är inte heller säker på att förvaltningens prioriteringar var riktiga.
Förvaltningens budgetförslag klubbades igenom. Alla ledamöter från de styrande partierna röstade för, alla ledamöter i opposition, dvs V+M+L+SD, avstod från att rösta.
Vänsterpartiet lämnade en protokollsanteckning:
“Vänsterpartiet anser att barn- och utbildningsnämnden behöver ytterligare budgetmedel.
Det är viktigt med en satsning på tidiga insatser i förskolan, att vistelsetiden utökas med 10 timmar och att tjänsten som insatskoordinator permanentas. Men det får inte ske till priset av personalneddragningar eller att alla elevers rätt till särskilt stöd inte kan tillgodoses.
Vänsterpartiet kan i detta läge inte precisera en summa. Det är viktigt att först få en samlad bild över de olika nämndernas behov inför 2026. Därför avstår Vänsterpartiet från att delta i beslutet.”
Kommunfullmäktige ska fatta det slutgiltiga budgetbeslutet för år 2026 den 18 juni.
BUN (11/4): Ingen förskola på Norra skolan
För snart två veckor sedan hade barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde. Det var två stora ärenden på dagordningen – Norra skolan och budgeten för 2026. I detta inlägg tänkte jag redovisa beslutet om Norra skolan. (Jag skrev ett blogginlägg om Norra skolan före sammanträdet, “Företagscentrum på Norra skolan?”. Informationen från det inlägget upprepar jag inte här.)
Norra skolan är som bekant bara en skola till namnet. Sedan höstterminen 2024 finns det inga elever kvar i byggnaderna längre. Den 13 mars 2024 beslutade nämligen kommunfullmäktige att flytta alla elever till den nybyggda Holmängenskolan. 
Norra skolan lades ner som skola. (Se “KF 13/3 (2): Norra skolan…”.) På sammanträdet nu i april 2025 skulle BUN “bara” yttra sig om “Slottet”, dvs huvudbyggnaden på Norra skolan. Ärendet handlade om – skulle “Slottet” göras om till en förskola? Inget annat skulle diskuteras.
Politikerna i nämnden hade fått en utredning av förvaltningen om möjligheten och lämpligheten av att bygga om “Slottet” till en förskola. Det var en bra utredning med argument för och emot. Utredningen började:
“Utredningen som genomförts konstaterar att det ytmässigt är möjligt att bedriva förskola i byggnaden Slottet och att det är möjligt att få plats med sex avdelningar.”
För att bygga om Slottet krävdes det att alla fyra våningar togs i anspråk. Den 4:e våningen skulle användas till personalutrymmen.
Det skulle också vara möjligt att, mellan Slottet och sjön:
“tillskapa en utemiljö på 4800 m². Det ger en friyta om 40 m² per barn (beräknat på 120 barn) vilket är i linje med Boverkets rekommendation.”
Rent teoretiskt skulle det alltså vara möjligt att bygga om, renovera och verksamhetsanpassa Slottet till en förskola. Kostnaden för detta beräknades till 56,9 milj kr. Hyreskostnaden för BUN skulle då uppgå till drygt 4 milj per år. Det är lika mycket pengar som en ny förskola skulle kosta. Och då skulle ändå “Fängelset” (byggnaden mellan Slottet och idrottshallen) finnas kvar med ett renoveringsbehov på beräknade 77 milj kr. 
Det handlade således om mycket pengar, vilket i och för sig inte var någon nyhet. Det skulle naturligtvis kommunen ha haft med i beräkningarna och planerna när det någonstans i kommunhusets korridorer, någon gång för flera år sedan, bestämdes att Norra skolan skulle läggas ner…
Det var uteslutet ansåg en enig nämnd, inklusive Henrik Josten (M) och jag (V), att ha förskoleverksamhet på Slottet. Det var i första hand dock inte kostnaderna som omöjliggjorde det, i varje fall inte som jag såg det. Det var att det inte passade att ha en förskola i 3-4 plan. Det skulle bli för mycket vertikal rörelse. Det skulle ställa stora organisatoriska krav på verksamheten och också vara mer personalkrävande. Jag tänker t ex på morgonen när vårdnadshavarna lämnar barnen i kapputrymmena vid ingångarna. Då skulle pedagogerna ta med barnen till deras avdelningar på våning 2 eller 3, med hiss eller i trapporna, varpå pedagogen sedan snabbt skulle tillbaka och ta emot ett nytt barn i entrén på bottenvåningen… Det torde även bli tämligen “rörigt” när barnen ska in och ut från utevistelser…
Det skulle överlag bli stora avstånd mellan olika delar i förskolan och det kräver mer tid för barnen att transportera sig mellan aktiviteter och avdelningar. Det skulle bli svårare med tillgängligheten vilket kan vara en särskild utmaning för barn med särskilda behov. Flera våningar skulle också innebära problem ur säkerhetssynpunkt som t ex vid en brandutrymning.
Det är inte heller oväsentligt att det inte behövs fler barnomsorgsplatser just nu. Prognosen är att antalet 1-5 åringar kommer att minska i kommunen med över 200 barn från 2024 till 2029. (Hur stor en eventuell minskning blir i Vänersborgs centrala delar är dock inte beräknat än.)
Hela historien om Norra skolan har, som jag har skrivit många gånger tidigare, skötts fruktansvärt dåligt av de styrande partierna. Det är trots allt de som är ytterst ansvariga. Men de har, tillsammans med ledande tjänstepersoner, aldrig velat att Norra skolan skulle fortsätta som skola. Det påpekades av vissa i nämnden, som så många gånger förr, och även en del annan kritik kring hanteringen av ärendet fördes fram.
Men det var historia. Beslutet blev denna gång enhälligt – det skulle helt enkelt inte fungera med en förskola på Norra skolan. Norra skolan byggdes 1899 som en skola, och byggnaderna var fortfarande mest lämpliga för skolverksamhet.
Vad som ska hända med byggnaderna vet ingen just nu. Att skapa ett företagscentrum för småföretag, som sossarna har föreslagit i sitt kommunalpolitiska handlingsprogram 2023-2026 (se “Företagscentrum på Norra skolan?”), tror jag inte på. 
Min gissning är att Norra skolan avyttras och att det blir exklusiva bostäder.
Vänersborgs kommun sköter inte sina gamla anrika byggnader särskilt väl… (Se även “Vad ska hända med Vänersborgs äldsta hus?”.)
Anm. Här kan du läsa hur BUN beslutade i ärendet om nästa års budget – ”BUN (11/4): Budget 2026”.
Vad ska hända med Vänersborgs äldsta hus?
På Residensgatan 2, fastigheten Huvudnäs 2:14, finns ett välbevarat envånings timmerhus. I folkmun kallas huset ofta för ”f.d Dockmuseét”. Det är Vänersborgs stads äldsta hus.
“När staden brandhärjades 1834 var detta hus ett av de få som överlevde lågorna. Huset kallas än i dag för det Sellbergska huset efter spegelfabrikören Johan Fredrik Sellberg som hade sin verkstad och bostad här under 1800-talets första hälft.” 
Det kan man läsa på Vänersborgs Museums hemsida. Här kan man också höra museichef Peter Johansson berätta om huset. (Se också YouTube.)
Sellbergska huset, det före detta Dockmuseét alltså, uppfördes 1778 och uthuslängan “bakom” huset är från slutet av 1800-talet. 
Sellbergska huset är en unik och viktig fastighet med särskilda kulturhistoriska värden av mycket stor betydelse. Antikvarie Lars Bergström, Västra Götalandsregionens kulturförvaltning, skriver i ett yttrande till kommunen:
“Fastigheten har kulturhistoriska skyddsföreskrifter i detaljplanen för både huvudbyggnaden och uthuslängan. Den är också upptagen i kommunens ”Program för bevarande och utveckling, Vänersborgs innerstad” där den klassas som ”röd”, ”mycket högt kulturhistoriskt värde”. Förutom skyddet i detaljplan enlig PBL (Plan- och bygglagen) omfattas den bl a av bestämmelserna PBL:s kap 8 om förvanskningsförbud (§ 13) och krav på varsamhet (§ 14 och 17).”
Det innebär att fastighetsägaren måste pröva alla underhållsåtgärder och eventuella förändringar mot de kulturhistoriska värdena. “Sellbergska” ligger även i en av stadens mer värdefulla kulturmiljöer. Det kan nämnas att huset också är intressant ur en annan historisk synpunkt. 
Den södra väggen användes förr till att verkställa de offentliga spöstraffen i Vänersborg. Museet skriver:
“På väggen hängdes den straffade upp och piskades med ris eller spö inför stora folksamlingar.”
Sellbergska huset har stått tomt länge och har med åren förfallit. Kommunen, som äger fastigheten, har inte lagt några större pengar på underhåll – om ens några. Under hösten förra året målades dock baksidans fasad och ett angrepp av hussvamp i en förstuga/entré åtgärdades. I år har kommunen avsatt 240.000 kr för byte av dålig fasad och fasadmålning.
Nu vill samhällsbyggnadsnämnden inte att Sellbergska ska vara kvar i kommunal ägo utan:
“stycka av fastigheten och försälja byggnaderna mot bakgrund av att huset är outhyrt och att ingen kommunal verksamhet beräknas kunna bedriva verksamhet där.”
Huset har stått outhyrt trots att det har funnits en eller möjligtvis två intressenter under de senaste fem åren. (Jag vet inte varför Sellbergska inte blev uthyrt.) Förra året anmälde ytterligare en person sitt intresse. 
Det är emellertid anmärkningsvärt att samhällsbyggnadsnämndens presidium, dvs de tre ordförandena, inte upplyste de andra politikerna i nämnden att det fanns åtminstone en intressent till att hyra Sellbergska…
Vid en avyttring/försäljning av en fastighet ska, enligt kommunens riktlinjer, kommunstyrelsen göra en konsekvensbedömning. Ärendet var därför uppe på kommunstyrelsens senaste sammanträde den 2 april. (Se “Mycket tungt KS imorgon”.) KS skulle alltså besluta om att lämna ett yttrande på 
samhällsbyggnadsnämndens planer. Yttrandet var undertecknat av ordförande Benny Augustsson (S) och avslutades på följande sätt:
“Kommunstyrelsen har inget att erinra gentemot att stycka av och försälja byggnaderna…”
Vänsterpartiet tycker att kommunen bör äga Vänersborgs stads äldsta hus med dess unika historia och mycket höga kulturhistoriska värde. Det är också enligt kommunens fastighetspolicy möjligt för kommunen att äga ett sådant hus. Det skrev för övrigt också Augustsson i sitt yttrande.
Under behandlingen i KS argumenterade jag för Vänsterpartiets ståndpunkt. Kommunen borde hyra ut huset till lämplig verksamhet. I Augustssons yttrande stod det också att en privatperson hade inkommit med en skrivelse till kommunstyrelsen där önskemål om förhyrning av byggnaden uttryckts. Jag berättade på KS-sammanträdet att denne person hade tagit kontakt med mig samma morgon via ett SMS. Personen var Patrique Daghäll. (Jag nämnde dock inte hans namn på sammanträdet.)
===
Vem är Patrique Daghäll och vad vill han med Sellbergska huset?
Patrique Daghäll har, utifrån sina egna ord, arbetat aktivt sedan 1992 med antikviteter, konst och formgivning. Han har också hållit föredrag, kursverksamheter och event inom dessa ämnesområden. 
Daghäll driver för närvarande butiken Galleri Hamngatan i Vänersborg.
Daghäll skriver att han:
“innehar en stor samling möbler och inredningsdetaljer vilka speglar 17/1800-talet på ett utmärkt sätt, en konstsamling om ca 200 verk från 4 sekler som kan sägas vara mycket pedagogisk och noga utvald. I kombination med att tillgängliggöra dessa samlingar för en allmänhet vill jag också i fastigheten erbjuda temakvällar, föredrag, visningar, värderingar samt övriga kulturaktiviteter.”
Daghäll ser att det finns möjligheter att i Sellbergska huset ge allmänheten tillgång till ett unikt stadsborgarhem från 17-1800-talen. Han vill även omvandla den skyddade innergården till en klassiskt traditionell ”stadsträdgård”.
Det var en kort presentation av Patrique Daghäll och hans planer för Sellbergska.
====
Patrique Daghäll tog kontakt med kommunen redan i september/oktober 2024 och har sedan dess skickat många mail till kommunen. Han har haft kontakter med tjänstepersoner både i samhällsbyggnads- och kommunstyrelseförvaltningarna, samt även med kommundirektören. Men ingen politiker hade hört av sig under det halvår som gått…
Daghäll uttryckte det så här i ett mail till samhällsbyggnadsnämndens ledamöter, efter kommunstyrelsens beslut:
“Har involverat/kontaktat fastighetsenheten, samhällsbyggnadsnämnden, kommunstyrelsen, näringslivsenheten, kultur och fritidsnämnden, kommundirektör, ett antal politiker och tjänstemän men intresset syns mig fullständigt obefintligt. De få återkopplingar/svar jag fått, efter otaliga påtryckningar har endast rört ärendegång och teknikaliteter.”
Jag gav respons på Daghälls SMS och bad honom att maila ytterligare information. Det fick jag, och den informationen gav ytterligare argument i KS.
I diskussionerna på KS kunde jag mellan raderna, förvånande nog, ana att Augustsson verkade vara för att kommunen skulle behålla Sellbergska huset i sin ägo. Aningen förstärktes ju längre diskussionen pågick… Augustsson sa det dock aldrig rent ut, men på en rast efteråt bekräftade några av hans partikamrater att Augustsson ville att kommunen skulle behålla Sellbergska i sin ägo.
Det var dock svårt att få ihop denna personliga uppfattning med formuleringen i yttrandet som KS skulle ställa sig bakom.
“Kommunstyrelsen har inget att erinra gentemot att stycka av och försälja byggnaderna…”
I diskussionen förklarade Augustsson att denna formulering var mer av formell karaktär, det fanns typ inga formella hinder för en försäljning. Samhällsbyggnadsnämnden eller kommunstyrelsen skulle fatta ett (nytt) beslut om försäljning innan Sellbergska huset avyttrades. Jag förstod inte resonemanget fullt ut, och ställde därför frågan om det verkligen var så att politikerna skulle fatta det slutliga beslutet. Ordförande Augustsson försäkrade att så var fallet.
Trots Augustssons försäkringar fick Patrique Daghäll efter kommunstyrelsens antagande av Augustssons förslag till yttrande följande mail från samhällsbyggnadsförvaltningen:
“Beslut togs om att godkänna att Samhällsbyggnadsförvaltningen får sälja huset med tillhörande tomt, fastigheten måste i ett första steg styckas av från den stora fastighet som huset nu ligger på och bilda en egen tomt.”
Tjänstepersonen på samhällsbyggnadsförvaltningen tolkade KS-beslutet som jag befarade – samhällsbyggnadsförvaltningen får sälja huset… Tjänstepersonerna i förvaltningen, inte politikerna i samhällsbyggnadsnämnden eller kommunstyrelsen?
Patrique Daghäll skrev i ett mail:
“Är det möjligen ”kört”?”
Nej, jag tror inte att det är kört, varken för Patrique Daghäll eller eventuellt andra som vill hyra Sellbergska huset. Jag litar på Benny Augustssons ord att det krävs nya politiska beslut innan en försäljning. Och jag tror att Augustsson, och därmed socialdemokraterna, är för att behålla Sellbergska huset i kommunal ägo – och hyra ut det.
Daghäll har inte haft kontakt med någon politiker sedan han framförde sitt önskemål till samhällsbyggnadsförvaltningen i september/oktober förra året. Efter kommunstyrelsens sammanträde har dock några politiker hört av sig. Ordförandena i samhällsbyggnadsnämnden har t ex bestämt möte med Patrique Daghäll kommande vecka…
Jag tror att det är av stort värde för staden Vänersborg att även fortsättningsvis äga och förvalta en unik och kulturhistoriskt viktig fastighet. Vem som sedan ska hyra Sellbergska är en annan fråga, det är naturligtvis viktigt att en uthyrning sköts professionellt. Det är önskvärt att det blir någon verksamhet i huset kopplat till Vänersborgs historia. Det blir dock svårt, tror jag, att överträffa de planer och visioner som Patrique Daghäll har för Sellbergska huset…
OBS! Patrique Daghäll ska hyra Sellbergska huset i höst, avtalet påskrivet! Läs mer här – ”Daghäll ska hyra Sellbergska (fd “dockmuseet”)”.
Glad Påsk 2025!
Idag är det långfredag. Det var denna dag för drygt tvåtusen år sedan som Jesus korsfästes.
Jesus lidande på långfredagen är kyrkoårets största händelse. I varje fall för de som bekänner sig till den lutherska tolkningen av den kristna läran. Som vi av tradition gör i Sverige. Otaliga är de generationer som under denna dag har hört sina andliga ledare vältaligt och målande beskriva Jesus lidande och plågsamma död på korset – och den skrämmande, eviga vistelsen i helvetet som väntade alla de syndare som inte trodde på den kommande uppståndelsen. Den mer ”positiva” ortodoxa kyrkan lade istället tonvikten på påskdagen – dagen då Jesus sägs ha uppstått.
Påskhelgen började egentligen igår torsdag, trots att det inte är helgdag då. (Det är den ju t ex i Norge.) Det var på skärtorsdagens kväll som Jesus samlade sina lärjungar för en sista måltid. Och denna kvällsvard lever kvar i den kristna kyrkan än idag. Den har gett upphov till kyrkans allra viktigaste heliga handling – nattvarden.
Det är under nattvarden som en människa visar att hon är kristen. Under denna “måltid” ingår eller förnyar den kristne förbundet med gud. Förbund på grekiska heter testamente och nattvarden har gett namnet “Nya Testamentet” till den del av bibeln som handlar om Jesus.
Påsken är kristendomens absolut viktigaste högtid. En högtid som egentligen borde firas samtidigt som judarna firar sin påsk. Vilket naturligtvis var det som Jesus gjorde när han tog med sig lärjungarna till templet i landets huvudstad Jerusalem. De skulle högtidlighålla minnet av Moses och sitt folks uttåg ur Egypten. Det var i samband med “vistelsen” i Sinai, efter uttåget, som Jahve (=gud) och det judiska folket slöt ett förbund. Moses fick de tio budorden av Jahve. Han lovade att det judiska folket skulle följa budorden och i gengäld lovade Jahve att betrakta och behandla judarna som sitt folk. Det var det gamla förbundet, “Gamla Testamentet”.
Den unge snickaren Jesus från Nasaret hade tämligen radikala åsikter, kanske till och med revolutionära. Jesus var mycket medveten om att han betraktades som ett hot av de judiska skriftlärda och de religiösa ledarna i det judiska rådet.
Efter den sista måltiden greps Jesus. Och efter en härva av politiska ränker, misstänkliggöranden och lögner från etablissemangets sida under en mycket hektisk fredagsnatt fick den oppositionella systemkritikern sin dom. Han dömdes till döden. Senare under dagen fick Jesus sona med sitt liv i en mycket plågsam kvävningsdöd uppspikad på ett kors. Det var en lång fredag för Jesus, men det var så romarna, på uppdrag av det judiska Stora rådet, avrättade upprorsmän.
Nu för tiden är det en allt mindre del av befolkningen i Sverige som funderar på vad som hände i Palestina för tvåtusen år sedan. Traditioner och tro har förändrats. Idag finns inte mycket kvar av den kristna påsken. Nu är påskhelgen den helg då gemene kvinna och man slår rekord i godisätning. Och barnen klär ut sig till påskgummor och påskgubbar. Och kycklingar pryder hus och hem. Och kanske äts det ett och annat ägg också. Och sill… Under de senaste åren har allt fler amerikanska harar gjort sina intåg i de gamla traditionerna – och det är ett elände.
Sannolikt är det dock så att inte bara gemene man utan kanske framför allt dagens unga generation har tänkt mer på liv och död de senaste åren än både far- och morföräldrar och deras far- och morföräldrar. Nu går tankarna till Rysslands fruktansvärda angreppskrig i Ukraina och framför allt till Israels folkmord i Gaza. Ett “krig” som stora folkmassor i Israel protesterar mot och så också de ultraortodoxa judarna 
för att de anser att folkmordet strider mot det heliga förbundet som Moses slöt med Jahve.
Och samtidigt som tusentals palestinska barn och kvinnor sprängs i bitar så passar Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) på att göra ett officiellt besök i Israel…
På hemmaplan i Sverige talar rikspolitiker och media alltmer om svenskt deltagande i kommande krig. Vi fick höra att NATO-inträdet var ett sätt att hålla Sverige utanför krig. Som alliansfriheten har gjort i några hundra år… Efter inträdet är det motsatsen som gäller. Nu verkar det som om hela det svenska etablissemanget har anammat den orwellska doktrinen från boken “1984”:
“Krig är fred!”
När man i sin ungdom läste George Orwell så skrattade man åt det absurda i denna doktrin. Tänk vad tiderna förändras…
Och i USA har den nya och enlig egen utsago strikt kristna presidenten gått ytterligare ett steg och anammat de andra doktrinerna i “1984”:
”Frihet är slaveri”
”Okunnighet är styrka”
USA som leder det NATO som våra ledare eftersträvat medlemskap i, och som vi fick tack vare våra eftergifter till Turkiet…
Tänk vad tiderna förändras.
Och med dessa rader önskas alla en så Glad Påsk som möjligt…
KF på onsdag: Utvärdering av 2024 mm
Så närmar det sig återigen ett sammanträde med kommunfullmäktige. Det förra slog ett slags rekord, det varade bara i 19 minuter. (Se “Kort KF imorgon”.) Det sägs dock att det var ett ännu kortare sammanträde under “stadsfader” Hadar Karlssons tid, någon gång under 1960- eller 1970-talet… Det kommer emellertid inte att slås något rekord nästa onsdag.
Dagordningen består av 29 ärenden och underlaget av 734 sidor. Så här ser dagordningen ut:
Som uppmärksamma, och trogna, bloggläsare märker så har de allra flesta ärendena varit i kommunstyrelsen, där de har, som det heter, beretts. Jag har beskrivit flera av dem i några tidigare blogginlägg, och hänvisar dit för de som vill få ännu mer “kött på benen”. (Se “Mycket tungt KS imorgon” och “KS (2/4): Ingen bra dag för V eller MBP”.)
Sammanträdet börjar med två informationspunkter. Det blir en information från revisionen om ”Granskning av IT – och informationssäkerhet i praktiken”. Det skrev jag om när revisionsrapporten blev offentlig i december. (Se “IT: Dyrbar phishing gav napp”.) Det diskuterades inte mycket i KS om revisorernas kritik, trots att ett yttrande antogs som liksom “viftade bort” en stor del av kritiken istället för att ta den till sig. (Se “KS (2/4): Ingen bra dag för V eller MBP”.)
Den andra informationen inleder kan man säga utvärderingen av år 2024. Informationen handlar om den personalekonomiska redovisningen, populärt kallad ”PEK:en”. Det är en redovisning av fakta och information om kommunens anställda; om åldersstruktur, löneläge, sjukfrånvaro och mycket mer. PEK:en fastställs sedan av fullmäktige.
De andra två ärendena om 2024 är “Nämndernas verksamhetsberättelser” och “Kommunens bokslut och årsredovisning”. Det är två punkter som till stor del överlappar varandra, och det ger ibland upphov till viss förvirring. Nämndernas verksamhet och budget brukar diskuteras på båda ärendena.
Det brukar vara så på dessa två ärenden att representanter från de styrande partierna, ofta nämndsordförandena från S+C, berättar om hur bra allt blev, hur utmärkt verksamheterna fungerade och att allt i kommunen var “frid och fröjd”. Oppositionspartierna, eller kanske mest Vänsterpartiet, har en tendens att lyfta den andra sidan, dvs vad som var mindre bra och hur resurserna kunde ha fördelats annorlunda för en bättre verksamhet. Fast verksamheten tycks ibland vara mindre viktig för de styrande partierna – det är därför det mesta mer eller mindre skönmålas från talarstolen. De styrande partierna med kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) i spetsen prioriterar siffrorna i bokföringen och årsredovisningarna. Formeln är enkel, ju bättre resultat desto framgångsrikare kommun är Vänersborg.
Och kommunen gjorde ett förvånansvärt bra resultat 2024. Så lyder budskapet. Det budgeterades med 1 milj kr i överskott. Det visade sig bli ett överskott på 69 milj kr. (Det var bland annat mer statsbidrag och större skatteinkomster än beräknat.) På onsdag kommer därför S+C+KD+MP att slå sig för bröstet och hävda att de har fört en fantastisk politik… Moderater och Liberaler har egentligen samma syn på siffror i de olika “budgetdokumenten”. De kommer nog att kontra med att resultatet är för litet. Sverigedemokraterna har inga kommentarer och kommer att sitta tysta i sina stolar. Vänsterpartiet kommer sannolikt att säga typ “vad var det vi sa”. Det fanns ett antal fler miljoner som kommunen skulle ha kunnat använda i verksamheterna. Till skola, vård och omsorg.
Vänsterpartiets budgetförslag för 2024 skilde sig nämligen från det beslutade förslaget. Vänsterpartiet föreslog ytterligare drygt 20 milj kr till välfärden. Vi i V räknade med att det skulle komma nya statsbidrag som skulle förbättra kommunens ekonomiska läge. Och skulle det mot förmodan gå “åt skogen”, så fanns kommunens resultatutjämningsreserv på 50 milj kr som en buffert.
Det betyder att socialnämnden eller barn- och utbildningsnämnden hade kunnat få 20 milj kr “extra”. Och kommunen skulle ändå ha gjort ett resultat på nästan +50 milj kr – mot beräknade +1 milj kr i juni 2023… Men så tänker bara en vänsterpartist…
På ärende 7 kommer samtliga nämnder och ledamöter att beviljas ansvarsfrihet för det gångna året. Och det även om politikers fördelning av pengar har lett till tuffa arbetsvillkor i vården av våra äldre eller att bristande stöd har resulterat i att ett antal ungdomar inte har kommit in på gymnasiet. Eller att tilliten till politiker fortsätter att minska i kommunen.
Ärendena 10 till 15 behandlar motioner från de olika partierna. Jag har skrivit om samtliga motioner i inlägget “KS (2/4): Ingen bra dag för V eller MBP”. 
Dock inte om motionen om gradängen vid Huvudnäsaulan som lämnades in redan i februari 2024.
Innan kommunstyrelsen hade tydligen de styrande partierna och M kommit överens om hur ett beslutsförslag skulle se ut. Och det var ett bra förslag, så nu kommer det till fullmäktige.
”Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att i samband med arbetet att utveckla vår stadskärna samverka med berörda nämnder, fastighetsägare, näringsliv och andra berörda var i Vänersborgs centrum en gradäng eller annan typ av flerfunktionell sittplats skulle kunna placeras, principer för dess utformning samt vad det skulle kosta att anlägga och förvalta den.”
SD:s motion om gång- och cykelväg över hamnkanalen till Blåsut blir besvarad eftersom Vänersborg ska få en GC-bro från Trollhättan. (Se TTELA “Olidebron i Trollhättan flyttas till Vänersborg”.)
De andra motionerna blev avslagna i kommunstyrelsen. Det kommer de säkerligen att bli i kommunfullmäktige, men inte utan diskussion. Det handlar om Liberalernas motion om “barn och ungas inflytande i Vänersborg och kommunalpolitiken”, Medborgarpartiets motion om att “kommunen kan vara behjälplig med hämtning av invasivt växtmaterial” och Vänsterpartiets två motioner om att “erkänna och uppmärksamma den internationella dagen för att bekämpa islamofobi” och att “införa fri ledsagning och ledsagarservice”.
Moderaterna har lämnat in två nya motioner. Robin Danielsson (M) vill:
“inrätta en särskild tjänst inom socialtjänsten med fokus på att identifiera, utreda och stoppa bidragsfusk genom noggranna kontroller och uppföljningar.”
Och Ann-Helen Selander (M), Sofia Jacobsson Blixt (M) och Henrik Harlitz (M) motionerar om ökad trygghet genom kamerabevakning.
Till sist har 5 medborgarförslag lämnats in. Dessa förslag ska nu in i kommunens kvarnar för att utredas. De handlar om att “göra om Norra skolan till ett museum”, “alla ska kunna hyra trafiköar”, “renovera Sjövallens grillplats”, “om hundrastgård i Onsjö” och “fler papperskorgar”.
Sedan är det påsk…
Anm. Du kan läsa i blogginlägget ”KF (16/4): Var 2024 ett bra år?” hur debatterna utvecklade sig i fullmäktige.
BUN: Budget 2026 (2/2)
I mitt förra blogginlägg beskrev jag det budgetförslag som barn- och utbildningsförvaltningen har utarbetat och föreslagit politikerna i barn- och utbildningsnämnden (BUN) att anta på fredagens sammanträde. (Se “BUN: Budget 2026 (1/2)”.)
Barn- och utbildningsförvaltningen skriver att volymminskningen, på grund av det minskade antalet barn och elever de närmaste åren, frigör budgetmedel. Det är den avgörande utgångspunkten för hela budgetförslaget. Dessa “frigjorda” budgetmedel ska möjliggöra en satsning på tidiga insatser i förskolan, att utöka vistelsetiden med 10 timmar och permanenta en tjänst som insatskoordinator. Samtidigt skriver förvaltningen att enheternas budget minskar, och:
“Lägre budget medför att kostnaderna behöver minskas, alltså måste personalstyrkan minskas på enheterna.”
Det ger upphov till flera frågor. Särskilt kanske med tanke på att förvaltningen inför innevarande år (2025) skrev att det krävdes en generell besparing motsvarande en neddragning av 16 tjänster (10,4 milj) för att kunna bedriva verksamhet inom föreslagen budgetram. Vilket i sin tur skulle betyda:
“försämrade möjligheter att möta barns och elevers individuella behov.”
Och nu ska personalstyrkan minskas år 2026 i både förskola och grundskola med motsvarande ungefär 8,8 milj kr på grund av det minskade antalet barn och elever.
Jag har väldigt svårt att se hur denna ekvation ska gå ihop och i synnerhet hur besparingen i grundskolan ska gå till. Elevminskningen kommer ju inte att vara samlad till en klass eller till en årskurs eller till en skola. Antagligen kommer de 90 färre eleverna i F-9 mellan 2025 till 2028, dvs 30 elever färre per år, att vara utspridda i alla årskurser och i de flesta av kommunens delområden. 
Hur ska BUN kunna spara några pengar om det blir två elever färre på Mulltorp, Skerrud respektive Rösebo? Eller hur ska nämnden spara på personal om det blir en elev mindre i varje klass i de tre årskurserna på en högstadieskola? Det skulle innebära 28 elever i varje klass i stället för 29. Det torde vara omöjligt att slå ihop de tre klasserna i en årskurs till två…
Hade det varit tvärtom, dvs 30 fler elever varje år, är det självklart att det inte skulle kunna skapas en ny klass på en viss skola med dessa elever. Eleverna skulle placeras ut, någon elev här och någon annan där – i den här klassen blir det 27 elever istället för 25, i en annan 29 istället för 28. Alla skulle beredas plats i befintliga klasser. Nu gäller det dock en minskning med 90 elever. Vilka HELA klasser vid vilken skola kan vi minska?
Om det går att slå ihop klasser på någon mindre skolenhet så är det en tämligen ingripande åtgärd, dels för elever och vårdnadshavare men också för de lärare, som arbetar kvar, att få fler elever i sina klasser. Det är stor skillnad på arbetsbörda med t ex 25 elever i en klass istället för 20.
De fem fackförbunden i skolan, Kommunal, Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Vision och Vårdförbundet, har lämnat ett yttrande över budgetförslaget i Förvaltningens samverkansgrupp (FSG). I yttrandet står det att det är viktigt:
“att utifrån den nämnda demografiska utmaningen prioritera att inte minska på personaltätheten. En eventuell neddragning av personal skulle oundvikligen få negativa konsekvenser för barnens och elevernas välbefinnande och lärande.”
Gapet mellan behov och resurser blir än större med det liggande budgetförslaget – och personalen riskerar att må sämre. Större klasser och minskad personaltäthet ger en stor effekt, inte bara på arbetsbördan, utan också på arbetsmiljön. Trivseln minskar och otryggheten ökar, både för elever och personal. Minskad personaltäthet betyder också att varje elev får mindre individuell lärartid – och stöd, samtidigt som behovet av särskilt stöd ökar i större klasser.
Fackförbunden skriver:
“Redan idag signalerar personalen i förskola och skola en ansträngd arbetsmiljö. Medarbetarenkäten visar en upplevd brist på överensstämmelse mellan mål och tillgängliga resurser samt svårigheter att koppla bort arbetet under fritiden, vilket påverkar hälsan negativt. En personalminskning i detta läge skulle ytterligare förvärra situationen och riskera att leda till ökad personalomsättning och sämre kvalitet i verksamheten.”
Jag har svårt att se att det skulle kunna minskas på andra yrkeskategorier i skolans värld. Det har redan gjorts stora besparingar på resurspersoner med visstidsanställning under de senaste 2-3 åren.
De fem fackförbunden i skolan uttrycker det så här:
“Den demografiska utmaningen, med en utspridd minskning av barn och elever över hela kommunen, skapar betydande bekymmer. Detta innebär att nödvändiga lokal- och personalkostnader inte kan reduceras i samma takt som elevantalet.”
Befolkningsprognosen visar att från 2025 till 2028 kommer antalet barn i åldern 1-5 år att minska med cirka 150, dvs 50 barn om året. Precis som i grundskolan kommer denna minskning inte att uppstå på en enda avdelning eller på enbart en förskola. En besparing av personal skulle då innebära att personal får gå ner i tjänst eller att barnen flyttas om till andra avdelningar eller förskolor så att någon förskola, avdelning eller modul kan avvecklas. Det kan innebära omställningar för barnen med nya kamrater, nya lärare, ny miljö etc. Det kan också finnas risk för större barngrupper och minskad personaltäthet.
Jag har svårt att förstå att pengar ska kunna frigöras i grundskolan. Det är snarare så att det skärs ner på resurserna till eleverna i grundskolan och flyttas till en satsning på förskolan. Och hur rektorerna på kommunens grundskolenheter ska klara detta kan jag inte förstå. Det måste ju som minimum finnas en lärare i varje klass!
Elevantalet minskar men samtidigt ser vi en stor ökning av elevernas behov av stöd. Detta gäller särskilt antalet elever i behov av särskilt stöd, extraordinärt stöd (=insatser utöver det särskilda stödet, se Skolverket) och elever i anpassad grundskola.
Fackförbunden skriver:
“Vi ser ett växande problem eftersom elevantalet minskar samtidigt som elevernas behov ökar markant. Detta gäller särskilt antalet elever i behov av särskilt stöd och elever i anpassad grundskola.”
Det här är något som rektorer och förvaltningen har påpekat i flera år. I motsvarande budgetförslag förra året skrev förvaltningen att besparingsåtgärderna skulle innebära:
“försämrade möjligheter att möta barns och elevers individuella behov.”
I årets underlag står det ingenting om hur det ska gå med elever i behov av stöd om personalstyrkan minskas. Det enda som nämns om särskilt stöd är att det utreds och att en kartläggning pågår…
Som inledning till den långa verksamhetsberättelsen för 2024, som behandlades på sammanträdet i februari, skrev förvaltningen:
“Samtidigt har det under året varit fortsatta utmaningar kopplat till hög arbetsbelastning för personalen inom våra olika verksamheter. Balansen mellan krav och resurser är utmanande. Det är svårt att möta barn och elevers behov av särskilt samt extraordinärt stöd, svårt att få till en hållbar organisation och gemensam planeringstid. Detta visar sig också i de kunskapsresultat som avslutade höstterminen 2024, där stora kliv behöver tas framåt för att klara det grunduppdrag som barn- och utbildningsnämnden har, att elever blir behöriga till gymnasiet. Fullföljda studier genom grundskolan och gymnasieskolan är avgörande för att komma vidare till högre studier eller ut på arbetsmarknaden.”
Jag ser inte att budgetförslaget för 2026 med neddragningarna på personalen kommer att bromsa upp eller bryta denna utveckling…
Till sist två frågor om budgetförslaget:
- Den 1 juli 2025 träder en ny lag om skolbibliotek i kraft. Det blir krav på bemanning av skolbibliotek. Förvaltningen bedömer att det finns möjlighet att anställa två skolbibliotekarier. Räcker två bibliotekarier till alla skolenheter?
- Det planeras en neddragning av centrala tjänster på barn- och utbildningsförvaltningens stödfunktioner nästa år med 3,1 milj kr. Vad innebär det för rektorernas arbetssituation och rektorernas uppdrag som pedagogiska ledare?
Det är lätt för Vänsterpartiet att hålla med fackförbunden när de avslutar sitt yttrande över budgetförslaget i Förvaltningens samverkansgrupp (FSG):
“Under förutsättning att tidiga insatser i förskolan finansieras fullt ut utan personalminskningar och barngruppsförtätningar samt att rektorer får möjlighet att leva upp till även det statliga uppdraget gällande att kunna tillgodose det stöd som alla elever har rätt till ställer sig Kommunal, Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Vision och Vårdförbundet eniga till Barn- och utbildningsnämndens budgetförslag för 2026.”
Anm. Det går att ladda ner fackförbundens yttrande här.
Anm. Här kan du läsa hur BUN beslutade i ärendet – ”BUN (11/4): Budget 2026”.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer