Stefan Kärvlings blogg

Imorgon måndag, dagen efter valet, sammanträder kommunens barn- och utbildningsnämnd (BUN). Vissa ledamöter kommer att släpa fötterna efter sig in i konferensrummet, medan andra kommer att glatt studsa in på lätta fötter. Vi får se vem som kommer att göra vad…

Vi får också se om ordförande Bo Carlsson (C) har klarat sig undan feber. Han kände sig lite krasslig igår på Bygdefesten i Brålanda – denna fantastiska tillställning. I år var det antagligen fler besökare än någonsin. Och mängder av gamla elever. Ja, det var länge sedan de satt i mitt klassrum på Dalboskolan. Det var Anna-Karin, Peter, Victoria, Ingemar, Daniel, Marcus, Jonna med många fler. Och 9 partier var där, alla utom Miljöpartiet, men istället var Sunt Förnuft där med stora förhoppningar om att komma in i politikens finrum. Om det nu är särskilt städat varje gång…

BUN:s dagordning har följande utseende:

Första ärendet på dagordningen är delårsrapporten. Det kan förefalla lite otaktiskt att börja med den här rapporten. De som släpade sig in i lokalen kommer säkert att sjunka ännu djupare ner i stolarna. Men även om ledamöterna läser flera delårsrapporter varje år, så står det mycket både intressant och viktigt i dem.

Kunskapsresultat

Delårsrapporten innehåller som vanligt både positiva och bekymmersamma uppgifter. Men det är mycket glädjande att flera skolresultat har förbättrats.

Gymnasiebehörigheten i årskurs 9 i de kommunala skolorna har ökat. Efter sommarskolan var 85,1 procent av eleverna behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Det betyder att 430 av 492 elever var behöriga. Det är ett bra resultat och det är högre än nämndens ambitionsnivå. Resultaten visar samtidigt en skillnad mellan flickor (81,2%) och pojkar (88,6%).

Andelen elever i årskurs 9 som uppnått betygskriterierna i alla ämnen på de kommunala skolorna uppgår till 70,7 procent. Det är högre än nämndens ambitionsnivå för 2026. Av 417 elever har 295 elever godkänt betyg i alla ämnen. Samtliga högstadieskolor har förbättrat sina resultat sedan höstterminen. Men trots allt är fortfarande närmare tre av tio elever inte godkända i minst ett ämne. Resultaten visar också här en skillnad mellan pojkar (76,4%) och flickor (64,5%).

Meritvärdet för niondeklassarna uppgår till 214 poäng. Det är bättre än föregående år, då var meritvärdet 210 poäng. Det är dock under nämndens ambitionsnivå. Lite oroväckande är att meritvärdet fortsatt ligger under det modellberäknade värdet. (Ett modellberäknat värde är ett statistiskt förväntat resultat som en skola eller kommun ”borde” uppnå utifrån sina elevers bakgrundsförutsättningar t ex föräldrarnas utbildningsnivå och elevsammansättningen t ex andelen nyinvandrade elever.)

Det är en utmaning att skillnaderna mellan skolorna är ganska stora när det gäller kunskapsresultaten. Det tycks som om eleverna på Dalboskolan klarar sig bäst (som på 1990-talet) och att eleverna på Silvertärnan har det lite jobbigare.

Det är intressant att pojkarna presterar bättre än flickorna. Det brukar alltid vara tvärtom. Det tål nog att titta lite närmare på. Det var inte många år sedan nämnden hade ett särskilt och längre pass där vi fick information och diskuterade varför killarna presterade sämre. Kanske är en faktor att det tycks som om dagens tonårsflickor verkar må ganska dåligt.

Skolornas analyser kopplar förbättringen i elevernas kunskapsresultat till:

“kartläggningar i kärnämnen, differentierad undervisning, dubbelbemanning, mindre undervisningsgrupper, extra undervisningstid samt ett nära samarbete mellan lärare, mentorer och elevhälsa.”

Dessutom intensifierades insatserna under vårterminen i årskurs 9.

“För att ytterligare förbättra elevernas kunskapsresultat behöver verksamheterna förutom att fortsätta med ovanstående utveckla undervisning och stödinsatser genom … insatser för att stärka elevers läs-, språk- och matematikutveckling. Särskild uppmärksamhet behöver även riktas mot elever med hög frånvaro, psykisk ohälsa och tidigare kunskapsluckor för att fler elever ska nå gymnasiebehörighet.”

Jag undrar dock, utifrån de förbättrade kunskapsresultaten, hur förhåller sig de redovisade resultaten till elevernas resultat på de nationella proven.

I årskurs 6 är resultaten sämre. “Gymnasiebehörigheten” minskade från 74,0 procent till 70,5 procent. Det betyder att nästan tre av tio elever saknar behörighet till gymnasiets yrkesprogram. Andelen elever som har godkänt betyg i alla ämnen är 64,8 procent. Det betyder att 141 av 400 elever saknar godkänt i minst ett ämne.

Även i årskurs 6 är skillnaderna mellan skolorna mycket stora. På Skerrud hade 90,9 procent av eleverna godkänt i alla ämnen. På Tärnan är motsvarande andel 27,0 procent. Det är ett tydligt tecken på att likvärdigheten mellan skolorna fortfarande är en viktig utvecklingsfråga.

Budget

BUN redovisar ett överskott på 8,7 milj kr efter augusti. Prognosen för hela året är ett nollresultat.

Överskottet förklaras bland annat av lägre lokalkostnader än budgeterat, vakanshållning av tjänster inom barn- och elevhälsan och ännu ej förbrukade anslag. Hyreshöjningarna efter renoveringarna av Skördegatans förskola och Tärnanskolan har ännu inte börjat belasta nämnden. Det är en tillfällig effekt som gör att ekonomin ser bättre ut än den annars hade gjort.

Personalkostnaderna har ökat med 12,7 milj kr jämfört med samma period föregående år. Ökningen motsvarar 2,7 procent, vilket är något lägre än löneökningarna i 2026 års lönerevision på 3,0 procent. Omkostnaderna har ökat med 15,6 milj kr, bland annat på grund av högre lokalkostnader, ökade måltidskostnader och inflation.

Vi kan också konstatera att inom förskoleklass och grundskola årskurs 1-9 prognostiseras elevantalet att fortsätta minska jämfört med bokslut 2025. Prognosen ligger även under budgeterad nivå.

Kostnaderna för elever med särskilda stödbehov är fortsatt höga, särskilt avseende psykosociala och språkliga insatser. Det är en fortsatt ekonomisk utmaning.

Personalens arbetsmiljö

Den totala sjukfrånvaron i barn- och utbildningsförvaltningen var 7,2 procent under januari-juli 2026. Det är en ökning från 7,1 procent samma period 2025. Korttidssjukfrånvaron har minskat, men långtidssjukfrånvaron ökat.

Delårsrapporten säger att en förvaltningsövergripande arbetsgrupp arbetar med att analysera orsakerna till obalans mellan krav och resurser. Det är bra, men det återstår att se vilka konkreta åtgärder som kommer att vidtas. Det är svårt att förbättra skolresultaten utan att samtidigt ha en personalstyrka som orkar och hinner med sitt uppdrag. Arbetsmiljö, bemanning och kvalitet hänger ihop.

Barns och elevers hälsa och trygghet

Rapporten innehåller också flera positiva uppgifter om trygghet, vuxenstöd och stöd i skolarbetet. Men den beskriver samtidigt en rad hälsoutmaningar, särskilt bland flickor. Stress, nedstämdhet, sömnproblem och koncentrationssvårigheter återkommer. Den fysiska aktiviteten har minskat över tid och många sitter alldeles för länge framför skärmarna.

Det är positivt att “Handlingsprogrammet för förebyggande arbete barn och unga” pågår. Men flera insatser är fortfarande i uppstarts-, implementerings- eller utvecklingsfas. Det betyder att nämnden behöver följa upp om arbetet leder till förbättringar för eleverna. Att ett program finns är inte samma sak som att det får effekt.

Revisionsrapport elevhälsan

Kommunens revisorer har genom EY genomfört en granskning av elevhälsan i Vänersborgs kommun. Granskningen visar att nämnden har säkerställt en tillräcklig uppföljning av elevhälsans arbete och att elevhälsan är ändamålsenlig.

Revisorerna rekommenderar att:

• “Tydliggöra effekterna av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i uppföljningen inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet.”
• “Fortsatt följa och föra dialog om likvärdighet i elevhälsoarbetet med fokus på skillnader mellan skolor och stadier.”

Revisionsrapport “Förstudie av kvalitet i förskolan”

Syftet med förstudien har varit att kartlägga risker för bristande kvalitet inom förskolan. I ett missiv till slutrapporten står det att kommunrevisionen ser positivt på nämndens kvalitetsstyrning, samt:

“noterar särskilt hur nämndens verksamhet har omhändertagit förskolans strävansmål och konkretiserat dessa för att möjliggöra uppföljning av barnens progression.”

Men revisorerna har identifierat en risk:

“Risk för att barn- och utbildningsnämnden inte säkerställer likvärdiga förutsättningar mellan kommunens förskolor.”

Förändringar i lärares och förskollärares undervisningsuppdrag

Det har under sommaren skett förändringar i Skollagen om omfattning av tiden för lärares och förskollärares undervisningsuppdrag. De två viktigaste förändringarna är som jag ser det:

• “Det regleras i skollagen att det i lärares och förskollärares undervisningsuppdrag ingår undervisning samt planering och uppföljning av undervisningen.”
• “Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om omfattningen av tiden för de olika delarna av undervisningsuppdraget.”

Det är bra och nödvändiga förändringar, men samtidigt ökar kommunens kostnader. Fler pedagoger måste anställas. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2027. (Se “Förordning (2026:1487) om omfattning av tiden för lärares och förskollärares undervisningsuppdrag”.)

Workshop: Målvärden med ambitionsnivåer

I Mål- och resursplan 2027-2029 återfinns barn- och utbildningsnämndens budgetförutsättningar för 2027, målvärden med ambitionsnivåer och riktade uppdrag från kommunfullmäktige. De kommer utgöra en del av barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan 2027-2029. Nämnden kommer att få information och sedan följer en workshop om “förväntade resultat – uppnå” med tillhörande ambitionsnivåer som också ska vara en del av barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan 2027-2029.

Sedan går man skrattande eller gråtande hemåt. Gråtande om den nuvarande regeringen får sitta kvar, denna gång med SD i regeringen – och Sverige fortsätter att delas upp i “vi och dom”… Och dom hör inte hemma i Sverige – eller Vänersborgs kommun…