Arkiv
BUN 14 maj: Småskolorna ska vara kvar!
Politisk taktik, rävspel, överbud… Det hände mycket i rum 225 när Barn- och Ungdomsnämnden hade sammanträde idag. Men först den glädjande nyheten:
Småskolorna ska vara kvar!
Samtliga oppositionspartier i nämnden kom tidigt överens – och lade fram ett gemensamt förslag:
”Oppositionens förslag till ärende 5 strukturell översyn
Efter en lång strukturell översyn samt dialog med medborgarna har Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Välfärdspartiet följande förslag till beslut.
Barn och Ungdomsnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige:
- Att behålla de skolor vi idag har verksamhet i
- Att optimera nyttjandet av kommunens lokaler, samt när det är möjligt att gå ur externa lokaler
- Att skolsituationen utreds avseende en ev. utbyggnad eller ny skola i västra stadsdelen av Vänersborg
Vi ställer oss bakom förvaltningens bedömning att denna skolorganisation kräver ytterligare ekonomiska resurser.”
Förslaget antogs med röstsiffrorna 8-5. Det var bara mini-alliansens partier som röstade mot.
Det här är en unik händelse i Vänersborgs moderna politiska historia: Samtliga oppositionspartier enar sig kring ett gemensamt förslag! Till gagn för alla de medborgare som har lagt ner ett enormt arbete för att bevara småskolorna.
Oppositionen lade också ett tilläggsförslag angående Väne Ryr. Tyvärr ville inte socialdemokraterna medverka i detta förslag, men de sade inte heller nej. Förslaget från Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Välfärdspartiet om Väne Ryr löd:
”Utreda möjligheterna att åter öppna Väne-Ryrs skola för verksamhet hösten 2012 med start av förskola och förskoleklass samt fritids 2012 och på sikt åk F-3 samt fritidsverksamhet även åk 4-6.”
Vid voteringen avstod följaktligen socialdemokraterna, vilket ledde till röstsiffrorna 5-5. I ett sådant läge avgör ordförandes röst. Det betydde att förslaget avslogs.
Sammanfattningsvis: Barn- och Ungdomsnämnden föreslår kommunfullmäktige att bevara alla skolor utom Väne Ryr och Sundals Ryr.
Jag ska återkomma till mini-alliansens förslag senare, men först en lite resumé om hur sammanträdet gick till.
Ärendet om skolorna startade kl 10.30. Ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) inledde ärendet med att säga:
”Jag vill helst ha ett enigt beslut.”
Kerstin Andersson (FP) höll med Eckerbom:
”Vi måste vara öppna för kompromisser. Annars blir det ingen ordning på någonting. Vi vill se era förslag. Kan vi enas vore det väldigt bra. Vi vill samma sak.”
Lite desperat kan man väl tycka. Kompromiss så här i sista stund… När mini-alliansen vet att oppositionen har bestämt sig… Dessutom hade mini-alliansens partier själva inte lagt något förslag. Det skulle ta ytterligare några timmar. De ville se oppositionens först… Av någon anledning.
Eckerbom kom snabbt in på pengar:
”Vi kan inte säga till kommunfullmäktige att ge mer pengar! Om alla husen ska vara kvar måste vi ha mer pengar. Vi kan inte begära mer pengar av kommunfullmäktige.”
Det tyckte jag att BUN kunde. Det gör alla andra nämnder. De begär det de anser sig behöva för verksamheten. Sedan är det fullmäktiges ansvar att prioritera. Så tycker mini-alliansen i BUN att man inte ska göra…
Annalena Levin (C) tyckte att mini-alliansens ledamöter satt på två stolar.
”Ni tänker med kommunfullmäktigehatten!”
Efter en ajournering (=mötet avbryts för att partierna ska kunna diskutera) så visade det sig att Eckerbom Wendel hade tillkallat kanslichef Katrin Siverby till sammanträdet. Kanslichefen skulle uttala sig om oppositionens förslag(!). Mycket märkligt agerade av nämndens ordförande. Visst kan nämndens ordförande ogilla oppositionens förslag, men att tillkalla en jurist…
Oppositionen stod fast vid sitt förslag.
Klockan 14.55 lämnande mini-alliansen sitt förslag! Notera alltså, först efter det att ärendet diskuterats i nästan 4,5 timmar (med avbrott för lunch) lämnar de styrande sitt förslag. Också en mycket märklig ordning. Men det var naturligtvis ett resultat av politisk taktik och rävspel. Och överbudspolitik…
Mini-alliansens förslag:
- ”Barn- och ungdomsnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige att avveckla Sundals Ryrs skola och Väne Ryrs skola från och med höstterminen 2012.
- Kommunfullmäktige föreslås utöka barn- och ungdomsnämndens ram med 35 mkr i enlighet med barn- och ungdomsförvaltningen utredning avseende Strukturell översyn, för att i övriga skolor bedriva utbildning med adekvat kvalité i enlighet med gällande lagar och avtal.
Not: Skulle kommunfullmäktige inte besluta i enlighet med ovannämnda förslag, så föreslås kommunfullmäktige att i stället avveckla skolenheter i enlighet med tjänsteyttrande 120508 för att åstadkomma en budget i balans. - Kommunfullmäktige föreslås att avsätta ett investeringsutrymme om 12 Mkr år 2013, 30 Mkr år 2014, 60 Mkr år 2015, för att tillskapa elevplatser i området Öxnered- Blåsut-Katrinedal —Centrum, och tillskjuta barn- och ungdomsnämnden ramökning för att täcka kapitaltjänstkostnader för denna investering.”
Tidigare under mötet hade Eckerbom sagt, att nämnden inte kunde begära mer pengar av kommunfullmäktige. (Se ovan.) Men nu gällde helt plötsligt inte det. Istället klämmer mini-alliansen till med en summa på 35 miljoner kr. 35 miljoner kr! Då ska man komma ihåg att för en månad sedan beslutade mini-alliansen att yrka på en budget för BUN på minus 5 miljoner kr, jämfört med i år. Och helt plötsligt, klockan 14.55, så höftar man alltså till med 35 milj kr mer.
Wow!
Denna ”överbudspolitik” är som tagen från historien om bröderna Gracchus i det gamla Rom på 200t f.Kr.
Begär mini-alliansen att medborgarna ska tro på att denna ko-vändning är seriöst menad? Tror någon att mini-alliansen hade lagt detta förslag, om det inte hade funnits en enad opposition för att bevara småskolorna?
Det ska bli mycket intressant att se hur långt mini-alliansen driver detta ekonomiska krav. Lägger de ett förslag på denna summa i kommunfullmäktige, så lovar jag, och jag tror många vänsterpartister med mig, att rösta på förslaget. Vilket innebär att förslaget i så fall får majoritet i kommunfullmäktige! Det blir upp till bevis. Är det någon som tror att mini-alliansen tänker fullfölja sitt krav?
Den som lever får se, men jag anser (tills motsatsen bevisas) att detta är ett ”fult trick” för att försöka splittra oppositionen. Med syftet att kunna lägga ner skolor. Jag har under mina år som politiskt aktiv inte varit med om något liknande.
Mini-alliansens förslag är också unikt på det sätt att det innehåller en ”not”. Men det är väl själva vitsen med hela förslaget.
En ”not”? Vad betyder det? Betyder det att mini-alliansen ”vet” att det ekonomiska ”budet” på 35 milj kr är så högt, att de andra partierna inte kan acceptera detta? 35 miljoner kr betyder skattehöjning! Vilket en majoritet i fullmäktige är emot (i varje fall än så länge). (Men de har tydligen glömt att Vänsterpartiet är positivt till en skattehöjning, om pengarna går direkt till förskolan och skolan…)
Jag tror att mini-alliansens partier tänker sig, att eftersom en majoritet i fullmäktige är mot en skattehöjning, så ska ”noten” träda i kraft. Så att småskolorna kan läggas ner! Mini-alliansens förslag tycks enligt min mening vara ett sista desperat försök att få igenom sin vilja att lägga ner småskolorna. Att blanda bort korten. Ett taktiskt politisk rävspel – av en ganska dålig sort…
Det är svårt att se att mini-alliansen för en ärlig och seriöst menad politik.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Välfärdspartiet har däremot tagit sitt ansvar. Oppositionens förslag har ingen ”not”. Oppositionens förslag innebär att småskolorna ska vara kvar! Punkt!
Hur mycket pengar som ska tillföras BUN är oppositionen inte riktigt överens om, det är inget att sticka under stol med. Förvaltningens bedömning är dock att det krävs ytterligare 25-30 miljoner kr för att behålla nuvarande skolorganisation. Och den bedömningen ställde sig hela oppositionen bakom.
Inför BUN 14/5 (5): Ursand, Bert och Väne Ryr
Morgondagens dagordning för Barn- och Ungdomsnämnden är inte speciellt lång. Ärendena är redan beskrivna i flera av mina bloggar: Delårsrapporten, Ursands Camping, beslutsförslaget för den strukturella översynen och också beslutsunderlaget för densamma.
Sammanträdet börjar redan kl 08.30, vilket innebär att vi har hela dagen på oss att fatta bra beslut…
När det gäller småskolornas vara eller inte vara har hela medborgardialogen som bekant lett till att en majoritet av politikerna tagit ställning för att bevara småskolorna. Jag är inte säker på att det här hade skett, utan det enorma engagemang som ett par tusen vänersborgare har visat. Hade nämnden fattat beslut ”på egen hand”, så hade säkerligen sagan varit all för några av de minsta skolorna. Heder åt alla som aktiverat sig!
Så här i slutet av dialogen har några ute i Väne Ryr tagit kontakt. De menar att en (definitiv) nedläggning av skolan i Väne Ryr är detsamma som en nedläggning av hela samhället. Väne Ryr blev ju omtalat för någon vecka sedan, när kommunen i en broschyr, och på hemsidan, ville locka folk att köpa tomter. Ett av argumenten för att bosätta sig i Väne Ryr var – skolan…
”Skolan har alla de fördelar den lilla skolan har. Där finns förskoleklass t om årskurs 6.”
Problemet var bara att det inte fanns någon skola. Bara en skolbyggnad. (Nu har kommunen tagit bort ovanstående mening från hemsidan.)
Förutom kyrkan och församlingshemmet finns det inte mycket kvar i Väne Ryr. Fotbollen är borta, affären försvann för länge sedan och bensinstationen med kiosk har slagit igen. Motorvägen utanför samhället är sliten och ljudnivån har enligt uppgift höjts med 22%. Ingen, inte ens de som bor inne i skogen, är opåverkad. Och bullerplank längs järnvägen är inte heller att tänka på, förrän man väcker folk mer än 5 ggr per natt!
Har det sagts mig av boende i Väne Ryr.
På Vänersborgs hemsida står det att Väne Ryr har ”bra utbud av kollektivtrafik”. Jag vet inte om det är så. Enligt vad ”ryrarna” skriver, så går det väldigt få bussar. De skriver att det går snabbare att åka tåg från Vänersborg till Göteborg, än att åka buss från Väne Ryr till Vänersborg…
Det verkar som om flera invånare hellre vill tillhöra Trollhättan eller Uddevalla… Det är inget bra. De som bor i Väne Ryr betalar lika mycket i skatt som övriga vänersborgare. Det tål också att tänka på.
Bert Karlsson ger mig inte heller någon ro så här kvällen före sammanträdet.
Texten i materialet till nämnden, i detta ärende, börjar så här:
”Barn- och ungdomsnämnden har ett arrendeavtal med Dream World Design AB gällande Ursand Camping.”
När jag vänder blad, så hittar jag den första av Bert Karlssons ansökningar. I rutan ”Sökanden” står det:
”Ursands Resort och Camping AB”
Det är företaget Ursands Resort och Camping AB, som söker alla bygglov. När jag läser vidare i materialet, så hittar jag i tjänstemännens sammanfattning:
”Dream World Design AB har inkommit med ansökningar om bygglov.”
Fast så var det ju inte. Det var ju Ursands Resort och Camping AB…
Varför söks bygglov av ett annat bolag än det i arrendeavtalet?
Nu ägs båda företagen i och för sig av Bert Karlsson (med flera), men just detta faktum gör att jag (jag kan inte hjälpa det) blir lite misstänksam. Varför bollas avtal, pengar etc mellan olika företag – som alla ägs av samma personer? Det luktar… Tja, säg ”planering”, så tar jag inte i. Jag hoppas att jag har fel, men när jag läser i en av Berts böcker så blir jag ännu mer ”fundersam”…
”Jag lärde mig mycket av det här. Nämligen att man inte kan lita på någon. … Vi hade förberett oss inför bankattacken genom att arrendera ut spelverksamheten, campingen och restaurangen. … Vi hade kunnat köpa varumärket Sommarland, satt marken på ett bolag, parken på ett annat och sedan arrenderat ut alltihop på 25 år med avtal där arrendatorn bestämmer hur mycket han vill betala. Då hade banken stått där med sina lån.” (Källa: Bert Karlsson: Mitt liv som Bert, sid 159.)
Kanske skall jag ställa följande frågor på morgondagens BUN-sammanträde:
- Vem skall bekosta byggnaderna?
- Hur skall byggnaderna regleras den dagen Bert Karlsson inte vill arrendera längre?
- Vad händer om Dream World Design AB och/eller Ursands Resort och Camping AB går i konkurs?
- Vad händer om Dream World Design AB och/eller Ursands Resort och Camping AB säljs vidare?
- Varför kan man inte invänta en (eventuell) detaljplaneprocess?
Kanske är det just det Vänsterpartiet borde yrka – att Barn- och Ungdomsnämnden motsätter sig nybyggnation på Ursand tills det att en detaljplan för området har upprättats och vunnit laga kraft?
Inför BUN 14/5 (4): Delårsrapporten
Jag vet inte hur många delårsrapporter jag har läst genom åren. Men det har blivit en hel massa. Det utges delårsrapporter både i Barn- och Ungdomsnämnden och i kommunfullmäktige. Flera gånger om året. Nu har jag läst BUN:s första delårsrapport för i år. Delårsrapporten ska behandlas på måndagens sammanträde.
En delårsrapport innehåller en beskrivning av verksamheten under året som har gått (fram till och med april denna gång) och blickar dessutom framåt med lite prognoser och sånt. Den innehåller inget som ska beslutas. Därför brukar det vara regel, att rapporten ganska slentrianmässigt godkänns – och läggs till handlingarna.
När man tittar i den aktuella delårsrapporten, så noterar man t ex att målen för förskolan, grundsärskolan och grundskolan tar ungefär lika mycket utrymme i anspråk som målen för musik-ungdom och arena-fritid. Så brukar det vara, trots att förskolorna och skolorna står för ganska exakt 90% av nämndens verksamhet/budget. (BUN:s totala budget är för övrigt 631 milj kr.) Det känns som att utbildning inte har den plats i rapporten som den borde ha. Men det har den ju inte i kommunens verksamhet heller, så det kanske jämnar ut sig…
Delårsrapporten förklarar inte heller att skolan styrs av lagar och förordningar som beslutats av riksdag och regering. Ännu mindre att det är i Skollagen och Läroplanerna som vi hittar de mål som gäller. Det finns många politiker i kommunen, kanske till och med i Barn- och Ungdomsnämnden, som inte känner till kommunens roll i förhållande till staten. Oavsett om man tycker att det är ”byråkratiskt” eller inte, så måste lagar och förordningar följas. Särskilt viktigt tycker jag att det är, när syftet är att tillvarata barnens och ungdomarnas intressen. Det statliga uppdraget bör stå med i rapporten.
Lite ekonomi.
”Barn och ungdomsnämnden har ett underskott på 0,6 Mkr efter fyra månader. I utfallet för grundskolan ingår skadestånds- och rättegångskostnader för Arbetsmarknadsdomstolens dom avseende fritidspedagoger med 2,7 Mkr.”
Det här har jag kritiserat förut. Varför ska barnen och ungdomarna i förskolan, på fritids och i grundskolan betala kostnaderna för att arbetsgivaren misslyckades med sina planer på att säga upp barnens och ungdomarnas egna fritidspedagoger? (För mer info, klicka här.)
”Nämnden prognos (för hela året; min anm.) visar på ett underskott på 7,9 Mkr varav 7,4 Mkr återfinns under Arena och Fritid.”
Det här förvånar väl ingen vid det här laget.
”Arena och fritid har ett totalt beräknat underskott på 7,4 Mkr. Underskottet avser i huvudsak driften av Arena Vänersborg, som beräknas uppgå till 6 Mkr i högre kostnader än erhållen budget. De resterande 1,4 Mkr avser drift och underhåll av de övriga anläggningarna.”
Det skulle dock förvåna mig mycket om inte kommunstyrelsen gör något åt det här till hösten, dvs BUN ska inte behöva stå för arenans kostnader.
För att täppa till de andra underskotten på Arena-Fritid, som inte har med arenan att göra:
”Åtgärder för att minska driftskostnaderna är att senarelägga och korta säsonger för både isläggning samt uppvärmning av fotbollsplaner.”
Det som egentligen oroar mest, det är personalsituationen…
”Dessa förskolor har minskat sin bemanning till hösten. Inom kommunal pedagogisk omsorg minskar efterfrågan, vilket leder till färre anställda.”
”Till hösten beräknas ett antal årsarbetare bli övertaliga.”
Och redan 2011 så var situationen så här i förskolan:
”Antal inskrivna barn per årsarbetare var enligt skolverket 2011, 6,0 i Vänersborg mot snittet i riket 5,3.”
Motsvarande för grundskolan var:
”Antal lärare per 100 elever var 2011 enligt skolverkets statistik 7,7 i Vänersborg medan rikets snitt är 8,3.”
Det är, som ni märker, inte särskilt upplyftande att läsa delårsrapporter från BUN. Men det finns ljusglimtar också!
”Ett ökat antal besökare i kommunen förväntas också efter att ett avtal har tecknats med ny arrendator för Ursands camping.”
”Under april besöktes tre evenemang i Arena Vänersborg av sammanlagt ca 30 000 besökare.”
Och sist men inte minst.
Det ”förväntade resultatet” när det gäller nämndens/förvaltningens ”Service”, dvs:
- ”Kommunikationen med medborgare, företagare och organisationer ska förbättras.
- Bemötande och tillgängligheten ska förbättras och skapa fler nöjda brukare.”
… är att resultatet förväntas att uppnås. Orsaken till detta är medborgardialogen och den digitala lärplattformen, som införts på alla grundskolor, och som
”utnyttjas allt mer och bidrar till tätare kontakter mellan verksamheten och hemmen.”
BUN i Brålanda
I oktober 2011 beslutade Barn- och Ungdomsnämnden (BUN) att en medborgardialog skulle genomföras om framtidens lokalisering av förskole- och grundskoleenheterna. Nu närmar sig medborgardialogen sitt slut. På måndag tar BUN beslutet. Och igår gick den sista paneldebatten av stapeln…
Representanter för samtliga partier var inbjudna till Brålanda – denna pärla på Dalboslätten. Lukten från den dalsländska myllan stack för övrigt fränt i näsan när man gick den korta biten från parkeringen till idrottshallen.
Som brukligt är i Brålanda hade arrangemanget förberetts mycket noga. Upplägget var genomtänkt in i minsta detalj. Kvällen började med att mötesdeltagarna fick fakta och information i skolfrågan.
Det var inte bara mötesarrangörerna som hade förberett sig noga. Det hade även den stora publiken gjort. Den var påläst och kunnig. Många hade till och med hunnit ta del av det rykande färska underlaget, som just hade hamnat i BUN-ledamöternas mailboxar, inför måndagens BUN-sammanträde. Och det var nog mer än vad de flesta politiker hade gjort. Jag kan faktiskt inte på rak arm säga någon annan som verkade ha läst materialet. Och det var synd. Materialet hade behövt lyftas upp och diskuteras. Det är ju faktiskt det slutliga beslutsunderlaget – det underlag som vi politiker ska fatta beslut utifrån. Nu på måndag.
Och om detta material finns det mycket att säga. Väldigt mycket… (Se gärna min tidigare blogg och även Zerlins blogg.)
Själva utfrågningen av politikerna och paneldebatten var lyckad. Det tror jag nog att de flesta av åhörarna tyckte. Trots att det nya materialet knappast diskuterades. Partiernas synpunkter och åsikter framgick med all tydlighet.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet, Välfärdspartiet och Sverigedemokraterna har alla tagit ställning i skolfrågan. De har alla gett ett klart besked:
I de skolor där det bedrivs skolverksamhet idag – i de skolor ska det bedrivas skolverksamhet också imorgon!
Det betyder att det finns en majoritet för detta krav. Det vet den styrande mini-alliansen, vars obeslutsamhet och vägran att ta ställning blev nästan pinsam. Moderaterna, folkpartisterna och kristdemokraterna säger att de fortfarande lyssnar… Det är nog många som undrar – på vem? Vad medborgarna tycker bör väl stå ganska klart för dem vid det här laget.
Marika Isetorp (MP) tyckte att det lät som att mini-alliansen tänkte kasta tärning i frågan på måndag…
De argument som framfördes från mini-alliansens representanter bestod mestadels av tomma fraser och till intet förpliktigande ”klyschor”, typ:
”Folkpartiets mål är att öka lärartätheten.”
”Kristdemokraterna vill att barnen ska få så bra undervisning som möjligt.”
Nämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) menade att
”Våra barn får inte den utbildning de har rätt till. Lokalfrågan är en subfråga.”
I sakfrågorna undvek mini-alliansen att gå i svaromål.
Anders Forsström (M) satt på podiet för moderaterna tillsammans med Eckerbom Wendel. När han fick frågan vad han ansåg i denna fråga, dalslänning som han är, så sa han något i stil med att han som ordförande i kommunfullmäktige stod över debatten och att han därför inte ville ta ställning. Då undrade någon i publiken varför han då satt där i panelen i en debatt om skolorna. Och det var ju en berättigad undran.
Då sa faktiskt Anders Forsström:
”Jag är för mindre skolor.”
Men vad betydde detta konkret? Det vet vi fortfarande inte.
Orvar Carlsson (KD) sa under utfrågningen:
”Det är inte enkelt att sitta i en styrande minoritet.”
Och det är klart att det inte är, eftersom en minoritet inte kan bestämma på egen hand – utan måste lyssna på andra personer och partier. …och det kanske inte är så enkelt för Orvar.
Själv reagerar jag på att skolfrågan av de flesta politiker, även inom oppositionen, reduceras till en fråga om tyckande. Politikerna glömmer bort att skolans uppdrag är beslutat av riksdag och regering. Detta uppdrag ska rektorer och lärare genomföra. Det handlar inte om ”tyckande” eller att man vill det ena eller det andra. Uppdraget regleras i Skollagen och det skall följas.
Och det är kommunens skyldighet att ge de medel till rektorn som krävs för att uppdraget ska kunna genomföras.
Debatten/utfrågningen slutade inte förrän en bit efter kl 21.00. De flesta i publiken var kvar ända till slutet. Det visar på det stora intresse som finns i frågan. Själv tycker jag att det har varit mycket positivt att få komma ut till olika skolor och träffa kommuninvånarna. Det har antagligen ökat både intresset för politik bland medborgarna och klargjort var de olika partierna står, samtidigt som vi politiker har fått mängder av ”input” och lärt oss massor. Medborgarna har också fått se politikerna ”på riktigt”, en nog så viktig erfarenhet. Och jag har svårt att tro att mini-alliansen har fått några nya ”sympatisörer” under medborgardialogen. Tvärtom tror jag att många tidigare sympatisörer har blivit djupt besvikna, både på mini-alliansens partier och dess representanter. Och vem vet, en och annan kanske har fått upp ögonen för Vänsterpartiet…
Jag vill avsluta med att berätta en episod från paneldebatten.
Ingen mindre än demokratiberedningens ordförande, folkpartisten och liberalen(?) Peter Göthblad, utdelade ett slag under bältet under debatten. Peter Göthblad ska ju som ordförande i demokratiberedningen vara själva symbolen och drivkraften i arbetet med att demokratisera Vänersborg. Han ska arbeta för att invånarna i Vänersborg ska få ökat inflytande, få stimulans och tillfälle att framföra sina åsikter och att bli hörda. Peter Göthblad ska leda arbetet med att åsikter ska brytas i en öppen, tillåtande och demokratisk anda.
Men det är tydligen inte Peter Göthblads uppfattning om sin roll. Istället för att diskutera budskapet vill han diskutera budbäraren. Kunde Vänsterpartiets representant, som är lärare på Dalboskolan, verkligen få diskutera dessa frågor och dessutom vara med i nämnden och besluta i dem? Göthblad ansåg att det förelåg en intressekonflikt, att jag var jävig.
Det är för övrigt inte första gången som demokratiberedningens ordförande vill få politiska motståndare förklarade jäviga. (Se ”Kampen i Byggnadsnämnden” när Göthblad ville jävförklara socialdemokraten Dan Nyberg.) Det kanske är lättare att försöka få bort sina politiska motståndare än att ta en ärlig och öppen debatt i sakfrågorna?
För övrigt var kanslichef, och kommunens högste jurist, Katrin Siverby på BUN förra sammanträdet och hade genomgång om sådana här frågor. (Se ”Jäv, IFK och lite annat”.) På en direkt fråga, om det var att betrakta som jäv att arbeta på en skola, svävade hon inte på målet en sekund.
”Nej.”
Även om svaret inte var vad demokratiberedningens ordförande Peter Göthblad (FP) hoppades på, så är det något han måste acceptera. Även i detta fall står lagarna över borgerliga politikers personliga tyckanden.
Inför BUN 14/5 (3): Strukturell översyn – beslutsunderlaget
Igår, tisdag, skickades förvaltningens beslutsunderlag för den strukturella översynen ut till alla ledamöter i Barn- och Ungdomsnämnden. TTELA hade en informativ artikel om materialet idag och dessutom skrev Ulla Andersson en ledare i ämnet.
Det räcker med att läsa några sidor i det utskickade beslutsunderlaget, så börjar man klia sig lite smått i huvudet… Så småningom börjar man också riva sitt hår…
Det mesta är ”gammal skåpmat”, en del har putsats till lite, annat är precis som förut. Materialet är fortfarande ensidigt, vinklat och tendentiöst. Det finns inga exempel på fördelar med små skolor, det finns inga nackdelar med stora skolor. Och överhuvudtaget tycks inte medborgarnas synpunkter ha fått något genomslag.
Tesen som drivs är fortfarande att skollokaler måste läggas ner för att frigöra pengar.
”I samband med Strukturutredningen och inför medborgardialogen gjordes en bedömning av möjligheter att inom tilldelad budgetram flytta resurser från fasta kostnader, främst lokalkostnader, till undervisning, dvs. mer lärarpersonal och läromedel. Detta är fullt möjligt och det skapar förutsättningar att höja kvaliteten och måluppfyllelsen. … Möjligheten att sänka hyreskostnader bedömdes i samband med medborgardialogen till ca 8-10 miljoner beroende på vilka alternativ som valdes.”
(Alla citat är från beslutsunderlaget.)
Jag kan inte se hur förvaltningen kan få denna tes att stämma med verkligheten. För att få ihop 9 (nio) miljoner kr i sänkta hyreskostnader så måste följande skolor läggas ner: Blåsut, Norra skolan, Brålanda, Skerrud, Rösebo, Sundals Ryr, Mulltorp och Väne Ryr. ”Klipper” man Dalboskolan också, så sparas 11,6 miljoner!
Men förvaltningen föreslår inte detta. Förvaltningen föreslår ”bara” att följande skolor ska läggas ner: Blåsut, Rösebo, Sundals Ryr, Mulltorp, Dalboskolan och Väne Ryr. Och då sänks hyreskostnaderna med knappt 5,5 milj kr.
Å andra sidan. För att kunna lägga ner dessa skolor, så måste investeringar ske på Norra och på Öxnereds skolor. (Eleverna från Blåsut måste ju ta vägen någonstans.) Investeringarna på Norra skolan beräknas till 40 milj kr och på Öxnered till 58 milj. (Ok, då finns det plats för en ev framtida elevökning med 75 elever på Öxnered.) Vill man dessutom bygga en ny idrottshall på Öxnered, så kostar det ytterligare ca 20 milj. Det skulle innebära ökade hyreskostnader för nämnden med 7 milj kr per år (exkl idrottshall).
Sedan måste åtgärder vidtas när Dalboskolan läggs ner. Den centrala skolenhetens skolor rymmer nämligen inte Dalboskolans elever.
”Under förutsättning att det finns lediga lokaler som är lämpliga för grundskolans senare årskurser bör verksamheten i Dalbo omlokaliseras till Centrala skolenheten och Dalboskolan läggas ned som grundskola för årskurserna 7-9.”
Ytterligare lokaler alltså. Ytterligare hyreskostnader. (Ytterligare en skolbyggnad. Fyra skolbyggnader i samma skolenhet? Undrar vad Skollagen säger om det?) Sedan ”glömmer” man att Dalboskolan är utrustad med en särskild allergiavdelning… Ytterligare kostnader. …som inte finns med i materialet.
Var frigörs pengar vid en nedläggning av skolor?
Den andra tesen som förvaltningen driver är att större klasser ska frigöra resurser till ”stödlärare” av olika slag, dvs extra lärarresurs till elever i behov av särskilt stöd.
I frågan om små klasser och små skolor kan man konstatera att förvaltningen inte har tagit det minsta intryck av de synpunkter som framkom i medborgardialogen. Förvaltningen har inte tittat på de forskningsrapporter som finns om små skolor. Det skrivs inget om fördelarna, t ex att behovet av särskilt stöd kanske blir mindre med färre elever i en klass. Det skrivs inget om skolresornas effekter på eleverna, de bättre kunskapsresultaten, inget om landsbygdsfrågan i stort, osv.
Istället blir tonen i materialet nästan lite ”otrevlig”. Tycker jag.
”Den lärarresurs som krävs för att ge en klass dess garanterade undervisningstid enligt timplanen är konstant oavsett hur få eller många elever som finns i klassen. Då resurserna till skolan fördelas per elev, blir den kvarstående resursen till exempelvis stödundervisning mindre om klasserna innehåller få elever. När antalet elever minskar, och därmed även klassernas storlek, får skolorna allt svårare att tillgodose kraven på stöd till elever i behov av särskilt stöd.”
Det känns som om vi, som vill ha mindre skolor och klasser, får ta på vårt ansvar att de elever som behöver stöd inte får det… Typ, ni som vill ha landsbygdsskolorna kvar, ni tänker inte på de elever som behöver extra stöd…. Elever ställs mot elever. Och vi som inte vill lägga ner skolor ska få dåligt samvete.
”Övertolkar” jag? Kanske, jag vet inte. Men det är faktiskt den känsla jag får när jag läser materialet. Det är också den uppfattning jag får av de diskussioner som förs med representanter för den styrande mini-alliansen.
När det gäller särskilt stöd till elever. Det står så här i Skollagens 3 kap:
”…att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. … Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”
”ska”! Lagen säger ”ska”!
Det är rektors skyldighet att ge särskilt stöd om det befaras att en elev inte når kunskapskraven. Och det är huvudmannens uppgift, dvs kommunen, att ge rektorerna de medel och ekonomiska resurser som krävs för att rektorn ska kunna genomföra sitt av riksdag och regering beslutade uppdrag!
Inga elever ska ställas mot varandra! Oavsett om skolor läggs ner eller inte.
Jag kan inte låta bli att dra en parallell med Socialnämnden och Socialförvaltningen. Tänk om de resonerade på samma sätt. Då skulle det låta ungefär så här: ”Vi har nu fått en summa pengar till försörjningsstöd (‘socialbidrag’) av kommunfullmäktige. Om fler personer behöver försörjningsstöd så måste vi minska på stödet till de andra! Vi får inte överskrida budgeten.”
Tror någon att Socialnämnden eller Socialförvaltningen resonerar så? Får de resonera så? Nej! Och nej! Uppfyller personer socialtjänstlagens kriterier, så är de berättigade till försörjningsstöd! Vare sig kommunfullmäktige har avsatt pengar till detta eller inte. Räcker inte pengarna från fullmäktige till, vilket de inte gör, så fortsätter socialförvaltningen ändå att betala ut försörjningsstödet. … för det är de enligt socialtjänstlagen skyldiga till!
Kommunen måste följa Skollagen precis som Socialtjänstlagen!
Oj. Jag blev visst lite engagerad där…
Om någon fortfarande inte är övertygad om riktigheten i att lägga ner skolor, så framförs ett tredje argument i materialet:
”Det innebär, att om kommunen kompenserar för en ineffektiv och dyr organisation ekonomiskt, tillfaller för närvarande 14 % av kompensationen de fristående enheterna.”
”Ineffektiv och dyr organisation”. Hmmm. Jag fortsätter att riva mitt hår…
Det finns mycket mer att ta upp om materialet som ska ligga till grund för Barn- och Ungdomsnämndens beslut på måndag. Det saknas också en hel del tycker jag. Det finns t ex inga riskanalyser, konsekvensbeskrivningar, utförligare kostnadsberäkningar etc.
Det finns dock några få meningar som är annorlunda jämfört med resten av underlaget. Och det i samband med konsekvenserna av nedläggningar av Skerrud och Mulltorp. Det gäller vad som då ska hända med fritidshemmen och förskolorna! I materialet nämns att det kan bli ökade restider och att det kan bli dyrare för föräldrarna.
”Konsekvenserna av att behålla alternativt lägga ned fritidshemmet i Skerrud respektive Mulltorp behöver utredas vidare.”
Rätt ska vara rätt. Materialet avslutas också med någon typ av ”gardering”:
”Samtidigt finns andra skäl och motiv till nuvarande skolstruktur än att skapa optimala möjligheter för elevernas utveckling. Sociala skäl, landsbygdsutveckling, ekonomi, etc, medför att olika perspektiv måste beaktas. Detta har tydliggjorts i medborgardialogen och den politiska diskussion som pågår, Barn- och ungdomsförvaltningens uppgift är inte att belysa och besluta utifrån ett så brett perspektiv. Däremot skall nämnden säkerställa att eleverna ges goda förutsättningar att utvecklas i enlighet med gällande styrdokument.”
Ska detta vara ”beviset” för att materialet är objektivt? För att man har lyssnat på medborgarna?
Men det är väl svårt att undgå påståendet (det känns som en anklagelse), att de som vill ha kvar ”nuvarande skolstruktur” har andra skäl och motiv än att:
”skapa optimala möjligheter för elevernas utveckling”
Vill man med det säga att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet, Välfärdspartiet och, hm, Sverigedemokraterna – och en stor del av medborgarna i Vänersborg – INTE vill ”skapa optimala möjligheter för elevernas utveckling”…?
Till sist.
Beslutsförslaget avslutas med
”Utöka budgetramen för Barn- och ungdomsnämnden inför budget 2013 med 25-30 miljoner samt eventuellt anslå medel i samband med beslut om lokalinvesteringar.”
Onekligen en överraskning, som jag har skrivit om tidigare. Jag ser dock fortfarande inte riktigt hur denna pengafråga är kopplad till den strukturella översynen. Men visst behövs pengarna!!
Det har Vänsterpartiet i Vänersborg alltid hävdat…
.
PS. Det finns en passus i materialet som egentligen inte hör till den strukturella översynen, men som jag blir väldigt frågande till:
”Även om Centrala skolenheten utgör en organisation och rektorerna samverkar kring ekonomi osv. underlättar det om varje rektorsområde har tillräckligt tjänsteunderlag för sina egna lärare. De båda minsta rektorsområdena inom Centrala skolenheten är nu för små för att uppnå detta.”
Jag trodde att den centrala skolenheten var ett rektorsområde…
BUN på Norra skolan
Först var det Mulltorp, idag var det Norra och på torsdag är det Brålanda. Diskussionen mellan ledamöterna i Barn- och Ungdomsnämnden och medborgarna är i full gång.
Idag samlades alltså de flesta ledamöterna i BUN på Norra skolan. Denna pärla vid Vänerns strand… Ok, ok, det finns andra skolpärlor också, jag vet. Men på Norra har mina barn gått en gång i tiden. Och i början av 60-talet(!) hade jag faktiskt ”sy-slöjd”, som det hette på den tiden, i översta våningen på ”slottet”.
På grund av tandläkarbesök kunde jag inte delta i debatten från början. (Tandläkare Salonen ska ge mig fler tänder, så att jag kan bita ifrån bättre…) Jag kanske missade något där. Lutz Rininsland började diskussionen för Vänsterpartiet. (Lutz har för övrigt varit tränare i basket på Norra…)
Det framkom väl inga nyheter direkt på kvällens möte. Nu när socialdemokraterna har 
tagit ställning för att bevara småskolorna, så vet alla att mini-alliansen inte får majoritet för några nedläggningar. Diskussionen blir därför lite av en ”tuppfäktning”.
Så det blev så att föräldrarna ställde många frågor till framför allt M, FP och KD. Föräldrarna fick förvånansvärt få svar. ”Vi är här för att lyssna.” ”Vi har inte bestämt oss än.” Sa mini-alliansens politiker. Dessutom tyckte jag att några av de borgerliga politikerna stundtals kunde bli lite väl ”korta” mot föräldrarna. Men det är min åsikt. Tyckte föräldrarna som jag, så lär det väl synas i nästa val…
Fortfarande ställer Lena Eckerbom Wendel (M) lokaler mot lärare. Lägger vi inte ner några skolor, så får vi betala det med färre lärare. Typ. Kerstin Andersson (FP) håller med Eckerbom Wendel.
”Det finns inga mer pengar. Vi måste sparka lärare.”
Ett resonemang som är i grunden fel. Det är precis som om de anser att politik är någon slags naturens ordning. Att vi politiker inte kan påverka eller prioritera och bestämma. Precis som om vi inte skulle kunna ställa antal lärare mot arenan? Eller mot Ursands camping? Eller varför inte mot en skattehöjning?
Mini-alliansens ledamöter försäkrar hela tiden medborgarna att de visst vill ha en bra skola. Och det är väl klart, inte kan de sitta och säga att de vill ha en sämre skola. Men när de (och med ”de” tänker jag inte bara på mini-alliansen, utan också på socialdemokraterna och Centerpartiet) år efter år sitter i kommunfullmäktige och prioriterar än det ena än det andra framför förskola och skola, så kan man väl undra vad dessa uttalanden är värda? Skolan i Vänersborg har ju faktiskt blivit betydligt sämre de senaste 4-5 åren.
För övrigt förvånar det mig att nämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) fortfarande försvarar det material, broschyren ”framtidens skola”, som har legat till grund för dialogen. Eckerbom Wendel har tydligen inte sett alla sakfel, tendentiösa tolkningar etc som den innehåller. (Se t ex här och här.) Det manar till eftertanke… Fast Kerstin Andersson (FP) sa att hon höll på att få
”morgonkaffet i strupen”
när hon fick se broschyren…
En slutsats kan föräldrar, elever och personal på Norra skolan i varje fall dra efter kvällens möte, och det är den viktigaste av alla:
Norra skolan kommer att bli kvar!
Det är dags att köpa tårta! NU!
Musen som röt
Onsdagens vänersborgstidningar bjöd på vardera en nyhet om de politiska partierna och den pågående skollokalsfrågan.
I TTELA kunde vi läsa om det socialdemokratiska ställningstagandet. (Det beskrev jag i bloggen ”M, S och Mulltorp” förra veckan.) Socialdemokraternas talesman i skolfrågor, Joakim Sjöling, blev som bekant överkörd av socialdemokraternas taleskvinna i alla andra frågor, Marie Dahlin, på ett offentligt möte i Mulltorp. Senare visade det sig att det var Marie Dahlin som hade partiets medlemmar bakom sig.
TTELA skriver:
”Socialdemokraterna i Vänersborg vill inte lägga ner några småskolor. Partiet vill att de skolor som i dag är i bruk ska vara kvar.”
Om socialdemokraterna får bestämma, så kommer landsbygdsskolorna att vara kvar… Socialdemokraterna har ställt sig på samma sida som Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet! Till slut…
Det här har nämligen inte varit den socialdemokratiska linjen i Barn- och Ungdomsnämnden, i synnerhet inte i dess presidium. Här har 1:e vice ordförande Joakim Sjöling spelat under täcket med ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) och andre vice ordförande Orvar Carlsson (KD). De har mellan skål och vägg, och antagligen i samarbete med några tjänstemän, sannolikt kommit överens om att lägga ner ett antal småskolor.
Nu blev alltså Joakim Sjöling överkörd. Först av Marie Dahlin i Mulltorp. Sedan också av det socialdemokratiska partimötet.
Ni kanske tror att jag tänkte på att Joakim Sjöling var musen, när jag satte rubriken? Fel! Joakim Sjöling ryter inte.
Några undrar om man kan lita på socialdemokraterna. Tvivlet är befogat. Vi är många som minns hur det dåvarande kommunalrådet Lars-Göran Ljunggren (S) i juni 2005 uttalade sig i Radio Väst, dagen efter att kommunfullmäktige tog ett i stort sett enhälligt beslut (endast en nedlagd röst), om att bevara Huvudnässkolan:
”Det här innebär ju att nu har vi lagt fast för 20, 30, 40 år framåt att A-huset och aulan är utbildningslokaler för undervisning under den här tiden. … Nu har man ju fått ett mycket klart och tydligt besked ifrån en enig fullmäktige.”
Det var före valet. Direkt efter valet glömde Ljunggren och socialdemokraterna både beslut och löfte – och lade ner Huvudnässkolan!
Ni kanske tror att jag tänkte på att Lars-Göran Ljunggren var musen, när jag satte rubriken? Fel! Lars-Göran Ljunggren är mycket, men han är ingen mus!
Förresten. Den här gången tror jag att man kan lita på socialdemokraterna. I det senaste valet fick de nämligen lära sig en, för socialdemokraterna, dyrköpt läxa: Underskatta inte vänersborgarna!
Nä, den jag tänker på när jag satte rubriken är Välfärdspartiets talesman Morgan Larsson!
Morgan Larsson hade en insändare i Vänersborgaren i onsdags. Han förklarar varför inte bara socialdemokraterna, utan också Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och, ja även, Sverigedemokraterna, vill bevara småskolorna.
”…kommer det att bli majoritet för Välfärdspartiets förslag vid beslutet i fullmäktige den 20 juni 2012.”
Det beror på Välfärdspartiets förslag!
Det beror på Välfärdspartiets förslag att socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Sverigedemokraterna vill bevara småskolorna! Hade inte Välfärdspartiet kommit med detta förslag, så hade nog vi andra aldrig kommit att tänka på denna möjlighet! Och efter alla vedermödor och besvär, antagligen, så har vi alla till sist också insett storheten i Välfärdspartiets förslag…
Håhå jaja…
Förresten… Vilket förslag? Har Välfärdspartiet lagt något förslag om att bevara landsbygdsskolorna? Var då? Inte i Barn- och Ungdomsnämnden i varje fall. Där säger Välfärdspartiets ledamot inte ett knyst.
Hur kan Morgan Larsson tro att medlemmarna i Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet, och nu senast socialdemokraterna, utgår från Välfärdspartiets förslag? Som för övrigt inte ens finns. Är det inte att tillskriva sig ett litet för stort inflytande? Kan vi andra inte tänka själva?
Morgan Larsson läser min blogg. Det vet jag. Där har han sedan lång tid tillbaka kunna se vad i varje fall en av vänsterpartisterna tycker i frågan. Hur kan Morgan Larsson då skriva att tanken om att bevara skolorna kommer från Välfärdspartiet? Ärligt talat Morgan Larsson, tanken att bevara småskolorna är faktiskt till och med äldre än Välfärdspartiet!!
Jag tycker att det är oärligt av Morgan Larsson att på detta sätt försöka vinna partipolitiska poäng i en fråga som är mycket större för väldigt många människor i vår kommun än Välfärdspartiet och partistrider. Varför inte bara glädjas åt att oppositionspartierna för en gångs skull är överens och att det innebär att småskolorna får vara kvar?
Ibland tror jag att den största drivkraften för Välfärdspartiet är jakten på röster. Vid demonstrationen för landsbygdsskolorna i början på mars, så hade alla välfärdspartister, alla fem, sina speciella jackor med Välfärdspartiet skrivet på ryggen. Det viktigaste verkade vara att visa upp partinamnet.
Visa att jag har fel Morgan Larsson! Visa att sakfrågan är viktigare än röster i ett framtida val. Visa att Välfärdspartiet tycker att sakfrågan är viktigare än att ta äran för ett förslag som ursprungligen inte är ert!
Inför BUN 14/5 (2): Strukturell översyn – beslutsförslaget…
När jag hade bläddrat igenom alla sidor om Ursand och Bert Karlsson i kallelsen till Barn- och Ungdomsnämndens nästa sammanträde, och dessutom känt mig tvingad att skriva en blogg i ämnet (se här!), så kom jag till den nästa sista sidan…
På sidan 45 i utskicket inför sammanträdet, så hittade jag sammanträdets huvudfråga: ärende 5, Strukturell översyn. Det är det här ärendet, och inte Bert, som är orsaken till att sammanträdet börjar redan kl 08.30, och inte kl 13.15 som det brukar.
Alla handlingar är inte utskickade inför beslutet. Rättare, inga handlingar är utskickade. De kommer först den 8 maj. Endast beslutsförslaget finns med. Det lyder så här, i sin helhet:
”Förslag till beslut
Barn- och ungdomsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att:
1. Avveckla Sundals- Ryr och Väne-Ryrs skola som grundskolor
2. Alt 1: Bygga ut Norra skolan och Öxnered skola för att därefter stänga Blåsuts skola.
Alt 2: Behålla Norra skolan, Öxnereds skola samt Blåsuts skola med nuvarande
dimensionering.
3. Dalboskolan: Alt 1: Dalboskolan finns kvar.
Alt 2: Dalboskolan kvar till år 2015.
4. Alt 1: Behåll skolorna: Skerrud skola, Brålanda skola, Frändeskolan, Rösebo skola,
Granås skola, Rånnums skola, Tärnan F-6, Mariedal, Onsjöskolan samt
Mulltorps skola.
Alt 2: Avveckla Skerrud skola, Rösebo skola och Mulltorps skolas grundskolor, behåll
skolorna Brålanda skola, Frändeskolan, Tärnart F-6, Mariedal, Onsjöskolan,
Granås skola och Rånnums skola.
5. Utöka budgetramen för Barn- och ungdomsnämnden inför budget 2013 med 25-30
miljoner samt eventuellt anslå medel i samband med beslut om lokalinvesteringar.”
Oj! Kan man nog lugnt säga…
Jag har, mig veterligt, aldrig tidigare sett ett liknande beslutsförslag. Det är ju faktiskt inget beslutsförslag, det är inte ens två beslutsförslag! Det är en hel massa förslag! Alternativen kan ju kombineras på åtminstone 8 olika sätt. Sedan kan man ju faktiskt säga både ja och nej till den första respektive sista punkten. Det blir 32 kombinationer… 32 förslag… Sedan kan man komma med egna förslag…
Oj! Kan man nog lugnt säga… Igen.
Alla förslag som läggs fram inför möten brukar ha de styrandes signatur. De brukar vara de förslag som alla andra partier har att förhålla sig till – ja eller nej. Nu finns inget sådant förslag. Det kan bara betyda att den borgerliga mini-alliansen ännu inte har bestämt sig…
Eller…
En bättre teori.
Den borgerliga mini-alliansen (moderater, folkpartister och kristdemokrater) har insett att de inte får igenom sin vilja att lägga ner skolor. De vet att, nu när Joakim Sjöling (S) blev överkörd av Marie Dahlin respektive medlemsmötet (se här), alla de andra partierna vill bevara småskolorna. Jag tror att mini-alliansens partier, och framför allt ordförande Lena Eckerbom Wendel (M), inte vill framstå som de förlorare de i verkligheten är. Lena Eckerbom Wendel vill att det ska se ut som om hon har fått det sista ordet – på den vinnande sidan.
Vem som nu skulle tro på det?
Beslutsförslaget överraskar på ytterligare en punkt, den sista…
”Utöka budgetramen för Barn- och ungdomsnämnden inför budget 2013 med 25-30
miljoner samt eventuellt anslå medel i samband med beslut om lokalinvesteringar.”
Har mini-alliansen övertagit Vänsterpartiets förslag rätt upp och ner? Ja, det ser inte bättre ut. Vänsterpartiet har ju i alla år begärt mer pengar till kommunens barn och ungdomar. Senast gjorde Vänsterpartiet det på det förra sammanträdet, i april. För bara en månad sedan. När budgeten för 2013 diskuterades och beslutades. (Se här!) Vi i Vänsterpartiet krävde ytterligare 25 miljoner kr till barnen och ungdomarna. (Vänsterpartiet vill finansiera det med en skattehöjning på 40 öre.)
Då, liksom alla andra år, blev Vänsterpartiet nedröstat. Av både mini-alliansare och sossar. De har alltid tyckt att Vänsterpartiets förslag har varit orimliga och orealistiska. Att pengarna bättre kan användas på typ bandyhallar och fastighetsbolag….
Hur kan helt plötsligt Vänsterpartiets ”orimliga och orealistiska” förslag bli – rimliga och realistiska?
Är det så att mini-alliansen och ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) inte vill framstå som de förlorare de i verkligheten är? Att de vill att det ska se ut som om de har fått det sista ordet – på den vinnande sidan?
Vem som nu skulle tro på det?
Men… Vad har den här punkten med den strukturella översynen att göra? Är inte en begäran om mer pengar något som hör till budget 2013? Som avhandlades förra månaden?
Märklig tågordning i Barn- och Ungdomsnämnden just nu…
Men missförstå mig inte. Om de andra partierna ändrar sig och röstar för att barnen och ungdomarna ska få ytterligare 25-30 miljoner kr, så skulle Vänsterpartiet inte ha det minsta emot det…
Inte det minsta!
Inför BUN 14/5 (1): Bert Karlsson och Ursand
Så har då kallelsen till Barn- och Ungdomsnämndens nästa sammanträde kommit. När jag som hastigast tittar igenom sidorna, så ser jag att det mesta handlar om Ursands Camping. Materialet innehåller en hel massa bygglovsansökningar från Bert Karlsson. Bert hade ju som bekant ingen aaaaaning om att han behövde bygglov för det han gör på Ursand.
”Vi bygger inget och har uppfattat att det inte behövs när man inte gör några förändringar. Men det behövs tydligen.”
Sa Bert Karlsson till TTELA. (Källa.)
Nu har Bert skickat in bygglovsansökningar. Konstigt… Han bygger ju inget…
Ja, kanske gropar då…
”Det går inte att vänta på ett beslut om varje grop.”
Det är fortfarande Bert Karlsson som uttalar sig i TTELA. Han tycker för övrigt att det tar alldeles för lång tid att få de olika tillstånd som krävs. Vad då tillstånd? Bert tyckte ju nyss att han inte byggde något… Och vad då lång tid? Bert hade ju inte ens skickat in några ansökningar! Det är klart att det tar lång tid då, kommunen kan ju inte ge tillstånd om han inte har lämnat in några ansökningar.
Bert Karlsson försöker spela ”sårad oskuld”. Han vill få oss att tro att han inte vet vad som gäller. Ha! Precis som om Bert Karlsson aldrig har byggt förr. Herregud! Bert Karlsson har ju byggt hela sitt liv. Han vet precis vad som gäller. Att Bert bygger först och frågar sen kan man väl misstänka bara har ett syfte. Då ställs ju kommunen inför fullbordat faktum. Och då blir det svårt att säga nej till det som redan är gjort…
Bert Karlsson vet vad han gör. Undrar om man kan säga detsamma om kommunen….?
I dagens GT (se här) kan vi läsa om Bert och Ursand:
”Övertagandebesiktningen gjordes 12-16 maj av företaget Christer Plith Byggkonsult AB. Nu ska kommunen sätta sig ner med Bert Karlsson och reda ut vem som ska stå för vad.”
Enligt avtalet är det så att kommunen ska betala ny-, om- och tillbyggnader, medan arrendatorn ska betala för drift, underhåll och reparationer. Ett tydligt avtal.
Eller…?
”Avtalet är tydligt, mindre tydligt är det varför besiktningen inte gjordes vid tillträdet. Det kan ingen svara på trots att det är en standardprocedur. … Man gör alltid till- och frånträdesbesiktningar. Det har inte gjorts, jag kan inte svara på varför.”
Det säger förvaltningschef Javette.
Bert Karlsson vet vad han gör. Undrar om man kan säga detsamma om kommunen….?
.
PS. Ni läste väl vad som hände i Götene förra veckan? Om inte, klicka här!
SKL:s skolranking 2012 – och några funderingar
Det finns som bekant flera organisationer som årligen rankar Sveriges kommuner när det gäller skola och utbildning. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är en av dessa. I veckan som gick publicerades SKL:s ranking för 2011. (Du hittar rapporten här.)
Statistiken från SKL visar att Vänersborg har tagit några steg i rätt riktning. Sammanvägs resultaten av ”elevernas prestationer” rankas Vänersborg som den 191:a ”bästa” kommunen i landet. (Det finns 290 kommuner.) Det är en förbättring med 22 placeringar. Förra året kom nämligen Vänersborg på plats 213. (2009 var Vänersborg på plats 203.)
SKL:s rapport visar att 73,8% (2010: 72,6%. 2009: 76,3%) av eleverna i Vänersborg, som gick ur åk 9 förra året, fick minst G i samtliga ämnen. (26,2% uppnådde alltså inte målen i alla ämnen.) Det placerar Vänersborg på plats 193 (2010: 212. 2009: 158) i landet.
Om man tar hänsyn till socioekonomiska faktorer, t ex föräldrars utbildningsbakgrund, antal utlandsfödda etc, så hamnar Vänersborg på plats 229 (2010: 257. 2009: 203.) För Skolverket är de här så kallade modellberäknade siffrorna de viktigaste.
Tittar man på det genomsnittliga meritvärdet, dvs hur ”bra betyg” eleverna har, så ligger Vänersborg på plats 169 (2010: 196), och tar vi hänsyn till socioekonomiska faktorer – på plats 213 (2010: 257).
Kanske kan det vara av ett visst intresse att studera några av våra grannkommuners skolresultat.
Anm. ”Modellberäknat värde” är när hänsyn tas till de socioekonomiska faktorerna.
SKL har också tittat på resultaten av de nationella proven för åk 9. Även här har Vänersborg förbättrat sig jämfört med 2010.
Andel elever som fick godkänt på de nationella proven var i matte 78,8% (2010: 76,4%), engelska 97,8% (2010: 95,4%) och svenska 98,7% (2010: 93,4%).
Vänersborg förbättrar alltså sina resultat jämfört med 2010. Tittar vi på tidigare år, så ser vi dock att resultaten har varit bättre än nu, speciellt i matematik.
Med andra ord. När det gäller samtliga redovisade siffror, så fluktuerar resultaten år från år. Jämfört med andra kommuner är dock Vänersborg hela tiden på efterkälken. Vänersborg ligger lågt, alltför lågt.
Barn- och Ungdomsförvaltningen sammanfattar läget ganska bra i den långa verksamhetsberättelsen som skrevs tidigare i år:
”Betygsresultaten är låga i förhållande till rikets resultat och utvecklas inte enligt kommunens målsättningar, orsaker till detta kan vara flera, men bidragande orsaker kan vara de stora personalneddragningar som gjordes 2010. … Slutbetygen i årskurs 9 visar på en höjning av det genomsnittliga meritvärdet (202 jämfört med 199 föregående år). Förbättringen har skett genom att resultatet vid en enhet har förbättrats markant. Värdet för 2010 var lite lägre än normalt och över en längre period har meritvärdet varit tämligen konstant. … Andelen behöriga till gymnasieskolan har sjunkit från 88,1 % till 87,2 %.”
Orsaken till den förbättring som vi ser för 2011, när det gäller betygen, beror på att Tärnanskolan uppvisar bättre resultat än tidigare. Tärnanskolan visar i många fall bäst resultat av alla högstadieskolor i stan.
SKL redovisar i sin rapport också siffror om pengar.
De svenska kommunerna satsade i genomsnitt 80.578 kr per elev (medianvärdet var 81.564 kr) under åren 2006-2010. (Notera att SKL endast redovisar till och med 2010.) Vänersborg satsade 77.766 kr. Det placerar Vänersborg på plats 81 i Sverige.
Wow!
Men… SKL har tydligen uppfattningen att ju mindre nettokostnad per elev, desto bättre… SKL:s ranking innebär därför att Vänersborg kommer på plats 81 av de kommuner som satsar minst! Vänder vi i stället på rankingen, vilket torde ge en ”rättvisare” bild, så kommer Vänersborg på plats 209! (Om SKL räknar på det här sättet, dvs tycker att det är bra om så lite pengar som möjligt läggs på grundskolan, så innebär det kanske att Vänersborg får en högre ranking totalt sett…)
Lokalkostnader för de olika skolenheterna har ju diskuterats flitigt den senaste tiden i Vänersborg. SKL redovisar följande siffror för lokalkostnad per elev (kolumnen ”B1 Nettokostnad på elev, genomsnitt för fem år, 2006-2010): 
- Vänersborg: 12.959 kr
- Vägt medel riket: 13.672 kr
- Median riket: 13.124 kr
Solklart. Vänersborg har (fortfarande) mindre kostnader för lokaler per elev än genomsnittet i Sverige! (Och då är ändå hyreskostnaderna för den absolut dyraste grundskolan i Vänerparken inräknade, 1.369 kr per kvm.)
Rapporten med all statistik från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är en av flera som kommer varje år. Senare under året kommer också statistik från både Lärarförbundet, Skolverket och Statistiska Centralbyrån. Det är inte riktigt alltid som dessa siffror stämmer överens. Men även om nu Vänersborg verkar ha tagit några steg i rätt riktning i SKL:s statistik, så står det helt klart att Vänersborg hamnar på den lägsta tredjedelen av Sveriges kommuner. Och det gör Vänersborg i alla de rankningar som görs.
Det står också helt klart, att ska Vänersborg lyfta sig från dessa ”blygsamma” resultat, dåliga är ett bättre ord, så måste grundskolan tillföras betydligt mer pengar. Det är inte bara det att besparingar har lett till att 30-40 miljoner kr har skurits ner på grundskolan de senaste fyra åren – grundskolan skulle redan innan besparingarna ha behövt mer pengar. Lärartätheten är rent generellt alldeles för låg i Vänersborg.
SKL:s siffror, precis som all sådan här statistik, bör, både när det gäller ”uppgång och fall” (så att säga), ge upphov till noggranna analyser.
Som utgångspunkt tycker jag emellertid att det först och främst är viktigt att titta på, om de slutbetyg som eleverna får, avspeglar den ”verkliga kunskapen”. I SKL:s rapport visas t ex att 31% av eleverna i Vänersborg har fått ett högre slutbetyg i matematik 2011 än det betyg de hade på det nationella provet. Det är en anmärkningsvärd stor skillnad – resultaten kan alltså vara (ännu) sämre än vad statistiken visar…
Den fortsatta analysen av SKL:s siffror bör utgå från frågan: vad bör göras i Vänersborg för att vi ska lyckas bättre med utbildningen av barnen och ungdomarna?
Jag vill här delge några tankar – och frågeställningar.
I en ledare i Expressen igår, 30 april (klicka här), som skrevs utifrån resultaten på det nationella provet i matte, står det:
”Den viktigaste förklaringen till skolresultatens fria fall är att de svaga eleverna presterar allt sämre. All statistik tyder på att de högpresterande eleverna är lika duktiga nu som förr. Skolans kris är till stor del en fråga om klyftor. … Det är dags att sluta tala om skolans kris som ett generellt problem och i stället koncentrera sig på de elever saken handlar om.”
Gäller detta Vänersborg också? Bör i sådant fall inte mer pengar avsättas för att hjälpa just dessa elever, dvs pengar till specialpedagoger, speciallärare och elevassistenter? Bör förvaltningen utifrån detta se över resursfördelningsmodellen?
Kommunens arbete med frånvaro och skolk, som har varit framgångsrikt, kan naturligtvis med goda skäl antas ha bidragit till bättre skolresultat. Men vad kan tänkas hända med resultaten, om denna åtgärd kombineras med behovsanpassade insatser? För elever med sådana behov är detta nog nödvändigt – här räcker det antagligen inte bara med närvaro.
I DN i lördags skrev Bo Rothstein att en viktig framgångsfaktor för skolan är de lokala skolledarna:
”…börja fundera över hur vi kan skapa förutsättningar för lokala skolledare att ta fram olika slags pedagogiska modeller som passar för, och framför allt kan vinna förtroende för, just deras skola med dess lärare, elever och föräldrar.”
Har Vänersborg en ledningsorganisation som ger möjlighet till detta eller behöver den göras om? Behöver rektorerna mer tid till att fungera som pedagogiska ledare? Behövs fler administratörer som kan överta rent administrativa delar av rektorernas arbetsuppgifter?
Rektorerna har en nyckelroll i svensk skola. De har fått sitt uppdrag av riksdag och regering. Det är de som ansvarar för att det statliga uppdraget genomförs. Det är ett pedagogiskt uppdrag. Vad behöver rektorerna för att kunna verkställa sitt viktiga pedagogiska uppdrag? Den frågan borde naturligtvis ställas av kommunens politiker och ”centrala tjänstemän”. Och varför inte direkt till rektorerna? Utan inskränkningar… Typ att tänka ut ett svar ”inom ekonomisk ram”… Som det brukar vara…
Politiker och tjänstemän måste analysera och använda SKL:s siffror, liksom all annan statistik, för att få grepp om situationen, och ta tag i den! Skolresultaten i Vänersborg måste bli bättre! Vänersborgs kommun måste satsa mer på barnen och ungdomarna!
Senaste kommentarer