Arkiv
Ärendet Dahlin rullar vidare
Intresset i Vänersborg för ”Ärendet Dahlin” är enormt. Det har varit en grym trafik på bloggen (nytt besöksrekord) och jag antar att det är likadant på P4 Västs och TTELA:s hemsidor.
I min förra blogg, i söndags (se ”Är det Marie Dahlin?”), så försökte jag sammanfatta händelserna fram tills dess. Igår och idag har både P4 Väst och TTELA haft inslag och artiklar. Det känns som om det är läge att också sammanfatta de senaste dagarnas händelseutveckling.
Igår måndag hade TTELA en mycket avslöjande artikel med rubriken ”Dahlin försvarar sig mot anklagelser”. Artikeln handlade om den skrivelse som Gunnar Lidell (M) skickade till kommunens Personal- och Förhandlingsutskott (PFU). I frågan till PFU beskrev Lidell en ganska nyligen inträffad händelse:
”Vid ett sammanträde för en tid sedan då vi diskuterade översiktsplaner mm, yttrade en av de närvarande förtroendevalda (apropå tunnlar under gator, vägar o järnvägar) ungefär såhär: ”det här med de som säger sig vara rädda för överfall o våldtäkt, kan det inte lika gärna vara omvänt, dvs önsketänkande för att de inte fått sig något på länge?””
TTELA har återigen intervjuat Gunnar Lidell. Den här gången tar han bladet för munnen och namnger personen ifråga.
Lidell säger till TTELA:
”Det var Marie Dahlin som sa det och det är inte första gången hon uttrycker sig så.”
Lidell tvekar inte längre med vad han vet – det var kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S).
Och denna gång intygas Lidells påstående av två vittnen som närvarade på det aktuella mötet med KSAU den 29 okt. TTELA har intervjuat Marika Isetorp (MP) och Marie-Louise Bäckman (KD) som också har hört Marie Dahlins grova ”våldtäktsskämt”.
Isetorp säger i TTELA:
”Jag hajade till och funderade på om jag hört rätt, men mötet fortsatte som vanligt så jag tänkte att jag hört fel.”
Fast enligt P4 Väst har Isetorp senare sagt att hon inte minns ”i efterhand” vem som sa skämtet. (Se/hör ”Marie Dahlin (S) kritiseras för sexism och rasism”.) Isetorps trovärdighet sjunker… Till TTELA säger hon en 
sak, dagen efter en annan… Har någon som hon styr med i S eller C hört av sig…? För hjärnan fungerar inte så. Man kan inte komma ihåg på lördagen eller söndagen att det var Marie Dahlin som levererade ”våldtäktsskämtet” – och glömma det på måndagen. Det är helt omöjligt. (Även Marika Isetorp tänker vara med och styra Vänersborg i fyra år till…)
Isetorp kallar också skämtet, om Dahlin nu sa det:
”att hon råkar säga … en klumpig sak.”
Jag anser att Isetorp förminskar det allvarliga i yttrandet med orden ”råkar”… ”klumpig sak”…
Hur som helst. Om två pålitliga och vederhäftiga personer säger att Marie Dahlin har sagt detta om våldtäkt, då finns det inte längre någon tvekan. Marie Dahlin har definitivt ”skämtat” så här. Jag är tämligen säker på att det till och med skulle hålla i en domstol.
Det finns alltså ingen tvekan på den här punkten. Som ”stödbevisning” skulle man kunna anföra att Dahlin tämligen ofta skämtar om sex, och i mitt tycke på ett väldigt grovt, klumpigt och till och med vulgärt sätt. (Det har jag hört själv.) Det vore ett under om inte Marika Isetorp någon gång har hört sådana här kränkande uttalanden. Isetorp säger istället till Radio Väst:
”Hon är spontan och kan säga skämtsamma saker … Det brukar vara ganska lättsamma saker..”
Isetorp tycks välja vad hon vill höra.
Marie Dahlin ”försvarar sig”. Det blir stundtals nästan patetiskt. Som när Marie Dahlin säger till TTELA:
”Jag kan inte svara på det, jag kommer inte ihåg. Jag kan inte förneka heller.”
Det är inte trovärdigt att Marie Dahlin inte kommer ihåg. Det här hände för ca en månad sedan och Lidell skrev ganska snart därefter sina brev till PFU och kommunfullmäktige. Och kan man överhuvudtaget glömma sådana här grova uttalanden?
Till P4 Väst sa Dahlin på förmiddagen igår (se/hör ”här”):
”Jag känner inte igen mig i anklagelserna.”
Tyvärr tror jag att många andra, både politiker och tjänstemän, gör det.
Marie Dahlin gör också sak av att ingen tjänsteman har pratat med henne om hennes sätt att vara och att hon upplevs vara ett arbetsmiljöproblem (TTELA):
”Är det någon som blir sårad får de säga det till mig. Ingen har sagt till mig, någon gång.”
Dahlin inser tydligen inte att kanske just detta visar på problemets allvar. Personal vågar inte berätta för henne vad de tycker om hennes beteende. Dahlin är ju ändå Vänersborgs ”statsminister”…
Det är dock inte riktigt sant, i varje fall inte enligt Gunnar Lidell:
”Jag har vid tidigare tillfällen försökt skoja bort och släta över hennes uttalanden och jag har pratat med henne att hon ska tänka på hur hon uttrycker sig.”
Dahlin försöker också påskina att jargongen i kommunhuset rent allmänt kan vara sexistisk. Till TTELA säger Marie Dahlin (se ”Dahlin försvarar sig mot anklagelser”):
”Det finns många som borde tänka till. Det händer ibland att någon säger sexistiska saker eller drar skämt som inte alla uppskattar.”
Nu är jag inte uppe i kommunhuset särskilt ofta, men under mina snart 25 år som politiker har det ändå blivit en del besök. Jag håller med Lutz Rininsland (V) när han säger till TTELA (se här):
”Visst är det en hård jargong mellan politiker ibland och det kan slinka ur en hel del hårda ord, det har jag själv bidragit till ibland. … men inte på det här sättet. Det finns inget som liknar detta.”
Och så är det. Det finns inget som liknar detta. Jag har inte sett eller hört något som tillnärmelsevis liknar Dahlins sätt att bete sig. Men Dahlin tycker alltså inte att hon har något ansvar, och om hon skulle ha det – så har hon ändå inte det:
”man måste våga säga ifrån”
Marie Dahlin tycks anse att allt är tillåtet tills någon säger till… Jag vet inte om det gäller att också bli kallad ”neger”…
När det gäller ”incidenten” om att kommundirektör Pascal Tshibanda har blivit kallad ”neger” har egentligen inget mer kommit fram. James Bucci var den som påstod att Marie Dahlin har sagt det. (Bucci var emellertid inte närvarande vid det tillfälle som Marie Dahlin påstås ha yttrat de nedsättande orden.) Lidell säger emellertid att Dahlin har uttryckt sig rasistiskt vid ett flertal tidigare tillfällen.
I TTELA (se här) berättar Lidell:
”För några år sedan var Marie Dahlin handledare åt en politisk praktikant, en kvinna från Sydafrika som var mörk. Jag hörde personligen Marie skrika i vår korridor, medan hon väntade på praktikanten, ”Var är min neger”.”
Marie Dahlin förnekar detta eller vad man ska kalla det. Det är ju faktiskt inget riktigt förnekande… Dahlin kommenterar nämligen Lidells påstående om praktikanten med:
”Nej, varför skulle jag säga detta. Det är inget jag känner igen.”
Det känns lite motsägelsefullt det här. Ena stunden kommer Dahlin ihåg vad hon inte har sagt för flera år sedan, i andra stunden glömmer hon vad hon har sagt för några veckor sedan.
Känner jag Gunnar Lidell rätt så har han nog ytterligare ”kort” i rockärmen.
Till slut.
Socialdemokraterna ska ikväll ha ett krismöte om händelserna. Arbetarkommunens styrelse har möte och ska avgöra hur partiet ska gå vidare. (Se P4 Väst ”S i Vänersborg kallar Dahlin till krismöte” och TTELA ”Det är allvarliga anklagelser”.)
Fram tills styrelsen har hört Marie Dahlin och hennes version av händelserna så betraktar de henne som oskyldig. Arbetarkommunens ordförande Gunilla Nilsson säger till P4 Väst:
”Det är viktigt att hon (Marie Dahlin; min anm) är en del i det här eftersom det är hon som är utsatt.”
Tja, jag tror att det här, som det handlar om, går att uttrycka lite annorlunda än så… Marie Dahlin ska få berätta sin sida om saken för styrelsen. Det tycks inte heller som om några av de intervjuade sossarna någonsin hört eller hört talas om hur Marie Dahlin uppför sig. Det är totalt obegripligt.
Och det är totalt obegripligt att socialdemokraterna inte har satt stopp för länge sedan…
Jag tror förresten inte socialdemokraternas styrelse har bjudit kommundirektör Tshibanda eller några av chefstjänstemännen till sitt möte…
Mitt tips till styrelsen och Marie Dahlin är – läs Max Eskilssons ledare och följ hans råd (se ”Korten på bordet, Dahlin!”:
”Vänersborgarna förtjänar korten på bordet.”
Och den uppmaningen skulle jag gärna i all ödmjukhet vilja rikta också till kommundirektör Tshibanda. Jag förstår att hela Tshibandas situation kan vara tuff, men han ska veta att han har ett stort stöd från vänersborgarna. Det borde vara dags att träda fram och berätta vad som har hänt och vem som har sagt vad. Det sprids alltför många rykten.
Är det Marie Dahlin?
Det har hänt saker i Vänersborg i helgen. Radiointervjuer, artiklar, avslöjanden och förnekanden om vart annat. Det största avslöjandet gjorde James Bucci (V).
Det handlar om de rasistiska, sexistiska och kränkande uttalanden som en högt uppsatt politiker i Vänersborg har gjort mot kommundirektören, andra tjänstemän och politiker. Politikern ifråga har också enligt uppgift tafsat på ett otillbörligt sätt på en individ från det motsatta könet.
Det började med att Vänersborgs kommundirektör Pascal Tshibanda skrev i sin blogg den 15 november (se ”Plötsligt var jag bara en neger”) och som också publicerades i Skaraborgsbygdens Tidning:
”Men så plötsligt häromdagen kastades ett ord rakt i mitt ansikte, plötsligt var jag förminskad och bespottad.
För plötsligt var jag bara en neger.”
Kommundirektören Tshibanda tog självklart mycket illa upp. Han ville dock inte nämna namnet på den person som kränkte och förminskade honom.
Gunnar Lidell (M) nämnde heller inga namn när han på onsdagens fullmäktige (21 nov) ställde en fråga till Marie Dahlin (S) om dåligt bemötande från vänersborgspolitiker. De flesta av oss anade naturligtvis att han hade kränkningen av kommundirektören i åtanke. (Se ”Dåligt bemötande i Vänersborg?”.) Dahlin svarade att hon var positiv till att ta fram riktlinjer för förtroendevalda.
Det visade sig, vilket Lidell nämnde under fullmäktigesammanträdet, att han redan den 19 nov hade ställt en fråga till kommunens Personal- och Förhandlingsutskott (PFU). (Se ”Något allvarligt har hänt i kommunen”.) I frågan till PFU beskrev Lidell en ganska nyligen inträffad händelse:
”Vid ett sammanträde för en tid sedan då vi diskuterade översiktsplaner mm, yttrade en av de närvarande förtroendevalda (apropå tunnlar under gator, vägar o järnvägar) ungefär såhär: ”det här med de som säger sig vara rädda för överfall o våldtäkt, kan det inte lika gärna vara omvänt, dvs önsketänkande för att de inte fått sig något på länge?””
Gunnar Lidell (M) hade uppenbarligen fått nog. Han tyckte att gränsen var både nådd – och passerad.
I en radiointervju igår i P4 Väst (se ”Vänersborgspolitiker anklagas för sexism och rasism”) så sa Lidell att han ansåg att politikern ifråga borde träda fram och ta konsekvenserna – ”utifrån eget omdöme”. Lidell stack, efter en följdfråga från intervjuaren, inte under stol med att han själv skulle ha slutat samma dag 
som något sådant här hade avslöjats. Men Gunnar Lidell talade fortfarande inte om vem politikern var…
Och politikern trädde inte fram. Fast hen hade chansen.
Igår kväll publicerade James Bucci (V) en blogg. Det händer inte så ofta nu för tiden, tyvärr, men denna gång var bloggen unik – Bucci skrev på engelska. (Se ”Come on spit it out already”.) Och inte bara det, innehållet var sensationellt. James Bucci avslöjade vem politikern var…
Det är Marie Dahlin skrev Bucci. Det är kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin, socialdemokrat, som beter sig på det här viset.
Bucci skrev:
”The person behind the derogatory (nedsättande; min översättning) term?
The person behind the term is the leader of our council – Marie Dahlin.”
James Bucci var emellertid inte närvarande vid det tillfälle som Marie Dahlin påstås ha yttrat de nedsättande orden. Det framgår av hans blogg. Bucci skriver det som han har räknat ut av vad andra har sagt. Men så länge som inga av de som har varit på plats och framför allt kommundirektör Tshibanda själv inte säger något så låter jag fortfarande frågetecknet i rubriken stå kvar – är det Marie Dahlin?
Bucci skrev att han inte vet vilken person Lidell syftade på i sin andra fråga, dvs frågan till PFU om ”att de inte fått sig något på länge”. James Bucci avslöjade bara vem det pratas om som förminskade kommundirektör Tshibanda till att ”bara vara en hudfärg” (som Tshibanda skrev i sin blogg).
Idag var det kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlins (S) tur att bli intervjuad i P4 Väst. (Se ”Kommunalrådet Marie Dahlin (S) om anklagelser mot politiker”.) Marie Dahlin fick alltså chansen att träda fram, erkänna, be om ursäkt och avgå. Marie Dahlin gjorde inte det. Och det ska hon naturligtvis inte göra om det inte var hon… Istället spelade hon ovetande. Om allt. Och det kändes inte trovärdigt… När journalisten berättade för Dahlin att det som fick Lidell att skriva frågan i kommunfullmäktige var:
”situation[en] där en politiker har uttryckt sig olämpligt till en tjänsteman. Vet du vad det kan handla om?”
Och Marie Dahlin spelar helt ovetande och svarar:
”Nä, vad var det för nåt om då eller? Nä.”
Radiojournalisten ställde en följdfråga:
”Det sa han (Lidell; min anm) inte. Han ville inte säga mer än så av hänsyn till den tjänstemannen som har råkat ut för detta. Det var så han uttryckte sig. Vet du vad det kan handla om?”
Marie Dahlin:
”Nej. Nej, det vet jag faktiskt inte.”
Dahlin låtsas inte om att hon vet om eller kommer ihåg att en politiker i Vänersborg kallade kommundirektör Tshibanda för ”neger”… Det måste jag säga att det här inte alls är särskilt övertygande eller trovärdigt. Det finns nämligen inte en chans i världen att Dahlin skulle ha kunnat missa detta. Förutom att det har stått i media är det ju ett allmänt samtalsämne i kommunen.
James Bucci är naturligtvis inte den ende som påstår att det var Marie Dahlin som kränkte kommundirektören. Bucci är bara den förste som säger det offentligt. Och nu när isen är bruten så hoppas jag att de som var närvarande har modet att våga berätta vad som hände och vad som sades.
Vem var det då som ”skämtade” om våldtäkter på ett möte?
P4 Västs reporter ger radiolyssnarna en bakgrund och låter sedan Marie Dahlin (S) kommentera:
”Under lördagen anklagade han (Gunnar Lidell; min anm) i P4 Väst en icke namngiven politiker i kommunen för att vid upprepade tillfällen ha uttryckt sig sexistiskt och rasistiskt. Bland annat ska politikern ha skämtat om våldtäkter under ett möte med flera närvarande politiker och tjänstemän. Vänersborgs kommunalråd socialdemokraten Marie Dahlin är osäker på om hon deltog på mötet.”
Marie Dahlin är lika ovetande som tidigare:
”Jag kan inte påminna mig i alla fall det.”
Och journalisten frågar:
”Men det är inte uteslutet att du var med där eller?”
Marie Dahlin glider återigen undan:
”Jag kan inte svara på det.”
Marie Dahlin var med på mötet.
Jag har tittat och gått igenom en del protokoll från den senaste tiden (Lidell skrev ju i frågan till PFU att det var ett sammanträde ”för en tid sedan”) och kommit fram till att mötet det handlar om är ett sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) den 29 okt.
På detta möte diskuterades den fördjupade översiktsplanen (FÖP). Lidell skriver ju i sin fråga till PFU:
”då vi diskuterade översiktsplaner”
Vad jag kan se så finns det inget annat möte under de senaste veckorna där KSAU har diskuterat ”översiktsplaner”. Särskilt inte som det också står i protokollet vilka politiker och tjänstemän som deltog på mötet. Och det stämmer med Lidells angivna antal ledamöter och ganska bra med antalet närvarande tjänstemän. Det finns således många vittnen…
Marie Dahlin (S) var inte bara med på mötet, hon var dessutom ordförande… Det framgår tydligt av protokollet.
Den politiker som har gjort dessa rasistiska och sexistiska uttalanden har gått över alla gränser för anständighet. Det är helt oacceptabelt. Nu hoppas jag att andra som vet mer orkar och vågar träda fram och berätta. Politiker och framför allt tjänstemän måste få lugn och ro och en arbetsmiljö där de kan uträtta ett bra jobb – i ett jobb som de vill stanna kvar.
Dåligt bemötande i Vänersborg?
Det är tydligen så att vi i Vänersborg har problem med hur folk bemöter och uppför sig mot varandra. Ja, i varje fall politiker…
På något annat sätt kan man inte tolka den fråga som oppositionsrådet Gunnar Lidell (M) har ställt till kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S).
Gunnar Lidell börjar sin fråga med att ge en liten bakgrund. Han beskriver att det inte finns något regelverk för de förtroendevaldas uppförande och förhållningssätt. Men att de förtroendevalda rimligtvis bör omfattas av innebörden i dokumenten ”Jämlikhetsplan” och ”Styrdokument för personalpolicy”, dvs dokument som gäller för kommunens anställda.
Och så kommer frågan till Marie Dahlin (S):
”Anser du att kommunens förtroendevalda omfattas av de ovan nämnda dokumenten, och i så fall: förtroendevalda som frekvent och trots tillsägelser fortsätter bryta mot innebörden av dessa, hur anser du att dessa delikata ärenden hanteras och förebyggas?”
Marie Dahlin (S) ska svara på Gunnar Lidells (M) fråga på onsdagens kommunfullmäktige.
Vänersborgs kommundirektör utsatt för rasism
Vänersborgs kommundirektör Pascal Tshibanda skriver bloggar. De publiceras också som krönikor i Skaraborgsbygdens Tidning. Eller om det möjligtvis är tvärtom.
Den 15 november, dvs för bara några dagar sedan, skrev Tshibanda en uppmärksammad blogg under rubriken ”Plötsligt var jag bara en neger”. (Du kan läsa bloggen i sin helhet här.)
Pascal Tshibanda börjar bloggen/krönikan med att beskriva hur bra hans liv är just nu, att han har ett fantastiskt jobb som ger honom mycket positiv energi etc.
Sedan fortsätter Tshibanda:
”Men så plötsligt häromdagen kastades ett ord rakt i mitt ansikte, plötsligt var jag förminskad och bespottad.
För plötsligt var jag bara en neger.”
För Tshibanda innebar uttalandet, skriver han, att han blev förminskad, att han bara vara en hudfärg i andras ögon – inget annat.
Tshibanda skriver vidare:
”Att använda det här ordet år 2018 och påstå sig inte mena något illa med det är som att spotta någon rakt i ansiktet och tro att man ska komma undan med det.”
Den som kallar Tshibanda ”neger” går enligt min mening över alla gränser av anständighet. Det är en handling av ren och skär rasism. Det är inte acceptabelt. Det måste beivras.
Det kan nämligen inte vara något annat än, som Tshibanda skriver i sin blogg, att få sin:
”identitet belägrad, förnekad, hotad eller marginaliserad”
Det är otroligt att en människa kan behandla och bemöta en annan människa på detta sätt år 2018.
Lugnet före stormen?
Kommande politiska vecka kännetecknas på sätt och vis av ett lugn före stormen. Inga nämnder eller styrelser har sammanträden. Så på den fronten är det lugnt. I och för sig har kommunstyrelsens arbetsutskott ett möte imorgon, men det är egentligen bara det kommande sammanträdet med kommunstyrelsen som ska förberedas. Och kommunstyrelsen ses inte förrän den 3 oktober.
Däremot kommer det, precis som den gångna veckan, att tisslas och tasslas i kommunhusets korridorer. Tror jag. Särskilt i samband med att budgetberedningen har möte på tisdag. Då ska budgeten för nästa år (2019) diskuteras. Och eftersom inget politiskt block har majoritet (S+C+MP har 20 mandat nästa mandatperiod och M+KD+L 15 mandat – det krävs 26 mandat för en majoritet), så måste budgetberedningens ledamöter prata med varandra över partigränserna. Och förutsättningarna är ju goda, i beredningen har varje parti en representant.
Mitt tips är att de partier som börjar hitta varandra i budgetdiskussionerna med stor sannolikhet också kommer att hitta varandra när det gäller styret av kommunen de följande 4 åren. Budgeten är ju det absolut viktigaste beslutet under året.
Än så länge har ingen tagit formell kontakt med Vänsterpartiet om ett kommande samarbete. Men jag tror att något av de två stora blocken säkerligen kommer att göra det. Vänsterpartiet är ju trots allt kommunens fjärde största parti…
Kommunen och juridisk hjälp
Som politiker och bloggare möter man ofta kommuninvånare som är missnöjda med kommunala beslut. De efterlyser inte sällan mer flexibilitet och kompromissvilja från tjänstemän och politiker. Invånarna menar att många saker skulle gå att lösa med kommunal lyhördhet, diskussion och goda råd. Och vilja.
Det är nog min uppfattning också – kommunala politiker och tjänstemän är alltför ofta överdrivet nitiska och ibland också enkelspåriga i sina tolkningar av lagar och regler. Politiker och tjänstemän företräder ju kommuninvånarna och borde måna om att hjälpa till och ge den service som invånarna både förtjänar och har rätt att få. Det är ju skattebetalarna som betalar löner och arvoden för de kommunanställda.
Många invånare knyter näven i fickan och biter ihop när de missnöjt betraktar kommunen göranden och låtanden, även när besluten drabbar dem själva. Andra överklagar beslut.
Solvarm har som bekant överklagat samhällsbyggnadsnämndens beslut att tvingas betala en anslutningsavgift för det kommunala VA-nätet. (Se ”Solvarms tre strider med kommunen”.) Familjen varken vill ha eller behöver kommunens VA för 194.935 kr. I Villaägarnas Riksförbund finns det flera fastighetsägare i samma situation runt om i landet. Villaägarna betraktar därför Solvarms fall som ett principiellt viktigt pilotfall och hjälper Solvarm med att driva överklagandet.
Det verkar som om kommunen känner sig hotad av att en kommuninvånare överklagar ett kommunalt beslut. För visst skulle det finnas utrymme för kommunen att istället visa både välvilja och kompromissvilja. I lagen om allmänna vattentjänster (LAV) så står det nämligen så här i 24 § (min 
fetstil):
”En fastighetsägare skall betala avgifter för en allmän va-anläggning, om fastigheten
1. finns inom va-anläggningens verksamhetsområde, och
2. med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver en vattentjänst och behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt. Vid bedömning av behovet enligt första stycket 2 skall särskild hänsyn tas till i vilken utsträckning jämförda alternativ tillgodoser intresset av en god hushållning med naturresurser.”
Det tycks ha gått prestige i frågan. Istället för att försöka komma överens om naturhuset ute i Sikhall så ska kommunen till varje pris vinna den juridiska striden i domstolen.
Vänersborgs kommun har flera jurister anställda. Och naturligtvis många andra experter också. Det finns en kunskap och erfarenhet i kommunen som ”vanligt folk” inte har och inte heller kan ha. Men tydligen räcker ändå inte alltid denna fackkunskap och expertis.
I Solvarms fall om anslutningsavgiften har kommunen tagit hjälp av Advokatfirman Glimstedt. Glimstedt ska företräda Vänersborgs kommun i Mark- och Miljödomstolen. Beslutet om att anlita utomstående advokater har i praktiken fattats av chefen för Kretslopp och Vatten (citerat från mail 26/6):
”VA-chef … tog kontakt med Glimstedts advokatbyrå”
Sedan har tf förvaltningchef i samhällsbyggnadsförvaltningen Gunnar Björklund mer formellt fattat beslutet genom att ge Advokatfirman Glimstedt AB fullmakt att företräda Vänersborgs kommun. Det skedde redan den 8 maj och med följande ord:
”Härmed ger Samhällsbyggnadsnämnden angivet ombud fullmakt att på Samhällsbyggnadsnämndens vägnar föra talan i mål Akt.nr Mål … hos Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt avseende fastställande gällande avgiftsskyldighet för vatten och avlopp för fastigheten Sikhall …”
Att det blev Glimstedt som valdes av förvaltningschefen och VA-chefen beror på att Glimstedt efter upphandling blev rangordnad som nr 1 på samtliga de avtalsområden där kommunen kunde tänkas vilja köpa juridiska tjänster. Det handlar om t ex avtalsområdena offentlig rätt, fastighetsrätt inklusive miljörätt och affärsrätt.
”Kommunen har upphandlat ramavtal för juridiska tjänster, där flera olika advokatbyråer omfattas av avtalet. Glimstedt är ramavtal ett i ramavtalsgruppen gällande miljörätt.”
Glimstedt ”vann” alltså upphandlingen i början på 2016. Orsaken vet jag inte, men jag antar att kommunen strävar efter att hålla nere kostnaderna och att Glimstedt helt enkelt var billigast. Glimstedt tar 1.446 kr per timme för sina juridiska tjänster och det torde vara ett tämligen lågt pris för denna typ av tjänster. (Gissningen i min förra blogg var alltså felaktig.) Timpriset är exklusive moms, men inkluderar samtliga andra kostnader. Dock inte kostnadsersättningar som milersättning, traktamente och hotellkostnader. Dessutom åtar sig Glimstedt att vid vissa tillfällen ordna gratis utbildning för kommunens personal.
Hur mycket Glimstedts inblandning i kommunens tvist med Solvarm slutligt kommer att kosta går inte att säga. Vänersborgs kretslopp och vatten har ingen tidsplan för ärendet och därför, vad jag förstår, inte heller någon budget för Glimstedts arbete. Det får uppenbarligen kosta vad det kosta vill…
Jag vet inte heller om samhällsbyggnadschefen tänker ge fullmakt till Glimstedts om Mark- och Miljödomstolens dom blir överklagad. (Den nuvarande fullmakten gäller bara i denna instans.) Inte nog med att ärendet kan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen, det är inte omöjligt, tror jag, att Solvarm och Villaägarna kan ta fallet till EU. (Om domstolarna går på kommunens linje.)
När domstolsförhandlingarna (hur de nu kommer att se ut) kommer igång vet jag inte. Kommunen har begärt anstånd med att komma med svaromål och anstånd har beviljats till den 2 juli.
Till sist ställde jag frågan till kommunen hur vanligt det är att kommunen anlitar utomstående jurister och advokatbyråer. Det gick dock inte att svara på frågan, eftersom det inte finns någon sådan förteckning.
Kommundirektör tillsatt
Pascal Tshibanda är Vänersborgs nye kommundirektör.
Tshibanda anställdes som utvecklingschef, men fick i stort sett hoppa in direkt som tillförordnad kommundirektör. Det fick han göra när den förre kommundirektören Ove Thörnkvist mer eller mindre fick ”sparken” av kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) och de andra kommunalråden. (Se ”Marie, Ove och Pascal”.) I förra veckan utsågs Tshibanda av Marie Dahlin (S) till ”riktig” kommundirektör. Det innebär att Tshibanda nu och tills vidare är kommunens högste tjänsteman.
Jag tror emellertid inte att villkoren är färdigförhandlade än, t ex villkor vid tjänstens upphörande, lönens storlek och andra arbetsvillkor. Så det finns ju en
liten chans/risk att Tshibanda och kommunen inte blir överens och att han tackar nej till erbjudandet.
Jag har bara träffat Pascal Tshibanda två gånger och då gjorde han ett gott intryck. Men jag har inga som helst åsikter om hans kompetens eller duglighet. Det kan jag helt enkelt inte uttala mig om. Vänsterpartiet skrev på sin hemsida (se ”Nästan ingenting att rapportera”):
”Vi vill också säga grattis till utnämningen, vi vill också ge uttryck för våra höga förväntningar.”
Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Gunnar Lidell (M) har lämnat in en protokollsanteckning med anledning av utnämningen. Lidell skrev att:
”Jag tror Pascal Tshibanda kommer att göra ett bra jobb, han har gjort det bra som tillförordnad.”
Men Lidell ansåg att en annan sökande var ännu bättre lämpad. (Se TTELA ”Kommunalråden oense om direktören”.) Han förordade att denne sökande skulle få tjänsten som kommundirektör. Lidell skriver i sin protokollsanteckning att:
”Mitt ställningstagande till förmån för den andra sökande baseras på intervjuerna, referenstagande samt den sökandes CV.”
Den person som Lidell förordade har jag inte någon aning om vem det är och självklart inte heller om personens kompetens eller duglighet. Vänsterpartiet har, naturligtvis, inte varit med på anställningsintervjuerna.
Lidell har också en del synpunkter på rekryteringsprocessen:
”Från den politiska ledningen har det under rekryteringsprocessen försäkrats mig, att när vi anställer en så viktig tjänst som kommundirektör, så ska vi vara överens. En mkt god ambition, men tyvärr visade det sig vara just en ambition.”
Det är Marie Dahlin (S) som är ”den politiska ledningen”. Det är Dahlin ensam som fattar sådana här beslut. Det ska dock ske efter ”samråd” med de andra kommunalråden. Men som sagt, Lidell är inte nöjd med hur Marie Dahlin har handlagt processen. Hon har uppenbarligen inte tagit hänsyn till Lidells åsikter.
Lidell har också synpunkter på hur det har gått till tidigare. Han menar att det även tidigare har varit si och så med samrådet. Lidell skriver att det i och för sig var samråd när Tshibanda blev tillförordnad, men inte när det bestämdes hur länge Tshibanda skulle vara tillförordnad. Då blev Lidell inte tillfrågad.
Lidell skriver också att han rekommenderade att det skulle ske:
”en bred genomlysning/enkät bland ledande tjänstemän och politiker, för att därigenom ta fram en brett förankrad kravprofil i god tid innan annonsering.”
Det har inte skett och Lidell fortsätter:
”Min uppfattning är också att KSO (=kommunstyrelsens ordförande; min anm) var positiv till detta förslag, men det har sedemera visat sig att någon sådan enkät aldrig varken beställts eller genomförts.”
Lidell tycker också att det är märkligt att inte Marie Dahlin (S) informerat Tshibanda att det rådde oenighet vid tjänstetillsättningen:
”Enligt hörsägen hade den tillträdande kommundirektören inte informerats om den politiska oenigheten innan dagens KS (=kommunstyrelsen; min anm), vilket beklagas.”
Marie Dahlin har kommenterat Lidells protokollsanteckning. Hon säger till TTELA:
”Vi behöver inte vara överens men jag tycker att det är ganska löjligt att lämna en protokollsanteckning.”
När man som vänsterpartist och fritidspolitiker får stå utanför sådana här processer så hade man i varje fall hoppats att kommunalråden skulle vara överens om tillsättandet av en sådan här viktig tjänst. Efter valet i september kan det ju faktiskt också bli så att Gunnar Lidell (M) blir kommunstyrelsens ordförande.
Hur som helst, vi gratulerar Pascal Tshibanda till posten som kommundirektör. Och passar på att göra reklam för hans alldeles egen blogg ”Inquirere et immutare”. Bloggen innehåller de läs- och tänkvärda texter som Tshibanda publicerar som krönikor i Skaraborgsbygdens Tidning. Du hittar bloggen genom att klicka här.
Och jag avslutar med några ord från Vänsterpartiets hemsida (se ”Nästan ingenting att rapportera”):
”Börjar politiken samtala mera med varandra, då mognar också politiken. En mognare, viljestarkare och mer handlingskraftig politik behöver en förvaltning med struktur och med sting. Det kan bli riktigt bra, om var och en sköter sin sida för det gemensamma bästa.”
Nationaldagen 2018
Idag är det den 6 juni – Sveriges nationaldag. Det brukar betyda att den svenska fanan vajar i Nordstan, allt enligt traditionen hos en svensk internationalist… Men inte i år… Upphängningen, linor och sånt, gick sönder i blåsten på Valborgsmässoaftonens kväll och ramlade ner på marken. Och hjälpen har inte hunnit komma än… Så bilden här bredvid är från förra året…
Istället beskådade jag även detta år kommunens nationaldagsfirande.
Nästan 200 personer (jo då, jag räknade dom…) tågade från Plantaget till Sanden. I täten såg vi två hästar och stadsmusikkåren.
På Sanden hade det säkerligen samlats minst lika många som fanns i tåget, ja säkert ännu fler. Där hälsades de alla välkomna av kommunfullmäktiges ordförande Lars-Göran Ljunggren.
Det blev sång av Björnligan och vinnaren av Sjung sjung-stipendiet Emmy Svahn. Kommunens miljöpris delades ut av miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Per Sjödahl. Årets pris gick inte till det förslag som fick flest nomineringar, nämligen familjen
Solvarm. Det gick istället till Naturskyddsföreningen, som säkerligen också har gjort stora miljöinsatser. Naturskyddsföreningen har omvandlat skogsmarken vid Grinnsjötorpet uppe på Hunneberg till ängsmark (se här).
Thomas Samuelsson, IF Änglarna, fick årets idrottsledarstipendium och Pauline Strandberg fick ett hedersomnämnande för sina framgångar inom tävlingsdans. Under firandet fick åhörarna också vara med om att Lars-Göran Ljunggren hälsade nya medborgare välkomna och att Vänersborgs nye kommundirektör Pascal Tshibanda höll nationaldagstalet.
Egentligen vet ingen varför vi firar nationaldagen just den 6 juni. Att Sverige fick sin nya författning denna dag 1809 stämmer inte riktigt och inte heller att Gustav Vasa valdes till kung detta datum 1523. Ska man vara petig så hade Sverige då en juliansk kalender, dvs en annan tideräkning än idag. Och även om dessa saker hade hänt den 6 juni, så hade det ärligt talat inte varit mycket att fira. Men det sa inte kommundirektör Pascal Tshibanda.
Sanningen är nog att det faktiskt inte finns någon riktig historisk händelse som är värd att fira, som typ USA, Frankrike och Norge har. Det kanske också är därför som firandet av nationaldagen inte är särskilt folkligt förankrad. (Allt enligt professor Dick Harrison, se här.)
Men visst finns det folk som tycker att det är trevligt och viktigt att fira Sveriges dag – oavsett vilken dag på året det är. Men jag måste nog erkänna att på något sätt känns ändå midsommar som den riktiga nationaldagen…
Jag hoppas för övrigt att flaggan i Nordstan är åtgärdad till midsommar…
Kommunens personal
Onsdagens förväntade lugnare variant på fullmäktigesammanträde, tror jag åtminstone, börjar med en redovisning av det som populärt kallas ”Peken”. Förkortningen står för ”Personalekonomisk redovisning – Hälsobokslut”. För 2017.
Den personalekonomiska redovisningen innehåller massor av fakta om kommunens anställda. Man kan få reda på allt om åldersstruktur, löneläge, sjukfrånvaro och mycket mer.
Redovisningen börjar med en inledning, eller kanske ska man kalla det ett förord, av Bengt Larsson (S), som är ordförande i personal- och förhandlingsutskottet (PFU), och Anna Johannesson, som är kommunens personalchef.
De skriver:
”Att personalen är den viktigaste resursen vi har i vår kommunala verksamhet råder det inga tvivel om. Det blir mer och mer kännbart hur viktigt det är att vi har en bra personalpolitik genom hela anställningstiden.
Vi, som andra arbetsgivare, har utmaningar när det gäller den framtida personalförsörjningen. Trenden är att medarbetarna inte stannar lika länge på samma arbetsplats och det är heller inte lika lätt att få sökanden med rätt kompetens. Vi har
också utmaningar när det gäller sjukfrånvaron.”
Larsson och Johannesson konstaterar också:
”Övergripande kan vi konstatera att det skett en positiv utveckling på alla områden. Det är till och med så att samtliga frågor har fått ett bättre resultat än vid förra mätningen!”
Och då tänker Larsson och Johannesson på den personalenkät som genomfördes i höstas. (Jag har skrivit om personalenkäten tidigare, främst utifrån svaren från de anställda inom barn- och utbildningsförvaltningen. Se ”Personalenkäten 2017”.)
Här följer några, enligt min mening, intressanta fakta från den personalekonomiska redovisningen.
Den 1 november förra året fanns det 3.599 anställda i Vänersborgs kommun. Det var en ökning med 120 personer sedan förra året. En förklaring till ökningen är att kommunen återtog personalintensiva verksamheter för äldreomsorg mm i Brålanda från en entreprenör. Av de anställda i kommunen var 79 % kvinnor. 88 % av kommunens personal hade en tillsvidareanställning och de flesta av de tillsvidareanställda hade en heltid i sin grundanställning, 85% (kvinnor 84% och män 91%). Kommunen har också anställt timvikarier under året och de motsvarade 249 årsarbeten. En stor del av dessa var anställda under sommaren.
Medelåldern bland kommunens månadsanställda var 44 år och ungefär 42 % var över 50 år. Noterbart är att de yrkeskategorier som hade högst medelålder återfinns i skolan – specialpedagoger (54 år), rektorer (53 år) och lärare (52 år). Under 2017 slutade 326 personer i kommunen. Av dessa slutade 74 % (242 personer) på egen begäran och 21 % (68 personer) gick i pension.
Det är alltid intressant att studera löner… Medellönen för tillsvidareanställd personal var 29.079 kronor. Det var en ökning med 810 kr sedan 2016. Kvinnornas medellön var 28.952 kronor och männens 29.647 kronor. Medianlönen var 25.050 kr. Många anställda jobbade mertid (=övertid för deltidsanställd) och övertid. Kommunen kostnader för detta uppgick till 16,3 milj kr.
Glädjande är att sjukfrånvaron minskade förra året med 0,5% och uppgick till 7,9%. Då hade faktiskt ungefär 30 % (1.097 personer) inte haft någon sjukfrånvaro alls. Och 24 % av de anställda hade inte haft någon sjukfrånvaro på två år.
Det finns också ett avsnitt i den personalekonomiska redovisningen som handlar om Arbetsgivarindex. Attraktivt arbetsgivarindex (AVI) visar hur attraktiv en organisation är som arbetsgivare genom att beskriva arbetsvillkoren ur ett medarbetarperspektiv. Ett antal nyckeltal räknas samman till ett index som poängsätts av Nyckeltalsinstitutet. Nyckeltalsinstitutet menar att indexet kan hjälpa kommunen att se vilka områden som bör prioriteras för att bli en attraktivare arbetsgivare. Undersökningen baseras på 235 organisationer med 607.000 medarbetare.
Vänersborgs kommun fick 98 poäng av 180 möjliga. Det var en något lägre poäng än föregående år. (Medianvärdet för samtliga deltagande kommuner var 93 och den högsta poängen någon kommun hade var 118 poäng.)
Det fanns tre nyckeltal där Vänersborgs kommun skilde sig särskilt från de andra organisationerna:
”Vänersborgs kommun har en låg andel anställda med 2-5 års anställningstid, en relativt låg internrekrytering, samt en låg andel nyanställda som jobbar kvar efter ett år.”
Det här borde analyseras mer, det finns i nu-läget inga riktiga svar på varför det förhåller sig så här. Det tycks dock som om det finns en brytpunkt vid 5 års anställning. Slutar man inte då, som många uppenbarligen gör, så blir man kvar en längre tid i kommunens tjänst.
Vänersborgs kommun har i genomsnitt 22,5 tillsvidareanställda per chef. Det är en minskning sedan förra året. Det är emellertid fortfarande fler anställda per chef än i andra kommuner. (Medianvärdet är 19,7.) Jag tror också att det är stor skillnad mellan de olika förvaltningarna i Vänersborg. Det är t ex inte ovanligt att rektorer har betydligt fler anställda än 22 personer. Kanske har det att göra med att cheferna inom barn och utbildning, liksom socialförvaltningen, oftare är kvinnor…
Det finns ett samband mellan antalet anställda per chef och långtidssjukfrånvaron:
”Verksamheter med många anställda per chef brukar också ha en högre långtidssjukfrånvaro än medianvärdet, det betyder att ju färre anställda per chef desto lägre långtidssjukfrånvaro.”
Långtidssjukfrånvaron har ökat till 6,5% sjuktimmar av organisationens totalt arbetade tid. Det motsvarar i genomsnitt 205 anställda per dag.
Det här var en del av de siffror och fakta som presenteras i ”Personalekonomisk redovisning – Hälsobokslut”. När det gäller siffrorna för barn- och utbildning, som jag brukar intressera mig särskilt för, så hänvisar jag till min tidigare blogg ”Personalenkäten 2017”.
Träffa V på 1 maj!
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer