Arkiv
Arenan fick inget bygglov
Taket på Arena Vänersborg måste åtgärdas. Det är ett välkänt faktum. I juni 2023 beslutade därför kommunfullmäktige att avsätta 20,8 milj kr för reparationer och ombyggnader.
Det skulle antagligen behövas både mer omfattande åtgärder på arenan än planerat och mer pengar, betydligt mer pengar. Det är nämligen mycket som inte är som det borde med byggnaden och som borde åtgärdas, i varje fall om arenan ska kunna användas i mer än 7-10 år framåt.
Det här beskrev jag i ett blogginlägg för ett par veckor sedan, se “Läget för Arena Vänersborg?”. I inlägget beskrev jag också att projektet med takduksomläggningen mm på arenataket beräknas utföras mellan 1 april-20 december 2024. Uppfattningen är antagligen att det är akut med taket och att åtgärder behövs ganska omgående. Men först ska naturligtvis jobbet upphandlas. Det är inte gjort än.
I en tjänsteskrivelse från den 21 december förra året inför upphandlingen var det också kvar en liten detalj innan kommunen kunde begära in anbud:
“Ansökan om bygglov är inlämnad men ej godkänd.”
Och det är ju självklart ett måste att alla ritningar, åtgärder osv är godkända av byggnadsnämnden innan arenaprojektet kan gå ut på upphandling. Och innan taket mm kan åtgärdas.
Det visade sig att bygglovet inte var någon liten detalj. Som svar på ansökan om bygglov skrev Miljö- och byggnadsförvaltningen den 26 januari:
“… ansökan om bygglov uppfyller inte kravet på varsamhet, placering och utformning samt avviker från detaljplanen. Miljö- och byggnadsförvaltningen bedömer därför att bygglov inte kan ges för nuvarande utformning.”
Det var inget bra besked. Men detaljplanen måste följas. Det här beskedet inte bara försenar projektet att “få ordning” på arenataket, det försvårar och fördyrar sannolikt också åtgärderna. Bygglovsansökan måste ändras och miljö- och byggnadsförvaltningens krav måste uppfyllas.
Det är arkitektfirman “Yes Arkitekter” i Uddevalla som har gjort ritningarna till kommunen. Nu får företaget göra om en stor del av arbetet. Det är nämligen inte måttligt med krav som måste uppfyllas och ändringar som behöver göras…
Miljö- och byggnadsförvaltningen konstaterar att de åtgärder som var tänkta att vidtas på arenan:
“avviker från detaljplanen angående att delar av tillbyggnaderna på servitut och ledningsrättsområde, område för gångväg samt placeras på prickad mark”
Det var alltså tänkt att ta mark i anspråk som inte får bebyggas och därför måste dessa delar av tillbyggnaderna tas bort. Enbart detta “påpekande” låter i mina öron som tämligen komplicerat att ändra på.
Det är inte bara tänkta åtgärder som strider mot detaljplanen, det finns även anmärkningar på utformningen:
“Så som skärmtaken är redovisade uppfylls inte kravet på varsamhet, god form-, färg och materialverkan samt intresset för en god helhetsverkan.”
Inte heller detta är väl gjort i handvändning misstänker jag. Miljö- och byggnadsförvaltningen fortsätter:
“Ytorna mellan fackverkskonstruktionen planeras spärras av med Gunnebo-stängsel längs med hela byggnaden. Detta är en mycket tveksam åtgärd både ur gestaltnings- och trygghetsperspektivet.”
Miljö- och byggnadsförvaltningen menar också att marken inom stängslet inte bör vara asfalterad. Det gör att upplevelsen av närmiljön kring arenan försämras.
Kommunens stadsarkitekt har också yttrat sig. Han inleder:
“Arenabyggnaden präglar Vänersborgs siluett och är omtalad, tyvärr framför allt på ett negativt sätt. Därför är alla åtgärder avseende Arenan av mycket hög känslighet.”
Och det har han nog rätt i, även om flera bandyvänner säkerligen inte håller med.
Mycket av det som stadsarkitekten anför ligger till grund för miljö- och byggnadsförvaltningens skrivelse, men stadsarkitekten skriver också:
“Höjningen av takfallet på läktarutbyggnaden syftar åt att motverka större snöansamlingar. Jag är osäker om en lutning på 25 grader räcker. Det är dessutom mycket viktigt att denna takkonstruktion i sig inte på något sätt påverkar hallens bågkonstruktion eftersom det kan leda till en ökad obalanserad belastning (även utan snö- och vindlaster).”
Det här är onekligen något som arkitekterna måste titta närmare på. “Höjningen av takfallet på läktarutbyggnaden” ser ut att vara ett ganska stort ingrepp.
Stadsarkitekten gör också ett medskick:
“Takduken kan vid ändrad vikt utgöra ett anmälningspliktigt ingrepp i bärande konstruktion.”
Slutligen har Vattenfall Värme lämnat ett remissvar. Vattenfall skriver att om byggnation sker mellan 6-7 meter ut från fasaden på arenans sydöstra hörn (se de se de små ringarna på kartbilden till vänster) måste det säkerställas att det är möjligt med tanke på ledningarna:
“Vi måste kunna komma åt [ledningen] om det i framtiden skulle hända någonting. Alternativ ledningsflytt.”
Det var tänkt att bygga ett slags skärmtak i det sydöstra hörnet av arenan. 
Det är i denna porten som utrustning mm kan köras in. Ska ledningar flyttas låter det som en dyrbar åtgärd.
Det är tråkiga besked för de på kommunen som har arbetat med planerings- och ritningsarbetet inför upphandlingen. Det innebär att en hel del arbete är kvar att göra innan ett bygglov kan ges. Och då ökar antagligen tidspressen. Men det finns ingen återvändo. Arbetet måste göras om. Så det är nog tveksamt om tidsplanen håller, men det är svårt att säga. Kanske är sådana här omarbetningar rutin för arkitektfirman “Yes Arkitekter”.
Stadsarkitekten erbjuder sig att hjälpa till med arbetet och dialogen har för övrigt redan påbörjats. Stadsarkitekten är positiv till att man ska hitta en väg framåt.
Det kan man hoppas på, men jag anser nog fortfarande att det skulle behövas mer tid för en större utredning för att få svar på alla viktiga frågor kring arenan. Det behövs, misstänker jag, ett ordentligt och genomgripande faktaunderlag över hela byggnadens skick och beskaffenhet innan kommunen går vidare med några investeringar i Arena Vänersborg. För övrigt bekräftas återigen att Arena Vänersborg tycks ha varit en felkonstruktion redan från början.
Läget för Arena Vänersborg?
Arena Vänersborg står där den står. Kall. Med is. Taket läcker och det är fukt i väggarna. Marken rör sig och det är sättningar. Fönster går sönder. Och pengarna tickar iväg… Det är räntor och avskrivningar – och låga intäkter.
Arenataket behöver åtgärdas. Det har läckt ända sedan arenan togs i bruk trots ett flertal reparationer. I juni 2023 beslutade kommunfullmäktige att avsätta 20,8 milj kr för att åtgärda taket. Knappt 2 månader senare, den 9 augusti, redovisade Nordisk Byggskadeutredning (NOBAB) utredningen “Arena Vänersborg – Kontroll av takkonstruktion och inläckage” med fotobilaga.
Det var ingen rolig läsning. I ett blogginlägg beskrev jag vad rapporten hade kommit fram till (se “Taket på Arena Vänersborg”). TTELA sammanfattade rapporten (se “Utredning visar omfattande skador på Arena Vänersborg”), en rapport som kommunen till en början inte ville lämna ut till tidningen:
“rostangrepp och fuktskador i taket, brister i konstruktion och i underhåll. … läckage och vattenskador … läckande ventil … för 
korta plåtar och svetsningar som släpper … extremt stor påfrestning på infästningarna … flera svetsar har släppt … vind blåser in i konstruktionen … böjda säkerhetsinfästningar … dagsljuset går att se inifrån konstruktionen”
Rapporten beskriver mycket omfattande skador som behöver omfattande åtgärder. Ändå konstaterade Niklas Johansson på TTELA (se “Arena Vänersborg läcker – vattnet går in och pengarna ut”) helt riktigt att NOBAB inte hade gjort en fullständig kontroll av arenan:
”När alla utvändiga arbeten är färdigställda utförs invändiga inspektioner för att fastställa omfattning av invändiga skador.”
Vad skulle företaget hitta för skador inne i byggnaden? Det är det ingen som vet… Dessutom betonade NOBAB i rapporten:
”I denna undersökning är det inte uttaget några materialprover för mikrobiell analys.”
Mikroorganismer handlar om mögel, alger, svamp eller bakterier som väldigt ofta är förknippade med fuktigt byggmaterial. Är det t ex stora mögelangrepp i arenan? Det måste undersökas menade företaget.
NOBAB slog också fast att det inte gick att fastställa var all fukt i tak och väggar etc kom ifrån. Det var inte säkert att fukten kom utifrån, den kunde också komma från kondens på insidan – eller en kombination av båda. Och i sådant fall hjälper det inte att täta taket. För att få reda på var fukten härstammade skulle det krävas mätningar under ett års tid. Skrev NOBAB.
Många som läste rapporten såg stora kostnader framför sig…
Den 3 maj förra året (2023) behandlade kommunstyrelsen en begäran från kultur- och fritidsnämnden om att få 500.000 kr till en utredning av arenan. Denna begäran avslogs. Vänsterpartiet ansåg att en utredning var viktig, och skrev i sin reservation:
“Utredningens syfte är att ge svar på centralt viktiga frågor innan kommunen går vidare med fortsatta investeringar i Arena Vänersborg. Att göra investeringar som byte av tak mm utan att ha ett ordentligt faktaunderlag och viljeinriktning är inte ansvarsfullt och kan innebära stora onödiga kostnader.”
Kommunfullmäktige ville inte heller se någon utredning. Niklas Johansson på TTELA kommenterade vid ett senare tillfälle, den 30 september (se “Arena Vänersborg läcker – vattnet går in och pengarna ut”):
“Det blev nej till pengarna och utredningen sköts på framtiden. Att inte bevilja medlen framstår alltmer som ett misstag. Med tanke på vad Nobabs rapport säger, och inte säger, borde en långsiktig plan för Arena Vänersborgs framtid vara högprioriterad.”
Kommunfullmäktige sa alltså nej till en fullständigare utredning i juni, och avsatte samtidigt 20,8 milj kr till investeringar för att få ordning på Arena Vänersborg. Det var nog ingen som var insatt i arenans problem som trodde att dessa pengar skulle räcka. Det pratades nämligen redan då om 40-60 milj, men NOBAB:s rapport hade ännu inte publicerats.
På samhällsbyggnadsförvaltningen har det under hösten arbetats med hur dessa 20,8 milj kr ska användas så effektivt och bra som möjligt för att åtgärda arenans mest akuta takproblem. Det är dock “bara” dessa pengar som finns till förfogande och förvaltningen får helt enkelt anpassa åtgärderna utifrån det – oavsett om behoven av åtgärder är större och kostsammare.
Förvaltningens arbete är nu klart och beslut har fattats om upphandling. Beslutet togs av samhällsbyggnadsutskottet och inte av samhällsbyggnadsnämnden. Arenan diskuterades i och för sig på nämndens senaste sammanträde (18 januari). Det var i samband med en information om Mål- och resursplanen för 2025. Jag är dock osäker på vad som sades om upphandlingen och den kommande investeringen. Diskussionen gav inte några avtryck i protokollet. Det fanns inte heller något skriftligt underlag inför sammanträdet kring årets investering i taket.
Samhällsbyggnadsutskottet beslutade den 11 januari (2024) att uppdra till samhällsbyggnadsförvaltningen att:
“påbörja en upphandling av takduksomläggning på Arena Vänersborg”
I en tjänsteskrivelse daterad 21 december 2023, som ligger till grund för upphandlingsbeslutet, framgår vad som ska åtgärdas:
- “Lägga på en ny takduk ovanpå den befintliga. 1,5 mm tjock (befintlig duk är 1,2 mm tjock)
- Nya fästen som sitter ca 1 m i horisontell riktning, istället för 2 m som på befintliga fästen.
- Borttagande av alla befintliga genomföringar. För att snöras inte ska kunna förstöra dessa. Genomföringarna kommer att sitta på fasaden istället för på taket.
- Ny vinkel på södra taket ovan pressläktare. Detta för att minska snöfickan på taket.
- Snörasskydd byggs permanent över ingångarna på södra sidan, för att skydda människor från snöras.
- Staket mellan de permanenta snörasskydden kommer att byggas för att skydda människor från snöras. Staketen kommer att hindra människor från att gå närmast byggnaden, inte stoppa all snö. Staketet blir av typ Gunnebo och kommer eventuellt att behöva lagas vid större snöras.”
Antagligen räknar, och hoppas, samhällsbyggnadsförvaltningen med att dessa åtgärder ska vara tillräckliga för att arenan ska kunna användas i ytterligare 8-10 år. Det är i varje fall min gissning. De intresserade och/eller kritiska skulle kunna jämföra åtgärderna med den beskrivning av brister som NOBAB gjorde i sin utredning – “Arena Vänersborg – Kontroll av takkonstruktion och inläckage” med fotobilaga.
Det är i varje fall helt klart att det som Niklas Johansson skrev i TTELA fortfarande stämmer (se “Arena Vänersborg läcker – vattnet går in och pengarna ut”):
“Inga pengar är avsatta till att åtgärda problemen med fasaden eller invändiga skador eller för att undersöka kondensproblemen.”
Och om vi på det lägger till att insatta personer påstår att det är arenans konstruktion som har lett till denna fukt- och kondensationproblematik och att det är för “klena lösningar”, så ser vi kanske ännu större kostnader i en nära framtid…
Det är alltså helt uppenbart att de investeringar som ska göras i år inte åtgärdar alla de problem som finns med Arena Vänersborg.
Kostnaden för takduksomläggningen är satt till 17 milj kr. Till det kommer också projektering för 2 milj samt 3 milj kr till nya armaturer ovan isen.
“Armaturerna över isen är idag lysrörsarmaturer. Lysrörsarmaturer slutar att tillverkas och förbrukar mycket energi. Därför sätts ny LED-belysning upp. Dessa sätts i en rak linje över planen på ca 16 meters höjd.”
Arbetet med de nya armaturerna ska utföras under perioden 29 april-6 juni 2024, medan tiden som är avsatt för projektet med takduksomläggningen är mellan 1 april-20 december 2024. Om det går att använda arenan under tiden framgår inte av handlingarna. För övrigt är inte ansökan om bygglov godkänd än. (Tillagt 14/2: Läs om hur det gick med bygglovet – ”Arenan fick inget bygglov”.)
Jag noterar också att det i ovan nämnda tjänsteskrivelse står:
“Övrigt: Solceller på taket på Arenan är utredd och pga avsaknad av åskledare så godkänner inte försäkringsbolaget att vi applicerar solceller på taket. Kostnaden för enbart åskledare bedöms till ca 3,5 miljoner kronor.”
Det är alltså en upphandling på gång för att åtgärda de mest akuta bristerna i arenan. De ska åtgärdas för max 17 milj kr (av de 20,8 milj som kommunfullmäktige har bestämt). Förhoppningen är då att åtgärderna ska leda till att arenan kan användas som den alltid har gjort, dvs huvudsakligen bandy, i ytterligare några år. Om man har tur kanske 8-10 år. Jag vet inte om det är möjligt, men om det vore det så måste med all sannolikhet åtgärderna göras om igen efter denna period. Det är de flesta överens om.
Uppenbarligen räknar de styrande politikerna, och möjligtvis också de involverade tjänstepersonerna, med att de problem 
som NOBAB pekade på inte behöver varken undersökas eller åtgärdas de närmaste åren. Det är mitt antagande, eftersom jag inte har sett något annat underlag än tjänsteskrivelserna ovan. Men vem vet, det kanske finns andra tankar…
En stor fara, och risk, är att de beslutade investeringarna och åtgärderna inte räcker till för att driva arenan ens de närmaste åren. Många befarar att de andra problemen, t ex de som beskrivs av NOBAB, 
tämligen snart pockar på snabba och nödvändiga åtgärder. Kostnaderna blir då självklart större. Men inte bara det. Framtida investeringar och åtgärder skulle kunna innebära att årets åtgärder till stor del skulle behöva göras om. En stor del av årets investering skulle därmed kunna bli bortkastad.
Samma personer som är kritiska till årets investeringar menar att de totala kostnaderna skulle kunna hållas nere om man från början, redan i år, börjar åtgärda allt på en gång – planerat och systematiskt. Och för att kunna göra det krävs självklart att alla mätningar, undersökningar och utredningar görs. Det finns till och med de som hävdar att arenans livslängd skulle kunna utökas till 25-30 år om alla nödvändiga investeringar görs nu. Då kanske också arenan skulle kunna användas på fler sätt än för närvarande. Kostnaderna för en större ombyggnad av arenan skulle gissningsvis uppgå till 60 milj kr…
Det måste påpekas att mycket kring arenans tillstånd och kostnader är ytterst osäkert och till stor del spekulationer. Det enda säkra är väl bara NOBAB:s utredning och den lugnar knappast varken bandyälskare eller ekonomer. 
Eller byggnadstekniker. Och definitivt inte politiker – och kommuninvånare…
Det enda som kan räta ut frågetecknen är en ordentlig utredning. Men det tåget verkar ha gått. Det innebär, som jag ser det, att det finns en betydande risk att kostnaderna för Arena Vänersborg skulle kunna närma sig ett tresiffrigt miljonbelopp…
Om samhällsbyggnadsförvaltningen har mer information och kunskap än vad som tycks vara offentligt nu, torde det vara en hyfsat bra idé att upplysa politiker och kommuninvånare om hur Arena Vänersborgs framtid ser ut och hur de långsiktiga kostnaderna ter sig.
Slutligen. Det finns de som vill riva arenan. Det är emellertid inte en fråga som Vänsterpartiet driver.
Taket på Arena Vänersborg
Det är knappast någon överdrift att påstå att det är problem med taket på Arena Vänersborg. Det läcker och har gjort så sedan arenan togs i bruk 2009. Och det tycks bli allt värre. Det skrev jag om i en blogg före sommaren. (Se “Arenans tak”.) I bloggen framförde jag den numera utbredda uppfattningen att hela arenan är en felkonstruktion.
I juni beslutade kommunfullmäktige att avsätta 20,8 milj kr för att åtgärda taket nästa år.
Investeringspengarna ska bekosta en omläggning av takduk inklusive snörasskydd och skärmtak. En del av pengarna ska även användas till invändig belysning. De flesta som har insyn i “projektet” är övertygade om att 20 milj inte räcker. Det bekräftades sannolikt också av en utredning som lämnades in till kommunen för några veckor sedan.
Nordisk Byggskadeutredning (NOBAB) har på uppdrag av kommunen gjort en kontroll av takkonstruktion och inläckage. NOBAB har utfört “okulär inspektion av yttertak in- och utvändigt”, “kontroll av yttertakets uppbyggnad” och “provhålstagning yttertak”. Resultaten har lämnats i en rapport på 11 sidor och en fotobilaga med många talande fotografier.
Nobab inleder rapporten med en redovisning av konstruktionsritningar och en beskrivning av driften av arenan. Sedan kommer avsnittet ”Iakttagelser och mätningar”…
Vid besiktningen noterade Nobab följande:
- “Yttertaket är belagt med pvc-duk i våder med bredd på 200 cm som har svetsats samman. Enligt uppgift släpper våderna från varandra på grund av vindbelastningen.”
Plastfolien inte tätad/tejpad på väggens sandwichelement
- “Vid provhålstagning av yttertaket kan vi generellt konstatera att plastfolien i takkonstruktionen inte är tätad/tejpad längs med ytterväggar och gavlar.”
- “Taket är inte lufttätt vid bla takfot, vilket gör att vind blåser in i takkonstruktionen vilket medför en extra belastning på infästningen av takduken då en pumpande effekt uppstår.”
- “Fasad av sandwichelement (typ Paroc) är otät i skarvar.”
- “Fasad/”fönster” av kanalplast (typ uterumstak) är mycket luftotät.”
- “Avloppsluftare på sydsidan är skadad pga mekanisk åverkan och läcker in vatten.”
- “Takhuvar på sydsidan är skadad pga mekanisk åverkan och läcker in vatten.”
Det var den utvändiga besiktningen. Den invändiga gav följande anmärkningar:
- “Rinnmärken och missfärgningar förekommer på många ställen i byggnaden även om de är klart värst på plan 3 mot söder.”
- “Enligt uppgift droppar det vatten inne i stora hallen på framför allt 2st ställen, men även mindre läckage på andra ställen i hallen förekommer.”
- “Ventil i fläktrum mot öster ovanför damernas wc läcker och orsakar vattenskador under ventilen.”
- “Avloppsluftare på sydsidan är skadad pga mekanisk åverkan och läcker in vatten i bland annat städskrubb.”
- “Vi kan konstatera att yttertaket läcker på flera ställen.”
-
“Yttertaket är belagt med pvc-duk av fabrikat Sika plan med tjocklek om 1,2 mm. Duken ligger med våder 200 cm breda mot dagens norm om ca 100 cm. Med så långt mellan infästningarna blir det en extremt stor påfrestning på infästningar/takduken. Vi kan idag notera att flera svetsar har släppt från varandra.”
Rör knäckt och man ser dagsljuset innanför
- “Genom utförd provhålstagning i yttertaket kan vi konstatera plastfolien i takkonstruktionen är inte är lufttät, vid framför allt takfot och gavlar. Sannolikt är inte heller skarvarna mellan plastfoliens våder tejpade.”
- “När stora luftotätheter finns vid bland annat takfoten kan stora luftmängder blåsa in under takduken vilket ökar belastningen på takduk och dess infästningar.”
- “Fasad består av sandwichelement och kanalplast. Dessa konstruktioner har ofta problem med inläckage då dessa är att betrakta som enstegstätade fasader. Sandwichelement läcker oftast i skarvarna och kanalplasten är mycket otät framför allt upptill.”
Provhål nr 2, i knäcken mellan taken. Vatten mellan dukarna
Nobab konstaterar att:
“yttertaket läcker på flera ställen vilket kräver omfattande åtgärder.”
Fuktskador ovan undertak
Företaget vill emellertid ha mer information för att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Nobab vill att en:
“loggning av inomhusmiljön görs under 1 års tid.”
Här ser man dagsjuset utanför
Nobab menar helt enkelt att de åtgärder som företaget föreslår skulle behöva bekräftas av ytterligare mätningar av inomhusmiljön. Det är nämligen oklart om läckagen i yttertaket enbart beror på inläckage på grund av t ex regn eller om också kondens uppstår i takkonstruktionen. Och det är mycket viktigt att veta när det kommer till åtgärder.
Det är klart, ska 20 milj kr läggas ner på arenas tak vill väl alla att de åtgärder som vidtas är relevanta och riktiga. Men mätningar under 1 års tid innebär att en investering i arenas tak knappast låter sig göras under 2024.
Trots osäkerheten och det bristande underlaget föreslår Nobab ett antal åtgärdsförslag:
- “Takdelar över plan 3 mot söder byggs om enligt förslag från Cowi.”
Otätheter där vatten kan tränga in
- “Alla genomföringar i yttertaket som går att flytta till fasad flyttas, för att göra taket mindre sårbart för åverkan och snöbelastning samt inläckage.”
- “Tak/väggluckor monteras mot öster och väster så att taket är åtkomligt på ett säkert sätt.”
- “Yttertaket läggs om i sin helhet, enligt leverantörens anvisningar. En takduk med tjocklek om minst 1,5 mm bör väljas.”
- “Takduken skall anslutas mot gavlar och genomföringar på ett fuktsäkert sätt.”
- “Vindlastberäkning utförs av takduksleverantör.”
- “Den gamla takduken snittas i samband med att den nya duken monteras, enligt leverantörens anvisningar.”
- “Yttertaket öppnas upp längs med takfot och gavlar för att komplettera/se över plastfolien så att den blir helt lufttät.”
- “Taksäkerheten ses över och kompletteras där så är nödvändigt, enligt dagens gällande regelverk.”
Fäste för hängränna av kraftig rostfri plåt sitter skruvad i fasadplåten vilket inte håller
- “Mätpinnar monteras mot söder för att på ett enkelt sätt kunna mäta/se snödjupet på taket, från marken.”
- “4st fästen till hängränna görs om då dessa endast är infästa i sandwichfasaden.”
- “Plåtar över pilastrar (där sandwichfasaden är skarvad) demonteras.”
- “Tätningsarbete utförs av sandwichelementen.”
- “Fönster av kanalplast byts ut vad det gäller luft- och vattentäthet. Ej reparation p g a kort återstående livslängd.”
- “Stålbalkar i anslutning till kanalplastfönster blästras och målas i samband med byte av kanalplastfönster.”
- “Entréer och portar på södra långsidan förses med tak som skyddar personer från snöras enligt förslag från COWI.”
- “Permanent staket byggs utanför södra fasaden som skydd mot snöras från tak, enligt förslag från Yes arkitekter.”
Nobab konstaterar slutligen att:
“När alla utvändiga arbeten är färdigställda utförs invändiga inspektioner för att fastställa omfattning av invändiga skador.”
Och:
“I denna undersökning är det inte uttaget några materialprover för mikrobiell analys.”
Det känns som om både en sådan inspektion och analys är tämligen viktiga och nödvändiga i sammanhanget…
Det är inte många som tror att det räcker med 20 milj kr för att få taket och därmed arenan i användbart skick. Det kanske bara är några politiker. Ja, kanske till och med ganska många faktiskt…
Det talas i flera kretsar om att en renovering/ombyggnad av arenataket kommer att kosta minst det dubbla, kanske det tredubbla. Och att det då inte är helt säkert att taket håller längre än 10 år. För att kunna ge säkrare besked krävs ytterligare utredning.
Fastighet och service, en enhet inom samhällsbyggnadsförvaltningen, utreder just nu Arena Vänersborg, och har gjort så ett tag. Nobabs utredning var en del i denna utredning, och kanske den till och med utredde mer än vad som ingår i Fastighet och service uppdrag. Kommunens utredning sägs ha blivit klar veckan som har gått. Det ska bli mycket intressant att se vilka slutsatser den har kommit fram till. Förhoppningsvis ger den svar på frågorna vad åtgärderna kring taket kostar och hur länge de håller. Det kanske blir positivare besked än väntat… Det hoppas vi i varje fall på.
Det lär emellertid bli dyrt, mer än de avsatta 20 miljonerna… Jag tror därför att politiker och kommuninvånare måste börja diskutera arenans framtid på allvar. Hur mycket är det värt att investera i arenan? Ska kommunen investera för att arenan ska användas till samma verksamhet som idag? Eller ska kommunen lägga ner mer pengar, göra ännu större investeringar, för att bredda arenans användningsområden? Vad krävs för att byggnaden ska fungera till det som vi vill ha den till? Och, hur länge på året ska det finnas is i arenan?
Vi får inte heller glömma att Arena Vänersborg är 15 år gammal. Det innebär naturligtvis en hel del ”naturligt slitage”.
Frågorna kring byggnaden hör tätt ihop med arenans användningsområden. Men det handlar också om Vänersborgs kommun överhuvudtaget har råd med de stora kostnaderna. Ett nekande svar ger självklart upphov till ännu fler, och svårare, frågor.
Vänsterpartiet försökte i våras få bifall i fullmäktige till kultur- och fritidsnämndens förslag att anslå en halv miljon till en utredning som även inkluderade arenans användningsområden. Det blev ingen sådan utredning.
Det kanske ändå måste till en sådan. Vi får se vad Fastighet och service har kommit fram till.
===
Den 30 september skrev TTELA:s Emma Johansson om utredningen, ”Utredning visar omfattande skador på Arena Vänersborg”, medan Niklas Johansson kommenterade den, ”Arena Vänersborg läcker – vattnet går in och pengarna ut”.
Arenans tak
Taket på arenan har läckt ända sedan den togs i bruk 2009 och det har egentligen bara blivit värre och värre. Och arenataket läcker fortfarande, det regnar in lite överallt. (Se ”Augustsson om Arena Vänersborg”.) Det kan med ett visst mått av säkerhet konstateras att det konstanta takläckaget är ett tydligt bevis på att hela
arenabygget är en felkonstruktion… Om nu inte takraset var bevis nog.
Det är tyvärr inget att göra något åt. De felbeslut som togs av S Anders Larsson och gänget när Arena Vänersborg uppfördes är oåterkalleliga. Och nu står arenan där den står. Några uttrycker i vredesmod åsikten att den borde rivas. Det är en tämligen meningslös idé, eftersom de stora kostnaderna för arenan inte skulle påverkas. Det är amorteringar och räntor som kostar, och de ska betalas oavsett om det finns en arena eller inte.
Kommunen har tänkt att åtgärda arenans tak nästa år, år 2024. Det ska enligt planerna avsättas 20,8 milj kr för ändamålet. Investeringspengarna ska bekosta en omläggning av takduk inklusive snörasskydd och skärmtak. En del av pengarna ska även användas till invändig belysning. Tjänstepersoner i kommunen säger emellertid att de 20 miljonerna som är avsatta till arenataket inte räcker. Men ingen säger var de tror kostnaderna kommer att hamna.
Kommunstyrelsen behandlade den 3 maj en begäran från kultur- och fritidsnämnden om att få 500.000 kr till en utredning av arenan. Utredningen skulle ge underlag för att kunna svara på en hel del frågor om både arenataket och annat. Kommunstyrelsen avslog dock kultur- och fritidsnämndens begäran. Det vände sig Vänsterpartiet mot och reserverade sig mot beslutet. Det skrev jag om i bloggen “KS: Inga pengar till arenautredning”.
De åtgärder som planeras för arenataket beräknas hålla i ca 10 år. Sedan är det sannolikt att allt måste göras om igen, dvs det kostar 20-30 milj kr igen…
Det låter inte särskilt klokt. Det blir till att laga och lappa för att hålla den felkonstruerade arenan under armarna. Och sedan måste samma dyra procedur göras om för att den ska kunna nyttjas ytterligare några år osv. Allt detta för att behålla den “gamla” arenan med dess traditionella användningsområden. Den fortsätter att vara en bandyhall. Och förhoppningen om att någon privat aktör skulle vilja satsa pengar i arenan i detta “traditionella” skick är i det närmaste obefintlig.
Jag kontaktades av en byggtekniker som har helt andra idéer om arenan och takreparationen. Huruvida han har helt eller delvis rätt, eller inte alls, är utanför min kompetens att bedöma. Men han har stor erfarenhet och var faktiskt på sätt och vis inblandad i arenabygget då det begav sig. Det företag han arbetade för vid den tiden fick dock inte anbudet att bygga arenan. Vilket antagligen var synd, i varje fall när man tittar i backspegeln. Det hade blivit en annorlunda arena, och billigare…
Denne byggtekniker anser att man ska behålla befintliga stålbalkar på arenan. De ska bli kvar på höjden som en konstruktion likt O2-arenan i London. Sedan gör man en horisontell konstruktion med en sänkt takhöjd.
Byggteknikern skriver:
“Detta tak läggs med trapetsplåt som man sedan isolerar med cellplast (möglar inte). Utvändigt blir det ett par lager med takpapp (Nordsvenska Tak) och över ytpappen blir det underhållsfri bandplåt. På så vis får man en hållbar lösning utan takduk.”
Genom att man sänker taket så får arenan stora fördelar genom att värmen som stiger då kan fläktas ner igen med en “evo x ventilation”. Det kommer att innebära att användningsområdet på arenan blir betydligt större med ett bra ”klimat” inomhus.
Tänkt lösning av ett låglutande tak med diffusionsspärren NR3. Den kondens som blir tas om hand om av en exoair, en luftcirkulant som ventilerar ev kondens. Det låglutande taket börjar vid den 3:e raden med lysrör på båda sidor.
Byggteknikern menar vidare att man kan använda samma typ av golv i arenan som t ex Scandinavium använder sig av. Den är av en slags cellplast med luftspalt mellan nederdel och överdel:
“Vikten är hanterbar med rätt verktyg. Platsen den tar är ca 3×3 meter (går att ställa en container på utsidan).”
Det finns tydligen skickliga konstruktörer på t ex Stålab i Trollhättan som kan hjälpa till med sådant här. (Byggteknikern arbetar inte på Stålab.)
Problemet är att en sådan här genomgripande ombyggnad skulle bli ganska dyr, kanske upp mot 50 milj kr. Men då skulle arenan också få en mycket längre livslängd och fler användningsområden, särskilt när isen ligger.
En utredning skulle kunna få svar på frågan om tankarna som framförs av byggteknikern är realistiska och om det i så fall skulle vara en kostnadseffektiv lösning på sikt. Även om det inte är riktigt den utredning som kultur- och fritidsnämnden efterlyste och föreslog. En möjlighet skulle också kunna vara att kommunen helt enkelt går ut och begär in offerter på olika lösningar för arenan…
Byggteknikern tillägger att det är ett stort problem att kommunen inte tar tillvara på värmen från kylanläggningen. Det finns system som kan göra det. Avslutningsvis föreslår byggteknikern att kommunen, efter ombyggnad av taket, kikar på möjligheten att montera solceller på arenan.
Avsikten med att jag återger dessa synpunkter är att jag vill ge ett annat perspektiv på arenan och vad som kan göras för att förlänga dess livstid – och även få andra användningsområden för den.
Mötet med byggteknikern fick mig att fundera över och börja omvärdera mina egna uppfattningar om arenan. Det blev ett tillfälle att tänka några steg längre… Kanske kan byggnadsteknikerns idéer också få andra att fundera några varv till, både om arenans tak och framtid. Möjligtvis kan även kommunens sakkunniga, och andra externa experter, få en annan vinkling på “arena-utmaningen”. Och vem vet, kanske finns det med ett annorlunda tänk privata aktörer som är villiga att satsa på en “ny” arena.
KS: Inga pengar till arenautredning
Antydningar och rykten kretsar just nu kring arenataket likt aggressiva och parningsvilliga fiskmåsar runt hustaken i Nordstan.
Vänersborgs kommun har avsatt 2 milj kr i investeringsbudgeten till arenataket i år. De används för att undersöka taket och förbereda för nästa års åtgärder. Det arbetet pågår just nu. Företaget Nobab utreder taket och en rapport kommer troligtvis inom någon vecka. Om vänersborgarna ser bilar och arbetare på taket från Nordsvenska Tak AB så beror det på att företaget är med och sätter igen de hål som behöver göras vid utredningen. Fast hål finns det i och för sig många redan innan Nobab kom till arenan och började undersöka taket…
Syftet med utredningen är att förbereda för den stora investeringen i arenataket nästa år. Då är 20 milj kr avsatta till att få ordning på taket så att det blir stopp på allt läckage. Det lär väl inte ha undgått någon vänersborgare att taket har läckt ända sedan arenan togs i bruk 2009, och att det bara har blivit värre och värre. Det skrev jag alldeles nyligen om i en blogg. (Se “KS 3/5: Arenan och flygplatsen mm”.)
Tjänstepersoner i kommunen säger att de 20 miljonerna som är avsatta till arenataket inte räcker. Men ingen säger var de tror kostnaderna kommer att hamna. Och här har jag hört från annat håll att kommunen får vara glad om kostnaden för taket stannar vid den dubbla summan… Det sägs bland annat att allt trä som är inbyggt i takkonstruktionen är mögelskadat, att reglar är fuktskadade och att vatten rinner ner utefter taket. Men det är alltså obekräftade rykten och inom någon vecka kommer vi att få reda på hur statusen på taket verkligen ser ut när Nobabs utredning blir klar.
Kommunstyrelsen behandlade i onsdags en begäran från kultur- och fritidsnämnden om att få 500.000 kr till en utredning av arenan. Utredningen skulle ge underlag för att kunna svara på frågorna som bara blir fler och fler. I vilket skick befinner sig arenan som byggnad? Vad kan vi använda arenan till? Hur kan kostnaderna minskas? Hur kan intäkterna ökas? Finns det en framtid för arenan? Vänsterpartiet tyckte att det lät förnuftigt med en utredning och yrkade bifall till den begärda summan. Det tyckte inget annat parti.
Någon i kommunstyrelsen sa att de var för en utredning men inte just nu. Den skulle genomföras efter att taket hade åtgärdats. Vänsterpartiet ansåg att det var fel ordning.
Kommunstyrelsen avslog följaktligen kultur- och fritidsnämndens begäran.
Vänsterpartiet reserverade sig mot kommunstyrelsens beslut. Det går att läsa reservationen här nedan och/eller ladda ner reservationen som en pdf-fil här.
==
Ärende 17: Utredning av Arena Vänersborg
Reservation
Vänsterpartiet reserverar sig mot kommunstyrelsens beslut att avslå kultur- och fritidsnämndens begäran om 500 000 kr till en utredning av Arena Vänersborg. En utredning av framtiden för Arena Vänersborg har varit på kultur- och fritidsnämndens agenda i flera år, men nämnden har haft brist på resurser för att genomföra den.
Kultur- och fritidsnämnden har därför ansökt om 500 000 kr från kommunstyrelsens förfogandeanslag till kostnader för att en extern part ska genomföra utredningen. En enig kultur- och fritidsnämnd stod bakom beslutet. Arenan är ju inte en angelägenhet enbart för kultur- och fritidsnämnden utan för hela kommunen. Dessutom ligger evenemangsdelen hos kommunstyrelsen.
Utredningsuppdraget är redan formulerat. Det innebär att kommunen vill ha svar på arenans nuvarande status avseende kostnader, driftsform, täckningsgrad, kapacitet, status som anläggning för issporter och status som evenemangsarena. Utredningsuppdraget innehåller även framtidsutsikter som miljövänlig drift, evenemangsmöjligheter, underhållsbehov, omvärldsbevakning om arenor och isanläggningar samt förslag på ägar- och driftsformer.
Utredningens syfte är att ge svar på centralt viktiga frågor innan kommunen går vidare med fortsatta investeringar i Arena Vänersborg. Att göra investeringar som byte av tak mm utan att ha ett ordentligt faktaunderlag och viljeinriktning är inte ansvarsfullt och kan innebära stora onödiga kostnader. Det kan också leda till att inga investeringar alls görs och att arenan förfaller och fortsätter att gräva hål i kultur- och fritidsnämndens ekonomi.
Självklart innebär en arena att kommunen har kostnader för den och att det inte går att helt få balans med intäkter och kostnader, men kommunen måste sträva efter att minska nettokostnaderna för att inte andra viktiga områden inom kultur- och fritidsnämnden får stå tillbaka till förmån för en issportanläggning.
Vänersborg 20230504
==
PS. Kommer ni ihåg vad som sades i debatten i fullmäktige när beslutet fattades om att bygga Arena Vänersborg? Lyssna här (YouTube): ”Beslutet i kommunfullmäktige 2007-06-20”. Du kommer inte att ångra dig.
Anm. Det går att läsa mer om kommunstyrelsens sammanträde i bloggen ”KS: Irriterat mellan S och M”. Dessutom kommer det fler bloggar i ämnet.
Anm. Vänsterpartiet reserverade sig också mot kommunstyrelsens beslut att säga ja till att satsa ytterligare 420.000 kr på flygplatsbolaget – se ”KS prioriterar flygplatsbolaget”.
KS 3/5: Arenan och flygplatsen mm
Strax efter två högtidsdagar, en religiös (se “Valborgsmässoafton”) och en världslig (se ”Första maj i Vänersborg”), är det dags för sammanträde med kommunstyrelsen. På onsdag den 3 maj ska som vanligt en diger lista med ärenden avhandlas.
Alla ärenden kommer naturligtvis att hinnas med, precis som på alla andra sammanträden. Det som kan diskuteras är hur meningsfullt det är att begränsa talartiden, låta bli att ställa frågor, lägga band på sig själva, undvika mer eller 
mindre tidskrävande diskussioner och snabbt klubba igenom besluten – allt för att hinna med och för att kunna avsluta mötet i rimlig tid… Det är knappast ett klokt sätt för kommunstyrelsen att styra en kommun. Det borde ges tid åt fördjupade diskussioner där syftet borde vara att hitta det bästa för kommunen.
Kommunstyrelsens underlag är på 786 sidor, men det är ändå inte mängden som oroar denna gång. Det är mer ärendenas tyngd. På dagordningen finns nämligen 
många komplicerade och viktiga ärenden som “Policy för sponsring och donationer” (som också inkluderar “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag”), “fastighetsrättsliga frågor i samband med detaljplan för Sikhallsviken”, “Styr- och ledningsmodellen i Vänersborgs kommun”, en ny “Bolagspolicy”, “Gemensam organisation för turismutveckling på Halle- och Hunneberg” (bolagsordning, ägardirektiv och samverkansavtal) och antagande av en “Naturvårdsstrategi”. Några motioner ska också behandlas, bland annat en författad av undertecknad om att inrätta en tjänst som landsbygdsutvecklare och en från moderaterna om ökad trygghet i Vänersborgs kommun.
Samtliga dessa ärenden ska gå vidare och beslutas av kommunfullmäktige. Det innebär sannolikt att chansen, bland annat på grund av tidspressen under sammanträdet, för att partierna ska hitta varandra och enas är mycket liten. Istället kommer, tror jag, ärendena att med automatik och utan någon vidare dialog eller diskussion snabbt att skickas vidare till kommunfullmäktige. Och möjligheterna att komma fram till kompromisser och enighet i kommunfullmäktige är i det närmaste obefintliga. Där är det voteringsknapparna som gäller.
Det här är inte något bra sätt att styra Vänersborg.
Kommunfullmäktige sammanträder den 17 maj. Innan dess tänkte jag att redogöra för ovanstående ärenden. Naturligtvis tänker Vänsterpartiet komma med synpunkter och kanske också ställningstaganden redan på onsdag, men som sagt, det är i fullmäktige som det avgörs.
Det finns en hel del ärenden som avgörs direkt av kommunstyrelsen. De är i sammanhanget mindre 
viktiga och handlar alltid om mindre summor pengar, men de saknar absolut inte intresse för vänersborgarna. Två sådana ärenden handlar om flygplatsbolaget och arenan…
Vänersborgs kommun avsätter ett verksamhetsbidrag till Fyrstad Flygplats AB varje år. Bidraget uppgår 2023 till 1.155 tkr, över en miljon kr alltså. På onsdag ska kommunstyrelsen bevilja ett extra verksamhetsanslag om 420.000 kr till Fyrstad Flygplats. Sammanlagt behöver bolaget ytterligare 2 milj kr, men Vänersborgs del uppgår alltså “bara” till nästan en halv miljon. De andra ägarkommunerna, dvs Trollhättan, Uddevalla och Lysekil, delar på resten.
I beslutet står det att pengarna är till för:
“täckning av förluster under år 2023”
Det är egentligen inte riktigt korrekt. I ansökan från flygplatsbolaget, underskriven av ordförande Paul Åkerlund (S) från Trollhättan och vice ordförande Benny Augustsson (S), står det:
“De aktiviteter som flygplatsbolaget och flygoperatören genom ett gemensamt åtagande behöver genomföra för att långsiktigt utveckla linjetrafiken, öka passagerarantalet och göra flygplatsen och ägarkommunerna mer kända i framför allt Stockholmsområdet är inte medtagna i bolagets budget för 2023. 
Ett ökat passagerarantal ger bättre förutsättningar för branschens hållbarhetsomställning till exempel genom att öka efterfrågan på bioflygbränsle vilket flygplatsbolaget kan tillhandahålla. Aktiviteterna väntas också leda till att flygoperatören på sikt kan bredda sitt utbud av destinationer.”
Pengarna ska uppenbarligen användas för att “utveckla linjetrafiken, öka passagerarantalet” och, på sikt, “bredda sitt utbud av destinationer”. Och det genom att bland annat göra ”ägarkommunerna mer kända”. Är det sistnämnda flygplatsbolagets uppgift?
De här pengarna är inte helt okontroversiella. Man kan fråga sig t ex varför skattepengar ska till för att främja att företagsledare och andra i de övre skikten av samhället ska tjäna lite extra tid genom att ta flyget till Stockholm. Och om tidsbesparingen är så viktig – borde då inte flygplatsbolaget bära sina egna kostnader? Skattesubventionerna kan också ifrågasättas utifrån de besparingar som skola, vård, omsorg och kultur och fritid står inför.
Kommunstyrelsen i Trollhättan har redan beviljat pengarna för Trollhättans del. I kommunstyrelsen i Trollhättan röstade Vänsterpartiets representant ja till det extra bidraget. I Vänersborg kommer inte Vänsterpartiet att göra det.
Den andra viktiga frågan, som stannar i kommunstyrelsen, handlar om Arena Vänersborg.
Taket på arenan har läckt ända sedan den togs i bruk 2009 och det har egentligen bara blivit värre och värre. Och arenataket läcker fortfarande, det regnar in lite överallt.
Det är dags att åtgärda taket anser kommunen. Kostnaden för takreparationen var beräknad till 22 milj kr. Nu ryktas det om att det inte räcker, men några nya siffror har inte nämnts offentligt. Antagligen skulle det behövas ett helt nytt tak. För några år sedan sades det att det skulle behövas bygga på takstolar på de gamla och ny takplåt, som dessutom skulle gå att snöröja. Notan för det skulle uppgå till ca 36-40 miljoner kr. Gör man bara den “billigare” varianten, byte av takduk och isolering för 22 milj, är risken stor att man får göra om åtgärden igen om 10 år.
Man kan också undra hur det ser ut i väggar och golv osv efter 15 år av läckage. Det är väl inte helt osannolikt att det t ex finns diverse påväxter lite överallt. Och inte nog med att det är problem med taket – hela byggnaden rör på sig. Det finns sättningar och sprickor, och det har hänt att fönster har gått sönder av spänningarna.
Kultur- och fritidsnämnden vill utreda Arena Vänersborg innan investeringarna i ett nytt tak påbörjas. Nämnden vill att det ska bli en ordentlig och uttömmande utredning där även frågor om olika ägar- och driftsformer ska utredas. Nämnden beräknar att en sådan utredning kan komma att kosta upp mot en halv miljon kronor, pengar som nämnden inte har. Kultur- och fritidsnämnden har därför ansökt om 500.000 kr från kommunstyrelsens förfogandeanslag till en utredning.
Beslutsförslaget till kommunstyrelsen är att avslå denna begäran. Det betyder vad jag kan förstå att de ledande partierna anser att investeringarna i arenataket ska genomföras mer eller mindre “i blindo”.
För att ta en jämförelse. Argumentet mot att investera i Hallevibadet är att om man åtgärdar en sak, kan något annat gå sönder dagen efter. Och så kan det hålla på. Badet är nämligen uttjänt och det går inte att göra något åt det. Det vore att kasta miljoner kronor i sjön. Och då funderar jag på om inte samma sak gäller arenan… Borde inte kommunen av samma anledning försäkra sig om att inget annat går sönder i arenan direkt efter att taket reparerats? Eller borde man inte vara säker på att inte arenan är uttjänt och inget att göra något åt?
Kommunstyrelsen ska som sagt besluta om en hel del andra ärenden som inte går vidare till fullmäktige. Det är dock inga kontroversiella eller dyrare beslut som ska fattas.
PS. Kommer ni ihåg vad som sades i debatten i fullmäktige när beslutet fattades om att bygga Arena Vänersborg? Lyssna här (YouTube): ”Beslutet i kommunfullmäktige 2007-06-20”.
Kommunen och IFK
Det går inte så bra för IFK Vänersborg i elitserien i bandy. De slåss mot framför allt GripenTrollhättan för att slippa kvala för att hålla sig kvar i den högsta divisionen. Men det kanske vänder nu. Seger i tisdags mot Motala, ett lag som IFK verkar ha hyfsat lätt mot – i varje fall hemma på Arena Vänersborg. Siffrorna skrevs till 8-2. Jag såg inte matchen, men jag såg faktiskt den förra matchen när IFK tog poäng. Det var mot Broberg hemma, 5-5.
Det tycks som om en stor del av den trogna bandypubliken har tröttnat på sitt lag. IFK spelar inför halvtomma läktare. Det var bara ungefär 800 personer på plats när jag var en i publiken och faktiskt ungefär lika få i tisdags. På sittplatserna är det glest (se bild ovan), men det som kanske överraskade mig mest, när jag var där, 
var att det var tämligen stillsamt och tyst på Älgarnas sektion på ståplatsläktaren. Det är nog så att det krävs resultat för att åskådarna ska komma, och det gäller tydligen också de mest inbitna supportrarna. Det duger inte att ligga i det absoluta bottenskiktet i tabellen.
Även logerna var till största del tomma, men det fanns i varje fall folk i 3-4 av dem. Fast kommunens loge var tom. Det var den dock inte i matchen mot Motala. IFK får kanske hyra ut fler loger i fortsättningen, efter segern mot Motala. Det kanske också kommer en större publik. Det behövs. 
IFK har enligt uppgift budgeterat med ca 1.200 åskådare per match. Kommer det inte fler i fortsättningen så betyder det antagligen ett tungt ekonomiskt avbräck för klubben, även om derbyt mot Gripen putsade till genomsnittet en hel del. Då kom det hela 3.719 personer varav ganska många trollhättebor. Om inte publiken kommer så hjälper det knappast att Vänersborgs kommun har ingått ett sponsoravtal med IFK Vänersborg denna säsong också.
Vänersborgs kommun försöker på olika sätt att placera Vänersborg på Sveriges karta – på ett positivt sätt. Ett sätt är genom bandyn. Sponsoravtalen mellan kommunen och IFK Vänersborg har nästan haft en identisk utformning ända sedan arenan stod klar. Även under den borgerligt ledda mandatperioden, med moderaterna i spetsen, tecknades sådana här avtal. Det kanske är detta avtal som förärar Vänersborgs kommun beteckningen “platinapartner” på IFK:s hemsida.
Kommunen betalar, eller ersätter som det står i sponsoravtalet, IFK Vänersborg med 125.000 kr under säsongen. (Då är inte reklamskatt inberäknat.) Det finns som vanligt en skrivning om att IFK får ytterligare 15.000 kr om laget går till kvartsfinal – och 15.000 kr till om det blir semifinal osv. Det är dock inte aktuellt i år. För IFK handlar det som sagt mest om att undvika kvalspel för nedflyttning. Det finns dock inget i avtalet som stadgar att IFK ska betala pengar om de åker ur elitserien.
Vänersborgs kommun ska enligt sponsoravtalet få 10 stycken säsongskort/årskort av IFK Vänersborg. Hanteringen av dessa administreras av en tjänsteperson på kommunens näringslivsavdelning. Det är viktigt med:
“kontroll av vem som nyttjar samarbetet med biljetter och loge respektive restaurangplatser samt instruera och guida de som ska vara värdar.”
Så stod det i ett mail som jag fick som svar efter några frågor till kommunen. Jag är inte säker på vad formuleringen riktigt innebär, men någon typ av kontroll på användningen ter sig självklart. Med biljetterna:
“kan vi antingen vara i loge eller på läktare.”
Jag vet inte vilka som åsyftas med “vi”. Jag torde i varje fall inte tillhöra denna skara.
Logerna ja. Det står faktiskt inget om logerna i IFK:s sponsoravtal med kommunen, men det finns ett förtydligande som “tillägg” till avtalet. Det har rubriken “Partnerskap IFK Vänersborg & Vänersborgs kommun”. I förtydligandet står att de 10 biljetterna kan användas till att sitta i kommunens loge. Kommunen har alltså fortfarande en loge i arenan, vilket även framgår av den ljussatta skylten “Vänersborgs kommun” över logen.
Det har emellertid varit svårt för IFK att fylla våningen med loger denna säsong. IFK Vänersborg har dock målsättningen att:
“efter efterfrågan med mål att ha minst 3 ”aktiveringar” under grundspelet 2022-2023”
Kommunen får istället flytta till AK:s restaurang med motsvarande platser om logen inte är “aktiverad”. Logen har dock varit tillgänglig vid några tillfällen. Då har ett schema upprättats som kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och näringslivschef har huvudansvar för.
När kommunen är värd bekostar den:
“matpaket och alkoholfri dryck/kaffe för sina gäster. En kvällsmeny kostar 134 kronor ex moms per person och ett bandypaket (2 rätters) kostar 223 kronor ex moms per person, dryck tillkommer. Antal gäster har varit mellan 4-9 personer.”
Enligt uppgift utnyttjade kommunen sin loge i tisdags. Jag vet inte vem som var där, men det är inte troligt att det var kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). När jag ställde frågor till kommunen för någon vecka sedan fick jag reda på att varken Augustsson eller näringslivschef hade haft några egna gäster i logen denna säsong. Det kanske blir aktuellt om IFK börjar spela bättre, och vinna matcher. De inbjudna har möjligtvis varit:
“gäster från företag och föreningar som gynnar eller potentiellt kan komma att gynna kommunens evenemang.”
Den är antagligen kommunens näringslivsavdelning som sköter dessa inbjudningar kan jag tänka. Totalt har kommunen under säsongen varit:
“stor matchvärd vid ett tillfälle, med aktivitet i entrén, samt haft gäster vid sex matcher av nio så här långt.”
Sponsoravtalet ger kommunen möjlighet att vara ”stor matchvärd” respektive ”liten matchvärd” under säsongen. Hur många gånger står inte i avtalet. Vid dessa tillfällen sker det en särskild profilering av kommunen:
“Detta i form av att kommunens logotype exponeras där matchen annonseras eller på annat sätt sprids via sociala medier samt i matchblad. Exponering av kommunens logotype ska även ske vid speakerreklam, vid intervju av representant från Vänersborgs kommun i samband med match samt visuell exponering i entrehall,”
Att vara matchvärd är alltså en del av den “valuta” som Vänersborgs kommun får för sina pengar. Under dessa tillfällen får kommunen också 15 extrabiljetter till ståplatsläktaren. Det står dock inte i själva sponsoravtalet utan i “tillägget”.
Kommunen har andra fördelar av sponsoravtalet.
Ett viktigt syfte med sponsoravtalet är att IFK ska profilera kommunens varumärke:
“på såväl nationell som internationell nivå.”
Denna profilering kanske inte är värd särskilt mycket just denna säsong. Å andra sidan vet jag inte riktigt hur stor genomslagskraft den internationella profileringen har.
För att profilera kommunen ska IFK Vänersborg bland annat ha kommunens märke på matchdräkten, kommunens märke ska finnas på hemsidan och kommunen ska få en väl synlig reklamplats i arenan. Dessutom ska Vänersborgs kommun kunna anlita delar av IFK:s spelartrupp vid två offentliga arrangemang utan kostnad.
Kommunen får också möjlighet att delta med representant vid de events och nätverksträffar som IFK anordnar. Dessa tillställningar verkar vara populära och dra en hel del människor. Den senaste nätverksträffen hölls förra fredagen (27 januari) på Quality Hotel. Jag känner inte till om kommunen hade någon representant där.
Det är i korta drag innehållet i det “traditionella” avtalet mellan Vänersborgs kommun och en av kommunens alla föreningar – IFK Vänersborg. Det enda nya som jag ser i detta avtal, fast jag kan ha missat det tidigare, är en formulering i “tillägget” till avtalet. Det står att kommun inom ramen för sponsoravtalet har följande rättigheter:
“Tv reklam vid sändning faktura 6.000kr för hela säsongen”
Meningen är något oklar, men jag antar att det är någon typ av “intern” TV-reklam, t ex på monitorer i arenan. Jag vet inte heller till vem kommunen betalar dessa reklampengar, en gissning är IFK.
Det är lite konstigt att det finns ett “tillägg” till sponsoravtalet kan jag tycka. Borde inte “tillägget” eller i varje fall delar av det, som t ex pengarna för TV-reklamen, vara inarbetat i avtalet? Själva avtalet är undertecknat av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), men inte tillägget. På tillägget finns det bara signaturer, men det kan vara Benny Augustssons signatur.
Det finns säkert många kommuner i vårt avlånga land som sluter denna typ av avtal med enskilda klubbar, ofta med betydligt större summor… Och kanske är sponsringen och marknadsföringen värd pengarna för kommunen. Kanske inte. Det vågar jag inte uttala mig om. Men jag kan hur som helst tänka mig att de andra föreningarna och klubbarna i Vänersborg fortfarande sneglar lite avundsjukt på IFK Vänersborg. Och det kan man ha en viss förståelse för…
Å andra sidan så ligger ju faktiskt IFK i bandyns högsta serie. Och det torde betyda i varje fall ett visst marknadsmässigt “övertag” – och genomslag.
Anm. Du kan ladda ner sponsoravtalet mellan kommunen och IFK Vänersborg här.
Augustsson om Arena Vänersborg
“Vad är alternativet? Det är ju att vi inte skulle ha en arena som fungerar överhuvudtaget.”
Så börjar inslaget i P4 Väst som sändes igår (klicka här). Det är kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som intervjuas.
Det är ett märkligt sammanträffande att P4 Väst uppmärksammar Arena Vänersborg just dagen efter att jag bloggade om den. (Se “Arena Vänersborg 2023”.) Men det är naturligtvis bra och viktigt att P4 Väst lyfter problemen, eller utmaningarna, som Vänersborgs kommun står inför. Det är ju tyvärr inte så ofta som radiostationen i Uddevalla gör det…
I intervjun säger Benny Augustsson också:
“Om man skulle kunna skruva tillbaka allting i tid så är det klart att önskemålet hade varit att livslängden hade varit längre på ett sånt men nu är vi där vi är.”
Ja, det var många misstag som gjordes när arenan uppfördes. Beslut och byggstart gick så snabbt att man inte hann ta reda på alla fakta innan bygget sattes igång. För att uttrycka det milt. Men så blev det som det blev… Det blev en ytterst dyrköpt läxa. Men förhoppningsvis en läxa, en läxa som man kan lära sig av. Och det är väl det minsta man kan begära, att kommunen tar lärdom av misstagen.
Jag skrev i tisdagens blogg (se “Arena Vänersborg 2023”) att det vore klokt av kommunen att avvakta den genomlysning av Arena Vänersborg som kultur- och fritidsnämnden har fattat beslut om – innan eventuella investeringar i taket och annat sätts igång. Politikerna måste först, kanske med hjälp av en invånardialog, bestämma sig för vad man vill med arenan. Det vore väl att lära av de gångna misstagen? Jag hoppas att Benny Augustsson (S) och de styrande partierna, liksom oppositionen, har is i magen (om uttrycket tillåts) och avvaktar genomlysningen.
Det är inte omöjligt att en sådan genomlysning kan lägga både gamla glömda och helt nya fakta på bordet om arenan. Den här investeringen på 22 milj för taket behöver nämligen, enligt uppgift, göras om efter ungefär 10 år. Takduken som ska bytas håller inte längre. Är det värt att lägga 22 milj kr nu och ytterligare 22 milj kr om 10 år? Och vem vet förresten om 22 milj räcker, 
kostnaden uppskattades innan de enorma kostnadsökningarna i byggsektorn var ett faktum.
Och är det riktigt och klokt att avsätta ytterligare 10 milj kr i investeringsbudgeten till arenan – 2 milj kr i år för bland annat planering, upphandling etc och 8 milj år 2024 för snörasskydd och skärmtak samt invändig belysning?
Kanske kan också en genomlysning komma fram till hur det står till med väggar och golv efter 15 år av läckage. Och konsekvenserna av att hela arenan rör på sig.
Och hur står det till med isolering och värmeläckage, som kommunens tidigare kommunalråd Gunnar Lidell frågade i en kommentar till min förra arenablogg? (Klicka här.)
Lidell skrev:
“Jag har ju inte det exakta underlaget för vad som ingår i ”omläggning av takduk” mm, men man får ju iaf hoppas kostnaden för byte av fuktig isolering ingår. Spekulerar i att ca 30% av isoleringen är vattenskadad, det blir drygt 3000 kvm isolering som behöver bytas ut.”
Lidell skrev vidare att fuktig/blöt isolering är mycket mindre isolerande och dessutom mycket tyngre per kvadratmeter.
En kunnig och intresserad expert med eget företag i branschen gjorde 2013 en undersökning av arenan på eget bevåg. Undersökningen gömdes förresten undan av kommunen och diariefördes inte förrän drygt 3 år senare. Nu verkar undersökningen ha glömts bort.
Undersökningen med värmekameror visade att Arena Vänersborg “läckte värme som ett såll”, som Lidell skrev i sin kommentar. Experten hade många och utvecklade synpunkter. Jag talade, då det begav sig, med en person som var bevandrad i byggnadstekniska frågor. Hen kommenterade rapportens resultat:
”Det är ju klarlagt att arenan inte byggdes som en multiarena. Den har diffusionsspärren på fel sida, tydligen. Den är byggd för kyla och inte värme. Dessutom verkar den ta allvarlig skada i bärande konstruktion av kondensen. Den står nog inte i mer än 20-30 år från byggstart utan omfattande ombyggnad/takbyte.”
Det är inte en “omfattande ombyggnad/takbyte” kommunen får för 22 milj kr. (Det går att läsa betydligt mer om undersökningen i en blogg från den 15 september 2016 – “Märkliga turer kring arenan”.)
Benny Augustsson verkar emellertid inte tvivla på målet – investeringarna i arenataket mm ska verkställas, punkt, slut. Han nämner inget om någon genomlysning eller utredning i intervjun. Vänersborg ska tydligen ha en arena som “fungerar överhuvudtaget”, precis som tidigare. Jag är inte säker på att Benny Augustsson har lärt sig läxan…
Det korta inslaget i P4 Väst tar också upp frågan om varifrån pengarna till investeringen ska tas. Det kan naturligtvis inte ordförande Augustsson (S) uttala sig om i detta läge.
“Jag kan inte gå in och tala om att det är vissa verksamheter som konkret får stryka på foten på grund av det här, utan det är ju en helhet.”
Ja, det är riktigt, det är en helhet. Kommunen har bara en påse med pengar. Men det betyder självklart också att pengarna måste tas någonstans ifrån, andra verksamheter får med nödvändighet ”stryka på foten”. Det är väl en inte alltför avancerad gissning att t ex andra föreningar och idrottsanläggningar är de som i första hand får stå tillbaka. Det kan också bli så att pengar tas från skola, vård och omsorg. När alla fakturor för Arena Vänersborg skulle betalas kring 2009-2010 så skedde det till priset av massiva nedskärningar inom grundskolan.
Det måste ske en ordentlig dialog kring Arena Vänersborg. Med tanke på alla diskussioner kring arenan som just nu pågår i flera grupper på Facebook så är arenan fortfarande ett hett och kontroversiellt ämne. Kommunen får inte heller ägna sig åt drömmar och förhoppningar, alla beslut måste fattas på gedigna underlag.
Det finns emellertid åtminstone en mycket positiv sak med arenan. I den finns AK:s restaurang. Jag tror att det kan vara Vänersborgs bästa…
Arena Vänersborg 2023
Den 24 september 2009 invigdes Arena Vänersborg med pompa och ståt. Men trots den glädjefyllda tillställningen var inte allt frid och fröjd. På kommunens gator, vägar och torg hördes en mängd missnöjda röster. Kommunfullmäktiges beslut att kostnaderna för arenan skulle stanna vid 140 milj kr inklusive sponsring överskreds nämligen med råge. Slutnotan för skattebetalarna hamnade på 286 milj kr. Och då ingick inte riktigt allt. (Det finns en liten arenahistorik på “Arena Vänersborg 2021”.)
För 1,5 år sedan, i augusti 2021, gjorde ett antal vänsterpartister ett studiebesök i arenan. Vi ville få en bild av hur läget för arenan var. Jag sammanfattade då (se “Arena Vänersborg 2021”) vad vi fick höra om arenan som byggnad:
“Ritningarna för arenan var på många sätt förhastade och ogenomtänkta. Det ändrades också i dem titt som tätt av politiker och tjänstemän i ledningen. Anläggningen blev inte den evenemangsarena ”som det var tänkt”, den blev helt enkelt till stora delar ”felbyggd”. Det är för högt till tak, 28 meter. Det gör att det inte går att hänga något där, t ex lampor för scenbelysning. Trapporna är mitt i entrén, det borde ha varit en direktingång till restaurangen, avdelningen med loger är i många stycken feltänkt och fyller inte den funktion som t ex företag kräver (alla loger står i stort sett tomma), konferensrummen är dåligt ljudisolerade och ventilationen är inte bra osv. Det är också svårt att hyra ut arenan, eftersom det saknas utrustning, isen gör att det är för kallt och dessutom är isbanan uthyrd mest hela tiden till alla bandylag, curling etc. Det finns ju ingen mer isbana i kommunen som föreningarna kan hålla till på om det arrangeras något i arenan. Det finns inte heller någon säljorganisation eller marknadsföring. Det innebär att olika arrangörer väljer andra hallar för sina evenemang. Det finns ju t ex ganska många bandyhallar att välja på nu för tiden.”
Taket på arenan har läckt ända sedan den togs i bruk 2009 och det har egentligen bara blivit värre och värre. Arenataket läcker än idag. Det får en också att undra hur det ser ut i väggar och golv osv efter 15 år av läckage. Det är väl inte helt osannolikt att det t ex finns diverse påväxter lite överallt. Och inte nog med att det är problem med taket – hela byggnaden rör på sig. Det finns sättningar och sprickor, och det har hänt att fönster har gått sönder av spänningarna.
Det genomförs inga arbeten för att komma till rätta med arenans “problem”. Det beror antagligen på att Arena Vänersborg fortfarande betraktas som en “känslig” fråga för kommunens politiker, framför allt naturligtvis för dom som drev igenom arenabygget, dvs S+C+KD+L. Det är inte nog med att arenan blev mer än dubbelt så dyr än beräknat, den kostar fortfarande pengar. Förra året, 2022, kostade arenan 19.139.338 kr – netto! (Hyresintäkter: 2.274.778 kr och kostnader 21.414.117 kr.) 
Och avskrivningstiden är 30 år, vilket betyder att det är ungefär 17 år kvar att betala. Samtidigt sjunker arenan i värde. För ca 2 år sedan var Arenans bokförda värde 195 milj kr.
Och så behövs det ytterligare kostnadskrävande investeringar…
Det har avsatts pengar till investeringar i arenans tak, men de har skjutits fram. Nu ligger en investering i budgeten på 2 milj för taket i år och 30 miljoner år 2024. Det är alltså nästa år som det är tänkt att hända något konkret med taket. Och fram tills dess kommer sannolikt inget överhuvudtaget att åtgärdas på arenan.
I investeringsbudgeten står det att de 30 miljonerna ska användas till:
”Omläggning av takduk inkl. snörasskydd och skärmtak samt invändig belysning”
Det sägs att dessa åtgärder utgör de billigare alternativen av åtgärder. Samma källor uppger att takduken sannolikt kommer att behöva läggas om igen efter 10 år.
Det är samhällsbyggnadsnämnden och samhällsbyggnadsförvaltningen som har ansvaret för arenan, för själva byggnaden.
Det gjordes en genomlysning av kultur- och fritidsnämnden för något år sedan, slutrapporten lämnades i februari 2020. I rapporten skrevs det en del om Arena Vänersborg.
“Arenan tar den enskilt i särklass största budgetandelen i anspråk, då hyran för anläggningen uppgår till drygt 20,6 mkr och utgör 60% av idrotts- och fritidsanläggningarnas hyreskostnader och ca 15% av KFNs bruttobudget (19% av nettobudget).”
Och utredningen konstaterade det alla redan visste:
“Byggnaden är och har varit behäftad med problem från start. Taket läcker och ska bytas ut, en investering på ca 22 mkr. Med is under åtta månader om året begränsas användningen av arenan under en stor del av året.”
Slutsatsen av genomlysningen av kultur- och fritidsnämnden blev för arenans del:
“Arenan bör genomlysas separat av särskild fastighetskompetens och organisationskompetens i samverkan.”
Det har ännu inte skett någon genomlysning av Arena Vänersborg. Men kultur- och fritidsförvaltningen kommer att anlita en konsult under 2023 som ska göra en genomlysning av arenan utifrån flera perspektiv. Det är tänkt att denne konsult ska vara utomstående och oberoende. Och det kan nog vara klokt. Planen är att resultatet av genomlysningen ska presenteras för kultur- och fritidsnämnden i oktober.
Jag tror att en sådan genomlysning antagligen kommer fram till att det behövs ett helt nytt tak. Det sades för några år sedan att kostnaden för ett sådant beräknades till 36-40 milj kr…
Tycka vad man vill om arenan och dess historia, och vem som är ansvarig, och vem som är syndabock, nu står arenan där den står och kommunen måste bestämma vad den vill göra med den. 
Det måste till en diskussion om Arena Vänersborg ska vara kvar eller inte. Det har tidigare föreslagits, av Vänsterpartiet, att utreda en förändring av ägandestrukturen, med tanke på försäljning eller bolagisering, och att också utreda användningen av arenan. Då förde vi i Vänsterpartiet fram tanken på att man kanske kunde ta bort isen och lägga konstgräs.
Men ska isen i arenan tas bort eller om arenan ska rivas så måste isfrågan lösas. Bandy, och även curling, har en lång tradition i Vänersborg. Det finns många aktiva, inte minst ungdomar och tjejer. Det är svårt eller omöjligt att tänka sig ett Vänersborg utan en bandyplan…
Om arenan ska vara kvar däremot, så är det bara att “bita i det sura äpplet” – då måste det investeras.
Och då finns det ju egentligen bara två alternativ. Ett “försiktigt” alternativ med mindre och sparsamma investeringar i syfte att arenan ska fungera som den gör nu ytterligare några år. Men den skulle fortfarande kosta upp mot 20 miljoner kr per år, och vad händer när den måste läggas ner?
Det andra, det mer “offensiva” alternativet, skulle innebära större och betydligt kostsammare investeringar. Det skulle kunna förlänga arenans livstid med åtskilliga år och dessutom göra den attraktiv för andra aktiviteter och evenemang än bandy. Arenan kanske till och med skulle kunna bli den evenemangsarena som den var tänkt från början. Men det skulle självklart betyda att den blev ännu dyrare…
Vänersborgarna får se vad genomlysningen kommer fram till. Och det är nog klokt att avvakta den innan kommunen beslutar om framtiden för Arena Vänersborg. För det beslutet, det valet, måste sannolikt göras i år och det beslutet måste komma innan mer pengar investeras i den kostsamma gökungen…
Det blir ett mycket svårt beslut, kanske skulle kommunen initiera en invånardialog om framtiden för Arena Vänersborg?
Anm. Läs gärna ”fortsättningen” – ”Augustsson om Arena Vänersborg”.
Vänersvallen Syd, fd Isstadion
Som jag skrev i tisdags så besökte Vänsterpartiet i Vänersborg enhetschef Magnus Nordin på Arena Vänersborg. (Se “Arena Vänersborg 2021”.) När vi efter drygt en och en halv timme lämnade arenan så var det, i varje fall för mig, en fråga som hängde kvar i luften. Varför togs isen bort på den gamla anrika Isstadion?
Isstadion fungerade som hemmaarena för en mängd klubbar under en hel massa år. Ja, till och med innan den blev konstfryst 1964. Det var storlag som IFK Vänersborg, Vänersborgs IF, Blåsut och mitt eget favoritlag Lira som huserade på ispisten. Och det var också ofta som Wargön och Storegården förlade sina hemmamatcher på Isstadion. Publikrekordet låg enligt Wikipedia på 7.515 personer och sattes på annandagen 2001 när IFK tog emot Gripen från Trollhättan. Jag var där då, precis som på publikmatchen Sverige mot Ryssland någon gång på slutet av 60- eller början på 70-talet. Då var det VM. Jag kommer också ihåg en match mot Villa som drog över 6.000 personer, tror jag i varje fall, det var mycket folk… Då lät det som om det var Villa som hade hemmaplan, och det är jag åtminstone helt säker på.
Det var också på Isstadion som jag lärde mig åka skridskor och där jag som 14-15-åring debuterade i Liras B-lag. Det säger i och för sig inte så mycket. Matchen spelades nämligen på nyårsdagen och de ordinarie spelarna hade i god tid lämnat återbud till matchen. De anade väl att de av någon anledning inte skulle vara i form för en bandymatch kl 09.00 på årets första dag…
Isen fanns kvar på Isstadion ända fram till 2011. Det betyder att det fanns två konstfrysta bandyplaner i några år, Isstadion och arenan. Arena Vänersborg invigdes ju som bekant 2009.
Och så var det faktiskt tänkt, det skulle finnas två planer. Redan i en rapport från 2007 om planerna för det kommande arenabygget, “Sportcentrum Arena Vänersborg”, nämndes att isen på Isstadion skulle vara kvar parallellt med isen i arenan. Orsaken var att det skulle finnas möjlighet att flytta bandyn till Isstadion vid evenemang i arenan.
Så här såg planerna för Sportcentrum ut:
Och på Isstadion stod det skrivit på Isstadion (se bild vänster):
Under en kort tid fanns det alltså två planer, när takraset på arenan den 20 februari 2010 omöjliggjorde spel och träningar i bandyhallen. Det var då bara isen på Isstadion som gällde. Men senare under året, säsongen 2010-11, var det återigen två isar. (Fast jag vet inte riktigt när arenan kom igång igen.) IFK:s A-lag flyttade i varje fall till Trollhättan. Det berodde antagligen på att isen var sen den hösten… Det var svårt på grund av vädret att göra is utomhus, på Isstadion – se TTELA “Isen på stadion dröjer”.
Men det var sista säsongen, kommande säsong var isen på Isstadion borta. För alltid. Isstadion förvandlades till en fotbollsplan. Men även det var behäftat med vissa problem. I december 2012 klagades det på att det var oplogat på Isstadion efter snöfall – för fotbollen… (Se “BUN 10 dec (2): Frågor och svar”.) 
På sätt och vis hade Isstadion varit en fotbollsplan även innan 2011, men bara under sommarhalvåret. Sedan 2005 hade Isstadion nämligen använts som fotbollsplan tack vare konstgräs. Nu blev det fotboll även under vintern.
Jag har försökt att ta reda på vem som fattade beslutet att ta bort isen för alltid, och varför. Jag var själv ledamot i barn- och ungdomsnämnden, som den hette då, och kan inte minnas något sådant beslut.
Jag frågade på kommunen, kunde de duktiga tjänstepersonerna där hjälpa mig att hitta ett beslut? Jo, det kunde de så klart. Men… Det fanns inga. De letade i alla möjliga och omöjliga protokoll, det fanns inga beslut att ta bort isen.
Jag har ställt frågan till flera som var med på den tiden, politiker i barn- och ungdomsnämnden och flera “gamla” chefer i förvaltningen. Ingen av dem kan dra sig till minnes exakt vad som hände, men den kollektiva minnesbild som framträder ser ut ungefär som följer.
Det fanns inget behov av någon is på Isstadion. Det blev färre bandylag i kommunen, både Blåsut och Wargön lade t ex ner sin ungdomsverksamhet. Arenan räckte till för samtliga bandylag.
Fotbollen hade behov av fler planer och en längre säsong. När arenan, och även Gymmixhallen, byggdes så gjordes det på befintliga fotbollsplaner. Det försvann därmed tränings- och matchmöjligheter för fotbollen. En av mina källor skriver:
“När konstgräset var utslitet och ideliga översvämningar gjorde att matcher och cuper fick ställas in gjordes i stället en stor investering i Vänersvallen Syd som fotbollsarena och hemmaplan för VFK.”
Och för det tredje, och som jag tror, det viktigaste skälet – pengar. Så klart.
Det blev för stora kostnader med ytterligare en konstfryst bandyplan vid sidan av arenan. Och eftersom arenan blev så dyr så behövdes alla pengar till den. Det är till och med möjligt enligt en av källorna att detta låg i planeringen – att när arenan var klar skulle pengar sparas på Isstadion. Det var dock något som i så fall inte jag kände till. En av källorna menar också att rören, för konstfrysningen, var gamla och uttjänta. Och det skulle bli alltför kostsamt att byta ut dem. Rören plockades för övrigt bort av Fastighetsenheten någon gång efter den 1 januari 2014 när Fastighetsenheten tog över ägandet av anläggningen.
Det kan slutligen konstateras att en del underlag från den här tiden har gallrats, rensats bort, från diarier och arkiv – dock inga protokoll med beslut. Och det var ju ett tag sedan, minnena på de inblandade sviker.
Det var allt som jag har fått fram i faktaväg. Frågan som jag tidigare ställde om vem som fattade beslutet om att ta bort isen för gott har jag inte kunnat besvara. Däremot har väl frågan om ”varför” besvarats på ett ganska nöjaktigt sätt. Men det kanske finns någon som läser detta som kan bidra med mer fakta och fler upplysningar. Skriv i så fall gärna en kommentar här på bloggen.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer