Arkiv
Om den politiska veckan
Imorgon måndag sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN). Det blir en heldag; mötesförhandlingar på förmiddagen, studiebesök på förskolor och skolor på eftermiddagen och därefter avtackning av förvaltningschef Anne-Len Kriewitz. (Jag har skrivit om ärendelistan i två bloggar; ”BUN 17/6 2019” och ”Tuff kritik mot Ströms Slott”.)
Några har frågat mig om vem som blir ny förvaltningschef i barn- och utbildningsförvaltningen. Det vet jag ärligt talat inte, och dessutom tror jag inte ens att det är klart. Enligt vad jag har hört pågår rekryteringsprocessen.
På onsdag sammanträder sedan kommunfullmäktige. Sammanträdet startar redan kl 10.00 i festsalen på Folkets hus
Det är en mängd viktiga ärenden som ska beslutas. Den viktigaste är naturligtvis budgeten för 2020. Det var ett tag sedan jag skrev om de olika budgetförslagen, men här kan du hitta dem:
- S+C+MP: ”Budget 2020: Stora neddragningar!”
- M+L+KD: ”Budget 2020: Stora neddragningar!”
- SD: ”SD:s budgetförslag”
- V: ”Vänsterpartiets budgetförslag”
Du kan också läsa om fackförbundens synpunkter på budgetförslaget från S+C+MP: ”Fackens synpunkter på budgetförslaget”.
Kommunfullmäktiges junisammanträden brukar vara långa. Så också, antagligen, denna gång. Men det är inte bara budgetärendet som tar tid. Ärendelistorna på budgetsammanträdena i juni är som regel oerhört
långa. På onsdag är det t ex 29 ärenden och handlingar på 1.368 sidor… (Om jag hinner så ska jag återkomma till några av fullmäktiges ärenden.)
Kommunfullmäktiges presidium, eller om det är ordförande Annalena Levin (C) själv, har efter ett möte med några av partiernas gruppledare bestämt att införa särskilda debattregler från och med onsdagens sammanträde. (Redigerade denna mening 17/6 kl 07.35.) Det tycker jag ”så där” om. Och vad jag förstår så har inte heller Vänsterpartiet gett sitt samtycke till reglerna. Och då lär de egentligen inte kunna införas. I så fall är det Kommunallagen som gäller, och där finns det inga tids- eller andra begränsningar.
Det är inte bara det att ordförande/presidiet har infört begränsningar i talartiden, max 7 min, utan också vilka som får hålla anföranden. I den övergripande budgetdebatten får bara en företrädare från varje parti delta. Det betyder att enbart 9 av fullmäktiges ledamöter får yttra sig i denna del av debatten – 42 av ledamöterna är belagda med munkavle, t ex undertecknad. Det känns så där. Fullmäktige är ju ändå kommunens högsta politiska organ och samtliga ledamöter är utsedda av vänersborgarna. Och så får de inte begära ordet, även om de skulle ha något mycket viktigt att säga…
Sedan följer debatter för nämndernas olika budgetområden, och varje nämnd avhandlas separat. Det är bra. I dessa debatter är reglerna tydligen mer toleranta. Först tilldelas nämligen ordet till nämndens ordförande och vice ordförande.
”Därefter tilldelas ordet till ledamöter efter vanlig begäran om ordet.”
Det måste betyda alla fullmäktiges ledamöter. Talartiden är max 5 min. Det är väl emellertid inget som hindrar att ledamöterna begär ordet en gång till.
I alla övriga ärenden är talartiden också satt till max 5 min.
Visst talar folk onödigt länge ibland, men jag skulle vilja påstå att inte sällan är det de som har längre anföranden som har något meningsfullt att delge, medan flera som uttrycker sig kortare eller sådär ”mittemellan” ibland inte har det. Men vem ska bedöma det? Inte jag i varje fall, och ingen annan heller anser jag. Det måste vara, som jag ser det, upp till varje ledamot att ta det ansvaret själv. Eller möjligtvis gruppledarna i resp parti…
Jag roade mig att kolla hur länge budgetsammanträdena de senaste åren har hållit på.
I november 2018 (valår) pågick sammanträdet mellan kl 15.00-21.00. Själva budgetärendet började dock först kl 18.00. I juni 2017 höll budgetsammanträdet på mellan kl 10.00-18.20, men då är lunchrast, ajourneringar och alla andra ärenden inräknade. Sammanträdet om budgeten i juni 2016 var långt. Det höll på mellan kl 10.00-21.20, men då är allt annat än budgetärendet också inräknat. Dessutom slog nog mötet då rekord i antal ajourneringar och pauser. I juni 2015 tog själva budgetdebatten 5 timmar, men då var det minst 60 min rast.
Så egentligen vet jag inte vad ordförande och/eller presidiet ser som problem. Ett ganska långt sammanträde, en gång om året? Så vad?
Efter midsommar har Kunskapsförbundet Väst sammanträde, och möjligtvis barn- och utbildningsnämnden – vi får se vad ordförande Mats Andersson (C) bestämmer. Jag ska också försöka hinna med att skriva om Solvarms kamp mot kommunen innan mitt sista sommarlov börjar. Det har ju varit förhandlingar i Mark- och miljödomstolen under veckan som har gått. För att få en aning om vad som utspelar sig ”bakom kulisserna” så kan du läsa James Buccis nya blogg ”Sikhall 1:20 – att inskränka eller inte inskränka? That is the question!”.
KS 5/6 (1)
Idag hade kommunstyrelsen sitt sista sammanträde innan sommaren. Jag kan inte påstå att mötena är några uppbyggliga tillställningar. I varje fall inte politiskt. Visst, mycket information om vad som händer i kommunen och i förvaltningarna. Men politik eller politiska diskussioner? Nä…
På sammanträdet informerade kommunens två kommunekologer om arbetet med naturvårdsprogrammet. Vänersborg ska nämligen få ett sådant. Arbetet går till stor del ut på att samla all information som finns i en mängd källor på flera olika ställen till ett dokument. Och dessutom samla in mer fakta genom inventeringar och inrapporteringar från allmänheten om t ex djurarter och naturvärden. Jag vet inte om kommunekologerna känner till att sådana här dokument sällan spelar någon roll i Vänersborg. Här huggs gärna skog ner lite här och där om det finns andra intressen som väger ”tyngre”, typ ekonomiska intressen… Trots det frågade Gunnar Lidell (M) lite ironiskt om det finns några ställen kvar att bygga på i kommunen.
Jag vet inte riktigt hur Lidell tänkte. Skogen vid Kindblomsvägen i Blåsut är ju t ex till stor del skövlad, vilket också en mindre skogsdunge vid Mariedalskolan ska bli – och, som beslutades vid detta sammanträde, ett ”skogsparti” (kvarteret Påfågelögat) alldeles bredvid det omdiskuterade skogsområdet vid Mariedal Östra. Som för övrigt också ska börja exploateras nästa år. Det beslutade kommunstyrelsen på sammanträdet, trots att de på morgonen möttes av protesterande ”grannar”. Och trots att miljöpartiet yrkade på att exploateringen skulle skjutas fram ett år, vilket Vänsterpartiet för övrigt yrkade bifall till. Sverigedemokraterna ville faktiskt helt stryka framtida exploatering i området. Men Lidell tänkte nog snarare på strandskyddade områden mm i typ Dalsland. Och i det låg det nog en del…
Arbetet med naturvårdsprogrammet finansieras till hälften av statliga pengar och själva dokumentet blir nog väldigt bra, som så många andra planer och dokument i kommunen. Det finns många duktiga tjänstemän, och de kan ju inte hjälpa att politikerna ändå gör som de vill när det kommer till kritan.
Undrar för övrigt om fiskmåsarna i Nordstan hör till de djurarter som ska rödlistas och skyddas i det kommande naturvårdsprogrammet…
Maria Engström-Weber, VD/turistchef i Visit Trollhättan-Vänersborg, redogjorde för turistbolagets verksamhet. Och visst blev man lite imponerad över den marknadsföring som bolaget bedriver. Visit har t ex deltagit i många kampanjer, mässor och TV-program, bland annat i italiensk och tysk TV. Det återstår att se om det ger resultat och att många turister hittar vägarna till Vänersborg. Vi hoppas det.
Det var också information kring mål- och resursplan 2020-2022, dvs budget 2020.
Det var en mängd information och fakta som presenterades, som vanligt. Det handlade bland annat om resultat, soliditet, kassalikviditet, investeringar, skatteunderlag och nämndernas kommande ”ekonomiska situation”.
Det är min bestämda uppfattning att hela budgetdiskussionen, om det överhuvudtaget blir en diskussion (vilket det faktiskt inte blev), har en tendens att bli alltmer av en teknisk-ekonomisk fråga än en politisk. Och då blir det automatiskt mindre diskussioner om målsättningar, prioriteringar, ideologier och vilket Vänersborg vi vill ha och skapa. Och mer kring tekniska begrepp som tycks vara objektiva och vetenskapliga och som inte kan ifrågasättas. Då är vi på ekonomernas spelplan och där vill i varje fall inte jag som politiker hamna.
Och jag undrar vad enskilda socialdemokrater innerst inne tänker. Det är väl åtminstone några som minns Palmes ord (se här; läs gärna hela talet):
”Politik – kamrater – det är att vilja något.”
Jag var tvungen att fråga de två stora blocken, S+C+MP och M+L+KD, hur de kan lägga budgetförslag som uppenbart är så orealistiska. De pengar som framför allt barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden, men också kultur- och fritidsnämnden, och kanske också samhällsbyggnadsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden, blir tilldelade i deras budgetförslag för nästa år kommer inte att räcka. Det vet vi ju. Det är totalt otänkbart att genomföra alla de nedskärningar som en budgetföljsamhet skulle kräva.
Och kräver kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att nedskärningar ändå ska genomföras så borde de ansvariga politikerna åtminstone ta sitt ansvar och peka ut vad nämnderna ska spara på i verksamheterna eller helt enkelt ta bort.
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) ”svarade” att det vore konstigt om kommunstyrelsen ska bestämma över nämndernas verksamhet. En ganska förutsägbar undanflykt… Augustsson menade också att det först krävs besparingar och sedan en genomlysning av kommunens verksamheter. Och skatter kan man ju inte bara höja och höja.
Jag förstod nog inte logiken. Är det inte mer logiskt att genomföra en genomlysning av kommunens verksamheter först och sedan eventuella besparingar… Vilket jag framförde. Jag nämnde inget om skatten, men när höjdes några skatter i Vänersborg eller i Sverige senast…?
Dan Åberg (M) upplyste församlingen om att skatteintäkterna i Vänersborg ökade med 82 milj kr nästa år. Det var nog ett argument mot en skattehöjning tror jag. Dan Nyberg (S) menade att kommunstyrelsen och fullmäktige har ansvar för konsekvenserna av budgeten. Jasså? Och…?
Augustsson upplyste också om att S+C+MP vill att det ska tillskjutas pengar så att verksamheten vid Fisketorget kan få vara kvar. Det tog också Vänsterpartiet upp i sitt förslag. (Aktivitetshuset Fisketorget är en verksamhet inom Arbetsmarknadsenheten dit man är välkommen om man har någon form av psykisk ohälsa.) S+C+MP vill också flytta investeringspengarna till kretsloppsparken från 2022 till 2020.
Nämndernas delårsrapporter för i år avhandlades också. Nämndernas sammanlagda prognos för året är ett underskott på 43 milj kr. Och så tror betongpartierna att nämnderna kan hålla budget 2020 utan tillskott av pengar… Trots nämndernas underskott så är prognosen att kommunen ska göra ett överskott på 21 miljoner (2019).
Det avhandlades fler ärenden på dagens sammanträde, bland annat fick Kunskapsförbundet avslag på sin begäran om ytterligare ekonomiskt tillskott. Men det får jag utveckla imorgon.
Vänsterpartiets budgetförslag
Den 19 juni fattar kommunfullmäktige i Vänersborg årets viktigaste beslut. Budgeten för nästa år, år 2020, ska fastställas.
I några bloggar har jag presenterat de olika partiernas förslag. Förslaget från kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), dvs egentligen förslaget från de styrande partierna S+C+MP (socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet), är huvudförslag. Det förslaget kan du läsa om i bloggen ”Budget 2020: Stora neddragningar!”. I denna blogg kan du också läsa om förslaget från den borgerliga oppositionen, M+L+KD (moderaterna, liberalerna och kristdemokraterna). Det förslaget är nästan identiskt med huvudförslaget. Sverigedemokraterna har också lagt ett budgetförslag. Det kan du läsa om genom att klicka på ”SD:s budgetförslag”. I en blogg redovisade jag även personalorganisationernas, ”fackens”, syn – ”Fackens synpunkter på budgetförslaget”.
Eftersom medborgarpartiet mig veterligt inte tänker lägga något eget budgetförslag saknas det bara ett, Vänsterpartiets… Vänsterpartiets budgetförslag för år 2020 kommer här nedan. Notera att du bara kan läsa budgetförslaget på denna blogg. Det är inte publicerat på varken partiets hemsida eller Facebook-sida…
Budgetförslaget redovisas som det lämnas till kommunstyrelsen på onsdag, och fullmäktige den 19 juni. Utan några som helst kommentarer…
===
Vänsterpartiets yrkande MRP 2020-2022
Huvudförslaget med anvisningar från kommunstyrelsens ordförande förvärrar nämndernas underliggande obalanser. Det syns i förslaget hur påfrestande den finansiella obalansen upplevs: Här görs tillägg med 600 tkr resp 1100 tkr till barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden för fortsatt drift av familjecentralen Sirius och 1800 tkr till kultur- och fritidsnämnden för fortsatt drift av fritidsgården Torpa.
Självfallet ställer Vänsterpartiet sig positivt till dessa tre förslag. Men vi vet också att de tre nämnderna beräknar behov utöver ram med ungefär 43, 33 respektive 6 mkr. Ska nämnderna spara dessa pengar så finns det inga andra alternativ än att dra ner på personalen. Vänsterpartiet vill till varje pris undvika detta.
Påbörjade verksamhetsförändringar i syfte att minska kommunala kostnader kommer inte i tid kunna uppvisa tillräckliga resultat. Därutöver ser vi att någon besparing här sannolikt öppnar andra hål där. Vänsterpartiet anser också att det är nödvändigt att arbeta mot ett nytt styr- och ledningssystem, men inte heller detta ger några resultat på kort sikt. Att pressa nämnderna och förvaltningarna till högre tempo i anpassningen till budgetramen är inte görligt. Vi måste räkna med några års negativa resultat vid bokslutstillfällen framöver. Det är under dessa år viktigt att prioritera kommunens lagstadgade uppgifter.
Till de lagstadgade uppgifterna hör även att tillhandahålla utbildning till våra gymnasieungdomar och vuxenstuderande. Vänersborg måste tillsammans med Trollhättan lösa den akuta ekonomiska kris som Kunskapsförbundet står inför. Förbundet ska inte behöva lägga ner program därför att frigymnasierna dränerar förbundet på pengar.
Intäkterna som skall möjliggöra bibehållen kvalitet i verksamheten behöver förstärkas. Vänsterpartiet vill yrka att kommunfullmäktige beslutar om en höjning av den kommunala skattesatsen. Vårt yrkande är en höjning med 60 öre, som skulle förstärka intäktssidan med cirka 50 mkr.
Om detta får bifall av fullmäktige, så vill vi att följande bör gälla vid fördelningen till följande tre nämnder:
Barn- och utbildningsnämnden bör bevaka verksamheten på områden, där en nedskärning skulle föra med sig uteblivna förutsättningar för fortsatt rekvisition av riktade statsbidrag.
Socialnämnden bör fortsätta med att se över sin verksamhet i syfte att sänka kostnader. Tillägg bör användas där det kan befaras alltför långtgående påverkan och konsekvenser på verksamheterna. Vänsterpartiet anser att verksamheten på Fisketorget ska behållas.
Kultur- och fritidsnämnden måste erhålla de medel som krävs dels för att Vänersborg ska kunna få ett modernt bibliotek och dels för att fortsätta arbetet med integration. Det är inte stora belopp som behövs för kulturlivet i Vänersborg, men utan kultur kan kommunen inte utvecklas.
Vänsterpartiet ser att det trots en skattehöjning kan bli svårt att uppnå en budget i balans, men överlåter eventuella behov av att utnyttja RUR-medel till bokslutsarbetet.
Även på investeringssidan vill Vänsterpartiet betona nödvändigheten av att prioritera lagstadgade uppgifter. Det innebär t ex att tillhandahålla förskole- och skollokaler till våra barn och ungdomar. En ny grundskola vid Holmängen är akut, liksom en ny förskola för kommunens dalslandsdel.
Det kan också vara viktigt att kommunen har en beredskap att investera i Brålanda om det krävs för ett tågstopp.
I år tyder allt på att budgetbeslutet fastställs först efter en slutomröstning mellan de två ”huvudförslagen” när de mindre partiernas förslag redan har avvisats. Vi i Vänsterpartiet ställer oss därför frågan om det då är rätt att överge vårt eget förslag och rösta för ett annat upplägg eller om det är bättre att stå fast vid våra egna slutsatser och avstå i slutomröstningen…
==
Andra bloggar om budgeten 2020:
* ”Budget 2020: Stora neddragningar!” (28/5)
* ”Fackens synpunkter på budgetförslaget” (29/5)
* ”SD:s budgetförslag” (2/6)
SD:s budgetförslag
”Sverigedemokraternas budget 2020 är en bantad version av våra tidigare lagda budgetar.”
Så inleds sverigedemokraternas (SD) budgetförslag för år 2020.
SD:s budgetförslag är en till utseendet snygg publikation. Den har en proffsig titelsida och sedan följer en innehållsförteckning. Dock är det kanske lite väl ”ambitiöst” för ett dokument på endast 7 sidor inklusive försättsblad och innehållsförteckning. Och som i stort sett bara läses av andra politiker, och kanske knappt det. Men, men. Det är inget fel på välgjorda dokument.
Anders Strand är partiets gruppledare i kommunfullmäktige och har en inledning där han presenterar SD:s syn på den kommunala politiken. (Inledningen börjar med citatet ovan.) Strand ger en motivering till SD:s budgetförslag och går igenom vad SD vill satsa på.
Anders Strand konstaterar att SD gör omprioriteringar i besparingsförslagen för barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden samt höjer ramanslagen till dessa nämnder. SD vill även satsa 3 milj extra på gatu- och vägunderhåll, något som Strand tidigare har tagit upp i fullmäktige. Precis som ”förebyggande trygghetsskapande åtgärder”. Till detta vill SD satsa ytterligare 2 milj.
SD vill spara pengar med ett förslag som går ut på att kommunen ska sluta köpa ekologiska livsmedel. Istället ska kommunen satsa på att köpa närodlat, en idé som skulle kunna diskuteras. Men jag har svårt att se det som ett besparingsförslag. Jag tror faktiskt inte att närodlat blir så mycket billigare. SD kalkylerar i varje fall med att förändringen skulle ge en besparing på ca 2,9 milj kr.
Sedan återkommer Strand med en gammal sverigedemokratisk käpphäst:
”omfattningen av modersmålsundervisning minskas.”
Det är fortfarande, precis som tidigare år, en tankekullerbytta av SD. Elever med utländsk bakgrund lär sig det svenska språket snabbare och bättre om de behärskar sitt modersmål ordentligt. Skolverket skriver (se här):
”Syftet med undervisningen är att ge eleven möjlighet att utveckla kunskaper i och om sitt språk. Modersmålet har stor betydelse för barns språk, identitets-, personlighets- och tankeutveckling. Ett välutvecklat modersmål ger bra förutsättningar att lära sig svenska, andra språk och andra ämnen.”
Jag tror att SD har missuppfattat barns och ungdomars språkutveckling – och lärande.
Anders Strand skriver också i sin inledning att kommunen bör sälja av sina fastigheter. Detta utvecklas inte ytterligare och jag vet inte vilka fastigheter som åsyftas – med undantag av Wargön Innovation, som nämns senare i dokumentet. Vill SD sälja t ex Arena Vänersborg?
Efter Anders Strands inledning presenterar SD en tabell där partiets budgetförslag redovisas på ett pedagogiskt sätt. Tabellen följs av förklaringar och kommentarer.
SD vill lägga 20 milj kr mer på barn- och utbildningsnämnden än förslaget från S+C+MP, 5 milj mer till samhällsbyggnadsnämnden och 17 milj mer till socialnämnden. Alla de andra nämnderna får samma summa pengar som i förslaget från S+C+MP, dvs inga nya ekonomiska tillskott.
Det kan konstateras att SD inte skriver något om fritidsgården Torpa eller familjecentralen Sirius. Här vill ju S+C+MP skjuta till extra pengar för att dessa verksamheter ska kunna fortsätta. Det tycks inte som om SD ställer upp på detta, åtminstone inte när det gäller Sirius. Det står nämligen lite senare, i avsnittet om kultur- och fritidsnämnden, att SD vill fortsätta driften av ”fritidsgårdsverksamheterna”. Och jag förmodar att Torpa ingår där. Det ska dock ske ”inom ram”, dvs inga extra pengar ska tillföras. Vilket är att göra det väldigt enkelt för sig.
I motiveringarna till förslaget för BUN skriver SD att partiet vill behålla ”öppethållande av förskolor och fritidshem” och även att ”nattdagiset” Laternan ska vara kvar.
De pengar som SD vill ge extra till samhällsbyggnadsnämnden ska, precis som Anders Strand skrev i sin inledning, gå till gatuunderhåll och trygghetssatsningar.
Vad vore SD om de inte ställde de ”svagaste” grupperna i samhället mot varandra? SD vill på socialnämndens område avskaffa ASI (Arbete, Sysselsättning, Integration) och föra över pengarna:
”för att täcka behovet inom vård och omsorg, vård, stöd och utredning, samt omsorg om funktionshindrade.”
ASI omfattar kommunens uppdrag gällande arbetsmarknadsinsatser, daglig verksamhet/daglig sysselsättning och flyktingmottagande. Detta behov försvinner ju inte i Vänersborg bara för att SD nationellt är mot den statliga migrationspolitiken. Jag vet inte hur SD tänker, de kan ju rimligtvis inte tro att behov och problem/utmaningar inte finns i kommunen bara för att de själva blundar. Fast det tycks onekligen så…
Och om man ändå tar upp riksdagspolitik, så skulle man kunna fråga sig varför SD vill sänka skatterna för de mycket rika i landet – i stället för att ge resurser till de som verkligen behöver samhällets insatser och stöd, t ex:
”för att täcka behovet inom vård och omsorg, vård, stöd och utredning, samt omsorg om funktionshindrade.”
Man blir onekligen rädd för sverigedemokraternas ”selektiva empati”. Det är väl inte konstigt att många anar en dold agenda…
När det gäller kommunstyrelsen vill SD inte skjuta till några extra pengar jämfört med förslaget från S+C+MP. Samtidigt vill SD öka satsningen på Komvux och ”utbildning av undersköterskor”. Kanske tänker sig SD att hämta hem pengar från ”projekt Wargön innovation”, som SD vill avsluta. Partiet vill också sälja eller hyra ut byggnaden i Vargön.
”Sverigedemokraternas budget 2020 är en bantad version av våra tidigare lagda budgetar.”
I budgetförslaget för 2019 föreslog SD en skattehöjning på 60 öre. Det finns ingen skattehöjning eller andra inkomstförstärkningar i årets budgetförslag. SD tycks blunda för kommunens ekonomiska situation. Och visst är det lite svårt att förstå SD när partiet ena året vill höja skatten och andra året inte, trots att den ekonomiska situationen har blivit sämre.
Sammanfattningsvis kan konstateras att sverigedemokraterna verkligen försöker, jämfört med tidigare år, att lägga fram ett förhållandevis seriöst budgetförslag. Däremot gör partiet det lätt för sig när det ofta skriver att det ska göras omprioriteringar inom ram. Det är lättare sagt än gjort. Och när SD pekar på konkreta omprioriteringar, som t ex ASI, ökad satsning på Komvux, modersmålsundervisning, närodlat och fritidsgårdar, så ser inte SD verkligheten som den är. För att inte tala om underskattningen av behovet att balansera utgifter och inkomster.
Och så var det också detta med den ”selektiva empatin”…
==
Andra bloggar om budgeten 2020:
* ”Budget 2020: Stora neddragningar!” (28/5)
* ”Fackens synpunkter på budgetförslaget” (29/5)
* ”Vänsterpartiets budgetförslag” (3/6)
Fackens synpunkter på budgetförslaget
Personalorganisationerna, ”facken”, har i vanlig ordning beretts tillfälle att i en MBL-förhandling komma med synpunkter på det liggande budgetförslaget för år 2020. Det är då förslaget från kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), dvs förslaget från den styrande alliansen S+C+MP, som ”förhandlas”. (Se ”Budget 2020: Stora neddragningar!”.)
Denna gång, liksom så många gånger tidigare, var Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Kommunal, Vision, Naturvetarna samt JUSEK oeniga med arbetsgivaren om förslaget.
Från MBL-protokollet den 23 maj:
”Det konstaterades att Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Kommunal, Vision, Naturvetarna samt JUSEK är oeniga med arbetsgivaren om förslaget till Mål- och resursplan.”
Facken har också lämnat diverse synpunkter på budgetförslaget.
Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Kommunal och Vision lämnade ett gemensamt yttrande. Det gäller i första hand budgeten för barn- och utbildningsnämnden.
Personalorganisationerna avslutar yttrandet med följande kraftfulla ord:
”Eftersom den föreslagna budgetramen för 2020 inte är tillräcklig för de stora behov förvaltningen har och att konsekvenserna kan innebära uppsägningar av personal samt kraftigt försämrad arbetsmiljö ställer sig Kommunal, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet oeniga till förslaget om budget för 2020.”
I yttrandet varnar personalorganisationerna för konsekvenserna. De skriver att det liggande förslaget kraftigt kommer att påverka:
”både arbetsmiljön och tryggheten negativt för personal, barn och elever. Vi ser en risk att arbetsbelastningen och sjuktal kommer att öka vilket kommer att kosta ännu mer. Det är även oroande att neddragningarna kan medföra att statsbidragen försvinner med risk för ännu mer långtgående konsekvenser.”
Facken lyfter också fram något som kommunen som arbetsgivare ofta behandlar på ett styvmoderligt sätt, nödvändigheten av att göra risk- och konsekvensanalyser:
”Det bör göras risk- och konsekvensanalyser i god tid på alla de konsekvenser de föreslagna besparingsåtgärderna får.”
Det är både viktigt och nödvändigt att sådana här analyser görs. Jag kan inte låta bli att återigen citera Arbetsmiljöverket och verkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna:
”När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt.”
Och i broschyren ”Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor”, också från Arbetsmiljöverket, direkt riktat till de politiker som beslutar:
”Se till att konsekvenserna för arbetsmiljön bedöms vid planerade förändringar innan dessa genomförs.”
Fackförbunden yrkar i sitt yttrande helt enkelt på att kommunens kärnverksamheter prioriteras med särskild vikt vid förbättrade skolresultat och att:
”Barn- och Utbildningsnämnden tilldelas de medel som krävs för att kunna uppnå detta.”
Kommunal, HSO (=Handikappföreningarnas Samarbetsorganisation), Jusek, SSR och Vision har också lämnat ett gemensamt yttrande, och då tror jag att det främst gäller inom socialnämndens verksamhetsområden. (Yttrandet skrevs redan den 12 april, alltså inte på MBL-förhandlingen om budgetförslaget för hela kommunen (23 maj). Antagligen skrevs det i samband med förhandlingen med socialnämnden.)
Yttrandet handlar om just risk och konsekvensanalyser. Organisationerna skriver:
”De fackliga organisationerna har i samverkan med Arbetsgivaren gjort en risk och konsekvensanalys, men ser tydligt efter en dialog med huvudskyddsombuden att vi även skriver ett yttrande.
* Personaltätheten minskar
* Försämrade scheman med begränsad återhämtning
* Ökad arbetsbelastning
* Kvalitéten och säkerheten sjunker
* Den organisatorisk-sociala arbetsmiljön försämras.
* Personal kommer att uppleva känslan av otillräcklighet, oro och otrygghet
* Högre sjuktal
* Ökad risk för arbetsskador
* Svårare att rekrytera ny personal”
Det råder väl ingen större tvekan om att budgetförslaget kommer att medföra stora och svåra konsekvenser…
Organisationerna anser också att det systematiska kvalitetsarbetet måste få en mer framträdande roll i verksamheterna och att personalen tillåts att bli mer delaktig och ha påverkansmöjligheter. Det konstateras att det är personalen som har kunskap om sin egen verksamhet.
I yttrandet citeras även Arbetsmiljölagen:
”Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.”
Slutligen har även Naturvetarna och Vision ett yttrande. Det tar upp förhållandena på miljö- och byggnadsförvaltningen och lyder i sin helhet:
”Naturvetarna och Vision vill framhålla följande: Personalen på Miljö- och hälsa på Miljö- och byggnadsförvaltningen har redan idag en hög arbetsbelastning. Vi ser en risk att liggande budgetförslag kommer medföra en fortsatt hög arbetsbelastning vilket i sin tur kan medföra arbetsmiljöproblem för de anställda, lagstiftningens krav inte uppfylls och att kommunfullmäktiges och miljö- och hälsoskyddsnämndens mål inte kan uppfyllas, på grund av bristande resurser.”
Det torde finnas en betydande risk att kommunens budget för år 2020 kan leda till brott mot en rad lagar, t ex Arbetsmiljölagen, Socialtjänstlagen, Miljöbalken och Skollagen…
Personalorganisationerna avvisar alltså samstämmigt förslaget till budget för 2020. Men vad facken anser brukar inte spela någon som helst roll. Politikerna, i varje fall ”de som bestämmer”, har genom åren inte tagit någon hänsyn till vad kommunens personal har haft för synpunkter och åsikter. Politikerna har kört som de hade tänkt ändå. Då har även allt tal om dialog och medinflytande varit som bortblåst.
Ska det återigen bli så att politikerna struntar i personalorganisationerna? Eller kommer politiken att visa insikt och förståelse? Det finns ju fortfarande tillfälle att reagera på fackens invändningar…
Svaret blir säkerligen att politikerna inte kommer att lyssna på sina anställda. MBL-förhandlingarna är nog, i år som alla andra, bara en formsak – där arbetsgivaren bara ”tutar och kör”…
==
Bloggar om budget 2020:
* ”Budget 2020: Stora neddragningar!” (28/5)
* ”SD:s budgetförslag” (2/6)
* ”Vänsterpartiets budgetförslag” (3/6)
PS. Du kan ladda ner MBL-protokollet med personalorganisationernas yttranden här.
Budget 2020: Stora neddragningar!
Det närmar sig årets viktigaste sammanträde.
Onsdagen den 19 juni ska kommunfullmäktige anta budgeten för nästa år, 2020. Det efter att partiernas olika budgetförslag har ”diskuterats”, eller snarare presenterats, i kommunstyrelsen den 5 juni.
Det är inga roliga budgetförslag som har lämnats, framför allt inte från den styrande minoriteten, S+C+MP (=socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet) och den borgerliga oppositionen, M+L+KD (moderaterna, liberalerna och kristdemokraterna). Förslagen kommer att innebära hårda slag mot verksamheterna. Och ”hårda slag” i det här sammanhanget betyder personalneddragningar och därmed sämre social service och utbildning. Det kommer att drabba äldre och sjuka, barn och ungdomar hårt. Mycket hårt…
Budgetförslaget från S+C+MP är formellt lagt av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Det innehåller inga mer pengar till någon nämnd överhuvudtaget. Alla nämnder föreslås få samma summa pengar som de fick i år. Det finns i och för sig en del ”formella” justeringar av siffror, men det handlar i princip bara om bokföring – endast om ”plus-minus-noll-förändringar”.
Det finns emellertid två mindre undantag. Det görs tillägg med 600.000 kr och 1,1 milj kr till barn- och utbildningsnämnden respektive socialnämnden för fortsatt drift av familjecentralen Sirius. Kultur- och fritidsnämnden får också 1,8 milj kr för fortsatt drift av fritidsgården Torpa.
Barn- och utbildningsnämnden beräknar att den behöver ett tillskott på 40,3 miljoner nästa år. Det får alltså inte nämnden… Det betyder att nämnden måste sänka sina kostnader med samma summa. Summan motsvarar ungefär 80 tjänster och eftersom nämnden svårligen kan spara på några andra kostnader, så är en nerdragning av personal att vänta. Ordförande i barn- och utbildningsnämnden, Mats Andersson (C), har redan aviserat att han kan kalla till ett extra nämndssammanträde efter fullmäktiges beslut. Vad Andersson tänker sig att ta upp på ett sådant sammanträde är inte svårt att gissa – vilka konkreta åtgärder ska BUN vidta för att spara? Vilka anställda ska få gå…? Det hör ju också till saken att grundskolan arbetar med läsår och besparingar och neddragningar måste effektueras redan under höstterminen i år eller åtminstone 
måste skolorna organiseras på ett sådant sätt att personal kan ”sparkas” utan att t ex organisationen behöver ändras inför vårterminen. Om det nu är möjligt överhuvudtaget, vilket jag betvivlar… (Man måste komma ihåg att höstterminen bara är en del av läsåret, och vårterminens organisation med klasstorlekar, scheman, antalet tjänster etc kan svårligen ändras mitt under pågående läsår.)
Även socialnämnden kommer att få minska sin personalstyrka. Liksom hos BUN finns det ingen annanstans att hämta hem pengar. Socialnämnden beräknar att den skulle behöva ytterligare 44,6 milj kr nästa år. Det motsvarar mer än 80 tjänster… Det kommer att bli tufft (räcker detta ord till för att beskriva möjliga konsekvenser?) för alla som är beroende av socialnämndens tjänster och service… Och anställda…
Kultur- och fritidsnämnden menar att nämnden behöver drygt 6,3 miljoner. Det får den inte heller enligt de styrandes förslag. Hur nämnden ska spara denna summa vet jag inte, det är ju inte så många anställda inom nämndens verksamhetsområden. Det torde bli så att nämnden får titta på hyror, föreningsbidrag osv. Arena Vänersborg lär dock få sitta i ”orubbat bo”…
Det är från kommunstyrelsens anslag som Kunskapsförbundet Väst får sina pengar. Kunskapsförbundet har som bekant hand om gymnasieutbildningen för Vänersborgs (och Trollhättans) ungdomar samt vuxenutbildningen. Kunskapsförbundet är i skriande behov av pengar. Det försvinner bland annat statsbidrag och kostnaderna för elever som väljer friskolor eller skolor i andra kommuner ökar drastiskt. (Se ”Glöm inte våra gymnasieungdomar!”.) Redan inför hösten minskar Kunskapsförbundet sin personalstyrka med hela 9% och förbundet lär tvingas till ännu större besparingsåtgärder nästa år. Jag anar att t ex det estetiska programmet i Vänersborg är i farozonen liksom industriprogrammet i Trollhättan…
Det enda som verkar förändras i anslaget till kommunstyrelsen är att Vattenpalatset får ytterligare 350.000 kr. Pengarna är till varmvattenbassängen.
Motförslaget från M+L+KD är till förväxling lika förslaget från S+C+MP. Förslaget börjar med:
”Gällande respektive nämnder och styrelsers budget, hänvisar vi till anvisad ramsättning, med tillägg.”
Det betyder att den borgerliga oppositionen ställer upp på neddragningarna och de kommande personalminskningarna. (”Anvisad ramsättning” hänvisar till förslaget från S+C+MP.) Det finns dock några justeringar jämfört med de styrandes förslag.
M+L+KD vill avsätta 15 milj kr till kommunstyrelsens förfogandeanslag. Barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska kunna ”avropa” dessa pengar:
”för att om möjligt säkra möjligheten till annars osäkra riktade statsbidrag.”
Ytterligare 5 milj kr ska avsättas till kommunstyrelsen för att BUN ska kunna få kompensation:
”motsvarande en genomsnittlig elevpeng avseende faktisk elevökning i grundskolan under 2020 utöver 10 elever.”
Den borgerliga oppositionen vill också avsätta 1,5 milj kr till en eventuell fördjupad genomlysning av kommunens verksamheter. M+L+KD vill även minska kultur- och fritidsnämndens budgetram med 0,5 milj, eftersom den kommunala finansieringen av fisket på Halle-Hunneberg upphör.
De här två förslagen kommer att stå mot varandra i slutomröstningen. De andra oppositionspartiernas förslag, sverigedemokraternas (SD) respektive vänsterpartiets (V), kommer att röstas ner i ett tidigt skede. Som jag ser det, så lär de styrande partiernas (S+C+MP) förslag gå segrande ur striden med sina 20 röster (av fullmäktiges sammanlagt 51 röster). Jag gissar nämligen att både SD, MBP (som troligtvis inte lägger något eget förslag) och V ämnar lägga ner sina röster i slutomröstningen. Men det kan man aldrig så säkert veta. Hur SD med sina 9 ledamöter tänker rösta går t ex aldrig att veta i förväg.
Jag tänker ta upp SD:s och V:s budgetförslag i senare bloggar. Precis som personalorganisationernas (fackens) synpunkter på budgetförslaget.
Andra bloggar om budgeten 2020:
* ”Fackens synpunkter på budgetförslaget” (29/5)
* ”SD:s budgetförslag” (2/6)
* ”Vänsterpartiets budgetförslag” (3/6)
Socialnämnden ska spara
Det är inte så ofta som jag skriver om socialnämnden och dess verksamheter. Det beror inte på ointresse eller att jag tycker att socialnämnden är mindre viktig. Jag har helt enkelt för dålig kunskap. Men jag vet att socialnämndens och socialförvaltningens arbete är av oerhörd stor betydelse för människor och välfärden i kommunen.
Socialförvaltningen arbetar med de äldre, hemtjänst, personer med demenssjukdom, barn och unga som far illa, hemsjukvård, personer som lever i hemlöshet, personer med missbruks- och socialpsykiatrisk problematik, personer med neuropsykiatriska funktionsvariationer, nyanlända samt barnfamiljer som har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden, våld i hemmen, särskilda boenden, personlig assistans, försörjningsstöd, omsorg om funktionshindrade osv.
Socialnämndens verksamheter kostar pengar, nästan en miljard varje år – i Vänersborg. Och behoven ökar hela tiden. Förra året, 2018, gjorde nämnden ett underskott på 25 milj kr, och det var trots att socialnämnden fick ett budgettillskott i oktober med 27 miljoner. Budgettillskottet var för övrigt inte ramhöjande, dvs nämnden fick inte dessa pengar i år.
Så här står det i årsredovisningen för 2017 om socialnämndens kostnader:
”Äldreomsorgen redovisar underskott med hela 13,7 mkr, det är framförallt hemtjänsten som redovisar underskott. Även omsorg om funktionshindrade redovisar underskott med 12,4 mkr. Det är framförallt kostnader för köpta platser LSS och SoL som överskrider budget. Individ och familjeomsorg redovisar underskott med 2,1 mkr. Ekonomiskt bistånd redovisar överskott gentemot budget men utbetalning av försörjningsstöd har ökat med 7 mkr jämfört med föregående år.”
Den 23 april hade socialnämnden sammanträde. Då behandlades budgeten för nästa år, 2020. Enligt den budgetram som kommunstyrelsen bestämde i februari ska inte socialnämnden få mer pengar.
Socialförvaltningen skrev i underlaget till nämndens sammanträde:
”Socialförvaltningen har presenterat resursbehov utifrån de förändringar som sker och skett i verksamheten utifrån kommuninvånarnas behov inför 2020-2022 … Dessa förändringar gäller kraftig ökning av antalet barn och unga i behov av placering i familjehem alternativt hem för vård och boende (HVB), boendestödskostnad för ungdomar tillhörande LSS-lagstiftningen som väljer att genomföra gymnasiestudier på annan ort, ökad kostnad personlig assistans, förskjutning i kostnadsansvar gällande avancerad sjukvård samt ökat antal kommuninvånare i behov av äldreomsorg. De budgetramar som kommunstyrelsen fattade beslut om 2019-02-27 och som socialnämnden har att förhålla sig till inför 2020 innebär en i stort sett oförändrad budgetram.”
Socialchefen, med ledning, gör följande bedömning utifrån denna beskrivning:
”socialnämnden skulle behöva tillföras pengar för att klara verksamheten såsom den är uppbyggd idag.”
Med andra ord, för att socialnämnden ska klara att lägga en budget inom kommunstyrelsens budgetramar krävs det att följande åtgärder görs om inga nya medel tilldelas:
- ”inte tillsätta utvecklingsledare med inriktning kvalité inom administrativa verksamheten.
- minska budget för vård och omsorg, särskilt boende med 18 100 tkr.
- minska budget för vård, stöd och utredning med 6 000 tkr.
- genomföra besparingar motsvarande 13 600 tkr inom omsorg om funktionshindrade
- genomföra besparingar motsvarande 1 100 tkr inom individ- och familjeomsorgen genom minskad administration och avveckla familjerådgivare på Familjecentralen Sirius.
- avveckla aktivitetshus Fisketorget inom arbete, sysselsättning och integration vilket motsvarar 1 000 tkr.”
Dessa åtgärder innebär besparingar på 39,8 miljoner kronor… Vi kan ana vilka konsekvenser detta kommer att få för många människor som är beroende av socialförvaltningen.
Marianne Ramm (V) röstade mot beslutet och röstade i stället för ett eget yrkande. Vänsterpartiets yrkande hade följande lydelse:
”Vänsterpartiet anser att budgetramarna inte är acceptabla. Vi har flera lagar att förhålla oss till, exempelvis SOL, LSS, LVU, LVM och HSL.
Socialförvaltningens konsekvensbeskrivningar visar tydligt att Vänersborg utan resursförstärkningar inte kommer att fullfölja sitt uppdrag.
Vi känner stor oro inför ökningen av placeringar av barn. Korttidsplatserna som kommer att minskas. I äldreomsorgen där har vi idag en väntetid på 72 dagar (56 dagar i genomsnitt i Sverige) på samma gång som vi vet att antalet äldre bara blir fler.
Den avancerade sjukvården som idag bedriver verksamhet i hemmet i ökande utsträckning kommer också med största säkerhet att öka. Kostnader för ungdomar som tillhör LSS och som valt att studera på annan ort är en del av budgetunderskottet. Våra kostnader för personlig assistans är stora när det gäller de som valt privata utförare.
Färdtjänsten har ökat och vi ser en tendens att försörjningsstödet går samma väg.
Köpta platser inom både SOL såväl som LSS ger ett underskott. Dessa personer har speciella behov och behöver då speciella boendeformer, som vi i nuläget inte kan erbjuda.
Detta är kostnader som vi i stort inte kan påverka då det styrs av lagar som vi måste följa.
Socialnämndens förslag till beslut kan Vänsterpartiet inte ställa sig bakom.
Exempelvis ser vi att omhändertagandet av barn ökar samtidigt som vi avvecklar familjerådgivare på Familjecentralen Sirius som ska stötta föräldrar i sitt föräldraskap.
Vi ser att Fisketorget ska avvecklas vilket drabbar personer inom SOL som gått där i flera år. Detta kommer att medföra personliga tragedier.
Alla omställningar och neddragningar påverkar personalen och i ett skede där sjukskrivningarna ligger på nästan 10 % kan vi knappast se en minskning om vi genomför de liggande förslagen till åtgärder. Detta står att läsa om i konsekvensbeskrivningen.
Vänsterpartiets förslag till beslut är att Socialnämnden begär ramökning om 44,6 MKR gällande budget 2020.”
Vid omröstningen ställde sig också Göran Svensson (MBP) bakom Vänsterpartiets yrkande. Både Ramm och Svensson reserverade sig. Sverigedemokraterna avstod från att rösta på något av dessa två förslag. De ansåg att underlaget var för dåligt för att kunna fatta ett beslut.
Jag har lite svårt att förstå varför inte majoriteten i socialnämnden skickade med någon typ av ”protest” mot budgetramarna, och påpekade omöjligheten i alla dessa besparingar. Som barn- och utbildningsnämnden gjorde. (Se ”BUN 23/4: Usch!”.)
Socialnämnden ställde sig också, enhälligt, förutom vad jag förstår SD, bakom ett tilläggsyrkande från ordförande Dan Nyberg (S):
”Förvaltningen får i uppdrag att analysera kostnadsutvecklingen inom individ- och familjeomsorgavdelningens område och ta fram förslag på möjliga besparingar. Detta bör ske generellt, men det framhålles att se över avtal, möjligheten till egna kontrakterade familjehem, minimering av resor genom att i stället prioritera digitala kontakter samt samverkan med andra. Förslag ska kunna presenteras inför nämndens sammanträde i september 2019.”
Vänersborgs kommun är i ett svårt läge inför nästa år. Behoven är stora både inom socialnämndens och barn- och utbildningsnämndens verksamheter. Jag har svårt att se att Vänersborg kan klara framtiden utan inkomstförstärkningar och utan en kraftig nedbantning av verksamheter som inte är lagstadgade…
BUN 23/4: Usch!
Så hade barn- och utbildningsnämnden ett av årets viktigaste sammanträden. Det var budgeten för år 2020 som avhandlades.
Det var egentligen inte så många andra ärenden på dagordningen, även om det som vanligt var en del information. Så fick vi t ex veta, och det kanske var bra inför den kommande budgetdiskussionen, att 57% av alla anställda inom förskolan har en pedagogisk högskoleexamen (54% år 2018). I grundskolan 1-3 har 78,5% av lärarna legitimation (läsåret 2017-2018 var det 79,5%), i 4-6 är siffran 70,4% (73,5% lå 2017-18) och i grundskolan 7-9 är motsvarande siffra 63,1% (63,6% år 2017-18). 
Det betyder att drygt 1/3 av lärarna på högstadiet inte är legitimerade… Det bör också noteras att andelen legitimerade lärare i grundskolan sjunker på alla stadier sedan förra läsåret.
Informationen mynnade ut i frågorna: Hur behåller Vänersborg kompetent personal, hur lockar vi fler till Vänersborg? Och naturligtvis kärnfrågan om – hållbart arbetsliv… Det gavs inga svar. Det är nog så att Vänersborgs kommun inte är på väg att vända denna trend…
Nämnden fick också reda på att det är fler tillbud på skolorna i mars än tidigare. Förklaringen är nog att det har skett en avsevärd förtätning i kommunens skolor, dvs fler elever ska samsas inom samma ytor som tidigare. Dessutom har flertalet skolgårdar blivit mindre, eftersom det har placerats ut moduler på nästan varenda skola.
BUN har gått med underskott det första kvartalet på ca 2,8 miljoner kr. Det är som vanligt på grundskolan vi ser den största budgetavvikelsen. En förklaring är att sjukfrånvaron har varit ovanligt stor under februari och mars. Det är dock fortfarande för tidigt för att dra några slutsatser om vad detta ekonomiska underskott kommer att leda till vid årets slut.
Eftersom elevantalet har ökat med mer än 10 elever, så tänker nämnden avropa pengar från kommunstyrelsen. Den möjligheten gav kommunfullmäktige i sitt budgetbeslut i november, dvs att BUN skulle kunna begära pengar från de 10 milj som avsattes till eventuell elevökning. En del av dessa pengar bör nu tillfalla BUN. Det är dock inte frågan om några större pengar, även om man kan förledas att tro det. Nämnden får ungefär 53.000 kr ”extra” om elevökningen är 11 elever, 106.000 kr om det blir 12 osv. (Elevpengen är beräknad från 2018 års peng.)
En glädjande nyhet är att Propellergatans (Fridhem) respektive Belfragegatans (”Hönan”) förskolor snart står klara för invigning. Då får fler barn plats och det blir nya fräscha lokaler.
Det är mindre glädjande att Norra skolan, båda byggnaderna (i folkmun kallade ”Slottet” och ”Fängelset”), är i behov av en omfattande renovering… Samhällsbyggnadsnämnden tror att renoveringen kommer att kosta 60 milj kr. Och då ingår inte kostnader för tillfälliga undervisningslokaler, vart man nu ska hitta sådana… Renoveringen är nödvändig eftersom underhållet på Norra skolan har varit eftersatt i många år. Sådant ska inte få hända. Anser i varje fall en vänsterpartist som jag… Kommunen måste helt enkelt sköta underhållet. I den hyra som BUN betalar till samhällsbyggnadsnämnden för skollokaler ingår underhåll.
Gunnar Bäckman (KD) uttryckte farhågor om att BUN kommer att få stå för renoveringskostnaderna genom höjd hyra. Ordförande Mats Andersson (C) försökte lugna Bäckman på den punkten, men vem som får rätt återstår att se.
Bäckman ansåg för övrigt att kommunen skulle fundera på att strunta i renoveringen och istället sälja Norra skolan till något fastighetsbolag. Renoveringspengarna skulle istället kunna användas, ansåg Bäckman, till en ny och större central skola.
BUN vill också skapa nya klassrum i fd Habiliteringen vid Mariedalskolan. Det finns helt enkelt för få lokaler nu när elevantalet har ökat. Klassrummen är också för små. Dessutom ska ytterligare en förskoleklass startas upp till höstterminen.
Och till sist när det gäller information. Nämnden ska föreslå fullmäktige att stänga Kumlienskolan på Restad Gård från och med höstterminen 2019. Elevantalet har sjunkit och de elever som finns kvar får plats på Tärnan och Mariedalsskolan. Det blir om inte annat mer kostnadseffektivt och det gynnar också barnen.
Och så var det då det där med budgeten.
Barn- och utbildningsnämnden var ålagd att lägga en budget inom de kostnadsramar som kommunstyrelsen bestämde i februari. Det ingick också att upprätta en bilaga om åtgärder och konsekvenser för att uppnå en budget i balans, dvs hålla sig inom dessa budgetramar. Det gjorde BUN idag – efter en mycket omfattande diskussion. Budgetramarna var nämligen väldigt, väldigt ”tajta”. Ramarna stred nämligen mot det mesta som nämnden står för. (Se en utförlig beskrivning i bloggen ”Besparingar!”.)
Förvaltningen skrev i underlaget:
”Med verksamhetens ökade barn- och elevantal har barn- och utbildningsnämnden en underfinansierad verksamhet 2020 med -40,3 mkr i förhållande till den budgetram nämnden blivit tilldelad.”
Med andra ord, barn- och utbildningsnämnden fick i praktiken order om att lägga förslag på besparingsåtgärder på drygt 40 miljoner kr. Och då ska vi också komma ihåg att dessa besparingar, om de genomförs, kan leda till minskade statsbidrag på 25,9 milj kr. Det är nämligen så att staten inte tillåter kommunerna att använda statsbidragen för att stoppa i ”svarta hål” på grund av neddragningar. Statliga pengar ska alltså inte användas för att kommunen ska kunna skära ner i verksamheterna. Neddragningen 2020 kan alltså, om nu kommunstyrelsen och kommunfullmäktige går på den ”fastslagna linjen”, resultera i besparingar på förskola och skola med 66 miljoner…
Ingen i nämnden vill genomföra de åtgärder som en besparing innebär. Däremot fanns det delade meningar om hur detta skulle formuleras. Vänsterpartiet hade sin vana trogen skrivit ett yrkande och det hade också ordförande Mats Andersson (C) gjort.
Det blev en kompromiss, som en enhällig nämnd ställde sig bakom:
”Barn- och utbildningsnämnden anser att en ramökning avseende budget 2020 är nödvändig.
Barn- och utbildningsnämnden vill särskilt påpeka allvaret i situationen om föreslagna åtgärder tvingas effektueras då statsbidrag, motsvarande ca 26 Mkr, ej kommer nämnden till del. Tilldelad budgetram innebär att lagstadgad förskole-/skolverksamhet ej kommer att kunna upprätthållas.
Nämndens målbild i förväntade resultat bör förbättras men utifrån given budgetram anser nämnden att detta ej kan ske.”
Jag anser själv att formuleringen ”Tilldelad budgetram innebär att lagstadgad förskole-/skolverksamhet ej kommer att kunna upprätthållas” är särskilt viktig. Vänersborg måste kunna följa Skollagen… Det är banne mig ett absolut minimum!
När det gäller ”målbilden” så kan man konstatera att nämndens mål för nästa år är att kunna bibehålla de resultat som har uppnåtts i år… Inte att förbättra resultaten… BUN ser t ex inga möjligheter att öka andelen elever som når kunskapskraven i åk 9 eller att fler blir behöriga till gymnasiet.
Usch!
Det är en tragisk framtid som förskola och grundskola går till mötes. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige måste ge barn- och utbildningsnämnden mer pengar.
PS. Protokollet från dagens sammanträde är redan skrivet och justerat. Du kan ladda ner det genom att klicka här.
Nu är jag trött…
BUN 23/4: Besparingar!
På tisdag, direkt efter annandag påsk, sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN). Då ska det diskuteras budget 2020.
Den 27 februari fastställde kommunstyrelsen de budgetramar som skulle gälla för alla nämnder för år 2020. Ramarna var ”tajta”, kommunstyrelsen delade inte ut några nya, ”extra” pengar till verksamheterna. Det betydde, och betyder, att BUN ska få de pengar den fick i år, 2019. Och då ska vi komma ihåg att BUN begärde 29,435 milj kr i utökad budgetram för i år (2019), men fick istället 9,684 milj kr mindre än året innan (2018).
Och detta i ett läge där Vänersborg kom på plats 244 (av 290 kommuner) i Lärarförbundets skolranking… Där det genomsnittliga meritvärdet i de kommunala skolorna låg 30 poäng under riksgenomsnittet… Där bara drygt hälften av eleverna uppnådde kunskapskraven i alla ämnen och där över 1/4 inte var behöriga till gymnasiet… Där elevökningen i grundskolan har legat på bortåt 1.000 elever de senaste 5 åren… 
Där sjukskrivningarna liksom personalomsättningen ökar… Där det är brist på legitimerade lärare (endast 69% är legitimerade i åk 7-9)… Där barnantalet beräknas öka i förskola/pedagogisk omsorg (1-5 år) med 94 (2019+2020)… Där elevantalet beräknas öka med 81 i fritidshem/pedagogisk omsorg (2019+2020) och med 182 i grundskola F-9, inkl. grundsärskola (2019+2020)…
Och då ska vi också känna till, som förvaltningen skriver i underlaget till tisdagens sammanträde:
”Nationell statistik (bland andra Kolada, Kommunblad, Skolverket) visar att barn och utbildningsnämndens verksamhetsområden sedan flera år tillbaka är underfinansierade i förhållande till kommuninvånarnas behov, kommunens resurser och nationella jämförelsetal.”
Men…
BUN:s uppgift och skyldighet är att hålla sig inom de anvisade ramarna som kommunstyrelsen har beslutat. Därför har BU-förvaltningen lagt ett budgetförslag som just gör det. Det får stora konsekvenser eftersom förskola och skola inte får de pengar som behövs. Vilket i sin tur betyder – besparingar…
Barn- och utbildningsförvaltningen skriver:
”Med verksamhetens ökade barn- och elevantal har barn- och utbildningsnämnden en underfinansierad verksamhet 2020 med -40,3 mkr i förhållande till den budgetram nämnden blivit tilldelad. Obalansen avser ökade kostnader för fler barn och elever med ca -26,3 mkr, ökade lokalkostnader med -13,5 mkr, den ofinansierade kvarstående delen av social inkluderingspott på -2,7 mkr från budgetbeslutet 2019 samt erhållen inflationskompensation med + 2,2 mkr.
Nämndens uppdrag är att presentera en budget i balans och lämnar förslag på åtgärder och konsekvenser på 40,3 mkr.”
BUN måste alltså spara 40,3 miljoner kronor om den ska hålla sig inom de budgetramar som kommunstyrelsen har beslutat. Men det räcker inte. Konsekvenserna av en sådan besparing är att statsbidragen kommer att minska.
Förvaltningen skriver:
”En preliminär beräkning visar på att om åtgärder görs för 40.300 tkr, så kommer barn- och utbildningsnämnden få minskade statsbidrag med ca 25.900 tkr.”
Åtgärder för att spara 40 milj kr innebär att nämnden måste spara ytterligare 26 miljoner… 40 miljoner kr motsvarar 80,7 årsarbeten…
Så här ser de besparingsåtgärder ut som BUN ska besluta om på tisdag:
Det är en mycket, mycket deprimerande läsning… Och då är effekterna av de minskade statsbidragen inte inräknade.
För att bara kommentera en av punkterna, ”Minskad barn- och elevpeng”. Förvaltningen beskriver konsekvenserna på följande sätt:
”Personalminskningar innebär stora konsekvenser i arbetsmiljön såsom organisationsförändringar, försämrad servicenivå, ökad arbetsbelastning samt bortprioritering av arbetsuppgifter. Barn och elever får försämrat stöd i sin utveckling mot målen. Personaltätheten i kommunen ligger fortsatt under rikssnitt och jämförbara kommuner, enligt Skolverkets kommunblad 2017. Kan ej garantera barn och elevers säkerhet. Kvaliteten i barn och elevers lärmiljöer försämras väsentligt och vuxennärvaron minskas, vilket medför ökade grupp- och klasstorlekar.”
Att detta står i strid med Skollagen, och även Arbetsmiljölagen, behöver väl knappast påpekas… Men det gör för tydlighetens skull BU-förvaltningen ändå.
Det behöver väl knappast heller påpekas att personalorganisationerna, dvs facken Kommunal, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet, motsätter sig budgetförslaget. De skriver i en gemensam skrivelse:
”Eftersom den föreslagna budgetramen för 2020 inte är tillräcklig för de stora behov förvaltningen har och att konsekvenserna kan innebära uppsägningar av personal samt kraftigt försämrad arbetsmiljö ställer sig Kommunal, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet oeniga till förslaget om budget för 2020.”
Det är alltså tänkt att BUN ska fatta beslut på tisdag om dessa besparingsåtgärder, eller kanske några andra som någon nämndsledamot kommer på.
För fullständighetens skull måste påpekas, vilket inte är oväsentligt, att kommunstyrelsen har avsatt 100 milj kr till löneökningar (för alla kommunens anställda) och 1% i inflationskompensation (inflationsprognosen ligger dock högre). Det här gör inte alla kommuner.
När BUN har fattat sitt beslut så ska den så kallade budgetberedningen, som består av kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) och representanter för fullmäktiges olika partier, ha överläggningar med barn- och utbildningsnämndens presidium, dvs de tre ordförandena. Kanske kan ordförande Mats Andersson (C), 1:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L) och 2:e vice ordförande Christin Slättmyr (S) få gehör för synpunkterna om att förskola och skola behöver mer pengar. Dessa överläggningar sker den 26 april.
Sedan följer interna diskussioner i de politiska partierna och den 6 och 15 maj kommer budgetberedningen att ha nya möten. Den 5 juni ska budgetförslaget vara klart, för då ska det behandlas i kommunstyrelsen. Den 19 juni fattar kommunfullmäktige det definitiva budgetbeslutet.
Förhoppningsvis kommer de styrande partierna och/eller den borgerliga oppositionen någonstans på denna politiska väg fram till att konsekvenserna blir alltför stora för barn- och utbildningsnämndens verksamheter. Kanske kan de då visa förståelse – och förändra budgetförslaget.
Jag vet inte hur troligt det är, men chanserna finns ju. I flera andra kommuner har föräldrar, elever och lärare protesterat mot kommunala nedskärningar av förskola och skola. Kanske vore det dags i Vänersborg också…
PS. Lutz Rininsland (V) bloggar om kommunens budgetprocess – se ”Vem avundas budgetberedningen?”.
Tankar inför budgeten 2020
Det närmar sig beslut om budgeten för år 2020.
Vänersborgs kommun, liksom de flesta kommuner i Sverige, har svårt att få pengarna att räcka till. Eller egentligen, så svårt är det ju inte. Inte teoretiskt i varje fall. Det är ju bara att dra ner på kostnaderna för de gamla och sjuka, barnen och ungdomarna… Det går att avskeda hemtjänstpersonal, vårdare, förskolelärare, lärare osv… Då kommer budgeten att gå ihop…
Men det är naturligtvis nonsens. De flesta invånarna vill ha och kräver en fungerande välfärd. Det är liksom det som är Sverige. Och det är ju också det som är kärnuppdraget för offentlig sektor – att så bra som möjligt möta medborgarnas behov och önskemål. Vi kommer alla någon gång, förr eller senare, att själva behöva utnyttja välfärdstjänsterna. De flesta i Sverige är beredda att betala högre skatt – förutsatt att pengarna går till vård, skola och omsorg.
Men hur får man då pengarna att räcka till?
Istället för nedskärningar talas det istället, både i Vänersborg och i övriga landet, om ”effektiviseringar”. Det är egentligen samma sak som nedskärningar, men det låter ”finare”. Ja det låter till och med eftersträvansvärt. För vem är emot effektivisering?
Vänersborgs kommun har effektiviserat i många år. Och kommunen ska arbeta ännu effektivare de närmaste åren. I den omvärldsanalys som har utarbetats inför budgetarbetet sätts en stor tilltro till t ex digitaliseringen. Digitaliseringen ska reducera kostnader, öka effektiviteten och servicegraden. Och visst kan digitaliseringen leda till förbättringar.
Men vad är det kommunen vill effektivisera? Någon borde kanske formulera en tydlig sammanfattning om vad som är realistiskt att förvänta sig.
I verksamheterna är det människor som arbetar. Det är människorna ”på golvet” som möter de äldre, som möter de sjuka, som möter barnen och ungdomarna. Det är vårdpersonal, anställda i hemtjänsten och på äldreboenden, anställda på förskolor och skolor som gör jobbet. Det är dessa människor som tar hand om dom som behöver välfärdstjänsterna. Det går inte att byta ut dem mot datorer. Eller digitalisering.
Kan dessa människor effektivisera sitt arbete?
Marcus Larsson på Tankesmedjan Balans ställer frågan (se ”Vill vi att människor ska bete sig som maskiner?”):
”Hur effektiv kan en människa egentligen bli?”
Marcus Larsson fortsätter:
”Hur mycket snabbare kan man byta blöja på ett barn från ett år till ett annat? På hur många procent mindre tid kan man lära någon ett mattetal? Hur mycket mer volym per tidsenhet kan en anställd i hemtjänsten kissa där ute i skogen mellan besöken hos två brukare? Med hur många färre ord kan en rektor hålla sina medarbetarsamtal? Hur många fler klasser kan gymnasieläraren ha? Och behövs det alls någon som jobbar på biblioteken?”
Välfärden är beroende av att människor möter människor, att medarbetare möter medborgare. Det är som Tillitsdelegationen skriver i sitt huvudbetänkande (se ”Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning”):
”Detta möte är ”sanningens ögonblick”, det är här som värde och kvalitet uppstår.”
Människor som arbetar med vård, skola och omsorg, ”kommunens medarbetare”, kostar pengar. Och det tycks ofta som om politiker, ekonomer och administratörer, i sann New Public Management-anda, anser att människorna ”på golvet” bara är en kostnad – en kostnad som dessutom kan ”effektiviseras”. Bytas ut och ersättas med digitalisering.
Och för att kunna genomföra och administrera dessa effektiviseringar krävs det ständigt fler administratörer, kommunikatörer, konsulter och byråkrater. Så medan 
det offentliga Sverige drar ner på anställda inom välfärdsyrkena så växer alla dessa nya personalgrupper lavinartat. Samtidigt som de medarbetare som ska utföra själva servicetjänsterna, dvs vårdpersonal, lärare osv, mår allt sämre. Den ständiga jakten på effektiviseringar ökar hetsen och stressen och sjukskrivningstalen ökar. Sjuksköterskor, vårdare, förskollärare och lärare lämnar sina yrken.
Kommunen, eller det offentliga Sverige, kan inte fortsätta med ”effektiviseringarna” på detta sätt.
Det offentliga Sverige, och Vänersborgs kommun, måste istället utveckla ett annat system för att styra. Vi måste bort från mål- och resultatstyrningen, vi måste skära ner på alla byråkrater, konsulter och administratörer, vi måste drastiskt minska kraven på dokumentation, mätning, insamling och bearbetning av statistik, vi måste sluta med alla omorganisationer. Vi måste istället ha tillit till och förtroende för de medarbetare som möter medborgarna.
En tillitsbaserad styrning och ledning av verksamheterna skulle med all sannolikhet minska kostnaderna samtidigt som servicen skulle förbättras. Men det räcker antagligen inte. Det måste säkerligen också till resurstillskott.
Staten kan höja skatterna på olika sätt, den kan bestämma vilka grupper i samhället som ska betala skatt och hur mycket. Och på vad. I kommunerna har vi en skatt, inkomstskatten. Och den kan vi inte göra t ex progressiv. Det är samma skattesats för alla inkomsttagare.
I Vänersborg vill inte de flesta partierna höja kommunalskatten. De vill istället hålla tillbaka eller sänka kostnaderna. I Vänersborg betyder det att nämnderna får samma summa pengar nästa år som innevarande år. Och det verkar ju inte som någon direkt besparing i allmänhetens ögon. Men samtidigt ökar kostnaderna för de sociala verksamheterna och utbildningen. Allt fler har behov av välfärdstjänster. Det betyder i praktiken en nedskärning av verksamheterna. Samma antal anställda ska ta hand om fler gamla och sjuka, fler barn och elever…
Jag tror att det är nödvändigt med både en inkomstförstärkning och ett annat sätt att styra vår kommun. Och också att det är nödvändigt att sluta sänka skatterna för de allra rikaste i Sverige, så att vi kan finansiera en välfärd för alla som behöver den. Vad jag förstår så innehåller inte regeringens vårändringsbudget några sådana pengar.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer