Arkiv
KF 23/5: Mat och hat mm
Det är som sagt kommunfullmäktige på tisdag, kl 18.00 i Festsalen i Folkets Hus. Det är ganska många ärenden som ska tas upp. Några har jag redogjort för. (Se ”KF 23/5: Personal”.)
Kommunens översiktsplan (ÖP) ska aktualitetsprövas. Och det behövs verkligen. Översiktsplanen är från 2006(!) och är i stora delar inte längre aktuell. Men det pågår just nu en omarbetning och när den nya antas, förhoppningsvis i december, så ska väl ordningen vara återställd.
En strategi mot våldsbejakande extremism och extremt våld ska antas. Strategin är mycket ”teoretisk”, men ska nog ses som ett avstamp till en kommande handlingsplan.
Syftet med strategin är att beskriva:
”hur Vänersborg kommun aktivt skall jobba för tidig upptäckt av ungdomar och unga vuxna i riskzon för att hamna i våldsbejakande extremism och annat extremt våld. Den ska säkerställa att kommunen höjer kompetensnivån hos medarbetare och medborgare, ökar tidig upptäckt av personer som riskerar att radikaliseras och att personer i behov av stöd får rätt insatser från kommunen. Den skall även öka kunskapen kring hur vi upptäcker extremistiska miljöer och säkrar att inte några sådana miljöer förekommer inom kommunen och dess verksamheter.”
Det är möjligt att strategin kommer att ge upphov till diskussion. Jag kan tänka mig att vissa sverigedemokrater kan ha synpunkter på t ex konsekvenserna av formuleringen:
”Kommunalt finansierade ungdomsverksamheter ska genomsyras av samhällets normer och värderingar.”
Fast då kan ju någon gå upp i talarstolen och rikta sig mot SD:
”Kommunen ska i den ordinarie verksamheten skapa tillit, och delaktighet med fokus på 
demokratiutveckling och mänskliga rättigheter.”
Och sedan skulle jag faktiskt kunna tänka mig att Karl Marx idag skulle kunna definieras som en ”våldsbejakande extremist”… Så någon kanske också passar på att ge en känga till Vänsterpartiet…
Det är nog inte så lätt att dra alla gränser, även om det finns vissa grupper som en stor majoritet av ledamöterna är överens om ska inrymmas i strategins definitioner.
Kommunfullmäktige ska sedan behandla tre motioner som på olika sätt har med kost att göra.
En motion vill införa ett kommunalt förbud mot produkten Craze. Men det är knappast aktuellt längre, eftersom ingen längre saluför produkten. Men visst kanske kommunen ska öka tillsynen över olika kosttillskott, som motionen också vill. Det finns mycket konstigt ute på marknaden.
Miljöpartiet vill höja kommunens ambition så att 50% av kommunens mat blir ekologisk redan 2018. Det vill kommunstyrelsen att fullmäktige säger nej till, men säger samtidigt att kommunens intention är att öka andelen ekologiska livsmedel. Det är nog så att det helt enkelt blir för dyrt för kommunen i nuläget att ha en så stor andel ekologiskt. Jag reagerar dock på att det i handlingar på ett ställe står:
”Delar av merkostnaden för ekologiska råvaror kan undvikas genom … att ersätta viss
mängd av köttråvarorna med vegetariska alternativ.”
Det ställer jag mig, som glad köttätare, mycket frågande och negativ till. Folk behöver mer riktigt kött… Gärna ekologiskt.
Miljöpartisterna Christer Bogren och Marika Isetorp vill i en motion att:
”Vänersborgs kommun ska utbilda personal som har hand om beställning och matlagning för att öka andelen ekologisk mat inom kommunens verksamheter.”
Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige ska avslå motionen. Orsaken är att kommunen står inför stora förändringar i produktionen och distributionen av mat. Och man vill helt enkelt avvakta tills alla förändringar, t ex ett nytt produktionskök, är genomförda.
Det går inget vidare för miljöpartiet. De hörs inte och syns inte och när favoritämnet ekologisk mat behandlas så blir det avslag… Vad ska vänersborgarna ha miljöpartiet till?
Moderaterna, liberalerna och kristdemokraterna har lämnat in en motion om Kunskapsförbundet Väst (KFV). De yrkar:
”att Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att utreda konsortialavtalet i syfte att förtydliga och stärka direktionens ställning, där ett krav är alternerande ordförandeskap mellan ägarkommunerna samt utreda konsekvenserna av ett utträde ur Kunskapsförbundet Väst.”
Kommunstyrelsen föreslår avslag på motionen. Det har redan utretts ändringar i KFV:s styrdokument och dessa ska behandlas så småningom. Sedan är det två parter i KFV och Vänersborg kan inte bestämma något självt, Trollhättan måste också få göra sin röst hörd. Och i Trollhättan är man mer positiv till KFV än minialliansen i Vänersborg… Det kan väl tilläggas att sverigedemokraterna stödjer motionens yrkanden.
Ola Wesley (SD) har lämnat in en interpellation till Marika Isetorp (MP). Den tangerar väl på sätt och vis några formuleringar i strategin mot våldsbejakande extremism och extremt våld. Sverigedemokraterna har nämligen blivit nekade att hyra lokaler på Folkets Hus. Och Ola Wesley frågar därför Isetorp eftersom Folkets Hus får bidrag från kommunen.
Det är inte säkert att kommunfullmäktiges ordförande Lars-Göran Ljunggren (S) tillåter interpellationen, eftersom Isetorp, som Kultur- och Fritidsnämndens ordförande, inte har så mycket med detta att göra. Vi får se.
Är det några av mina läsare som vill veta mer om några av fullmäktiges ärenden så rekommenderar jag ett besök. Fullmäktiges sammanträden är alltid öppna för offentligheten.
Folkets hus kl 18.00 på tisdag alltså.
KF 23/5: Personal
Kommande vecka börjar med att barn- och utbildningsnämnden sammanträder på måndag. På tisdag är det sedan dags för ett sammanträde med kommunfullmäktige. Vilket är väldigt ovanligt, eftersom det är onsdagar som är den ordinarie sammanträdesdagen. Men tittar man i kalendern så ser man att det är Kristi Himmelfärdsdag på torsdag, så då antar jag att någon med makt att bestämma datum kanske ska åka bort på onsdag eftermiddag. Typ. Fast det har jag egentligen inte en aning om…
Tre av de ärenden som fullmäktige ska behandla har jag redan skrivit om. Det är Väne Ryrs skolas vara eller inte vara (se ”Skola i Väne-Ryr?”), det är en motion som Vänsterpartiet lägger om försämringarna när det gäller att få tag i kommunal information (se ”Informationsmotion”) och det är en fråga som jag tänker ställa till kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) om varför inte barn- och utbildningsnämnden får de pengar som kommunfullmäktige har beslutat om (se ”Grundskolan – hot om drastiska nedskärningar!”).
Fullmäktigeledamöterna kommer att som första ärende behandla ”Personalekonomisk redovisning – Hälsobokslut”. Den personalekonomiska redovisningen innehåller massor av fakta om kommunens anställda. Man kan få reda på allt om åldersstruktur, löneläge, sjukfrånvaro och mycket mer.
Redovisningen börjar med följande:
”Alla invånare i kommunen kommer på ett eller annat sätt i kontakt med våra medarbetare dagligen. Det kan till exempel vara i skolbänken, stöd och omvårdnad om man är äldre, genom att vistas i våra fina utemiljöer, på fritiden med kultur- och idrottsaktiviteter, när man ska bygga sitt drömhus eller när det är tufft i livet och man behöver stöd av olika slag.”
Och det är lika sant som det är sagt. Kommunens verksamhet, som utförs av dess anställda, har stor betydelse för alla vänersborgare. Så därför tänkte jag återge en del 
fakta om den kommunala verksamheten med avseende på den anställda personalen.
Här följer ett axplock som är direkt taget från den personalekonomiska redovisningen:
- Vänersborgs kommun hade 3.479 anställda den 1 november 2016. Det är en ökning med 311 personer jämfört med år 2015.
- År 2016 var fördelningen av kommunens anställda 78% kvinnor och 22% män.
- 87% av de anställda var tillsvidareanställda och 13% visstidsanställda.
- Medelåldern för kommunens månadsanställda var 45 år.
- De yrkeskategorierna med högst medelålder återfanns bland speciallärare (55 år), ledning, skolan (54 år) samt specialpedagoger (54 år).
- Under 2016 avgick 260 personer från sin anställning i kommunen. Av dessa slutade 63% (163 personer) på egen begäran och 27% (71 personer) gick i pension.
- Medellönen för tillsvidareanställd personal i kommunen var (november 2016) 28.269 kronor i månaden. Kvinnornas medellön var 28.141 kronor och männens 28.825 kronor.
- 37% av kommunens tillsvidareanställda hade en lön mellan 25.000 – 30.000 kronor och 33% återfanns inom löneintervallet 20.000 – 25.000 kronor.
- Medellönen ökade med 961 kronor jämfört med 2015.
- Under året ökade sjukfrånvaron bland kommunens anställda. Andelen sjukfrånvaro av tillgänglig arbetstid uppgick 2016 till 8,4%, vilket är en ökning med 0,9% procentenhet totalt för kommunen. (För riket ligger sjukfrånvaron på 7,2%.)
- Kommunens direkta kostnad för sjuklön ökade under 2016 med drygt 5,5 Mkr till drygt 30,7 Mkr.
- Inom kommande femårsperiod, 2017 – 2021, förväntas 347 anställda att gå i pension, om de väljer att gå i pension det året de blir 65 år.
- Vänersborgs kommun har i genomsnitt 22,9 tillsvidareanställda per chef. (En rektor i kommunen är chef för 114 anställda…)
- Företagshälsovården kostade 3 Mkr (det tillkommer ytterligare kostnader som inte betalats centralt).
- Externa kurser och konferenser kostade 5,7 Mkr. Då tillkommer också kostnader för hotell och logi på 2 Mkr.
- Bilpool, serviceenhetens och socialförvaltningens bilar kostade 8,8 Mkr.
När jag ändå redovisar dessa intressanta fakta, så kan jag väl passa på att ta några fakta från barn- och utbildningsförvaltningen.
- Barn- och utbildningsförvaltningen hade den 1 november 2016 totalt 987 personer tillsvidareanställda. Det var en ökning med 67 personer sedan 2015.
- Andelen kvinnor var 83%.
- I förvaltningen arbetade 137 obehöriga pedagoger på visstidsanställning. (De som
inte hade legitimation kunde endast anställas på en visstidsanställning.) - 187 pedagoger fick del av lärarlönelyftet.
- Medellönen ökade med 1.326 kr under 2016. (Jämför lärarlönelyftet.)
- De som lämnat in sin legitimation i augusti 2016 var 91% av de tillsvidareanställda lärarna i åk 7-9, 99% av de tillsvidareanställda lärarna i åk F-6 och 93% av de tillsvidareanställda förskollärarna.
- Under 2016 har 105 tillsvidareanställda personer avslutat sin anställning. Av dessa
var 34 pensionsavgångar, 61 uppgav att de gick till annan arbetsgivare och resterande var på grund av annan orsak. - Under året nyanställdes det 88 personer tillsvidare.
- Personalomsättningen ökade under 2016 för tillsvidareanställd personal från 9,2% till 10%.
- Den totala sjukfrånvaron 2016 var 8 %. Det var en ökning med 1 procentenhet i jämförelse med 2015.
- Barn- och utbildningsförvaltningen fick låga resultat i personalenkäten när det gällde den psykosociala arbetsmiljön.
Den personalekonomiska redovisningen är ett resultat av ett gediget arbete.
Det brukar inte bli särskilt mycket diskussion i fullmäktige, om någon alls, kring redovisningen. Och på sätt och vis är det väl naturligt, fakta redovisas rakt upp och ner. Och fakta är fakta.
Tyvärr finns det inte någon redovisning av någon personalenkät i den personalekonomiska redovisningen. Det är lite synd för det hade varit intressant att jämför alla siffror med hur personalen upplevde kommunen som arbetsgivare. Det hade om inte annat kunnat ge upphov till en del debatt…
Men det kanske inte har genomförts någon enkät.
Skola i Väne-Ryr?
På tisdag ska skolverksamhetens framtid i Väne-Ryr avgöras av kommunfullmäktige. En majoritet i barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen vill att försöksverksamheten med åk 1-3 ska fortsätta i ytterligare två år.
Bakgrunden är att kommunfullmäktige den 30 januari 2013 beslutade att:
”Väne-Ryrs skola öppnas för förskola, förskoleklass och fritidshem höstterminen 2013. Hösten 2014 öppnas en grundskola för åk 1-3 på försök i tre år.”
Och det var ett glädjande besked för föräldrar, barn och elever i Väne-Ryr. Men kommunfullmäktige skickade med en brasklapp. Den andra delen av beslutet löd:
”För att skolverksamhet fortsättningsvis ska bedrivas, från och med höstterminen 2017, krävs att det finns ett elevunderlag om totalt 15 elever i åk 1-3.”
Det är denna brasklapp som gör att Väne-Ryr står på dagordningen igen.
Det bor 25 elever i upptagningsområdet och av dessa så har 15 elever valt en annan skola. Det är bara 10 elever kvar på skolan i höst, plus en elev från en annan kommun (Trollhättan). Det kommer alltså bara att gå 11 elever i Väne-Ryrs skola kommande läsår. Och det i åk 1 och 2, ingen i åk 3. (I förskoleklassen ska det gå 3 elever.)
Därmed uppfylls inte kommunfullmäktiges beslut för en fortsättning av skolverksamheten i Väne-Ryr och barn- och utbildningsförvaltningen föreslog därför att verksamheten ska läggas ner och flyttas till Onsjöskolan.
Barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) var av en annan uppfattning. Han ville att prövotiden skulle förlängas i ytterligare två år. Han gav i nämnden dock bara ett argument för att skolverksamheten skulle fortsätta i Väne-Ryr, och det hade han också framfört i en skrivelse till förvaltningschefen den 2 februari och i en intervju i TTELA den 19 februari. Argumentet var att det av praktiska skäl är omöjligt att stänga Väne-Ryr, eftersom det råder trångboddhet i kommunens grundskolor. Det här var också det enda argument som framfördes i barn- och utbildningsnämnden när frågan diskuterades. (Förutom att Ola Wesley, SD, motiverade sitt ställningstagande med att det stod i sverigedemokraternas partiprogram att alla landsbygdsskolor ska bevaras – något som jag för övrigt inte har kunnat hitta i programmet.)
Mats Anderssons argument är inte korrekt.
Eleverna från Väne-Ryr har redan idag en del av sin undervisning förlagd till Onsjöskolan en respektive två dagar i veckan. Detta eftersom det saknas ämnessalar och behöriga pedagoger i Väne-Ryr. Eleverna har t ex haft SO på Onsjöskolan. Det är alltså inte bara idrott och slöjd etc som de har på Onsjö.
Barn- och utbildningsförvaltningen skriver, med en viss tyngd får man väl säga:
”Det innebär att eleverna i praktiken även har platser på Onsjöskolan. Det föreligger därmed inga praktiska hinder att i Onsjöskolans organisation ta emot eleverna åk 1-3 från Väne Ryr, från och med höstterminen 2017 och framåt.”
Eleverna från Väne-Ryr har går således en eller två dagar varje vecka i andra klasser på Onsjöskolan, där de har en tillhörighet i en klass med andra elever.
Ordförande Anderssons och majoritetens enda argument var alltså inte korrekt. Vid omröstningen röstade dock en majoritet av BUN:s ledamöter för Mats Anderssons förslag om en förlängd prövotid. (Det gjorde senare också kommunstyrelsen.)
Föräldraföreningen i Väne-Ryr bjöd in till ett informationsmöte, som gick av stapeln igår torsdag. Representanter från de flesta partier var närvarande med en eller två personer. Det var dock inga där från socialdemokraterna, miljöpartiet eller liberalerna.
Det var ett mycket lugnt, sansat och sakligt möte där föräldrarna gav sin syn på frågan. De menade att det fanns orsaker till att föräldrar inte hade valt Väne-Ryrs skola för sina barn.
Föräldrarnas åsikter var att kommunfullmäktiges beslut om en försöksperiod på 3 år var för kortsiktigt. Föräldrar vågade inte låta sina barn börja på Väne-Ryr, eftersom framtiden var osäker och de inte ville riskera att få flytta sina barn. Några föräldrar hade inte fått plats på förskolan och hade då varit tvingade att välja en annan. Sedan fortsatte barnen i den närmaste skolan tillsammans med sina kompisar från förskolan. En del barn hade större syskon som redan gick i en annan skola och då ville föräldrarna att de mindre gick i samma fritids och skola som de. Andra föräldrar menade att de hade blivit avrådda från att placera barnen i Väne-Ryr och rekommenderade att välja en annan skola – och lytt rådet.
Föräldrarna tyckte också att marknadsföringen och samarbetet med andra kommuner var dålig. Det finns barn i omkringliggande kommuner som skulle kunna gå i Väne-Ryr om de bara hade fått information och att praktiska saker som skolskjuts kunde ordnas. (Det är t ex ungefär 4 km, 5-6 min med bil, till Lilla Edets respektive Trollhättans kommungräns. Och ännu närmare till Uddevallas.)
Föräldrarna var också besvikna på barn och utbildning för att kommunikationen hade varit dålig under den senaste tiden. De sa att de hade upplevt det lite som en chock att skolan eventuellt skulle läggas ner. Föräldrarna efterlyste samarbete och en öppen dialog.
Vänsterpartiet var med om beslutet 2013 att starta upp skolan i Väne-Ryr. Vi var mycket aktiva och engagerade i diskussionen och opinionsbildningen. Men tiderna har förändrats…
Det är ett stort problem att det bara ska gå 11 elever på Väne-Ryr skola i höst. Dels för att kommunfullmäktige var mycket tydligt i sitt beslut (”elevunderlag om totalt 15 elever i åk 1-3”) och dels för att det inte är försvarbart att driva så små skolor. Även om landsbygdsskolor är viktiga, så är 11 elever för få. Jag tycker det…
Jag personligen har också, trots föräldrarnas förklaringar, lite svårt att förstå varför inte föräldrarna ”trots allt” ändå valde att placera sina barn på skolan. Om de alla verkligen ville ha kvar den. De måste ju ha varit medvetna om kommunfullmäktiges beslut. Jag kan inte frigöra mig från tanken att föräldrarna själva, egentligen, de facto har lagt ner skolverksamheten Väne-Ryrs skola.
Vänsterpartiet röstade, som sagt, för att öppna Väne-Ryr den där kvällen 2013. Men vi röstade också för, precis som S+C+MP+VFP, att det var en försöksverksamhet fram till och med detta läsår – och att det skulle vara minst 15 elever för att skolverksamheten skulle fortsätta. Vänsterpartiet röstade därför nej, både i barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen, till att förlänga försöksverksamheten i ytterligare 2 år.
Kanske kunde en lösning ändå vara att flytta skolverksamheten till Onsjöskolan och behålla förskolan, förskoleklassen och fritidshemmet i Väne-Ryrs skola?
Som det ser ut nu så kommer emellertid en majoritet i kommunfullmäktige att behålla skolverksamheten i 2 år till.
Hur det än går, Väne-Ryr får inte läggas åt sidan efter beslutet. Det kommer att krävas ett 
aktivt samarbete mellan föräldraföreningen, BUN-förvaltningen och BUN-politikerna. Dessutom borde också kommunens utvecklingskontor och kommunstyrelsens politiker träffa invånarna i Väne-Ryr för att gå genom en del frågor som har hanterats tämligen lättvindigt på senare tid…
”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet.”
Vad hände på KF?
Igår sammanträdde Vänersborgs kommunfullmäktige på Dalboskolan i Frändefors. Det visade sig att alla ledamöter, ersättare och åhörare gott och väl fick plats i musiksalen/aulan. Och det var ju bra.
Det var ett tämligen lugnt sammanträde, inte en enda votering till exempel. Naturligtvis var det några pikar och engagerade inlägg, men mötet ledde inte till några personliga osämjor. Fast det brukar nog inte kommunfullmäktigemötena leda till. I varje fall inte för det mesta…
Det var som jag har skrivit i tidigare bloggar ett möte där året 2016 stod i fokus. Sammanträdet behandlade Årsredovisningen och nämndernas verksamhetsberättelser. Och naturligtvis beviljade politikerna varandra ansvarsfrihet för det gångna året. Fast det gjorde de av någon konstig anledning innan verksamheterna hade diskuterats…
Som vanligt var vänsterpartisterna Lutz Rininsland och undertecknad framme i talarstolen på dessa punkter. Jag framförde något förkortade, och ibland lite förändrade, versioner av mina bloggar i ämnena. (Se ärende 1 om ansvarsfrihet, ”Hur gick det 2016? (1)”, ärende 2 om bokslut och årsredovisning, ”Hur gick det 2016? (2)” och ärende 3 om nämndernas
verksamhetsberättelser, ”Hur gick det 2016? (3)”.)
Det blev dock inga större diskussioner om 2016. Det tycktes som om inte alla tyckte att det var särskilt intressant…
Bo Carlsson (C) förde de styrande partiernas talan, i den mån han var uppe i talarstolen i dessa ärenden. Carlsson menade att förra året innebar stora påfrestningar för kommunens verksamhet, och det naturligtvis på grund av den stora ökningen i invånarantalet. Carlsson menade vidare att nämnderna ändå lyckades upprätthålla kvaliteten och dessutom tog ett steg framåt. Vad detta steg framåt innebar förklarade dock inte Carlsson. Det var ju faktiskt så att årsredovisningen visade att av de 14 verksamhetsmässiga målen för 2016, så hade antalet helt uppfyllda mål halverats från 8 till 4 mål och ett mål hade inte bedömts vara uppfyllt. Årsredovisningen konstaterade följaktligen att det skedde en tydlig försämring av måluppfyllelsen sedan föregående år…
Bo Carlsson nämnde inte heller att verksamheterna, framför allt socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden, fick 40 milj kr mer att röra sig med under förra året tack vare oppositionen. Det var ju oppositionens budget som fick majoritet i april, mot de styrande partiernas vilja. Hade S+C+MP fått igenom sin budget så hade verksamheterna fått spara under året…
Detta påpekades naturligtvis av Rininsland, Kärvling och Gunnar Lidell (M). Lidell påpekade dessutom för Carlsson att ökningen av invånare inte kom som någon överraskning förra året, den började redan 2014-15… Carlsson kommenterade inte detta, eller de 40 miljonerna. Och för den delen inte heller någon annan från de styrande partierna…
Barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) kände sig nog tvingad att säga några ord efter att jag bland annat hade påpekat att Vänersborg måste göra något åt arbetsförhållandena på förskolor och skolor för att locka till sig legitimerade pedagoger.
Andersson menade att orsaken till bristen på legitimerade pedagoger berodde på att det inte utbildades tillräckligt många. Och visst, det är sant. Det är alldeles för få som vill bli lärare. Men naturligtvis beror detta på att arbetet som pedagog inte är särskilt lockande för dagens studenter, beroende på arbetsförhållandena –
och lönerna. Men Vänersborg kan vara med och konkurrera om de pedagoger som faktiskt finns. Och dessutom, försöka locka till sig några av de många pedagoger som har slutat och börjat jobba i andra yrken.
Så diskussionen i fullmäktige visade ganska tydligt på de två ståndpunkterna – att göra något åt arbetssituationen för pedagoger i Vänersborg eller sitta med armarna i kors och se vad som händer.
När ärendet om ansvarsfrihet för NÄRF behandlades gjorde Marie Dahlin (S) sitt enda framträdande under kvällen.
Och Dahlin skrädde inte med orden. Hon menade att fullmäktige sparkade, som hon sa, Bo Carlsson (C) på grund av någon slags personlig vendetta. Och att verksamhetsåret 2015 (året som Bo Carlsson inte fick ansvarsfrihet för) inte var någon katastrof – i varje fall inte för vänersborgarna.
Det var väl inte riktigt dagens ärende, det handlade ju om år 2016, men hennes argument fick inte stå oemotsagda. Jag själv framförde att det låg massor av fakta och sakskäl för fullmäktiges beslut och om inte vänersborgarna märkte av turbulensen så gjorde de
anställda på NÄRF definitivt det.
För övrigt har den nye förbundschefen på NÄRF, som tillsattes i maj förra året, styrt upp verksamheten, och ekonomin, ordentligt. Det finns naturligtvis ytterligare en del att göra, men NÄRF är definitivt på rätt väg.
Och när revisor Torsten Gunnarsson tog till orda i frågan så sa han faktiskt att han instämde i det som jag hade sagt. Men han menade nog inte det jag sa om Bo Carlsson, utan det jag sa om den nye förbundschefen och utvecklingen på NÄRF…
När ledamöterna i Kunskapsförbundet Väst skulle få ansvarsfrihet så passade Bo Carlsson på att istället ge några synpunkter på formalia. Carlsson kritiserade att kommunfullmäktige först beviljade ansvarsfrihet och sedan, efteråt, diskuterade frågorna (se ovan). Han framförde också kritik, rent formellt, på att de ledamöter som sitter i KFV:s direktion är jäviga när ansvarsfrågan diskuteras, vilket får till följd att de enda som har ordentlig sakkunskap i KFV:s verksamhet inte får delta i debatten. Han menade att ärendet kunde delas upp i två ärenden – ett där KFV diskuterades och ett där ansvarsfriheten togs upp.
Och det hade Carlsson helt rätt i. Det är bara det att precis detta har Vänsterpartiet framfört vid åtskilliga tillfällen under årens lopp, senast tidigare under kvällen…
Men visst, det spelar väl egentligen ingen roll vem som framför synpunkterna. Det viktigaste är att de blir framförda. Men Bo Carlsson borde väl ha kunnat pratat med styresbroder Lars-Göran Ljunggren (S) innan dagordningen för sammanträdet fastställdes… Eller fungerar inte dialogen och samarbetet i kommunledningen?
Kommunfullmäktige beslutade att avsätta 50 milj kr till en renovering av kommunhuset. Det är snabba ryck, så snabb brukar inte kommunen vara när det gäller arbetsmiljön för personal ute på t ex förskolorna och skolorna… Men renoveringen behövs. Det är ganska ohållbart att ”kommunhusets personal” är spridd över hela stan.
Socialnämndens boendeplan antogs också, men planen är beroende av att fullmäktige i framtiden tillskjuter medel som fullmäktige beslutar om. Lutz Rininsland sa (se TTELA, ”Plan för särskilda boenden godkänd”):
”Nämnden får ekonomiska förutsättningar genom fullmäktiges budgetbeslut. Ni som fullmäktigeledamöter tar på er att vid budgetbeslutet i juni respektera det beslut ni har tagit här i dag.”
Till sist behandlades sverigedemokraternas motion. Ola Wesley (SD) yrkade inte ens bifall till sin egen motion.
”Jag har lärt mig.”
Sa Ola Wesley. Det han hade lärt sig var nog att fullmäktige varken kan bryta lagar eller ändra dem.
Och därmed var sammanträdet slut, och antagligen var det också sista gången som ett kommunfullmäktigesammanträde hölls på Dalboskolan. De två kvarvarande sammanträdena innan sommaruppehållet ska hållas i Folkets Hus festsal.
Dagens KF: Övrigt
Kommunfullmäktige har förutom de många tillbakablickarna på kommunens egen verksamhet för år 2016 en del andra tillbakablickar att göra.
Det har ju varit en hel del turbulens kring NÄRF (Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund) de senaste åren – något som bland annat ledde till att direktionens ordförande Bo Carlsson (C) inte beviljades ansvarsfrihet av Vänersborgs kommunfullmäktige för år 2015. Men nu är NÄRF på rätt väg. Till stor del tack vare att Hans Därnemyr tillträdde tjänsten som räddningschef i maj 2016.
Som det står i NÄRF:s årsredovisning:
”Förbundschefen inledde omgående med att prioritera arbetet med ekonomiska rutiner och redovisningar samt på uppdrag av direktionen genomföra en genomlysning av dåvarande organisation. Även möten med samtlig personal hade en hög prioritet.”
Och det verkar ha gett bra resultat. Det är bara att önska NÄRF lycka till och hoppas att förbundet fortsätter på den inslagna vägen mot bättre ordning i både organisation och ekonomi.
Kommunhuset ska också upp till diskussion ikväll. Fullmäktige ska nämligen besluta att tillföra samhällsbyggnadsnämnden ett investeringsanslag under 2017 för åtgärder i kommunhuset på 50 milj kr.(Sessionssalen är inte inräknad.)
Flera har på sociala medier ironiserat över att när det gäller den kommunala byråkratin finns det alltid pengar, men till barn och ungdomar, gamla och sjuka sparas det. Jag förstår ironin, men jag hoppas och tror att det ska finnas pengar till samtliga dessa behov. För det är klart att kommunens personal måste ha arbetsplatser som de kan vistas och arbeta i. Det är bara att hoppas att renoveringen av kommunhuset leder till önskat resultat.
Kommunfullmäktige ska också besluta om att införa verksamhetsområde för dagvatten på delar av Skaven/Öxnered. Det finns dock några fastigheter som är undantagna från verksamhetsområdet för dagvatten, eftersom de ligger för dåligt till höjdmässigt och det inte går att motivera kommunalt dagvatten för dessa fastigheter ur teknisk, hållbar och ekonomisk synvinkel. Som det står i underlaget.
Sverigedemokraternas motion om att införa en förberedelseskola på prov i kommunen ska också behandlas.
Det finns självklart många utmaningar i integrationen av nyanlända i den svenska skolan. Det upplever pedagoger och skolledare varje dag. Det uppstår naturligtvis svårigheter när eleverna inte har tillräckliga kunskaper i det svenska språket.
I SD:s motion står det:
”Då detta kräver lagändring föreslår vi därför i denna motion…”
Men då faller ju motionen av sig själv. Eller hur? Vänersborgs kommun kan ju inte göra några lagändringar. Det blir följaktligen ett självklart avslag på motionen.
Jag vet inte hur sverigedemokraterna tänker. För ett år sedan vägrade kommunfullmäktiges ordförande Lars-Göran Ljunggren (S) att ta upp en sverigedemokratisk motion med motiveringen att motionens innehåll inte var en kommunal angelägenhet. Kurt Karlsson (SD) överklagade och i gårdagens TTELA kunde vi läsa om hur överklagandet först avslogs av förvaltningsrätten, och nu senast att Kammarrätten vägrade att ta upp Karlssons överklagande.
Sverigedemokraterna måste lära sig att sådana här motioner måste de lägga i riksdagen och inte i kommunerna.
Kvällens sammanträde med kommunfullmäktige blir alltså i hög grad en återblick och, förhoppningsvis, analys av år 2016. De stora frågorna om framtiden kommer emellertid lite senare i år och då tänker jag framför allt på budgeten för år 2018…
.
Dessa bloggar handlar om kvällens sammanträde med kommunfullmäktige:
KF: Hur gick det 2016? (3)
I två bloggar (”Hur gick det 2016? (1)” och ”Hur gick det 2016? (2)”) har jag försökt att beskriva kommunens mål i allmänhet och Barn- och Utbildningsnämndens i synnerhet. Dessa mål ska tas upp som fullmäktiges två första ärenden på morgondagens sammanträde. Men tro det eller inte, på ärende 3 ska nämndernas verksamhetsberättelser tas upp – med ännu fler mål. Igen typ. Jag har aldrig och kommer nog aldrig att riktigt förstå logiken bakom uppdelningen i de olika ärendena. Delar av BUN:s verksamhetsberättelse finns alltså med i årsredovisningen, således under ärende 2, och de mer omfattande delarna som ett eget ärende, ärende 3.
Verksamhetsberättelsen i det här ärendet är längre och ska väl liksom vara ”fundamentet” för kommande arbete. Här beskrivs nämndens verksamhet på ett fylligare och djupare sätt.
Barn- och utbildningsnämnden (BUN) redovisar ett underskott för år 2016 på 1,6 milj kr, vilket är en avvikelse mot budget med 0,2 %. Det är i stort sett ingenting.
Både kostnader och intäkter översteg de budgeterade nivåerna. Förutom de extra 16 miljonerna som nämnden erhöll i april, i samband med att budgetbeslutet för 2016 fick göras om, fick nämnden mer bidrag och intäkter än beräknat från bland annat Skolverket och Migrationsverket.
Den största avvikelsen mot kostnadsbudgeten var personalkostnader. 276 fler elever under året (700 sedan 2013) krävde naturligtvis mer personal. Sedan har lönerna drivits upp bland annat för Lärarlönelyftet men också på grund av konkurrensen om legitimerade pedagoger. Så var personalkostnaderna för grundskolan (inkl förskoleklass och skolbarnomsorg) 60,8 milj kr högre än budgeterat. Även övriga omkostnaderna som kostnader för lokaler, läromedel, måltider mm har ökat till följd av elevökningen.
Och ändå lägger Vänersborgs kommun mindre pengar på den kommunala grundskolan än riksgenomsnittet i Sverige. För att Vänersborg ska nå upp till riksgenomsnittet när det gäller de totala ekonomiska resurserna till nämndens samtliga verksamheter (förskola, fritids, pedagogisk omsorg, förskoleklass och grundskola) skulle Barn- och Utbildningsnämnden behöva ett tillskott på bortåt 70 miljoner kronor. Och tittar man bara på personaltätheten inom nämndens verksamhetsområden så skulle nämnden behöva omkring 35 miljoner kronor…
Barn- och utbildningsförvaltningen har gjort ett fantastiskt arbete, ja det är lite åt det mirakulösa, när de har lyckats att få in alla barn och elever i verksamheterna. Dessutom har förvaltningen också byggt upp, och driver, en mottagningsenhet, en första skola, för elever som är nya i den svenska skolan, Välkomsten Vänersborg. Och Kumlienskolan på Restad Gård inte heller att förglömma.
Det kan vara bra att ha detta i minnet när man tittar på den målavstämning som också ingår i nämndens verksamhetsberättelse.
Det finns 11 mål, av dem har 5 uppnåtts, 5 delvis uppnåtts och ett har inte uppnåtts.
De mål som har uppnåtts är markerade med gröna ploppar och är:
- Fler invånare ska bli delaktiga i utbudet av kultur, idrott, rekreation och
föreningsliv - Fler invånare anser att kommunen har en öppen dialog med invånare,
företag och föreningar - Kommunens attraktionskraft ska öka inom näringsliv, regional- och statlig
förvaltning, utbildning, kultur och turism - Medarbetarnas delaktighet, innovationskraft och kompetens ska stödjas
och utvecklas - Vänersborgs kommun upplevs i högre grad som en attraktiv arbetsgivare
De mål som uppnåddes delvis är:
- Fler invånare upplever livskvalitet, välbefinnande och trygghet
- Fler invånare ska vara nöjda med kommunens service och hur behov och
förväntningar tillgodoses - Nämnderna ska hantera beslutade budgetmedel rationellt och effektivt, så
att de gör mesta möjliga nytta för kommuninvånarna utifrån de uppgifter
som kommunfullmäktige delegerat till dem - Vänersborgs kommun ska i alla sammanhang ha en välskött ekonomi. All
verksamhet ska bedrivas i en anda av god ekonomisk hushållning och i
enlighet med kommunfullmäktiges beslut om finansiella mål och ramar - Verksamheten ska i ökad grad utformas så att den inkluderar alla
Och slutligen det mål som inte har uppnåtts:
- Fler mötesplatser som är till för alla i hela kommunen
Jag kan väl inte säga att dessa mål är ”prio 1” i verksamheten ute på golvet, i förskolorna och skolorna. I synnerhet inte det mål som inte har uppnåtts. I verksamheten är det Läroplanerna och Skollagen som gäller. Men naturligtvis är målen i verksamhetsberättelsen anpassade till förskola och skola, som att barn, elever och föräldrar ska vara nöjda, att de ska uppleva att de blir lyssnade på, att de uppskattar det förlängda öppethållandet på förskolorna och fritidshemmen, osv.
Verksamhetsberättelsen innehåller fler saker, och viktiga sådana.
Det råder brist på legitimerade lärare och konkurrensen mellan kommunerna om behörig personal har ökat kraftigt. På kommunens högstadieskolor är det bara 66% som är legitimerade just nu. Förutom eventuella konsekvenser för barnen och eleverna så tog, och tar, arbetet med rekrytering mycket tid.
För att Vänersborg ska kunna bli en attraktiv och hållbar kommun i alla delar, hela livet (kommunens vision, ni vet), som människor vill både bo i och flytta till spelar bra förskolor och skolor med behörig personal en avgörande roll. Det var också något som barn- och utbildningsnämnden uttalade på sitt senaste möte i en skrivelse till kommunstyrelsen.
Det är för övrigt inte bara lönerna som är viktiga för att rekrytera ny personal. Även arbetsförhållanden kan vara avgörande, och ofta är detta kanske ännu viktigare än lönerna. Det är viktigt att Vänersborg tittar på hur arbetsförhållandena kan förändras och hur man kan avlasta pedagogerna. Kanske skulle BUN kunna anställa särskild personal som tar hand om rastvakter och föräldrakontakter. Som i Frankrike och tydligen också en skola i Trollhättan…
Det är också nödvändigt att förändra och förbättra förskolechefernas och rektorernas arbetssituation. Jag anser att deras uppdrag borde renodlas så att de enbart ska sköta det statliga, pedagogiska uppdraget. Kommunen borde anställa särskild personal som sköter de kommunala uppdragen som t ex fastighets- och lokalfrågor, ekonomi och personal.
Dessutom har Vänersborgs förskolechefer och rektorer alldeles för många anställda under sig. En rektor i kommunen är t ex chef för 114 anställda. (Det kan noteras att chefer i typiskt ”manliga förvaltningar”, som t ex samhällsbyggnadsförvaltningen, har färre anställda under sig än i ”kvinnliga”, som barn- och utbildnings- och socialförvaltningarna.)
Det är också viktigt att barn och utbildning arbetar vidare med att öka likvärdigheten inom och mellan enheter. Det kanske är läge att se över resursfördelningsmodellen.
I en artikel i Dagens Samhälle publicerades nyligen en lista över landets mest segregerade skolor. Och att segregationen är extra tydlig i 18 kommuner. Vänersborg finns med på listan…
I Vänersborg finns en skola med minst 75% elever med utländsk bakgrund och en skola med högst 5% elever med utländsk bakgrund. (Se ”Här är de mest segregerade skolorna”.) Och då vet jag inte om landsbygdsskolorna har beaktats i statistiken.
Detta är ytterligare en utmaning för Vänersborg.
Barn- och utbildningsnämnden står inför stor investeringar de närmaste åren. Det måste byggas nya förskolor och skolor, inklusive idrottshallar. Det måste skapas plats för alla elever, men också miljöer som stimulerar, stödjer och stärker
”verksamheternas utveckling så att barn och elever når sin fulla kunskapspotential i enlighet med läroplaner och kursplaner.”
Till sist.
Det står inte i verksamhetsberättelsen, men jag tar upp det kort ändå. Det brukar stå…
Det genomsnittliga meritvärdet för åk 9 vårterminen 2016 var 221,8 poäng för hela kommunen. Årets resultat var något sämre än året innan, då meritvärdet låg på 222,1. Om vi tar bort Fridaskolan från årets resultat så var det genomsnittliga meritvärdet 214,8 poäng. Det kan jämföras med det genomsnittliga meritvärdet för hela Sverige som låg på 218,8 poäng. De kommunala skolorna i Vänersborg ligger alltså en bra bit under riksgenomsnittet.
Även andelen behöriga till yrkesprogram på gymnasiet sjönk något. År 2016 var 83,4% av eleverna behöriga till yrkesprogram. Det betydde att nästan var 5:e elev som lämnade en kommunal grundskola inte var behörig till ett nationellt program på gymnasiet. Och det är oroväckande… Faktiskt mycket oroväckande.
Som politiker i kommunen kan man definitivt inte vara nöjd med vad Skolverkets statistik visar. Det är alldeles för många av de uppväxande vänersborgarna som inte får fullständiga betyg och som inte är behöriga till gymnasieskolan. All forskning och erfarenhet visar att dessa ungdomar står sämre rustade inför framtiden, det gäller både framtida yrkesmöjligheter och det psykiska välbefinnandet. Det är också en stor samhällelig och social förlust.
Utbildningsminister Gustav Fridolin sa för något år sedan om de elever som inte kommer in på ett gymnasieprogram (eller inte går ur gymnasiet med fullständiga betyg) att de riskerar:
”att hamna i ett livslångt utanförskap.”
Och så är det. Det är redan idag tufft för personer utan gymnasieutbildning att få jobb, och det kommer antagligen att bli ännu tuffare i framtiden.
Vänersborg har stått inför ett vägval i många år när det gäller grundskolan. Tyvärr har många ledande politiker inte insett grundskolans betydelse och fel väg har ofta valts. Men än är det inte för sent att göra rätt val och ändra färdriktning. Och det är viktigt, inte bara för statistikens skull. Det är viktigt för de enskilda eleverna och för hela kommunen. Bra skolor kan också locka till sig barnfamiljer till Vänersborg, företagsamheten skulle gynnas på sikt osv.
Det är lätt att hålla med Karl-Petter Thorwaldsson och LO-ledningen när de för ett tag sedan skrev i en debattartikel i DN:
”Nu krävs ett målmedvetet arbete för att höja kunskaperna och ge alla barn samma chans. Skolan måste få mer resurser.”
Eller varför inte också citera ur en socialdemokratisk debattartikel i dagens TTELA (se här):
”Det bästa vaccinet mot brottslighet och kriminalitet är en trygg uppväxt och en bra utbildning. Den som kan se en ljus framtid med möjligheter framför sig kommer med största sannolikhet att välja den lagliga vägen före den kriminella.”
Det är kommunens viktigaste uppgift som huvudman att ge förskolan och skolan de förutsättningar som behövs för att de ska kunna förverkliga Läroplanernas uppdrag och Skollagens krav. Och ska förskolorna och skolorna dessutom uppnå de kommunala målen så måste kommunen också ge verksamheten de förutsättningar som krävs för detta.
Kommunen kan ju inte ställa upp mål utan att samtidigt ge medel för verksamheten att kunna arbeta med och uppnå dessa?
.
Dessa bloggar handlar om morgondagens sammanträde med kommunfullmäktige:
Och så tänkte jag publicera en kortare blogg imorgon vid lunchtid om några av de andra ärendena på fullmäktige, t ex NÄRF, kommunhuset och en sverigedemokratisk motion.
KF: Hur gick det 2016? (2)
Det ryms en oerhörd massa kunskap och erfarenhet i Årsredovisningen och i verksamhetsberättelserna. Enligt min mening borde de studeras minst en heldag i olika politiska konstellationer. Då skulle man kunna lära av året som har gått, både för att förstå den nuvarande situationen och för att göra det bättre de kommande åren.
Det finns olika sätt att göra nedslag i dessa dokument. De flesta av dom som styr, skulle antagligen välja ”godbitarna”, det bästa. Och det finns i och för sig mycket bra att välja på. Andra vill framför allt lyfta fram problemen och utmaningarna. Kanske beror det på att de tillhör oppositionen, kanske beror det på att det är utmaningarna som kommunen måste komma till rätta med för att utvecklas och bli ännu bättre.
Kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) tillhör naturligtvis den första kategorin, och hon får också äran att inleda kommunens årsredovisning. Dahlin skriver att i Vänersborg händer det saker och att:
”Vi stärker våra positioner på en rad områden.”
Och Dahlin tar helt naturligt upp att bostadsbyggandet ser ut att ha kommit igång på allvar och att det ser ljusare ut på arbetsmarknaden. Självfallet två väsentliga och bra saker för Vänersborg.
Men det är nog inte bara jag som noterar att Marie Dahlin inte nämner ett ord om den kanske allra största utmaningen i kommunen på kort sikt – förskolan och, framför allt, grundskolan… Det borde hon ha gjort tycker jag. Man får vara realist som kommunens starka kvinna.
Det gick bra för Vänersborg rent ekonomiskt förra året:
”Det sammanställda resultatet för koncernen uppgick till 90 mkr. Av koncernens resultat stod kommunen för 59 mkr, ABVB (Vänersborgsbostäder; min anm) för 10 mkr, KFV (Kunskapsförbundet Väst; min anm) 3 mkr, FABV (Fastighets AB Vänersborg; min anm) för 17 mkr, sammantaget ger detta ett resultat på 90 mkr.”
Det politiskt mest intressanta är att den budget som Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP) styrde Vänersborg med förra året (om de nu styrde överhuvudtaget) var oppositionens budget. Och en budget som togs mot de styrandes vilja. Och när den togs så målade de styrande partierna upp mycket pessimistiska bilder, i väldigt dystra färger, för Vänersborgs närmaste framtid.
Men nu ser vi resultatet. Oppositionens budget innebar 40 milj kr mer till 
verksamheterna, t ex 16 milj kr mer till BUN, och ändå gjorde kommunen ett överskott för 2016 på hela 59 milj kr.
Kanske går någon från socialdemokraterna, centerpartiet eller miljöpartiet upp i talarstolen på onsdag – och säger att de missbedömde situationen och att det visade sig att oppositionen hade rätt…
Trots positiva ekonomiska resultat har kommunens måluppfyllelse blivit sämre i år än förra året. Precis som revisorerna påpekar så har antalet helt uppfyllda mål halverats från 8 till 4 mål och ett mål har inte bedömts vara uppfyllt. Kanske skulle ytterligare ett antal miljoner ha delats ut till verksamheterna…?
Det mål, som inte uppfylldes, var för övrigt ett mål som handlade om kommunens dialog med invånarna. Kommunen skriver:
”… minskade medborgarnas Nöjd-inflytande-index till 37 procent, där rikssnitt var 40. Andelen invånare som tycker att kommunen har en öppen dialog med sina invånare minskade till 48 procent (-4). Invånarna är nöjdare än rikssnittet med tillgång till information, men har lägre nöjdhet för kontakt, påverkan och förtroende.”
Det är ett problem att vänersborgarna har så lågt förtroende för kommunens företrädare. Det har hängt med sedan åtminstone arenatiden, och när man pratar med vänersborgare idag så tycks missnöjet vara störst med byggnadsnämnd och byggnadsförvaltning. Det pekar också Svenskt Näringslivs ranking på, där Vänersborg hamnade på en mycket förödmjukande 243:e plats. (Se ”Företagsklimatet – och Ursand”.)
Det är avgörande att kommunens invånare får en ökad tillit och ett ökat förtroende för kommunens politiker och tjänstemän. Men kanske krävs det en ändring av de politiska styrkeförhållandena för att kunna uppnå det…
Det finns en hel del att säga om kommunens försämring av måluppfyllelsen, men jag tänkte i vanlig ordning titta lite närmare på Barn- och Utbildningsnämnden.
Fast i kommunens övergripande målavstämning tar inte förskola och grundskola någon större plats. Men det kanske är symptomatiskt? Även om det faktiskt står något mer än förra året.
Det finns också en särskild resultatavstämning som kommer från Barn- och Utbildningsnämnden själv. Sedan kommer ännu fler, och andra, mål i nästa ärende om nämndernas verksamhetsberättelser. Jag är inte helt övertygad om syftet med, eller det logiska i, denna uppdelning. Men min oförståelse och ”motsträvighet” till upplägget kan också bero på att jag inte hittar syftet och ändamålsenligheten med hela styrmodellen… Det här med New Public Management (NPM) har enligt min mening gjort sitt…
Dessutom är inte alla mål särskilt relevanta för den verksamhet som pågår i förskolorna och skolorna. Det är mer kommunens mål med BUN, inte BUN:s uppgift och ansvar som huvudman. Men det kanske är så det ska vara i kommunen, den kanske kan kombineras. I förskolan och grundskolan är det i varje fall Skollagen och Läroplanerna som gäller…
Hur som helst. I ärende 2, om Årsredovisningen, finns det 19 mål för BUN. Det anses att 9 av dem är uppnådda under 2016. De är symboliskt och pedagogiskt markerade med gröna ploppar. 9 mål har delvis uppnåtts, de är markerade med gula ploppar. Ett mål har en röd plopp framför sig, det har inte uppnåtts – alla har nämligen inte fått sitt förstahandsval inom barnomsorgen tillgodosett inom fyra månader.
Dessa mål uppnåddes under 2016:
- ”Andelen barn och ungdomar som upplever trivsel, trygghet, arbetsro och motivation till lärande ska öka.”
- ”Samverkan mellan föreningsliv och skola ska öka.”
- ”I ökad grad kan barnens och elevernas vårdnadshavare känna sig nöjda med de samverkansformer som finns mellan hem och barnomsorg/skola.”
- ”Öppettiderna i förskola och fritidshem ska i större utsträckning möta vårdnadshavarnas behov.”
- ”Den goda kvaliteten inom förskola och grundskola ska synliggöras.”
- ”Samverkan sker med hem, andra myndigheter och övriga aktörer.”
- ”Arbetssätt och arbetsformer utvecklas för att bidra till effektivare verksamhet.”
Målet att barnens och ungdomarnas trivsel, trygghet, arbetsro och motivation ska vara hög får alltså en grön plopp. Men det tycks mig vara en sanning med modifikation, i varje fall när det gäller arbetsron. Stora klasser och trånga klassrum gör det inte lätt ute på skolorna. Här skulle vi politiker kunna ge personalen betydligt bättre förutsättningar. Föräldrarna på en del förskolor kände sig för övrigt inte heller helt trygga.
Jag är också lite tveksam till den gröna ploppen för målet:
”Den goda kvaliteten inom förskola och grundskola ska synliggöras.”
Jag vet inte vilken god kvalitet som åsyftas. God kvalitet i förhållande till de förutsättningar pedagogerna får av politikerna? OK, i så fall går jag med på det. Men det är inte riktigt så det presenteras…
Barn- och Utbildningsnämnden står inför stora utmaningar. Bakgrunden är naturligtvis den stora barn- och elevökningen. Mellan 2013 och 2016 ökade elevantalet i grundskolan med över 700 elever – från 4.024 till 4.739 elever. Bara under 2016 var ökningen 276 elever. Och elevantalet fortsätter att öka. Det har ökat med 99 elever bara under det första kvartalet i år.
Kommunen måste bestämma vad den vill med förskola och skola och vilken ambitionsnivå man ska ha. Ledamöterna i Barn- och utbildningsnämnden uttalade i varje fall sin enhälliga åsikt på det senaste nämndsmötet:
”det i grunden är fel att alltid snegla på besparingar inom utbildning inför i stort sett vartenda budgetbeslut i Vänersborg. Det borde vara självklart att alltid i första hand satsa på barn och unga.”
Det ska väl i fullständighetens namn och påpekas att Vänersborg i jämförelse med riket i sin helhet ligger lågt om man jämför kostnader per elev. För att Vänersborg ska nå upp till riksgenomsnittet när det gäller de totala ekonomiska resurserna till nämndens samtliga verksamheter (förskola, fritids, pedagogisk omsorg, förskoleklass och grundskola) skulle Barn- och Utbildningsnämnden behöva ett tillskott på bortåt 70 miljoner kronor. Och tittar man bara på personaltätheten inom nämndens verksamhetsområden så skulle nämnden behöva omkring 35 miljoner kronor…
Kommunen står inför stora investeringar kommande år, det är sant. Liksom för stora utmaningar när det gäller t ex flyktingmottagande och en åldrande befolkning. Men det är också så att dagens barn, ungdomar och gamla inte ska behöva stå tillbaka, spara och få det sämre för att en framtida generation ska få det bättre…
KF: Hur gick det 2016? (1)
Det närmar sig med stormsteg april månads sammanträde med kommunfullmäktige. Redan på onsdag möts 51 ledamöter samt ersättare, tjänstemän och förhoppningsvis en hel del frändeforsare i Dalboskolans aula.
Det blir en stor genomgång av år 2016.
Kvällens första ärende handlar om ansvarsfrihet för alla politiker. Som underlag i ärendet finns revisionsberättelsen för 2016. Det underligaste är, som 
Vänsterpartiet påpekar varje år, att fullmäktige ska besluta om ansvarsfrihet innan själva ärendena om verksamheten behandlas.
Inte alltför sällan har detta ärende också avhandlats tämligen rutinmässigt, men på senare år har en del vänsterpartister gått upp i talarstolen och fått igång en diskussion.
Revisorerna konstaterar att årsredovisningen, som kommunfullmäktige alltså ska behandla efter ärendet om ansvarsfrihet:
”i all väsentlighet redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen samt att årsredovisningen uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed.”
Revisorerna tillstyrker således att:
”ansvarsfrihet ska beviljas kommunstyrelsen och övriga nämnder samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ.”
Och det känns säkerligen befriande för alla politiskt aktiva.
Revisorerna har överlag ganska få synpunkter på verksamheten, mycket färre än t ex förra året. De påpekar dock, och det är ju inte helt ointressant, att av de 14 verksamhetsmässiga målen för 2016, som kommunen har ställt upp, så har antalet helt uppfyllda mål halverats från 8 till 4 mål och ett mål har inte bedömts vara uppfyllt. De konstaterar att detta är en tydlig försämring från föregående år och att det inte finns någon förklaring eller kommentar till försämring en i årsredovisningen.
Och det kan man ju undra varför. Det borde diskuteras tämligen grundligt.
På onsdag ska fullmäktige bara bevilja ansvarsfrihet i anslutning till granskningen av årsredovisningen, men av någon anledning har revisorerna bakat in några andra granskningar i rapporten.
Så får kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) kritik av revisorerna för att hon har fattat delegationsbeslut som kan:
”ifrågasättas utifrån formell grund.”
Och det är ju inte så bra.
Det står också i revisionsberättelsen att beredningen av motioner och medborgarförslag ibland tar alltför lång tid.
Och det bör ju också rättas till.
Dessutom rekommenderar revisorerna BUN (Barn- och utbildningsnämnden) att i delegeringsordningen tydliggöra hur återrapportering av delegationsbeslut skall göras. De rekommenderar också BUN att införa en rutin för kontroll av om beslut verkställs.
Och det är säkert helt rätt. Genom åren så har beslut inte riktigt verkställts som nämndens ledamöter har trott och egentligen tagit för givet. Dock vet jag inte riktigt vad revisorerna tänker på nu. De ger inga exempel.
Men de här sistnämnda punkterna ska alltså inte behandlas av fullmäktige på onsdag när ansvarsfriheten ska diskuteras och beslutas.
Revisorernas granskning av BUN slutar förresten:
”Det är revisorernas bedömning att kommunens arbete med att öka måluppfyllelsen samt utjämna skillnaderna mellan skolenheter och mellan pojkar och flickor måste intensifieras för att uppnå de nationella målen samt krav och riktlinjer i skollagen.”
Tänk, jag tror nästan att revisorerna anser att barn- och utbildningsnämnden måste få mer pengar…
Och efter att ordförande har klubbat beslutet att alla ledamöter i 
nämnder och styrelser har beviljats ansvarsfrihet så ska fullmäktige gå igenom och diskutera vad ledamöterna har gjort i de olika nämnderna och styrelserna för att få denna ansvarsfrihet…
Visst är det något bakvänt? Självklart borde ansvarsfrihet beviljas först efter att detta, och nästföljande ärende, ”Nämndernas verksamhetsberättelser”, har avhandlats.
Men nu är det som det är…
Fortsättning följer.
Bo Carlsson och röd lördag
På onsdag är det återigen dags för ett sammanträde med kommunfullmäktige. Och eftersom sessionssalen är plomberad och stängd så har ordförande Lars-Göran Ljunggren (S) bestämt att mötet ska hållas på Dalboskolan i Frändefors. Lite på min gamla hemmaplan med andra ord. Det har ju varit denne bloggares arbetsplats i över 30 år. Jag undrar bara om vi verkligen får plats i aulan. Men det ger sig.
Fullmäktige har som vanligt en hel del ärenden att behandla. (Du kan ladda ner ärendelistan med handlingar här.) Dock reagerar jag på att det inte finns någon punkt om att välja en ny ledamot för den från NÄRF entledigande Bo Carlsson (C). Men vad jag förstår så kan dock ordförande få med detta i sista stund, eftersom det är ett valärende.
Det går för övrigt rykten att den styrande minoriteten, dvs S+C+MP, tänker föreslå Carlsson igen… Fast det tror jag inte på, det skulle vara att provocera ledamöterna i fullmäktige alltför mycket. De entledigande ju Carlsson för bara en månad sedan, den 29 mars. Det skulle inte heller vara rätt mot Bo Carlsson själv, tycker jag. Vad skulle han ta sig till om fullmäktige sade nej till honom? Igen.
Några anser också att Bo Carlsson inte ens borde fundera på att ta några nya ansvarsfulla förtroendeuppdrag under en pågående polisutredning. Det pågår ju faktiskt en polisutredning mot Bo Carlsson för brott mot Kulturmiljölagen. (Se TTELA:s artikel ”Kommunalråd anklagas för att ha grävt upp fornlämning”.) Men jag ser inte riktigt sambandet mellan detta misstänkta brott och uppdraget i NÄRF eller ansvaret som 2:e vice-ordförande i kommunstyrelsen. Fast visst händer det inte alltför sällan att politiker tar time-out om de är föremål för polisens intresse.
Ídag hade Vänsterpartiet Röd Lördag vid gågatekrysset.
Röda Lördagar är något som Vänsterpartiet arrangerar en gång i månaden. Då finns det möjlighet för vänersborgarna att ställa Vänsterpartiets politiker till svars… Fast det tycks inte som om särskilt många vänersborgare är intresserade av att ställa partiets politiker till svars. Förhoppningsvis beror det på att de är nöjda med partiets politik
Och vill man inte prata politik så kan man ändå komma till de Röda Lördagarna. Det finns kaffe – och framför allt bjuds det på bra musik. Idag underhöll Liza och Erik och de är fantastiskt duktiga musiker.
Om du hade oturen att missa Liza och Erik så misströsta inte. Det kommer nya chanser. De kommer tillbaka till Vänersborg redan om en månad, den 27 maj. Då är det dags för en ny Röd Lördag. Sedan kommer Liza och Erik att spela och sjunga på Aqua Blå i början på juni.
KF 2 (29/3)
Kommunfullmäktige förlorade nyligen en mycket uppskattad och omtyckt ledamot. Det var Kenneth Persson (S) som avled efter en längre tids sjukdom. Kommunfullmäktige började sitt sammanträde i onsdags med en tyst stund av eftertanke för Kenneth. Våra tankar går också till hustrun Birgitta och familjen.
Igår skrev jag om de två mest omdiskuterade och kontroversiella frågorna på fullmäktiges långa sammanträde, den reviderade investeringsplanen (Idrottsgatan/Silvertärnan och konstgräs) och Bo Carlssons (C) entledigande. (Se ”Enigt och oenigt KF”.) Idag tänkte jag lite kort (!) redogöra för några av de övriga ärendena.
Kommunfullmäktige antog tre detaljplaner (Misteln 22, kv Haren och Norra Nabbensberg). Sådana här ärenden brukar gå fort. Detaljplanerna har nämligen diskuterats och ”beslutats” i ett flertal nämnder innan de kommer till fullmäktige. Men så blev det inte denna gång. Morgan Larsson (VFP), som hade suttit tyst under hela debatten om investeringarna, blev plötsligt full av energi och hade synpunkter på alla tre detaljplaner. Även Ola Wesley (SD), som också hade varit tyst fram till dessa ärenden, ”vaknade till”. Men efter långa diskussioner om parkeringar, höjden på hus etc, så klubbades detaljplanerna igenom.
En liten ”anekdot” i sammanhanget är att Marianne Karlsson (C) hade upptäckt att det på ett ställe i handlingarna stod att solen gick ner i öster… Och det vet i varje fall de elever som har haft SO på Dalboskolan att så inte är fallet. Precis som Karlsson.
Kommunstyrelsen hade föreslagit avslag på Adam Frändelids (V) motion om webb-TV, dvs att fullmäktiges sammanträde ska direktsändas på kommunens hemsida. (Se här.) Sedan kommunstyrelsens sammanträde den 1 mars ändrade sig emellertid de styrande partierna och kom med ett nytt förslag. Det var förvillande likt motionens yrkande och det yrkande Gunnar Lidell (M) hade i kommunstyrelsen till stöd för motionen. Det slutade med en votering, men hur man än röstade så fick Frändelid precis som han ville. Så det blir webb-TV från kommunfullmäktige den dag som det finns en ny permanent sammanträdeslokal. Och det kan ju vara något att se fram emot för alla vänersborgare…
Majoriteten i kommunfullmäktige beslutade inte helt oväntat att den inte var intresserad av ändamålsenliga kommungränser. (Se här.) Motionen från Adam Frändelid (V) och Pontus Gläntegård (V) röstades ner. De gamla gränserna från urminnes tider är dragna i betong och går inte att rucka på.
Det fanns fler frågor som behandlades, men dessa var nog de som har ett större allmänintresse.
.
PS. Vänsterpartiets hemsida är läsvärd, dagens inlägg kanske ännu mer än vanligt. Det var Vänsterpartiet mot sverigedemokraterna och de övriga partierna i socialnämnden igår när det gällde ensamkommande barn – klicka här ”Vad gör vi med ensamkommande?”.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer