Arkiv
Öppet brev till samtliga politiker
Sent igår kväll plingade det till i min mobil. Jag hade fått ett mail. Det var inget mail vilket som helst, det var ett öppet brev till alla politiker i kommunfullmäktige. Brevet var skrivet av en person med sommarfastighet på Vänersnäs. (Jag tänker i bloggen “maska” namn och fastighetsbeteckningar.)
Vänersborgs kommun vill som bekant inrätta två verksamhetsområden på Vänersnäs. Brevskrivarens sommarfastighet ska ingå i ett av områdena. Det betyder alltså en tvångsanslutning till det kommunala VA-nätet.
Det öppna brevet visar att kommunen tolkar begreppet “större sammanhang” på ett alldeles nytt och eget sätt – större sammanhang är ju en förutsättning för att inrätta verksamhetsområden. Brevet visar också det orimliga i att döma ut enskilda avlopp utifrån en “skrivbordstillsyn”, vilket innebär att kommunen inte har inspekterat de enskilda VA-lösningarna. Kommunen nöjer sig med att endast redovisa åldern på VA-anläggningarna. Detta trots att senast vägledande rättspraxis underkänner att enbart peka på en VA-anläggnings ålder som skäl. (Se ”Vänersnäs: Aktuella VA-domar”.)
Det här betyder sannolikt också att kommunen inte tänker låta den enskilde veta på vilka grunder fastigheten ifråga är upptagen i ett planerat verksamhetsområde. Och i så fall handlar kommunen inte helt oväntat på samma sätt som den gjorde mot fastighetsägarna i Gardesanna. En av dem skrev till kommunen och undrade varför fastighetsägarna efter 1,5 år fortfarande inte hade delgivits 
beslutet. Fastighetsägaren fick svaret:
”Kretslopp & Vatten skickar inte ut något formellt brev till fastighetsägare om att ett verksamhetsområdes beslut tagits i kommunfullmäktige.”
Och det reser en avgörande fråga – hur skall den enskilde fastighetsägaren då kunna veta på vilka grunder den har möjlighet att överklaga kommunens beslut?
Det öppna brevet visar med all önskvärd tydlighet att samhällsbyggnadsnämnden och -förvaltningen inte har följt kommunfullmäktiges beslut om återremiss. (Se ”KF: ÅTERREMISS!”.) Återremissen krävde nämligen att beslutsunderlaget behövde kompletteras med bland annat följande:
- “grunderna för bedömningarna kring verksamhetsområdets avgränsningar enligt 6 § i lagen om allmänna vattentjänster (LAV) inklusive tex vad som är ett ”större sammanhang” och vilka enskilda fastigheter som valts att ingå eller inte och på vilka grunder”
- “hur många av verksamhetsområdets ingående fastigheter som inte uppfyller 24 § första stycket pkt 2 (LAV) och därmed inte behöver kommunala vattentjänster”
En läsning av det öppna brevet rekommenderas starkt. Denna gång är det invånarna på Vänersnäs som ska tvångsanslutas, imorgon är det fastighetsägarna i Båberg.
==
2022-02-21
Öppet brev till samtliga politiker i kommunfullmäktige
Angående planerat verksamhetsområde för fastigheterna Anundstorp 1:x, 1:y och 1:z
I kommunens planer för fortsatt utbyggnad av vatten och avlopp på Vänersnäs finns dessa tre fastigheter medtagna i planerat verksamhetsområde. I kommunens Blåplan antagen av kommunfullmäktige 2016-05-25 finns däremot inte dessa tre fastigheter upptagna.
Samtliga fastigheter är enbart brukade som sommarfastigheter innebärandes, enligt vår uppfattning, en ytterst ringa påverkan på Dätterns miljö om ens någon. Därtill är fastigheterna belägna avsides från övrig bebyggelse och skall inte kunna ses som om att de ingår i det som i 6§ Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) anger som ett större sammanhang.
En av fastigheterna, Anundstorp 1:x, är ett torp från 1850-talet som enligt regionens byggnadsantikvarie Lars Bergström finns beskriven och upptagen som en särskilt kulturhistorisk värdefull fastighet i kommunens byggnadsinventering för Vänersnäs och Västra Tunhems socknar år 2000. En beskrivning och värdering som är aktuell och som skall beaktas vid åtgärder och underhåll av byggnaderna, tomten och miljön.
Kommunfullmäktige beslutade 2021-05-12 att återremittera beslutet om införande av verksamhetsområden för Grytet, Hallby Mitt och Änden- område 1och 2 till kommunstyrelsen. Beslutsunderlaget behövde kompletteras så att det framgår:
”grunderna för bedömningarna kring verksamhetsområdets avgränsningar enligt § 6 LAV inklusive tex vad som är ett ”större sammanhang” och vilka enskilda fastigheter som valts att ingå eller inte och på vilka grunder”
Detta är intressant för då förväntar sig varje fastighetsägare ett fördjupat beslutsunderlag som visar exakt på vilka grunder dessa tre fastigheter är medtagna i planerat verksamhetsområde. Blir det så? Verkligen inte!!
Det som framgår är att fastigheterna inte ingår i det som § 6 LAV anges som ett större sammanhang enligt yttrande från Byggnadsnämnden 2021-09-09. Detta bekräftas också av Daniel Larsson, chef för Vatten och avlopp vid samtal 2021-12-08. Orsaken till att fastigheterna upptagits i planer för framtida verksamhetsområde är endast dess närhet till Dättern och därmed miljö påverkan på densamma.
Samhällsbyggnadsnämnden har i sitt svar på återremissen 2021-12-09, se bilaga 4, överhuvudtaget inte berört varje enskild fastighets påverkan på Dättern. Vilket är märkligt för det är vad som anges i kommunfullmäktiges begäran i återremissen. Utan det enda som fastighetsägarna får besked om är en allmänt hållen sammanfattning av miljöskyddsskäl.
Daniel Larsson svar på direkt fråga är att det inte görbart att belysa varje enskild fastighet för det skulle innebära alltför stora kostnader för kommunen. Om det är stora kostnader för kommunen så är definitivt de anslutningsavgifter som kommer att belasta dessa tre fastigheter stora kostnader för berörda ägare. Cirka 600 000 kr totalt!!
Men eftersom dessa tre fastigheter är speciellt utpekade att påverka Dättern och kommunen inte på något sätt har visat hur de tre fastigheternas påverkan är så blir naturligtvis fastighetsägarna nyfikna på hur det verkligen förhåller sig.
Dämningsverket AB har därför på vårt uppdrag gjort en vattenteknisk bedömning av fastigheterna och deras slutsats är att den befintliga användningen av de tre fastigheterna sannolikt ger upphov till små eller obefintligt mängder fosfor utöver den näringsämnestransport som förekommer naturligt i området. Utifrån befintlig markanvändning bedömer Dämningsverket att ytterligare rening av vattnet inte är nödvändig eftersom mängderna inte är tillräckligt stora för att de individuellt ska kunna påverka befintlig status MKN (måttlig ekologisk status), samt att befintlig användning av fastigheterna inte bedöms riskera möjligheten att uppnå en bättre status MKN (god status) i recipienten Dättern i framtiden.
Om användningen av fastigheterna ökar på grund av en övergång till heltidsboende ökar också därmed belastningen. Då anser Dämningsverket AB att det kan det vara rimligt att en mer avancerad reningsform används, exempelvis biomoduler, kompaktfilter, minireningsverk eller dylikt.
Utifrån det faktum att fastigheterna inte ingår i ett större sammanhang och inte heller har någon synbar påverkan på miljön i Dättern så kan fastighetsägarna inte förstå att dessa tre fastigheter ska behöva ingå i ett framtida verksamhetsområde. Ett argument som kommunen utifrån detta resonemang säkert för fram är att det i framtiden kan bli aktuellt med permanent bebyggelse och att fastigheterna därför ska ingå i det planerade verksamhetsområdet. Men varför ska fastighetsägarna, bla två damer i 90 års åldern, bekosta eventuell framtida bebyggelse? Det måste kunna gå att lösa då om det blir aktuellt.
Det kan även konstateras att varje sommar, i strandkanten innerst i Dättern, relativt nära dessa tre fastigheter har ett 60-tal kor sina betesmarker.
Naturligtvis inser fastighetsägarna att det redan nu kan behövas godtagbara anläggningar för dessa tre fastigheter men inte till den lösning kommunen vill påtvinga fastighetsägarna.
Men med tanke på detta behov av godtagbara anläggningar önskar vi åberopa 9§ LAV och själva tillse att godtagbara enskilda anläggningar anordnas.
”Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen. En sådan inskränkning av verksamhetsområdet får göras endast om fastighetens eller bebyggelsens behov av vattenförsörjning och avlopp lämpligen kan ordnas genom enskilda anläggningar som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön”.
Vi hemställer till Kommunfullmäktige att i sitt kommande beslut angående VA på Vänersnäs besluta
att inte inordna fastigheterna Anundstorp 1:x, 1:y och 1:z i framtida planerat verksamhetsområde gällande kommunal VA-utbyggnad Vänersnäs
att samtidigt ålägga dessa fastigheter att enligt 9§ Lagen om allmänna vattentjänster ordna vattenförsörjning och avlopp genom enskilda anläggningar som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön
Med vänlig hälsning
XY YX
0733-xxxxxx 0708-yyyyyy
xy@hotmail.com yx@gmail.com
Bifogas:
Fullmakter
Vattenteknisk bedömning av Anundstorp 1:x mfl
KF: Lång debatt om Sikhall (2/2)
Efter att byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) och undertecknad bloggare hade frågat, svarat och diskuterat interpellationen som jag ställde 
(se “KF: Lång debatt om Sikhall (1/2)”) var det dags för andra ledamöter att delta i debatten. (Det går alltså att lyssna på debatten i kommunfullmäktige i efterhand på kommunens webb-TV – klicka här. Klicka sedan på “Interpellation till byggnadsnämndens ordförande om Detaljplan Sikhall” till höger.)
Först ut var Dan Åberg (M).
“Jag tycker också att det är väldigt beklagligt att en detaljplan tar så lång tid.”
Sa Åberg, och fortsatte:
“Nu är det kommunen som drar det här i långbänk.”
Dan Åberg (M) lade också skulden för den långa handläggningstiden på kommunen, precis som jag. Han menade vidare att hela kommunen behövde utveckling och bostadsbyggande. Även Sikhallsområdet. I kommunens bostadsförsörjningsprogram ingår det också att det ska byggas villor i Sikhall, och det redan nästa år.
Och…
Åberg satte även fingret på en mycket viktig punkt – det lämnas inte längre några bygglov i Sikhall. Det finns ju ingen detaljplan! Motiverar byggnadsnämnden… Kommunen har stoppat utveckling i Sikhall. Åberg uppmanade kommunen att sätta fart. (Det här kommenterade aldrig Bo Dahlberg (S).)
(SD) begärde ordet. Moqvist sitter i byggnadsnämnden. Han sa att han förstod att fastighetsägarna var tveksamma till att bekosta t ex en arkeologisk undersökning innan de visste om det verkligen skulle bli en detaljplan. Blev det ingen detaljplan så var ju sådana undersökningar meningslösa. Och hur skulle de sökande kunna söka tillstånd för vattenverksamhet när de inte hade rådighet över fastigheten. Undrade Moqvist och förväntade sig svar från Dahlberg.
Jag vet inte om det var svar till Moqvist, men jag antar det. Dahlberg sa:
“Vänersborgs kommun sponsrar ju inte på något sätt någon utredning.”
Det hade nog ingen trott heller, eller begärt… Sedan höll Dahlberg med om att 7 år var en lång tid. Och att det inte var önskvärt från förvaltningens sida. Men det tar tid med kommunikationen sa Dahlberg, det var bland annat många telefonsamtal… Det verkade som om Dahlberg inte riktigt trodde på detta själv, utan konstaterade:
“Nånstans har det väl hakat upp sig. Exakt var någonstans det hakat upp sig, det har jag inte kännedom om.”
Och egentligen var det ju detta jag undrade med min interpellation – varför tar det så lång tid med detaljplanen i Sikhall? Vad har hakat upp sig?
Dahlberg förstod att fastighetsägarna inte ville bekosta utredningar om inte detaljplanen blev genomförd:
“Det är ju knutpunkten naturligtvis.”
Dahlberg menade att en ansökan om detaljplan måste vara komplett, dvs en ansökan skulle innehålla alla de nödvändiga undersökningarna. Och med den inställningen så kan man nog konstatera att då blir det ingen detaljplan… Tänkte nog inte bara jag.
Det här följde Moqvist upp i en replik och menade att det var en felaktig ordning. Många utredningar var onödiga om det av andra skäl ändå inte skulle bli någon detaljplan.
Jo då, jag hade fler inlägg… (Och då är vi 26.15 min in i inspelningen – klicka här.) Jag påpekade liksom föregående talare att kommunen måste komma överens om fastighetsrättsliga lösningar innan fastighetsägarna kan gå vidare med alla nödvändiga, och tycks det mig, mindre nödvändiga, utredningar…
Bo Dahlberg (S):
“Det är klart att det finns lösningar och tjänstemännen får väl jobba vidare med det här.”
Och försäkrade att hela nämnden gör vad den kan för att “det här” kommer till stånd:
“för det kommer att bli så väldigt mycket bra. Det blir ett lyft för Vänersborgs kommun. Det är ingen tvekan om det.”
Och det var ett viktigt konstaterande. Och hoppfullt. Tror jag…
Och så gick också samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) med i debatten. Eller rättare sagt, han framförde enligt egen utsago fakta i debatten. (Och då är vi 29.00 min in i inspelningen.)
Wiklund sa:
“Vi ser politiskt det också som väldigt positivt det här. Vi har försökt att politiskt skynda på med det vi kan, när vi har fått våra ärenden i den här frågan på bordet. Det har ju tagits ett beslut i nämnden att vi är positiva till dom fastighetsregleringarna som behövs för att iordningställa den här planen utifrån dom inriktningsmålen som finns i översiktsplanen, som det har hänvisats till här förut. Det beslutet är taget, politiskt. Vi är positiva till att sälja mark och reglera mark, så att fastighetsägarna kan utföra dom önskemål och tankar dom har kring det här med sin fastighet och sin 
plan. Och när det gäller talet om verksamhet i vatten, jag tror Torbjörn var inne lite grann på det, att man måste ha tillgång till vatten. Det har även i det politiska beslutet tagits ett inriktningsbeslut att vi är villiga att sälja vattenområde till fastighetsägare som behöver bygga då vågbrytare så att man ska kunna söka… vatten… arbete i vatten. Så politiskt har vi tagit dom besluten och vi har också då ställt oss positiva om önskemål om servitut i kommunens fastighet om det behövs för nån verksamhet. Och vi har skrivit under ett markanvisningsavtal som gör markägarna där, ge dom ensamrätt till marken så att säga så det är ingen annan som kan komma och handla upp marken av någon anledning. Politiskt har vi försökt hjälpa till så gott vi bara kan och givit dom signalerna att bli positiva till dom fastighetsförändringar som behövs, regleringar och försäljningar för att intentionerna ska kunna uppfyllas.”
Jag citerar Anders Wiklunds inlägg i sin helhet. Jag tror nämligen att fastighetsägarna har synpunkter på vad Wiklund säger. Jag har själv en del funderingar, men dom återkommer jag till. Jag kan dock inte låta bli att notera att samhällsbyggnadsnämndens ordförande använde ordet “politiskt” hela 6 gånger i sitt anförande. Det är lätt att få tanken att han gör det för att avgränsa sig mot sin förvaltning och sina tjänstemän, kanske till och med mot sin förvaltningschef… Men det är rena spekulationer från min sida.
Till sist begärde Gunnar Lidell (M) ordet. Och det han sa var mycket väsentligt. Därför återger jag också hans anförande ordagrant.
“Det här med rådighet som det talas om från byggnadsnämndens ordförande och samhällsbyggnadsnämndens ordförande. Kommunen har ju haft rådighet över delar av Sikhallsviken sedan väl 15 år ungefär och mig veterligen så har väl inte nåt större underhåll som röjning av strandnära, dom här strandängarna. Det har hänt en gång så vitt jag kommer ihåg och då blev det lite fel. Sen händer 
ingenting. Förbuskningen ökar på och jag tänker osökt på den här, platsvarumärket Vänersborg. Jag har ju varit engagerat i många år i Vänersamarbetet och en av de saker som efterlysts i Vänerkommunerna är möjligheten att från allmän väg, alltså för allmänheten att se Vänern. Väldigt många vägar går en bit ifrån Vänern. Här runt Sikhallsviken, i alla fall en skapligt stor del av Sikhallsviken är kommunal mark mellan allmän väg och Vänern. Och där låter Vänersborgs kommun kan man säga, låter buskarna växa så att det krävs häckningsbeskrivningar på fåglar i området där det egentligen är gamla beteshagar. Ihop med detta hänger ju det faktumet att Vänern inte fryser till och stiger och sjunker i vattenstånd, men 
kommunen ska nog försöka och lägga manken till med att underhålla den mark man har för att underlätta tillgängligheten för allmänheten som ju var avsikten när man köpte, eller förköpte fastigheten.”
Gunnar Lidell påtalade mycket riktigt hur kommunen har misskött sin mark på många sätt. Gamla beteshagar har växt igen så att det har blivit “sly”-skog, där fåglarnas häckning måste undersökas… Lidell avslutade med att påminna, i varje fall de som är insatta och/eller har läst “Historien om Magnus Larsson”, att den mark det handlar om har kommunen förköpt, vilket är ett finare ord för – exproprierat, från en av fastighetsägarna, Magnus Larsson…
Det finns anledning att återkomma till detaljplanen i Sikhall.
KF: Lång debatt om Sikhall (1/2)
Det blev ett mycket långt sammanträde med kommunfullmäktige igår. Mötet avslutades inte förrän strax efter kl 22.
Det finns många och viktiga ärenden att redogöra för, men denna blogg ska bara handla om min interpellation till byggnadsnämndens ordförande. Interpellationen handlade om varför detaljplanen i Sikhall fortfarande inte är klar, trots att det har gått 7 år. Och att kostnaden hittills uppgår till upp mot 1,5 milj kr, som fastighetsägarna till största delen ska betala. Du kan läsa min (V) interpellation här och det skriftliga svaret från ordförande Bo Dahlberg (S) här. Det går också att lyssna på debatten i kommunfullmäktige på kommunens webb-TV – klicka här (klicka sedan på “Interpellation till byggnadsnämndens ordförande om Detaljplan Sikhall” till höger på sidan).
Debatten tog hela 34 minuter, och det var flera ledamöter som deltog i diskussionen. Dock började debatten med att jag redogjorde för interpellationen och sedan läste ordförande Dahlberg upp det skriftliga svaret. Det innehållet kan man läsa sig till på länkarna ovan. Eftersom Dahlbergs svar var så långt fick jag tillfälle att kommentera det han hade sagt, innan han fortsatte med att redogöra för ”del 2” av sitt skriftliga svar. (08.55 min in i ärendet.)
Enligt Dahlbergs svar låg skulden på den långa handläggningstiden på fastighetsägarna. Det ansåg jag var fel, det föll på sin egen orimlighet. Fastighetsägarna ville självklart att detaljplanen skulle bli klar fortast möjligt och de ville självklart inte betala mer än nödvändigt. Jag tvivlade också starkt på att det skulle ta 7 år för Vänersborgsbostäder, Skanska eller Serneke, eller Bert Karlsson i Ursand, att få till stånd en detaljplan:
“Är det någon som inbillar sig att det skulle ta 7 år? Nä, Det händer bara inte… Det händer inte Serneke. Det händer inte Bert Karlsson. Det händer bara i Sikhall.”
Det är inte alltid så lätt att upprätta och genomföra en detaljplan, fortsatte jag, även om fastighetsägarnas planer för Sikhall överensstämmer med kommunens, som de uttrycks i t ex översiktsplanen. Det är inte bara byggnadsnämnden som är inblandad utan även samhällsbyggnadsnämnden. Men det gör det oerhört viktigt att det sker ett samarbete inom kommunen mellan nämnder och förvaltningar. För fastighetsägarna, liksom invånare i allmänhet som vänder sig till kommunen, är kommunen en. Invånarna vänder sig till kommunen, de frågar och diskuterar med Vänersborgs kommun, inte med två kommuner. Det måste vara kommunens ansvar att samarbeta och synkronisera internt för att därigenom göra samarbetet så enkelt och smidigt som möjligt för invånarna. Och det har inte skett.
Som exempel tog jag ett avsnitt i svaret från Bo Dahlberg:
“Till exempel avvaktades överenskommelser mellan fastighetsägare och kommunen kring dragning av VA-ledningar, vilket bidrog till att samrådet försenades. I ett senare skede avvaktades framtagandet av markanvisningsavtal för att ge byggherren säkrad rådighet över område för småbåtshamn.”
Både VA-ledningar och markanvisningsavtal är kommunens ansvar (samhällsbyggnadsnämnden), vilket illustrerade det jag framförde.
Bo Dahlberg fortsatte sedan att redogöra för sitt skriftliga svar. (12.10 min in i ärendet.) Fastighetsägarna, avslutade Dahlberg, vill köpa ut mark bland annat vid magasinet och befintlig hamnanläggning. Detta menade Bo Dahlberg var en stötesten – hur man skulle gå vidare med detta. Han menade också att
kommuniceringen med sökanden har varit god, men:
“när det kommer ändringar på en ansökan då ställer det till det lite grann för tjänstemännen.”
Sedan var det återigen min tur. Jag kände mig tvungen att upplysa Dahlberg om att det här med fastighetsrättsliga lösningarna, som handlar om rådighet och vattenverksamhet, var med från början, redan 2015. De förslag som kommunen har framfört har inte accepterats av fastighetsägarna, och tvärtom. Det är inget konstigt, men då får man sätta sig ner och diskutera och hitta möjliga lösningar.
Jag tog också upp att det inte fanns något i diariet som visar att det har pågått något arbete under 2,5 år, mellan februari 2018 och oktober 2020. Efter att jag fick Dahlbergs svar på tisdag eftermiddag, där det stod:
“Det finns handlingar diarieförda på ärendet PLAN.2015.24 även under den nämnda perioden.”
Så begärde jag ut handlingarna en gång till. Och igår onsdag kom beskedet att det har lagts handlingar på posten som bör vara hos mig “inom några dagar”. Om dessa handlingar ger upphov till fler frågor, så skulle jag återkomma vid ett senare tillfälle.
Dahlberg (S) skrev vidare i sitt svar om varför inget hände under de här 2,5 åren:
“väghållarfrågan utretts ihop med Trafikverket.”
Det kunde jag inte riktigt acceptera. I en tjänsteskrivelse som jag har tagit del av handlade det snarare om en dialog med Trafikverket om vägen genom Sikhall och GC-vägen. Trafikverket ville att Vänersborgs kommun skulle ta hand om väghållaransvaret, men kommunen sa helt enkelt nej. Det var enligt de dokument som jag hade fått inte alls någon utredning som kommunen deltog i eller som tog tid.
Dahlberg skrev också i sitt svar att en naturvärdesinventering hade genomförts. Och det var ju korrekt. En sådan inventering tog naturligtvis sin tid, en sommar i det här fallet, men det var inte byggnadsförvaltningen som utförde den. Inventeringen utfördes av Calluna AB och kostade 98.000 kr. Som fastighetsägarna fick betala.
Slutsatsen var, som jag såg det, att skulden för att detaljplanen inte var klar efter 7 år låg hos kommunen. Däremot ingav Dahlbergs svar och hans uttalande att han var positiv till en detaljplan ett hopp inför framtiden. Det verkade som att det kan hända positiva saker med detaljplanen. Förhoppningsvis går kommunen vidare, sätter sig ner med fastighetsägarna och kommer överens om de fastighetsrättsliga lösningar som krävs för att Sikhall ska kunna utvecklas enligt både kommunens och fastighetsägarnas planer.
Sedan kom andra deltagare med i debatten. (18.35 min in i ärendet.) Det kommer morgondagens blogg att handla om – se ”KF: Lång debatt om Sikhall (2/2)”.
Svar från BN:s ordförande om DP i Sikhall
Den 6 februari skrev jag en interpellation till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S). Jag skrev en liten inledning och ställde sedan fyra frågor om varför det tar sådan tid för detaljplanen i Sikhall att bli klar. (Se “Interpellation om detaljplan i Sikhall”.)
I eftermiddags fick jag ett skriftligt svar på de fyra frågorna. De redovisar jag i sin helhet nedan. Imorgon onsdag ska frågorna och svaren diskuteras i kommunfullmäktige. Sammanträdet sänds för övrigt på kommunens webb-TV med början kl 18.00. 
Fram tills dess är det fritt fram för kommentarer på denna blogg. Kanske lämnas upplysningar som jag kan få användning av imorgon.
Du kan ladda ner min interpellation här och Bo Dahlbergs svar här.
===
Svar på interpellation om detaljplan för Sikhallsviken
Fråga: Hur kommer det sig att detaljplanen för Sikhallsviken fortfarande inte är klar efter snart 7 år?
Svar:
Den huvudsakliga anledningen är att fastighetsägarna valt att avvakta med att gå vidare med nödvändiga utredningar. Processen har under delar av tiden legat vilande när olika avgöranden har inväntats. Till exempel avvaktades överenskommelser mellan fastighetsägare och kommunen kring dragning av VA-ledningar, vilket bidrog till att samrådet försenades. I ett senare skede avvaktades framtagandet av markanvisningsavtal för att ge byggherren säkrad rådighet över område för småbåtshamn. Sedan samrådet har dock det främsta hindret för fortskridandet av detaljplanearbetet varit att nödvändiga utredningar inte är gjorda.
Fråga: Det finns inte ett enda dokument i diariet från detaljplaneprocessen under tiden mellan februari 2018 och oktober 2020. Varför inte det, vad hände under denna långa tid?
Svar:
Det finns handlingar diarieförda på ärendet PLAN.2015.24 även under den nämnda perioden. Bland annat genomfördes naturvärdesinventering som upphandlades av kommunen, och där sedan kostnaden fördelades mellan parterna i enlighet med planavtal. Kontinuerligt under planprocessen har även många möten hållits och kommunikation förts mellan kommunens handläggare och andra sakägare och sakkunniga. Anteckningar från sådan kommunikation har inte alltid diarieförts såsom allmän handling eftersom det till stora delar rör sig om arbetsmaterial i ett pågående arbete. Under den nämnda perioden har bland annat väghållarfrågan utretts ihop med Trafikverket.
Fråga: Är det rimligt att fastighetsägarna ska betala över en miljon kronor för en detaljplan som aldrig blir klar och som, om den någonsin blir det, kanske till och med kommer till slutsatsen att det inte går att exploatera området?
Svar:
Det är helt rimligt att en fastighetsägare står för plankostnaderna för att utreda möjligheterna och förutsättningarna för exploatering på den egna fastigheten. I slutändan är det fastighetsägaren som också kan tjäna pengar på planen genom att till exempel sälja tomter eller hyra ut sjöbodar, båtplatser och campingplatser. Sett till vad andra planer kostar är det inte alls orimligt att kostnaderna för att utreda planområden av denna storlek landar på miljonbelopp. I detta fall har fastighetsägarna en trygghet i ett planavtal som begränsar kostnaderna för kommunens handläggning till 292 000 kr, och där kommunen även skrivit på att bekosta en femtedel av det trots att kommunen inte kommer att ha del av nya byggrätter i planen. Samtliga fyra fastighetsägare skrev under avtalet 2015 och det har inte inkommit något ifrågasättande av avtalet till byggnadsnämnden. Utöver handläggningskostnaderna tillkommer kostnader för utredningar, vilket klargörs i avtalet. Detta har tydligt kommunicerats från starten av processen och är helt normalt för alla planarbeten. Det är naturligt att exploatören tar kostnaderna för de utredningar som krävs. Två externa utredningar har genomförts fram till dagens datum – naturvärdesinventering och häckfågelinventering. Kostnad för naturvärdesinventeringen fördelades på samma sätt som handläggarkostnaderna enligt planavtalet. Häckfågelsinventeringen har bekostats av fastighetsägarna. Kommunen har hittills fakturerat fastighetsägarna sammanlagt 195 440 kr för
utgifter i planarbetet. Vilka kostnader som tillkommer kan inte preciseras idag, men det är troligt att det sammanlagt kommer att landa på 1–1,5 miljoner att fördela mellan de sökande fastighetsägarna.
Fråga: Hur lång tid ytterligare kommer detaljplanearbetet att ta innan planen blir färdig?
Svar:
När fastighetsägarna väljer att gå vidare med nödvändiga utredningar kan planarbetet gå vidare. Nästa steg efter det är granskning och därefter antagande. Kommunen kommer att prioritera att få färdigt planen så fort fastighetsägarna ger klartecken för att gå vidare. Fastighetsägarna har tidigare begärt svar på frågor kring planens utformning samt säkerhet kring rådigheten över mark och vattenområden för att kunna genomföra planerade projekt. Byggnadsnämnden har i oktober 2021 beslutat om inriktning för planarbetet i linje med önskemål från fastighetsägare. Samhällsbyggnadsnämnden har i mars 2021 skrivit på avtal om markanvisning för att ge efterfrågad säkerhet. Fastighetsägare har istället kommit in med ny begäran om att köpa ut mark bland annat vid magasinet och befintlig hamnanläggning. Detta har inte varit på förslag tidigare i planarbetet utan då har samtalet handlat om hur rådighet kan garanteras genom servitut eller liknande. Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för frågor kring kommunens markägande.
Frändefors 2022-02-13
Bo Dahlberg
Ordförande
==
Anm. Se också ”KF: Lång debatt om Sikhall (1/2)” och ”KF: Lång debatt om Sikhall (2/2)”.
Motion om arvoden
På onsdag sammanträder kommunfullmäktige.
Det brukar alltid lämnas in en eller flera motioner till kommunfullmäktige. Det är nästan uteslutande ledamöter från oppositionen som använder sig av denna möjlighet. Så också denna gång.
Det har hittills lämnats in tre motioner till onsdag. Medborgarpartiet motionerar om att kommunen ska börja en projektering av ett kallbadhus på Skräcklan. Själv lämnade jag in en motion om att sänka partistöden. (Se “Motion om partistöd”.) I förmiddags fick kommunstyrelseförvaltningen ytterligare en motion från mitt tangentbord. Den yrkar att vissa politiska arvoden ska avskaffas.
De inlämnade motionerna ska inte avgöras nu på onsdag. Kommunfullmäktige ska bara skicka dom vidare till någon nämnd eller styrelse för beredning. Det innebär att motionerna ska utredas för att så småningom komma tillbaka till kommunfullmäktige för beslut. Den här processen kan ta ganska lång tid. Mitt tips är emellertid att både min motion om partistöd och denna motion om arvoden kommer att avgöras redan under våren.
Här nedan kan du läsa “dagens motion” eller också kan du ladda ner den.
==
Motion om arvoden
Alla kommunens arvodesregler finns samlade i ett särskilt dokument som heter ”Bestämmelser om arvoden och andra ersättningar till förtroendevalda”. Här regleras alla typer av ersättningar t ex för förlorad arbetsinkomst och resor. Ingen ska ju bli ekonomiskt lidande av att ställa upp som politiker.
I ”Bestämmelser om arvoden och andra ersättningar till förtroendevalda” står det:
”I enlighet med kommunallagen har förtroendevalda rätt till skälig ersättning för de arbetsinkomster och ekonomiska förmåner som de förlorar på grund av uppdraget.”
Politiker som deltar i sammanträden får ett arvode för detta. Och på det sättet kan politiker så att säga ”tjäna pengar” på sina politiska uppdrag. Sammanträdesarvode får de förtroendevalda politiker som har kommunala politiska uppdrag som sammantaget uppgår till mindre än 40 procent av heltid. Och det är den absoluta majoriteten av politikerna (alla utom tre kommunalråd). Då uppgår sammanträdesarvodet för första timmen till 304 kr. Därefter utgår ett arvode på 100 kr per påbörjad halvtimme. (Naturligtvis är samtliga arvoden skattepliktiga.)
Det är inte en särskilt bra ersättning för det arbete som en politiker förväntas lägga ner på att läsa igenom och sätta sig in i de underlag och handlingar som ska behandlas på ett sammanträde. De förtroendevalda bör ju även diskutera ärendena i sin partigrupp och kanske också informera ”utomstående”, som t ex kommuninvånare om vad nämnden eller styrelsen ska avhandla. Uppstår det frågor och tveksamheter bör den förtroendevalde också ta kontakt med någon tjänsteman för att få klarhet. Det kan också krävas att politikern formulerar ett eget yrkande, författar en protokollsanteckning eller skriver en reservation.
Ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige får inget sammanträdesarvode. De får istället något som heter inläsningsarvode. Arvodet är ett fast belopp, dvs det är lika stort, eller litet, oavsett hur länge sammanträdet pågår. Inläsningsarvodet uppgår till 1.309 kr per sammanträde. Då förväntas alla ledamöter ha läst och satt sig in i alla underlag och handlingar inför sammanträdet. Och handlingarna kan bestå av hundratals sidor.
Det finns i kommunen en ersättning som kallas årsarvode. Årsarvodet:
”ersätter förtroendevald för arbetsuppgifter som ligger inom uppdraget, utöver sammanträden och förrättningar.”
Alla ordförande i kommunen, inklusive 1:e och 2:e vice ordförande, har årsarvoden. Kommunstyrelsens ordförande har ett årsarvode på 798.544 kr om året (66.545 kr/mån) och vice ordföranden (2 st) vardera 706.677 kr (58.889 kr/mån). Det är onekligen bra betalt och kan säkert diskuteras om det är skäligt. De här tre personerna är de enda som arbetar heltid med politik i kommunen. Arvodet är deras lön.
Barn- och utbildningsnämndens ordförande får 212.003 kr om året och de båda vice ordförande 106.002 kr. Socialnämndens tre ordförande samma arvoden. Miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande får 84.801 kr (vice ordförande 42.401 kr), samhällsbyggnadsnämndens ordförande 141.335 kr (1:e och 2:e vice 70.668 kr), byggnadsnämndens ordförande 127.202 (vice 63.601 kr) och kultur- och fritidsnämndens ordförande 98.935 kr (vice 49.468 kr). Kommunfullmäktiges ordförande har 106.002 kr, medan de två vice ordförande får vardera 53.001 kr.
Det är utan tvivel så att det är ganska bra betalt, särskilt ersättningarna för vice ordförande vars uppgifter och arbetsinsatser är tämligen oklara. Däremot har framför allt nämndernas ordförande enligt reglerna en hel del uppgifter, även om jag blir ganska förvånad när reglerna anger att också följande ingår i de uppräknade arbetsuppgifterna:
”Inläsning av handlingar”
Inläsning av handlingar ingår naturligtvis i sammanträdesarvodet. Det här ställs lite på sin spets när det gäller ytterligare en grupp politiker som får årsarvoden. De 12 ordinarie ledamöterna i kommunstyrelsen, dvs de tre heltidsanställda kommunalråden borträknade, får ett årsarvode på 35.334 kr (=2.944 kr/mån). Detta arvode ställer jag mig mycket frågande inför. Jag ser egentligen inte att någon av de uppräknade punkterna i bestämmelserna motiverar detta arvode. Punkterna är skrivna för ordförande i nämnderna, inte kommunstyrelsens ordinarie ledamöter. Kommunstyrelsens ledamöter fattar inte beslut på delegation, går inte igenom eller bereder ärenden med sekreteraren, representerar inte nämnden vid invigningar eller uppvaktningar etc.
Och att få 2.944 kr/mån för att stämma av ”med företrädare för partiet” är definitivt för bra betalt. Även det där med ”inläsning av handlingarna” kan vi bortse från, eftersom ledamöterna även får sammanträdesarvoden.
Ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) får samma årsarvode. De två “övriga” ledamöterna i KSAU bortsett från de tre kommunalråden sitter även i kommunstyrelsen. Det betyder att de får 2.944 kr/mån för att sitta i kommunstyrelsen och 2.944 kr/mån för att vara med i KSAU, totalt 5.888 kr i månaden. Och det är i stort sett precis samma handlingar som ska läsas in på båda ställena.
Alla de ersättningsnivåer som har nämnts räknas upp varje år utifrån en sammanvägning av de kommunanställdas löneutveckling.
Kommunens verksamheter har stora behov. Det behöver skäras ned och effektiviseras på områden som inte är prioriterade. De generösa årsarvodena är ett av dessa områden.
Yrkande
Kommunfullmäktige beslutar att
- utreda om att sänka årsarvodena för nämndernas och styrelsernas vice ordförande
- helt avskaffa årsarvodena för de ordinarie ledamöterna i kommunstyrelsen och ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer