Arkiv
Kommunstyrelsens beslut (26/2)
Kl 14.56 igår onsdag förklarade ordförande Benny Augustsson (S) kommunstyrelsens sammanträde för avslutat. Mötet innehöll en del överraskningar men slutade i tämligen stor enighet. Och då ska tilläggas att detta möte var nog det första på mycket, mycket länge där samtliga ledamöter och ersättare var närvarande.
I detta inlägg tänkte jag redogöra för besluten, och inte upprepa det jag skrev om ärendena i de två föregående inläggen “KS på onsdag (26/2)” och “KS imorgon onsdag (26/2)”.
Mötet inleddes med flera föredragningar. Särskilt uppmärksammades informationen som gällde utredningen om vilken nämnd som ska bereda nya verksamhetsområden för vatten och avlopp. Informationen gick egentligen utöver ärendet, och det blev istället en gedigen föreläsning om Vattentjänstlagen (LAV). Det var en information som KS, och framför allt politikerna i de styrande partierna och tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen, skulle haft för några år sedan. Särskilt när verksamhetsområdena på Vänersnäs diskuterades…
Det blev en hel del frågor och diskussion i samband med föredragningen, och det innebar att hålltiderna för sammanträdet passerades redan vid detta första ärende. Men det var nog väl använd tid. KS fattade senare ett enhälligt beslut om att godkänna utredningen och, vad jag förstår, dess slutsatser om att samhällsbyggnadsnämnden fortsatt ska ha det huvudsakliga ansvaret för att bereda beslutsförslag om nya verksamhetsområden. Och inte miljö- och hälsoskyddsnämnden.
Även föredragningen om den “sociala hållbarhetsstrategin” tog mer tid än beräknat. I inlägget “KS imorgon onsdag (26/2)” flaggade jag för att det fanns en formell invändning i ärendet. Strategin hade bara diskuterats av tjänstepersonerna i kommunens förvaltningar och inte av politikerna i nämnderna. Det var något märkligt eftersom det var de olika nämnderna som pekades ut i strategin som huvudansvariga för att det skulle arbetas med de sociala hållbarhetsmålen och deras förverkligande. Det var flera av oppositionspartiernas ledamöter som hade samma uppfattning. I voteringen förlorade de styrande partierna och ärendet återremitterades.
Kommunstyrelsen ställde sig bakom de båda planerna för suicidprevention, trots att det inte gavs några fullödiga svar på frågorna om varför dokumenten kallas plan och inte strategi, eller vem som ska ta fram konkreta aktivitetsplaner.
Samhällsbyggnadsförvaltningen vill stycka av fastigheten Sörbyn 8:2 (Allégatan 22 i Brålanda) och sälja den del av fastigheten där byggnaden står, dvs Brålandas gamla kommunhus. Beslutsförslaget till kommunstyrelsen innebar att en försäljning av fastigheten inte borde genomföras. Ordförande Benny Augustsson (S) lämnade helt oväntat ett annat yrkande, som sammanföll med samhällsbyggnadsförvaltningens vilja:
“Kommunstyrelsen beslutar att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag;
1 att föreslå AB Vänersborgsbostäder att köpa fastigheten Sörbyn 8:2
2 Om AB Vänersborgsbostäder inte önskar köpa fastigheten Sörbyn 8:2 göra en avstyckning av Allégatan 22 och efter detta sälja denna.”
De styrande partierna ville alltså sälja det gamla kommunhuset i Brålanda. Augustsson motiverade sitt yrkande med att huset var i stort behov av en omfattande och dyrbar renovering och att ett tågstopp i Brålanda låg ganska långt fram i tiden. (Fastigheten Sörbyn 8:2 ligger i området kring järnvägsstationen.)
Sverigedemokrater och moderater applåderade Augustssons förslag om försäljning och yrkade bifall.
Det var en överraskande vändning i ärendet. Vänsterpartiet hade egentligen inga invändningar mot en försäljning, men eftersom det är en fin byggnad och att den dessutom kan ha ett historiskt och kulturellt värde ställde jag frågan om beslutet öppnade för en rivning av byggnaden. Jag fick som svar att så inte var fallet, det är byggnadsnämnden som bestämmer om det gamla kommunhuset får rivas. Jag vet inte om den vetskapen fick mig att känna mig särskilt mycket tryggare.
Byggnadsnämnden rev ju en gammal anrik byggnad i Vargön för några år sedan… (Se “Vargöns stationsområde”.) Men frågan om en eventuell rivning låg i så fall några år fram i tiden – och mycket kan hända innan dess.
Det blev en längre och engagerad diskussion om kultur- och fritidsnämndens ansökan om 400.000 kr till lovaktiviteter. Diskussionen var faktiskt en repris från förra året. Även då opponerade sig Henrik Harlitz (M) och Cecilia Prins (L) mot förslaget. Eller rättare sagt, det som stod i underlaget som motiverade beslutsförslaget. Där stod att:
“Sökta medel går särskilt till extra insatser på Torpaområdet för att komplettera förvaltningens befintliga lovverksamheter runt om i kommunen.”
Torpaområdet pekades inte ut i själva beslutsförslaget även om det var detta område det gällde. Harlitz och Prins menade att de extra pengarna borde fördelas bland ungdomar i hela kommunen. Det märkliga var att de borgerliga inte hade tagit denna diskussion i kultur- och fritidsnämnden. Där var nämnden helt enig i sitt beslut.
Ärendet slutade med en votering där det liggande beslutsförslaget också blev kommunstyrelsens beslut. Siffrorna blev 8-7, Vänsterpartiet röstade alltså för det liggande förslaget som också var det beslut som kultur- och fritidsnämnden fattade. Nästa år måste de borgerliga och sverigedemokratiska KS-ledamöterna tala med sina partikamrater i nämnden.
Det kanske viktigaste beslutet som kommunstyrelsen fattade igår var “Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2026-2028”.
Det fanns bara ett förslag – förslaget från de styrande partierna. Formellt kallas förslaget för “kommunstyrelsens ordförandes förslag”, dvs Benny Augustssons förslag. Och i praktiken är det kanske det…
Förslaget till budgetanvisningar är som vanligt en slags råkopia eller framskrivning av den budget som gäller i år. Det blir inga nya pengar till att öka kvaliteten i verksamheterna eller för nya uppgifter och behov. Så är det. Nämnderna får emellertid en inflationskompensation på 1,8% och kompensation för höjda hyror. Det står vidare i budgetanvisningarna att löneutvecklingen under 2026 prognostiseras till 70 milj kr. Internräntan är oförändrad 2,5% i ramsättningen liksom personalomkostnadspålägget som ligger på 40,24%.
Det finns flera osäkra faktorer som det kommer besked om senare. Kommunen väntar på nya befolknings-, pensions- och skatteprognoser. De centrala löneavtalen är inte klara och självklart är världsläge, konjunktur, tullar etc osäkra faktorer som kommer att påverka sysselsättning, löner och skatter även i Vänersborgs kommun. Det kom för övrigt en ny skatteprognos i tisdags som beräknade att kommunens skatteintäkter minskar med 7 milj kr jämfört med tidigare prognoser. Vi får se vad den nya prognosen i april säger.
Budgetanvisningarna räknar med ett resultat nästa år på +52 milj kr. Jag tror dock att resultatet är lika osäkert som de andra siffrorna. I budgeten för 2024 budgeterades t ex ett överskott på +1 miljon, bokslutet för 2024 visade ett överskott på +69 milj kr.
Kommunens nämnder ska nu se över och anpassa sina verksamheter utifrån budgetanvisningarna. Det blir ett tufft arbete. Nämnder och förvaltningar ska beskriva effektiviseringar och besparingar och hur man omfördelar och omprioriterar resurser osv. Eller som det uttrycks i underlaget:
“Det fortsatta arbetet med budget 2026 ställer krav på omprioriteringar av befintliga verksamheter. Samtliga nämnder behöver arbeta med effektiviseringar men också med att ompröva ambitionsnivåer mellan och inom befintliga verksamheter.”
Det är svårt för att inte säga omöjligt för partierna i opposition att i detta läge kunna och hinna presentera egna budgetanvisningar. Samtidigt speglar naturligtvis budgetanvisningarna de styrande partiernas politiska prioriteringar och mål. Moderaterna, Liberalerna och Vänsterpartiet deltog därför inte i beslutet. Förvånande nog gjorde emellertid Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet det.
Nästa sammanträde med kommunstyrelsen är faktiskt inte förrän den 2 april.
KS imorgon onsdag (26/2)
Dagarna går fort. I morgon onsdag sammanträder kommunstyrelsen (KS). I gårdagens inlägg (se “KS på onsdag (26/2)”) fanns dagordningen med och jag beskrev ett antal ärenden. Nu redogör jag för några till.
Kommunstyrelsen (KS) ska “rekommendera” kommunfullmäktige (KF) att anta en “social hållbarhetsstrategi”. Strategin syftar till att göra Vänersborgs kommun till ett:
“socialt hållbart samhälle, för alla som lever och verkar här, idag och i framtiden.”
Det är en mycket ambitiös målsättning som filosofer, politiker, ekonomer, teologer osv har ägnat mycket tid och tankemöda kring i hundratals år. Nu ska politikerna och tjänstepersonerna i Vänersborg ta sig an uppgiften att förändra och förbättra Vänersborgs kommun.
Det är inget fel på att ha ideal, drömmar och visioner och strategin uttrycker dem på ett tydligt och korrekt sätt. Men när de ändå inte går att förverkliga, i synnerhet inte i Vänersborgs kommun – vad är då meningen?
I strategin kan man läsa att i Vänersborgs kommun:
- “växer barn och unga upp till trygga individer med en positiv livsstil där de under uppväxten väljer bort alkohol, narkotika, doping, tobak och spel om pengar.”
- “har kvinnor och män, flickor och pojkar samma makt att forma samhället och sina egna liv”
- “är alla invånare lika i värde och värdighet, ingen människa diskrimineras eller behandlas sämre än någon annan på grund av dennes grupptillhörighet”
- “är en hållbar, inkluderande och säker kommun”
- “utgår verksamheten från invånarna”
- “beslut tas utifrån barnets bästa”
Det är naturligtvis bra om kommunen försöker fokusera på dessa frågor och har höga målsättningar, men är de inte orealistiska? Inte ens i de beslut vi fattar idag följs ju dessa målsättningar. Kommunen lyssnar knappast på invånarna, ser inte alltid till barnens bästa, har hemlösa på gatorna, invånare i arbetslöshet, extrema inkomstskillnader, trångboddhet, utslagning i skolan, våld och kriminalitet…
Är jag därmed motståndare till förslaget till “social hållbarhetsstrategi”? Självklart inte, men det finns för många dokument i kommunens servrar – och för lite verkstad.
Det finns dock en formell invändning i ärendet. Strategin har inte diskuterats i kommunens nämnder och styrelser, endast genom:
“remissförfarande där samtliga förvaltningar har fått yttra sig.”
Det är alltså inga nämndspolitiker som har varit inblandade i beredningen, bara tjänstepersoner i förvaltningarna. Det är något anmärkningsvärt kan jag tycka eftersom olika nämnder, dvs politiker, pekas ut i strategin som huvudansvariga för att det arbetas med målen och deras förverkligande.
Strategidokumentet avslutas med två korta meningar under rubriken “Uppföljning och utvärdering”:
“Strategin redovisas och följs upp årligen i ordinarie uppföljningsprocess.”
“Utvärdering sker efter halva strategiperioden.”
Det är mycket “luddiga” formuleringar. Var ska strategin redovisas, följas upp och utvärderas? Vem utvärderar?
Ärende 9 handlar om en plan för suicidprevention, eller på sätt och vis två planer. KS ska ställa sig bakom handlingsplan för suicidprevention 2021–2025 och fastställa planen för 2026–2030. Planerna har stora likheter men den senare är “uppdaterad” på olika sätt.
Kommunen har en nollvision i det suicidpreventiva arbetet och syftet är att med suicidpreventiva åtgärder minska antalet suicid och suicidförsök. Planen syftar också till att öka kunskapen om psykisk hälsa och ohälsa. Det står mycket som är bra i planerna och vad jag förstår så ligger kommunen ganska långt framme i arbetet.
Men, som vanligt, frestas jag att skriva, det är nog flera som undrar över kommunens förhållande till teori och praktik. I planen för 2026-2030 står det:
“Det är viktigt att beakta suicid i planeringen av den fysiska miljön. Detta kan göras genom att analysera risker för suicid i de befintliga miljöerna och i planeringen och byggandet av nya miljöer. Det handlar om att minska tillgänglighet till medel och metoder för självmord.”
Jag tänker naturligtvis på det beslut som fattades om skyddsräcke/skyddsnät på Dalbobron. Då var pengar viktigare än suicidprevention… (Se “KF 1 (13/9): LOV, flexlinje, mat, bro och broddar”.)
Även om detta dokument kan en viss begreppsförvirring råda. Det handlar om en plan, men är inte en plan enligt kommunens definition betydligt mer konkret? Är egentligen inte denna plan mer av en strategi? Ja, det kan man undra. Särskilt med tanke på att det i planen står:
“Utifrån dessa är fyra lokala huvudspår framtagna. Inom dessa skapas sedan konkreta aktivitetsplaner.”
Planen lyfter fram fyra huvudspår, men åtgärderna ska tas fram i andra dokument. Tas fram av vem kan man för övrigt undra…?
Det blir till att fråga.
Även nästkommande ärende, “Samhällskontrakt som arbetsform”, handlar mycket om visioner och förhoppningar. Arbetsformen, eller metoden, ska användas för uppnå ökad inkludering och människors samhällstillhörighet samt minska ojämlikhet och utanförskap. Själva arbetsmetoden samhällskontrakt innebär att:
“olika aktörer samverkar för att lösa samhällsproblem. Metoden bygger på principer som inkludering, lika villkor, gemensamt ansvar och att sätta frågan i centrum. Metoden syftar till att stärka den kollektiva förmågan att formulera problem, identifiera behov och tillvarata lokala resurser.”
Det finns även flera “tekniska” ärenden på kommunstyrelsens dagordning.
Samhällsbyggnadsförvaltningen vill stycka av fastigheten Sörbyn 8:2, Allégatan 22 i Brålanda, och sälja den del av fastigheten där byggnaden står. Det är inte vilken byggnad som helst, det handlar om byggnaden som var kommunhuset i Brålanda – den tid då Brålanda var en egen kommun. (På den gamla goda tiden som kanske några brålandabor skulle uttrycka det.)
Kommunstyrelseförvaltningen (KSF) har utfört en konsekvensbeskrivning utifrån önskemålet om avyttring. Det är enligt kommunens riktlinjer rutin när det handlar om avyttring/försäljning av kommunala byggnader. KSF:s slutsats är:
“… en försäljning av fastigheten [bör] inte genomföras innan dess att planeringen av området och en eventuell ny detaljplanering är genomförd och antagen. Att avvakta den pågående planeringen kring tågstoppet underlättar för en hållbar helhetslösning i området…”
Kommunstyrelsens beslut blir därmed sannolikt att huset inte ska säljas. Sedan kan man flika in att det är viktigt att detaljplanen över området kommer igång så fort som möjligt. Kommunen behöver en detaljplan för att alla förberedelser, och investeringar, ska hinnas med inför det kommande tågstoppet.
Samhällsbyggnadsnämnden har påbörjat investeringar som inte har hunnit bli klara inom beräknad tid. Därför behöver fullmäktige fatta ett beslut som så att säga flyttar investeringspengar från 2024 till 2025. Det är i sin ordning.
Under ett av investeringsobjekten står det:
“Vad gäller projekt för takbyte av Arena Vänersborg har större del av projektmedlen redan förskjutits i samband med MRP 2025 då upphandlingen drog ut på tiden. Prognosen var då att 2.000 tkr skulle hinna förbrukas under 2024 men på grund av ytterligare fördröjningar föreslås en tilläggsbudget om 1.955 tkr.”
Kommunen har avsatt nästan 22 milj kr för att byta tak i arenan. Trots det verkar inget företag vara villigt att åta sig uppdraget. Kan det bero på att företagen vet att 22 milj inte räcker? Att det finns betydligt fler fel på arenan än vad politikerna tror…? Och med tanke på diskussionen kring Hallevibadet (se “KF-beslut: Hallevibadet ska hyras ut”) och av Karl af Geijerstams ledare (se TTELA “Därför borde Hallevibadet rivas”): Är Arena Vänersborg säker att vistas i? Uppfyller takkonstruktionen säkerhetskraven?
I oktober 2022 lämnade Tor Wendel (M) en motion (se “Ny VA-motion från M”) om att det:
“utreds om det vore lämpligare att beslutsförslag om nya verksamhetsområden bereds av Miljö- och Hälsoskyddsnämnden istället för Samhällsbyggnadsnämnden.”
Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) ändrades en del vid årsskiftet 2022-2023, bland annat ändrades den viktiga 6 §. Miljöaspekten betonas numera betydligt hårdare än förut. Motionen bifölls i kommunfullmäktige och imorgon ska utredningen behandlas.
Från att ha varit positiv till Wendels motion har jag sedan jag läst utredningen ändrat uppfattning. Jag håller med KSF:s bedömning att det är:
“lämpligare om Samhällsbyggnadsnämnden fortsatt har det huvudsakliga ansvaret för att bereda beslutsförslag om nya verksamhetsområden.”
Det viktigaste argumentet för detta hittas i Kommunallagen 6 kap. 7 § andra stycket:
“En nämnd får inte heller utöva i lag eller annan författning föreskriven tillsyn över sådan verksamhet som nämnden själv bedriver.”
Kommunens utredning visar detta mycket tydligt. Miljö- och hälsoskyddsnämnden kan inte enligt min mening vara ansvarig för att bereda och inrätta nya verksamhetsområden och samtidigt utöva tillsyn enligt Miljöbalken på samma verksamhet. Det höll för övrigt Chat GPT med om…
KS ska föreslå KF att anta “Kommunala föreskrifter om användningen av den allmänna VA-anläggningen”. Föreskrifterna ser ok ut, men de är på en detaljnivå som är svår att bedöma. (Det går att ladda ner förslaget till föreskrifter här. Ändringar från tidigare föreskrifter är markerade med gult.)
Det ska även ske en revidering av kommunens avfallsföreskrifter. Kommunstyrelseförvaltningen (KSF) har yttrat sig om förslaget till föreskrifter. Jag förmodar att föreskrifterna kommer att beslutas i ett senare skede när samhällsbyggnadsnämnden är klar med revideringarna.
Kommunstyrelsen ska besluta att anta “Medborgarlöfte i Vänersborgs kommun 2025-2026”. Medborgarlöftet utgår från den överenskommelse som slutits mellan Vänersborgs kommun och Polisen. Prioriteringen i år och nästa år är:
- “Rikta åtgärder mot normbrytande beteende bland ungdomar och unga vuxna i riskzon för att bli brottsaktiva.”
- “Rikta åtgärder mot brottsaktiva ungdomar och unga vuxna.”
- “Utveckla samarbetet med föreningsliv och civilsamhälle.”
Kommunstyrelsen ska bevilja, är det tänkt, Fastighets AB Vänersborg (FABV) en tillfälligt utökad checkkredit på 15 milj kr. Beslutet ska gälla tills om- och tillbyggnationen av fastigheterna på Hunneberg är klara, dvs till den 31 mars nästa år.
Fastigheten vid Hunneberg diskuterades mycket när FABV köpte Bergagården av Sveaskog. Det fanns de som varnade för de kommande kostnaderna. Det är, förutom renoveringar av byggnaderna, en samhällsmast för mobiltäckning, VA-anslutning, fiber mm. Vad blir kostnaderna för FABV? Och vilka inkomster har bolaget för att täcka kostnaderna?
I FABV:s bolagsordning står det i § 6, “Kommunfullmäktiges rätt att ta ställning”:
“Kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun ska få ta ställning till beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt, innan bolaget fattar beslut i frågan.”
Börjar inte kostnaderna bli så stora att de är av “större vikt”? Och när jag ändå har bolagsordningen framme på skärmen. I § 4 står det att ändamålet med bolagets verksamhet är följande:
“Bolaget ska bedriva sin verksamhet utan vinstsyfte i avsikt att stödja utvecklingen av ett starkt affärs- och näringsliv i Vänersborgs kommun som grund för sysselsättning och goda levnadsbetingelser.”
Halle och Hunneberg har stora värden för kommuninvånarna och turisterna, men vilken betydelse har bergen egentligen för ett ”starkt affärs- och näringsliv” i kommunen?
Kommunfullmäktige ska anta ”Biblioteksplan 2025-2028 Vänersborgs kommun”. Imorgon ska kommunstyrelsen besluta att förslaget ser helt ok ut.
Det var ett långt blogginlägg, till och med längre än vanligt. Men så blir det antagligen också ett tämligen långt sammanträde med kommunstyrelsen imorgon.
Anm. Du kan läsa om kommunstyrelsens beslut här – ”Kommunstyrelsens beslut (26/2)”.
KS på onsdag (26/2)
I övermorgon, onsdag den 26 februari, är det dags för kommunstyrelsen (KS) att åter samlas.
Det är som vanligt en hel del att läsa på och sätta sig in i för ledamöter och ersättare. Underlaget denna gång är på 470 sidor. Ibland kan ledamöterna “hoppa över” en del sidor av mindre vikt vid inläsningen. Denna gång upplever jag dock att det var betydligt färre sådana sidor. (Kallelsen med underlagen kan laddas ner här.)
Dagordningen har följande utseende:
Sammanträdet inleds som vanligt med ett antal muntliga föredragningar. Kommunstyrelsens ledamöter och ersättare kommer att få information om “Utredning om var nya verksamhetsområden ska beredas”, 
“Förslag till Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2026-2028”, “Uppdragsavtal för Kunskapsförbundet Väst 2025”, “Begäran om ägartillskott för utbildning i Svenska för invandrare 2025”, “Antagande av Social hållbarhetsstrategi 2030”, “Begäran från samhällsbyggnadsnämnden om tilläggsbudget och omfördelning av investeringsbudget 2025” och “Kommunstyrelsens verksamhetsberättelse 2024”. Dessutom är en skriftlig 
information bilagd om “Förvaltningarnas resultat i enkäten om förhållningssätt mellan förtroendevalda och förvaltningsorganisation”. Den återkommer jag till i ett senare blogginlägg.
Kommunstyrelsen ska fastställa verksamhetsberättelsen för 2024. Det är som vanligt tjänstepersonerna i förvaltningen som upprättar förslaget. Alla nämnder och styrelser har en förvaltning bakom sig som bland annat utreder och förbereder alla politiska ärenden och också verkställer dem efter politikernas förhoppningsvis kloka beslut. Kommunstyrelsens förvaltning är kommunstyrelseförvaltningen, ofta förkortad KSF. Kommunstyrelseförvaltningen ser ut så här:
Kommundirektören är förvaltningschef för kommunstyrelseförvaltningen (KSF). KSF är trots flera strategiska uppgifter en förhållandevis liten förvaltning. Budgeten ligger kring 100 milj kr, vilket motsvarar ca en femtedel av
kommunstyrelsens totala budget. (I den totala budgeten ingår pengar till bland annat Kunskapsförbundet Väst, ca 260 milj kr, och Räddningstjänsten, ca 43 milj kr.) Personalkostnader utgör huvuddelen av förvaltningens budget.
Verksamhetsberättelsen innehåller, precis som nämndernas, en målavstämning med diverse färgade ploppar. 
Av de 10 förväntade resultaten är 6 uppnådda (gröna), 3 delvis uppnådda (gula) och en inte uppnådd (röd). Den röda ploppen var “Andelen gymnasieelever med examen inom 4 år ska öka”.
De uppnådda förväntade resultaten för 2024 var “Invånarnas möjlighet till delaktighet ska öka”, “Den sociala hållbarheten ska öka”, “Andelen invånare som är nöjda med kommunens information för att minska personlig miljö- och klimatpåverkan ska öka”, “Nöjd-kund-index (INSIKT) ska öka”, “Sjukfrånvaron ska minska” och “Attraktiviteten som arbetsgivare ska öka”. Jag har dock några funderingar på två av dessa uppnådda mål. “Invånarnas möjlighet till delaktighet ska öka” får alltså en grön plopp trots att delaktighetsindex (se “Medborgarundersökningen 2024”) landade på 61, en nedgång från förra årets 69. Det var liknande med “Vänersborgs kommun har en god service och hög effektivitet gentemot våra invånare och företag”. Resultatet uppnåddes delvis, trots att:
“Andel svarande som anger att de upplevt ett bra bemötande vid kontakt med tjänsteperson i kommunen sjunker och är 81,3% 2024 jämfört med 87,5 % 2022 i medborgarundersökningen.”
Min uppfattning är att kommunstyrelseförvaltningen är en kompetent och mycket professionell förvaltning.
TTELA hade för några veckor sedan, 26 januari, en artikel om en ny brandstation (se “Här kan Vänersborgs nya brandstation byggas”). Jag ser på ärende 6 “Fastighetsinvesteringar för kommunstyrelsens behov 2026-2028” att det är avsatt 15 milj kr för markinköp år 2025 för en ny räddningsstation i centrala Vänersborg. Sedan föreslås det att 2 milj kr avsätts 2028, 40 milj kr 2029 och 53 milj kr 2030. En ny brandstation beräknas alltså kosta totalt 110 milj kr.
Ovanstående ärenden ska avgöras i KS, dvs de ska inte vidare till kommunfullmäktige. Det ska inte de två ärendena om Kunskapsförbundet Väst heller.
I höstas undrade jag om kommunerna, Trollhättan och Vänersborg, insåg läget för Kunskapsförbundet. Det handlade om allt fler ansökningar om en plats på SFI hos friskolan Braheskolan i Trollhättan. (Se “Inser kommunerna KFV:s läge?”.) Det var i huvudsak internationella studenter från Högskolan Väst som ansökte. Kommunerna insåg läget. De skjuter till sammanlagt 7,7 milj kr till SFI-undervisningen. Vänersborg del av pengarna är dock bara 300.000 kr. (Se också TTELA “Fler internationella studenter drar upp kostnaden för SFI i Trollhättan”.)
Kommunstyrelsen ska även godkänna ett upprättat förslag till uppdragsavtal för vuxenutbildning 2025. Och som bekant är det Kunskapsförbundet som ansvarar för vuxenutbildningen. Uppdragsavtalet innebär att Vänersborg beställer utbildning av Kunskapsförbundet utifrån de behov som man anser sig ha. Trollhättan gör likadant och allt sker i samarbete med förbundet – även kommunernas socialförvaltningar är med i diskussionerna.
Vänersborgs kommun beställer vuxenutbildning i år för totalt drygt 40 milj kr. Då är statsbidrag inräknade. Det är viktiga och nödvändiga pengar. Vi ska komma ihåg att arbetslösheten i kommunen ligger på 7,1% och att andelen långtidsarbetslösa utgör ca 41% av de arbetslösa. De personer som inte har gymnasieexamen utgör ca 38% av de arbetslösa i Vänersborg.
Jag ska avsluta detta inlägg med ytterligare ett ärende som beslutas slutgiltigt av kommunstyrelsen, “Ansökan från kultur- och fritidsnämnden om medel till lovaktiviteter 2025”. Förslaget till KS är att bevilja ett tilläggsanslag på 400.000 kr.
Kultur- och fritidsnämnden tänker använda pengarna för att bidra till en meningsfull fritid för barn och unga under samtliga skollov 2025. De sökta medlen ska särskilt gå till extra insatser på Torpaområdet för att komplettera förvaltningens befintliga lovverksamheter runt om i kommunen. Nämnden vill genom att skapa ett aktivt fritidsliv:
“verka för inkludering, med särskild tyngdpunkt på flickor som enligt invånardialogen i mindre utsträckning har ett aktivt fritidsliv.”
Det vill med all säkerhet KS också.
Det finns fler ärenden som ska avgöras av KS, men också många som ska vidare till kommunfullmäktige. Kanske hinner jag skriva några rader om dessa ärenden imorgon.
PS. Jag beskriver fler ärenden i blogginlägget ”KS imorgon onsdag (26/2)”.
Anm. Du kan läsa om kommunstyrelsens beslut här – ”Kommunstyrelsens beslut (26/2)”.
KS (3): P-hus, flyg & en mast mm
Det var ett långt sammanträde med kommunstyrelsen (KS) i onsdags. Det tog tid att beta av dagordningens 24 ärenden och ett antal informationspunkter. Jag har tidigare beskrivit två ärenden, uthyrning av Hallevibadet (se “KS (1): Hallevibadet”) och avtalet med Forum Vänersborg (se “KS (2): Forum Vänersborg”). Nu är det läge att redovisa övriga ärenden. (Jag har redan gett en beskrivning av bakgrunden till de andra ärendena och vad de handlade om i ett blogginlägg före sammanträdet – se “KS: Från Hallevibadet och flygplatsen till Forum Vänersborg och Röda Korset”.)
KS skulle godkänna ett köp av del av fastigheten Fregatten 22 på Lilla Vassbotten/Södra Sanden. Det var inte ett helt enkelt ärende. Den del av Fregatten 22 som kommunen tänker köpa är en relativt liten tomt på 3.700 kvm. För dessa kvadratmeter ska kommunen betala 13 milj kr. Det är ett högt pris för marken, och då hade kommunen ändå prutat ner priset från 18 miljoner.
Det hade inte skett några oberoende värderingar av tomten, men hela Södra Sanden har värderats och den värderingen applicerade man på fastigheten. Priset var rimligt fick KS-ledamöterna veta. Det var nämligen inte själva marken som kommunen betalade för, det var byggvärdet. Man får nämligen bygga upp till 5 våningar på tomten. Och kommunen tänker så småningom bygga ett parkeringshus på den. Inga beslut har fattats om P-huset, men den nya och längre perrongen på järnvägsstationen beräknas vara klar år 2027, och då bör P-huset stå klart fick ledamöterna reda på. Den nya perrongen byggs på en del av den nuvarande parkeringsytan. Så snabbt som möjligt vill förvaltningen därför göra en grusplan på tomten med 50-80 P-platser.
Det var enligt uppgift inte särskilt mycket föroreningar i marken. Oljan, som jag skrev om i en tidigare blogg (se “KS: Från Hallevibadet och flygplatsen till Forum Vänersborg och Röda Korset”), fanns på andra delar av fastigheten Fregatten 22.
Bo Carlsson (C) pratade om att det var “chansartat” med alla stora kommande investeringar på Södra Sanden. Carlsson pratade om 250 milj kr. Jag flikade in att om det bara blev 250 milj kr i investeringar på Sanden skulle kommunen kunna skatta sig lycklig. Bara P-huset skulle kunna kosta 250 milj. Sedan har vi alla föroreningar och inte minst översvämningsriskerna… Jag undrar om kommunen hamnar under miljarden. Det gäller att investera etappvis, menade ordförande Benny Augustsson (S).
Sverigedemokraterna begärde återremiss. De vill komplettera ärendet med en oberoende värdering av tomten på fastigheten. Jag avstod från att delta i beslutet. Ärendet kommer snart till kommunfullmäktige och tills dess får Vänsterpartiet diskutera igenom ärendet ytterligare en gång.
Jag avstod också på ärendet “Svar på motion om att införa resegaranti i färdtjänsten”. Även detta ärende ska beslutas i kommunfullmäktige och då får motionären Ida Hildingsson (V) själv argumentera för varför inte motionen ska avslås, som kommunstyrelsen föreslog.
KS tänkte avslå medborgarförslaget om att avskaffa Vattenpalatset Vänerparken AB:s bokningskrav för besök på helger. Ordförande Augustsson meddelande dock på morgonen att Vattenpalatset hade beslutat att göra just detta. Ärendet utgick därför från dagordningen.
KS röstade med stor majoritet ja till att bevilja Fyrstads Flygplats drygt 2 milj kr för 2025. Vänsterpartiet och Miljöpartiet avstod från att rösta.
Samhällsbyggnadsnämnden beviljades nästan 15 milj kr i investeringsbudgeten för att se till att en samhällsmast uppfördes på bergen. Beslutet gäller bara under förutsättning att:
“Västra Götalandsregionen beviljar kommunens ansökan om medfinansiering.”
Eftersom det handlade om mycket pengar så var några frågor om kostnaderna på sin plats. Varför var det så dyrt och gick det inte att använda Starlink eller dra fiber i samband med att det grävs för VA-ledningar till Bergagården? Det gick inte, inget av det. En samhällsmast måste uppföras för att det ska bli täckning på hela bergen. Det var inte heller intressant för kommersiella aktörer att uppföra master på bergen. Ärendet beslutas slutgiltigt i KF.
Lokalförsörjningsunderlaget 2026-2035 sammanfattar:
“samtliga lokalbehov inom kommunens nämnder, redovisar nämndernas nuvarande lokalkostnader och lokaleffektivitet i relation till principerna i ”Lokalförsörjningspolicy” för att säkra att kommunens resurser används på ett hållbart och effektivt sätt.”
KSAU:s (kommunstyrelsens arbetsutskott) majoritet, dvs 2 M + 1 SD, ville återremittera lokalförsörjningsunderlaget. Det ville inte S+C. Och ordförande Augustsson (S) konstaterade snabbt på sammanträdet att om det blir återremiss så kommer ärendet inte tillbaka förrän i juni. Och det är alldeles för sent eftersom underlaget ska ligga till grund för MRP 2026. Augustsson nästan vädjade när han sa att om det finns önskemål om kompletteringar i underlaget så är tjänstepersonerna lyhörda och ändrar till nästa år.
Det blev en diskussion mellan framför allt Augustsson och Lena Eckerbom Wendel (M). Eckerbom Wendel menade att KS måste få veta nuvarande lokaleffektivitet. Det finns tomställda kommunala lokaler som kostar pengar och nämndernas behov måste prövas mot dessa. Kommunen borde också bli bättre på samutnyttjande. Som det är nu ser nämnderna bara till sina egna behov och inte till helheten. Augustsson höll inte riktigt med om denna beskrivning. Eckerbom Wendel menade vidare att en återremiss inte skulle inkräkta på budgetarbetet.
Det finns en grupp av enbart tjänstepersoner från olika förvaltningar som arbetar med lokalförsörjning, den så kallade ”Lokalförsörjningsgruppen”. Det känns som om det är viktiga frågor och diskussioner som avhandlas i denna grupp. 
Det bör finnas anteckningar från dessa möten tyckte Eckerbom Wendel. Överraskande nog, tyckte jag, höll samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) med:
“Jag saknar också protokoll från gruppen.”
Min slutsats av diskussionen blev att Moderaterna borde skicka sina synpunkter till de tjänstepersoner som arbetar med lokalförsörjningsunderlaget så att de kan revidera eller komplettera underlaget nästa år.
Det blev votering och det blev Vänsterpartiet (dvs jag) som avgjorde omröstningen. Med röstetalet 8-7 blev det ingen återremiss.
KS antog både den nya Cykelstrategin och Riktlinjen för klimatstyrande möten och tjänsteresor. Det blev ingen diskussion. Det blev dock en ändring i riktlinjen där en annorlunda definition på tjänsteresa skrevs in i dokumentet:
“Tjänsteresa definieras som en resa som arbetsgivaren beordrat/godkänt för att genomföra arbete på annan plats. Arbetsplatser som är ambulerande, och det i utförandets natur ingår att förflytta sig, omfattas inte av tjänsteresa som definition.”
För övrigt ansåg inte KS att riktlinjen öppnade för fler flygresor som jag befarade. (Se “KS: Från Hallevibadet och flygplatsen till Forum Vänersborg och Röda Korset”.)
Samtliga andra ärenden beslutades enligt de förslag som låg på bordet. (Vill du veta mer om ärendena så läs gärna nyss nämnda blogginlägg.)
Kommundirektören informerade om enkäten “Förhållningssätt förtroendevalda – tjänstepersoner”. (Det finns många blogginlägg om den här “utbildningen” – se det första “Politiker och tjänstemän 1: Allt OK”.) Det visade sig dock att bara resultaten för kommunstyrelsen och kommunstyrelseförvaltningen redovisades. Jag reagerade på detta och ville att alla nämnders enkäter skulle redovisas. Alla nämnder och förvaltningar hade ju genomfört enkäten. (Magnus Ekström (KD) höll för övrigt med.) Hur skulle KS och andra kunna utvärdera den förtroendekris som den “första” ursprungliga enkäten strax före sommaruppehållet förra året i KS visade (se “Politiker och tjänstemän 2: Inte alls OK”) om inte all fakta redovisades?
På sammanträdet den 9 oktober gav jag uttryck för att de nya enkäterna och undersökningarna inte skulle få skymma de svar som ledamöterna i KS lämnade före sommaren. Nu blev det typ ännu värre, KS skulle inte ens få reda på resultaten av dessa enkäter. Tänker de styrande begrava frågan om förtroendekrisen? Det slutade med att jag i varje fall skulle få enkätsvaren från de olika nämnderna.
Till sist kan jag meddela att kommunens preliminära bokslut visar att kommunen förra året gjorde ett överskott på 69 miljoner kr.
KS (2): Forum Vänersborg
Kommunstyrelsen (KS) sammanträdde som bekant i onsdags, den 29 januari. Dagen efter beskrev och kommenterade jag ett av de ärenden som behandlades – se “KS (1): Hallevibadet”. Ett annat ärende, som tilldrog sig ett visst “extra” intresse, var ärendet “Avtal för Forum Vänersborgs Stad Ekonomisk förening 2025”.
Kommunstyrelsen skulle godkänna upprättat avtal för Forum Vänersborgs Stad Ekonomisk förening. Det första avtalet mellan kommunen och Forum Vänersborg tecknades redan 2016. I avtalet ingick då ett bidrag från kommunen till Forum på 650.000 kr per år. Den 1 januari 2022 ingicks ett nytt avtal och det skedde då en höjning av bidraget till 750.000 kr. Bidraget uppräknades årligen enligt KPI (konsumentprisindex). I det nya avtalet som KS skulle ta ställning till i onsdags hade bidraget höjts ordentligt, till 1.122.500 kr (inklusive moms) med årlig uppräkning enligt KPI.
Jag ställde frågan om orsaken till den stora höjningen. Det berodde på, menade ordförande Benny Augustsson och de två andra kommunalråden, att åren hade gått utan någon nämnvärd uppräkning. Jag undrade också om det var vanligt att föreningar får moms i samband med bidrag. Det är det naturligtvis inte, men ingen kunde svara på varför det var så i detta fall.
Det skedde även en del andra förändringar i årets avtal. Forum Vänersborg ska i fortsättningen:
“verka för en levande och attraktiv stadskärna med ett riktat fokus på att stärka marknadsföringen av stadskärnan”
Jag ställde ytterligare en del frågor om Forum Vänersborg, bland annat varför det bara handlade om stadskärnan och inte “tätortskärnorna” i Brålanda och Vargön. 
Det har det funnits skrivningar om i avtalet tidigare, dock inte alltid. Beskedet var att andra tätorter hade visat föga intresse. Och i Brålandas fall är Företagarföreningen i Brålanda medlem i Forum och, sades det, inte haft några avvikande uppfattningar om avtalet. Jag frågade om t ex Brålanda företagarförening skulle få bidrag om föreningen ansökte om pengar för att verka för en levande och attraktiv “tätortskärna” i Brålanda. Det var en hypotetisk fråga, eftersom ingen hade ansökt om pengar. Däremot hade tomteparaden fått bidrag.
De flesta politiker utanför kommunstyrelsens presidium har dålig koll på Forum Vänersborgs verksamhet. KS har inte fått några verksamhetsplaner, utvärderingar, verksamhetsberättelser eller några andra dokument. Kommunalråden prisade dock Forums verksamhet. De hade fått redovisningar två gånger om året, men slarvat med att förmedla informationen vidare. De berättade att det var mycket ideellt arbete inblandat i Forums verksamheter. Det ifrågasatte ingen, inte jag heller. Vi har nog samtliga stött på arrangemang som Forum anordnat i stadskärnan, eller varit medarrangör till, t ex muralmålningarna (Artscape), Fridamäss, Oktobermarknaden, Vinterland i Plantaget osv.
Det ska bli ändring på den bristande informationen. I det nya avtalet stadgas att en lista med prioriterade aktiviteter ska upprättas årligen och även en handlingsplan med specificerade projekt, evenemang och insatser. Det ska vidare tas fram en kommunikationsplan varje år. Under “Uppföljning och återrapportering” i avtalet står det dessutom:
“Avtalet skall följas upp två gånger per år. Vid uppföljningsmöte i april-maj skall Forum Vänersborg tillhandahålla årsredovisning och redovisning av överenskomna aktiviteter. Vid uppföljningsmöte i september-oktober skall förutsättningar för Forums budget och lista med prioriterade aktiviteter för kommande år fastställas. Parterna ska därutöver utvärdera samarbetet och om något eventuellt behöver förändras.”
Som jag ser det kommer samarbetet äntligen att formaliseras och transparensen att öka. Det är mycket välkommet, efter att Vänsterpartiet har efterfrågat det åtminstone sedan 2018. Ordförande Augustsson utlovade också att Forum Vänersborg skulle bjudas in till kommunstyrelsen för att informera om sin verksamhet.
Men jag och även några andra ledamöter hade fler frågor.
Tidigare avtal med Forum Vänersborg hade slutits även med fastighetsägarna och Vänersborgsbostäder. Förklaringen till att kommunen ensam hade slutit avtal med Forum denna gång var att de andra “organisationerna” fick sluta egna avtal med Forum. De kunde ha andra intressen av samarbetet med Forum än vad kommunen hade – och de intressena var typ inte en angelägenhet för Vänersborgs kommun. Och det lät logiskt.
Det finns representanter för kommunen i Forums styrelse. Jag undrade om det var ytterligare ett “bidrag”. Och på sätt och vis var det väl det, men tjänstepersonerna ifråga hade inte reglerad arbetstid så deras deltagande i styrelsen var inte förenat med några kostnader.
Samtliga kommunalråd menade, efter min fråga, att det var helt klart att samverkan med Forum var ett betydligt bättre alternativ än att kommunens näringslivskontor skulle utföra Forums uppdrag. Och det även om näringslivskontoret skulle få en förstärkning på drygt en miljon.
Min sista fråga gav upphov till en viss förvirring, eller kanske var det bara förvåning… Varför beslutade kommunstyrelsen i denna fråga – och inte kommunfullmäktige? Ja, men så hade det ju alltid varit, och det stämde i och för sig. Det var inte en fråga av större vikt sa någon annan.
Min uppfattning är att Forum Vänersborg gör ett bra och värdefullt arbete. Det är dessutom väldigt många företagare som är medlemmar i Forum. Det innebär att Forum blir, och är, en värdefull kontaktyta för kommunen och en “rak och enkel” kommunikationsväg mellan kommunen och företagarna. Det är viktigt.
För Vänsterpartiet är det också viktigt att Vänersborgs kommun behandlar tätorterna utanför centralorten på ett likvärdigt sätt. Kanske Brålanda Företagarförening skulle lämna in en ansökan för att testa detta…? Det är självklart också viktigt att kommunens alla föreningar och organisationer behandlas lika. Likställighetsprincipen i Kommunallagens 2 kap 3 § måste följas:
“Kommuner och regioner ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.”
Jag kan inte låta bli att tänka på Hallevibadet…
Vänsterpartiet var tveksamt till avtalet av olika skäl, som kanske framgår av texten, men även om alla svar på frågorna inte var helt nöjaktiga så röstade jag slutligen för avtalet. Min uppfattning är att jag trots allt fick hyfsat bra svar och kommunalråden gjorde ärliga försök att förklara avtalet och Forums arbete och betydelse. Som jag faktiskt själv har sett under alla år.
Vänsterpartiets uppgift blir fortsättningsvis att bevaka att avtalet och de förpliktelser som ingår i det följs under året, framför allt när det gäller insyn och information. Och att kommunen behandlar alla lika…
Det finns möjligheter att bryta eller att inte förlänga avtalet om det inte följs. Det var också ett skäl till Vänsterpartiets bifall. Men samtidigt tror jag inte att det kommer att behövas. Jag är övertygad att Forum Vänersborg kommer att fortsätta sitt arbete med att Vänersborg ska bli en:
“framgångsrik och välmående småstadskommun.”
KS (1): Hallevibadet
Onsdagen den 29 januari hade kommunstyrelsen (KS) i Vänersborgs kommun ett längre sammanträde. Det började som vanligt kl 08.30 och slutade inte förrän kl 16.04, med avbrott för en knapp timmes lunchrast.
Det var ett flertal intressanta ärenden men det finns ingen chans att beskriva dem alla i ett enda blogginlägg. Jag tänkte därför börja med det ärende som antagligen är av störst allmänt intresse, nämligen Hallevibadet.
Kommunjurist Ylva Johansson höll en längre föredragning som var mycket professionell, tydlig och lärorik för de koncentrerat lyssnande politikerna. Kommunjurist Johansson gick igenom begrepp, lagparagrafer mm som hade bäring på en uthyrning av Hallevibadet. Naturligtvis var det även en ordentlig genomgång av den utredning som hon hade utarbetat.
Det ställdes flera frågor utifrån föredragningen och utredningen. Men en politisk diskussion tog vid ganska direkt under det som egentligen var ett informationsärende… Beslutet skulle ju fattas senare, under den så kallade beslutsomgången. Det lyste redan under informationspunkten snabbt igenom var de olika partierna stod i ärendet, även om Johansson gjorde sitt bästa för att få politikerna att förstå att Hallevibadet inte borde hyras ut, dvs den uppfattning som de styrande (S+C+MP) hade förfäktat sedan länge.
Ett av juristens tyngsta argument var att Hallevibadet var i mycket dåligt skick. Det var stort sett riktigt farligt att vistas i byggnaden, både för takets skull och för de kemikalier som behövdes i en badanläggning. Det andra huvudargumentet var att det var mycket svårt för kommunen att friskriva sig från allt ansvar. Det fanns nämligen stora risker, menade hon, att ett avtal inte skulle täcka allt som skulle kunna hända. Konsekvenserna kunde då bli att fastighetsägaren, dvs kommunen, skulle få stå för en massa kostnader.
Det fanns dock möjlighet för kommunen att friskriva sig från allt ansvar. Det hade en jurist från SKR (Sveriges kommuner och regioner) fört fram och flera i oppositionspartierna höll också med. Även kommunjuristen höll med om denna bedömning, men skickade med brasklappen att ett sådant avtal var komplicerat att formulera.
Det framfördes också av de partier, som var positiva till en uthyrning, att de intresserade hyresgästerna till Hallevibadet hade en helt annan syn på byggnadens status. Den tekniska utredningen var inte så negativ angående badets skick som de styrande partierna S+C+MP ville göra gällande. Hyresintressenterna hade dessutom utfört egna inspektioner vilket lett fram till denna bedömning. Vem som hade rätt kunde kommunjuristen naturligtvis inte uttala sig om, men hon grundade sin uppfattning från de besked hon fått från samhällsbyggnadsförvaltningen. Hon tog för givet att förvaltningen hade gjort en korrekt bedömning.
Det var dessa argument som blev utgångspunkten för en längre och vidare diskussion. Diskussionen blev så “vid och bred” att både Lena Eckerbom Wendel (M) och Kenneth Borgmalm (S) menade att KS ibland hamnade utanför själva ärendet, som gällde uthyrning eller inte. Det låg nog något i det, samtidigt som det var viktigt att ventilera frågeställningarna.
Ledamöterna från framför allt socialdemokraterna (S) upprepade kommunjuristens argument men med olika infallsvinklar. Någon från S tyckte att de som ville riva badet var “sakorienterade” medan de som ville hyra ut badet var “chanstagare”. En annan undrade hur de som vill hyra ut badet värderade människoliv och fick stöd av en S-kollega som fyllde i med att en olycka med dödlig utgång skulle kunna inträffa. Och då hade politikerna i kommunstyrelsen ett moraliskt ansvar. 
En annan S-politiker kritiserade ”motståndarna” för att inte lita på kommunens utredningar. (Det var en kritik som då även torde gälla ledamöterna i samhällsbyggnadsnämnden som hade fattat beslutet att rekommendera kommunfullmäktige att hyra ut Hallevibadet.) De som ville hyra ut Hallevibadet fick också veta att de argumenterade för ett särintresse, nämligen de intresserade hyresgästerna – och inte såg till kommunens intresse.
Ordförande Benny Augustsson (S) menade att badverksamheten på Hallevibadet aldrig skulle kunna “gå runt” för eventuella hyresgäster. Det fanns ingen badanläggning i hela Sverige som gick med vinst.
Ledamöter från de som ville hyra ut badet argumenterade självklart för uthyrning.
Henrik Harlitz (M) menade att det var upp till var och en att göra dåliga affärer… Han höll med ordförande Augustsson att ingen badanläggning går med vinst. Men ville någon hyra Hallevibadet var det deras sak. Han läste också upp delar av det brev som SKR:s jurist hade skrivit om kommunens möjlighet att friskriva sig från allt ansvar. 
Harlitz var helt säker på att kommunen kunde friskriva sig. En från S tyckte ironiskt att det var intressant att en jurist från SKR hade tillfrågats istället för att lita på kommunens egna. Det intressanta är att det var en från de styrande partierna, en KD-politiker i samhällsbyggnadsnämnden, som hade ställt frågan till SKR… Det glömde jag dock att säga på sammanträdet.
Lena Eckerbom Wendel (M) ansåg att eftersom invånarna brydde sig om badet så var det en politisk fråga. Jag framförde att vi som ville hyra ut badet inte gjorde det på grund av något särintresse. Hallevibadet var en viktig fråga för Vargöborna och det var deras intresse vi ville ta tillvara. Det var nog så att S-ledamoten ansåg att kommunens intresse var detsamma som kommunhusets politikers och tjänstepersoners intresse, och inte invånarnas…
Jag reagerade också på att människoliv skulle riskeras. Det var ett fult argument. Olyckor kan hända överallt och det är viktigt att arbeta förebyggande. Alla skyddskrav gäller ju även om Hallevibadet skulle hyras ut. Jag kunde inte heller låta bli att nämna takraset på den då nybyggda arenan… Det konstaterades för övrigt flera gånger i diskussionen att de potentiella hyresgästerna hade en annan syn på Hallevibadets status.
KD hade en helt annan uppfattning. Jag, liksom samtliga andra ledamöter tror jag, förstod nog inte riktigt. KD ville nämligen att KS skulle ta ett beslut om att föreslå kommunfullmäktige att återremittera ärendet. KD:s yrkande löd:
“Kommunfullmäktige beslutar att, i väntan på att en strategi läggs fast för kommunens sim- och badanläggningar, ge Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att utreda om sim- och badverksamhet, i kommunens eller annans regi, kan bedrivas i den byggnad där kommunen tidigare har drivit Hallevibadet.”
Efter en längre diskussion mellan ordförande Augustsson, Harlitz och KD om det formella med att lägga ett sådant yrkande omvandlade KD yrkandet till ett återremissyrkande i kommunstyrelsen. Jag uppfattade dock inte riktigt den nya formuleringen, men i sak var det samma andemening.
S+C+MP yrkade på att Hallevibadet inte skulle hyras ut, med andra ord att det skulle rivas. Det var samma yrkande som de hade i samhällsbyggnadsnämnden.
Vänsterpartiet hade deltagit tämligen mycket i diskussionen och jag yrkade följande för Vänsterpartiets räkning:
“Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att hyra ut den del av fastigheten som tidigare inrymt verksamhet vid Hallevibadet, Vargön, till badverksamhet.”
Jag hann dock inte göra en karta över vilken del av fastigheten jag menade. Det får jag eventuellt göra i fullmäktige. Moderaterna och Liberalerna framförde ett fjärde yrkande:
“Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ge Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att hyra ut Hallevibadet med det förbehållet att inga kostnader i form av driftsbidrag, underhåll, ombyggnationer, renoveringar eller andra kostnader som kan uppkomma ska belasta kommunen.”
Det var dags för beslut.
Den första omröstningen gällde om ärendet skulle avgöras idag eller återremitteras som KD yrkade. Det var bara Magnus Ekström (KD) som ropade ja till återremissen. Ärendet skulle alltså avgöras idag.
Nästa omröstning gällde att hyra ut eller inte, som S+C+MP ville. Efter acklamation slog ordförande Augustsson (S) klubban i bordet för att Hallevibadet ska hyras ut.
Då återstod bara vilket beslutsförslag som skulle bli kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige – Vänsterpartiets eller Moderaternas/Liberalernas? Det var lite spännande eftersom Sverigedemokraterna hade yrkat bifall till Vänsterpartiets förslag…
Det blev votering.
Moderaternas/Liberalernas förslag fick majoritet.
Men hur gick det till?
V:s förslag fick med SD:s och MBP:s stöd 5 röster. M+L:s förslag fick 9 röster.
9 röster? Ja, det visade sig mycket, mycket överraskande att S+C+MP inte avstod, som brukligt är när ens eget förslag har röstats bort. De röstade på M+L:s förslag! De röstade alltså i praktiken på att hyra ut Hallevibadet!
Eller?
S+C+MP meddelade att de ska inkomma med en skriftlig reservation. I den ska de säkerligen förklara sitt agerande. Med tanke på att vissa nämndsordförande från S anser att man inte kan reservera sig i ett beslut som man har röstat ja till så kanske det blir ändring i denna nämnd i fortsättningen. Men det var definitivt en utvikning.
KD avstod från att rösta och reserverade sig till förmån för sitt eget förslag.
Men varför röstade S+C+MP på M+L:s förslag? Och varför lade M+L ett eget yrkande överhuvudtaget? Jag tror att det kan förklaras med formuleringen:
“…hyra ut Hallevibadet med det förbehållet att inga kostnader i form av driftsbidrag, underhåll, ombyggnationer, renoveringar eller andra kostnader som kan uppkomma ska belasta kommunen.”
Det är som jag ser det omöjligt att driva en badanläggning utan driftsbidrag från kommunen. Det innebär, fortfarande enligt min uppfattning, att det blir omöjligt att hyra ut Hallevibadet. (Och den åsikten hade ju egentligen också både Henrik Harlitz och Benny Augustsson gett uttryck för, se ovan.) Det kan i sammanhanget vara värt att nämna att Brålandabadet, som är ett utomhusbad och öppet bara på sommarmånaderna, enligt uppgift får 150.000 kr och Vattenpalatset 10 miljoner kr varje år… På samma sammanträde beviljades för övrigt Forum Vänersborg ett årligt bidrag på drygt 1 miljon, och flygplatsen 2 miljoner…
Kan jag hoppas att jag har missuppfattat förslaget från M+L…?
Ärendet ska avgöras i kommunfullmäktige den 19 februari. Vad händer då? Ska det bli fyra förslag i fullmäktige också? Ska det bli två förslag för uthyrning? Tänker KD yrka på återremiss igen? Och om återremissen faller, hur tänker KD då rösta? Och ska S+C+MP stödja M+L i en eventuellt avgörande omröstning?
Det blir ett spännande fullmäktige om tre veckor.
==
PS. Det finns mer att läsa om kommunstyrelsens sammanträde – ”KS (2): Forum Vänersborg”.
==
Det har blivit många blogginlägg om Hallevibadet:
- ”Hallevibadet” – 24 april 2023
- ”Sammandrag KS (7/6)” – 8 juni 2023
- ”KF (21/6): Hallevi, Fairtrade, laddstolpar mm” – 28 juni 2023
- ”Hallevibadet – och KD (1/2)” – 4 juli 2023
- ”Hallevibadet – och KD (2/2)” – 6 juli 2023
- ”Hallevibadet i privat regi?” – 20 juli 2023
- ”Hallevibadet – händer det nåt?” – 8 oktober 2023
- ”SBN: Hallevi, arenan, Sikhall & polisen” – 20 mars 2024
- ”SBN: Sikhall och Hallevi” – 25 mars 2024
- ”Hallevibadet och polisanmälan” – 4 april 2024
- ”Hallevibadet: Nuläget (1)” – 25 april 2024
- ”Hallevibadet: Mossbergs mail (2)” – 27 april 2024
- ”TTELA om Hallevibadet” – 7 maj 2024
- ”Hallevi: Mossberg möter förvaltningschefen” – 8 maj 2024
- ”Hallevi: Kommunen och Hundklubben” – 10 maj 2024
- ”Ska Hallevibadet bli en hundrastgård?” – 12 maj 2024
- ”Hallevibadet: Vad sysslar kommunen med?” – 14 maj 2024
- ”Hallevibadet: Vem bestämmer i kommunhuset?” – 15 maj 2024
- ”Affären Hallevi (1): Hundklubben” – 10 juni 2024
- ”Affären Hallevi (2): Utredningen…” – 11 juni 2024
- ”Hallevi: Hundar eller bad och en ny intressent?” – 30 juni 2024
- ”Hallevi: Invigning av hundrastgården” – 7 juli 2024
- ”Hallevi: Ny intressent!” – 8 juli 2024
- ”Hallevi: Hundrastgård och/eller bad?” – 8 augusti 2024
- ”Hallevibadets öde på väg att avgöras (1/2)” – 5 november 2024
- ”Hallevibadets öde på väg att avgöras (2/2)” – 7 november 2024
- ”Hallevibadets vara eller inte vara (1/2)” – 25 januari 2025
- ”Hallevibadets vara eller inte vara (2/2)” – 26 januari 2025
- ”KS (1): Hallevibadet” – 30 januari 2025
KS: Från Hallevibadet och flygplatsen till Forum Vänersborg och Röda Korset
Imorgon onsdag den 29 januari sammanträder Vänersborgs kommuns kommunstyrelse.
Dagordningen innehåller 24 ärenden och underlaget är på 859 sidor. Det är en del att läsa igenom för ledamöterna om de ska ha en chans att fatta bra och kloka beslut. Ofta hjälper det emellertid inte att bara läsa igenom. Det ska diskuteras med partikamrater och inte så sällan måste man även ta kontakt med någon person som är särskilt insatt i något av ärendena.
Dagordningen har följande utseende:
Under den första punkten döljer sig som vanligt en hel del föredragningar och information. Det blir information om Fregatten 22, cykelstrategin, resultatet av medarbetarundersökningen i kommunstyrelseförvaltningen, Hallevibadet (se “Hallevibadets vara eller inte vara”) och Öxnereds förskola.
Det blir dessutom information om ett mycket intressant ämne – “Enkät Förhållningssätt förtroendevalda – tjänstepersoner”. Det blir antagligen en presentation av de enkäter som har gjorts i kommunens olika nämnder och förvaltningar. Dessa enkäter gjordes för att få mer “kött på benen” efter att svaren på enkäten i kommunstyrelsen visade på en stor förtroendekris mellan politiker och tjänstepersoner. (Se hela 8 blogginlägg i denna fråga med start i inlägget “Politiker och tjänstemän 1: Allt OK”.)
KS ska föreslå kommunfullmäktige (KF) att avslå Ida Hildingssons (V) motion om att införa resegaranti i färdtjänsten. (Motionen kan laddas ner här.) Hildingsson yrkar på att kommunen ska ta fram en resegaranti i färdtjänsten. 
Samtliga 4 partier som är representerade i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) anser att motionen ska avslås. De menar att rätten till ersättning genom förseningskompensation redan idag är reglerad i avtal med Västtrafik. Kommunala rådet för funktionshinderfrågor (KRF) stöttar motionen och ser ett mervärde i att kommunen tar över handläggningen och hanteringen av förseningsklagomål. Det är kommunfullmäktige som fattar det avgörande beslutet den 19 februari.
Det är också tänkt att medborgarförslaget om att avskaffa Vattenpalatset Vänerparken AB:s bokningskrav för besök på helger ska avslås. Förslagsställaren menar att bokningskravet försämrar tillgängligheten och att systemet begränsar besöksantalet. Vattenpalatset går därmed miste om viktiga intäkter. Vattenpalatset självt anser att bokningskravet behövs för att säkerställa en balanserad och trygg badmiljö för besökarna.
Även medborgarförslaget om ett levande modernt och fint torg för medborgarna bör avslås anser KSAU, eftersom det redan pågår en process där framtiden för torget diskuteras. Synpunkterna i medborgarförslaget ska däremot tas med i det fortsatta arbetet med torget.
Kommunstyrelsen (KS) konstaterar i ärende 7 att nämnderna har utfört internkontroll 2024 enligt kommunfullmäktiges reglemente. Moderaterna avstod från att delta i beslutet i KSAU och gör det säkerligen imorgon också. Det gör de sannolikt även i nästa ärende där KS ska godkänna upprättad plan för granskning av den interna kontrollen i år, 2025. Jag förstår inte riktigt moderaternas hållning…
Fyrstad flygplats AB vill ha mer pengar av de fyra ägarkommunerna, Trollhättan, Vänersborg, Uddevalla och Lysekil. Flygbolaget vill ha 8,5 milj kr. (Se TTELA “Förslaget: Kommunernas miljoner hjälper flygplats i krisläge”.) Det är en ökning med 3 milj jämfört med 2024. De extra pengarna är en täckning av beräknade förluster för år 2024 och lägre nivå på statsstöd 2025 än förväntat. Vänersborgs del av pengarna uppgår till 2,042 milj kr. Det extra bidraget begärs dock bara för i år, men… Det är mycket pengar…
Barn- och utbildningsnämnden ska få 446.400 kr som kompensation för hyreshöjningar för Framtida kök åren 2023 och 2024. Det nya köket vid Torpaskolan beslutades en gång i tiden för att bland annat spara pengar. Det blev inte så…
Kommunfullmäktige bör tilldela samhällsbyggnadsnämnden 1,5 milj kr i investeringsbudget 2025 och 13,3 milj i investeringsbudget 2026 för upprättande av samhällsmast på platåbergen. Tycker KSAU. Det är också mycket pengar, men jag antar att besökare gärna vill kunna använda sina mobiltelefoner på bergen. (Det hade jag önskat när jag gick vilse på Hunneberg för ett antal år sedan…)
Öxnereds förskola ska renoveras och byggas till för sammanlagt 48 milj kr. Projektet tidigareläggs och startar i år istället för 2026. Det är egentligen bara tidigareläggningen som ska beslutas.
KS ska godkänna ett upprättat avtal för Forum Vänersborgs Stad Ekonomisk förening. Forum Vänersborg tillförs en årlig ersättning från och med 2025 på 898.000 kr exkl. moms. Det är en höjning med 148.000 kr. Bidraget ska uppräknas årligen efter KPI (=konsumentprisindex). Jag undrar om detta avtal och bidrag inte borde regleras i samband med kommunens styrdokument kring marknadsföring och sponsring. Nu ligger dessa pengar utanför “styrningen”. (Se “Sponsring – tydliga regler och riktlinjer?”.)
Det finns många synpunkter i kommunen, särskilt utanför centralorten, om dessa pengar. Det beror på att:
“I avtalet åtar sig Forum Vänersborg att fokusera på att göra stadskärnan levande och attraktiv genom att stärka dess marknadsföring.”
Å andra sidan är kanske stadskärnan viktig för att locka människor till hela kommunen… Det är i varje fall så förespråkarna för bidraget resonerar. För övrigt har parterna sett ett behov av att förtydliga olika åtaganden – och för att tydliggöra detta ska avtalet kompletteras med en årlig separat handlingsplan.
Stiftelsen Bergagården har som bekant upplösts. Stiftelsen har “ersatts” av ett kommunalt aktiebolag, Halle och Hunneberg AB. Kvarstående medel från upplösningen av stiftelsen föreslås föras över till det nya aktiebolaget. Det handlar om 255.420 kr + ränta.
Moderaterna och sverigedemokraten i KSAU beslutade att föreslå KS att återremittera ärendet “Lokalförsörjningsunderlag/behovsinventering 2026-2035”. Motiveringen var att underlaget ska sammanfatta:
“samtliga lokalbehov inom kommunens nämnder, redovisar nämndernas nuvarande lokalkostnader och lokaleffektivitet i relation till principerna i ”Lokalförsörjningspolicy” för att säkra att kommunens resurser används på ett hållbart och effektivt sätt.”
Benny Augustsson (S) och Mats Andersson (C) ville godkänna underlaget. Det blir till att lyssna noggrant på sammanträdet hur de olika partierna resonerar.
Ärende 16 handlar om en mycket aktuell och viktig fråga – “Uthyrning av fastigheten – före detta Hallevibadet”. Jag hänvisar till mina två blogginlägg i ärendet. (Se “Hallevibadets vara eller inte vara”.) Det kan dock tilläggas att under denna vecka (måndag och tisdag) har politikerna fått tre olika mail från Vargön om att Hallevibadet måste finnas kvar. Det är bra att vargöborna gör sina röster hörda. Det kan påverka politikerna…
Södra Sanden, eller Lilla Vassbotten som vi “ur-vänersborgare” kallar området, kommer att vara i behov av parkeringsplatser när den nya plattformen på järnvägsstationen är på plats. Kommunen planerar därför ett parkeringshus. Det föreslås ett köp av delar av fastigheten Fregatten 22. Förslaget till KS, som antagligen också blir förslaget till fullmäktige, är att:
“tilldela samhällsbyggnadsnämnden 15 mnkr i investeringsbudget 2025 för fastighetsförvärvet. Finansiering kan ske genom ökad upplåning.”
Det handlar återigen om mycket pengar. Och tomten är ju inte särskilt stor. Jag undrar förresten om det har skett några oberoende värderingar… Dessutom skrev TTELA angående fastighetsförvärvet (se TTELA “Planen: Stort parkeringshus på Sanden i Vänersborg”):
“Dessutom ska marken saneras innan bygget av själva parkeringshuset kan påbörjas. Kostnaden för saneringen har reglerats genom ett avdrag på köpesumman.”
Jag vet inte hur stor nedsättning kommunen fick på priset för att själv stå för kostnaden, men det känns som om saneringen kan kosta ytterligare några miljoner. I underlaget, i “Översiktlig miljöteknisk markundersökning” som ingår i förslaget till detaljplan, står det angående fastigheten:
“Inom Fregatten 22 har det i dagvattnet tidvis noterats olja och vid vissa tillfällen har dagvattnet svämmat över i brunnarna och olja har då synts ovanpå marken. Fastighetsägaren har även sugit upp olja ur dagvattensystemet ett flertal gånger.”
Man kan kanske undra om det inte finns någon annan mark på Sanden som lämpar sig bättre för parkering, även om folk får gå lite längre…
Vänersborgs kommun satsar på cykling och kollektivtrafik. 2018 antog kommunfullmäktige en cykelplan, nu ska en ny Cykelstrategi ersätta planen. Strategins syfte är att
“samla kommunens ambitioner kopplat till cykelrelaterade frågor i Vänersborgs kommun. Strategin anger kommunens grundprinciper och strategiska insatsområden för det som rör cyklingens utveckling i Vänersborg och som bidrar till att det ska vara enkelt, tryggt och säkert att cykla i hela kommunen.”
Cykelstrategin är tämligen allmän och övergripande och pekar inte ut specifika aktiviteter.
Kommunstyrelsen ska anta en riktlinje för “Klimatstyrande möten och tjänsteresor”. Riktlinjerna ska styra mot resfria möten, minimera flygresandet, innefatta miljö- och klimatkrav på fordon, reglera egen bil i tjänsten och erbjuda alternativ som cykel och bilpool:
“Resor i tjänsten ska i första hand styras mot kollektivtrafik, cykel och gång när det fungerar, och flygresandet ska hållas på så låg nivå som möjligt.”
Det rimmar lite illa kan tyckas när KS tidigare under mötet har beslutat att bevilja drygt 2 milj kr till Fyrstad Flygplats AB… Å andra sidan undrar jag om inte följande formulering i riktlinjen öppnar för fler flygresor:
“Valet av färdmedel ska även ses utifrån kostnads- och tidseffektivitet. Flygresor kan därmed nyttjas där tidsmässiga eller praktiska skäl inte medger annat.”
Kommunfullmäktige ska föreslås att anta “Riktlinje för idéburet offentligt partnerskap (IOP)”. Det är för att möjliggöra samverkan genom IOP mellan:
“Vänersborgs kommun och idéburen sektor och för att ge stöd i kommunens bedömning av när det är lämpligt att använda IOP som samverkansmodell.”
Det ställs i riktlinjen upp flera kriterier för att kommunen ska kunna ingå IOP. Socialnämnden använder för övrigt denna modell i samverkan med SonRise. (Se “SonRise och kommunen (1)”.) Nu är förslaget i ärendet som följer direkt efter att kommunen ska ingå överenskommelse med Röda Korset på samma sätt.
“Partnerskapet syftar till att samverka kring samhällets marginaliserade grupper och individer för att säkerställa ett mer stabilt och varaktigt stöd utifrån gemensamma behov och resurser.”
Kommunen ska ersätta Röda Korset i Vänersborg med 456.000 kr för organisationens insats, och Röda Korsets arbete är omfattande och beundransvärt. Överenskommelsen tecknas till en början för ett år.
Det var i stort sett alla ärenden på morgondagens sammanträde. Trots mängden av ärenden så tror jag att sammanträdet inte blir särskilt konfliktfyllt. Flera ärenden ska ju också gå vidare till kommunfullmäktige den 19 februari och beslutas där.
I övrigt är veckan fylld med sammanträden med budgetberedningen. Det är ledamöterna i KSAU tillsammans med gruppledarna för de partier som inte är representerade i KSAU som idag tisdag har börjat arbeta med budgeten för 2026. (Se Vänsterpartiets webbplats “Avgående och tillträdande – ovanligt och lovande”.)
Hallevibadets vara eller inte vara (2/2)
Anm. Detta inlägg är en direkt fortsättning på blogginlägget “Hallevibadets vara eller inte vara (1/2)”.
Kommunstyrelseförvaltningen (KSF) har även läst äldre utredningar och intervjuat tidigare anställda vid Hallevibadet.
Utredningen handlar i detta avsnitt om Hallevibadets inre skick och räknar upp en rad misstänkta tveksamheter och brister i byggnaden. Det gäller systemet för vattenbehandling, styrsystemet för rening, reservdelar, överloppsrännornas återledning, ventilation och avfuktningsaggregat, betongplattor, sättningsskador, arbetsmiljön och skyddsutrustning. Om allt det stämmer som beskrivs i utredningen undrar man faktiskt hur Hallevibadet kunde vara i drift ända fram till 2023…
Kommunstyrelseförvaltningen återger även resultaten av de tillsyner som miljö- och hälsoskyddsnämnden har genomfört på Hallevibadet under tiden som badet var igång. Badet har fått ett flertal anmärkningar, men inga av den karaktären att Hallevibadet skulle stängas.
KSF drar följande slutsats av Hallevibadets status:
“Ovan angivna osäkerheter och brister talar enligt Kommunstyrelseförvaltningen bedömning för att det av säkerhetsskäl är olämpligt att hyra ut byggnaden i dess nuvarande skick. Särskilt med avseende på att bygganden vid en eventuell uthyrning ska användas för allmänna ändamål i syfte att allmänheten ska vistas i byggnaden.”
Det ska dock återigen framhållas att slutsatsen är dragen utifrån de “gamla utredningarna”, dvs de utredningar som låg på bordet redan när samhällsbyggnadsnämnden den 24 oktober 2024 fattade sitt beslut om att rekommendera uthyrning av Hallevibadet. (Se “Hallevibadets öde på väg att avgöras (2/2)”.)
Jonas Mossberg har som sagt läst utredningarna och faktum är att han fortfarande är intresserad av att hyra och driva Hallevibadet. Han menar att badet är i bättre skick än vad kommunen vill påskina. Han har i flera av sina mail till samhällsbyggnadsnämnden och samhällsbyggnadsförvaltningen kommenterat badets status och vad som behöver åtgärdas. Hans synpunkter kan sammanfattas så här:
- Plattorna i badet bör bytas men detta är bara rekommendationer. De fungerar och Miljö & Hälsa har inga synpunkter angående plattorna.
- Linern (=duk som fungerar som tätskikt) kan behöva bytas inom ett par år men den läcker inte.
- Den ”rost” som sägs vara i den lilla poolen är en missfärgning (genomfällning) från ett gammalt rör som dragits om i samband med att linern installerades och är helt ofarlig.
- Bassängen har satt sig men att det skedde redan under badets första år och sedan dess har det inte rört sig någonting.
- Styrsystemet är gammalt men Mossberg har kontakter i branschen som gör att det går att få tag i reservdelar.
- Det går att byta ut programvaran och ”hjärnan” (PLCn) till en kostnad på runt 10.000-25.000 kr.
- Det behövs en översyn och rejäl service av ventilationsanläggningen och, för att få ner energiförbrukningen, mer lösull på befintligt i innertaket.
- Filtren behöver bytas och den nya fläkten behöver service.
- Det finns inte en rutten fasadbräda på Hallevi och fönstren är det inget som helst fel på, de kan inte och kommer inte att ramla ur.
Den andra spekulanten är Patrick Lejon. Han har dessutom jobbat på Hallevibadet i 13 år. Lejon tyckte att rapporten om statusbedömningen gav positiva signaler om badets framtida potential. Lejon genomförde också en besiktning av badet den 16 augusti tillsammans med en expert som har lång erfarenhet på området, en inspektör med högsta behörighet. Han har bland annat ansvarat för stora byggnationer i Sverige och Danmark. Inspektören menade att badets skick inte var så dåligt som det hade gjorts gällande. Även Patrick Lejon är fortfarande mycket intresserad av att driva Hallevibadet vidare…
Det är naturligtvis svårt för en byggnadsteknisk novis att avgöra Hallevibadets “tekniska status”. Men man får onekligen intrycket att samhällsbyggnadsförvaltningen inte har tagit reda på alla fakta. Istället tycks det som om flera omdömen och slutsatser är gissningar grundade på antaganden och ibland till och med felaktiga fakta. Bristerna i samhällsbyggnadsnämndens underlag har automatiskt följt med till kommunstyrelseförvaltningens utredning.
Den sista delen av utredningen, som upptar ungefär hälften av rapporten, handlar om juridik. Det handlar om den frågeställning som James Bucci (V) gav uttryck för i en intervju med TTELA den 28 oktober, efter samhällsbyggnadsnämndens beslut om att hyra ut badet (se TTELA “Trots riskerna – politiskt ja till att hyra ut Hallevibadet”)
“jag landade ändå i beslutet att hyra ut badet under förutsättning att det går att upprätta ett avtal som friskriver kommunen från ansvar om något tekniskt system havererar.”
Utredningen handlar slutligen om Vänersborgs kommun kan upprätta ett avtal som kan friskriva kommunen från allt ansvar.
Det finns många resonemang och analyser i utredningen kring förhållandet mellan hyresvärd (kommunen) och hyresgäster. Det hänvisas till lagparagrafer och domar. Det är emellertid ofta domar som det ibland är svårt att se relevansen av. Det är t ex domar om hissar, nedskräpning utomhus, containrar och plank. 
Det verkar som om utgångspunkten är att hitta argument för att dra slutsatsen att det är omöjligt eller inte lämpligt att ingå ett hyresavtal. Det argumenteras kring att hyresvärden skulle kunna bli skyldig att åtgärda problem med fastigheten trots avtal.
Samtidigt framhålls det flera gånger i utredningen att det mesta i lagstiftningen på området är dispositiv. Det innebär att parterna har möjlighet att avtala om annat, dvs det går att avtala bort lagen. Men då tycker utredningen att:
“Det är komplicerat att skriva ett avtal som i alla delar överför ansvaret för byggnadens skick på hyresgästen.”
Och om inte ett avtal är fullständigt reglerat finns det risk för att hyresvärden kan bli ansvarig för lokalens skick:
“Om avtalet är otydligt eller ofullständigt finns risk för att ansvar för byggnadens skick faller tillbaka på hyresvärden enligt den ansvarsfördelning som följer av lag.”
Det tycks som om det ändå går att avtala bort fastighetsägarens skyldigheter. Och, som jag uppfattar den juridiska redogörelsen, det verkar faktiskt vara kommunstyrelseförvaltningens slutsats, trots att det är komplicerat med avtal:
“Om fastighetsägaren vill undkomma ansvaret för ett åtgärdsföreläggande krävs att denne kan visa att hen inte har det faktiska och rättsliga möjligheten att efterkomma föreläggandet. Bevismedel kan vara till exempel ett hyresavtal som visar att ansvaret åligger en hyresgäst.”
Och det stämmer överens med vad SKR:s jurist (Sveriges Kommuner och Regioner) svarade när juristen fick frågan av Hans-Peter Nielsen (KD) i samhällsbyggnadsnämnden om “ansvarsfördelningen när det gäller lokalhyra”:
“Ansvarsfördelningen kan ske på olika sätt. Ett alternativ är att hyresvärden ”bara” friskriver sig från eget underhållsansvar. I så fall har ingen av parterna ansvar för lokalens förfall till den del friskrivning skett. En annat alternativ är att hyresvärden ”övervältrar” underhållsansvaret, helt eller delvis, på hyresgästen. Det är vanligt när det gäller inre åtgärder, men om ett helt hus eller en hel byggnad hyrs ut, är det inget som hindrar att det även gäller yttre åtgärder. Ett tredje alternativ, är att avtalet innefattar att hyresgästen ska ansvara för erforderlig förnyelse (vilket inte alltid är detsamma som underhåll). I lokalhyresavtal är det möjligt att också lägga ansvar för rena förbättringsarbeten på hyresgästen.”
Som komplettering kan nämnas att när det gäller människors hälsa eller miljön (citat från utredningen):
“I rättspraxis har fastslagits att verksamhetsutövare (=hyresgästen; min anm) är den som har faktiska och rättsliga möjligheter att vidta åtgärder mot påstådda störningar och olägenheter.”
Det är också:
“möjligt att avtala bort besittningsskyddet”
Det ser alltså ut att vara fullt möjligt att kommunen med ett ordentligt och genomtänkt avtal kan friskriva sig från i princip allting. Dessutom har ju Hallevibadet varit uthyrt/utarrenderat tidigare. Bert Karlsson arrenderar campingen på Ursand – varför skulle det inte vara möjligt att arrendera eller hyra ut Hallevibadet, igen?
Slutligen skriver KSF att:
“Felaktiga ingrepp i byggnadens konstruktion kan påverka … värdet av fastigheten som helhet.”
Har Hallevibadet något ekonomiskt värde för kommunen? Alternativet är ju att riva det…
Det pågår en stor utredning kring att bygga ett nytt badhus i Vänersborgs kommun, även om hela processen verkar ha avstannat. Utgångspunkten för ärendet Hallevibadet är att det bör finnas ett bad i Vargön åtminstone 5-10 år till, i varje fall till kommunen har byggt ett nytt badhus. Kommunen har beslutat att inte driva Hallevibadet av kostnadsskäl. Två entreprenörer, Jonas Mossberg och Patrick Lejon, är villiga att hyra/arrendera badet och driva det vidare. De har också planer på att utveckla verksamheten i området med uteservering, bangolf, beachvolleyplan, boulebana osv.
Enligt min mening kunde kommunstyrelseförvaltningens utredning lika gärna ha kommit till slutsatsen att det är okej att kommunen hyr ut badet…
Till sist en nyhet.
Samhällsbyggnadsförvaltningens chef Andreas Knutsson tänker sluta sin anställning i Vänersborgs kommun. Knutsson ska arbeta på räddningstjänsten. 
Han ska bli biträdande förbundsdirektör i det nya (eller ombildade) kommunalförbundet ”Räddningstjänsten Fyrbodal”.
==
Det har blivit många blogginlägg om Hallevibadet:
- ”Hallevibadet” – 24 april 2023
- ”Sammandrag KS (7/6)” – 8 juni 2023
- ”KF (21/6): Hallevi, Fairtrade, laddstolpar mm” – 28 juni 2023
- ”Hallevibadet – och KD (1/2)” – 4 juli 2023
- ”Hallevibadet – och KD (2/2)” – 6 juli 2023
- ”Hallevibadet i privat regi?” – 20 juli 2023
- ”Hallevibadet – händer det nåt?” – 8 oktober 2023
- ”SBN: Hallevi, arenan, Sikhall & polisen” – 20 mars 2024
- ”SBN: Sikhall och Hallevi” – 25 mars 2024
- ”Hallevibadet och polisanmälan” – 4 april 2024
- ”Hallevibadet: Nuläget (1)” – 25 april 2024
- ”Hallevibadet: Mossbergs mail (2)” – 27 april 2024
- ”TTELA om Hallevibadet” – 7 maj 2024
- ”Hallevi: Mossberg möter förvaltningschefen” – 8 maj 2024
- ”Hallevi: Kommunen och Hundklubben” – 10 maj 2024
- ”Ska Hallevibadet bli en hundrastgård?” – 12 maj 2024
- ”Hallevibadet: Vad sysslar kommunen med?” – 14 maj 2024
- ”Hallevibadet: Vem bestämmer i kommunhuset?” – 15 maj 2024
- ”Affären Hallevi (1): Hundklubben” – 10 juni 2024
- ”Affären Hallevi (2): Utredningen…” – 11 juni 2024
- ”Hallevi: Hundar eller bad och en ny intressent?” – 30 juni 2024
- ”Hallevi: Invigning av hundrastgården” – 7 juli 2024
- ”Hallevi: Ny intressent!” – 8 juli 2024
- ”Hallevi: Hundrastgård och/eller bad?” – 8 augusti 2024
- ”Hallevibadets öde på väg att avgöras (1/2)” – 5 november 2024
- ”Hallevibadets öde på väg att avgöras (2/2)” – 7 november 2024
- ”Hallevibadets vara eller inte vara (1/2)” – 25 januari 2025
- ”Hallevibadets vara eller inte vara (2/2)” – 26 januari 2025
Hallevibadets vara eller inte vara (1/2)
Den 29 januari samlas kommunstyrelsens (KS) ledamöter, ordinarie och ersättare. Det är dags för KS första sammanträde för året.
Det är många ärenden som ska avhandlas, men det är särskilt ett ärende som tilldrar sig ett särdeles stort intresse. Det handlar om Hallevibadet.
Äntligen, efter månader av passivitet och förhalanden i samhällsbyggnadsnämnden och samhällsbyggnadsförvaltningen, har alltså Hallevibadets vara eller inte vara lyfts upp till KS. Det är sista anhalten i ärendets väg till ett avgörande beslut i kommunfullmäktige den 19 februari. Det är tack vare partierna i opposition, och kristdemokraterna, som det äntligen har hänt något.
Ärendet behandlades på samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 24 oktober 2024. (Se “Hallevibadets öde på väg att avgöras (2/2)”.) Samhällsbyggnadsförvaltningen hade tagit fram två alternativa förslag till beslut:
“Förslag A: Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta att riva fastigheten som tidigare inrymt verksamhet vid Hallevibadet, Vargön.”
“Förslag B: Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta att hyra ut fastigheten som tidigare inrymt verksamhet vid Hallevibadet, Vargön.”
Socialdemokraterna och Centerpartiet röstade på att riva Hallevibadet. Den linjen har de drivit hela tiden tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen. De har gjort allt i sin makt för att förhindra att Hallevibadet blir kvar. Förvaltningschefen och verksamhetschefen (fastighet och service) vid samhällsbyggnadsförvaltningen lät sig till och med intervjuas i 
TTELA före nämndens beslut, varpå TTELA drog slutsatsen, som också blev rubriken på artikeln, “Hallevibadet kunde blivit en dödsfälla”. Jag har beskrivit detta och turerna kring Hallevibadet i ett flertal blogginlägg under de senaste snart 2 åren. (Se nedan för länkar till alla inlägg.)
Oppositionspartierna (Moderaterna avstod dock från att rösta) och Kristdemokraterna röstade för “förslag B” i samhällsbyggnadsnämnden – som då fick majoritet. De ville alltså hyra ut fastigheten.
Inför behandlingen i kommunstyrelsen har kommunstyrelseförvaltningen (=KSF) utrett frågan om det är lämpligt/möjligt att hyra ut den aktuella byggnaden i nuvarande skick.
KSF har gjort en omfattande utredning. KS-förvaltningen börjar utredningen med att titta på det juridiska, om det enligt Kommunallagen överhuvudtaget är möjligt för kommunen att hyra ut Hallevibadet. Och det är möjligt:
“Kommunstyrelseförvaltningens slutsats är att det som utgångspunkt är kompetensenligt att upplåta kommunala byggnader för drift av badanläggningar.”
Nästa fråga för KSF är om en uthyrning är i överensstämmelse med kommunens fastighetspolicy. Och det är det:
“Det framgår dock att kommunen kan äga fastigheter som upplåts till verksamhet utanför den kommunala organisationen där nyttjandet sammanfaller med ett kommunalt intresse och ligger inom ramen för den kommunala kompetensen.”
Sedan menar KSF (=kommunstyrelseförvaltningen) att en förutsättning bör dock vara att uthyrningen för allmänna ändamål kan ske på ett säkert och betryggande sätt. (Jag kan inte låta bli att notera att KSF använder ordet “bör”…)
KSF skriver sedan om bygglov. Här kan konstateras att det inte finns något bygglov på eventuella ombyggnationer av badet från de senaste 10 åren. Det diskuteras en hel del i utredningen om detta förhållande. Min slutsats av att det saknas bygglov är helt enkelt att det inte har skett något som har behövt bygglov. Det stämmer också med de uppgifter som Jonas Mossberg, en av dem som har visat intresse av att hyra Hallevibadet (den andre är Patrick Lejon), har fått från Tommy Byggare som senast utförde åtgärder på byggnaden. (Om det hade behövts bygglov innebär det i så fall att kommunen har bedrivit badverksamhet i ett svartbygge…)
KSF beskriver vidare Hallevibadets konstruktion och PBL (Plan- och bygglagen). Det ägnas en hel del utrymme åt vem som är ansvarig om något händer byggnaden eller människors hälsa – är det fastighetsägarens ansvar, dvs kommunen, eller hyresgästen/verksamhetsutövaren? Förvaltningens slutsats är inte helt tydlig:
“Bedömningen av vem som har denna rådighet ska göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet och är oberoende av civilrättsliga avtal (jfr MÖD 2005:64). Även om ett civilrättsligt avtal skulle ange att ansvaret åvilar viss part har avtalet enbart obligationsrättslig verkan (verkan mellan parterna) och saknar normalt betydelse i offentligrättsliga sammanhang utifrån det krav som lagstiftningen ställer.”
Utredningen återkommer till denna fråga senare i ett särskilt avsnitt.
Sedan följer ett längre avsnitt om Hallevibadets skick utifrån de utredningar som har gjorts. Det ska alltså noteras att KS-förvaltningen i sin utredning helt utgår från de tekniska utredningar som samhällsbyggnadsförvaltningen har låtit utföra. Det är viktigt att hålla detta i minnet. Det är också viktigt att komma ihåg att dessa utredningar låg på samhällsbyggnadsnämndens bord redan vid beslutet om att hyra ut Hallevibadet. Utredningarna var alltså en del av nämndens faktaunderlag.
De tekniska utredningarna är samhällsbyggnadsförvaltningens rapport ”Konsekvensbeskrivning Hallevibadet” från den 1 oktober 2024 (se “Hallevibadets öde på väg att avgöras (1/2)”) samt en rapport upprättad av PE Teknik och Arkitektur den 16 september 2024. KS-förvaltningen har följaktligen inte gjort någon egen teknisk utredning av Hallevibadets status.
KSF skriver:
“Baserat på antagandena om att flera delar av fackverket var starkare än vad som gick att urskilja har PE Teknik gjort bedömningen att det är rimligt att konstruktionen är optimerad för den last som gällde enligt Boverkets nybyggnadsregler då simhallen byggdes år 1991.”
Det här visar att taket är i gott skick. Tvärtemot vad TTELA skrev och cheferna sa alltså. Hallevibadet byggdes 1991 och taket uppfyller de snölastkrav som ställdes då – och det är de kraven som fortfarande gäller. Kraven från 2024 gäller inte gamla byggnader, och “hyresspekulanten” Jonas Mossberg ställde i ett mail till samhällsbyggnadsnämnden den 20 oktober 2024 den retoriska frågan:
“om kommunen ställer samma krav på taken för övriga kommunala byggnader som t ex kommunhuset, ishallen och Arena Vänersborg som på Hallevibadet…”
Det ska kanske kommunen fundera på. Kommunen ska ju behandla alla lika…
KSF fortsätter i samma avsnitt:
“Av utredningsrapporten framgår vidare att den ändring/ombyggnation som genomfördes av bassängbyggnaden omkring år 2020 (2018) – då i huvudsak kanaldragningen för ventilationskanalerna ändrades, innertaket byttes och lösullsisolering tillkom ovan innertaket – kan ha medfört risk för att lasten på takkonstruktionen ökade jämfört med innan. För att kunna fastställa om den tillåtna lasten har överskridits krävs det enligt PE Teknik att en detaljutredning genomförs. Lastökningen på grund av senaste ombyggnad finns enligt utredningsrapporten ej redovisad”
Den här uppgiften reagerade Jonas Mossberg på redan i höstas. I ovan citerade mail till samhällsbyggnadsnämnden skrev han:
“Det som gjordes i samband med renoveringen var enbart att byta ljudabsorbenter, ingen isolering byttes ut och byte av ljudabsorbenter har inte ens anmälningsplikt. (bara att prata med Tommy Byggare som utförde arbetet).”
Patrick Lejon, som är den andre intressenten till att hyra Hallevibadet, bekräftar detta efter att ha pratat med de som mögelsanerade innertaken. Varken samhällsbyggnads- eller kommunstyrelseförvaltningen verkar ha kontrollerat uppgiften med Tommy Byggare.
Som sagt, det är mycket intressant om Arena Vänersborg och Brätte Ishall uppfyller dagens krav… Jag kan inte heller låta bli att tänka på att taket på Hallevibadet höll för snömassorna den 20 februari 2010, medan nybygget på idrottscentrum inte gjorde det…
Mossberg skrev i samma mail:
“Med en snöplan så finns det inga problem med taket överhuvudtaget, detta görs av många kommuner redan idag på äldre byggnader.”
Det kan väl också noteras att i den åberopade tekniska utredningen framgår det också att taket är i så gott skick att de gamla takstolarna kan återanvändas om taket skulle byggas om till 2024 års snölastkrav. Samhällsbyggnadsförvaltningen skrev i utredningen “Konsekvensbeskrivning Hallevibadet”:
“Återbruk av hallkonstruktionen bedöms som möjlig i snölastzoner mindre eller lika med snölastzon 1,5. Rostangrepp bedöms som möjligt att åtgärda och skruvade förband/kopplingar kan monteras isär utan att skada konstruktionen.”
Kommunstyrelseförvaltningen har även läst äldre utredningar och intervjuat tidigare anställda vid Hallevibadet.
Fortsättning följer i inlägget ”Hallevibadets vara eller inte vara (2/2)”.
==
Det har blivit många blogginlägg om Hallevibadet:
- ”Hallevibadet” – 24 april 2023
- ”Sammandrag KS (7/6)” – 8 juni 2023
- ”KF (21/6): Hallevi, Fairtrade, laddstolpar mm” – 28 juni 2023
- ”Hallevibadet – och KD (1/2)” – 4 juli 2023
- ”Hallevibadet – och KD (2/2)” – 6 juli 2023
- ”Hallevibadet i privat regi?” – 20 juli 2023
- ”Hallevibadet – händer det nåt?” – 8 oktober 2023
- ”SBN: Hallevi, arenan, Sikhall & polisen” – 20 mars 2024
- ”SBN: Sikhall och Hallevi” – 25 mars 2024
- ”Hallevibadet och polisanmälan” – 4 april 2024
- ”Hallevibadet: Nuläget (1)” – 25 april 2024
- ”Hallevibadet: Mossbergs mail (2)” – 27 april 2024
- ”TTELA om Hallevibadet” – 7 maj 2024
- ”Hallevi: Mossberg möter förvaltningschefen” – 8 maj 2024
- ”Hallevi: Kommunen och Hundklubben” – 10 maj 2024
- ”Ska Hallevibadet bli en hundrastgård?” – 12 maj 2024
- ”Hallevibadet: Vad sysslar kommunen med?” – 14 maj 2024
- ”Hallevibadet: Vem bestämmer i kommunhuset?” – 15 maj 2024
- ”Affären Hallevi (1): Hundklubben” – 10 juni 2024
- ”Affären Hallevi (2): Utredningen…” – 11 juni 2024
- ”Hallevi: Hundar eller bad och en ny intressent?” – 30 juni 2024
- ”Hallevi: Invigning av hundrastgården” – 7 juli 2024
- ”Hallevi: Ny intressent!” – 8 juli 2024
- ”Hallevi: Hundrastgård och/eller bad?” – 8 augusti 2024
- ”Hallevibadets öde på väg att avgöras (1/2)” – 5 november 2024
- ”Hallevibadets öde på väg att avgöras (2/2)” – 7 november 2024
- ”Hallevibadets vara eller inte vara (1/2)” – 25 januari 2025
- ”Hallevibadets vara eller inte vara (2/2)” – 26 januari 2025
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer