Arkiv
Profilklasser – nu och i framtiden
Vänsterpartiet fick ett mail häromdagen.
Mailet handlade om profilklasser och profilklassernas närmaste framtid i Vänersborg. Jag tycker att frågeställningarna och diskussionerna är så pass intressanta att jag gärna vill dela med mig av både brevskrivarens och Vänsterpartiet i Vänersborgs tankar. Och Marie Dahlins (S). Som också fick samma mail. (Det kanske är andra partier som också har fått mailet, det vet jag 
inte.)
Brevskrivaren har synpunkter på profilklasser i allmänhet:
”En 12 åring är ganska liten, ändå har de varit tvungna att ställas inför ett stort val. Det har varit jobbigt. Dessutom har vissa vågat satsa på sina drömmar och göra intagningsprovet för att visa att de är tillräckligt bra för att få en av dessa exklusiva platser i profilklasserna. Vissa har säkerligen backat av rädslan att få ett nej, du duger inte. Varför detta elittänkande, varför måste vi utsätta våra barn för detta?”
Och brevskrivaren fortsätter med ”funderingar” kring profilklassernas framtid i Vänersborg:
”Och nu skulle det efterlängtade brevet komma, resultatet av provet som barnen lagt ned all sin energi och förmåga för att genomföra. Då vänds allt upp och ned, profilklasserna kanske inte finns, utan istället kan de bli placerade i Frändefors. … Jag förstår inte hur Vänersborgs kommun kan låta uteblivna investeringsbeslut få den här effekten på barnen.”
Brevet var längre, men jag tror att jag har återgett det väsentligaste med dessa två citat. Mailet avslutades sedan med denna uppmaning:
”Ge besked till våra barn, de är värda det.”
Vänsterpartiet svarade brevskrivaren så här:
”Tack för ditt mail.
Du har två frågor, den första om profilklassernas vara eller inte vara och situationen för profilklasserna i höst.
Den första frågan om profilklasser torde vara en fråga som skulle ställas till barn- och utbildningsförvaltningen eller till resp rektor. Det är egentligen ingen politisk fråga i kommunen, eftersom det enligt lag är tillåtet att ha profilklasser. Rektorn på varje skola är den som bestämmer om det ska vara en profilklass på skolan. I Skollagen används för övrigt inte begreppet ”profilklass” utan begreppet som används är ”Elevens val”.
I Skolförordningen står det:
”Rektorn beslutar om hur utrymmet för skolans val ska användas. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta sådana beslut.”
”En huvudman som anordnar utbildning som kräver att eleverna har särskilda färdigheter i bild, idrott och hälsa, musik eller slöjd får från och med årskurs 7 använda färdighetsprov.”
Vänsterpartiet i Vänersborg kan tycka vad vi vill om detta, men det är inte upp till oss. Sedan vet vi att rektorerna har en diskussion kring ”profilklasserna”, men vi vet också att dessa klasser är väldigt populära bland elever och föräldrar. (I april 2013 så skrev Stefan denna blogg, där han gav uttryck för sin personliga syn på profilklasser, ”Profilklasser. Eller inte.”.)
Din andra fråga är däremot kommunalpolitisk. Den handlar om barn- och utbildningsnämnden ska få investeringsmedel till att renovera Idrottsgatan 7/Silvertärnan. Det har Stefan skrivit ganska utförligt om i två bloggar, ”Total förvirring om Silvertärnan!” och ”Alternativa fakta: Silvertärnan – Norra skolan”.
Denna fråga har helt enkelt inte varit uppe i kommunstyrelsen (eller kommunfullmäktige) än. TTELA har till viss del missuppfattat detta i sina artiklar. Det är kommunstyrelsens ordförande som bestämmer vilka ärenden som ska behandlas på kommunstyrelsen och av någon anledning har inte detta ärende tagits upp. Det ser inte heller ut som om frågan kommer upp i mars/april. Varför vet vi inte, eftersom det är synnerligen bråttom. Men som vänsterpartister har vi inga möjligheter att bestämma över kommunstyrelsens ordförande. Däremot försöker vi påverka med våra bloggar och vår hemsida.
Jag hoppas att du är nöjd med svaren, annars får du återkomma.”
Brevet var också, som sagt, ställt till kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S). Dahlins svar var något kortare. Hon svarade så här:
”Tack för ditt brev. Jag och socialdemokraterna, Centerpartiet och miljöpartiet står bakom det du vill.
Tyvärr styr vi i minoritet men hoppas på att någon av de andra partierna tar sitt ansvar i kommunfullmäktige den 29 mars.”
Jag vet inte om svaret från Marie Dahlin innebär att socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet står bakom allt som brevskrivaren vill. Men det verkar ju onekligen så. Och i så fall är åsikterna synnerligen intressanta, eftersom det var en av Marie Dahlins företrädare, den inte helt okände S Anders Larsson (S), som var den absolut ivrigaste förkämpen för att behålla profilklasserna i musik på Vänerparken. (Efter att Huvudnässkolan lades ner.) Trots att han enligt författningarna inte hade något som helst med saken att göra…
Den sista meningen i Dahlins svar är också mycket intressant. I synnerhet nu när Vänsterpartiet faktiskt har lagt ett tilläggsyrkande inför morgondagens sammanträde med kommunfullmäktige:
”I den reviderade investerings- och exploateringsbudgeten 2017-2021 avsätta 10 Mkr till en renovering/ombyggnad av Idrottsgatan 7 för år 2017.”
Till Marie Dahlin skulle jag därför vilja säga:
Vänsterpartiet tar sitt ansvar – precis som vi alltid gör. Nu är det dags att du tar ditt och röstar för att Idrottsgatan 7/Silvertärnan får sina investeringspengar!
.
PS. Du kan läsa hela Vänsterpartiets tilläggsyrkande i gårdagens blogg (se ”Politisk kris. Affären Idrottsgatan/Silvertärnan.”). Yrkandet diariefördes för övrigt också idag.
PPS. På Vänsterpartiets hemsida kan du läsa mer om ärendet Idrottsgatan/Silvertärnan – ”Det kanske löser sig.”
SKL:s ranking av skolkommuner
I onsdags skrev jag om skolresultaten i Vänersborg (se ”Skolresultat i Vänersborg”). Det var siffror från Skolverket som handlade om de elever som gick ur åk 9 vårterminen 2016.
Det finns mer statistik om skolsituationen i Vänersborg. SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har en stor databas, Kolada, där man kan roa sig med att hitta uppgifter om i stort sett allting som har med skolor att göra, och även annat. Siffrorna är dock från år 2015 och några kan ha ändrats sedan dess. Som t ex följderna av att oppositionen i Vänersborg drev igenom en budget för år 2016 som gav skolan 16 miljoner kronor mer än de styrandes förslag…
I Vänersborg gick 3.489 elever i en kommunal grundskola som var belägen i kommunen år 2015 och det gick 415 barn i förskoleklass. 25% av eleverna hade utländsk bakgrund, vilket var högre än för Sverige i genomsnitt (19%). De siffror som jag redovisar i det följande gäller bara de kommunala grundskolorna. Men det innebär inte att de elever som gick i fristående skolor är bortglömda. De var 471 stycken i grundskolan år 2015 och 40 i förskoleklass.
Vänersborgs kommun lägger mindre pengar på den kommunala grundskolan än riksgenomsnittet i Sverige. Den totala kostnaden för den kommunala grundskolan, inklusive förskoleklass, låg på 91.375 kr per elev i Vänersborg år 2015. I Sverige var siffran 98.416 kr. Det är en ganska stor skillnad. Anmärkningsvärt är att Vänersborg lade ut mindre pengar per elev år 2015 än år 2014, då kostnaden var 92.232 kr per elev. I Sverige ökade istället resurserna till skolan med nästan 3.000 kr per elev.
Vänersborg lade ut 870 kr per elev mindre för skollokaler. I denna kostnad ingick allt som hade med lokaler att göra, t ex värme, underhåll, städning och inventarier (ej lärverktyg). Och det är väl bra att mindre pengar gick till skollokalerna, i varje fall om lokalerna höll en bra standard och att underhållet sköttes som det skulle. Men det råder väl i och för sig delade meningar om detta…
Vänersborgs kostnader för skolmåltider var också lägre än genomsnittet för Sverige. I Vänersborg kostade skolmåltiderna 5.962 kr per elev, medan kostnaden i hela landet var 6.350 kr. Jag tycker inte att detta är något positivt, att Vänersborgs skolmåltider kostade 388 kr mindre per elev än snittet i Sverige menar jag. Förresten, kanske skulle Vänersborg kunna spara in på ketchupen som serveras till varje måltid… (Något som en LCHF:are som jag finner helt förkastligt – nästan 25% socker…)
Elevhälsans kostnader i Vänersborg är också lägre än genomsnittet i riket. I Vänersborg kostade elevhälsan 2.794 kr per elev och i Sverige 3.017 kr.
I skolan är det undervisning som är huvudsyftet. I Vänersborg kostade undervisningen, dvs framförallt lärarlöner, i den kommunala grundskolan 44.561 kr per elev år 2015. I Sverige var genomsnittskostnaden 51.754 kr per elev, dvs 16% mer än i Vänersborg. Det tycker jag är för bedrövligt dåligt. Särskilt också som kostnaderna för lärverktyg, t ex läroböcker, datorer, internetanslutning, och hyvelbänkar, låg på 2.693 kr per elev, medan kostnaderna i Sverige i genomsnitt låg på 4.226 kr per elev, dvs nästan 60% mer…
Däremot betalar Vänersborg mer för övriga kostnader än Sverige i genomsnitt – 18.578 per elev jämfört med 15.409 kr. I posten övriga kostnader ingick t ex administration, elevassistenter och personal på fritidshemmen, men också intäkter(!) av statsbidrag som avser asylsökande. Det förvånar mig att siffran för Vänersborg var högre än 
riksgenomsnittet, men det är svårt att analysera orsakerna eftersom posterna inom denna kategori är så olika. För att förebygga ”lustiga” kommentarer så tror jag inte att Vänersborgs kostnader för administration var särskilt höga, tvärtom.
SKL rangordnar slutligen kommunerna. SKL förklarar:
”Det sammanvägda resultatet innehåller nyckeltal för årskurs 9 med både faktiska resultat och modellberäknade värden som visar kommunernas resultat i relation till elevsammansättningen på skolorna i kommunen.”
Den kommunala grundskolan i Vänersborg hamnar på plats 202 (av 290 kommuner). Det här är en rankning som Vänersborg måste göra någonting åt.
Helt klart.
.
PS. Till sist en liten kommentar till min förra blogg (se ”Skolresultat i Vänersborg”). Jag skrev att jag ansåg att särskild personal skulle kunna sköta om närvarokontroll, föräldrakontakter (kring ”ordning och uppförande”), rastvakter etc. Igår (torsdag) läste jag följande i en debattartikel i Aftonbladet (se här):
”Denna modell används framgångsrikt i Frankrike. Om stök uppstår i klassrummet kan läraren kalla på elevvårdsteamet som tar hand om eleven i fråga. Även andra arbetsuppgifter som inte är undervisningsrelaterade kan övertas av elevvårdsteamet, som exempelvis rastvakt och direktkommunikation med föräldrar.”
Skolresultat i Vänersborg
På Barn- och Utbildningsnämndens sammanträde i november presenterade förvaltningen en del statistik kring betygsresultaten vårterminen 2016. Jag har fördjupat mig lite i statistiken. (Du kan hitta de statistiska källorna på Skolverkets hemsida, se här.)
Det genomsnittliga meritvärdet för åk 9 var 221,8 poäng för hela kommunen. (Meritvärdet beräknas som summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg och för 17 ämnen för elever som läst moderna språk som språkval. Betyget E ger 10 p, D 12,5 p, C 15 p, B 17,5 och A 20 p.) Årets resultat var något sämre än året innan, då meritvärdet låg på 222,1. Å andra var det bättre än 2014 då det låg på 213,1 poäng. Om vi tar bort Fridaskolan från årets resultat så var det genomsnittliga meritvärdet 214,8 poäng (se ”kommunal huvudman” nedan). Det kan jämföras med det genomsnittliga meritvärdet för hela Sverige som låg på 218,8 poäng. De kommunala skolorna i Vänersborg ligger alltså en bra bit under riksgenomsnittet.
Det genomsnittliga meritvärdet i de kommunala skolorna var 215,8 poäng år 2015. Det betyder en liten tillbakagång i år. Fridaskolan har ett mycket högt resultat, det genomsnittliga meritvärdet låg på 254,7 poäng (se ”enskild huvudman” ovan).
Andelen behöriga till yrkesprogram på gymnasiet har sjunkit något. För att bli behörig till yrkesprogram måste eleven ha minst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik och ytterligare 5 ämnen. I år var 83,4% av eleverna behöriga till yrkesprogram. Motsvarande siffra var år 2015 83,9% och år 2014 86,3%.
Även på detta område var det stor skillnad mellan de kommunala skolorna och Fridaskolan. I de kommunala skolorna var 81,7% av eleverna behöriga till yrkesprogram (80,5% år 2015), medan motsvarande siffra för Fridaskolan var 91,7%. Det måste betecknas som en tämligen stor skillnad. (I vissa andra tabeller står det att siffran för Fridaskolan är 100%.)
Det betyder att nästan var 5:e elev som lämnar en kommunal grundskola inte är behörig till ett nationellt program på gymnasiet. Och det är oroväckande… Faktiskt mycket oroväckande. Det kanske är något som de styrande i kommunen borde uppmärksamma…
75,9% av alla elever som gick ur åk 9 i våras hade minst betyget E i alla ämnen. År 2015 var motsvarande siffra 75,9% (samma alltså) och år 2014 några procentenheter lägre, 72,0%.
Återigen var det stor skillnad mellan de kommunala skolorna och Fridaskolan. Bara 72,8% av eleverna i den kommunala grundskolan fick minst betyget E i alla ämnen jämfört med 90,3% för Fridaskolan. Mer än var 4:e elev saknade alltså ett fullständigt betyg från de kommunala skolorna när de gick ur åk 9.
Det finns flera faktorer som förklarar de låga siffrorna för de kommunala skolorna. Enligt Skolverkets siffror är 16,5% av eleverna (55 stycken), som gick ur åk 9 i våras, födda utomlands.
Elever som är födda utomlands har av naturliga skäl lägre resultat, utan goda kunskaper i det svenska språket är det svårt att nå godkända resultat i alla ämnen.
Det här är emellertid inte hela förklaringen, föräldrarnas utbildningsbakgrund spelar också en väsentlig roll. Det framgår av nedanstående tabell:
Föräldrarnas utbildningsbakgrund visar sig många gånger vara ett ”socialt arv” som återspeglar sig i resultaten. (Rent statistisk är det så, även om det naturligtvis finns många individuella skillnader.) Skolan bör kunna spela en större roll för att ändra på detta, men Vänersborg har inte alltid lyckats med det…
Förutom att elevernas och föräldrarnas bakgrund spelar stor roll för kunskapsresultaten så är det i Vänersborg, precis som i övriga Sverige, också så att pojkar överlag har sämre resultat än flickor.
Det är många forskare, lärare och politiker som diskuterar varför det är en sådan skillnad mellan flickors och pojkars resultat. Det finns väl just nu inga tydliga svar. Kanske har det betydelse att alltfler pedagoger är kvinnor och att detta präglar undervisningen, kanske är flickor ”mer välorganiserade, målinriktade och jobbar mer” (Inga Wernersson, se här). Alla är nog överens om att skillnaderna i varje fall inte beror på olikheter i begåvning mellan könen.
Skolverket redovisar i sin statistik också siffror för de enskilda skolorna. Vänersborg har fyra kommunala högstadieskolor, Dalboskolan, Silvertärnan, Torpaskolan och Vänerparken. Fridaskolan är en fristående skola och den enda i Vänersborg som har ett högstadium. (Alla siffror ovan där det står ”enskild huvudman” är alltså Fridaskolans siffror.)
Så här ser resultaten ut för de kommunala högstadieskolorna:
När jag tittar på den här tabellen blir jag inte direkt upplyft. Det kanske är för att ögonen, i varje fall mina, har en tendens att titta på de lägsta siffrorna. Men det är hur som helst inga roliga siffror. Det är också en väldigt stor skillnad inom de kommunala skolorna. Och den är ännu större, självklart, om Fridaskolan tas med:
Till en del kan siffrorna förklaras med att elevernas bakgrund och föräldrarnas utbildningsbakgrund ser olika ut på de olika skolorna, men detta är mer en förklaring än ett ”försvar”. Siffrorna visar att grundskolan i Vänersborg till stor del inte har lyckats med sitt kompensatoriska uppdrag.
Ser vi till resultaten på Fridaskolan kan det konstateras att färre elever har utländsk bakgrund och att fler föräldrar har en eftergymnasial utbildning än i de kommunala skolorna. Huruvida andra faktorer på Fridaskolan spelar in, som t ex att valet att gå på Fridaskolan i sig är studiemotiverande, att pedagogiken är framgångsrik eller att lärarna sätter för höga betyg, låter jag vara osagt. Kanske är det lite av alltihop, vad vet jag.
Som politiker i kommunen kan man definitivt inte vara nöjd med vad Skolverkets statistik visar. Det är alldeles för många av de uppväxande vänersborgarna som inte får fullständiga betyg och som inte är behöriga till gymnasieskolan. All forskning och erfarenhet visar att dessa ungdomar står sämre rustade inför framtiden, det gäller både framtida yrkesmöjligheter och det psykiska välbefinnandet. Det är också en stor samhällelig och social förlust. Och det är faktiskt ungdomarna bakom dessa siffror som ska arbeta och betala skatt i Vänersborg om några år. Och det är också dessa ungdomar som ska ta över Vänersborg – det är bland dessa elever vi hittar Vänersborgs framtida kommunfullmäktige och framtida kommunalråd…
Utbildningsminister Gustav Fridolin sa för något år sedan om de elever som inte kommer in på ett gymnasieprogram (eller inte går ur gymnasiet med fullständiga betyg) att de riskerar:
”att hamna i ett livslångt utanförskap.”
Och så är det. Det är redan idag tufft för personer utan gymnasieutbildning att få jobb, och det kommer antagligen att bli ännu tuffare i framtiden.
Jag tror att många pedagoger, och rektorer, i kommunen tycker att hela skolsituationen är tämligen frustrerande. Dagligen ser de att det saknas resurser. Det behövs mer personal, inte bara legitimerade pedagoger, i skolan. Många elever får inte den hjälp som de skulle behöva. Det gäller hjälp med språket och specialundervisning av olika slag. Varje elev har ju faktiskt enligt Skollagen rätt att få det stöd som han/hon behöver för att nå godkända resultat.
Bristen på legitimerade pedagoger är ett problem, men det verkar inte som att de styrande i kommunen inser vad som krävs för att locka till sig dessa. Det är inte bara högre löner, utan också bättre arbetsförhållanden. Varför skulle inte t ex särskild personal kunna sköta om närvarokontroll, föräldrakontakter (kring ”ordning och uppförande”), rastvakter etc. Jag vet att barn- och utbildningsförvaltningen är medveten om en hel del av dessa problem, men utan ”stöd” från politikerna vid makten så kan inte förvaltningen göra så mycket.
Och varför kan de styrande inte göra något åt de problem som uppstår när kommunens budget läggs efter kalenderår och skolorna arbetar efter läsår?
Sedan har jag en egen käpphäst också, som jag har framfört otaliga gånger på denna blogg – rektorerna måste få tid till att vara verkliga pedagogiska ledare. Rektorerna måste finnas ute på fältet, i klassrummen och i korridorerna. Rektorerna måste få tid till enskilda samtal med lärare och arbetslag, där både ”piska och morot” kan behöva användas. Rektorerna måste kunna intervenera i den dagliga undervisningen. Tid skulle kunna skapas genom att särskilda intendenter, ekonomer, personalspecialister osv anställdes. Ungefär så som sker på Kunskapsförbundet Väst.
Vänersborg har stått inför ett vägval i många år när det gäller grundskolan. Tyvärr har många ledande politiker inte insett grundskolans betydelse och fel väg har ofta valts. Men än är det inte för sent att ändra färdriktning. Och det är viktigt, inte bara för statistikens skull. Det är viktigt för de enskilda eleverna och för hela kommunen. Bra skolor kan locka till sig barnfamiljer till Vänersborg, företagsamheten skulle gynnas på sikt osv.
Det är lätt att hålla med Karl-Petter Thorwaldsson och LO-ledningen när de för några veckor sedan skrev i en debattartikel i DN:
”Nu krävs ett målmedvetet arbete för att höja kunskaperna och ge alla barn samma chans. Skolan måste få mer resurser.”
Sommarlovet snart slut
Snart är sommarlovet slut för alla elever i Vänersborg. På onsdag börjar höstterminen. Och då ska förhoppningsvis allt och alla vara på plats. Både lärare och elever. Rektorer och pedagoger har jobbat intensivt under den gångna veckan med förberedelserna.
Det råder som bekant brist på behöriga och legitimerade pedagoger i vårt avlånga land. Så också i Vänersborg. Det är som det är, som man bäddar får man ligga. Läraryrket är inte vad det var en gång i tiden. En släpande löneutveckling, alltfler arbetsuppgifter och en stor portion dokumentation har gjort sitt för att skrämma bort lärarstudenter och också gamla rutinerade ”pedagoguvar”. Verkligheten talar sitt tydliga språk, bristen på lärare är ett oomstritt faktum. Förlorare är naturligtvis eleverna. Och skolresultaten i Sverige har blivit därefter…
Visst satsas det på löner, men då satsar staten bara på en utvald skara, som i och för sig har fått, och kommer att få, hyfsat rejäla lönelyft. Den skara som rektorerna väljer ut som ”de bästa lärarna” kan skatta sig lyckliga när lönekuverten kommer. De som hör till de ”sämre lärarna” känner sig inte lika lyckliga… Ofta känner de sig orättvist behandlade. Och de är ofta orättvist behandlade… Resultatet blir inte bara en stor löneskillnad lärare emellan utan också att kollegierna på landets skolor splittras upp. Vilket kan leda till att sammanhållning och samarbete blir sämre. Och det är definitivt inte till gagn för den svenska skolan.
Förhoppningsvis så kommer det i varje fall att finnas en lärare i varje klassrum i Vänersborg, även om denne inte är legitimerad. Och förhoppningsvis ska också alla elever få plats. Det blir en del nya paviljonger i kommunen inför hösten.
Sommarlovet är dock inte slut för Vänersborgs utbildningspolitiker. Barn- och Utbildningsnämnden sammanträder inte förrän den 19 september.
Vänersborgs utbildningspolitiker kommer att få en hel del att stå i under hösten. Beslut ska fattas om skolorna på Blåsut, Öxnered och Norra – läggas ner, renoveras eller byggas ut? Och ska det bli en ny skola på Holmängen? Det är några frågor som ska avgöras. Och hur blir det med Rösebo och Mulltorp? Byggnadsnämnden gav ju inte bygglov…
Det blir inga lätta beslut, det handlar om mycket pengar. Dessutom finns det väl få frågor som engagerar kommuninvånare så mycket som förskolor och skolor. Det är redan representanter från föräldraföreningar som har hört av sig…
Men en sak behöver skolorna inte oroa sig så mycket över denna termin – pengar. Kommunfullmäktige röstade ju ner de styrande partiernas (S+C+MP) budget och gav BUN 16 milj kr mer än förslaget för 2016 och ytterligare 11 milj kr nästa år.
Det har skett en del förändringar i Barn- och Utbildningsförvaltningen under sommaren. Anne-Len Kriewitz ”utnämning” till förvaltningschef var ju i och för sig klar redan innan semestrarna, men hon har lockat till sig en hel del kompetent folk. Vänersborgare som återvänder från bland annat Trollhättan. Sofia Bråberg, Tomas Granat och Hans-Joachim Ackermann ska börja (eller har börjat) i förvaltningen. Som nu förresten har flyttat till gamla Skatteverkets lokaler. (Det är ju stora problem med luften, och allergier, i kommunhuset.)
Jag får passa på att hälsa samtliga välkomna tillbaka till Vänersborg!
BUN: Blåsut och Norra
Jag har fått några reaktioner på gårdagens blogg om de centrala skolornas framtid. Och egentligen tänkte jag väl inget annat. Det är ju en stor fråga som ska avgöras och särskilt den om Blåsut skolas framtid. Barn- och Utbildningsförvaltningen förordar ju ett förslag som innebär en nedläggning av skolan. (Se ”De centrala skolornas framtid”.)
Det är tänkt att Barn- och Utbildningsnämnden (BUN) ska fatta beslutet nu på måndag. Av flera skäl så är detta emellertid, enligt min mening, inte möjligt. Som jag skrev igår så måste ju ett sådant här beslut föregås av en skriftlig riskbedömning, det är ur personalens (och elevernas) perspektiv. En sådan har inte skett. Däremot måste inte beslutet föregås av en medborgardialog. I det beslut som kommunfullmäktige fattade den 16 september förra året, om att utreda skolsituationen och den framtida organisationen, ingår ingen medborgardialog. Naturligtvis är någon form av dialog med föräldrar önskvärd, men rent formellt behövs det inte.
Många av oss har väl läst TTELA:s rapportering om utbildningsnämndens beslut att lägga ner skolor i Lilla Edet. Det beslutet överklagades ju till Förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten upphävde beslutet i utbildningsnämnden. Motiveringen var att utbildningsnämnden överskred sin befogenhet och att ett sådant här beslut skulle fattas av kommunfullmäktige. Domen överklagades till Kammarrätten, som inte beviljade prövningstillstånd av Förvaltningsrättens dom. Kommunen gick ända till Högsta Förvaltningsdomstolen, som dock meddelade den 2 juni att Kammarrättens, och därmed Förvaltningsrättens, dom står fast.
Det betyder naturligtvis att samma gäller i Vänersborg. BUN kan inte fatta ett beslut om nedläggning. Det är kommunfullmäktiges sak. Och det understryks av att kommunfullmäktige faktiskt beslutade i frågan den 20 juni 2012 och då löd den första beslutssatsen:
”att behålla de skolor vi idag har verksamhet i”
Och inte kan BUN upphäva ett fullmäktigebeslut…
När det gäller Norra skolan har några trott att det förordade förslaget också innebär en nedläggning. (Jag använder ordet, även om jag vet att många hellre vill prata om att verksamheten ska flyttas.) Så är dock inte fallet. I det liggande förslaget handlar det om renoveringar och/eller om- och tillbyggnad.
Men för att inte riskera att ha missuppfattat utredningen, ställde jag i morse frågan till förvaltningschefen om utredningen förordar att Norra skolan ska läggas ner. Svaret var kort och koncist:
”Nej”
Med detta har jag förhoppningsvis rett ut alla missförstånd och klargjort ärendet.
Sedan kan jag väl också passa på att kommentera en ”undran” från en läsare om vem som styr kommunen. Bakgrunden är att BUN hade gett förvaltningen ett uppdrag om att utreda två frågor – att göra Blåsut skola till en F-3-skola eller till en förskola. Svaret blev att lägga ner den, vilket alltså inte var ett alternativ för nämnden och inte heller ingick i utredningsuppdraget.
Jag kan förstå frågan, men naturligtvis är det politikerna som fattar beslut. Det innebär dock inte att tjänstemännen inte kan komma med synpunkter och förslag. Tror jag.
En annan läsare, i detta fall en annan politiker, undrar varför inte högstadierna ingår i utredningen. Och här har jag inget (inte här heller?) bra svar. Det hade nog varit önskvärt, men förvaltningen har inte fått detta uppdrag. Kanske skulle nämnden ge detta uppdrag.
Samtidigt händer det ju en del på högstadieområdet. Silvertärnan kommer t ex att ta emot ganska många fler elever i Kunskapsförbundets gamla lokaler på Idrottsgatan. Men visst borde kanske detta vara föremål för en diskussion i nämnden. Det skapas ju på sätt och vis en skolstruktur vid sidan om politiska beslut. Det finns också en del att diskutera kring Vänerparkens skola. Lokalerna där är ju inte särskilt ändamålsenliga. Och visst kan Dalboskolan också diskuteras. Elevantalet är inte särskilt högt.
Och så vet jag att idrottslärarna i de centrala högstadieskolorna formligen skriker efter en ny idrottshall. De har svårt att bedriva undervisning enligt läroplanen… Ja, ibland har de svårt att bedriva undervisning överhuvudtaget.
Till sist.
En tredje läsare ironiserade över att kommunen genom Fastighetsbolaget har beslutat att köpa Nuntorp för 38 miljoner kronor (exklusive lösöre) för att Hushållningssällskapet ska kunna bedriva en friskola där, samtidigt som Blåsut hotas av nedläggning…
Nu har ju inte kommunfullmäktige fattat något beslut om att köpa Nuntorp än, men jag förstår ironin… Det ligger mycket i den.
.
De centrala skolornas framtid
Innan Barn- och Utbildningsnämnden (BUN) går på semester så ska en lång rad beslut fattas på sammanträdet den 20 juni. Som förresten hålls kl 08.30 i rum 249 på Mötesplats Vänersborg, dvs Vänerparken. (Det kan vara bra att veta om det är någon i ”allmänheten” som vill besöka sammanträdet.)
Jag ska i denna blogg endast ta upp ett av ärendena, ett ärende som inte ger mig någon ro. Ärendet är nr 11 i ordningen och heter:
”Utredning av de centrala grundskolorna i Vänersborgs kommun; -Fördjupad utredning av etapp 1 i skolutredningen”
Det handlar om framtiden för Öxnered skola, Blåsut skola, Norra skolan och en eventuellt ny skola på Holmängen.
BUN har ju under våren utrett och diskuterat de centrala skolornas framtid. Nu är det dags att ta ett steg närmare konkreta beslut.
När det gäller Öxnered och Blåsut lade nämnden fram två alternativ som skulle utredas vidare. Båda alternativen innebar en fördjupad utredning kring en utbyggnad och renovering av Öxnered skola årskurs F-6, inkluderande idrottshall och fritidsverksamhet. Skillnaden var att i det första alternativet skulle det utredas om det var lämpligt att Blåsut skola gjordes om till en förskola, medan det andra alternativet handlade om att göra om Blåsut till en F-3-skola.
Förvaltningens utredning (kan laddas ner här) har landat i ett nytt, tredje alternativ – att flytta all verksamhet till en nyrenoverad och utbyggd skola i Öxnered och helt upphöra med verksamhet i Blåsut skola. Med andra ord, även om det är ett ”fult ord”, att lägga ner Blåsut skola. Istället skulle det då utredas vidare om att bygga ut befintliga förskolor och/eller bygga en helt ny förskola. Det här alternativet har förvaltningen kommit fram till skulle bli den bästa lösningen.
Utredningen har betraktat följande perspektiv:
”organisering, ekonomi, ytbehov, produktion och distribution av kost, trafiksituation, buller, lokaler och utemiljöer.”
Perspektiven är utifrån nämndens synvinkel som huvudman för förskolan och skolan. Kommunen har ju ansvar för att följa Skollag, läroplaner, Arbetsmiljölag osv. Dessutom har BUN också ett ansvar, naturligtvis, för ekonomin, t ex att bygga kostnadseffektivt så att skattebetalarnas pengar används så bra som möjligt. Det inkluderar också sådana saker som skolmats- och köksorganisation. Personalen har vidare sina rättmätiga önskemål och behov och organisationen ska fungera så bra som möjligt.
Så visst stämmer det när förvaltningen skriver att det finns fördelar ur ett organisationsperspektiv med större enheter utifrån lärarnas behörighet och legitimation. Och visst stämmer det också att större skolor kan tillhandahålla:
”de lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas vilket är ett krav enligt skollagen. Speciallokaler som behövs i exempelvis; slöjd, musik, naturorientering, idrott osv är dyra.”
Det stämmer också att trafiksituationen är svår på Blåsut skola, vilken den också är i Öxnered. Fast i Öxnered finns det bättre förutsättningar att ”ordna upp” den.
När det gäller skolgården på Blåsut, så tycks det inte som att utredningen riktigt räknar med att om det blir färre barn, om Blåsut bara blir en förskola eller en lågstadieskola, så kan antagligen modulen på området tas bort, vilket skulle frigöra yta. (Kanske läser jag utredningen fel.) Och som utredningen nämner, det finns eventuellt möjlighet att:
”koppla samman befintlig skolgård med den intilliggande lekplatsen för utvidgning av skolgården.”
Det är en rad faktorer som ska fungera utifrån huvudmannens synpunkt, och på sätt och vis kan de nog sammanfattas ganska kort – lagar ska följas och pengarna ska användas så effektivt som möjligt. Och självklart är detta utomordentligt viktigt.
Som det står i utredningen om det av förvaltningen förordade alternativet:
”Alternativet skulle innebära en förbättring ur alla aspekter.”
Men det finns ett men…
Det fattas en aspekt, ett perspektiv. Och det lär väl nämnden bli varse, när föräldrarna får reda på nämndens/förvaltningens planer… Var är föräldraaspekten, var är föräldraperspektivet?
Blåsut skola har ”alltid” legat där den ligger. Den är en del av Blåsut, en mer eller mindre omistlig del, något av ”kärnan” i stadsdelen. Barnfamiljer har flyttat till området bland annat på grund av närheten till skolan. Barnen har kunnat gå eller cykla dit själva längs småvägarna, i varje fall när de har blivit lite större. Det är liten skola, omkring 200 elever, och alla känner alla. Skolan i sig har rykte om att vara en bra skola och många föräldrar har aktivt valt att placera sina barn där. (Vilket inte på något sätt betyder att andra skolor skulle vara sämre!)
En flytt av alla barn och elever till Öxnered skola skulle till exempel innebära att det blir för långt för barn i åldern 7-10 år att kunna gå eller cykla dit själva.
Inga föräldrar har följaktligen hörts och jag tror inte heller att personalen har fått tillfälle att yttra sig. Och jag är också tämligen säker på att ingen skriftlig riskbedömning har skett, något som är ett krav i samband med att ändringar i verksamheten planeras. Vilket för övrigt ska göras innan en verksamhetsförändring av det här slaget beslutas. Jag tror inte ens att föräldrar och personal är medvetna om planerna för Blåsut skola.
När det gäller kostnaderna så räknar förvaltningen med att en renovering och utbyggnad av Öxnered skola skulle kosta drygt 175 miljoner kronor. Och det behövs under alla förhållanden en ny Öxneredsskola. Däremot finns det ingen beräkning på vad en ombyggnad av Blåsut till förskola skulle kosta, mer än att det inte bedöms vara kostnadseffektivt. Å andra sidan skulle en ny förskola i området enligt beräkningarna kosta 45 miljoner kronor.
När det gäller om Blåsut enbart ska vara en lågstadieskola säger utredningen att det då skulle bli dyrare för nämnden att både betala hyra för en ny skola i Öxnered och samtidigt ha kvar den i Blåsut.
För egen del vet jag inte riktigt vad jag tycker. Det finns som alltid för- och nackdelar, det finns som alltid olika perspektiv som ska vägas mot varandra. Jag vet bara att det skulle kännas oerhört svårt att fatta ett beslut om flytt av blåsutbarnen och nedläggning av skolan redan på måndag. Det känns inte bra att fatta ett beslut över föräldrarnas, och personalens, huvuden.
Sedan har utredningen också tagit upp Norra skolan. I förvaltningens uppdrag ingick det nämligen att även utreda en renovering och utbyggnad av denna skola.
Utredningen har kommit fram till följande slutsats:
”När det gäller Norra skolan så har förvaltningarna kommit fram till att det inte är möjligt att genomföra ombyggnad eller tillbyggnad av Norra Skolan. Därför föreslår barn- och utbildningsförvaltningen att Barn- och utbildningsnämnden beslutar att förvaltningen utreder möjligheten att bygga en ny skola på Holmängen.”
Nu menar inte förvaltningen att det skulle vara ”fysiskt” omöjligt att bygga ut Norra skolan, utan att det inte skulle vara kostnadseffektivt. Även om Norra skolan, med sitt ”Fängelse” och ”Slott” (byggnaderna kallas så i folkmun), består av fina byggnader som många tycker ska vara orörda, så tyckte till och med den gamle stadsarkitekten att det skulle vara möjligt att bygga ut skolan på ett snyggt och stilenligt sätt. (På fotbollsplanen vid sjön, på en plats bredvid där modulerna står idag.) Ja, det finns till och med ritningar/skisser på en utbyggnad. Det finns dock inga ritningar medskickade för de nuvarande alternativen, så jag vet inte riktigt hur förvaltningen tänker denna gång.
Förvaltningen menar att om Norra skolan skulle byggas ut enligt det ”mindre” alternativet, så måste också en ny skola behöva byggas. Och då skulle nämnden få dels ökade kostnader för Norra samtidigt som det skulle bli kostnader för den nya skolan. Om Norra skolan byggs ut enligt det ”största” alternativet, så skulle det ändå finnas en risk för att alla elever inte skulle få plats.
Den nya skola det pratas om föreslås ligga på Björkholmsgatan, på Holmängen.
Kostnaderna för tillbyggnad och ombyggnad av Norra skolan enligt det ”större” alternativet beräknas uppgå till drygt 129 milj kr, medan det ”mindre” alternativet, ”renoveringar och ombyggnader” som det står i utredningen, skulle kosta drygt 31 milj kr.
Vad en ny skola kostar att bygga på Holmängen vet jag inte, det står inte i handlingarna, men jag skulle gissa att den lär kosta uppåt 100-150 miljoner. (Eller?)
Utredningen tar för övrigt också upp trafiksituationen vid Norra skolan, som har ganska mycket i övrigt att önska, och att det finns brist på friytor för eleverna.
Det jag tycker är en svaghet i utredningen, det är att den bara betraktar elevsituationen i Nordstan, inklusive det nya bostadsområdet på Holmängen. Jag skulle vilja ta med Torpaområdet i diskussionen också. Den gamle förvaltningschefen hade till exempel en idé om att eleverna på Tärnan (låg- och mellanstadiet) skulle flyttas – av integrationsskäl. Varför inte då åtminstone utreda en utbyggnad av Norra skolan modell ”mindre” och en ny skola på Holmängen i samband med en avveckling av Tärnanskolan?
Som sagt, det känns inte speciellt bra att ta dessa stora och viktiga beslut redan på måndag. Det skulle nog behövas mer tid och mer dialog med berörda, både föräldrar, rektorer och övrig personal, innan ett slutgiltigt beslut kan fattas.
Och mellan oss politiker och partier. Beslutet kommer ju att avgöra den centrala skolstrukturen i många, många år framåt… Det vore bra om alla blev överens.
Dessutom vore ett snabbt beslut inte riktigt att ge den respekt och det erkännande till utredaren som den ambitiösa utredningen förtjänar.
.
PS. Jag har inte tagit med alla aspekter och fakta som finns med i utredningen. Vill du läsa den, kan du ladda ner den här.
Skolutredningen!
I förra veckan skickades handlingarna ut till barn- och utbildningsnämndens kommande sammanträde den 22 februari.
I måndags hade TTELA en stor artikel om ett av ärendena som ska tas upp på sammanträdet (se ”Stor omorganisation föreslås inom skolan”), en artikel som för övrigt följdes upp med en ny artikel två dagar senare (se ”Onsjöskolan behöver bli dubbelt så stor”), nämligen ärendet:
”Skolutredning av de centrala grundskolorna i Vänersborgs kommun”
Det tog inte många timmar efter den första artikeln förrän det kom ett utskick till alla nämndens ledamöter om ett blixtinkallat informationsmöte:
”Barn- och utbildningsförvaltningen bjuder in till ett informationsmöte gällande den skolutredning som gjorts av de centrala grundskolorna i Vänersborgs kommun. Politiker och tjänstemän deltar på mötet.”
Jag kan tänka mig att barn- och utbildningsförvaltningen hade fått ett antal telefonsamtal efter tidningsartikeln…
Så redan på söndag, dagen innan nämndsmötet, ska allmänheten få information om utredningen på Blåsut skola, i matsalen, kl 17.00. Allmänheten får alltså en föredragning av utredningen innan BUN har fått det och innan ledamöterna själva har fått tillfälle att diskutera den.
Lite ovanligt. Men inte helt fel, även om tidpunkten kan diskuteras. Det är alltid viktigt att vänersborgarna får chansen att träffa ”kommunen”, sina politiker och tjänstemän, för att få information och för att diskutera angelägna frågor.
Skolutredningen är i huvudsak en av de mest professionella utredningar som har legat på BUN-ledamöternas bord. Den tar upp organisationen av skolorna fram till år 2026. Äntligen, skulle jag vilja säga. Äntligen en utredning som blickar framåt och ställer frågan – hur vill vi att det ska se ut i Vänersborg i framtiden. Vänersborg har genom tiden haft allt för många skolbeslut som har ”skjutits från höften”. Jag tänker framför allt på nedläggningen av Huvudnässkolan och alla turer som följde efter detta.
Utredningen går utförligt igenom ”omvärldens påverkan på skolans verksamhet”. Här tar utredningen upp frågor kring befolkningsprognoser, omförflyttningar inom kommunen och migration. Ett speciellt avsnitt ägnas åt barn- och elevantalet och den prognostiserade utvecklingen.
Det kan särskilt nämnas, för att få en uppfattning om den akuta situation som Vänersborg står inför, att mellan åren 2012 och 2015 ökade antalet barn i grundskolan med totalt 614 barn. Det motsvarar två nya skolor! Den absolut största delen av ökningen hänför sig till barn i låg- och mellanstadiet (inklusive förskoleklass). Här var ökningen 578 barn.
Och elevantalet antas fortsätta att öka. Den närmaste tioårsperioden, fram till år 2026, förväntas antalet elever i låg- och mellanstadiet öka med ytterligare 472 barn, dvs nästan två skolor till… Ökningen på högstadiet beräknas bli 300 elever, ungefär en skola till…
Notera att det samtidigt sker stora elevökningar på fritidshemmen…
Elevökningen har fördelat sig olika, och kommer så att göra i fortsättningen också, mellan olika skolor. De största ökningarna hittills har skett på de centrala skolorna, dvs Mariedal, Tärnan, Norra, Blåsut och Öxnered.
En stor del av utredningen tar upp det framtida bostadsbyggandet i Vänersborg. Och här är det inte lätt att göra prognoser, men utredningen har tittat på de byggplaner som finns.
De områden som i nuläget är planerade att först börja bebyggas ligger på Holmängen, Öxnered, Onsjö, Katrinedal och centrum, ev också på Mariedal. Här räknar utredningen med att en ökning av 400 bostäder leder till en ökning av antalet barn med 300. Jag tycker att detta låter mycket, men så förhåller det sig kanske.
Sedan inventeras de befintliga lokalresurserna och utredningen går igenom skola för skola.
Och vid en genomläsning inser man snabbt att det finns andra problem än för få lokaler, även om lokalbristen är akut. Redan nu är det nämligen fullt i alla skolor i centrala staden och i Vargön. Och det har lösts genom att placera ut baracker på ett flertal skolor och att utrymmen som inte är avsedda för undervisning har tagits i anspråk, t ex skyddsrum. På några skolor har man tvingats hyra in sig i externa lokaler. Och allt detta är i sig problem.
Men problemen handlar också om att det redan i dagsläget saknas grupprum, arbetsrum för personalen, samtalsrum, tillräckligt stora matsalar och riktiga ämnessalar på flera skolor, t ex idrotts-, musik- och NO-salar. På flera skolor finns det också ett stort underhållsbehov.
Utredningen redogör också utförligt för skolans styrdokument – Skollagen refereras flitigt liksom Arbetsmiljölagen. Men även andra dokument som Sverige har åtagit sig att följa, som till exempel Salamancadeklarationen (handlar om elever och barn med särskilda behov) och FN:s Barnkonvention (om barns rättigheter).
Och det är oerhört väsentligt. Skolan styrs ju som alla vet (eller borde veta) av lagar och förordningar som kommunen är skyldig att följa.
Även svårigheterna på lärarsidan behandlas. Det gäller ju att få legitimerade lärare till alla elever. Och det är ju inte det lättaste nu för tiden. Det råder dels en stor brist på lärare, och dels står vi inför stora pensionsavgångar. Och det här samtidigt som det söker alldeles för få till lärarutbildningarna…
Som en parentes, men egentligen en oerhört viktig sådan, kan nämnas att hela situationen leder till en allt större administrativ börda för framför allt rektorerna, men också för
pedagogerna, vilket tar dyrbar tid från de egentliga arbetsuppgifterna…
Skolutredningen utmynnar i ett förslag.
Och här blir utredningen bristfällig. Är jag tvungen att erkänna…
Förslaget för framtiden presenteras kortfattat, mycket kortfattat – enbart i en tabell…
Det här är hela förslaget.
Det redovisas inga konsekvensbeskrivningar, inga riskanalyser, ingen barnkonsekvensanalys… Det finns inte heller några alternativ.
För att göra ett nedslag, den första raden, Blåsutskolan:
”Skolan slås ihop med Öxnereds skola”
Den här delen är särskilt intressant, eftersom hela utredningen egentligen startade utifrån ett medborgarförslag från föräldrar vid Blåsut skola. Och i det medborgarförslaget önskade undertecknarna att bland annat följande krav skulle uppfyllas av utredningen:
”Att det i utredningen skall belysas flera alternativ på hur skolsituationen kan lösas samt att i vart fall följande alternativ skall utredas:
- en utbyggnad av Blåsut skola,
- en nybyggnad av skola i Blåsut,
- att Blåsut skola blir en F-3 skola
- att Blåsut skola blir en 4-6 skola
Att för- och nackdelar med dessa olika alternativ tydligt redovisas.”
Och då är frågan om utredningen verkligen har utfört sitt uppdrag till fullo, när den inte går djupare in på frågeställningarna kring den framtida skolsituationen i Blåsut och Öxnered. Jag skulle själv ha velat se att olika alternativ hade ställts upp emot varandra och analyserats utifrån sina för- och nackdelar.
I huvudsak är utredningen fantastiskt bra. Men förslaget inför framtiden bör det arbetas betydligt mer med. Och i det arbetet borde det också ske en dialog med de berörda, dvs elever, föräldrar, pedagoger och rektorer, innan något som helst beslut fattas. Anser jag.
Beslutsförslaget på måndag som BUN ska ta ställning till lyder:
”Barn- och utbildningsnämnden beslutar att ställa sig bakom utredningen, daterad 160203, och översända handlingen till Kommunfullmäktige för kännedom samt uppdra åt Samhällsbyggnadsnämnden att projektera etapp 1, Blåsut skola, Öxnered skola och därefter Norra skolan.”
Jag tycker som sagt att det är för tidigt för ett beslut överhuvudtaget. Det här måste få diskuteras, inte bara bland de berörda, utan också av politikerna och partierna. Och kanske också, den breda allmänheten. Det får inte bli fel, det får inte bli förhastat, nämnden måste ta de rätta stegen. Och det finns frågetecken, flera frågetecken, och de måste bli grundligt genomlysta. Det handlar inte bara om Blåsut/Öxnered, utan kanske också om Holmängen är den lämpligaste lokaliseringen av en ny skola. För att ta ytterligare ett exempel
För övrigt tycker jag att beslutsförslagets formulering om att samhällsbyggnadsnämnden ska ”projektera” etapp 1 låter lite underlig. Vad då ”projektera”? Borde inte BUN i så fall skicka med direktiv och riktlinjer?
Till sist. Det hänvisas ganska ofta till en sammanställning av en lokalinventering utförd av Sven-Eric Sjöbergh. Vad jag kan dra mig till minnes är detta material fortfarande inte redovisat för nämnden.
Sommarlovet är slut
Imorgon börjar höstterminen för alla elever i Vänersborg. Sommarlovet är slut.
Det råder som bekant stor brist på behöriga och legitimerade pedagoger i vårt avlånga land, både i förskolan och grundskolan. Det kan vi läsa och höra dagligen i 
media. Men det är som det är, som man bäddar får man ligga. Läraryrket är inte vad det var en gång i tiden. En släpande löneutveckling, alltfler arbetsuppgifter och en stor portion dokumentation har gjort sitt.
Och verkligheten talar sitt tydliga språk. Det spelar ingen roll vad folk och politiker anser, typ att lärare inte jobbar, lärare har för mycket lov etc, bristen på lärare är ett oomstritt faktum. Det är alldeles för få studenter som vill utbilda sig till lärare. Och förlorare är naturligtvis eleverna. Och i slutändan hela Sverige. Och Vänersborg.
Barn- och utbildningsnämnden och dess förvaltning gör så gott de kan för att skapa en bra förskola och skola i Vänersborg, men får de inte de ekonomiska resurser som krävs så är det inte så lätt. Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP) glömde som bekant snabbt sina vallöften.
Förhoppningsvis så kommer det i varje fall att finnas en lärare i varje klassrum, även om hen inte är legitimerad. Och förhoppningsvis kommer det också att finnas plats i klassrummen för alla de över 300 nya eleverna… Och förhoppningsvis också klassrum överhuvudtaget… Fast det är inte säkert. (Förhoppningsvis avhjälper de nya paviljongerna på fem låg- och mellanstadieskolor klassrumsfrågan på dessa stadier i varje fall.)
Sommarlovet är snart slut också för Vänersborgs politiker. Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) har redan haft sitt första möte och nästa vecka sammanträder kommunstyrelsen (KS). (Barn- och utbildningsnämnden sammanträder dock inte förrän i september.)
KS ska emellertid inte behandla frågan hur barn- och utbildningsnämnden ska få ihop den bistra verkligheten. (Se inlägg på Vänsterpartiets hemsida.) Inte heller ska kommunstyrelsen behandla den fråga som debatterades ganska våldsamt i media i början av sommaren – krisen i Kunskapsförbundet Väst. (Se här och här.)
Det finns väl viktigare saker att diskutera än utbildning…
Vänersborgs barn och ungdomar får istället trösta sig med att Plantaget har blivit ett lyckokast och att isen äntligen är klar i arenan…
Fast nog är det så, som signaturen ”brålandabo” skriver i en kommentar till en av mina bloggar, att man förstår att arenan kostar omkring 28 milj kr netto varje år när:
”man sitter och har lite huvudräkning då man läser ttela till frukostkaffet …. hmm … 4 gubbar heltid i två veckor bara för att tillverka is av 350 kubikmeter vatten varje 
sommar ….. till detta kommer material en och jäkla massa elström. Och så hålla denna is i bra skick under 10 månader.”
Och 28 miljoner som skulle ha behövts till barnen och ungdomarna läggs istället på is…
Och det spelar egentligen ingen större roll att arenan, enligt kultur- och fritidsförvaltningen (se här), är fullbokad. För de flesta arrangemangen, som skolavslutningar, cuper, mässor och tillställningar, har ju funnits tidigare i Vänersborg. Men då i idrottshuset eller i någon annan av kommunens ägda stora lokaler. (Som ”brålandabo” också skriver.) Så kommunen konkurrerar liksom med sig själv, arenan konkurrerar ut de andra lokalerna…
Vi får se vad som händer när de styrande politikerna kommer igång efter sommarlovet – om de får upp ögonen för krisen i förskola och skola eller om de fortsätter att stoppa huvudena i sandstranden. Barn, elever, föräldrar och skolpersonal kommer i varje fall att se krisen.
Och det säkert redan imorgon. Sommarlovet är ju slut.
Läsårsstart!
Idag började läsåret 2015-2016 för kommunens lärare. Sammanlagt fem dagar, innan eleverna startar sitt läsår, är avsatta för pedagogernas kompetensutveckling.
Årets ”kick-off”skedde på anrik historisk mark – fd Huvudnässkolans aula. Samtliga grundskolepedagoger, rektorer och övrig skolpersonal fyllde aulan – och jag tror att alla kände vingslagen från svunna pedagogiska tider. Kanske fälldes en och annan tår från någon gammal elev eller lärare…
Jag var med i fullmäktige på den tiden då Lars-Göran Ljunggren (S), S Anders Larsson (S) och Bo Carlsson (C) med stöd av moderater, folkpartister och kristdemokrater beslutade att lägga ner Huvudnässkolan. Och det här trots att Vänersborgs kommunfullmäktige 2,5 år tidigare, den 21 juni 2005, hade beslutat, med röstsiffrorna 48-0, att Huvudnässkolan skulle renoveras. Vilket förresten fick kommunstyrelsens dåvarande ordförande, Lars-Göran Ljunggren (S), att dagen efter fullmäktiges beslut förkunna i Radio Väst:
”Det innebär att vi har givit ett mycket klart och tydligt besked för 20-30 år framöver.
Aulan och A-huset kommer att vara utbildningslokaler.”
Men Ljunggren spelade under täcket.
Ljunggren, med en ivrigt påhejande S Anders Larsson (S), struntade i att verkställa kommunfullmäktiges beslut. Och inte heller sa något parti annat i valet 2006 än att Huvudnässkolan skulle vara kvar, det hade ju fullmäktige bestämt. Och inte hjälpte det att vänersborgarna samlade in över 2.000 namnunderskrifter för en folkomröstning i frågan. Eller att vänersborgarna gick ”man ur huse” i en demonstration för att bevara Huvudnässkolan, en demonstration som var den största i Vänersborg på mannaminne.
Beslutet att lägga ner Huvudnässkolan fattades den 19 mars 2008…
I det som är kvar av denna byggnad samlades alltså skolfolket idag för att få kompetensutveckling. Representanter från barn- och utbildningsförvaltningen berättade om skolans styrsystem, kommunens samverkanssystem och vad som var på gång från huvudmannens sida mm.
Jag var för övrigt också med på den tiden då dessa K-dagar, en vecka efter elevernas vårtermin och en vecka innan höstterminen, infördes. SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) pratade då vitt och brett om nödvändigheten av att alla pedagoger kompetensutvecklades.
Och visst är det viktigt och nödvändigt med kompetensutveckling, inte tu tal om annat. Men vi var ganska många pedagoger som redan på den tiden misstänkte att K-dagarna bara var ett sätt att ge lärarna nya arbetsuppgifter och att öka arbetstiden… Kommunerna hade ju liksom från början den inställningen att pedagogerna i Sverige inte arbetade full tid… (Skolan kommunaliserades som bekant 1991 från att förut ha varit statlig.)
Och.
Det är inte mycket till kompetensutveckling som sker i Vänersborgs skolor dessa dagar. Nästan ingen alls. Och sker någon sådan överhuvudtaget, så är det pedagogerna som får kompetensutveckla sig själva.
Det var faktiskt tänkt att en föreläsare skulle komma till Vänersborgs pedagoger en av dessa dagar. Men det blev för dyrt. Det är ju återhållsamhet som gäller… Tack vare socialdemokraternas, miljöpartisternas, centerpartisternas och sverigedemokraternas olika budgetbeslut.
Så det blev ingen föreläsning.
Men.
Inte kan väl kompetensutveckling för pedagogerna i Vänersborg vara så viktig… För skolan i Vänersborg i sig är ju inte särskilt viktig…
I varje fall inte nu. Det är ju över 3 år till nästa val…
Debatt: Halvsanningar om skolan
I fredags hade kommunalråden Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) tillsammans med Barn- och Utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) en debattartikel införd i TTELA. De skönmålade det ekonomiska läget för förskolorna och grundskolorna i Vänersborg. Av någon anledning.
Jag skrev en blogg som ”svar” på debattartikeln. Den kortade jag sedan ner så att den rymdes inom TTELA:s maxgräns på 2.500 tecken, inklusive mellanslag, och skickade. Idag publicerades den (se här).
====================
Halvsanningar om skolan
I fredags hade Dahlin, Carlsson och Andersson en debattartikel i TTELA. I artikeln hävdar de att det knappast kan bli bättre i Vänersborgs förskolor och grundskolor. Det gäller bara att öppna ögonen – ett bildspråk som tycks hämtat från den religiösa vokabulären.
Sedan upprepas samma argument som vi redan har läst och hört. Men argumenten blir inte sanna bara för att de upprepas…
Debattörerna skriver att barn- och utbildningsnämnden får en ramökning. Och det är sant, men de ger sken av att det är nya pengar. Så är det inte, de 9 miljoner kronorna beslutades redan i november 2014.
Sedan påstår de att staten ska ge Vänersborg 7,6 miljoner. Och visst, så är det. Men bidraget är inte till för att fylla tomma hål i Vänersborgs budget. Pengarna ska användas till att öka antalet anställda och minska klasserna i lågstadiet. Statsbidraget ska användas till något kvalitativt nytt.
Debattörerna skriver också att barn- och utbildningsnämnden har gått med ett underskott på 4 miljoner efter maj månads utgång. Och det är riktigt. Författarna missar emellertid att nämna att underskottet för nämnden beräknas bli 23,4 miljoner i år och minst lika mycket nästa år. De cirka 670 miljoner som nämnden får för 2016 kommer således inte att räcka på långa vägar.
Och det beror på att 196 nya elever började grundskolan förra året och kanske 300-400 i år, att 145 nya elever började på fritidshem och i pedagogisk omsorg 6-12 år 2014 och kanske 65 barn i år och att 64 barn började förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år förra året och ytterligare kanske 61 barn i år.
Debattörerna påpekar också att 40 årsarbetare har anställts. Visst, men det är trots socialdemokraternas, centerpartiets och miljöpartiets politik. Förvaltningen har varit tvungen att ta emot alla nya barn och elever i förskola och skola och därför anställt fler. Vilket har lett till att nämnden gjorde ett underskott på 10 miljoner förra året och ytterligare 4 miljoner hittills i år.
Överdraget av budgeten har skett i strid med de styrandes vilja. Därför uppmanas barn- och ungdomsnämnden att:
”vidta nödvändiga åtgärder för att uppnå ekonomisk balans.”
Det betyder att nämnden ska spara!
Jag förstår inte varför Dahlin, Carlsson och Andersson levererar en massa halvsanningar i sin debattartikel. Elever, barn, föräldrar och pedagoger kommer snart nog ändå att få reda på vad som gäller. Verkligheten kommer ikapp och det blir våra barn och ungdomar som får betala de styrandes envisa vägran att acceptera siffrorna – och att handla därefter…
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet Vänersborg
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer