Arkiv
Årets första BUN!
Nu på måndag den 22 januari startar det politiska året 2024 på allvar. Det är barn- och utbildningsnämnden (BUN) som sammanträder.
Dagordningen för mötet ser ut så här:
Det är som synes ganska okontroversiella ärenden som ska avhandlas. Kanske är det ärende 5, om Norra skolan, där meningarna kan gå ordentligt isär. Naturligtvis blir det säkerligen diskussion kring flera av de andra punkterna, men där finns det antagligen inte några direkt partipolitiskt skiljande åsikter.
Den korta verksamhetsberättelsen ska i vanlig ordning behandlas i januari. Den kommer så småningom att ingå i kommunens årsredovisning för 2023.
I verksamhetsberättelsen redovisas nämndens förväntade resultat. Resultaten ska bidra till att kommunfullmäktiges inriktningsmål uppnås.
Barn- och utbildningsförvaltningens bedömning är att två av de förväntade resultaten har uppnåtts, de har markerats med gröna ploppar. Andelen barn inskrivna i förskola under 2023 var i genomsnitt 90,0% jämfört med 87,1% året innan. Resultatet uppnåddes på grund av att förvaltningen
arbetade uppsökande gentemot vårdnadshavarna, särskilt framhålls verksamheten på familjecentralen Sirius. Det kan också noteras att det har skett en lagändring under året som innebär ett särskilt erbjudande om plats i förskolan. Även det förväntade resultatet om minskad sjukfrånvaro har uppnåtts. Sjukfrånvaron var i genomsnitt 8,74% i januari-november 2023 jämfört med 9,92% samma period föregående år.
Det finns två gula ploppar. Det förväntade resultatet “Hållbart medarbetarengagemang ökar” har delvis uppnåtts. Det uppgick 2023 till värdet 79 vilket är detsamma som 2022. 
Det får politikerna vara mycket nöjda med, särskilt när man tänker på de personalneddragningar som gjordes under hösten. Nämnas kan att BUN låg på en lägre nivå jämfört med kommunen som helhet:
“när det gäller upplevelsen att ha de resurser som behövs för att utföra sina arbetsuppgifter.”
Det förväntade resultatet “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärmiljön ökar” har delvis uppnåtts. Tryggheten har ökat inom förskolan och årskurs 7-9 men minskat för årskurs F-6. Orsaken till det sistnämnda resultatet ska analyseras vidare.
Och till sist en röd plopp. Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökade inte. Det minskade till 83,2% förra läsåret från 85,3% läsåret innan. 
(Det kan noteras att av de elever som saknade gymnasiebehörighet var det matematik som var det vanligaste ämnet som eleverna inte nådde målen i.) Nedgången beror bland annat på sämre resultat hos elever med annat modersmål och att andelen elever med stor frånvaro är fortsatt högre än innan pandemin. Andelen elever i årskurs 7-9 med mer än 75% frånvaro var under 2023 nästan 15%. Däremot har 67,2% av eleverna i årskurs 9 nått lägst betygskriterierna för E i alla ämnen jämfört med 65,4% förra läsåret. Och faktiskt förbättrade eleverna i åk 9 sina betygsresultat jämfört med när de gick i åk 6.
Barn- och utbildningsnämndens resultat för 2023 uppgick till ett överskott på 1,8 milj kr. Det innebär en avvikelse mot budget med 0,2 %. Barnomsorgsintäkterna ökade 2023 eftersom det blev fler placeringar och fler heltidsplatser än 2022. Samtidigt minskade statsbidragen till BUN. Omkostnaderna, dvs alla kostnader utom personal, ökade på grund av inflationen. Det blev t ex dyrare med skolskjutsar, läromedel och lokaler. 
De totala personalkostnaderna under hösten var på ungefär samma kostnadsnivå som under våren, trots löneökningar. Det beror på att antalet anställda blev färre… Det totala antalet anställningar den 1 november 2023 var 28 färre jämfört med samma datum 2022.
Det ska tilläggas att kostnaderna ökar för elever i behov av särskilt stöd och då framför allt avseende psykosociala och språkliga behov samt ökade omvårdnadsbehov. Antalet elever i anpassad grundskola (fd särskolan) har också ökat.
Arbetet med budgeten för 2025 ska börja. För BUN:s del börjar det på måndag med information om en omvärldsanalys. 
Den är egentligen värd ett helt eget blogginlägg, precis som informationen kring detaljplanen för sportcentrum och Torpagärdet. (Det går att få betydligt mer information om detaljplanen på kommunens hemsida.)
Det kommer att bli en del diskussioner, antar jag, kring “Intern kontroll 2024, risk och väsentlighetsanalys” och “Återkoppling av utbildningen ‘Roller, ansvar och samarbetsformer för politik och tjänsteorganisation’”. Hur upplägget ser ut och mer exakt vad nämnden ska diskutera framgår inte riktigt av underlaget.
Norra skolan…
I november förra året var ärendet om förhyrning av Norra skolan på dagordningen. Då fanns det två alternativ till beslutsförslag. Det var antingen att säga upp hyresavtalet eller begära av samhällsbyggnadsnämnden att bli hyresbefriade från och med 1 september. Åtminstone delar av oppositionen stod bakom ett tredje förslag, ett förslag som Tor Wendel (M) hade formulerat:
“Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att:
- bereda frågan om huruvida nuvarande skolstruktur ska förändras på så sätt att Norra skolan upphör som skola eller inte, så att Kommunfullmäktige kan fatta beslut;
- att resultatet av pågående motionssvar/ utredningar av framtida användning av fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7 (Norra skolan) ingår i ovanstående beslutsunderlag;
- Kommunstyrelsen övertar hyreskostnaden för VÄNERSBORG OXELN 7, från och med 1 september 2024, till och med att Kommunfullmäktige fattat beslut i skolstrukturfrågan.”
Det finns politiker som anser att det inte är kommunfullmäktiges uppgift att lägga ner en skola utan att barn- och utbildningsnämnden kan fatta ett sådant beslut. Det är inte helt solklart i lagen vem som ska besluta. Två ärenden kring skolnedläggningar har varit uppe i två olika förvaltningsrätter. I den ena domen var det kommunfullmäktiges uppgift, i den andra “skolnämndens”. Det speciella i Vänersborg är att kommunfullmäktige i Vänersborg den 20 juni 2012 fattade följande beslut:
“Att behålla de skolor vi idag har verksamhet i”
Barn- och utbildningsnämnden kan inte upphäva ett beslut av kommunfullmäktige. Det kan bara kommunfullmäktige självt…
Det var en liten utvikning…
BUN beslutade efter en längre diskussion (i november alltså) att återremittera ärendet och också uppdra åt ordförande med presidium att föra dialog med kommunstyrelsens presidium om Norra skolans framtida användning. På decembermötet meddelades att BUN:s presidium inte hade fått till stånd något möte med KS presidium och då hände inget mer.
Nu har presidiemötet gått av stapeln så nu kommer ärendet upp i BUN igen. Vad som sades på mötet mellan BUN och KS framgår emellertid inte av handlingarna, det ska nämnden få information om på måndag. Konstigt nog är hela punkten ett informationsärende. Beslutsförslaget från november läggs alltså inte fram… Kanske beror det på att BUN:s presidium fick något speciellt besked av Benny Augustsson och gänget på mötet eller också… Ja, jag vet inte. Det är möjligt att Tor Wendels yrkande från i november läggs som beslutsförslag denna gång istället. Vi får se.
Sammanträdet avslutas i vanlig ordning med information av ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg. De har nog en hel del att berätta. Det diskuteras ju om förskola och skola i både TTELA, t ex Öxnereds förskola, och på Facebook, om bland annat informationen om inställda skolskjutsar i snöovädret.
Anm. Du kan läsa om hur det gick på BUN:s sammanträde i blogginlägget ”BUN, BUN… Och lite KS”.
PISA och Lilla Paris: Framtiden är här
År 2022 genomfördes OECD:s internationella kunskapsundersökning PISA (Programme for International Student Assessment) för åttonde gången. Studien har genomförts sedan 2000 och görs vart tredje år.
Syftet med PISA är att utvärdera och jämföra utbildningssystemen i olika länder. Det gör man genom att mäta 15-åriga elevers kunskaper och färdigheter i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Undersökningen fokuserar inte bara på att testa traditionella kunskaper, 
utan även på att bedöma elevernas förmåga att tillämpa sina kunskaper i verkliga situationer och deras förmåga att lösa problem. (PISA-undersökningen 2022 kan laddas ner här.)
Svenska 15-åringar tappade stort i såväl matematik som läsförståelse i Pisa 2022, och rasade ned till samma nivå som bottenåret 2012. Då talades det om en Pisachock. Det tredje kunskapsområdet, naturvetenskap, visar också en försämring, men den är inom felmarginalen. Trots tappet ligger Sverige fortfarande över OECD-snittet i alla tre ämnen, eftersom flertalet andra länder också har backat. Det anser man beror på pandemin. Då ska man komma ihåg att de
svenska skolorna, till skillnad från i andra länder, hölls öppna i relativt hög utsträckning. De flesta förväntade sig därför inte att resultaten i Sverige skulle sjunka på detta sätt.
Skolminister Lotta Edholms (L) dom över de drastiskt sjunkande svenska resultaten är tuff:
“Jag skulle säga att det är något av en kunskapskollaps.”
Skillnaderna mellan de elever som presterar sämst och de som presterar bäst har ökat i både matematik och naturvetenskap. I matematik blev det generellt försämrade resultat i hela den svenska elevgruppen, men det är framför allt elever från socioekonomiskt svaga hem som tappade mest.
Elevernas hembakgrund spelar alltså en fortsatt stor roll för resultaten. Den fjärdedel elever med de mest gynnade hemförhållandena presterar i snitt 99 poäng bättre i matte än den fjärdedel med de minst gynnade hemförhållandena. Denna resultatskillnad har ökat i Sverige sedan 2012.
Elever med utländsk bakgrund presterar sämre än elever med svensk. Och det gör de även om man bortser från socioekonomisk bakgrund. Invandrarbakgrund har alltså större betydelse än vad man tidigare har trott.
Ytterligare ett negativt besked är att skillnaden i läsning fortsatt är stor mellan killar och tjejer. 30 procent av de 15-åriga killarna är svaga läsare, bland tjejerna är andelen 18 procent. Det är skrämmande siffror, särskilt pojkarnas.
Och det är inte omöjligt att utvecklingen fortsatt har gått åt fel håll. Åsa Fahlén, ordförande i Sveriges Lärare (lärarnas fackförening), säger (se “Fackets oro efter Pisa-raset”):
“Tyvärr är risken stor att de omfattande besparingarna inom skolan har gjort att situationen är ännu sämre idag än resultaten visar.”
Jag tror att det är så, de nedskärningarna inom skolan som vi idag ser i Sverige, och Vänersborg, gör att det är stor risk att situationen idag är ännu sämre än när PISA-undersökningen gjordes.
Tidningen “Vi Lärare” skriver idag, 11 dec (se “Struntade i budgeten – får ”tillrättavisning” av kommunen”), om rektor Main Rimmö på Hansåkerskolan i Stugun, Ragunda kommun. Hon valde att bryta mot kommunallagen genom att inte hålla sig till budgeten. Rimmö säger att om hon hade gjort det skulle hon ha brutit mot Skollagen:
“Jag har sagt till kommunstyrelsen att jag vill ha det svart på vitt; att jag får bryta mot skollagen. Jag vill ha ett intyg från kommunstyrelsen där de säger att “det är okej, Malin. Det är viktigare att du har budgeten i balans än att du ger eleverna stöd. Att skollagen inte gäller i Ragunda.””
Är det så i Vänersborg också? Bryter rektorer mot Skollagen?
Det måste hända något i Sverige. Staten och kommunerna måste ta krafttag för att höja resultaten i skolan. Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket (se “Pisa: Kraftigt ras för Sverige i matematik och läsning”) säger:
“Satsa på lärare. Fortsätta satsningen på tryckta läromedel och se till att det finns resurser utifrån det kompensatoriska ansvaret för att sätta in tidiga stödinsatser för elever som riskerar att hamna efter.”
Även om ansvaret för att tillföra ökade ekonomiska resurser till svensk skola bör ligga på staten, i varje fall i dessa för kommunerna svåra tider, har Vänersborg en del pengar. Trots att 2024 antagligen blir det ekonomiskt sämsta året på mycket länge så finns det faktiskt ett budgeterat överskott. Vänersborg har också en reserv, resultatutjämningsreserven (RUR), på 50 milj kr. Och visst, kommunen behöver pengar till underhåll och investeringar, men inom förskola och skola handlar det om unga människor. Vänsterpartiet anser att barn och ungdomar måste prioriteras. De ska inte behöva stå tillbaka därför att kommunen måste reparera Dalbobron eller renovera kommunhuset. Ökade resurser till barn och ungdomar är en social investering för framtiden.
Kommunledningen kan inte skylla på att kommunen måste ha kvar en massa pengar till en framtid som kan bli ännu sämre. Framtiden är här. Det är just vad PISA-resultaten visar. Eleverna i Sverige halkar efter, de lär sig inte det de ska. Det är en tragedi, inte bara för eleverna själva utan för hela samhället. De elever som behöver skolan allra mest lämnas i sticket. Det är en utveckling som är förödande – den banar väg för ökade klyftor, ökad utslagning, psykisk ohälsa och kriminalitet.
För övrigt anser Vänsterpartiet, och jag, att skolan bör förstatligas!
Vänersborg har råd med en bra skola för alla!
TTELA publicerar idag en insändare som är undertecknad av Gunilla Cederbom (V) och Stefan Kärvling (V). Insändaren handlar om att Vänsterpartiet säger nej till ytterligare nedskärningar i förskolor och skolor i Vänersborg – och vill tillföra barn- och utbildningsnämnden (BUN) mer pengar. (Insändaren infördes på hemsidan redan i tisdags – se ”Vänersborg har råd med en bra skola för alla!”.)
På onsdag kommande vecka, den 13 december, ska fullmäktige fatta ett beslut om en tilläggsbudget för 2024. 
Vänsterpartiet tänker yrka på att barn- och utbildningsnämnden ska få ytterligare ekonomiska medel för att undvika uppsägningar av legitimerade lärare.
Cederbom och jag är båda ledamöter i kommunfullmäktige och Vänsterpartiets företrädare i kommunstyrelsen. Vi lämnade vårt yrkande i kommunstyrelsen den 29 november när tilläggsbudgeten behandlades där. Yrkandet röstades då ner av de styrande partierna, S+C+KD+MP. (M+L+MBP avstod från att delta i beslutet och SD lade ner sina röster.)
Det är Vänsterpartiets yrkande i kommunstyrelsen som blev till en insändare i TTELA. Jag publicerar den i sin helhet nedan. Men först vill jag gärna dela med mig av den protokollsanteckning som barn- och utbildningsnämndens tidigare ordförande och numer kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Mats Andersson (C) lämnade på kommunstyrelsen samtidigt som han röstade nej till Vänsterpartiets yrkande.
Mats Anderssons (C) protokollsanteckning hade följande lydelse:
”Såvida Barn- och utbildningsnämnden beslutar att återlämna Norra skolan, då behovet av elevplatser kan tillgodoses i den nybyggda Holmängens skola ht 2024, till fastighetsägare finns utrymme för fler resurser till legitimerade lärare.”
Protokollsanteckningen är inte helt lätt att förstå. BUN skulle spara 1,7 milj kr nästa år om Norra skolan läggs ner, medan Mats Anderssons och de styrande partiernas förslag innebär att personalen ska minskas med motsvarande 7,9 miljoner…
Här följer Gunilla Cederboms (V) och min (V) insändare:
==
Vänsterpartiet i Vänersborg välkomnar de styrande partiernas förslag till tilläggsbudget för 2024. Verksamheterna är i stort behov av ekonomiska medel på grund av den ekonomiska utvecklingen i landet. Vänsterpartiet håller med om nödvändigheten att ta en del av kommunens resultatutjämningsreserv (RUR) i anspråk för att värna välfärdssektorn.
Det är ett bra förslag utifrån nuvarande förutsättningar. Men Vänsterpartiet tycker ändå inte att det når ända fram. Det finns risk för att barn- och utbildningsnämnden, trots tilläggsbudgeten, tvingas säga upp legitimerade lärare för att spara 7,9 milj kr.
Det vore förödande för förskola och skola i Vänersborg om detta blir verklighet. Det finns ett skriande behov av legitimerade lärare i Sverige och med tanke på den utveckling med psykisk ohälsa, gängkriminalitet, ökade klyftor etc så är skolan oerhört central och viktig. Det är också särskilt viktigt att undvika dessa uppsägningar med tanke på den neddragning av resurspersoner med visstidsanställning som har skett i Vänersborg inför innevarande läsår.
Färre lärare och annan skolpersonal drabbar den kvarvarande personalen genom att arbetsbelastningen ökar och arbetsmiljön försämras. Det drabbar i slutändan eleverna, framför allt de elever som är i störst behov av stöd av olika slag.
Vänersborgs kommun har ett inriktningsmål som lyder:
”Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”
Inriktningsmålet är högprioriterat i kommunen. Nu är det i fara.
Vänsterpartiet anser att kommunen måste tänka långsiktigt och inte göra drastiska nedskärningar i förskola och skola som vi kommer att få ångra senare.
Vänsterpartiet anser att det är nödvändigt att kommunfullmäktige tilldelar barn- och utbildningsnämnden ytterligare 7,9 milj kr för att behålla legitimerade, behöriga och kompetenta pedagoger. Tilldelningen kan finansieras genom att använda delar av kommunens prognostiserade överskott eller pengar ur resultatutjämningsreserven.
Stefan Kärvling, Gunilla Cederbom
Vänsterpartiet Vänersborg
KS (29/11): Inte viktigt med legitimerade lärare?
Gårdagens kommunstyrelse började med en tre timmars utbildning. Ann Malmsten från INDEA höll i den.
Utbildningen handlade om att “förtydliga politikers respektive tjänstepersonernas roll”, som kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) formulerade det i sin inledning. Eller som kommundirektör Lena Tegenfeldt uttryckte det:
“Det krävs två för att dansa tango.”
Det är säkerligen så, även om det skulle krävas betydligt fler för att undertecknad bloggare ska kunna lära sig att dansa tango. Och ska jag vara riktigt ärlig, jag kommer aldrig att kunna lära mig att dansa tango…
Själva sammanträdet med kommunstyrelsen startade inte förrän kl 11.10 och då var det förbundschef/räddningschef Markus Green från Räddningstjänsten Mitt Bohuslän/Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund som informerade. Det gjorde Green på ett informativt och proffsigt sätt. Det handlade en hel del om räddningstjänstens förändrade eller kanske snarare utökade uppdrag i dagens värld. Räddningstjänsten är t ex på ett helt annat sätt än tidigare en del av totalförsvaret. Arbetet har blivit annorlunda berättade Green vidare, gängkriminaliteten påverkar arbetet liksom nya risker och ökade miljökrav. Räddningstjänstförbunden behöver även mer folk, både fast anställda och deltidsanställda. Det är en stor utmaning att locka till sig fler människor, det är en tuff arbetsmarknad.
Det är långt gångna planer på en sammanslagning av Räddningstjänsten Mitt Bohuslän och Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Det lär emellertid bli mer information om detta. Planerna verkar inte gå helt smärtfritt. (Se också kommunalrådens skrivelse till NU-sjukvården om att flytta en akutambulans från brandstationen i Vänersborg till NÄL – “Skrivelse om ambulansflytt från Vänersborg”.)
Den följande presentationen var också informativ och proffsig. Utvecklingsledare Pål Castell och planhandläggare Freddie Carlson informerade om den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Brålanda. Det är på många sätt järnvägsstationen och tågstoppet som står i centrum för planen. Och alla hoppas att tågstoppet blir av 2028 som det har sagts. En fördjupad översiktsplan är en av förutsättningarna för detta.
Brålandaborna visar ett mycket stort intresse för översiktsplanen och utvecklingen i bygden. Nu ska granskningen inledas och allmänheten kan lämna synpunkter. Igen. Det har de gjort tidigare också, på samrådet. Då kom många synpunkter in till kommunen från invånarna. De handlade framför allt om ringleden, jordbruksmark, tillgänglighet till Brålanda kyrka, gångstråk längs Frändeforsån och riskhantering.
Vi får se om brålandaborna är nöjda med de förändringar som har gjorts i planen sedan dess.
Det var information från kommunalråden och kommundirektören. Det som är värt att notera är att Benny Augustsson upplyste KS om att Vänerhamn tänker lägga ner hamnen i Vänersborg. Det är för lite tonnage. Det innebär att det knappast är läge att flytta hamnen till Vargön heller. Varför ska kommunen satsa ett antal hundra miljoner om det inte kommer några båtar…?
Ärendena som behandlades igår föranledde inte särskilt många dispyter. Det blev några frågor och inlägg kring vissa ärenden. Själv frågade jag om möjligheten till mobila solcellsanläggningar i samband med några medborgarförslag. 
Ordförande Augustsson (S) menade att det i sinom tid kommer att bli mycket arbete och diskussioner kring sådana här frågor. Jag var ensam om att yrka på bifall till Vänsterpartiets motion om att införa Huskurage i AB Vänersborgsbostäder. Det blev även några synpunkter på delårsrapporten från NÄRF. (Se “KS sammanträder 29/11”.)
Flera ärenden handlade om det nya bolaget på Halle- och Hunneberg och avvecklingen av de gamla “bolagen”, dvs Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum AB och Stiftelsen Bergagården.
Henrik Harlitz skrädde inte orden:
“Jag är inte nöjd mer hur detta har skötts.”
Och Harlitz räknade upp en massa, närmast retoriska frågor:
“Vad göra med de tillgångar som finns? Till kommunen eller till det nya bolaget? Är årsskiftet ett bra datum eller vänta till bolagsstämman?”
Och fortsatte:
“Det nya bolaget har inget bolagsnummer än. Och inte ens ett hyresavtal för lokalerna. … en stiftelse bestämmer vilka som ska vara anställda i ett bolag som inte finns.”
Det låg nog en hel del i vad Harlitz sa. Benny Augustsson verkade ta det hela med ro. Det ordnar sig typ. Och det låg nog en del i det också.
Debatten fortsätter säkerligen i fullmäktige den 13 december.
Och sedan var det då dags för den absolut viktigaste punkten på dagordningen – “Budgetåtgärder för bevarande av välfärden – Förslag till tilläggsbudget 2024”. Jag beskrev ärendet och de styrande partiernas förslag på tilläggsbudget noggrant i inlägget “KS (29/11): Viktig tilläggsbudget!”.
Kommunstyrelsen hade tidigare på mötet fått en viktig upplysning av ekonomichef Thomas Sannemalm. Statsbidragen i år till “Minskad andel timanställda inom vård och omsorg om äldre” och “Utökad bemanning av sjuksköterskor på särskilda boenden” måste delas upp på två år. Det innebär att prognosen för årets resultat minskas med 28 milj kr och prognosen för 2024 ökar med 28 milj kr.
Det betyder naturligtvis inte att kommunen totalt sett får mer pengar, men “flytten” av pengarna är ändå viktig. Det är ju nästa år som blir det tuffa och svåra året för verksamheterna inom välfärden. (Årets resultat prognostiserades före “pengaflytten” till +67 milj kr – se “KS (4/10): Överskott, VA och cyklar”.)
De styrande partierna vill ta 15 milj kr ur kommunens besparingar, dvs resultatutjämningsreserven (RUR), för att skjuta till extra pengar till nämnderna nästa år. Det nya 
beskedet innebär att de styrande partierna inte längre behöver finansiera sin tilläggsbudget med RUR. Pengarna kan tas från det prognostiserade överskottet. RUR kommer alltså att finnas kvar oavkortat, 50 milj kr, år 2025 och kan då användas om konjunkturkurvan av någon anledning inte har vänt uppåt.
Det betyder också att tilläggsyrkandet från Vänsterpartiet om att använda ytterligare 7,9 milj kr för att behålla de legitimerade lärarna inte heller behöver göras genom att använda RUR. De kan också tas från det prognostiserade överskottet. (Se “KS (29/11): Viktig tilläggsbudget!”.)
Det här framförde Vänsterpartiet igår. Ingen kommenterade emellertid vårt yrkande, trots att jag försökte motivera vikten av att inte säga upp legitimerade lärare. Min vädjan klingade ohörd – och okommenterad. Det var först när jag gjorde en liten “spydig” kommentar senare på sammanträdet som ordförande Augustsson framförde att även socialnämnden behövde mer pengar. Hans slutsats torde då vara att i den situationen ska ingen ha extra budgetanslag…
Benny Augustsson (S) yrkade för övrigt avslag på Vänsterpartiets tilläggsyrkande. Jag begärde votering.
Det var bara jag (V) som röstade för 7,9 milj kr till barn- och utbildningsnämnden. M+L+MBP avstod från att delta i hela beslutet och SD lade ner sina röster. De styrande partierna, S+C+KD (MP har ingen ordinarie i KS), röstade nej till Vänsterpartiets förslag. 
Det innebar att barn- och utbildningsnämndens ordförande Bo Carlsson (C) röstade nej till att behålla de legitimerade lärarna.
Den som är intresserad av hur Vänsterpartiet resonerar och varför vi anser att det är viktigt att inte säga upp legitimerade lärare kan ladda ner yrkandet här.
Det känns ibland som om de styrande i Vänersborg inte tycker att barnens och ungdomarnas utbildning är särskilt viktig…
Det kommer att bli debatt på kommunfullmäktige…
Om dagens BUN (20/11)
Dagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) började som vanligt kl 08.30. Det är ganska tidigt för en pensionär i Nordstan…
Efter den sedvanliga närvarokontrollen och valet av justeringsperson, denna gång Mikael Karström (M), så blev det en mycket intressant presentation på temat “Elevens perspektiv”. Det var utifrån erfarenheterna på Tärnanskolan och i Brålanda och Skerruds skolor. Åk 9-eleverna Nora och Moa från Uddevalla(!) hade intervjuat elever i åk 6 på Tärnan.
Tärnan-eleverna hade diskuterat hur en bra lärare ska vara. Nämndens lärare och alla tidigare lärare på förvaltningen fick reda på hur de skulle ha agerat och betett sig i klassrummet…
Jag kunde inte låta bli att fråga åk 9-eleverna om vad de tänkte mest på och tyckte var viktigast med skolan – att få kunskaper eller bra betyg. Det var som en statlig utredare om betyg nyligen konstaterade, svenska elever är mest intresserade av betyg. Och det i motsats till eleverna i Finland som hela tiden pratar om kunskaper.
Rektorerna Laila Gunnarsson och Kerstin Runfors Boman från Brålanda och Skerruds skolor hade fått medel från Hälsofrämjande Rådet för att skapa en lärande miljö. Det visades flera bilder som lät nämnden se hur klassrummen möblerades på ett pedagogiskt och för eleverna trivsamt och inspirerande sätt. De drog slutsatsen att elevernas nya arbetsmiljö gav ökad studiero och goda kunskapsresultat.
Det var som vanligt ett intressant och lärorikt nedslag från verkligheten in i politikernas sammanträdesrum.
Efter kaffepausen informerade utvecklingsledare Anna Helena Wiechel på kommunstyrelseförvaltningen nämnden om de nya riktlinjerna för Vänersborgs kommuns styrning och ledning. Det var, om inte intressant, så i varje fall nödvändig information och kunskap. Styrning och ledning är inte enkelt. Det blev en del frågor och reflektioner kring det som sades.
Det blev inte en enda fråga om månadsuppföljningen av budgeten.
“Det var nytt rekord.”
Sa ekonom Maria Andersson. BUN:s ekonomiska resultat uppgick alltså till 3,8 milj kr för oktober och prognosen för 2023 är en budget i balans, dvs plus/minus-noll. (Se “BUN-möte på måndag”.)
Några ärenden klubbades igenom snabbt. Det var “Beslut om avslutande av regelbunden tillsyn år 2022, Vetegroddens förskola”, “Svar på remiss angående bedömning av möjligheter att förlägga vissa kommunala verksamheter till fastigheten Krickan 1”, “Svar till miljö- och hälsoskyddsnämnden angående inspektionsrapport daterad 2023-09-25, HÄLS.2023.1288, tillsyn av Frändefors Förskola på fastigheten FRÄNDEFORS 1:227” och “Yttrande gällande länsgemensamt samverkansavtal för familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter i Västra Götaland”.
Det blev lite extra prat om Dalaborgs förskola på sammanträdet. Miljö- och hälsoskyddsnämndens inspektionsrapport behandlades. (Se återigen “BUN-möte på måndag”.) Konstigt nog, tyckte i varje fall jag, var att rapporten inte tog upp något om de ganska farliga bergsbranterna i utemiljön. Det har ju hänt en fallolycka i Göteborg nyligen som förskräcker.
“Jag har det klart för mig.”
Sa ordförande Carlsson.
“Spännande att förvalta något vi inte äger…”
Sa Tor Wendel (M) med tanke på det hyresavtal som kommunen har ingått med Dalaborgsparken ekonomiska förening.
“Jag har det klart för mig.”
Sa ordförande Carlsson – för andra gången.
Nämnden fick för övrigt reda på att avtalet hade ingåtts av BUN:s dåvarande S-ordförande. Det var i samma veva som Arena Vänersborg beslutades i kommunen, så alla kunde lätt räkna ut vem som tecknade avtalet… (För nytillkomna vänersborgare så kan nämnas att det var det en känd socialdemokratisk politiker vid namn S Anders Larsson.)
Det är ett nytt avtal på gång mellan barn- och utbildningsnämnden och Dalaborgsparkens ekonomiska förening. (Tillägg 25/11. TTELA hade en artikel om Dalaborgs förskola, och Frändefors förskola, den 25/11, se ”Förskolor i Vänersborg döms ut – fara för hälsan”.)
Förvaltningschef Bråberg redogjorde också för den incident som varit och det klagomål som inkommit från vårdnadshavare angående Dalaborgs förskola. Det har utretts, åtgärder har vidtagits och återkoppling ska ske med vårdnadshavarna.
Och så till sist – “Förhyrning av fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7”, dvs Norra skolan. (Jag skrev en ganska fyllig blogg om enbart Norra skolan igår – “Norra skolan: To be or not to be”.)
Ordförande Bo Carlsson (C) “introducerande” ärendet. Han hade ju också lämnat två alternativa beslutsförslag. Carlsson sa bland annat:
“Jag vill att det ska hända något. … Det har inte tagits några initiativ för att utreda motionerna. … Det är svårt att tänka sig att något ska gå snabbt. … Jag kan tänka mig att ta det nästa nämnd. … Behöver kanske ta vägen om partierna. … Jag vill lyssna.”
Förvaltningschef Bråberg upplyste om att planen var att utredningen skulle presenteras kvartal 2 nästa år, men att den antagligen blir försenad. Det saknas pengar till utredningen. Det kunde också vara bra att veta att årshyran för Norra skolan ligger på 4,4 milj kr.
Tor Wendel (M) lämnade ett förslag till beslut:
“Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att:
- bereda frågan om huruvida nuvarande skolstruktur ska förändras på så sätt att Norra skolan upphör som skola eller inte, så att Kommunfullmäktige kan fatta beslut;
- att resultatet av pågående motionssvar/ utredningar av framtida användning av fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7 (Norra skolan) ingår i ovanstående beslutsunderlag;
- Kommunstyrelsen övertar hyreskostnaden för VÄNERSBORG OXELN 7, från och med 1 september 2024, till och med att Kommunfullmäktige fattat beslut i skolstrukturfrågan.”
Det sades inte helt tydligt på sammanträdet, men det här var naturligtvis ett förslag som oppositionen diskuterat innan…
Det blev en längre diskussion. De som pratade mest var Tor Wendel (M), Henrik Josten (M), Gunnar Henriksson (L), Kärvling (V) och Bo Carlsson (C). Jag tror att de flesta av synpunkterna på ett eller annat sätt finns med i blogginlägget “Norra skolan: To be or not to be”.
Det var en ganska stor enighet i nämnden faktiskt, men inte i frågan om en uppsägning av hyreskontraktet av Norra är att betrakta som en nedläggning. Jag är tämligen säker på att det vore en nedläggning om BUN säger upp hyreskontraktet, och i så fall är det kommunfullmäktige som ska fatta beslutet. Kommunfullmäktige har ju faktiskt också beslutat en gång i tiden att Norra skolan ska vara kvar. Och då är det bara fullmäktige som kan ändra beslutet. En nedläggning handlar självklart inte om själva byggnaden, det handlar om det pågår skolundervisning i den eller inte – och en uppsägning av avtalet innebär just att ingen undervisning eller annan skolverksamhet ska bedrivas i byggnaden.
Bo Carlsson (C) önskade att nämnden skulle låta bli att fatta beslut idag. Han ville få ett uppdrag av nämnden istället. Carlsson ville nämligen att nämndens presidium ska träffa kommunstyrelsens presidium och diskutera Norra skolans framtida öde. Jag kan väl tycka att detta borde ha gjorts för länge sedan, faktiskt redan för några år sedan.
Men…
Oppositionen tyckte att ok då, Carlsson och presidiet får en chans. Det står helt klart att ger inte diskussionerna något resultat så lämnas Wendels yrkande i sin helhet in på sammanträdet i december.
BUN:s beslut fick följande lydelse:
“Barn- och utbildningsnämnden beslutar att återremittera ärendet. Ordförande med presidium uppdras föra dialog med kommunstyrelsens presidium om framtida användning av VÄNERSBORG OXELN 7 (Norra skolan) inkluderat beslutfattande om densamma, samt kostnader för nämnda lokaler när lokalerna är tomställda från september 2024 då barn- och utbildningsnämnden flyttar sin verksamhet till Holmängenskolan.”
Under behandlingen av ärendet diskuterades var ansvaret för framtida tomma lokaler på Norra skolan ligger. Jag tänkte därför avsluta blogginlägget med citat ur två av kommunens styrdokument. (Fetstilen är min,)
Ur “Riktlinjer för lokalförsörjning”:
“Då det inte längre finns ett långsiktigt behov av lokalerna för kommunens verksamheter bör en konsekvensbedömning angående avyttring göras. Konsekvensbedömningen ska genomföras av kommunstyrelsen och beskriva eventuella konsekvenser av avyttring för framtida lokalförsörjning samt ekonomiska konsekvenser om lokalerna inte avyttras.”
Ur “Anvisningar lokalförsörjning”:
“En konsekvensbedömning av en eventuell avyttring ska därför ske om det inte finns ett långsiktigt behov av lokalerna för kommunens verksamheter. Konsekvensbedömningen ska genomföras av kommunstyrelsen och beskriva eventuella konsekvenser av avyttring för framtida lokalförsörjning samt ekonomiska konsekvenser om lokalerna inte avyttras.”
Det har inte skett någon konsekvensbedömning. Inte det heller…
Sammanträdet avslutades kl 12.58.
Norra skolan: To be or not to be
Imorgon måndag samlas barn- och utbildningsnämnden (BUN) i sal “Vänersborg” i kommunhuset. Förutom flera andra ärenden, som jag har beskrivit i bloggen “BUN-möte på måndag”, ska nämnden också försöka komma överens om vad som ska hända med Norra skolan.
Det blir inte lätt.
Ordförande Bo Carlsson (C) har skickat med två förslag till beslut i handlingarna:
“Alternativ 1. Barn- och utbildningsnämnden säger upp förhyrningen av fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7 (Norra skolan) från och med 1 september 2024.”
“Alternativ 2. Barn- och utbildningsnämnden begär av samhällsbyggnadsnämnden hyresbefrielse från fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7 (Norra skolan), från och med 1 september 2024 till och med att utredningen om framtiden för fastigheten är slutförd och lokalerna är anpassade till framtida användning, med anledning av att nämnden inte kommer att ha någon verksamhet i fastigheten under denna period.”
Norra skolans status har varit känd i många år. Redan i februari 2019 insåg samhällsbyggnadsnämnden att Norra skolan behövde renoveras för omkring 60 milj kr. Det var många fel på skolan, underhållet var eftersatt under lång tid och det har uppenbarligen inte varit BUN:s fel. Kommunen borde ha vidtagit åtgärder för länge sedan.
BUN ska inte behöva betala hyra för lokalerna om de töms. Det håller jag med ordförande Carlsson om. Ändå tycker jag inte att förslagen från Bo Carlsson är bra. Kanske finns det inte några bra förslag 
överhuvudtaget, men däremot tror jag att det finns bättre förslag. Dessutom är det feltänkt att nämnden ska säga upp “förhyrningen av fastigheten”. Det skulle ju innebära att nämnden faktiskt lägger ner Norra skolan. Och det är kommunfullmäktige som beslutar om en skola ska läggas ner eller inte.
Det vet vi säkert efter att utbildningsnämndens beslut att lägga ner skolor i Lilla Edet överklagades 2015. Nämndens beslut överklagades till Förvaltningsrätten och rätten upphävde beslutet. (Se t ex P4 Väst “Förvaltningsrätten: Lilla Edet får inte stänga skolor”.) Motiveringen var att utbildningsnämnden överskred sin befogenhet och att ett sådant här beslut skulle fattas av kommunfullmäktige. Domen överklagades till Kammarrätten, som inte beviljade prövningstillstånd av Förvaltningsrättens dom. Kommunen gick ända till Högsta Förvaltningsdomstolen, som dock meddelade den 2 juni 2016 att Kammarrättens, och därmed Förvaltningsrättens, dom stod fast.
Det betyder naturligtvis att samma gäller i Vänersborg. BUN kan inte fatta ett beslut om nedläggning. Det är kommunfullmäktiges sak. Och det understryks av att kommunfullmäktige faktiskt beslutade i frågan den 20 juni 2012, och då löd den första beslutssatsen:
”att behålla de skolor vi idag har verksamhet i”
Och inte kan BUN upphäva ett fullmäktigebeslut… Det beslutet gäller tills fullmäktige fattar ett nytt beslut som upphäver det gamla.
Norra skolan har även varit uppe i kommunfullmäktige på senare tid. I investeringsbudgeten för 2017 och 2018 fanns 30 milj kr avsatta för att Norra skolan skulle byggas om för att kunna ge plats för två paralleller. 
Kommunfullmäktige enades dock, den 29 mars 2017, om att:
“flytta investeringar för att permanenta 2-parallellig skola 2 år framåt.”
2017 är faktiskt bara drygt 6 år sedan… Norra skolans pengar flyttades framåt för att de behövdes akut till Silvertärnan. Fullmäktiges investeringsbeslut 2017 verkställdes emellertid aldrig för Norra, pengarna flyttades inte. Det visade sig, som jag skrev ovan, att 30 milj kr inte räckte för skolans underhåll och renovering.
Norra skolan hade drabbats av en omfattande fuktproblematik. En renovering av Norra beräknades därför kosta 60 milj kr. Det ansåg kommunstyrelsens arbetsutskott i augusti 2020 vara för mycket pengar och ordförande Benny Augustsson (S) avskrev ärendet med motiveringen att frågan skulle hanteras i kommande mål- och resursplan. Där fanns det dock inga investeringsmedel med till Norra. Det innebar emellertid inget beslut om nedläggning. Däremot ledde det till att det nödvändiga underhållet på skolan aldrig åtgärdades. Och skolan blev med tiden allt mer misskött och nedgången… Det tilläts pågå trots att barn- och utbildningsnämnden betalade hyra för byggnaden i alla år – och i den hyran ska pengar för underhåll ha ingått.
Nu har emellertid taken renoverats för att det överhuvudtaget skulle kunna bedrivas verksamhet i byggnaden. Det kostade många miljoner och BUN har inte fått något klart svar på hur mycket det skulle kosta att renovera och underhålla skolan efter de åtgärder som har vidtagits. Jag fick dock ett svar förra sommaren från samhällsbyggnads att man trodde att det skulle kosta:
“ca 55 miljoner att få fastigheten i ett riktigt bra skick.”
Det gjordes också, en i mitt tycke, undermålig utredning 2016. (Se “BUN: Norra skolan”.) Utredningen drog slutsatsen att det var omöjligt att bedriva en tvåparallellig F-6-skola i byggnaderna. Det skulle inte heller vara möjligt att bygga ut skolan, även om en tidigare stadsarkitekt påstod att det var fullt möjligt. Det utreddes inte heller om det var möjligt att göra Norra till en enparallellig skola (som Blåsuts skola) eller till enbart en F-3-skola. Det fattades inget beslut om Norra denna gång heller.
I december 2021, efter att taket åtgärdats, anmäldes Norra skolan av en förälder. Det framgick av ett svar från barn- och utbildningsförvaltningen att trots takrenoveringen var lokalerna:
“i så dåligt skick att vissa av lokalerna inte går att nyttja på grund av fuktproblem som medför hälsorisker”
Föräldern begärde att byggnadsnämnden skulle starta ett tillsynsärende enligt Plan- och bygglagen (PBL) kring bristande underhåll på fastigheten. Föräldern citerade PBL:
“4 § Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om
- lämplighet för det avsedda ändamålet”
Och:
“14 § Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.
Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.”
Ett tillsynsärende öppnades av Miljö- och byggnadsförvaltningen i januari 2022. För några veckor sedan fick föräldern, efter påstötning, ett meddelande från samma förvaltning:
“Vi har ännu inte påbörjat någon aktiv handläggning av tillsynsärendet.”
Vi är några politiker i barn- och utbildningsnämnden som ofta har ställt frågor om Norra skolans framtid. Vi har hela tiden fått undvikande svar. Vi har blivit informerade om att skolans framtid inte är bestämd, att inga beslut har fattats osv. Och så är det, inga beslut om Norra skolan har fattats.
Under tiden har däremot andra beslut fattats som indirekt har påverkat Norra skolans framtid, som t ex uppförandet av en ny skola på Holmängen. De senaste åren har signalerna efterhand blivit allt tydligare, det är tänkt att eleverna på Norra skolan ska flytta dit. Det var inte bestämt från början. Och nu finns det inget val. Det går tydligen inte längre att bedriva undervisning på Norra… Norra skolans elever ska flytta till Holmängenskolan när den står klar ht 2024.
Det har som sagt inte fattats några beslut om Norra skolans framtid, men vi är flera i nämnden som hela tiden har haft känslan av att det sedan lång tid tillbaka har funnits en outtalad agenda om att Norra skolan ska stängas. Det har fattats andra beslut som påverkar Norra och några menar till och med att de här andra besluten har avgjort skolans öde. Men när vi frågar i nämnden, Henrik Josten (M) och jag (V), har vi inte fått några klara besked utan bara undvikande svar. Och så har det varit i många år.
Vi tröttnade till slut, var och en i sin egen kammare. Det visade sig att vi hade tänkt på precis samma sak, vi skrev och lämnade in motioner om Norra skolan. Det var för två år sedan, i november 2021. (Se “Norra skolan ska stängas”. Du kan också ladda ner min motion genom att klicka här.)
Vi ville i våra motioner att kommunen skulle utreda om det fanns möjligheter att enbart ha en förskola eller en lågstadieskola på Norra skolan. Eller om det var möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola, eller en lågstadieskola och en anpassad grundskola (fd grundsärskola).
Kommunfullmäktige biföll motionerna den 14 december 2022, och kommunstyrelsen fick:
“i uppdrag att i nära samverkan med berörda nämnder utreda vilka kommunala verksamheter som skulle kunna nyttja Norra skolans lokaler.”
Det tog alltså ett helt år innan motionerna, som bara yrkade på en utredning, behandlades i fullmäktige. Som jag ser det var det återigen ett exempel på att avgörandet sköts fram – tiden skulle gå och Norra skolan skulle ställas inför fullbordat faktum…
Utredningen är fortfarande inte klar, trots att den är oerhört viktig för Norra skolans vara eller inte vara. Den ska vara klar om några månader, men nu sägs det att det inte finns pengar för att anlita expertis, som en arkitekt…
Och imorgon ska BUN fatta beslut om Norra skolan…
Det går ca 250 elever på Norra skolan. Det kan jämföras med Mulltorp ca 50 elever, Rösebo ca 20 och Skerrud ca 60 elever. På Holmängenskolan ska ca 430 elever gå. Centrum i Vänersborg är det mest tätbefolkade delområdet i Vänersborg. 
Det bor ca 5.300 invånare (2018) här. Norra skolan är den enda grundskolan i Vänersborgs centrum. Kommunen satsar mycket på att bygga ut och förtäta centrum. Det byggs lägenheter både i Nordstan och ett stenkast från Gågatan. Planerna är vidare att uppföra en ny stadsdel på Sanden. Kommunen lockar med det centrala läget och närheten till Resecentrum. Människor ska kunna bo i centrum och utan bil kunna pendla till arbetet i Trollhättan eller Göteborg. Men i samma stund vill kommunen alltså stänga stans enda centrala skola. Så även om vårdnadshavarna kan ta tåget till jobbet så måste de lämna av barnen ca 2,3 km bort…
Det är en princip i Vänersborg att kommunen ska äga de lokaler som den bedriver verksamhet i. Vänerparkens förskola och högstadium hyrs t ex av ett privat fastighetsbolag.
Det är inte helt osannolikt att Holmängenskolan inte räcker till för lokalbehoven mer än på några års sikt. Sedan måste det eventuellt byggas nytt. Det kan visa sig vara klokt att behålla Norra skolan som ett kompletterande alternativ till Holmängenskolan. Och samtidigt står det moduler på varenda skola i kommunen och tickar pengar till hyra. Det kan också kosta nästan en miljon att ta bort en enda modul…
I Skollagen 4 kap. Kvalitet och inflytande 13 § står det:
“Vid varje förskole- och skolenhet ska det finnas ett eller flera forum för samråd med barnen, eleverna och de vårdnadshavare som avses i 12 §. Där ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen, eleverna och vårdnadshavarna.
Inom ramen för ett eller flera sådana forum som avses i första stycket ska barnen, eleverna och vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas.”
Det här har inte skett. (Fetstilen är min.)
Den 18 mars 2020 antog kommunfullmäktige “Program för bevarande och utveckling – Vänersborgs innerstad”. (Kan laddas ner här.) Där står det att Norra skolan har ett mycket högt kulturhistoriskt värde och att den ligger inom ett område som är av riksintresse för kulturmiljövården. Det torde innebära att skolan dessutom omfattas av extra skydd enligt 3 kap 6 § miljöbalken…
Kommunledningen har misskött både frågan om och byggnaden Norra skolan. Kan barn- och utbildningsnämnden hitta en väg ut ur dilemmat?
Anm. Här kan du läsa om hur det gick på sammanträdet: ”Om dagens BUN (20/11)”.
Vad hände på gårdagens KS?
Det var inte särskilt många beslut som fattades på gårdagens kommunstyrelse. Det var däremot mycket information. Först kl 14 var all information delgiven intresserade ledamöter och ersättare och när alla beslut hade fattats var kl 15.47.
Några av ärenden skrev jag om i tisdags. För mer fakta, ta gärna en koll i bloggen “KS (4/10): Överskott, VA och cyklar”.
Förvaltningschef Sofia Bråberg (BUN) och förbundsdirektör Maria Hildefors (KFV) började sammanträdet med att informera kring bättre skolresultat och fullföljda studier. Det var en mycket bra och givande föredragning och det var ett bra grepp att ha båda där samtidigt. Det innebar att kommunstyrelsen fick en samlad information om läget från förskola till gymnasiet.
Efter den tämligen utförliga presentationen av Bråberg och Hildefors fick sedan kommunstyrelsen möjlighet att reflektera och diskutera. Jag tror att alla politiker ser utbildningens betydelse för både den enskilde individen och för samhället i stort. Skolan spelar ju en avgörande roll i att ge ungdomar de kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att lyckas i livet. Det finns t ex ett starkt samband mellan dåliga skolprestationer, eller ”skolavhopp”, och benägenheten att begå brott.
Staten och Vänersborgs kommun måste satsa på att förbättra utbildningen för alla ungdomar. Lärar- och personaltätheten måste bli bättre och alla elever som har svårigheter av olika slag måste få tillräckligt med stöd. Det är också viktigt att inse att utbildningen börjar redan med förskolan.
Sammanfattningsvis kan man väl säga som en tjänsteperson på BU-förvaltningen:
“Har man högre ambitioner behöver man tillföra mer pengar.”
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) försäkrade att Hildefors och Bråberg skulle komma tillbaka vid ett annat tillfälle för mer information.
Det var en bra information om utbildning och jag tror att flera ledamöter blev (ännu) mer medvetna om utbildningens betydelse för framtiden. Överlag håller informationerna i kommunstyrelsen en mycket hög klass. Det gällde också föredragningarna om “Styr och ledningsmodellen”, “Delårsrapport”, “Servicemätning”, “Sjukfrånvaron” och “Bostad först”.
Den senaste prognosen i delårsrapporten visar att Vänersborgs kommun kommer att göra ett överskott i år på 67 milj kr. Det skrev jag om i tisdags. (Se “KS (4/10): Överskott, VA och cyklar”.) Den förbättrade prognosen, den var i den förra delårsrapporten endast +5 milj kr, beror på följande statsbidrag som Vänersborg har fått: “elstöd” 11 milj, bidrag för att “minska andelen timanställningar inom äldreomsorgen” 37 milj kr och “utöka bemanningen av sjuksköterskor på särskilda boenden” 6 milj kr.
Tanken på att införa “Bostad Först” i Vänersborg väcktes för några år sedan av Kristdemokraterna. “Bostad Först” syftar till att på ett nytt och annorlunda sätt arbeta för att motverka hemlöshet för personer med social problematik, i behov av stöd och behandling för psykisk ohälsa, missbruks- och beroendeproblematik. Utgångspunkten är att en bostad är en mänsklig rättighet och att det behövs ett tryggt eget boende för att övrigt stöd ska kunna tas emot som hjälper att göra något åt livsproblemen. (Läs gärna mer om ”Bostad Först” i Faktum.)
Modellen “Bostad Först” har prövats i många kommuner, Helsingborg är en av dem som har hållit på längst. Vänersborgs kommun har med hjälp av statsbidrag utrett möjligheten att införa arbetssättet även i Vänersborg. Nu finns det nya statsbidrag att söka för att sätta igång arbetet, men en ansökan måste vara inlämnad senast 25 oktober. Och det är snart. Beskedet var emellertid att en ansökan kommer att lämnas in i tid. Förvaltningarna arbetar redan på en sådan.
Under den så kallade “ordförandeinformationen”, dvs när de tre kommunalråden berättar vad som har hänt sedan sist, informerade Benny Augustsson en del om räddningstjänsten NÄRF. Det finns långt framskridna planer på att NÄRF ska slås samman med Räddningstjänsten Mitt Bohuslän (RMB). Det kan vara bra att veta för vänersborgare. Blir det bra eller dåligt för kommunen? Det finns olika åsikter, men fortfarande förs diskussionen över de flesta politikers huvuden – för att inte tala om invånarnas. Det finns tydligen en del oenigheter inom och mellan NÄRF och RMB, och de “stora” och “små” kommunerna.
Det blev en del diskussion kring rutinärendet “Anvisningar och tidplan för arbetet med mål- och resursplan 2025-2027”. Tanken var att som vanligt slå fast några hållpunkter och tider för MRP-arbetet nästa år. Vis av erfarenheten från den delårsrapport som hade presenterats tidigare under mötet, då kommunens ekonomiska prognos drastiskt förbättrades, kom Henrik Harlitz (M) med ett förslag.
Harlitz föreslog att KS skulle bestämma att budgeten för “året efter” skulle upp i kommunfullmäktige en gång till i november. Det kan hända så mycket efter 
kommunens budgetbeslut i juni som ändrar förutsättningarna. Som i år… Statens budget läggs alltid i september varje år och den kan innehålla både positiva och negativa överraskningar för kommunerna.
Dan Nyberg (S) höll med Harlitz, och det gjorde jag också. Men det konservativa, eller kanske byråkratiska, tänket vet ibland inga gränser, särskilt bland de styrande partierna. Allt ska vara som det alltid har varit… Och inte kunde kommunstyrelsen bestämma att kommunfullmäktige skulle ta upp något. Det fattade jag inte alls. I stort sett allt som behandlas i fullmäktige kommer ju från kommunstyrelsen…
Jag lämnade ett, som jag såg det tämligen okontroversiellt, kompromissförslag. Varför inte skriva in i tidsplanen att kommunstyrelsen ska ta upp budgeten för “nästa år” i oktober? Och om det behövs ett nytt beslut så skickas ärendet till kommunfullmäktige. Och om inte, så blir det ingen behandling i KF. Även det förslaget avvisades av de styrande partierna – och Sverigedemokraterna.
Benny Augustsson (S) lovade dock att skriva in något om en eventuell ny budgetbehandling i november i själva förslaget till MRP (=Mål- och resursplan). Dessutom skulle det i år läggas ett förslag om revideringar av budgeten för 2024. Jag tror att det innebär att åtminstone Lanternan kommer att få pengar till fortsatt verksamhet.
Det blev också en viss diskussion kring svaret på medborgarförslaget om “belysning vid rugbyplan på Sportcentrum Vänersborg”. Alla var överens om att kostnaden för uppsättning av belysning vid rugbyplanen ska undersökas. Däremot stod “striden” om den andra att-satsen, “kommunen sätter upp belysning på rugbyplanen”, skulle avslås eller anses besvarad – eller något annat i stil med att förslaget ska behandlas i MRP-processen.
Benny Augustsson föreslog efter en del diskussion att beslutet skulle bli att belysningen ska hanteras i kommande MRP och därmed anses besvarad. Och det enades samtliga kring. Kommunstyrelsen växlar mellan viktiga och mindre viktiga frågor…
Kommunstyrelsen beslutade att föreslå kommunfullmäktige att:
“utse och iordningställa en minnesplats i kommunen för personer som gjort insatser i kris- och krigssituationer samt insatser för demokrati.”
Gunilla Cederbom (V) argumenterade för att avslå medborgarförslaget. KS föreslog KF att besluta något som inte stod i medborgarförslaget. Det brukar vara avgörande viktigt att medborgarförslag, och motioner, innehåller exakta formuleringar i att-satserna. Men inte denna gång… Av någon anledning… Men jag – jag glömde att yrka avslag…
Det kan ha berott på att jag i tanken redan var på nästa ärende, svar på motion om “framtida förslag om utökning verksamhetsområde”. Jag skrev om motionen i bloggen inför sammanträdet – se “KS (4/10): Överskott, VA och cyklar”. Det handlar om det ska vara miljö- och hälsoskyddsnämnden eller samhällsbyggnadsnämnden som ska ta initiativ till och bereda nya verksamhetsområden för VA.
Det blev diskussion, både i en ajournering och på mötet. De styrande partierna ville att motionen skulle avslås (av kommunfullmäktige). (Det ska vara som vanligt…) Nästan hela oppositionen ville bifalla motionen, dvs att ärendet ska utredas. Det visade sig emellertid att Sverigedemokraterna, som ville avslå motionen i KSAU (=kommunstyrelsens arbetsutskott), hade ändrat sig – och yrkade bifall till motionen. Det betydde därmed att ett bifall till motionen fick majoritet i kommunstyrelsen. Och så småningom i kommunfullmäktige, om inte SD ändrar sig en gång till…
Det var bara jag som yttrade mig i ärendet “Styrdokument för cykel”. (Se “KS (4/10): Överskott, VA och cyklar”.) Jag hade inget annat yrkande, förslaget var en återremiss av formella skäl. Jag påpekade dock att Vänsterpartiet var mot GC-vägen genom skogsremsan på Korseberg och GC-bron över Vassbotten. Jag kunde inte heller låta bli att notera den glada överraskningen att det fanns en GC-väg inritad längs älvkanten förbi Juta…
Sammanträdet slutade som sagt kl 15.47.
BUN (18/9): Akutskola, lokaler och skolresultat
Det diskuterades en hel del på barn- och utbildningsnämndens (BUN) sammanträde om förväntade resultat, pengar och – åter pengar. (Se “BUN (18/9): Krav, resurser – balans?”.) Det var inga upplyftande samtal och diskussioner… Men BUN hade även andra ärenden på dagordningen.
Nämnden fick information om andelen legitimerade lärare på de olika skolorna. På låg- och mellanstadierna är andelen 94% för hela kommunen. Det är en hög siffra. Sex skolor har faktiskt bara legitimerade lärare anställda. Så här ser det ut på de olika LM-skolorna:
Det är svårast att rekrytera fritidspedagoger. Av denna yrkeskategori är “bara” 70% legitimerade. I riket är motsvarande siffra dock betydligt lägre, 45%.
Andelen legitimerade lärare är inte lika hög på högstadierna:
Totalt 80% av lärarna är legitimerade i kommunens 7-9-skolor.
Det är framför allt svårt att rekrytera legitimerade lärare i matte, slöjd och spanska. På någon skola fattas det legitimerade lärare i bland annat SO och Idrott och hälsa.
Frigghallen ute vid sportcentrum har, trots att den är relativt nybyggd, en alldeles egen, lång och tämligen komplicerad historia. Den historien ska jag dock inte återge, utan nöjer mig med att konstatera att BUN beslutade att:
“hemställa hos Kommunfullmäktige att budgetram om 853.000 kr för drift av Frigghallen, överförs från barn- och utbildningsnämnden till kultur- och fritidsnämnden.”
Där försvann ytterligare nästan en miljon kronor från BUN:s kassa… Men det var ett bra och rättvist beslut.
Nämnden fick också information om läget på lokalsidan.
- Det är planerat att förskolan i Brålanda ska byggas ut och en modul tas bort. Det kräver en ändring i detaljplanen, men arbetet har stött på patrull. Det finns en biobränslepanna i området och pannan är “i vägen” och måste flyttas. Den kan inte bara tas bort eftersom den levererar värme till förskola, skola och äldreboende. Arbetet har stannat upp och utbyggnaden av förskolan dröjer…
- Equmeniakyrkan har bestämt att inte sälja fastigheten där en del av Frändefors förskola ligger, G-klaven. BUN får fortsätta att hyra den.
- Skördegatans förskola på Onsjö ska byggas ut. Samtidigt ska den “gamla” delen av förskolan underhållas, och det behövs verkligen. Verksamheten har fått flyttas vid flera tillfällen eftersom lokaler har behövt åtgärdas akut.
Nu tvekar samhällsbyggnads för att göra den nödvändiga totalrenoveringen… - Det måste till underhåll på Frände- och Dalboskolan. Den gamla pannan har gjort sitt och skolorna ska få bergvärme. Man börjar med idrottshallen. Det sägs för övrigt av vårdnadshavare att Dalboskolan börjar bli sliten och att t ex elevtoaletter skulle behöva få sig ett lyft…
- BUN hyr förskolan på Dalaborgsparken. Det pågår samtal med ägarna om underhåll. Förvaltningen tänker säga upp hyresavtalet och omförhandla det.
- Gestad SK vill sälja en fastighet till kommunen. Fastigheten ligger bredvid skolan och förskolan i Skerrud (Skerrud 1:40). BUN vill att kommunen köper fastigheten, men det är samhällsbyggnadsnämnden som bestämmer. Samhällsbyggnads har för övrigt åtgärdat en del på Skerrud, som t ex skolgård, staket, parkering mm.
- Det var tänkt att det skulle sättas upp ett bullerplank mot järnvägen vid den nya Holmängenskolan. Planket finns med i detaljplanen, men som jag förstod det var det stadsarkitekten som inte ansåg att det passade med ett plank där. En ny bullerutredning gjordes därför, och den kom fram till att det inte behövdes något bullerplank… Så nu ska detaljplanen ändras.
BUN beslutade att översända ett yttrande angående förslag till revidering av Miljöprogram 2030.
Det blev ingen större diskussion kring motionen “Hantering av kommunal skolbyggnad där undervisning upphör på grund av politiska beslut”. Motionären Tor Wendel (M) hade nämligen varit tvungen att lämna mötet. BUN beslutade att rekommendera kommunstyrelsen att inte bifalla den. Henrik Josten (M) protesterade och yrkade bifall på i varje fall den ena att-satsen. Det hjälpte föga…
Inte heller medborgarförslaget om att inrätta en familjecentral i Vänersborg på Timjanhuset föll nämnden på läpparna. Det finns ingen lämplig utemiljö för mindre barn vid gågatan och dessutom har inte BUN råd att inrätta en familjecentral till. Det finns som bekant en familjecentral på Sirius ute på Torpaområdet som är bra placerad och fungerar väl. (Fast jag kan inte låta bli att nu se ännu fler kommunala användningsområden för Norra skolan…)
BUN är nöjd med sina tre privata utförare:
“Det som framkommit i uppföljningen är att simundervisningen på både Vattenpalatset och Brålandabadet samt skolskjuts genom Västtrafik genomförs i enlighet med de krav som ställs i avtalen.”
Nämndens 2:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L) utsågs att representera BUN i “Rådet för hälsa och social hållbarhet”.
Förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Bo Carlsson (C) informerar alltid nämnden om vad som har hänt sedan sist och annat som är aktuellt. Så också denna måndag.
Förvaltningschef Bråberg är också skolchef. Det är numera ett krav från Skolverket att det ska finnas en skolchef i varje kommun. Det regleras i Skollagen (2 kap 8 a §).
Det betyder att förvaltningschefen under 2 år ska gå en skolchefsutbildning. Bråberg får försöka hinna med utbildningen mellan alla möten och uppgifter som förvaltningschef, och skolchef.
Förvaltningschefen informerade bland annat om att Skolinspektionen ska göra planerade tillsyner på Norra skolan F-3 och Onsjöskolan F-3. BUN har ett nytt avtal med Västtrafik och det har varit en del “inkörningsproblem”. Bussar har missat flera turer och även turer mellan skolor under skoldagen.
Sofia Bråberg informerade om den så kallade “Akutskolan”. Skolan har blivit omtalad efter TTELA:s artikel för snart en månad sedan. (Se TTELA “Vänersborg får en akutskola för stökiga elever i höst”.)
Många personer har reagerat på begreppet “akutskola”. Förvaltningschefen betonade att begreppet akutskola kommer från staten. Det bidrag BUN sökte, och fick (1,3 milj kr), hette “Statsbidrag för akutskolor 2023”. (Se Skolverkets hemsida.) Det är alltså staten som står för namnet. Namnet finns för övrigt inte i Skollagen, utan motsvaras av “annan plats” i Skollagen 5 kap. 13 §:
“…får rektorn besluta att en elev tillfälligt ska ges undervisning vid en annan skolenhet eller på en annan plats inom huvudmannens organisation…”
Skolverket definierar:
“En akutskola är en organisatorisk lösning som är knuten till en skolenhet för att elever tillfälligt ska få utbildning utanför den egna skolenheten.”
Placeringen på “akutskolan” är en tillfällig åtgärd och får inte gälla för en längre tid än fyra veckor. På skolan kommer elever med komplexa behov att få stöd. Arbetsmiljön för eleverna är bra och personaltätheten hög. I skolans lokaler på Vänerparken bedrivs också viss annan undervisning. Skolan kommer för övrigt inte att kallas “akutskola” i kommunen.
Förvaltningens utvecklingsledare presenterade också andelen elever med minst behörighet till yrkesprogram uppdelad på de kommunala 8-9-skolorna.
Siffrorna förvånar kanske en och annan…
Ordförande Bo Carlsson (C) informerade slutligen om den diskussion som pågår mellan BUN och samhällsbyggnadsnämnden om skolmåltiderna. Det är presidierna som diskuterar och har gjort så en längre tid. De kommer inte överens.
“Vi vill veta vad vi betalar för.”
Sa Carlsson. Förvaltningschefen konstaterade att BUN fortfarande inte har fått något kostnadsförslag från Kostenheten inför nästa år.
Ordförande Carlsson avslutade sin information om att kommentera ett brev från en förskollärare. (Se “Brev från en förskolelärare”.) Jag återkommer med en egen blogg kring denna information.
Den 16 oktober ses barn- och utbildningsnämnden nästa gång.
BUN (18/9): Krav, resurser – balans?
Det blev ett ganska kort sammanträde i måndags med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Redan kl 12.20, efter knappa 4 timmar alltså, tackade ordförande Bo Carlsson (C) nämnden för ett bra möte.
Det blev en större diskussion direkt efter föredragningen i det första ärendet. Det handlade om delårsrapporten och de förväntade resultaten. Vi var flera som tyckte att det var något fel på styrsystemet. (Se “BUN: Klarar skolan det statliga uppdraget?”.)
Barn- och utbildningsnämnden har gröna ploppar på de flesta av de förväntade resultaten. Det betyder att de har uppnåtts. Det mesta blir nämligen bättre jämfört med förra året och då uppnås de förväntade resultaten – och allt är typ frid och fröjd. Och de styrande politikerna och partierna kan t ex gå upp i talarstolen i fullmäktige och tala om hur bra allt är i förskola och skola.
Saken är bara den att varken politiker i barn- och utbildningsnämnden, förvaltningen eller personalen ute på skolorna är nöjda med resultaten. De är inte bra, de ligger alltför lågt. Resultaten borde vara betydligt bättre.
Ett av nämndens förväntade resultat är att “andelen elever i årskurs 9 som har nått lägst betygskriterierna för E i alla ämnen ökar”. Det förväntade resultatet uppnås, det ökar jämfört med förra året… Det är bara ett problem, en tredjedel av alla elever (32,8%) som gick ur åk 9 har minst ett icke godkänt betyg. Det kan man inte vara nöjd med, det är inte ett tillräckligt bra resultat.
Det är samma med det förväntade resultatet att “andelen elever i åk 7-9 med mer än 75% närvaro ökar”. Det uppnås också, närvaron är bättre än förra året. Men ska det vara en grön plopp när drygt 15% av alla elever i högstadiet är frånvarande mer än 25% av tiden? Det tycker varken politiker eller tjänstepersoner.
Sjukfrånvaron bland personalen var i barn- och utbildningsförvaltningen i genomsnitt 8,7% under perioden januari-juli 2023. Det är en förbättring sedan förra året, men är det bra? Jag tror att alla anser att sjukfrånvaron är för hög.
Det fanns en stor samsyn i barn- och utbildningsnämnden om att de gröna plopparna var missvisande och att resultaten måste bli bättre.
Men – ekonomin ska gå ihop. BUN kan inte använda mer pengar än de som nämnden har fått tilldelat av kommunfullmäktige. Bättre resultat i skolan kräver mer personal, både pedagoger och annan skolpersonal. Men mer personal kräver mer ekonomiska resurser…
Så är det bara. BUN:s handlingsutrymme är begränsat, det begränsas av ekonomin. Som en tjänsteperson sa:
“Har man högre ambitioner behöver man tillföra mer pengar.”
Och den ekonomiska situationen ser ut att bli än värre, redan under hösten…
Kostnader för skolskjutsar ökar under höstterminen och minst en miljon kr “extra” ska betalas till IT-enheten. Det inspirerade ordförande Bo Carlsson (C) till en filosofisk utläggning under temat “får verksamheterna i BUN någon nytta av dessa IT-investeringar?”. Frågeställningen var tämligen retorisk. Carlsson var mycket tveksam till om verksamheten får någon glädje av denna extra utgift… Jag tror att Carlsson hade rätt, men betalningen kan ju vara nödvändig ändå, t ex för att hindra “hackers” från att ta sig in i kommunens IT-system – och få tillgång till skolornas betyg…
Nämnden fick reda på en kostnad som jag inte tror har varit specificerad tidigare. Den har i varje fall inte presenterats för oss politiker. Därför har den nog också varit dold och omedveten för flera i nämnden. Förvaltningen berättade att det särskilda stödet till de barn som är i behov av det på förskolan, det kan t ex vara de barn som sedan skrivs in i den anpassade grundskolan (fd grundsärskolan), beräknas uppgå till 7 milj kr under 2023. Dessa kostnader ökar varje år, precis som i grundskolan (och på gymnasiet). Det finns sannolikt anledning att fundera extra på detta nästa gång budgeten ska fördelas.
Barn- och utbildningsförvaltningen har dragit ner på kostnaderna inför hösten, bland annat har det skett en hel del besparingar på resurspersoner med visstidsanställning. Skolan arbetar ju i läsår och den organisation som beslutas inför hösten, t ex antal klasser, klasstorlekar, scheman, lärartjänster osv, gäller hela läsåret, dvs även under vårterminen nästa år, 2024. Det är mycket svårt, ja omöjligt, att ändra skolans organisation under ett läsår. Eftersom 2024 blir ett tufft ekonomiskt år, så måste organisationen redan nu i höst vara “slimmad”, dvs nedbantad.
Den ekonomiska situationen ser alltså ut att bli betydligt värre nästa år…
Det blir extra kostnader för BUN 2024 på 13,1 milj kr. (Se “BUN: Klarar skolan det statliga uppdraget?”.) Det är nya och förändrade statliga uppdrag, t ex extra studietid och utökad lovskola, fler elever i anpassad grundskola (fd grundsärskolan) och hyra för Norra skolan, som enligt planerna ska tömmas utan att vårdnadshavarna har blivit informerade (se kommentaren på min förra blogg, klicka här) eller att kommunfullmäktige har fattat beslut.
De 8 milj kr som BUN har fått i år för hyra av Holmängenskolan har fungerat som en buffert, som ett extra tillfälligt bidrag för nämnden. Pengarna gör till och med att nämnden har en (viss) chans att göra ett noll-resultat i år. Nästa år ska pengarna verkligen användas till hyra. Det betyder alltså 8 milj kr mindre nästa år för nämnden till verksamheten.
Majoriteten i BUN (S+C+KD+MP) beslutade i våras om besparingsåtgärder. KUL-avtalet mellan BUN och kultur- och fritidsnämnden är uppsagt. Förvaltningen berättade att den däremot har skjutit på verkställandet av nedläggningen av Lanternan (kommunens förskola på obekväm arbetstid) med presidiets (=de tre ordförandena i BUN) goda minne. Besparingsbeslutet innebar dessutom lägre personaltäthet, dvs uppsägningar. Inte heller denna åtgärd har börjat verkställas.
Både presidiet och barn- och utbildningsförvaltningen vill träffa de styrande och få besked om hur kommunens ekonomiska situation ska hanteras centralt i kommunen innan BUN fattar beslut om kommande neddragningar och besparingar. (Enligt uppgift träffades BUN:s presidium och presidiet i kommunstyrelsen i onsdags.)
Det är omöjligt för BUN att spara på något annat än personal. Personalkostnader är den i särklass största utgiften för BUN – och allt annat är bantat och neddraget för länge sedan. Ska det sparas nästa år så är det legitimerade pedagoger det handlar om:
“Vi hittar inte så mycket mer att skära på när det gäller personal.”
Det var beskedet i måndags.
Annars blir man lite fundersam av att höra den resignation som präglar de flesta borgerliga och socialdemokratiska politiker när de diskuterar ekonomi. Det är som om lågkonjunkturer, inflation, arbetslöshet osv är naturlagar som det inte går att göra något åt. Men se på alla miljarder som regering
och riksdag satsar på skattesänkningar för de allra mest välbeställda i landet, se på de närmare 200 miljarder som de fyra storbankerna beräknas göra i ren vinst i år (se Sveriges Radio “Svenska banker håvar hem rejäla vinster”), se på alla miljarder till försvaret… Det finns mycket pengar i Sverige som skulle kunna användas i välfärden.
Även i kommunen finns det handlingsalternativ. Det finns resultatutjämningsreserver (RUR) på 50 milj kr som kan användas, det finns möjligheter till skattehöjningar, det finns möjligheter att prioritera om utgifter i kommunen osv.
Det är ingen osynlig hand som styr marknaden, det är inga naturlagar som styr ekonomin – det är människor. Och det är politiker som styr Vänersborg…
Anm. Fortsättning följer i bloggen ”BUN (18/9): Akutskola, lokaler och skolresultat”.
Brev från en förskollärare
Förskola och skola debatteras flitigt i dagens Sverige.
Skolan är i kris – elevernas kunskaper sjunker jämfört med andra länder och lärare lämnar sitt yrke. Arbetsmiljön är dålig och lärarna är stressade på grund av hög arbetsbelastning. Samtidigt har utbildning marknadsanpassats och friskolekoncerner tjänar stora pengar. Det gör de på kommunernas elevpeng, pengar som ska gå till precis det som namnet säger, till eleverna. Nu hamnar de i fickorna hos ägarna, som i många fall är utländska bolag. (Läs gärna mer på Tankesmedjan Balans.)
Vinsterna kan göras när man anställer obehöriga lärare med sämre lön, struntar i att anställa tillräckligt många speciallärare, SYV-konsulenter, kuratorer och skolsköterskor och framför allt, med olika metoder lockar till sig de mest studiemotiverade eleverna från hem där vårdnadshavarna har hög utbildningsnivå. De eleverna behöver inte hjälp och stöd i samma omfattning som elever från socialgrupp 3 eller barn och ungdomar till föräldrar födda utomlands. Den marknadsanpassade skolan leder dessutom till betygsinflation, segregation och ökad ojämlikhet.
Johanna Jaara Åstrand, tidigare förbundsordförande för Sveriges Lärare, skrev på Facebook i lördags:
“I veckan har jag också mött lärare som med tårar i ögonen vittnar om scheman där varken elever eller lärare har en ärlig chans att lyckas med det som förväntas och som förtvivlat beskriver känslan som infinner sig när inflytandet över arbetssituationen minskar, lärarkollegor blir sjukskrivna och viktiga beslut fattas över huvudet på dem.”
Förskolan är viktig för barnen. De barn som har gått i förskola har bättre förutsättningar i grundskolan. Förskolan ger långsiktiga positiva effekter på det fortsatta lärandet. Förskolan har en stor kompensatorisk betydelse och är oerhört viktig för barnens språkutveckling.
Det är viktigt för förskolans kvalitet och barnens utveckling att barngruppernas storlek begränsas. En större personaltäthet uppmuntrar barnens kreativitet och nyfikenhet.
Johanna Jaara Åstrand skrev vidare på Facebook:
”Jag har blivit kontaktad av förskollärare som uppgivet berättar om sin arbetssituation där förskollärarkollegor helt saknas och varken barngrupper eller lokaler är anpassade efter läroplanens uppdrag.”
I lördags fick också barn- och utbildningsnämndens presidium, och jag, ett mail från en förskolelärare i Vänersborg.
Förskolläraren skriver:
“Jag skulle med detta mail vilja göra dig uppmärksam på problemet med stora barngrupper på förskolorna i Vänersborg kommun.
Jag arbetar på en förskola i kommunen och på min avdelning är det 24 st barn mellan 3-5 år och då är vi fyra pedagoger. På avdelningen bredvid är det 10 st barn mellan 1-2 år och de är två st pedagoger. Det är nog dessa siffror ni i utbildningsnämnden ser och ni tycker nog att det är en bra bemanning med personal. Problemet är bara att det är bara mellan kl 9:30-12:30 som vi har en sådan personaltäthet.
På morgonen och på e.m är vi bara två pedagoger på alla våra barn och vi har ofta nästan alla våra barn hela dagarna ca 7:30-16. (Förskolan har öppet 6-17:30). Verkligheten är alltså att två st pedagoger är ensamma och ska ta ha hand om ca 20 barn stor del av dagen.
Vid våra måltider (frukosten och mellanmålet) har vi ca 8 barn vid varje bord (om vi har haft tur och kunnat lämna några till grannavdelningen, annars är vi ca 10 vid varje bord).
Jag tror nog att du kan föreställa dig hur en sådan måltid blir. Det är verkligen inte den lugna stund med samtal, reflektioner och lärande som vi vill ge våra barn.
Vi pedagoger kämpar till vårt yttersta för att ge alla våra barn det de har rätt till under sina dagar hos oss och det är ett gott pedagogiskt lärande och en god omsorg med pedagoger som har tid att se dem och ge dem det de behöver av trygghet och glädje.
Vi har också en läroplan att arbeta mot och gör där vårt yttersta för att uppnå de målen som finns där. Vi har också krav på oss att göra en god dokumentation som ska finnas tillgänglig för föräldrar och våra chefer. Tiden till detta är knapp.
OCH det är verkligen inte lätt. Det tror jag du förstår, många gånger åker vi hem gråtandes för att dagarna på förskola varit så tuffa både för oss och barnen.
Du som folkvald politiker i kommunen är ansvarig för att alla invånare mår bra och orkar med sina dagar och då måste det få kosta. Du kan inte spara in mer på det viktigaste vi har, VÅRA BARN utan du måste göra något nu för att minska barnantalet på förskolorna i Vänersborgs kommun. Attraktiv och hållbar får inte bara vara ord på ett papper, utan måste omsättas i praktiken.
Vi pedagoger kommer inte att orka länge till och våra barn förtjänar en lugnare förskoletid med ”fröknar” som går till sitt arbete med glädje, istället för med en klump i magen.”
Barnen och ungdomarna är det viktigaste vi har i Vänersborg. Kommunen måste satsa på förskola och skola. Det är både min och Vänsterpartiets uppfattning. Varje år i juni, när kommunfullmäktige beslutar om budgeten, argumenterar vi för mer pengar till både förskola och skola. Det är ingen som säger emot, men satsningarna uteblir. Det händer till och med att de andra partierna håller med, men det stannar vid ord. I praktiken och i handling så prioriteras annat högre i kommunen.
Vänsterpartiet fortsätter oförtrutet att tala och arbeta för mer resurser till förskola och skola.
Anm. Här kan du läsa svaret på brevet från BUN:s presidium: ”BUN: Svar till förskollärare”.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer