Arkiv
Rapport från KS (2/2)
Anm. I torsdags beskrev jag några av kommunstyrelsens ärenden – “Rapport från KS (1/2)”.
Anders Strands (SD) motion om att utreda en så kallad nollbasbudgetering avslogs efter diskussion och votering. Strand förklarade i motionen:
“Nollbasbudgetering är en budgeteringsmetod där man inför nytt budgetår utgår från noll, det innebär att budgeten inte baseras på föregående års kostnader. Utan vid nollbasbudgetering granskas varje post på nytt. Detta innebär att alla poster ska genomlysas och analyseras för att metoden ska få avsedd effekt.”
Strand yrkade på att kommunstyrelsen skulle bifalla motionen och motiverade med samma argument som återfanns i motionen. När han fick frågor så hänvisade Strand till kommunfullmäktige om två veckor (11 december) – där skulle han svara och motivera ytterligare. Och det är klart, det är större publik i fullmäktige så hans synpunkter når fler. Men vill han övertyga andra partier om motionens fördelar borde han nog ha debatterat och talat för den också i kommunstyrelsen.
Moderaterna Harlitz och Eckerbom-Wendel argumenterade emellertid för motionen. De betonade att motionen yrkade på en utredning, inte att direkt genomföra något. 
Socialdemokrater argumenterade mot, och som jag “antydde” i mitt inlägg innan sammanträdet, Vänsterpartiet tyckte också att kommunen skulle avvakta. Kommunen har nyligen beslutat om en ny styr- och ledningsmodell och det arbetas för fullt med att implementera denna. Den nya modellen borde få tid att “sätta sig”. (Se “KS: SD-motion, Brålanda och miljoner”.)
Motionen avslogs med 8 röster och 7 för bifall. Vänsterpartiet avgjorde voteringen med sin röst skulle man kunna säga.
Medborgarförslaget om konsthall och kulturverksamhet i Vattenverkets hus avslogs också. Vattenverket är helt nödvändigt för kommunens vattenförsörjning. Jag passade dock på att fråga varför kommunen inte kunde utreda att ha t ex kulturverksamhet på någon annan del av Skräcklan. Det sades då, bland annat av ordförande, att det inte gick för att förslaget handlade om Vattenverket. Då nämnde jag att nyligen hade KS avslagit en motion om trygghetsboende, men samtidigt på eget initiativ kompletterat motionen med ett eget yrkande som man sedan röstade igenom… Då gick det att rösta igenom något annat än vad som yrkades. Jag fick ett meddelande på Messenger:
“Där fick du till det”
Även medborgarförslaget om att kommunen ska verka för att Storgatan i Brålanda ska övergå till kommunalt väghållarskap avslogs. Det är en på sikt nödvändig förändring att kommunen tar över. Ett övertagande i detta läge skulle dock bli dyrt för kommunen. De kommande åren behöver nämligen, enligt samhällsbyggnadsförvaltningen, armaturer och kablage bytas. Dessutom behövs det också en ny gatubeläggning. Jag tyckte att kommunen skulle verka för ett övertagande den dag då Trafikverket har åtgärdat Storgatan. Förhoppningsvis senast den dag då Brålandas tågstation tas i bruk… Jag fick medhåll av en av centerpartisterna.
Det nyinsatta ärendet “Ändring av avgift för boendestöd i taxor och avgifter inom socialnämnden” gav upphov till en mängd frågor. En fråga som dock inte ställdes var varför ärendet kom upp just i onsdags, och helt plötsligt. Ärendet skickades nämligen ut till KS i tisdags, dagen före sammanträdet. Men socialnämnden hade faktiskt fattat beslut om att skicka ärendet vidare redan den 21 mars… (Ingen meddelade varför det har tagit en sådan tid för förslaget att komma till KS.)
Först konstaterades, efter en fråga, att siffrorna i underlaget stämde. Avgiften för boendestödet sänks från 424 kr/tim upp till 2.575 kr/mån till 420 kr/mån. Det var ju en fantastisk nyhet för brukarna, men i handlingarna stod det vidare:
“Förslaget bedöms innebära en kostnadsminskning för de flesta brukarna.”
Och då blev ju åtminstone jag, och några till, lite fundersamma. Jag frågade därför vilka det var som inte tillhörde “de flesta”, hur många de var och hur mycket kostnaderna höjdes för dessa? Det stod också att den:
“fasta avgiften utgår oavsett antalet besök”
Och det lät orättvist. Kommunjuristens yttrande gav i sammanhanget också upphov till funderingar:
“Förslaget innebär vidare att kostnaden blir lika stor oavsett antalet besök. Avgiftens storlek bör dock rymmas inom självkostnadsprincipen, även i det fall en brukare endast haft ett litet behov av insatsen.”
Det här yttrandet hade beslutsförslaget inte tagit någon hänsyn till.
Det var ingen som riktigt kunde svara på frågorna, inte ens de ledamöter som också satt i socialnämnden. Ordförande Augustsson kallade därför till sig både kommunjuristen och en sakkunnig från socialförvaltningen.
Och visst blev politikerna i KS klokare, men hade underlaget till socialnämndens sammanträde i mars bifogats kallelsen hade nog alla förstått ännu bättre.
I socialnämndens handlingar stod det angående orsaken till den sänkta taxan:
“… kunna främja att personer som är redo att flytta ut från en bostad med särskild service enligt LSS, där det inte tas ut någon omvårdnadsavgift utifrån rådande lagstiftning, kan göra det utan att drabbas alltför kraftigt ekonomiskt.”
De minskade intäkterna av den sänkta taxan kompenseras om någon flyttar ut från ett LSS-boende. Eller som socialförvaltningen uttryckte det:
“Positiva effekter som eftersträvas är minskad efterfrågan av mer kostsamma lösningar, framförallt platser avseende bostad med särskild service enligt SoL och LSS, både genom kvarboende i ordinarie bostad och genom ökad utflyttning.”
Denna utflyttning torde ju också vara positiv för den enskilde.
Det var alltså en minoritet som skulle förlora på förändringen. I socialnämndens underlag stod det:
“För ett fåtal personer, med mycket få insatser på en månad (under 13 minuter) kan förändringen innebära att man får en ökad kostnad. För de personerna kommer verksamheten att arbeta för att alternativa stödformer kan ersätta den personella stödinsatsen om personen vill avsluta av ekonomiska skäl, men det kan också innebära att fler har ekonomisk möjlighet att ta emot stödet i sin helhet.”
Enligt socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) handlade det om drygt 10 personer. Några av dessa hade det tydligen ekonomiskt knapert. De skulle i vissa fall behöva mer stöd och det skulle de nu kunna efterfråga när avgiften sänktes.
KS diskuterade om det fåtal som hade mycket korta besök skulle slippa avgiften 420 kr och istället betala självkostnaden, dvs vad det korta besöket verkligen kostade. Som kommunjuristen hade föreslagit. De hade det ju ekonomiskt tufft. Det skulle i det stora hela inte heller ha någon som helst betydelse för nämndens intäkter. Flera i KS tyckte det. Ordförande Augustsson (S) tyckte också att det lät rimligt och sa att “vi” kanske skulle kunna ändra beslutsförslaget på denna punkt innan det kom upp i fullmäktige.
Vem som ska författa ett nytt, något förändrat beslutsförslag vet jag inte, men förhoppningsvis blir det så. I varje fall tycktes enigheten vara stor.
Och tro det eller ej – kommunstyrelsens sammanträde avslutades redan kl 15.12.
En politikers avgiftsdilemma
Som förtroendevald i kommunfullmäktige har jag varit med om att besluta storleken på de flesta avgifter och taxor som Vänersborgs kommuns invånare måste betala i olika kommunala sammanhang.
Det finns ett problem med detta – ett slags dilemma.
På TTELA:s hemsida idag kan vi läsa om den chock som Andrés Sundqvist i Frändefors fick när en räkning damp ner från kommunen. (Se “Andrés chockfaktura – 40.000 för ett enkelt bygglov i Vänersborg”.)
“När fakturan för det godkända bygglovet dök upp kom den som en chock. Andrés Sundqvist i Frändefors trodde inte sina ögon när han insåg att det kostade 40.000 kronor att få bygga ett fritidshus på 80 kvadratmeter i Vänersborgs kommun.”
40.000 kr? Det var nog inte bara Andrés Sundqvist som fick en chock… Även en beslutsfattare i kommunfullmäktige undrade vad det var fråga om.
Sundqvists fritidshus är alltså på 80 kvadratmeter. Det ligger utanför planlagt område på en gammal tomt och där finns det redan en tillfartsväg. Huset ska kopplas till kommunalt VA och det finns lösningar för dagvattnet. Huset byggs inte heller på åkermark och ligger inte vid någon sjö.
Det kan knappast vara rimligt att bygglovstaxan ska uppgå till 5 % av fritidshusets värde. Hur kunde ett enhälligt kommunfullmäktige bestämma en sådan taxa? Hur kunde jag…?
TTELA skriver att politikerna var fullt medvetna om den här effekten för Sundqvist när de fattade beslutet. För i underlaget till beslutet stod det:
”En del åtgärder kommer att bli dyrare för att få en genomsnittlig kostnadstäckning.”
Det är bara att erkänna – jag var inte “fullt medveten om den här effekten” när beslutet fattades. Jag tvivlar på att någon annan i församlingen var det heller. Hur skulle någon fullmäktigeledamot kunna vara det utifrån ovanstående formulering? I vissa lägen måste vi politiker lita på de underlag som förvaltningarna tillhandahåller, särskilt som det sitter 51 ledamöter i fullmäktige (eller 48 just nu beroende på avhopp i SD) och ingen reagerar. Med all sannolikt därför att de inte har kunskap i frågan.
De som beslutar i kommunfullmäktige är naturligtvis ansvariga för sina beslut, det kan ingen förklara bort. Samtidigt är det uppenbart så att en ledamot inte kan ha kunskap om allt som ska beslutas. 
Frågan är egentligen också om de ens har skyldighet att skaffa den kunskapen. 45 av dem som sitter i fullmäktige är ju politiker på sin fritid…
Det är ett dilemma.
Imorgon ska ett annat ärende om avgifter/taxor behandlas på kommunstyrelsen. (Ärendet ska sedan gå vidare till kommunfullmäktige för att slutligt bestämmas där.) Det handlar om att ändra avgiften för boendestöd inom socialnämnden. Ärendet skickades faktiskt ut till KS-ledamöterna först i morse.
Förslaget till beslut har följande lydelse:
“Kommunfullmäktige beslutar att ändra avgiften för boendestöd i gällande Taxor och avgifter inom socialnämnden från timavgift med maxtaxa till en fast månadsavgift på 420 kr per månad. Den nya boendestödsavgiften gäller fr.o.m. den 1 januari 2025 och får årligen uppräknas av socialnämnden enligt omsorgsprisindex.”
I underlaget står vidare:
“Förslaget bedöms innebära en kostnadsminskning för de flesta brukarna.”
Det ringer några varningsklockor. Jag blir alltid misstänksam, rätt eller fel, när bestämda slutsatser dras utifrån en “bedömning”. I det här påståendet ringer det även vid formuleringen “för de flesta”. Jag skulle självklart vilja veta vilka det är som inte tillhör “de flesta”, hur många de är och hur mycket kostnaderna höjs för dessa – som inte tillhör “de flesta”?
I resten av underlaget finns det flera andra beskrivningar som har att göra direkt med taxan och den nya förändringen.
- “Socialnämnden har beslutat att föreslå en minskning av boendestödsavgiften, från dagens maxtaxa till en fast avgift”
- “Månadstaxan … inkomstprövas enligt gängse ordning. Den fasta avgiften utgår oavsett antalet besök”
- “Den föreslagna förändringen … bedöms vara positiv för personer som på grund av funktionsnedsättning är i behov av stöd och hjälp under en större del av livet”
- “det finns möjligheter att på individnivå ansöka om merkostnadsersättning hos Försäkringskassan för de merkostnader en funktionsnedsättning kan medföra, är förslaget att en mindre fast avgift per månad tas ut.”
Jag kan inte säga att jag fortfarande blir “fullt medveten” på vad taxeförändringen innebär, särskilt inte för de som inte tillhör “de flesta”. Kanske är jag till och med ännu mer osäker…
Även kommunjuristen har yttrat sig över förslaget. Kanske klarnar det nu?
“Förslaget innebär vidare att kostnaden blir lika stor oavsett antalet besök. Avgiftens storlek bör dock rymmas inom självkostnadsprincipen, även i det fall en brukare endast haft ett litet behov av insatsen.”
Det följer också med ett urklipp från dokumentet “Taxor och avgifter inom socialnämnden” i underlaget. Det visar vad förslaget på ändring av boendestödsavgiften verkligen innebär, dokumentet är det som styr.
Gällande avgift är överstruken och markerad i blått. Förslag till ny avgift är markerad i gult.
De som tycker att det är solklart vilka konsekvenserna blir för brukarna av avgiftsförändringarna i boendestödet kan väl höra av sig. Dessutom tar jag gärna emot råd och hjälp med att rösta rätt denna gång.
Det blev ju fel när det gällde bygglovsavgifterna…
KF-beslutet om budget 2025 (3)
Anm. Blogginlägget är en fortsättning på “KF-beslutet om budget 2025 (2)”.
Budgetdebatten på onsdagens sammanträde med kommunfullmäktige var i stort sett ganska tråkig. Samtliga partiföreträdare redogjorde för sina respektive partiers eller partigrupperingars budgetförslag på ett så att säga objektivt sätt. Det ställdes knappast ens några frågor till ”motståndarna”.
Det hettade dock till något när socialnämnden diskuterades. Och inte helt oväntat var det socialdemokraternas Dan Nyberg som bröt det lugna och “sakliga” mönstret.
Dan Nyberg inledde anförandena kring socialnämnden eftersom han är nämndens ordförande. Han redogjorde sakligt och koncist för nämndens utmaningar. Nyberg berättade bland annat om hemtjänstens problem, att det behövs ett nytt särskilt boende, oenigheter med Västra Götalandsregionen kring vem som ska betala för avancerad sjukvård, om våld i nära relationer, försörjningsstödet och placering av barn och unga. Nyberg konstaterade sakligt och korrekt att socialnämnden behövde 57,2 milj kr nästa år för att klara sina åtaganden. Han yrkade dock, som den gode socialdemokrat han är, bifall till de styrandes förslag fast nämnden “bara” blev tilldelad 18 milj kr “extra” och 2,2 milj för Bostad först. Med andra ord 37 miljoner mindre än nämndens behov…
Nämndens 2:e vice ordförande Henrik Josten (M) hade ett kortare inlägg där han bland annat betonade att placeringstiderna för ungdomar blir allt längre, och dyrare – mellan 10.000-16.000 kr per dygn. Det var också svårt att rekrytera personal, menade Josten, och svårigheterna skulle öka allt eftersom.
Anna Gustafsson (SD) höll sitt allra första anförande i fullmäktige, vilket hon klarade med den äran. Hon avslutade med att säga att Sverigedemokraterna satsade 10 milj kr extra på socialnämnden. Det var emellertid 8 miljoner mindre än vad de styrande partierna satsade, Bostad först dessutom borträknat. Det sa hon inte…
Ida Hildingsson (V) redogjorde för Vänsterpartiets budgetförslag. V ville tilldela socialnämnden ytterligare 15 milj kr jämfört med de styrande partiernas förslag. Hildingsson hade mycket att säga och fortsatte sitt anförande genom att begära ordet ytterligare två gånger. Även här tilldelades nämligen de partier som inte hade någon ordförande i nämnden mindre tid för sina anföranden. Hildingsson beskrev Vänsterpartiets syn på verksamheterna inom socialförvaltningen och varför Vänsterpartiet vänder sig mot de föreslagna besparingsåtgärderna, särskilt heltid som norm.
Och så begärde Dan Nyberg (S) ordet… (Se kommunens webb-TV, 2.42,46 in i budgetärendet.) Nyberg riktade sig till Ida Hildingsson (V) och sa:
“Ja, nu är det andra året som jag får säga till Ida Hildingsson att jag tycker det är tragiskt att komma med en ren lögn inför våra anställda inom kommunen att heltid som norm är inskrivet i den här MRP:n. Så är det inte. Den som kommer att ta detaljbudgeten, nu är det andra gången jag säger detta Ida, den som kommer att ta detaljbudgeten för 2025, det är socialnämnden i december månad. Det vi gjorde tidigt i våras är en konsekvensbeskrivning så finns det här med. Men det är ingenting som säger att det måste vara med för 2025. Så sluta skräm våra anställda även om det är en högljudd klasskampsretorik som framförs ifrån talarstolen.”
“Ren lögn”, “klasskampsretorik”…
Ida Hildingsson (V) begärde naturligtvis replik (2.44,32):
“Klasskampsretorik är vackert tycker jag. Utifrån att Dan Nyberg säger att jag far med lögner så går det ju att läsa innantill i MRP-förslaget att dom åtgärderna som nämnderna ska göra för att hålla sig inom ram utgår ifrån dom konsekvensanalyser och åtgärder som nämnderna har fastställt. Vi kan båda ta och läsa där igen. Och sen har ju också heltid som norm, det är väl inte att skrämma medarbetarna. Det här året har ju heltid som norm varit pausat precis utifrån den liknande diskussionen som vi hade här i MRP för ett år sen. Då vill jag minnas att du Dan Nyberg sa att förhoppningsvis kommer inte det här att behöva införas. Det tar vi sen i detaljbudgeten. Men oavsett vad som hände i ärendet kring detaljbudgeten så infördes det ju att vi skulle pausa heltid som norm. Så det är ju pausat. Det vi diskuterade på senaste sammanträdet i socialnämnden, det var ju att heltid som norm kommer att fortsätta pausas och att det fanns en stor risk för att det också skulle bli permanent. När jag frågade hur mycket man tänkte att det här var värt i pengar så pratade man om 20 miljoner och att det ställdes emot att lägga ner ett av äldreboendena. Så jag vill inte hålla med dig om att jag far med lögner.”
Det är ett intressant begrepp, “klasskampsretorik”. Särskilt när en socialdemokrat framför det. Hildingsson redovisade i sina anföranden arbetstagarnas, de anställdas perspektiv. Det tycks som om dagens socialdemokrater kan ha glömt sin historia och sina rötter, i varje fall en av dem… Nyberg ser sig uppenbarligen som en representant för den “andra sidan”, …som en arbetsgivare som kräver att de anställda fogligt ska acceptera de försämrade arbetsvillkor och arbetsförhållanden som arbetsgivaren bestämmer…
Kommunal har drivit kravet på ”heltid som norm” i många år. Det är en oerhört central fråga för medlemmarna i Kommunal. Och Kommunal är helt medvetet om att socialnämnden med socialdemokraternas ordförande Dan Nyberg i spetsen den 17 april i år beslutade att:
”Pausa arbetet med heltid som norm under budgetåret 2024…”
Dan Nyberg begärde inte något genmäle på Hildingssons replik. Nyberg insåg nog efter en stunds funderande att Hildingssons historiebeskrivning och redogörelse var helt korrekt och med sanningen överensstämmande.
Däremot fortsatte Dan Nyberg (S) senare “diskussionen” på ett Facebookinlägg av Ida Hildingsson:
“Sist jag hörde så mycket klasskampsretorik och om socialistiska uttryck var på 70- talet och då kallade sig vänsterpartiet för att vara kommunister! Men det gör kanske du fortfarande Ida?”
Nyberg framför inga argument i sak utan spelar på folks fördomar. Han drar kommunistkortet precis som de högerextrema partierna. Det är över gränsen i en politisk diskussion i Vänersborgs kommun. Dan Nyberg (S) bör hålla sig till fakta och sakliga argument.
Jag fick mig faktiskt en släng också. Nyberg reagerade på några formuleringar i blogginlägget “KF-beslutet om budget 2025 (1)”.
Jag skrev i inlägget att några socialdemokrater tycktes skruva på sig när Magnus Ekström (KD) talade “kristdemokratiskt” om familjen och sedan om Hallevibadet. 
Nyberg kommenterade (se kommentar):
“Jag såg inga skruvande.”
Jag svarade, lite som jag tyckte humoristiskt (inklusive en smiley), att Dan Nyberg sitter i första raden i fullmäktige. Jag sitter däremot längre ner i salen och ser de socialdemokratiska ledamöterna bakifrån.
Det är allmänt känt att KD i Vänersborg har en annan syn på Hallevibadets vara eller inte vara än t ex de båda ordförandena från de styrande partierna i samhällsbyggnadsnämnden. Inför sammanträdet i oktober förra året var de beredda att lägga fram ett förslag om rivning av badet. Jag är inte heller särskilt övertygad om att socialdemokraterna håller med om KD:s familjepolitik. Sedan är ju begreppet ”att skruva på sig” det som i engelskan benämns “a figure of speech”, dvs ett talesätt, ett bildspråk.
Hur som helst, Dan Nyberg verkade ha en helt annan syn på tingens ordning. Han skrev ytterligare en kommentar på blogginlägget (klicka här):
“jag tror du ser det mesta bakifrån Stefan och utifrån dina egna vänstersocialistiska perspektiv. Synd att det inte går att lita på dina bloggtexter…”
Det var, som jag uppfattar det, en totalt humorlös kommentar, bara nya invektiv utan några sakliga argument. Det var fördomar och härskarteknik. Jag var helt plötsligt en “vänstersocialist”, antagligen för att jag hade läst upp fackens inställning till de styrande partiernas budgetförslag. (Se “KF-beslutet om budget 2025 (2)”.) Och så gick det inte att lita på mina bloggtexter… Jaha… Jag tror att den kritiken träffar Nyberg snarare än undertecknad, särskilt som han inte preciserar vad man inte kan lita på.
Dan Nyberg (S) bör kanske fundera ett extra varv i fortsättningen på vad han framför från fullmäktiges talarstol och vad han skriver på sociala medier. Det kommer samtalsklimatet i Vänersborg att tjäna på.
För övrigt noterade jag att flera socialdemokrater skruvade på sig i stolarna igen – när Dan Nyberg (S) från talarstolen vände sig mot Henrik Harlitz (M) och sa angående trygghetsboenden för de äldre:
“Jag skulle också välkomna om det är fler, gärna privata intressen, som också vill bygga den typen av boenden.”
Socialdemokraten Dan Nyberg välkomnar privata intressen, dvs att företag med vinst som drivkraft ska etablera sig i Vänersborgs kommun. Det förvånar åtminstone mig, och även några socialdemokrater…
I en kommande blogg ska jag fortsätta att redogöra för kommunfullmäktiges diskussioner kring de enskilda nämnderna. Det återstår ju att t ex redovisa barn- och utbildningsnämnden, se ”KF-beslutet om budget 2025 (4)”.
==
Följande inlägg handlar om kommunfullmäktiges budgetdebatt:
- ”KF-beslutet om budget 2025 (1)” – 20 juni 2024
- ”KF-beslutet om budget 2025 (2)” – 23 juni 2024
- ”KF-beslutet om budget 2025 (3)” – 25 juni 2024
- ”KF-beslutet om budget 2025 (4)” – 27 juni 2024
KS: Både enigt och oenigt
Kommunstyrelsens sammanträde startade med en utbildning. (Se “Inför KS 2 maj”.) Det var “samtal i ring”, kort föreläsning och gruppdiskussioner. Som en lektion i skolan ungefär. De viktigaste frågeställningarna var att tydliggöra ansvar och roller mellan politik och tjänstepersoner 
samt hur man ska uppnå ett gott och utvecklande samarbetsklimat dem emellan, dvs oss. Även kommundirektör, förvaltningschefer och några andra chefer deltog.
Det var bra diskussioner och samtal. Det är emellertid tämligen lätt att bli överens när diskussioner hålls på en allmän och “etisk” nivå. När det kommer till konkreta situationer och händelser brukar det genast bli mer komplicerat. Men det var bra samtal och en bra dialog och självklart bör det finnas förståelse och respekt för varandra. Det tycker jag i och för sig att det finns i kommunen. Fast visst önskar jag mig allt som oftast lite allsidigare och objektivare underlag från förvaltningarna… Det uttryckte även andra deltagare.
Kl 11.15 började det egentliga KS-sammanträdet. Det höll på fram till kl 16.29.
Jag har beskrivit flera ärenden i blogginlägget “Inför KS 2 maj” och Brätteärendet i inlägget “Brättelänken i KS”. I de inläggen kan du få mer fakta om ärendena.
Kommunstyrelsen fick en “återrapportering om tillgänglighetsdatabasen”. För mig var det dock snarare en information. Arbetsledare Mikael Karström berättade om databasen, vad det var och vad den kunde användas till. Han visade också exempel på information som man kan hitta i databasen:
“TD är en databas i Sverige som erbjuder information till invånare och besökare om fysisk tillgänglighet i vardagen. Det handlar om allt från fiskeplats, slott och hotell till vårdcentral och bibliotek.”
Kolla gärna databasen – klicka här: “Tillgänglighetsdatabasen”. Det finns hur mycket information som helst och den växer hela tiden.
På en fråga under ordförande Benny Augustssons (S) information fick kommunstyrelsen beskedet att “Fritidskort” för ungdomar bara finns som ett alternativ. Det finns inga möjligheter för kommunerna att välja som det gör med seniorkorten. Fritidskortet gäller t ex alla zoner i regionen. Om alla ungdomar i Vänersborg ska ha det skulle det kosta ungefär 10 milj kr sa Augustsson.
Det blev en tämligen lång information om en utredning som handlade om möjligheten att införa konceptet Bostad först i kommunens hemlöshetsarbete. Ursprunget till utredningen hittas i en motion från Kristdemokraterna i mars 2020. Motionen, som hade titeln “Motion om att införa Bostad först som norm i kommunens hemlöshetsarbete” antogs under stor entusiasm av ett helt enigt kommunfullmäktige.
Konceptets utgångspunkt är att en bostad ses som en mänsklig rättighet. Människor behöver ett tryggt eget boende för att kunna göra något åt sina livsproblem, t ex ett missbruk. (Det finns mer information här – “Bostad först”.)
Bostad först kommer dock inte att bli norm i Vänersborg. Utredningen har kommit fram till att Bostad först, om det införs, ska bli ett komplement i kommunens hemlöshetsarbete. De som föredrog ärendet menade att det hade visat sig att ingen kommun har kunnat följa konceptet fullt ut där Bostad först hade varit det enda alternativet.
Det blev en längre diskussion bland politikerna innan alla blev på det klara med vad som egentligen skulle beslutas av kommunstyrelsen. Det var emellertid en diskussion där alla hade intresse av att bli överens. Samtliga partier stod ju bakom konceptet Bostad först. Så det blev en bra diskussion. Kanske hade förmiddagens utbildning gett resultat…
Kommunstyrelsen enades och beslutet blev, på Lena Eckerbom Wendels (M) förslag:
“Kommunstyrelsen noterar informationen och förklarar motionen som ligger till grund för utredningen färdigbehandlad.
Kommunstyrelsen beslutar
- att erhållet statsbidrag från Socialstyrelsen på 525.000 kronor överlämnas till socialnämnden för genomförande av en förstudie och
- att resultatet återrapporteras till kommunstyrelsen.”
En förstudie innebär att Bostad först börjar implementeras. Det finns emellertid inga pengar avsatta för en fortsatt verkställighet 2025. Det betyder att det är upp till partierna att avsätta pengar till Bostad först i sina budgetförslag för 2025. Socialnämnden säger sig behöva 2,5 milj kr. Jag tror att kommunfullmäktige i juni kommer att avsätta pengar till Bostad först…
Kommunstyrelsen beslutade att föreslå kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget om kommunal köpbojkott av israeliska varor. 
Det var bara Vänsterpartiet som yrkade bifall till förslaget. Jag har svårt att se logiken i att samtliga partier står bakom en bojkott mot Ryssland på grund av invasionen i Ukraina och samtidigt är mot en bojkott av Israel. Nu handlade det i och för sig om en kommunal bojkott och inte en nationell. Men vill inte riksdagen, så är det viktigt att andra markerar och protesterar mot de förödande bombningarna i Gaza. Det är ett massmord på oskyldiga barn och kvinnor vi bevittnar.
Det blev en del diskussion kring riktlinjen för krisledningsnämnden. Det fanns nog egentligen en del att förtydliga, men KS antog ändå riktlinjen. Bättre en mindre bra än ingen alls.
Kommunstyrelsen avslog ansökan från Funktionsrätt Vänersborg om höjt verksamhetsbidrag 2025.
Moderaterna föreslog att en beslutspunkt i ärendet “Utredningsuppdrag Norra Skolans lokaler” skulle strykas. Och det konstaterade ordförande Augustsson (S) att han inte skulle argumentera emot. Och det var bra. Således ströks punkten:
“Kommunfullmäktige förklarar motionerna som ligger till grund för utredningen färdigbehandlade.”
Det betyder att yrkandena i motionerna från Vänsterpartiet och Moderaterna ska utföras och besvaras. Den motion jag lämnade in (den kan laddas ner här) och som kommunfullmäktige till del biföll yrkade:
- “inventera behoven av förskolor och grundskolor i centrala Vänersborg fram till och med åtminstone år 2030”
- “se över möjligheterna att enbart ha en lågstadieskola på Norra skolan, eller om det är möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola, eller en lågstadieskola och en grundsärskola.”
Den första punkten avslogs i och för sig, men verkar ha fått förnyad aktualitet… Kommunstyrelsen hade tidigare under dagen informerats om en målbild för Vänersborg år 2050. I den målbilden ingick det en ny grundskola någonstans kring Dalbobrons fäste på Blåsutsidan t ex i området vid Dalbobergen eller Folkets Park. Frågan blir då, varför lägga ner Norra skolan och bygga en ny skola 1,6 km, 20 min gångväg eller 6 min med cykel därifrån…? (Avståndet och tiderna är från Google, mellan Norra skolan och Dalaborgsparken.)
Den styrande minoriteten ville inte riktigt lyssna på det örat…
Och så var det då ärendet “Vägval Brättelänken”.
Det var en tragisk upplevelse… Jag vet inte om det beror på att jag är historieintresserad, att jag anser att fornminnen säger något om hur folk har levt och verkat i gångna tider och att det bör bevaras, att slå vakt om Vänersborgs historia, att det är viktigt att bevara kulturarvet, att jag är vänersborgare – eller vänsterpartist. Men jag var ensam om att tycka att kommunstyrelsen genast borde avfärda alla tankar på att anlägga en väg rätt igenom Brättes gamla stads- och hamnområde. (Se t ex “Bevara Brätte!”.)
Jag yrkade att:
“Kommunstyrelsen uppdrar till samhällsbyggnadsnämnden att starta projektering med inriktning mot alternativ 2 – södra alternativet.”
Det var ingen annan som biföll yrkandet. Det var ingen annan politiker som sade ett ord om vikten av att bevara den gamla orörda staden från 1500-talet… Jag var ensam. (Hade ingen ens läst TTELA? Se “Viktig information saknades vid Brätte-beslut”.)
Nu ansåg samtliga andra partier att förslaget om att anlägga en väg genom Brätte skulle remitteras till flera nämnder. Det innebär alltså inte att KS har sagt att det ska byggas en väg här, men arbete, tid och pengar ska alltså läggas ner i nämnderna på att yttra sig om ett förslag om en väg som förstör stora delar av riksintresset Brätte…
Nämnderna får dessutom ett underlag från kommunstyrelsen för sitt arbete som är bristfälligt och ofullständigt och därmed undermåligt och felaktigt. De får inte ens den sista arkeologiska undersökningen som har gjorts i området, nämligen Bohusläns museums utredning från 2019. Den bör alla intresserade i allmänhet och politiker i Vänersborgs kommun i synnerhet studera. Utredningen kan laddas ner här.
Det kan nämnas att museichef Peter Johanssons informativa och engagerade brev till kommunen inte heller finns med i underlaget som nämnderna ska studera. (Jag hoppas att de gör det på “egen hand”.) Peter Johanssons brev kan laddas ner här.
Det finns faktiskt personer i kommunstyrelsen som på fullt allvar ser det norra vägalternativet genom Brättes fornlämningar som ett bra och seriöst alternativ.
Tyvärr är det personer med stort inflytande över politiken.
Med tunga steg gick jag hemåt från kommunhuset…
Oenig socialnämnd (16/4)
Det är inte bara barn- och utbildningsnämnden som håller på att diskutera budgeten för nästa år. Det gör samtliga kommunens nämnder. Nämnderna har nämligen fått sig tilldelade en budgetram inför 2025 av kommunstyrelsen. (I praktiken de styrande partierna, S+C+KD+MP, se “KS (28/2): Budget 2025 mm”.) Nu i april har nämnderna i uppgift att både ha utarbetat och beslutat om ett förslag till budget för 2025 utifrån dessa budgetanvisningar. De eventuella konsekvenser som anvisningarna får för nämnden ska också redovisas.
Den här processen har jag beskrivit för barn- och utbildningsnämnden. (Se “BUN 15/4: Budget 2025” och “BUN (15/4): Är det sant?”.) Barn- och utbildningsnämnden är en stor och viktig nämnd, men kommunens största och minst lika viktiga nämnd är socialnämnden. Socialdemokraten Dan Nyberg är ordförande i socialnämnden, Magnus Ekström (KD) 1:e vice ordförande och Henrik Josten (M) 2:e vice ordförande.
I tisdags, den 16 april, behandlade nämnden budgeten för 2025. (Det kan man också läsa om i dagens “pappers-TTELA” – se “Socialnämndens kostnader skenar – kan tvingas dra ner på personal”.) Socialnämnden föreslås inte få de ekonomiska resurser den behöver för att bedriva verksamhet utifrån de behov som finns. Förvaltningen var mycket tydlig inför sammanträdet och skrev i underlaget:
“Efter beräkningar förvaltningen gjort inför 2025 är bedömningen att behovet överstiger anvisad budgetram med 57.200 tkr inför 2025. Förvaltningschef med ledning gör bedömning att socialnämnden skulle behöva tillföras ytterligare budget för att klara verksamheten såsom den är uppbyggd idag.”
Socialförvaltningen konstaterar att den skulle behöva ytterligare 57,2 milj kr för att klara verksamheten. 57,2 miljoner… Men som sagt, förvaltningens uppgift var att lägga en budget som höll sig inom budgetramen.
Och de styrande i Socialnämnden följde självklart direktiven från kommunstyrelsen utan att protestera eller markera.
Socialnämnden beslutade:
- “Att inleda genomlysning/utredning av vad som ytterligare kan göras för att vända den negativa utvecklingen av antalet orosanmälningar och placeringar för att på så sätt minska kostnaderna för placeringar barn och unga inom IFO.
- Att fortsätta samarbetet med AME och andra parter för att minska kostnaderna för försörjningsstöd inom IFO.
- Att dels samlokalisera två eller tre verksamheter inom daglig verksamhet LSS för att effektivisera lokalytor och personalbemanning, dels att stärka metodiken gällande stegvis förflyttning genom att se över om fler externa platser på företag kan utformas.
- Att fortsatt pausa heltid som norm under år 2025.
- Att fortsätta dialogen med regionen kring kostnadsansvaret för vård kopplat till trakeostomi/hemventilator.
- Att se över vilka eventuella höjningar av avgifter som skulle kunna föreslås för att öka förvaltningens intäkter.”
Medborgarpartiet och Göran Svensson deltog inte i beslutet. Det gjorde inte heller Anna Gustafsson (SD) och Tomas Eklind (SD). Det var kanske inte helt förvånande och ingen uppfattade egentligen orsaken till det. Även Henrik Josten (M), Gunnel Ymefors (M) och Cecilia Prins (L) avstod från att delta i beslutet. De ville lämna en protokollsanteckning där de motiverade sitt ställningstagande.
Ordförande Dan Nyberg (S) har socialnämnden i ett “järngrepp”. Han tillåter helst inga avvikande åsikter. I kommunfullmäktige i onsdags till exempel ifrågasatte han att andra än ledamöter från de styrande partierna äntrade talarstolen i ärendet om nämndernas verksamhetsberättelser. (Se “Om gårdagens KF”.) Ordförande Nyberg tillät inte M+L att lämna en protokollsanteckning.
I protokollet står det:
“Ordförande godkänner inte att anteckningen biläggs protokollet då ledamöterna som önskar lämna anteckningen har valt att inte delta i beslutet.”
Formellt så har ordförande i en nämnd möjligheten och rätten att neka en protokollsanteckning, men ur demokratisk synpunkt… Det ska tilläggas att vad jag vet så är Dan Nyberg (S) ensam bland de styrande partiernas ordförande att ha denna inställning. Ordförande i barn- och utbildningsnämnden Bo Carlsson (C) godkänner av princip alla protokollsanteckningar.
Vänsterpartiets ordinarie ledamot i socialnämnden är Ida Hildingsson och ersättare är Johan Olsson. Hildingsson liksom övriga vänsterpartister brukar inte vara tysta och passiva i nämnderna. Så inte heller i socialnämnden. Ida Hildingsson (V) yrkade avslag på åtgärdsförslag punkt 3, avseende samlokaliseringen daglig verksamhet, samt punkt 4, att fortsatt pausa heltid som norm.
Vänsterpartiets yrkande avslogs naturligtvis precis som i barn- och utbildningsnämnden… Och Vänsterpartiet reserverade sig mot beslutet. Reservationen är fyllig och uttömmande, du kan ladda ner den här, eller läsa den nedan.
===
Reservation
Vänsterpartiet förstår förvaltningens sätt att presentera och försöka lösa dilemmat där behoven överstiger anvisad budgetram med 57 200 tkr inför 2024, dvs att kunna lägga en budget inom den budgetram som kommunstyrelsen har bestämt. Vi har all respekt för detta arbete, men kan i nuläget inte ställa oss bakom besparingsförslagen.
Vi anser att politiken har ett ansvar att fånga upp de signaler som förvaltningen så tydligt beskriver, det vill säga att socialnämnden behöver mer resurser för att klara verksamheten såsom den är uppbyggd idag samt möta de ökade behoven hos invånarna. Förvaltningen beskriver i sina underlag att höja ambitionsnivå är svårt att sia om, då det nu gäller “anpassningar” för att klara vår lagstyrda verksamhet och i flera fall inte riskera vite. Detta signalerar allvar kring resursbehoven.
Samtidigt har staten och regionen gett kommunerna nya och utökade uppdrag. Bland annat höjdes riksnormen för försörjningsstöd för 2023, allt fler uppdrag blir lagstadgade, nya krav kring en god och nära vård. En ny socialtjänstlag träder i kraft under 2025 där en stor del handlar om att förstärka det förebyggande arbetet. Kompetensförsörjning och kvalitetssäkring är stora utmaningar framöver då behoven framförallt hos den äldre och yngre befolkningen ökar, däribland aktuella volymökningar gällande LSS beslut och placeringar av barn och unga.
Den anvisade budgetram som socialnämnden tilldelats kommer inte att räcka till för de ökade kraven och behoven. Flera av föreslagna besparingsåtgärderna är som beskrivs i konsekvensanalysen kontraproduktiva och kommer med stor sannolikhet på sikt leda till kostnadspådrivningar och kan få förödande konsekvenser på både lång och kort sikt såväl ur ett medarbetarperspektiv som ur ett brukarperspektiv. Frågan bör lyftas hur resurser kan omfördelas inom hela kommunens verksamhetsområde för att kommunen och socialförvaltningen ska klara välfärdsuppdraget ekonomiskt. Även de fackliga företrädarna uttrycker att det måste ges rimliga förutsättningar att upprätthålla en säker arbetsmiljö.
Besparingsåtgärd nr 4, att fortsätta pausa heltid som norm, som innebär att fortsatt rasera flera års arbete i förvaltningen för en bättre arbetsmiljö, vore dessutom förödande för jämställdheten och är moraliskt anmärkningsvärt. Att fortsatt pausa detta arbete innebär precis som Kommunal beskriver i sitt yttrande försämrade arbetsförhållanden, minskad attraktionskraft som arbetsgivare, tappad kompetens, kvaliteten påverkas, personalomsättningen och sjukskrivningar riskerar att öka, upplevelser och tryggheten hos vårdtagare försämras och det kommer bli allt svårare att kunna leva på sin lön som undersköterska. Att ta bort möjligheten till heltid går helt emot SKR:s riktlinjer. Vänsterpartiet anser detta vara hot mot jämställdheten och en kvinnofientlig åtgärd, då detta i huvudsak drabbar kvinnor.
Att föreslå denna åtgärd då förvaltningen står inför ett läge där det råder brist på kompetens och personalresurser med en ökande personalomsättning och höga sjukskrivningstal över rikssnitt, ser vi som väldigt olyckligt. Vi är även likt de fackliga företrädarna kritiska till att förvaltningen inte kunnat tala om hur mycket som sparats på denna åtgärd, eller hur mycket som förväntas sparas vid en fortsatt paus. Vi ser också med stor oro på att en paus som förlängs allt mer rör sig mot en permanent åtgärd, där det blir allt svårare att återgå till rätten till heltid.
Besparingsåtgärd nr 1, att utreda vad som kan göras för att minska kostnaderna för placeringar av barn och unga inom IFO och den negativa utvecklingen av antalet orosanmälningar, ser vi inte logiken i hur detta skulle vara kostnadsdämpande. Då en utredning med största sannolikhet kommer landa i vad den nya socialtjänstlagen pekar på och förpliktar, dvs att arbeta mer med det förebyggande och uppsökande arbetet. Detta kommer inledningsvis att krävas mer resurser.
Besparingsåtgärd nr 3, att samlokalisera fler verksamheter inom daglig verksamhet för LSS. Detta tror Vänsterpartiet är fel väg att gå utifrån dialog med personal, brukare, verksamheterna och aktuell forskning. Större enheter motverkar att kunna arbeta på individnivå och möta de olika behoven, vilket gör det svårare att även arbeta med stegförflyttning och förbereda för extern placering.
Något att åter lyfta gällande omfördelning av resurser är att då volymökningen av beslut på daglig verksamhet enligt LSS bidrar till att kommunens LSS-utjämningsbidrag ökar, håller vi med förvaltningen att det vore rimligt att ekonomiska behov täcks upp av del av detta bidrag. Istället för att som konsekvens behöva skära ner på andra verksamheter. Det är olyckligt att förvaltningen, trots påpekande under flera år, inte fått gehör för detta.
Gällande försörjningsstödskostnader, besparingsåtgärd nr 2, som är förknippat med arbetsmarknadspolitik, integrationspolitik samt förändrade regelverk och organisering hos Försäkringskassa och Arbetsförmedling, vilket till stora delar ligger utanför socialförvaltningens kontroll. Så är det kommunstyrelsen som är ansvarig för arbetsmarknadsenheten men Socialförvaltningen som är utförare, därför kan det inte vara enbart socialförvaltningens ansvar att klara dessa kostnader, vilket också upprepas år efter år.
Att ett gemensamt arbete startats inom kommunens organisation “att gå från försörjningsstöd till yrkesliv” är nödvändigt. Men innan vi kan se tillräcklig med positiva effekter behöver frågan lyftas till kommunstyrelse och kommunfullmäktige om hur finansieringen långsiktigt ska lösas men samtidigt inför MRP 2025-2027 på ett sätt som inte kostnadsbelastar socialförvaltningen, med ständiga neddragningar för andra målgrupper eller försämrad arbetsmiljö som konsekvens. Budgetförstärkningar anser vi därför behöver ske, annars är det inte möjligt att få en budget i balans i denna del, precis som det inte heller varit under flera år tillbaka i tiden.
Kommunfullmäktiges inriktningsmål gällande socialnämndens verksamhet och flera förväntade resultat kommer inte att kunna uppfyllas med den föreslagna budgettilldelningen. Vilket med stor sannolikhet kommer påverka övrig kommunal verksamhet till det sämre. Utifrån denna bakgrund instämmer Vänsterpartiet i Kommunals yttrande gällande åtgärdsförslagen som innebär 
försämrad arbetsmiljö och socialförvaltningens konsekvensbeskrivning och bedömning att socialnämnden behöver tillföras ytterligare budget för att klara verksamheten såsom den är uppbyggd idag.
Ida Hildingsson (V) 2024-04-16
===
Nästa val är i september 2026…
Budget 2024: Eländes elände (1)
Jag har läst alla nämndernas MRP-förslag inför år 2024. De kan laddas ner från kommunens hemsida. Förslagen finns i respektive nämnds “kallelse och beslutsunderlag” till aprilmötet. (Undantaget är Överförmyndarnämnden.)
I en tidigare blogg beskrev jag kommunens investeringsbehov de närmaste tre åren. (Se “Budget 2024 och investeringar…”.) I denna blogg tänkte jag börja beskriva nämndernas förslag till åtgärder för att hålla sig inom de av kommunstyrelsen beslutade anvisningarna.
Det saknas pengar i kommunsverige. Så även i Vänersborg. Det finns långt ifrån de pengar som verksamheterna har behov av. Ja, ska sanningen fram så är det mycket osäkert om det finns några pengar överhuvudtaget att tilldela nämnderna utöver de budgetramar som KS har beslutat om. (Budgetanvisningarna gav faktiskt ett underskott i kommunens resultat.) Och det är inte huvudsakligen kommunens fel, även om gamla beslut fortfarande “tickar” pengar, t ex Arena Vänersborg.
Kommunen kan naturligtvis påverka sina inkomster, framför allt skatten. Det har dock inte, vad jag vet, diskuterats seriöst i något parti, i varje fall inte än. Moderater, liberaler, kristdemokrater, sverigedemokrater och medborgarpartister har av tradition varit mot skattehöjningar. Även socialdemokrater har gjort tummen ner när Vänsterpartiet vid något tillfälle under 2010-talet förde höjningar på tal.
Det är inte realistiskt, tror jag, att höja skatten i det ekonomiska läge som många barnfamiljer och hushåll befinner sig i just nu. Dessutom kommer ju en del taxor, som t ex VA, att höjas. Taxorna är emellertid inte någon inkomst i traditionell mening för kommunen. VA-taxan ska t ex bara täcka de kostnader som VA-systemet har i kommunen. Kommunen får inte göra “vinst” på taxorna.
Det är inte bara kommunens kostnader som ökar på grund av inflationen och räntehöjningarna. Statsbidragen minskar i omfattning och en del nya lagar har tillkommit som staten inte kompenserar kommunerna för helt och hållet. Eller 
rättare sagt, bara en alltför liten del. För t ex barn- och utbildningsnämnden (BUN) handlar det om extra studietid, utökad lovskola och reserverade förskoleplatser till vissa barn mellan 3-5 år. Det är nya ålägganden som beräknas öka kostnaden för BUN med 4,5 milj.
Utökade krav och påbud på kommunerna med medföljande ökade kostnader borde staten finansiera helt och hållet. Det är ju inte kommunerna som har bestämt dessa utökningar av verksamheten.
Det är egentligen läge för medborgarna att ta sig en ordentlig funderare över hur de röstade i valet till riksdagen i höstas.
Och… Sverige är ett rikt land och staten har pengar till att öka statsbidragen till kommunerna för att upprätthålla välfärden – en välfärd som huvudsakligen kommuner (och regioner) ansvarar för att tillhandahålla för sina invånare.
Andreas Cervenka skrev i Aftonbladet häromdagen (se “”Krispolitikens” vinnare: Höginkomsttagarna”):
“Inflationen har också en rad andra automatiska effekter som är lätta att missa.
En är att olika bidrag automatiskt räknas upp med inflationen, det gäller till exempel försörjningsstöd och garantipension. 
Inflationen påverkar också skatter, inte minst den statliga inkomstskatten.
Eftersom det så kallade prisbasbeloppet räknats upp har gränsen höjts för när den statliga skatten börjar tas ut, om inte reglerna ändras.
En person som tjänar över 60 000 kronor får i år 1 417 kronor i lägre skatt varje månad.
Av regeringens budget framgår att statens intäkter från statlig inkomstskatt väntas minska med 10,5 miljarder eller 18 procent mellan 2022 och 2024.”
Uppräkningen av försörjningsstöd och pensioner ger kommunerna stora kostnadsökningar, vilket staten inte alls ger kommunerna kompensation för. Istället, som Cervenka skriver, så går i praktiken 10 miljarder mer av statens pengar till de hushåll som tjänar mer än 60.000 kr… Omfördelningen av inkomster i Sverige, där pengar går från de ”fattiga” till de “rika”, fortsätter på samma väg som den gjort i ett antal år.
Det skulle behövas 20-30 miljarder till landets kommuner…
Så här ser nämndernas situation ut nästa år i Vänersborg.
Socialnämnden
Socialnämnden är kommunens största nämnd. I budgetanvisningarna fastställdes kommunstyrelsen socialnämndens budgetram 2024 till 1.130.455.000 kr, dvs över en miljard kronor.
Socialförvaltningens behov inför 2024 är sammanlagt ytterligare 52,1 milj kr. Behoven fördelar sig på följande sätt:
- Individ och familjeomsorg 12 milj kr – försörjningsstöd
- Individ och familjeomsorg 26 milj kr – placeringar barn och unga
- Individ och familjeomsorg 2 milj kr – personalförstärkningar
- Personligt stöd och omsorg 9 milj kr – externt köpta platser LSS/SoL vuxna
- Arbete, sysselsättning och integration 3,1 milj kr – daglig verksamhet LSS
I bloggen “Socialnämnden föreslår stora besparingar och försämrade arbetsvillkor” beskrev jag faktiskt även de stora besparingar och nedskärningar som socialnämnden beslutade om:
- ”Föreslås åtgärder inom ASI med motsvarande 3.100 tkr för att klara utökad driftskostnad för daglig verksamhet LSS. Detta innebär reducering av antalet medarbetare inom AME respektive daglig verksamhet LSS med sex tjänster.”
- ”Avveckla ett boende inom LSS för att klara budget i balans inom personligt stöd och omsorg utöver de åtgärder verksamhetsinriktningen på egen delegation genomför. Detta innebär en kostnadsbesparing med 5.000 tkr på helårsbasis.”
- ”Pausa arbetet med heltid som norm under budgetåret 2024 då bedömningen görs av förvaltningen att det inte är möjligt att rymma kostnadsökningen som avtalet innebär inom budgeterad ram.”
- ”Anpassa arbetstidsmåttet inom Kommunals avtalsområde lokalt till att motsvara det centrala avtalet om 38,25 för medarbetare som arbetar dag/kväll, vilket motsvarar en beräknad kostnadsbesparing med 20.000 tkr.”
I samma blogg återgavs också Vänsterpartiets reservation mot budgetförslaget och även Kommunals “Yttrande gällande åtgärdsförslag MRP 2024-2026”. (Se “Socialnämnden föreslår stora besparingar och försämrade arbetsvillkor”.)
Det kan till sist tilläggas att samhällsbyggnadsnämndens funderingar och planer på att ställa om Odenköket till att producera och leverera måltider till Säbo i Brålanda och Frändefors kan påverka socialnämndens budget ytterligare. Det kan uppkomma ännu fler kostnader…
Även barn- och utbildningsnämndens förslag till beslut om att avveckla Lanternan, dvs kommunens förskola på obekväm arbetstid, kan påverka socialnämnden. Möjligheten att ha sina barn på Lanternan är för många familjer en förutsättning för att kunna jobba kvällar, nätter och helger i t ex äldreomsorgen. Det kan ju faktiskt också innebära arbetslöshet och hänvisning till försörjningsstöd om barntillsynen på obekväma arbetstider upphör…
Barn- och utbildningsnämnden
BUN:s budgetförslag har jag beskrivit i två bloggar. I “Imorgon BUN: Budget mm” beskrev jag förvaltningens förslag och i ”BUN: Budget, Rösebo och Norra skolan” den ändring i förslaget som politikerna beslutade. Det handlade om Rösebo skola.
De andra nämnderna tas upp i kommande bloggar – se ”Budget 2024: Eländes elände (2)”.
PS. Rubriken är inspirerad av en monolog av Povel Ramel, “Det stora eländet”.
Socialnämnden föreslår stora besparingar och försämrade arbetsvillkor
I måndags hade socialnämnden sammanträde. Precis som barn- och utbildningsnämnden (BUN) diskuterade socialnämnden budgeten inför 2024 utifrån de budgetanvisningar som kommunstyrelsen hade bestämt.
Det visade sig att det saknades 52,1 miljoner för att behålla verksamheten så som den är uppbyggd idag. Socialnämnden står därför inför stora besparingar och nedskärningar, långt större än BUN.
Det här blev nämndens beslut:
- ”Föreslås åtgärder inom ASI med motsvarande 3.100 tkr för att klara utökad driftskostnad för daglig verksamhet LSS. Detta innebär reducering av antalet medarbetare inom AME respektive daglig verksamhet LSS med sex tjänster.”
- ”Avveckla ett boende inom LSS för att klara budget i balans inom personligt stöd och omsorg utöver de åtgärder verksamhetsinriktningen på egen delegation genomför. Detta innebär en kostnadsbesparing med 5.000 tkr på helårsbasis.”
- ”Pausa arbetet med heltid som norm under budgetåret 2024 då bedömningen görs av förvaltningen att det inte är möjligt att rymma kostnadsökningen som avtalet innebär inom budgeterad ram.”
- ”Anpassa arbetstidsmåttet inom Kommunals avtalsområde lokalt till att motsvara det centrala avtalet om 38,25 för medarbetare som arbetar dag/kväll, vilket motsvarar en beräknad kostnadsbesparing med 20.000 tkr.”
Det betyder besparingar på sammanlagt 28,1 milj kr… Dessutom har socialförvaltningen som en akut åtgärd infört anställningsstopp.
Vänsterpartiets ordinarie ledamot i nämnden Ida Hildingsson reserverade sig mot ovanstående beslut tillsammans med Johan Olsson (V), som är ersättare. Till skillnad från BUN:s ordförande Christin Slättmyr (S) godkänner inte socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) längre protokollsanteckningar. (”längre” i betydelsen ”omfång, antal ord” alltså. Förtydligat och tillagt kl 13.58.) Då får ledamöterna delta i besluten och reservera sig istället. Det gjorde Hildingsson. Ida Hildingsson skrev en förklarande och resonerande redogörelse som hon skickade med i den fortsatta budgetprocessen.
Jag återger Vänsterpartiets reservationen i sin helhet här nedan. (Reservationen kan också laddas ner här.)
Efter Hildingssons reservation publicerar jag också Kommunals yttrande gällande åtgärdsförslagen. Kommunal förklarar sig oenigt till socialförvaltningens förslag. (Kommunals yttrande kan du ladda ner här.)
===
Reservation från Vänsterpartiet
Vänsterpartiet förstår förvaltningens sätt att presentera och försöka lösa dilemmat där behoven överstiger anvisad budgetram med 52 100 tkr inför 2024, dvs att kunna lägga en budget inom den budgetram som kommunstyrelsen har bestämt. Vi har all respekt för detta arbete, men kan i nuläget inte ställa oss bakom besparingsförslagen.
Vi anser att politiken har ett ansvar att fånga upp de signaler som förvaltningen så tydligt beskriver, dvs att socialnämnden behöver mer resurser för att klara verksamheten såsom den är uppbyggd idag samt möta de ökade behoven hos invånarna. Staten har gett kommunerna nya och utökade uppdrag. Bland annat höjdes riksnormen för försörjningsstöd för 2023 med 8,6%, allt fler uppdrag blir lagstadgade. Kompetensförsörjning och kvalitetssäkring är stora utmaningar framöver då behoven framförallt hos den äldre och yngre befolkningen ökar.
Den anvisade budgetram som socialnämnden tilldelats kommer inte att räcka till för de ökade kraven och behoven. De föreslagna besparingsåtgärderna är som beskrivs i konsekvensanalysen kontraproduktiva och kommer med stor sannolikhet på sikt leda till kostnadspådrivningar och kan få förödande konsekvenser på både lång och kort sikt såväl ur ett medarbetarperspektiv som ur ett brukarperspektiv. Samtidigt råder det osäkerhet kring de riktade statsbidragen.
Vänsterpartiet vill invänta nya ekonomiska prognoser och statliga budgetbeslut. Frågan bör samtidigt lyftas hur resurser eventuellt kan omfördelas inom hela kommunens verksamhetsområde för att kommunen och socialförvaltningen ska klara välfärdsuppdraget ekonomiskt. Detta uttrycker även de fackliga företrädarna, utifrån konsekvensbeskrivningen i bilagan till MRP, att det måste ges rimliga förutsättningar att upprätthålla en säker arbetsmiljö.
De besparingsåtgärder som innebär att rasera flera års arbete i förvaltningen för en bättre arbetsmiljö vore att ta steg flera år bakåt i tiden och vore dessutom förödande för jämställdheten. Intensivt arbete har pågått för att införa heltid som norm, ta bort delade turer, hållbara scheman samt ökad grundbemanning och resurspass inom vissa verksamheter. De föreslagna åtgärderna att pausa detta arbete samt öka arbetstidsmåttet innebär precis som Kommunal beskriver i sitt yttrande försämrade arbetsförhållanden, minskad attraktionskraft som arbetsgivare, tappad kompetens, kvaliteten påverkas, personalomsättningen och sjukskrivningar riskerar att öka, upplevelser och tryggheten hos vårdtagare försämras och det kommer bli allt svårare att kunna leva på sin lön som undersköterska. Att ta bort möjligheten till heltid går helt emot SKR:s riktlinjer.
Att föreslå dessa åtgärder då förvaltningen står inför ett läge där det råder brist på kompetens och personalresurser med en ökande personalomsättning från 15% till 21.3% och höga sjukskrivningstal över rikssnitt, ser vi som väldigt olyckligt.
Något att lyfta gällande omfördelning av resurser är att då volymökningen av beslut på daglig verksamhet enligt LSS bidrar till att kommunens LSS-utjämningsbidrag ökar, håller vi med förvaltningen att det vore rimligt att ekonomiska behov täcks upp av del av detta bidrag. Istället för att som konsekvens behöva skära ner på andra verksamheter.
Den andra delen gäller försörjningsstödskostnader som är förknippat med arbetsmarknadspolitk, integrationspolitik samt förändrade regelverk och organisering hos Försäkringskassa och Arbetsförmedling vilket till stora delar ligger utanför socialförvaltningens kontroll. Det är kommunstyrelsen som är ansvarig för arbetsmarknadsenheten men Socialförvaltningen som är utförare, därför kan det inte vara enbart socialförvaltningens ansvar att klara dessa kostnader.
Att ett gemensamt arbete startats inom kommunens organisation “att gå från försörjningsstöd till yrkesliv” är nödvändigt. Men innan vi kan se tillräcklig med positiva effekter behöver frågan lyftas till kommunstyrelse och kommunfullmäktige om hur finansieringen långsiktigt ska lösas men samtidigt inför MRP 2024-2026 på ett sätt som inte kostnadsbelastar socialförvaltningen, med ständiga neddragningar för andra målgrupper eller försämrad arbetsmiljö som konsekvens.
Budgetförstärkningar anser vi därför behöver ske avseende kostnader för utbetalt försörjningsstöd, annars är det inte möjligt att få en budget i balans i denna del. Riksnormen höjdes inför 2023 med 8.6% i jämförelse med tidigare års höjningar på ca 2%. Troligtvis är det fler höjningar att vänta utifrån inflation och konjunktur och arbetsförmedlingens senaste prognos pekar på att arbetslösheten beräknas öka 2023 och första halvåret 2024 för att sedan stabiliseras. Vilket betyder att den kommer att ligga kvar på en högre nivå än vad den är i dagsläget.
Kommunfullmäktiges inriktningsmål gällande socialnämndens verksamhet och flera förväntade resultat kommer inte att kunna uppfyllas med den föreslagna budgettilldelningen. Vilket med stor sannolikhet kommer påverka övrig kommunal verksamhet till det sämre. Utifrån denna bakgrund instämmer Vänsterpartiet i Kommunals yttrande gällande åtgärdsförslagen som innebär försämrad arbetsmiljö och socialförvaltningens konsekvensbeskrivning och bedömning att socialnämnden skulle behöva tillföras ytterligare budget för att klara verksamheten såsom den är uppbyggd idag.
Ida Hildingsson och Johan Olsson
Vänsterpartiet
===
Yttrande gällande åtgärdsförslag MRP 2024-2026
Heltid som norm är en överenskommelse mellan SKR och kommunal, det är ett avtal som är avsedd att verka för jämställda löner och god arbetsmiljö.
Att sänka veckoarbetstiden ser vi inte som en möjlig åtgärd då vi har avstått löneutrymme för att uppnå detta.
Dessa två förslag av åtgärd går tvärt emot Vänersborgs kommuns vision, som ska vara en attraktiv arbetsgivare.
Dom föreslagna åtgärderna inom ASI kommer att innebära försämringar av personalens arbetsmiljö på grund av högre arbetsbelastning.
Den föreslagna förändringen inom PSO kan innebära en oro, stress och risk för ökade sjukskrivningar bland personal.
Arbetsmiljölagen Kapitel 1-Lagens ändamål och tillämpningsområde:
1§ Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö
AFS 2015:4 OSA
1§ Syftet med föreskriften är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i miljön.
Utifrån ovanstående anser inte kommunal att de förslag till åtgärder som socialförvaltningen föreslår, kommer Vänersborgs kommun inte att kunna bedriva en säker arbetsmiljö
Kommunal är därför oeniga till socialförvaltningens förslag om åtgärder för att få budget i balans. Kommunal ställer sig bakom arbetsgivarens syn på konsekvensbeskrivningen i bilaga i MRP till socialnämnden.
Kommunal yrkar att kommunen ser över och omfördelar den totala budgeten mellan nämnderna så att budgeten fördelas efter behov.
Christina Jansson, Huvudskyddsombud Särskilda boenden/Vård stöd och utredning.
Stefan Hansson, Huvudskyddsombud Personligt stöd och omsorg
KF: Arbetsordning, Korseberg, Norra och hemlösa (2)
Det var tänkt att kommunfullmäktige skulle revidera sin arbetsordning i onsdags. Det hade nog blivit så också – om nu inte Vänsterpartiet hade ställt frågor och kommit med invändningar…
Jag skrev i en tidigare blogg om några paragrafer i det nya förslaget som kunde ifrågasättas och förändras. (Se “KF (14/12): Premiär i Bojorten”.) Lutz Rininsland (V) noterade bland annat 32 § i arbetsordningen:
“Ordföranden har rätt efter samråd med presidiet att avvisa ett medborgarförslag om särskilda skäl föreligger.”
Det förklarades i tjänsteskrivelsen, som sammanfattade ärendet, att sådana “särskilda skäl” kunde vara:
“olämplighet, då flertalet ärenden inlämnas rörande samma sak eller annat missbruk av tjänsten.”
Rininsland ansåg att kommunen inte skulle avvisa medborgarförslag. Om det kom in något “olämpligt förslag”, vilket det inte har gjort hittills, så borde kommunen t ex svara att det här ingår inte i fullmäktiges kompetensområde – och bett om förståelse att medborgarförslaget inte kan tas upp. Kommunen borde visa respekt för kommuninvånarna.
Jag framförde mina synpunkter att replikskiften inte skulle begränsas till var sitt inlägg. (Se “KF (14/12): Premiär i Bojorten”.) Mitt yrkande var, som jag lämnade in skriftligt:
“Jag yrkar att varje talare vid replikskiften har rätt att göra högst två inlägg.”
Det visade sig att hela kommunfullmäktige måste vara enigt för att ändringar skulle kunna ske. Arbetsordningen återremitterades därför till kommunstyrelsen.
Lutz Rininsland (V) hade lämnat en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Den handlade om den infekterade frågan om en GC-väg på Korseberg, en GC-väg som på slutsträckan skulle gå genom den sista skogsdungen som fanns kvar i området.
Kommunfullmäktige anslog inga pengar till investeringen och därför blev det ingen GC-väg. Trots att det inte fanns några pengar så hade samhällsbyggnadsnämnden ändå “tjuvstartat” arbetet genom att hugga ner träd i skogsremsan… Kommunen tycks inte ha mycket till övers för träd och skogar… (Se “Har KF:s beslut följts på Korseberg?”. I bloggen finns länkar till i stort sett hela historien.)
Hur som helst. En invånare klagade för några veckor sedan till kommunen om att det inte byggdes någon GC-väg på Korseberg. Som jag uppfattade det, så var det inte själva sträckan genom skogen som invånaren beklagade sig över. Det var den längre sträckan från bostadsområdet på Korseberg, längs stranden till Gropbron.
Vänsterpartiet motsatte sig egentligen enbart sträckan genom skogen, inte resten av GC-vägen. Samhällsbyggnadsnämnden ville dock inte skilja ut skogssträckan från resten, så därför hade James Bucci (V) en gång i tiden yrkat avslag på pengar till hela GC-vägen. Jag citerar ut Rininslands interpellation:
“När ärendet om ansökan om tilläggsanslaget behandlades i samhällsbyggnadsnämnden, så framgår av texten i en reservation av ledamoten James Bucci, att invändningen endast gällde ”naturstigen/GC-vägen som skulle anläggas i den lilla skogskorridoren”, och inte alls det ”vackra promenadstråk längs vattenlinjen”, som skrivelsen från blivande boende på Sjöbodsvägen syftar till och där förvaltningen beklagar politikernas beslut.”
Det har uppenbarligen skett en missuppfattning eller ett misstag ansåg Rininsland. Han ville genom sina interpellation reda ut det hela och att promenadstråket/GC-vägen längs stranden skulle anläggas. Lutz Rininslands (V) fråga till Benny Augustsson (S) löd:
“Ser ordföranden möjlighet att navigera oss bort från missförstånd och prestigetänkande och föra hela ärendet fram till en positiv lösning?”
Det var också något Rininsland upprepade i fullmäktige. Augustsson (S) ville inte alls ta den bollen. Från talarstolen läste Augustsson upp hela sitt skriftliga svar. Där skrev han bland annat:
“Nu börjar det komma frågor om varför det inte byggs någon gång/cykelväg/naturstig från blivande boende på Sjöbodsvägen och jag vet att frågan kommer från andra i det området. Då tycker Lutz Rininsland att kommunstyrelsens ordförande som var för utbyggnaden och att den skulle med i tilläggsbudgeten ska navigera oss bort från missförstånd och prestigetänkande. Vad är det för missförstånd och vilket prestigetänkande är det Lutz Rininsland hänvisar till?”
Det var viktigare med prestige och stolthet än att för invånarnas skull försöka reda ut situationen, oavsett vems fel det var att det blev så här. Det blir nog till att skriva en motion till kommunfullmäktige…
Och på tal om motioner… Jag har skrivit en motion om att kommunen ska se över möjligheterna att enbart ha en lågstadieskola på Norra skolan, eller om det är möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola, eller en lågstadieskola och en grundsärskola. (Se “Norra skolan ska stängas”.)
Moderaterna Henrik Josten och Henrik Harlitz skrev i stort sett samtidigt en liknande motion. Men det var inte så konstigt. Norra skolan är ju den enda grundskola som faktiskt ligger i de centrala delarna av stan, och som inom en snar framtid hotas av att läggas ner som skola. Eller flyttas därifrån om man vill uttrycka det så.
Kommunfullmäktige beslutade att det ska utredas vilka kommunala verksamheter som skulle kunna nyttja Norra skolans lokaler. 
Det är dock inte vilka kommunala verksamheter som helst som jag skulle vilja se på Norra skolan. Det är förskole- eller skolverksamhet som motionen handlade om…
Jag avslutade mitt ganska korta anförande i onsdags med att referera till Jennys kommentar på en tidigare blogg (klicka här). Vårdnadshavare och barn/elever ska enligt Skollagen, 4 kap 13 §, få delta i forum för samråd där de ska:
“informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas.”
Och nedläggning eller flytt av en skola är just en sådan fråga som Skollagen syftar på.
Ida Hildingsson (V) ställde en fråga till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S):
“Är det nu Vänersborgs kommun tänker ansöka om att få ta del av statsbidraget, har arbetet med fullmäktiges beslut kommit så långt att vi kan hävda att vi förbereder kommunens verksamhet enligt metoden Bostad först?”
Det handlade om den ovärdiga och akuta situationen för kommunens hemlösa. (Du kan ladda ner hela frågan här.) Benny Augustsson svarade ja på Hildingssons fråga och var genomgående positiv till de synpunkter som hon framförde.
Anm. Du kan läsa om fullmäktiges behandling av och beslut om budgeten för nästa år i ”KF: Budgeten spikad (1)”.
OBS! Inspelningen av kommunfullmäktiges sammanträde ligger nu ute i sin helhet på kommunens webb-TV!!
SN: Var ska det särskilda boendet placeras?
Den 20 april 2021 fattade socialnämnden enhälligt beslutet att avbryta “projekt Elgärde”. Istället fick förvaltningen i uppdrag att undersöka om den kunde lösa placeringen av det särskilda boendet med befintliga lokaler. Det visade sig att det kunde inte förvaltningen.
Det handlar om det särskilda boendet för personer med “sammansatta behov” eller, som socialförvaltningen skrev tidigare, “problematisk funktionsnedsättning”. (Det är denna grupp som socialnämnden ville uppföra ett boende för på Elgärde i Frändefors.)
Det hade gjorts en (ny) förstudie inför socialnämndens sammanträde förra veckan. Den visade att det inte fanns några lokaler i Vänersborgs kommun som uppfyllde dessa personers behov. Det behövdes:
“ett boende med sex stycken lägenheter med egen ingång. … personalutrymme samt ett mindre gemensamhetsutrymme. Lägenheterna bör fördelas på två huskroppar för att säkerställa att behovet av tyst och lugn miljö möts. Boendet ska även lokaliseras så att det ligger i närheten av kollektivtrafik så personal kan använda allmänna kommunikationer. Boendet bör vara placerat utanför centralort…”
Och ett av de viktigaste kraven för boendet var att lägenheterna var ordentligt ljudisolerade. Förvaltningen hade gått igenom flera boenden och konstaterat att det alltså inte fanns några lämpliga lokaler. De som eventuellt skulle kunna vara aktuella krävde omfattande ombyggnationer. Förvaltningen skrev:
“Då ombyggnationen av befintligt boende kommer bli omfattande gör fastighet och service bedömningen att ombyggnation kommer vara förenat med högre kostnader än alternativet att bygga nytt.”
Personerna med “sammansatta behov” är idag placerade i andra kommuner. Det är en mycket kostsam lösning för kommunen, samtidigt som de berörda vill flytta tillbaka till Vänersborg. De är hemmahörande här och vill komma närmare familj och vänner samt vistas i omgivningar som de känner sig trygga i.
Förvaltningens slutsats blev att kommunen behövde bygga ett nytt särskilt boende för personer i målgruppen.
Men var i Vänersborg?
Det var frågan som socialnämnden diskuterade och fattade beslut om i förra veckan.
Förslaget till beslut var:
“Socialnämnden föreslår samhällsbyggnadsnämnden att starta lokalplanering för ett nytt boende för personer med sammansatta behov på Lindås, fastigheten Björkås 1:176, i enlighet med förstudie daterad 2022-01-14.”
Förstudien hade kommit fram till slutsatsen att en placering av det särskilda boendet till Lindås i Vargön var den bästa. Lindås var lämpligast utifrån:
“det lugna läget, infrastrukturen och att det byggnadsmässigt bedöms vara den lösningen som bör förordas. Vidare anses placeringen med närhet till daglig verksamhet vara gynnsam för personerna som är tilltänkta till boendet. Det finns även samordningsvinster gällande personalresurser i och med närheten till övriga boenden med särskilt stöd i Vargön.”
Förstudien föreslog också att kommunen skulle genomföra byggnationen i egen regi. Det var lämpligast både utifrån ett ekonomiskt perspektiv och kommunens principer för lokalförsörjning.
Utredningen hade också undersökt andra platser i kommunen. Två av de utredda alternativen bedömdes vara lämpliga och skiljde sig inte nämnvärt åt från Lindås gällande kostnads- och tidsaspekterna. Det var Hedetorpet i Väne-Ryr och Elgärde i Frändefors. Några andra alternativ som utredningen tittade på, men förkastade av olika skäl, var Mariedal Östra, Karten i Vargön och Holmängshage.
Om en placering av det särskilda boendet i Elgärde skrev förstudien:
“Kommunen äger marken och det är detaljplanelagt som bostäder med generösa byggrätter som gör att ett planerat boende kan lokaliseras på flera ställen inom området. Elgärde ligger utanför centralort i ett lugnt läge. Placeringen uppfyller kravet på tyst och lugn miljö. Kollektivtrafikförbindelser finns i närheten. På Elgärde finns möjlighet till olika placeringar inom området.”
Det är positiva tongångar om en lokalisering i Elgärde. Den mindre goda erfarenhet invånarna runt Elgärde hade haft av ett särskilt boende i området menade utredningen inte skulle upprepas:
“För det nu planerade boendet finns dock personal på plats dygnet runt och målgruppen är inte densamma.”
Det jag kan tycka vara något anmärkningsvärt är att förvaltningen inte nämner att det är på Elgärde som Frändefors ska växa. Detaljplanen anvisar just detta område för bostadsbyggande, det är precis här som de nya invånarna ska bo – särskilt när det planerade tågstoppet blir verklighet. Elgärde beräknas enligt den uppdaterade detaljplanen fullt utbyggt kunna få upp till 80 nya bostäder. Det har för övrigt redan börjat byggas bostäder. Dessutom bor det redan nu mycket folk alldeles i närheten av den föreslagna placeringen och i övrigt ligger både förskola och grundskola (F-9) i närheten.
Kommunen pekade även ut Hedetorpet i Väne-Ryr som en lämplig placering.
Det blev en lång och intensiv diskussion på socialnämnden. Henrik Josten (M), Sofia Jacobsson (M), Anette Taimory (KD) och Bibbi Henriksson (L) föreslog ett tillägg till det liggande förslaget ovan. Förslaget hade följande lydelse:
“Om placering på Lindås inte bedöms möjlig under lokalplaneringen föreslår socialnämnden samhällsbyggnadsnämnden i andra hand att starta lokalplanering för ett nytt boende för personer med sammansatta behov inom område Hedetorpet eller Elgärde i enlighet med förstudie daterad 2022-01-14.”
Ordförande Dan Nyberg (S) yrkade avslag på förslaget, medan Ida Hildingsson (V) föreslog ytterligare ett tillägg:
“I den fortsatta processen ska en invånardialog med fokus på målgruppen initieras. Detta för att möjliggöra ett gott samarbete med boende i området och ett bra bemötande av den tilltänkta målgruppen.”
Det här tyckte ordförande Nyberg var så pass bra att han kompletterade det liggande förslaget från förvaltningen med en formulering om en dialog med de berörda grannarna. Samtidigt som han yrkade avslag på Hildingssons förslag…
Oppositionens tilläggsförslag blev efter två voteringar nämndens beslut. De röstades igenom av M+KD+L+V. Och SD. Det visade sig nämligen att Sverigedemokraterna, som tidigare hade stött de styrande partierna, bytte sida och stödde den övriga oppositionens förslag. Ordförande Nyberg hade yrkat bifall, och ett tillägg, till det liggande förslaget från förvaltningen, men kördes alltså över av oppositionen. Det var ”bara” S+C+MP som stödde honom. (Elisabeth Bohlin (S), som tidigare har gått emot partilinjen i denna fråga, fanns inte på plats.)
Beslutet blev:
“Socialnämnden föreslår samhällsbyggnadsnämnden att starta lokalplanering för ett nytt boende för personer med sammansatta behov på Lindås, fastigheten Björkås 1:176, i enlighet med förstudie daterad 2022-01-14. Om placering på Lindås inte bedöms möjlig under lokalplaneringen föreslår socialnämnden samhällsbyggnadsnämnden i andra hand att starta lokalplanering för ett nytt boende för personer med sammansatta behov inom område Hedetorpet eller Elgärde i enlighet med förstudie daterad 2022-01-14.
I den fortsatta processen ska en invånardialog med fokus på målgruppen initieras. Detta för att möjliggöra ett gott samarbete med boende i området och ett bra bemötande av den tilltänkta målgruppen.”
Alla i Frändefors noterar naturligtvis omedelbart att Elgärde fortfarande kan bli aktuellt för det särskilda boendet. Inte i första hand, men kanske i andra eller möjligtvis tredje… Det är dock uppenbart att samtliga partier, liksom förvaltningen, förordar en nybyggnation på Lindås i Vargön. Och antagligen
också räknar med att det är där det ska och kommer att byggas.
Men det kan ju hända saker… Området vid Lindås är inte detaljplanelagt och det gör processen med förhandsbesked och bygglov något osäker. Och tänk om byggnadsnämnden säger nej till bygglov. Och om detta sker, så att planerna för Lindås inte kan verkställas, vad händer då? Och vem fattar då beslut?
Som jag tolkar beslutet så är det fattat av politikerna en gång för alla. Faller Lindås av någon anledning bort, så är det förvaltningen som går vidare och självt bestämmer om det särskilda boendet ska placeras på Hedetorpet eller Elgärde.
Det är inte säkert att oppositionen tolkar beslutet så, de utgår sannolikt från att ärendet återigen kommer upp i nämnden. Och kanske det, förvaltningen vet ju att ett placeringsbeslut till Elgärde skulle “röra upp en del känslor”. Men står det så i beslutet – att ärendet då ska upp i nämnden igen?
Att de borgerliga partierna överhuvudtaget lade fram förslaget om Hedetorpet eller Elgärde som tänkbara alternativ, tror jag helt enkelt berodde på att nämnden inte skulle förlora någon tid, så att säga, om Lindås av någon anledning inte gick att förverkliga. Det blir som en “Plan B”. Jag antar att planeringen kom så långt på Elgärde tidigare att det egentligen bara är att köra igång…
Det är positivt med en invånardialog med grannarna till boendet. Det borde det ha varit för länge sedan kan man tycka, faktiskt redan innan beslut i socialnämnden. Men när i tiden ska den ske och vilket syfte har den i själva beslutsprocessen? Det är också oklart. De som röstade för förslaget menar sannolikt att dialogen ska komma så tidigt som möjligt – men vad händer om grannarna säger nej…?
Ärendet om var det särskilda boendet för personer med “sammansatta behov” ska placeras rullar alltså vidare. Det är tveklöst så att Lindås förespråkas av samtliga parter och också att det ska till en invånardialog av något slag i processen. Men fortfarande finns det kvar flera frågetecken och osäkerheter. Jag hoppas emellertid att processen ska gå fort och att ett nytt särskilt boende står färdigt i Lindås så snart som möjligt, vilket antagligen betyder om lite drygt två år.
==
Tidigare bloggar om Elgärde:
- ”Särskilt boende i Elgärde? (1/2)” – 29 sept 2020
- ”Särskilt boende i Elgärde? (2/2)” – 30 sept 2020
- ”Elgärde? Imorgon avgörs det.” – 21 okt 2020
- ”Beslut: Elgärde!” – 22 okt 2020
- “Elgärde (1): Problematisk funktionsnedsättning” – 8 jan 2021
- ”Elgärde (2): Kan man lita på socialen?” – 10 jan 2021
- ”Elgärde (3): Boendeplanen” – 11 jan 2021
- ”Företagare mot M vädjar till S” – 20 feb 2021
- ”M svarar företagarna i Frändefors” – 27 feb 2021
- ”Nyheter: Elgärde avbryts! Och fler skolmiljoner.” – 14 apr 2021
- “Socialnämnden avbryter planerna för Elgärde” – 23 apr 2021
SN: Reservation om färdtjänsten
Det är några läsare som har hört av sig och undrat hur det gick på socialnämndens sammanträde förra veckan. Vänsterpartiet hade ju en hel del synpunkter och yrkanden i ärendet ”Revidering av riktlinje för färdtjänst och riksfärdtjänst”. (Se ”Socialnämnden: Förbättring av färdtjänsten?”.) Det är ett ärende som angår många människor i vår kommun och röner därför ett stort intresse.
Och det undrar på sätt och vis jag också. Hur det gick alltså. Man betraktar sig ju som en tämligen rutinerad politiker vid det här laget, i varje fall med Vänersborgsmått mätt. Men när det sitter en ordförande i socialnämnden vid namn Dan Nyberg (S) så inser man att det fortfarande finns mycket kvar att lära…
Nyberg innehar en särdeles förmåga att skapa nya ordningar, möjligheter och propositioner vid sammanträden. Många gånger genom åren har det varit konstruktiva och rationella lösningar. Jag vill minnas att jag mestadels tyckte att det var så när Nyberg ledde kommunfullmäktiges sammanträden under 8 år. …trots att han vid ett tillfälle skällde ut mig och hotade att jag skulle få sitta ensam i en skrubb. Men Nyberg hade rätt i sak, även om jag tyckte att han tog i lite väl mycket…
På socialnämndens sammanträde fanns det ett förslag på bordet. Det var utarbetat av socialförvaltningen och förankrat hos Dan Nyberg och de styrande partierna. Även den borgerliga oppositionen var införstådd med och stödde beslutsförslaget. Vänsterpartiet genom Ida Hildingsson och ersättare Lutz Rininsland hade dock flera förslag till förbättringar av huvudförslaget.
Nyberg lyckades undvika att ställa proposition på huvudförslaget och ändringsförslagen, dvs ja eller nej till ordförandens förslag, ja eller nej till Hildingssons yrkande. Istället blev alla Vänsterpartiets yrkanden återremitterade… Nyberg delade alltså på något sätt upp ärendet så att det blev två ärenden – och återremitterade motförslaget. Samtidigt som det fortfarande var ett enda ärende, huvudförslaget… Som socialnämnden antog. Fast en del av ärendet var återremitterat… De återremitterade yrkandena från 
Vänsterpartiet ska behandlas och tas upp inför nästa revidering 2023 av riktlinje för färdtjänst och riksfärdtjänst.
Och som grädde på moset. Det första av Vänsterpartiets yrkanden fick faktiskt bifall av nämnden. Men det hade ordförande Nyberg på något närmast magiskt sätt gjort till sitt eget…
Dan Nyberg (S) var alltså mycket nyskapande på mötet men det är frågan om han följde regelboken. Det kan väl i och för sig ha kommit ut en ny upplaga som jag inte har läst…
Men efter förra veckans sammanträde kan Dan Nyberg sitta på två stolar, eller som de gamla vänersborgska visdomsorden lyder:
”Att äta mackan och ändå ha den kvar.”
Det som hände på sammanträdet var ju att Hildingssons och Vänsterpartiets yrkanden inte fick gehör av nämnden. Det var huvudförslaget som röstades igenom. Men samtidigt kan de andra partierna i allmänhet och Nyberg och socialdemokraterna i synnerhet säga att de var för de utmärkta vänsterpartistiska förslagen. De återremitterades ju och ska utredas och tas upp senare… Fast det är klart, i valtider säger man ju inte varifrån förslagen kommer…
Det är en fantastisk sits som socialdemokraterna m fl har skaffat sig inför valrörelsen – de är både för och emot samtidigt. Frågan är dock hur konstruktivt det är på sikt. Vad sänder det för signaler om samarbete och att tillsammans hitta bra lösningar?
Otydligt? Det klarnar sannolikt vid en genomläsning av reservationen. Du kan läsa den här nedan, men det går också att ladda ner den här. Reservationen består av två delar. Den ena handlar om behandlingen i nämnden, den andra om sakfrågan.
=====
Reservation i ärende 8 – Socialnämndens sammanträde 2021-12-16 – ”Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst”
Min reservation gäller dels beslutsprocessen vid ärendets behandling i nämnden, dels att jag reserverar mig till förmån för mina egna yrkanden.
Socialnämnden informerades vid sammanträdet i november om bakgrunden till lagstiftningen om färdtjänst och riksfärdtjänst, hur tillämpningen har utvecklats under tiden och vad som är aktuella frågor vid revideringen av kommunens riktlinjer.
Med stöd av egna anteckningar och presentationer från föredragningar i november har jag sökt samtal med partikamrater, med personer som är i behov av färdtjänst och med representanter för organisationer som tidigare deltagit i förvaltningens remissarbete.
På sex punkter lämnade jag avvikande yrkanden till dokumentet ”Riktlinjer för Färdtjänst och riksfärdtjänst 2022-01-01” som fanns i utskicket inför decembermötet. Jag motiverade samtliga yrkanden, punkt för punkt och sände ut dessa i förväg till samtliga ledamöter att ta ställning till.
Nämndens ordförande välkomnade punkt 1 av mina yrkanden och formulerade ett eget yrkande under sammanträdet med följande inledning: ”Socialnämnden beslutar tillföra kommunens inriktningsmål I Vänersborgs kommun ska det finnas mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv i handlingens inledning.”
Således noteras nu i protokollet att nämnden biföll ordförandens förslag. En korrekt beskrivning hade varit att ordföranden yrkade bifall till mitt yrkande som sedan fick bifall av nämnden. Men det stannade inte vid denna något märkliga behandling.
Den andra delen av ordförandens yrkande fortsatte: ”Socialnämnden beslutar att återremittera övriga förslag till förvaltningen för beredning och kostnadsbedömning samt avstämt med jämförbara närliggande kommuner. Ärendet återupptas inför nästa revidering av riktlinjerna år 2023.”
Ordförande påtalade också att det “vore anständigt” om jag inkom med en kostnadsberäkning för mina yrkanden, trots att detta inte fanns med i beslutsunderlaget att ta ställning till. Att vara ledamot i socialnämnden är mitt första kommunala uppdrag som förtroendevald i Vänersborgs kommun. Jag lär mig mycket nytt och gör det gärna.
Men nu förstår jag inte riktig. Mina yrkanden ställde jag som alternativa yrkanden. De avvek från de som fastlades i riktlinjerna och som ska träda i kraft 2022-01-01.
Det fanns alltså två yrkanden för nämnden att besluta kring:
● Förvaltningens och presidiets, huvudförslaget: Socialnämnden antar det reviderade dokumentet Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst, att gälla from 2022-01-01.
● Mina yrkanden, punkt 2-6.
Jag lärde mig att jag som ledamot kan bifalla ett förslag, att avslå ett förslag, att framställa egna avvikande yrkanden eller att begära att ärendet inte avgörs vid sammanträdet utan att det återremitteras.
Jag framställde egna yrkanden. Utöver huvudförslaget fanns mina yrkanden, inget annat från någon annan. Och då kom ordförandens förslag ”att återremittera övriga förslag till förvaltningen”.
Vilka övriga förslag? Det hade varit i sin ordning att nämnden hade avslagit mina yrkanden, det hade jag förstått. Men när nu nämndens majoritet godkänner och beslutar i enlighet med huvudförslaget att de föreslagna riktlinjerna skall träda i kraft efter årsskiftet, vad betyder då ”övriga förslag återremitteras”? Är det bara mina yrkanden, eller är det också alla punkter i huvudförslaget där jag yrkade att nämndens ledamöter skulle fatta beslut om?
Är den en klapp på axeln för en ledamot som försöker hålla sig till regelverket, som yrkar först och inväntar sedan att bli bifallen eller få avslag? Är det ett sätt för majoriteten att säga ”vi känner oss kluvna, skulle vilja säga ja till dina yrkanden, men, förstår du, vi kan inte – så vi klämmer till med återremittering av dina förslag”. Men kan verkligen dom nya riktlinjerna träda i kraft samtidigt som flera delar är återremitterade? Ett ärende blev i så fall till två. När jag söker råd hos mina mer erfarna partikamrater får jag höra att de aldrig har varit med om en sådan hantering av ett ärende. De är tveksamma till om ordförande har handlagt ärendet på ett korrekt sätt.
När det gäller mina yrkande framfördes också en tydlig önskan att varje yrkande skulle behandlas för sig. De berörde olika delar i beslutsunderlaget och syftet var att hitta så bra lösningar som möjligt för den målgrupp som beslutet påverkar. 
Eftersom vi även, utöver den miniminivå som en kommun är skyldig att erbjuda enligt lagen om färdtjänst och riksfärdtjänst – har en diskrimineringslag att förhålla oss till.
1.1 Vänersborgs kommuns vision
1. Yrkar att kommunens inriktningsmål nr 1 läggs till under detta avsnitt: “I Vänersborgs kommun ska det finnas mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv”
Motivering: Detta är i linje med remissinstansernas synpunkter om att kopplingen kring kommunens mål borde vara tydligare och synliggöras i riktlinjerna. I nuläget står bara visionen med – som inte säger så mycket alls.
2.6 Färdtjänst till annan kommun, i andra kommuner eller mellan andra kommuner.
2. Yrkar att RIAK biljetter ska vara fortsatt obegränsade.
Motivering: Antal biljetter per person under 2020 är i snitt 5,4 – ett spann från 2-10st. Begränsas det till 6st exkluderas flera som tidigare varit i behov av fler än 6st biljetter. Samt så talar snitten 5.4 för att det kostnadsmässigt inte skulle skena iväg – men ger fortsatt utrymme för individuella behov. Detta är i linje med remissinstansernas synpunkter.
2.10 Taxor och avgifter: (egenavgift)
3. Yrkar att egenavgifter bör anpassas och vara i nivå med kollektivtrafiken varför beslutet för taxor och avgifter ska revideras och ett nytt beslutsförslag beredas gällande denna del – där också pensionärs- och funktionsrättsorganisationer ska få vara fortsatta remissinstanser.
Motivering: Höga och ojämlika kostnader för färdtjänst sedan höjningen på taxorna gjordes i förhållande till kollektivtrafikresenärer. I underlaget uppges som argument till den högre kostnaden att “ Egenavgifter för färdtjänst är generellt dyrare än ordinär kollektivtrafik med anledning av att dessa resor är mkt mer kostsamma och innefattar en högre servicenivå än kollektivtrafiken”. Men den som är i behov av färdtjänst har inte valt att vara beroende av denna “service”. Det är en insats för att möjliggöra delaktighet i samhällslivet. Att ekonomiskt få betala ett betydligt högre pris för detta är inte rimligt – om vi vill att alla ska få vara med på så lika villkor som möjligt.
2.11 Information kring färdtjänstens utförande:
4. Yrkar att färdtjänstresan ska beställas senast en timma innan önskad avresa.
Motivering: Bokning senast två timmar innan avresa – som föreslås i nya riktlinjerna påstås ge bättre samordningsmöjlighet i förhållande till en timma som remissinstanserna önskar. Självklart är framförhållning att föredra och förslaget innebär inte att majoriteten kommer vänta till en timma innan avresa – men det ger ett mer jämlikt utrymme för enskilda behov och situationer. Det går inte alltid på förhand veta när en hemresa är aktuell. Det kan också uppstå att en mår dåligt och behöver ta sig hem så fort som möjligt, eller en önskan att kunna följa med sina vänner på en spontan aktivitet. Argumentet att två timmar ger bättre samordningsmöjlighet i förhållande till en timma är svagt i förhållande till nytta. I dagsläget när bokning senast 22 kvällen innan gäller – genomförs trots flertalet resor av ensamresenärer. Vilket väger tyngst – en möjliga ekonomisk vinst om några enstaka resor lyckas samordnas på grund av två istället för en timma? Eller individens möjlighet till mer jämlika förutsättningar att delta i samhället.
2.11 Information kring färdtjänstens utförande
5. Yrkar att det ska vara möjligt att under samma resa lämna av eller hämta barn på förskola.
Motivering: Att boka flera resor för detta är både en belastning kostnadsmässigt och administrativt. Det är svårt att på förhand veta exakt om resan dit kommer fram i tid och resenären riskerar då att missa sin hem- eller fortsatta resa (nästa bil). Riktlinjerna föreskriver att “inga ärenden på vägen” är tillåtet – men att hämta/lämna barn på förskola borde vara undantaget detta. Att få vardagen och familjeliv att gå ihop där lämna/hämta barn på förskola är en central del – bör inte ses som vilket “ärende” som helst. Orimligt att boka 4 stycken olika resor (bilar) för att hämta och lämna.
2.12 Övriga bestämmelser
6. Yrkar att det fortsatt ska ges samma möjligheter att ta med sitt sällskapsdjur vid färdtjänstresa som personer utan behov har i kollektivtrafiken.
Motivering: Att meddela innan om ett sällskapsdjur behöver följa med på resan möjliggör att samordna dessa enskilda och sällan förekommande situationer för att undvika allergier. Detta är i linje med remissinstansernas synpunkter och är tillåtet enligt befintliga riktlinjer. Att ta bort möjlighet att göra längre utflykter på grund av att den färdtjänstberättigade inte får ta med sin hund som inte kan lämnas ensam hemma, riskerar att skapa en isolering för den enskilde.
Mot denna bakgrund reserverar jag mig till förmån för mina egna yrkanden och mot beslutsprocessen vid ärendets hantering i nämnden.
Ida Hildingsson
Vänsterpartiet 2021-12-19
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer