Arkiv

Archive for the ‘socialnämnden’ Category

SonRise och nytt avtal (3)

8 december, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Detta blogginlägg är en fortsättning på “SonRise och de hemlösa (2)”.

Kommande vecka, på torsdag den 12 december, ska socialnämnden besluta i ärendet “Idéburet offentligt partnerskap (IOP) med Sonrise gällande akutboende”. (Se “SonRise och kommunen (1)”.)

Beslutsförslaget är:

“Socialnämnden beslutar fortsatt ingå idéburet offentligt partnerskap med SonRise avseende övernattning och social samvaro för akut hemlösa, i enlighet med bilaga. Avtalet innebär en kostnad om 1.760 tkr avseende hyra för lokal, avseende bidrag till personalkostnader motsvarande 3 medarbetare, larmenheter samt vid behov rondering av fastigheten finansieras inom socialnämndens ram 2025.”

SonRise ser ett behov av fler personal på akutboendet på Sandelhielmsgatan, och det gör också socialförvaltningen. Förvaltningen föreslår därför socialnämnden att utöka bidraget så att det motsvarar kostnaderna för 3 personer i stället för som tidigare en (1). Jag tror att det är ett riktigt beslut, en personalförstärkning är nödvändig.

I underlaget skriver förvaltningen att utvärderingen av verksamheten visar:

“fina resultat avseende styrkor i samarbete, nyttan med akutlogin i denna form, gästernas positiva upplevelse samt professionens positiva beskrivningar.”

Det är möjligt att socialnämnden har tagit del av denna utvärdering, men den finns inte med i underlaget. Det tycker jag är tråkigt, även utomstående som är intresserade ska kunna ta del av sådana dokument, t ex intresserade gruppledare för Vänsterpartiet.

Målen i överenskommelsen/avtalet mellan SonRise och Vänersborgs kommun för de gångna två åren var att 1) minska den akuta hemlösheten, 2) erbjuda social gemenskap och ökad livskvalitet, 3) ökad trygghet och hälsa för individen, 4) möta fysiska behov så som mat, kläder, tvätt och övernattning och 5) genom samtal kunna vägleda människor vidare och sätta upp mål. Det skulle ha varit intressant att t ex få veta hur mycket den akuta hemlösheten minskade i kommunen och hur samtalen med de hemlösa har väglett dem att sätta upp mål, och i så fall vilka mål.

Det är följaktligen omöjligt för en vanlig invånare i Vänersborgs kommun att avgöra om de överenskomna målen är uppfyllda eller inte. Det är för övrigt samma mål för verksamheten som ska gälla i fortsättningen också.

Socialförvaltningens förslag är att överenskommelsen/avtalet ska förlängas i övriga delar också – med några smärre förändringar. I mitt förra blogginlägg (se “SonRise och de hemlösa (2)”) hade jag några synpunkter på ändringar i avtalet. De synpunkterna har även framförts till ansvariga men har inte fått något gehör. Det står t ex ingenting i det nya avtalet om varken avstängningar eller portningar.

Det som med en stor portion god vilja skulle kunna tolkas som ett ökat kommunalt engagemang när det gäller portningarna är en ny skrivning i avsnittet “kommunens åtagande”:

“Nära samarbete genom arbetsgrupp, styrgrupp och stöd inom de områden där det finns behov av det.”

Jag vet inte vem som avgör om det “finns behov” (om det nu finns behov), om portningsproblematiken kan vara ett sådant behov eller hur förpliktigande skrivningen är överhuvudtaget. Det är i varje fall inget svar om portningarna. Arbets- respektive styrgruppen möts för övrigt 4 gånger per år.

Det finns däremot en ny punkt i åtagandena för SonRise som socialchefen skriver är tänkt att gripa sig an problemen kring dokumentationen av avstängningar, portningar, “incidenter” osv:

“Redovisa könsuppdelad statistik avseende antal personer som inte kunnat möjliggöras övernattning tertialvis till socialförvaltningen.”

Den skrivningen är som jag ser det helt otillräcklig. Statistik över antal som inte kan erbjudas plats är definitivt inte samma sak som “incidentrapporter” eller social dokumentation över avvisningar eller portningar. När nu socialnämnden föreslås att utöka det ekonomiska bidraget till att möjliggöra anställningen av ytterligare 2 personer på akutboendet så bör möjligheten, och kravet, att dokumentera bli helt genomförbart, om det nu inte har varit det tidigare.

Det är förvånande att socialförvaltningen inte ser nödvändigheten av en, så att säga, riktig dokumentation. Det torde också vara, kan jag tycka, nödvändigt för att kunna säkerställa kvalitén på verksamheten. Det är ju faktiskt en uppgift och verksamhet som socialnämnden har ansvar för… 

I socialtjänstlagen står det i 4 kap 1 § om socialnämndens ansvar:

“Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt.”

Det är som synes en ganska “bred” skrivning i lagtexten. Hur lagen ska tolkas i konkreta situationer brukar ske genom domar i högsta instans som då blir prejudicerande. Högsta Förvaltningsdomstolen meddelade en sådan dom den 10 november 2022 (Mål nr 551-22) om just tolkningen av denna paragraf:

“I rättspraxis har dock rätt till bistånd genom tillhandahållande eller ombesörjande av bostad, som uppfyller kraven på skälig levnadsnivå, ansetts föreligga när den enskilde är helt bostadslös och har speciella svårigheter att på egen hand skaffa bostad (RÅ 1990 ref. 119 och RÅ 2004 ref. 130). Sådana speciella svårigheter kan exempelvis föreligga till följd av att den enskilde lider av psykisk sjukdom, har en missbruksproblematik eller har betydande ekonomiska problem.”

Det är svårt att tro att Vänersborgs socialnämnd kan uppfylla socialtjänstlagen utan dokumentation av denna verksamhet i allmänhet och vid avvisningar och portningar i synnerhet. Eller om portningar, utan att några andra lösningar erbjuds istället, överhuvudtaget är förenligt med lagen. 

Som jag ser det måste socialnämnden hur som helst tydliggöra i avtalet/överenskommelsen vilka regler som gäller kring avvisning och portning samt längden på portning.

Det är en viktig nyhet i den nya överenskommelsen/avtalet mellan socialnämnden/-förvaltningen och SonRise. I det “gamla” avtalet, som fortfarande gäller några veckor, står det under rubriken “SonRise åtagande”:

“Erbjuda respektfull och lugn övernattningsmiljö.”

Det föreslås nu ska ändras till:

“Drogfri övernattningsmiljö”

Det tolkar i varje fall jag som att de som kommer påverkade till SonRise akutboende kommer att bli avvisade vid dörren. “Övernattningsmiljön” kan ju knappast vara “drogfri” om det finns påverkade personer i något eller några av rummen. Den här ändringen ger upphov till flera frågor. Ska SonRise införa drogtester vid entrédörren? Och visitation av väskor? Ska det utföras drogtester i rummen? Och så vidare… Fast det är vad jag förstår bara polis (och väktare?) respektive läkare som får utföra sådana åtgärder.

Det är ingen hemlighet att de flesta av kommunens hemlösa har ett missbruk. Jag förstår därför inte den nya skrivningen. Särskilt inte som det står i både det “gamla” och nya avtalet:

“Visionen är att hjälpa människor ur ev. missbruksproblematik och möjliggöra att de kan få egen bostad och arbete.”

Hur ska man kunna hjälpa människor ur missbruksproblematik om de inte får övernatta på SonRise? Den “gamla” skrivningen, “Erbjuda respektfull och lugn övernattningsmiljö”, bör stå kvar.

Det finns ytterligare en viktig aspekt…

Flera av kommunens hemlösa har missbruksproblem, antagligen de flesta. Några av dem är med i Västra Götalandsregionens sprututbytesprogram. Jag är av olika skäl ingen anhängare av sprututbyte, men det är lagligt och det erbjuds av regionen.

På VG-regionens hemsida står det (se NU-sjukvården “Sprututbytesmottagning”):

“Du som injicerar droger intravenöst och är 18 år eller äldre är välkommen till oss för att byta dina sprutor och kanyler.”

Med tanke på VG-regionens inställning i frågan kring sprututbyte så ser jag det som tämligen omöjligt att genomföra drogtester på SonRise akutboende men också att t ex ta ifrån någon sprutor och kanyler som vederbörande har fått av regionen. Och som sagt, jag tvivlar på att personalen på SonRise eller kommunen har dessa befogenheter.

Slutligen, i överenskommelsen/avtalet står det fortfarande att verksamheten gäller:

“Människor hemmahörande i Vänersborgs kommun som av olika anledningar befinner sig i akut hemlöshet.”

Trots det är tre platser just nu reserverade för Trollhättans Stad.

Det förslag till överenskommelse/avtal mellan socialnämnden och SonRise bör omarbetas på några punkter innan det kan antas. Men att överenskommelsen/avtalet sedan ska gälla är självklart. SonRise gör, som jag skrivit flera gånger tidigare, ett mycket bra arbete för de kommuninvånare som har blivit hemlösa.

Socialnämnden har även ett annat “projekt” på gång, vid sidan av partnerskapet med SonRise. Nämnden arbetar med att införa konceptet “Bostad först” i Vänersborg – som ett komplement till kommunens hemlöshetsarbete. Utgångspunkten för konceptet “Bostad först” är att ett tryggt eget boende är en förutsättning för att kunna göra något åt sina livsproblem, t ex ett missbruk. (Se “KS: Både enigt och oenigt”.)

Vänersborgs kommun börjar ta tag i frågan om hemlöshet. Det är på tiden. Jag hoppas att arbetet fortsätter och att ingen ska behöva uppleva hemlöshet inom en snar framtid.

På torsdag, den 12 december, fattar socialnämnden i Vänersborg med Dan Nyberg (S) som ordförande beslut om överenskommelsen/avtalet med SonRise.

PS. Den 11 december sände P4 Väst en intervju med 32-åriga Sofia som är hemlös i Vänersborg – ”Sofia har varit hemlös i flera år: ‘Jag hade allt’”.

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, socialnämnden, SonRise

SonRise och de hemlösa (2)

7 december, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Detta blogginlägg är en fortsättning på “SonRise och kommunen (1)”.

SonRise gör på många sätt ett mycket viktigt arbete för de hemlösa i Vänersborgs kommun. I lokalerna på Sandelhielmsgatan finns 10 rum för övernattning och de hemlösa kan få ett mål mat på kvällen och frukost på morgonen innan de lämnar akutboendet. Det finns även möjlighet att duscha och tvätta kläder. Det är ett oerhört lyft jämfört med det härbärge som kommunen drev på Holmängen i många år.

Det tycker de hemlösa. (Hemlös? Vilket hemskt ord, år 2024…)

Jag fick möjlighet att samtala med 6-8 av de hemlösa häromdagen. Det var ett mycket trevligt och givande möte. Efter att jag fick svara på den inledande nyfikna men artiga frågan om vem jag var och varför jag var där flöt samtalet bra och otvunget. Det verkade till och med som om de uppskattade att en politiker besökte och pratade med dem.

Det timslånga samtalet var förtroligt och ärligt. Det var kloka och förnuftiga personer som av olika skäl hade hamnat i hemlöshet. De flesta av de hemlösa, om inte alla, hade ett missbruk. Det sa de utan att “skämmas”, men vi gick inte in på detaljer eller personer. 

De hemlösa framförde en del synpunkter på SonRise akutboende och de hade förslag på hur verksamheten skulle kunna förbättras. Naturligtvis utifrån deras egna perspektiv. De var dock lite tveksamma till en början att berätta. De var nämligen rädda för att det skulle missuppfattas och få andra att tro att de på något sätt ville att SonRise verksamhet skulle upphöra.

Det som de hemlösa ville berätta om och som de flesta hade synpunkter på, det var den så kallade portningen. Det verkade som om flertalet av dem hade varit portade vid något tillfälle.

Kommunens hemlösa förstod att de kunde bli avvisade och utvisade från akutboendet om de inte skötte sig. Det accepterade de. Men det var inte det de ville prata om. Det var de portningar som innebar att de kan bli utestängda från SonRise akutboende under en längre tid. Det kan handla om en vecka eller till och med en månad. De hade svårt att förstå och acceptera hur de kunde behandlas på det sättet. En av kvinnorna blev nyligen portad för en månad, det var 3:e månaden i följd. Alla var överens om att det var orimligt.

Portning innebär i de flesta fall övernattning utomhus – med alla de faror det innebär, särskilt för kvinnor. För att inte tala om förhållandena under en årstid som denna. De berättade var de brukade övernatta i sådana lägen. Det är en annan värld, ett annat liv, än vad en pensionerad vänsterpartistisk politiker har varit med om…

Det är flera ansvariga, både på SonRise och socialförvaltningen, som i varje fall vid tidigare tillfällen förnekat att det förekommer längre portningar. Jag skulle vilja påstå, och det inte bara utifrån veckans samtal med några av kommunens hemlösa, att portning under längre tider förekommer och att det inte heller är helt ovanligt.

I Vänsterpartiet har portningen diskuterats ganska flitigt. De slutsatser vi har dragit skulle jag vilja påstå bekräftades av de hemlösa. Avstängning för misskötsel är en sak, den åtgärden måste SonRise kunna vidta. Men längre portningar kan bli förödande för de enskilda. De har sällan några skyddsnät och en portning innebär att den hemlöse får tillbringa nätterna utomhus med alla de risker det innebär. Regeln måste vara att kommunens hemlösa får en ny chans att få plats på akutboendet redan nästa dag/natt. Så fungerar det också vad jag förstår på de flesta akutboenden i landet. Det beror dels på den utsatta situation som de hemlösa befinner sig i och dels på att “humöret” kan vara “upp och ner”, det kan växla från den ena dagen till den andra.

Jag frågade de hemlösa varför de blir portade. I några fall hade de fått reda på orsaken, men i flera fall förstod de inte varför. Några berättade att de inte heller fick veta varför även om de frågade. Ibland tyckte de också att portningen var felaktig, men det var självklart utifrån deras perspektiv. Men som gammal lärare ser jag vikten av att regler är tydliga och att alla förstår dem – annars är det risk för onödiga missförstånd och konflikter.

För några veckor sedan samtalade jag med kommunens socialchef om bland annat portningarna. Jag undrade om SonRise dokumenterade portningarna – vem som portades, orsaken till portningen och längden på portningen, och rapporterade detta till socialförvaltningen. Men så var inte fallet… Det finns inga krav på det i avtalet/överenskommelsen mellan kommunen och Sonrise…

Det förvånade mig storligen… I skolans värld, redan på min egen aktiva lärartid, så skulle det skrivas incidentrapporter på minsta lilla händelse eller konflikt som uppstod i klassrummen eller korridorerna. På det senaste sammanträdet med barn- och utbildningsnämnden så var det 7 sidor med inrapporterade incidenter bara för oktober månad. Det torde vara självklart att det står i överenskommelsen/avtalet att “incidentrapporter” måste skrivas och meddelas till socialförvaltningen så fort som möjligt. 

Ibland, fick jag veta, kan det hända att SonRise meddelar muntligt att någon har blivit avstängd eller portad men det var inget krav från socialförvaltningens sida. Jag inser att de hemlösa är myndiga och vuxna människor som bestämmer över sig själva och därmed också om de vill ha hjälp med t ex akutboende. Samtidigt har kommunen enligt socialtjänstlagen ett ganska långtgående ansvar för sina kommuninvånare. Jag undrar bland annat vilket ansvar kommunen har för de som blir portade. Erbjuder kommunen/socialförvaltningen t ex några alternativ för de som inte får plats eller avvisas? Tre platser är ju nu också reserverade för Trollhättans kommun…

Det borde också vara viktigt med någon form av social dokumentation – som en kvalitetssäkring av verksamheter inom socialförvaltningens omsorg. Socialförvaltningen, och socialnämnden, måste reda ut vad som gäller mellan kommunen och SonRise och hur det ska tillämpas. 

På torsdag föreslås att socialnämnden ska förlänga det nuvarande avtalet – med endast några smärre förändringar. Det tänkte jag att nästa blogginlägg ska handla om. Jag vill till sist puffa för en läsning av de kommentarer som lämnats på det förra inlägget – klicka här.

PS. Den 11 december sände P4 Väst en intervju med 32-åriga Sofia som är hemlös i Vänersborg – ”Sofia har varit hemlös i flera år: ‘Jag hade allt’”.

Anm. Fortsättning följer i inlägget ”SonRise och nytt avtal (3)”.

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, socialnämnden, SonRise

SonRise och kommunen (1)

6 december, 2024 2 kommentarer

I ett blogginlägg för drygt en månad sedan skrev jag kort om SonRise. Det var med anledning av att kommunstyrelsen behandlade ett medborgarförslag. (Se “Kommunstyrelsen 30 okt”.) Det visade sig att det var flera som aldrig hade hört talas om SonRise. Det tänkte jag råda åtminstone en viss bot på nu. Det passar dessutom bra av ett annat skäl. SonRise har en överenskommelse, ett avtal, med socialnämnden i Vänersborg – och den överenskommelsen ska avhandlas på nämndens sammanträde nästa vecka, den 12 december. Förslaget är att kommunen ska förlänga avtalet.

Föreningen SonRise är registrerad i Vargön. Den bildades den 12 mars 2021 och är verksam inom “Humanitära insatser” enligt Svensk näringsgrensindelning. Verksamheten drivs utan vinstsyfte.

SonRise är enligt sin egen beskrivning (se SonRise hemsida):

“en kristen ideell organisation som vill vara Jesu händer och fötter. Vi vill att bara Hans vilja ska ske och att det ska vara här på jorden så som i himlen.”

Jag tror inte att namnet SonRise kommer från det terapiprogram som utvecklades av ett amerikanskt föräldrapar för att hjälpa barn med bland annat autism, utan från ett amerikanskt kyrkosamfund. Kyrkan SonRise har säten i åtminstone städerna Everett, som ligger strax norr om Seattle i nordvästra USA, och Hillsboro i Oregon, 355 km söderut från Everett. Jag ser inte att samfundet finns någon annanstans, förutom i Vargön då. Namnet SonRise verkar associera till solen som stiger upp, men skulle också kunna utläsas som “sonen uppstår”.

På SonRise hemsida använder emellertid föreningen en annan symbol – ett “S” med en enkel figur av en fisk. Fisken är en gammal kristen symbol. På Svenska kyrkans hemsida står det:

“Fisk heter ichthys på grekiska, språket som evangelierna är skrivet på. Själva namnet kan ha bidragit till fisksymbolens popularitet bland de tidiga kristna. Ichthys kan nämligen läsas som en förkortning av Iesous Christos Theou Yios Soter, vilket betyder Jesus Kristus, Guds son, frälsare. Därmed blev själva ordet ”fisk” en kort trosbekännelse.”

Socialförvaltningen i Vänersborgs kommun har ingått ett avtal om “Idéburet Offentligt Partnerskap” (IOP) med SonRise. (Läs mer om IOP på Upphandlingsmyndigheten – “Idéburet offentligt partnerskap (IOP)”.) Avtalet slöts den 3 januari 2023. Även i avtalstexten framgår SonRise kristna profil:

“människor i Vänersborg med omnejd ska växa och må bra, både fysiskt och mentalt. … Alla människor har lika värde i Guds och våra ögon.”

IOP-avtalet innebär att socialförvaltningen och SonRise ska samarbeta för att hjälpa och stödja människor i utsatta situationer. Enligt avtalet är syftet att:

“tillsammans skapa ett långsiktigt och hållbart arbete kring människor i behov av stöd genom att stärka samarbetet mellan SonRise (idéburen sektor) och Vänersborgs kommun (Offentlig sektor)”

Det betyder rent konkret att socialförvaltningen och SonRise driver ett akutboende för hemlösa på Sandelhielmsgatan i Vänersborg. Sonrise skriver på sin hemsida:

”Vi erbjuder Vänersborgs invånare som lever i hemlöshet möjlighet att sova i ett eget rum och få ett mål lagad mat. Vi har öppet 7 dagar i veckan. Du som är hemlös kommer till Sandelhielmsgatan 19 mellan kl 18:30 och senast 19:30 för att få ett rum, i mån av plats. Vi har 10 rum. Du får stanna till kl 10 dagen efter och får frukost innan du går. Det finns möjlighet att duscha och tvätta dina kläder.”

Akutboendet vänder sig alltså till hemlösa i Vänersborgs kommun och målet för verksamheten är enligt avtalet med kommunen att:

  • “Minska den akuta hemlösheten.“
  • “Erbjuda social gemenskap och ökad livskvalitet.”
  • “Ökad trygghet och hälsa för individen.”
  • “Möta fysiska behov så som mat, kläder, tvätt och övernattning.”
  • “Genom samtal kunna vägleda människor vidare och sätta upp mål.”

Målen för verksamheten ska uppfyllas genom att SonRise åtar sig att:

  • “Erbjuda akutlogi och social samvaro.”
  • “Drift och bemanning av verksamheten.”
  • “Administration.”
  • “Nattpersonal ska finnas tillgänglig, antingen volontärer eller avlönad personal.”
  • “Erbjuda respektfull och lugn övernattningsmiljö.”
  • “Redovisa könsuppdelad statistik avseende antal övernattande tertialvis till socialförvaltningen.”
  • “Upprättar verksamhetsberättelse som översändes till socialförvaltningen senast 15/1 eftervarande år.”

Så långt överenskommelsen/avtalet mellan SonRise och Vänersborgs kommun. SonRise är alltså huvudman för verksamheten och socialförvaltningen sponsrar, förutom med kunskap och rådgivning, med lokaler och pengar för en personal.

Kommunen kan naturligtvis inte helt lämna över ansvaret för sina invånare, även de hemlösa är ju invånare. Socialförvaltningen har därför insyn i verksamheten och möter dessutom regelbundet SonRise.

Socialförvaltningen beskriver i kallelsen till socialnämndens sammanträde den 21 november samarbetet så här:

“Samarbetet mellan föreningen och förvaltningen har under överenskommelsen skett i strukturerad form genom styrgrupp, där enhetschefer från fyra av förvaltningens verksamhetsinriktningar samt representant från samhällsbyggnadsförvaltningen och vid behov även från kommunstyrelseförvaltningen gällande säkerhetsfrågor möter företrädare för Sonrise, samt genom arbetsgrupp där medarbetare från respektive verksamhetsinriktning och samarbetande förvaltningar möter föreningen. Vid behov har förvaltningschef och verksamhetschefer träffat föreningen utöver styrgrupp och arbetsgrupp. Samarbetet har fungerat väl och ses som en viktig struktur att bygga vidare på.”

SonRise har till stor del tagit över en verksamhet som har fungerat extremt dåligt i kommunen under åren. Det tidigare akutboendet, härbärget på Holmängen, var helt i kommunal regi och var inte på något sätt värdigt. Det är egentligen uppseendeväckande, och närmast skandalöst, att människor i Sverige på 2000-talet erbjöds ett sådant boende. Det var helt enkelt inte värdigt.

Akutboendet på Holmängen uppmärksammades och hamnade i fokus i slutet av 2022. Det var efter att den ideella föreningen ”Räck mig din hand” (även grupp på Facebook) hade slagit larm. Larmet togs upp av TTELA som följde upp med några artiklar – “Riktar hård kritik mot härbärget på Holmängen: ‘Inte värdigt’” (7/12 2022), “Socialchefen om kritiken mot härbärget” och ”Jag sover hellre på en toalett än på härbärget” (9/12 2022). Det fortsatte med bland annat ett inslag på Västnytt, “Boende för hemlösa i Vänersborg kritiseras”. (På sidan finns en kortare film, ca 1,5 minut, som rekommenderas.) Även Sveriges Radio gjorde ett inslag, “Bra med nytt akutboende – inte ens djur får bo såhär”. 

SonRise gör en stor insats och ett värdefullt arbete som till stor del utförs av ideella krafter. Situationen för de akut hemlösa har förbättrats avsevärt. Och kommunen och de hemlösa kan äntligen andas ut… Eller?

Det finns saker som borde ändras och förbättras… Det finns fläckar även på SonRise sol.

Anm. Fortsättning följer i inlägget ”SonRise och de hemlösa (2)”.

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, socialnämnden, SonRise

Rapport från KS (2/2)

30 november, 2024 Lämna en kommentar

Anm. I torsdags beskrev jag några av kommunstyrelsens ärenden – “Rapport från KS (1/2)”.

Anders Strands (SD) motion om att utreda en så kallad nollbasbudgetering avslogs efter diskussion och votering. Strand förklarade i motionen:

“Nollbasbudgetering är en budgeteringsmetod där man inför nytt budgetår utgår från noll, det innebär att budgeten inte baseras på föregående års kostnader. Utan vid nollbasbudgetering granskas varje post på nytt. Detta innebär att alla poster ska genomlysas och analyseras för att metoden ska få avsedd effekt.”

Strand yrkade på att kommunstyrelsen skulle bifalla motionen och motiverade med samma argument som återfanns i motionen. När han fick frågor så hänvisade Strand till kommunfullmäktige om två veckor (11 december) – där skulle han svara och motivera ytterligare. Och det är klart, det är större publik i fullmäktige så hans synpunkter når fler. Men vill han övertyga andra partier om motionens fördelar borde han nog ha debatterat och talat för den också i kommunstyrelsen.

Moderaterna Harlitz och Eckerbom-Wendel argumenterade emellertid för motionen. De betonade att motionen yrkade på en utredning, inte att direkt genomföra något. Socialdemokrater argumenterade mot, och som jag “antydde” i mitt inlägg innan sammanträdet, Vänsterpartiet tyckte också att kommunen skulle avvakta. Kommunen har nyligen beslutat om en ny styr- och ledningsmodell och det arbetas för fullt med att implementera denna. Den nya modellen borde få tid att “sätta sig”. (Se “KS: SD-motion, Brålanda och miljoner”.)

Motionen avslogs med 8 röster och 7 för bifall. Vänsterpartiet avgjorde voteringen med sin röst skulle man kunna säga.

Medborgarförslaget om konsthall och kulturverksamhet i Vattenverkets hus avslogs också. Vattenverket är helt nödvändigt för kommunens vattenförsörjning. Jag passade dock på att fråga varför kommunen inte kunde utreda att ha t ex kulturverksamhet på någon annan del av Skräcklan. Det sades då, bland annat av ordförande, att det inte gick för att förslaget handlade om Vattenverket. Då nämnde jag att nyligen hade KS avslagit en motion om trygghetsboende, men samtidigt på eget initiativ kompletterat motionen med ett eget yrkande som man sedan röstade igenom… Då gick det att rösta igenom något annat än vad som yrkades. Jag fick ett meddelande på Messenger:

“Där fick du till det”

Även medborgarförslaget om att kommunen ska verka för att Storgatan i Brålanda ska övergå till kommunalt väghållarskap avslogs. Det är en på sikt nödvändig förändring att kommunen tar över. Ett övertagande i detta läge skulle dock bli dyrt för kommunen. De kommande åren behöver nämligen, enligt samhällsbyggnadsförvaltningen, armaturer och kablage bytas. Dessutom behövs det också en ny gatubeläggning. Jag tyckte att kommunen skulle verka för ett övertagande den dag då Trafikverket har åtgärdat Storgatan. Förhoppningsvis senast den dag då Brålandas tågstation tas i bruk… Jag fick medhåll av en av centerpartisterna.

Det nyinsatta ärendet “Ändring av avgift för boendestöd i taxor och avgifter inom socialnämnden” gav upphov till en mängd frågor. En fråga som dock inte ställdes var varför ärendet kom upp just i onsdags, och helt plötsligt. Ärendet skickades nämligen ut till KS i tisdags, dagen före sammanträdet. Men socialnämnden hade faktiskt fattat beslut om att skicka ärendet vidare redan den 21 mars… (Ingen meddelade varför det har tagit en sådan tid för förslaget att komma till KS.)

Först konstaterades, efter en fråga, att siffrorna i underlaget stämde. Avgiften för boendestödet sänks från 424 kr/tim upp till 2.575 kr/mån till 420 kr/mån. Det var ju en fantastisk nyhet för brukarna, men i handlingarna stod det vidare:

“Förslaget bedöms innebära en kostnadsminskning för de flesta brukarna.”

Och då blev ju åtminstone jag, och några till, lite fundersamma. Jag frågade därför vilka det var som inte tillhörde “de flesta”, hur många de var och hur mycket kostnaderna höjdes för dessa? Det stod också att den:

“fasta avgiften utgår oavsett antalet besök”

Och det lät orättvist. Kommunjuristens yttrande gav i sammanhanget också upphov till funderingar:

“Förslaget innebär vidare att kostnaden blir lika stor oavsett antalet besök. Avgiftens storlek bör dock rymmas inom självkostnadsprincipen, även i det fall en brukare endast haft ett litet behov av insatsen.”

Det här yttrandet hade beslutsförslaget inte tagit någon hänsyn till.

Det var ingen som riktigt kunde svara på frågorna, inte ens de ledamöter som också satt i socialnämnden. Ordförande Augustsson kallade därför till sig både kommunjuristen och en sakkunnig från socialförvaltningen.

Och visst blev politikerna i KS klokare, men hade underlaget till socialnämndens sammanträde i mars bifogats kallelsen hade nog alla förstått ännu bättre.

I socialnämndens handlingar stod det angående orsaken till den sänkta taxan:

“… kunna främja att personer som är redo att flytta ut från en bostad med särskild service enligt LSS, där det inte tas ut någon omvårdnadsavgift utifrån rådande lagstiftning, kan göra det utan att drabbas alltför kraftigt ekonomiskt.”

De minskade intäkterna av den sänkta taxan kompenseras om någon flyttar ut från ett LSS-boende. Eller som socialförvaltningen uttryckte det:

“Positiva effekter som eftersträvas är minskad efterfrågan av mer kostsamma lösningar, framförallt platser avseende bostad med särskild service enligt SoL och LSS, både genom kvarboende i ordinarie bostad och genom ökad utflyttning.”

Denna utflyttning torde ju också vara positiv för den enskilde.

Det var alltså en minoritet som skulle förlora på förändringen. I socialnämndens underlag stod det:

“För ett fåtal personer, med mycket få insatser på en månad (under 13 minuter) kan förändringen innebära att man får en ökad kostnad. För de personerna kommer verksamheten att arbeta för att alternativa stödformer kan ersätta den personella stödinsatsen om personen vill avsluta av ekonomiska skäl, men det kan också innebära att fler har ekonomisk möjlighet att ta emot stödet i sin helhet.”

Enligt socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) handlade det om drygt 10 personer. Några av dessa hade det tydligen ekonomiskt knapert. De skulle i vissa fall behöva mer stöd och det skulle de nu kunna efterfråga när avgiften sänktes.

KS diskuterade om det fåtal som hade mycket korta besök skulle slippa avgiften 420 kr och istället betala självkostnaden, dvs vad det korta besöket verkligen kostade. Som kommunjuristen hade föreslagit. De hade det ju ekonomiskt tufft. Det skulle i det stora hela inte heller ha någon som helst betydelse för nämndens intäkter. Flera i KS tyckte det. Ordförande Augustsson (S) tyckte också att det lät rimligt och sa att “vi” kanske skulle kunna ändra beslutsförslaget på denna punkt innan det kom upp i fullmäktige.

Vem som ska författa ett nytt, något förändrat beslutsförslag vet jag inte, men förhoppningsvis blir det så. I varje fall tycktes enigheten vara stor.

Och tro det eller ej – kommunstyrelsens sammanträde avslutades redan kl 15.12.

Kategorier:Brålanda, budget allmänt, KS 2024, SD, socialnämnden, taxor och avgifter

En politikers avgiftsdilemma

26 november, 2024 1 kommentar

Som förtroendevald i kommunfullmäktige har jag varit med om att besluta storleken på de flesta avgifter och taxor som Vänersborgs kommuns invånare måste betala i olika kommunala sammanhang.

Det finns ett problem med detta – ett slags dilemma.

På TTELA:s hemsida idag kan vi läsa om den chock som Andrés Sundqvist i Frändefors fick när en räkning damp ner från kommunen. (Se “Andrés chockfaktura – 40.000 för ett enkelt bygglov i Vänersborg”.)

“När fakturan för det godkända bygglovet dök upp kom den som en chock. Andrés Sundqvist i Frändefors trodde inte sina ögon när han insåg att det kostade 40.000 kronor att få bygga ett fritidshus på 80 kvadratmeter i Vänersborgs kommun.”

40.000 kr? Det var nog inte bara Andrés Sundqvist som fick en chock… Även en beslutsfattare i kommunfullmäktige undrade vad det var fråga om.

Sundqvists fritidshus är alltså på 80 kvadratmeter. Det ligger utanför planlagt område på en gammal tomt och där finns det redan en tillfartsväg. Huset ska kopplas till kommunalt VA och det finns lösningar för dagvattnet. Huset byggs inte heller på åkermark och ligger inte vid någon sjö.

Det kan knappast vara rimligt att bygglovstaxan ska uppgå till 5 % av fritidshusets värde. Hur kunde ett enhälligt kommunfullmäktige bestämma en sådan taxa? Hur kunde jag…?

TTELA skriver att politikerna var fullt medvetna om den här effekten för Sundqvist när de fattade beslutet. För i underlaget till beslutet stod det:

”En del åtgärder kommer att bli dyrare för att få en genomsnittlig kostnadstäckning.”

Det är bara att erkänna – jag var inte “fullt medveten om den här effekten” när beslutet fattades. Jag tvivlar på att någon annan i församlingen var det heller. Hur skulle någon fullmäktigeledamot kunna vara det utifrån ovanstående formulering? I vissa lägen måste vi politiker lita på de underlag som förvaltningarna tillhandahåller, särskilt som det sitter 51 ledamöter i fullmäktige (eller 48 just nu beroende på avhopp i SD) och ingen reagerar. Med all sannolikt därför att de inte har kunskap i frågan.

De som beslutar i kommunfullmäktige är naturligtvis ansvariga för sina beslut, det kan ingen förklara bort. Samtidigt är det uppenbart så att en ledamot inte kan ha kunskap om allt som ska beslutas. Frågan är egentligen också om de ens har skyldighet att skaffa den kunskapen. 45 av dem som sitter i fullmäktige är ju politiker på sin fritid…

Det är ett dilemma.

Imorgon ska ett annat ärende om avgifter/taxor behandlas på kommunstyrelsen. (Ärendet ska sedan gå vidare till kommunfullmäktige för att slutligt bestämmas där.) Det handlar om att ändra avgiften för boendestöd inom socialnämnden. Ärendet skickades faktiskt ut till KS-ledamöterna först i morse.

Förslaget till beslut har följande lydelse:

“Kommunfullmäktige beslutar att ändra avgiften för boendestöd i gällande Taxor och avgifter inom socialnämnden från timavgift med maxtaxa till en fast månadsavgift på 420 kr per månad. Den nya boendestödsavgiften gäller fr.o.m. den 1 januari 2025 och får årligen uppräknas av socialnämnden enligt omsorgsprisindex.”

I underlaget står vidare:

“Förslaget bedöms innebära en kostnadsminskning för de flesta brukarna.”

Det ringer några varningsklockor. Jag blir alltid misstänksam, rätt eller fel, när bestämda slutsatser dras utifrån en “bedömning”. I det här påståendet ringer det även vid formuleringen “för de flesta”. Jag skulle självklart vilja veta vilka det är som inte tillhör “de flesta”, hur många de är och hur mycket kostnaderna höjs för dessa – som inte tillhör “de flesta”?

I resten av underlaget finns det flera andra beskrivningar som har att göra direkt med taxan och den nya förändringen.

  • “Socialnämnden har beslutat att föreslå en minskning av boendestödsavgiften, från dagens maxtaxa till en fast avgift”
  • “Månadstaxan … inkomstprövas enligt gängse ordning. Den fasta avgiften utgår oavsett antalet besök”
  • “Den föreslagna förändringen … bedöms vara positiv för personer som på grund av funktionsnedsättning är i behov av stöd och hjälp under en större del av livet”
  • “det finns möjligheter att på individnivå ansöka om merkostnadsersättning hos Försäkringskassan för de merkostnader en funktionsnedsättning kan medföra, är förslaget att en mindre fast avgift per månad tas ut.”

Jag kan inte säga att jag fortfarande blir “fullt medveten” på vad taxeförändringen innebär, särskilt inte för de som inte tillhör “de flesta”. Kanske är jag till och med ännu mer osäker…

Även kommunjuristen har yttrat sig över förslaget. Kanske klarnar det nu?

“Förslaget innebär vidare att kostnaden blir lika stor oavsett antalet besök. Avgiftens storlek bör dock rymmas inom självkostnadsprincipen, även i det fall en brukare endast haft ett litet behov av insatsen.”

Det följer också med ett urklipp från dokumentet “Taxor och avgifter inom socialnämnden” i underlaget. Det visar vad förslaget på ändring av boendestödsavgiften verkligen innebär, dokumentet är det som styr.

Gällande avgift är överstruken och markerad i blått. Förslag till ny avgift är markerad i gult.

De som tycker att det är solklart vilka konsekvenserna blir för brukarna av avgiftsförändringarna i boendestödet kan väl höra av sig. Dessutom tar jag gärna emot råd och hjälp med att rösta rätt denna gång.

Det blev ju fel när det gällde bygglovsavgifterna…

Kategorier:bygglov, Byggnadsnämnden, KS 2024, socialnämnden, taxor och avgifter

KF-beslutet om budget 2025 (3)

25 juni, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Blogginlägget är en fortsättning på “KF-beslutet om budget 2025 (2)”.

Budgetdebatten på onsdagens sammanträde med kommunfullmäktige var i stort sett ganska tråkig. Samtliga partiföreträdare redogjorde för sina respektive partiers eller partigrupperingars budgetförslag på ett så att säga objektivt sätt. Det ställdes knappast ens några frågor till ”motståndarna”.

Det hettade dock till något när socialnämnden diskuterades. Och inte helt oväntat var det socialdemokraternas Dan Nyberg som bröt det lugna och “sakliga” mönstret.

Dan Nyberg inledde anförandena kring socialnämnden eftersom han är nämndens ordförande. Han redogjorde sakligt och koncist för nämndens utmaningar. Nyberg berättade bland annat om hemtjänstens problem, att det behövs ett nytt särskilt boende, oenigheter med Västra Götalandsregionen kring vem som ska betala för avancerad sjukvård, om våld i nära relationer, försörjningsstödet och placering av barn och unga. Nyberg konstaterade sakligt och korrekt att socialnämnden behövde 57,2 milj kr nästa år för att klara sina åtaganden. Han yrkade dock, som den gode socialdemokrat han är, bifall till de styrandes förslag fast nämnden “bara” blev tilldelad 18 milj kr “extra” och 2,2 milj för Bostad först. Med andra ord 37 miljoner mindre än nämndens behov…

Nämndens 2:e vice ordförande Henrik Josten (M) hade ett kortare inlägg där han bland annat betonade att placeringstiderna för ungdomar blir allt längre, och dyrare – mellan 10.000-16.000 kr per dygn. Det var också svårt att rekrytera personal, menade Josten, och svårigheterna skulle öka allt eftersom.

Anna Gustafsson (SD) höll sitt allra första anförande i fullmäktige, vilket hon klarade med den äran. Hon avslutade med att säga att Sverigedemokraterna satsade 10 milj kr extra på socialnämnden. Det var emellertid 8 miljoner mindre än vad de styrande partierna satsade, Bostad först dessutom borträknat. Det sa hon inte…

Ida Hildingsson (V) redogjorde för Vänsterpartiets budgetförslag. V ville tilldela socialnämnden ytterligare 15 milj kr jämfört med de styrande partiernas förslag. Hildingsson hade mycket att säga och fortsatte sitt anförande genom att begära ordet ytterligare två gånger. Även här tilldelades nämligen de partier som inte hade någon ordförande i nämnden mindre tid för sina anföranden. Hildingsson beskrev Vänsterpartiets syn på verksamheterna inom socialförvaltningen och varför Vänsterpartiet vänder sig mot de föreslagna besparingsåtgärderna, särskilt heltid som norm.

Och så begärde Dan Nyberg (S) ordet… (Se kommunens webb-TV, 2.42,46 in i budgetärendet.) Nyberg riktade sig till Ida Hildingsson (V) och sa:

“Ja, nu är det andra året som jag får säga till Ida Hildingsson att jag tycker det är tragiskt att komma med en ren lögn inför våra anställda inom kommunen att heltid som norm är inskrivet i den här MRP:n. Så är det inte. Den som kommer att ta detaljbudgeten, nu är det andra gången jag säger detta Ida, den som kommer att ta detaljbudgeten för 2025, det är socialnämnden i december månad. Det vi gjorde tidigt i våras är en konsekvensbeskrivning så finns det här med. Men det är ingenting som säger att det måste vara med för 2025. Så sluta skräm våra anställda även om det är en högljudd klasskampsretorik som framförs ifrån talarstolen.”

“Ren lögn”, “klasskampsretorik”… 

Ida Hildingsson (V) begärde naturligtvis replik (2.44,32):

“Klasskampsretorik är vackert tycker jag. Utifrån att Dan Nyberg säger att jag far med lögner så går det ju att läsa innantill i MRP-förslaget att dom åtgärderna som nämnderna ska göra för att hålla sig inom ram utgår ifrån dom konsekvensanalyser och åtgärder som nämnderna har fastställt. Vi kan båda ta och läsa där igen. Och sen har ju också heltid som norm, det är väl inte att skrämma medarbetarna. Det här året har ju heltid som norm varit pausat precis utifrån den liknande diskussionen som vi hade här i MRP för ett år sen. Då vill jag minnas att du Dan Nyberg sa att förhoppningsvis kommer inte det här att behöva införas. Det tar vi sen i detaljbudgeten. Men oavsett vad som hände i ärendet kring detaljbudgeten så infördes det ju att vi skulle pausa heltid som norm. Så det är ju pausat. Det vi diskuterade på senaste sammanträdet i socialnämnden, det var ju att heltid som norm kommer att fortsätta pausas och att det fanns en stor risk för att det också skulle bli permanent. När jag frågade hur mycket man tänkte att det här var värt i pengar så pratade man om 20 miljoner och att det ställdes emot att lägga ner ett av äldreboendena. Så jag vill inte hålla med dig om att jag far med lögner.”

Det är ett intressant begrepp, “klasskampsretorik”. Särskilt när en socialdemokrat framför det. Hildingsson redovisade i sina anföranden arbetstagarnas, de anställdas perspektiv. Det tycks som om dagens socialdemokrater kan ha glömt sin historia och sina rötter, i varje fall en av dem… Nyberg ser sig uppenbarligen som en representant för den “andra sidan”, …som en arbetsgivare som kräver att de anställda fogligt ska acceptera de försämrade arbetsvillkor och arbetsförhållanden som arbetsgivaren bestämmer…

Kommunal har drivit kravet på ”heltid som norm” i många år. Det är en oerhört central fråga för medlemmarna i Kommunal. Och Kommunal är helt medvetet om att socialnämnden med socialdemokraternas ordförande Dan Nyberg i spetsen den 17 april i år beslutade att:

”Pausa arbetet med heltid som norm under budgetåret 2024…”

Dan Nyberg begärde inte något genmäle på Hildingssons replik. Nyberg insåg nog efter en stunds funderande att Hildingssons historiebeskrivning och redogörelse var helt korrekt och med sanningen överensstämmande.

Däremot fortsatte Dan Nyberg (S) senare “diskussionen” på ett Facebookinlägg av Ida Hildingsson:

“Sist jag hörde så mycket klasskampsretorik och om socialistiska uttryck var på 70- talet och då kallade sig vänsterpartiet för att vara kommunister! Men det gör kanske du fortfarande Ida?”

Nyberg framför inga argument i sak utan spelar på folks fördomar. Han drar kommunistkortet precis som de högerextrema partierna. Det är över gränsen i en politisk diskussion i Vänersborgs kommun. Dan Nyberg (S) bör hålla sig till fakta och sakliga argument.

Jag fick mig faktiskt en släng också. Nyberg reagerade på några formuleringar i blogginlägget “KF-beslutet om budget 2025 (1)”.

Jag skrev i inlägget att några socialdemokrater tycktes skruva på sig när Magnus Ekström (KD) talade “kristdemokratiskt” om familjen och sedan om Hallevibadet. Nyberg kommenterade (se kommentar):

“Jag såg inga skruvande.”

Jag svarade, lite som jag tyckte humoristiskt (inklusive en smiley), att Dan Nyberg sitter i första raden i fullmäktige. Jag sitter däremot längre ner i salen och ser de socialdemokratiska ledamöterna bakifrån. 

Det är allmänt känt att KD i Vänersborg har en annan syn på Hallevibadets vara eller inte vara än t ex de båda ordförandena från de styrande partierna i samhällsbyggnadsnämnden. Inför sammanträdet i oktober förra året var de beredda att lägga fram ett förslag om rivning av badet. Jag är inte heller särskilt övertygad om att socialdemokraterna håller med om KD:s familjepolitik. Sedan är ju begreppet ”att skruva på sig” det som i engelskan benämns “a figure of speech”, dvs ett talesätt, ett bildspråk.

Hur som helst, Dan Nyberg verkade ha en helt annan syn på tingens ordning. Han skrev ytterligare en kommentar på blogginlägget (klicka här):

“jag tror du ser det mesta bakifrån Stefan och utifrån dina egna vänstersocialistiska perspektiv. Synd att det inte går att lita på dina bloggtexter…”

Det var, som jag uppfattar det, en totalt humorlös kommentar, bara nya invektiv utan några sakliga argument. Det var fördomar och härskarteknik. Jag var helt plötsligt en “vänstersocialist”, antagligen för att jag hade läst upp fackens inställning till de styrande partiernas budgetförslag. (Se “KF-beslutet om budget 2025 (2)”.) Och så gick det inte att lita på mina bloggtexter… Jaha… Jag tror att den kritiken träffar Nyberg snarare än undertecknad, särskilt som han inte preciserar vad man inte kan lita på.

Dan Nyberg (S) bör kanske fundera ett extra varv i fortsättningen på vad han framför från fullmäktiges talarstol och vad han skriver på sociala medier. Det kommer samtalsklimatet i Vänersborg att tjäna på.

För övrigt noterade jag att flera socialdemokrater skruvade på sig i stolarna igen – när Dan Nyberg (S) från talarstolen vände sig mot Henrik Harlitz (M) och sa angående trygghetsboenden för de äldre:

“Jag skulle också välkomna om det är fler, gärna privata intressen, som också vill bygga den typen av boenden.”

Socialdemokraten Dan Nyberg välkomnar privata intressen, dvs att företag med vinst som drivkraft ska etablera sig i Vänersborgs kommun. Det förvånar åtminstone mig, och även några socialdemokrater…

I en kommande blogg ska jag fortsätta att redogöra för kommunfullmäktiges diskussioner kring de enskilda nämnderna. Det återstår ju att t ex redovisa barn- och utbildningsnämnden, se ”KF-beslutet om budget 2025 (4)”.

==

Följande inlägg handlar om kommunfullmäktiges budgetdebatt:

Kategorier:Budget 2025, Kommunfullmäktige 2024, S, socialnämnden, Vänsterpartiet

KS: Både enigt och oenigt

3 maj, 2024 Lämna en kommentar

Kommunstyrelsens sammanträde startade med en utbildning. (Se “Inför KS 2 maj”.) Det var “samtal i ring”, kort föreläsning och gruppdiskussioner. Som en lektion i skolan ungefär. De viktigaste frågeställningarna var att tydliggöra ansvar och roller mellan politik och tjänstepersoner samt hur man ska uppnå ett gott och utvecklande samarbetsklimat dem emellan, dvs oss. Även kommundirektör, förvaltningschefer och några andra chefer deltog.

Det var bra diskussioner och samtal. Det är emellertid tämligen lätt att bli överens när diskussioner hålls på en allmän och “etisk” nivå. När det kommer till konkreta situationer och händelser brukar det genast bli mer komplicerat. Men det var bra samtal och en bra dialog och självklart bör det finnas förståelse och respekt för varandra. Det tycker jag i och för sig att det finns i kommunen. Fast visst önskar jag mig allt som oftast lite allsidigare och objektivare underlag från förvaltningarna… Det uttryckte även andra deltagare.

Kl 11.15 började det egentliga KS-sammanträdet. Det höll på fram till kl 16.29.

Jag har beskrivit flera ärenden i blogginlägget “Inför KS 2 maj” och Brätteärendet i inlägget “Brättelänken i KS”. I de inläggen kan du få mer fakta om ärendena.

Kommunstyrelsen fick en “återrapportering om tillgänglighetsdatabasen”. För mig var det dock snarare en information. Arbetsledare Mikael Karström berättade om databasen, vad det var och vad den kunde användas till. Han visade också exempel på information som man kan hitta i databasen:

“TD är en databas i Sverige som erbjuder information till invånare och besökare om fysisk tillgänglighet i vardagen. Det handlar om allt från fiskeplats, slott och hotell till vårdcentral och bibliotek.”

Kolla gärna databasen – klicka här: “Tillgänglighetsdatabasen”. Det finns hur mycket information som helst och den växer hela tiden.

På en fråga under ordförande Benny Augustssons (S) information fick kommunstyrelsen beskedet att “Fritidskort” för ungdomar bara finns som ett alternativ. Det finns inga möjligheter för kommunerna att välja som det gör med seniorkorten. Fritidskortet gäller t ex alla zoner i regionen. Om alla ungdomar i Vänersborg ska ha det skulle det kosta ungefär 10 milj kr sa Augustsson.

Det blev en tämligen lång information om en utredning som handlade om möjligheten att införa konceptet Bostad först i kommunens hemlöshetsarbete. Ursprunget till utredningen hittas i en motion från Kristdemokraterna i mars 2020. Motionen, som hade titeln “Motion om att införa Bostad först som norm i kommunens hemlöshetsarbete” antogs under stor entusiasm av ett helt enigt kommunfullmäktige.

Konceptets utgångspunkt är att en bostad ses som en mänsklig rättighet. Människor behöver ett tryggt eget boende för att kunna göra något åt sina livsproblem, t ex ett missbruk. (Det finns mer information här – “Bostad först”.)

Bostad först kommer dock inte att bli norm i Vänersborg. Utredningen har kommit fram till att Bostad först, om det införs, ska bli ett komplement i kommunens hemlöshetsarbete. De som föredrog ärendet menade att det hade visat sig att ingen kommun har kunnat följa konceptet fullt ut där Bostad först hade varit det enda alternativet.

Det blev en längre diskussion bland politikerna innan alla blev på det klara med vad som egentligen skulle beslutas av kommunstyrelsen. Det var emellertid en diskussion där alla hade intresse av att bli överens. Samtliga partier stod ju bakom konceptet Bostad först. Så det blev en bra diskussion. Kanske hade förmiddagens utbildning gett resultat…

Kommunstyrelsen enades och beslutet blev, på Lena Eckerbom Wendels (M) förslag:

“Kommunstyrelsen noterar informationen och förklarar motionen som ligger till grund för utredningen färdigbehandlad.
Kommunstyrelsen beslutar

  • att erhållet statsbidrag från Socialstyrelsen på 525.000 kronor överlämnas till socialnämnden för genomförande av en förstudie och
  • att resultatet återrapporteras till kommunstyrelsen.”

En förstudie innebär att Bostad först börjar implementeras. Det finns emellertid inga pengar avsatta för en fortsatt verkställighet 2025. Det betyder att det är upp till partierna att avsätta pengar till Bostad först i sina budgetförslag för 2025. Socialnämnden säger sig behöva 2,5 milj kr. Jag tror att kommunfullmäktige i juni kommer att avsätta pengar till Bostad först…

Kommunstyrelsen beslutade att föreslå kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget om kommunal köpbojkott av israeliska varor. Det var bara Vänsterpartiet som yrkade bifall till förslaget. Jag har svårt att se logiken i att samtliga partier står bakom en bojkott mot Ryssland på grund av invasionen i Ukraina och samtidigt är mot en bojkott av Israel. Nu handlade det i och för sig om en kommunal bojkott och inte en nationell. Men vill inte riksdagen, så är det viktigt att andra markerar och protesterar mot de förödande bombningarna i Gaza. Det är ett massmord på oskyldiga barn och kvinnor vi bevittnar.

Det blev en del diskussion kring riktlinjen för krisledningsnämnden. Det fanns nog egentligen en del att förtydliga, men KS antog ändå riktlinjen. Bättre en mindre bra än ingen alls.

Kommunstyrelsen avslog ansökan från Funktionsrätt Vänersborg om höjt verksamhetsbidrag 2025.

Moderaterna föreslog att en beslutspunkt i ärendet “Utredningsuppdrag Norra Skolans lokaler” skulle strykas. Och det konstaterade ordförande Augustsson (S) att han inte skulle argumentera emot. Och det var bra. Således ströks punkten:

“Kommunfullmäktige förklarar motionerna som ligger till grund för utredningen färdigbehandlade.”

Det betyder att yrkandena i motionerna från Vänsterpartiet och Moderaterna ska utföras och besvaras. Den motion jag lämnade in (den kan laddas ner här) och som kommunfullmäktige till del biföll yrkade:

  • “inventera behoven av förskolor och grundskolor i centrala Vänersborg fram till och med åtminstone år 2030”
  • “se över möjligheterna att enbart ha en lågstadieskola på Norra skolan, eller om det är möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola, eller en lågstadieskola och en grundsärskola.”

Den första punkten avslogs i och för sig, men verkar ha fått förnyad aktualitet… Kommunstyrelsen hade tidigare under dagen informerats om en målbild för Vänersborg år 2050. I den målbilden ingick det en ny grundskola någonstans kring Dalbobrons fäste på Blåsutsidan t ex i området vid Dalbobergen eller Folkets Park. Frågan blir då, varför lägga ner Norra skolan och bygga en ny skola 1,6 km, 20 min gångväg eller 6 min med cykel därifrån…? (Avståndet och tiderna är från Google, mellan Norra skolan och Dalaborgsparken.)

Den styrande minoriteten ville inte riktigt lyssna på det örat…

Och så var det då ärendet “Vägval Brättelänken”.

Det var en tragisk upplevelse… Jag vet inte om det beror på att jag är historieintresserad, att jag anser att fornminnen säger något om hur folk har levt och verkat i gångna tider och att det bör bevaras, att slå vakt om Vänersborgs historia, att det är viktigt att bevara kulturarvet, att jag är vänersborgare – eller vänsterpartist. Men jag var ensam om att tycka att kommunstyrelsen genast borde avfärda alla tankar på att anlägga en väg rätt igenom Brättes gamla stads- och hamnområde. (Se t ex “Bevara Brätte!”.)

Jag yrkade att:

“Kommunstyrelsen uppdrar till samhällsbyggnadsnämnden att starta projektering med inriktning mot alternativ 2 – södra alternativet.”

Det var ingen annan som biföll yrkandet. Det var ingen annan politiker som sade ett ord om vikten av att bevara den gamla orörda staden från 1500-talet… Jag var ensam. (Hade ingen ens läst TTELA? Se “Viktig information saknades vid Brätte-beslut”.)

Nu ansåg samtliga andra partier att förslaget om att anlägga en väg genom Brätte skulle remitteras till flera nämnder. Det innebär alltså inte att KS har sagt att det ska byggas en väg här, men arbete, tid och pengar ska alltså läggas ner i nämnderna på att yttra sig om ett förslag om en väg som förstör stora delar av riksintresset Brätte…

Nämnderna får dessutom ett underlag från kommunstyrelsen för sitt arbete som är bristfälligt och ofullständigt och därmed undermåligt och felaktigt. De får inte ens den sista arkeologiska undersökningen som har gjorts i området, nämligen Bohusläns museums utredning från 2019. Den bör alla intresserade i allmänhet och politiker i Vänersborgs kommun i synnerhet studera. Utredningen kan laddas ner här.

Det kan nämnas att museichef Peter Johanssons informativa och engagerade brev till kommunen inte heller finns med i underlaget som nämnderna ska studera. (Jag hoppas att de gör det på “egen hand”.) Peter Johanssons brev kan laddas ner här.

Det finns faktiskt personer i kommunstyrelsen som på fullt allvar ser det norra vägalternativet genom Brättes fornlämningar som ett bra och seriöst alternativ. Tyvärr är det personer med stort inflytande över politiken.

Med tunga steg gick jag hemåt från kommunhuset…

Kategorier:Brätte, KS 2024, Skola, socialnämnden

Oenig socialnämnd (16/4)

20 april, 2024 Lämna en kommentar

Det är inte bara barn- och utbildningsnämnden som håller på att diskutera budgeten för nästa år. Det gör samtliga kommunens nämnder. Nämnderna har nämligen fått sig tilldelade en budgetram inför 2025 av kommunstyrelsen. (I praktiken de styrande partierna, S+C+KD+MP, se “KS (28/2): Budget 2025 mm”.) Nu i april har nämnderna i uppgift att både ha utarbetat och beslutat om ett förslag till budget för 2025 utifrån dessa budgetanvisningar. De eventuella konsekvenser som anvisningarna får för nämnden ska också redovisas.

Den här processen har jag beskrivit för barn- och utbildningsnämnden. (Se “BUN 15/4: Budget 2025” och “BUN (15/4): Är det sant?”.) Barn- och utbildningsnämnden är en stor och viktig nämnd, men kommunens största och minst lika viktiga nämnd är socialnämnden. Socialdemokraten Dan Nyberg är ordförande i socialnämnden, Magnus Ekström (KD) 1:e vice ordförande och Henrik Josten (M) 2:e vice ordförande. 

I tisdags, den 16 april, behandlade nämnden budgeten för 2025. (Det kan man också läsa om i dagens “pappers-TTELA” – se “Socialnämndens kostnader skenar – kan tvingas dra ner på personal”.) Socialnämnden föreslås inte få de ekonomiska resurser den behöver för att bedriva verksamhet utifrån de behov som finns. Förvaltningen var mycket tydlig inför sammanträdet och skrev i underlaget:

“Efter beräkningar förvaltningen gjort inför 2025 är bedömningen att behovet överstiger anvisad budgetram med 57.200 tkr inför 2025. Förvaltningschef med ledning gör bedömning att socialnämnden skulle behöva tillföras ytterligare budget för att klara verksamheten såsom den är uppbyggd idag.”

Socialförvaltningen konstaterar att den skulle behöva ytterligare 57,2 milj kr för att klara verksamheten. 57,2 miljoner… Men som sagt, förvaltningens uppgift var att lägga en budget som höll sig inom budgetramen.

Och de styrande i Socialnämnden följde självklart direktiven från kommunstyrelsen utan att protestera eller markera.

Socialnämnden beslutade:

  1. “Att inleda genomlysning/utredning av vad som ytterligare kan göras för att vända den negativa utvecklingen av antalet orosanmälningar och placeringar för att på så sätt minska kostnaderna för placeringar barn och unga inom IFO.
  2. Att fortsätta samarbetet med AME och andra parter för att minska kostnaderna för försörjningsstöd inom IFO.
  3. Att dels samlokalisera två eller tre verksamheter inom daglig verksamhet LSS för att effektivisera lokalytor och personalbemanning, dels att stärka metodiken gällande stegvis förflyttning genom att se över om fler externa platser på företag kan utformas.
  4. Att fortsatt pausa heltid som norm under år 2025.
  5. Att fortsätta dialogen med regionen kring kostnadsansvaret för vård kopplat till trakeostomi/hemventilator.
  6. Att se över vilka eventuella höjningar av avgifter som skulle kunna föreslås för att öka förvaltningens intäkter.”

Medborgarpartiet och Göran Svensson deltog inte i beslutet. Det gjorde inte heller Anna Gustafsson (SD) och Tomas Eklind (SD). Det var kanske inte helt förvånande och ingen uppfattade egentligen orsaken till det. Även Henrik Josten (M), Gunnel Ymefors (M) och Cecilia Prins (L) avstod från att delta i beslutet. De ville lämna en protokollsanteckning där de motiverade sitt ställningstagande. 

Ordförande Dan Nyberg (S) har socialnämnden i ett “järngrepp”. Han tillåter helst inga avvikande åsikter. I kommunfullmäktige i onsdags till exempel ifrågasatte han att andra än ledamöter från de styrande partierna äntrade talarstolen i ärendet om nämndernas verksamhetsberättelser. (Se “Om gårdagens KF”.) Ordförande Nyberg tillät inte M+L att lämna en protokollsanteckning.

I protokollet står det:

“Ordförande godkänner inte att anteckningen biläggs protokollet då ledamöterna som önskar lämna anteckningen har valt att inte delta i beslutet.”

Formellt så har ordförande i en nämnd möjligheten och rätten att neka en protokollsanteckning, men ur demokratisk synpunkt… Det ska tilläggas att vad jag vet så är Dan Nyberg (S) ensam bland de styrande partiernas ordförande att ha denna inställning. Ordförande i barn- och utbildningsnämnden Bo Carlsson (C) godkänner av princip alla protokollsanteckningar.

Vänsterpartiets ordinarie ledamot i socialnämnden är Ida Hildingsson och ersättare är Johan Olsson. Hildingsson liksom övriga vänsterpartister brukar inte vara tysta och passiva i nämnderna. Så inte heller i socialnämnden. Ida Hildingsson (V) yrkade avslag på åtgärdsförslag punkt 3, avseende samlokaliseringen daglig verksamhet, samt punkt 4, att fortsatt pausa heltid som norm.

Vänsterpartiets yrkande avslogs naturligtvis precis som i barn- och utbildningsnämnden… Och Vänsterpartiet reserverade sig mot beslutet. Reservationen är fyllig och uttömmande, du kan ladda ner den här, eller läsa den nedan.

===

Reservation

Vänsterpartiet förstår förvaltningens sätt att presentera och försöka lösa dilemmat där behoven överstiger anvisad budgetram med 57 200 tkr inför 2024, dvs att kunna lägga en budget inom den budgetram som kommunstyrelsen har bestämt. Vi har all respekt för detta arbete, men kan i nuläget inte ställa oss bakom besparingsförslagen.

Vi anser att politiken har ett ansvar att fånga upp de signaler som förvaltningen så tydligt beskriver, det vill säga att socialnämnden behöver mer resurser för att klara verksamheten såsom den är uppbyggd idag samt möta de ökade behoven hos invånarna. Förvaltningen beskriver i sina underlag att höja ambitionsnivå är svårt att sia om, då det nu gäller “anpassningar” för att klara vår lagstyrda verksamhet och i flera fall inte riskera vite. Detta signalerar allvar kring resursbehoven.

Samtidigt har staten och regionen gett kommunerna nya och utökade uppdrag. Bland annat höjdes riksnormen för försörjningsstöd för 2023, allt fler uppdrag blir lagstadgade, nya krav kring en god och nära vård. En ny socialtjänstlag träder i kraft under 2025 där en stor del handlar om att förstärka det förebyggande arbetet. Kompetensförsörjning och kvalitetssäkring är stora utmaningar framöver då behoven framförallt hos den äldre och yngre befolkningen ökar, däribland aktuella volymökningar gällande LSS beslut och placeringar av barn och unga.

Den anvisade budgetram som socialnämnden tilldelats kommer inte att räcka till för de ökade kraven och behoven. Flera av föreslagna besparingsåtgärderna är som beskrivs i konsekvensanalysen kontraproduktiva och kommer med stor sannolikhet på sikt leda till kostnadspådrivningar och kan få förödande konsekvenser på både lång och kort sikt såväl ur ett medarbetarperspektiv som ur ett brukarperspektiv. Frågan bör lyftas hur resurser kan omfördelas inom hela kommunens verksamhetsområde för att kommunen och socialförvaltningen ska klara välfärdsuppdraget ekonomiskt. Även de fackliga företrädarna uttrycker att det måste ges rimliga förutsättningar att upprätthålla en säker arbetsmiljö.

Besparingsåtgärd nr 4, att fortsätta pausa heltid som norm, som innebär att fortsatt rasera flera års arbete i förvaltningen för en bättre arbetsmiljö, vore dessutom förödande för jämställdheten och är moraliskt anmärkningsvärt. Att fortsatt pausa detta arbete innebär precis som Kommunal beskriver i sitt yttrande försämrade arbetsförhållanden, minskad attraktionskraft som arbetsgivare, tappad kompetens, kvaliteten påverkas, personalomsättningen och sjukskrivningar riskerar att öka, upplevelser och tryggheten hos vårdtagare försämras och det kommer bli allt svårare att kunna leva på sin lön som undersköterska. Att ta bort möjligheten till heltid går helt emot SKR:s riktlinjer. Vänsterpartiet anser detta vara hot mot jämställdheten och en kvinnofientlig åtgärd, då detta i huvudsak drabbar kvinnor.

Att föreslå denna åtgärd då förvaltningen står inför ett läge där det råder brist på kompetens och personalresurser med en ökande personalomsättning och höga sjukskrivningstal över rikssnitt, ser vi som väldigt olyckligt. Vi är även likt de fackliga företrädarna kritiska till att förvaltningen inte kunnat tala om hur mycket som sparats på denna åtgärd, eller hur mycket som förväntas sparas vid en fortsatt paus. Vi ser också med stor oro på att en paus som förlängs allt mer rör sig mot en permanent åtgärd, där det blir allt svårare att återgå till rätten till heltid.

Besparingsåtgärd nr 1, att utreda vad som kan göras för att minska kostnaderna för placeringar av barn och unga inom IFO och den negativa utvecklingen av antalet orosanmälningar, ser vi inte logiken i hur detta skulle vara kostnadsdämpande. Då en utredning med största sannolikhet kommer landa i vad den nya socialtjänstlagen pekar på och förpliktar, dvs att arbeta mer med det förebyggande och uppsökande arbetet. Detta kommer inledningsvis att krävas mer resurser.

Besparingsåtgärd nr 3, att samlokalisera fler verksamheter inom daglig verksamhet för LSS. Detta tror Vänsterpartiet är fel väg att gå utifrån dialog med personal, brukare, verksamheterna och aktuell forskning. Större enheter motverkar att kunna arbeta på individnivå och möta de olika behoven, vilket gör det svårare att även arbeta med stegförflyttning och förbereda för extern placering.

Något att åter lyfta gällande omfördelning av resurser är att då volymökningen av beslut på daglig verksamhet enligt LSS bidrar till att kommunens LSS-utjämningsbidrag ökar, håller vi med förvaltningen att det vore rimligt att ekonomiska behov täcks upp av del av detta bidrag. Istället för att som konsekvens behöva skära ner på andra verksamheter. Det är olyckligt att förvaltningen, trots påpekande under flera år, inte fått gehör för detta.

Gällande försörjningsstödskostnader, besparingsåtgärd nr 2, som är förknippat med arbetsmarknadspolitik, integrationspolitik samt förändrade regelverk och organisering hos Försäkringskassa och Arbetsförmedling, vilket till stora delar ligger utanför socialförvaltningens kontroll. Så är det kommunstyrelsen som är ansvarig för arbetsmarknadsenheten men Socialförvaltningen som är utförare, därför kan det inte vara enbart socialförvaltningens ansvar att klara dessa kostnader, vilket också upprepas år efter år.

Att ett gemensamt arbete startats inom kommunens organisation “att gå från försörjningsstöd till yrkesliv” är nödvändigt. Men innan vi kan se tillräcklig med positiva effekter behöver frågan lyftas till kommunstyrelse och kommunfullmäktige om hur finansieringen långsiktigt ska lösas men samtidigt inför MRP 2025-2027 på ett sätt som inte kostnadsbelastar socialförvaltningen, med ständiga neddragningar för andra målgrupper eller försämrad arbetsmiljö som konsekvens. Budgetförstärkningar anser vi därför behöver ske, annars är det inte möjligt att få en budget i balans i denna del, precis som det inte heller varit under flera år tillbaka i tiden.

Kommunfullmäktiges inriktningsmål gällande socialnämndens verksamhet och flera förväntade resultat kommer inte att kunna uppfyllas med den föreslagna budgettilldelningen. Vilket med stor sannolikhet kommer påverka övrig kommunal verksamhet till det sämre. Utifrån denna bakgrund instämmer Vänsterpartiet i Kommunals yttrande gällande åtgärdsförslagen som innebär försämrad arbetsmiljö och socialförvaltningens konsekvensbeskrivning och bedömning att socialnämnden behöver tillföras ytterligare budget för att klara verksamheten såsom den är uppbyggd idag.

Ida Hildingsson (V) 2024-04-16

===

Nästa val är i september 2026…

Kategorier:Budget 2025, socialnämnden, Vänsterpartiet

Budget 2024: Eländes elände (1)

26 april, 2023 Lämna en kommentar

Jag har läst alla nämndernas MRP-förslag inför år 2024. De kan laddas ner från kommunens hemsida. Förslagen finns i respektive nämnds “kallelse och beslutsunderlag” till aprilmötet. (Undantaget är Överförmyndarnämnden.)

I en tidigare blogg beskrev jag kommunens investeringsbehov de närmaste tre åren. (Se “Budget 2024 och investeringar…”.) I denna blogg tänkte jag börja beskriva nämndernas förslag till åtgärder för att hålla sig inom de av kommunstyrelsen beslutade anvisningarna.

Det saknas pengar i kommunsverige. Så även i Vänersborg. Det finns långt ifrån de pengar som verksamheterna har behov av. Ja, ska sanningen fram så är det mycket osäkert om det finns några pengar överhuvudtaget att tilldela nämnderna utöver de budgetramar som KS har beslutat om. (Budgetanvisningarna gav faktiskt ett underskott i kommunens resultat.) Och det är inte huvudsakligen kommunens fel, även om gamla beslut fortfarande “tickar” pengar, t ex Arena Vänersborg.

Kommunen kan naturligtvis påverka sina inkomster, framför allt skatten. Det har dock inte, vad jag vet, diskuterats seriöst i något parti, i varje fall inte än. Moderater, liberaler, kristdemokrater, sverigedemokrater och medborgarpartister har av tradition varit mot skattehöjningar. Även socialdemokrater har gjort tummen ner när Vänsterpartiet vid något tillfälle under 2010-talet förde höjningar på tal.

Det är inte realistiskt, tror jag, att höja skatten i det ekonomiska läge som många barnfamiljer och hushåll befinner sig i just nu. Dessutom kommer ju en del taxor, som t ex VA, att höjas. Taxorna är emellertid inte någon inkomst i traditionell mening för kommunen. VA-taxan ska t ex bara täcka de kostnader som VA-systemet har i kommunen. Kommunen får inte göra “vinst” på taxorna.

Det är inte bara kommunens kostnader som ökar på grund av inflationen och räntehöjningarna. Statsbidragen minskar i omfattning och en del nya lagar har tillkommit som staten inte kompenserar kommunerna för helt och hållet. Eller rättare sagt, bara en alltför liten del. För t ex barn- och utbildningsnämnden (BUN) handlar det om extra studietid, utökad lovskola och reserverade förskoleplatser till vissa barn mellan 3-5 år. Det är nya ålägganden som beräknas öka kostnaden för BUN med 4,5 milj.

Utökade krav och påbud på kommunerna med medföljande ökade kostnader borde staten finansiera helt och hållet. Det är ju inte kommunerna som har bestämt dessa utökningar av verksamheten.

Det är egentligen läge för medborgarna att ta sig en ordentlig funderare över hur de röstade i valet till riksdagen i höstas.

Och… Sverige är ett rikt land och staten har pengar till att öka statsbidragen till kommunerna för att upprätthålla välfärden – en välfärd som huvudsakligen kommuner (och regioner) ansvarar för att tillhandahålla för sina invånare.

Andreas Cervenka skrev i Aftonbladet häromdagen (se “”Krispolitikens” vinnare: Höginkomsttagarna”):

“Inflationen har också en rad andra automatiska effekter som är lätta att missa.

En är att olika bidrag automatiskt räknas upp med inflationen, det gäller till exempel försörjningsstöd och garantipension.
Inflationen påverkar också skatter, inte minst den statliga inkomstskatten.
Eftersom det så kallade prisbasbeloppet räknats upp har gränsen höjts för när den statliga skatten börjar tas ut, om inte reglerna ändras.
En person som tjänar över 60 000 kronor får i år 1 417 kronor i lägre skatt varje månad.
Av regeringens budget framgår att statens intäkter från statlig inkomstskatt väntas minska med 10,5 miljarder eller 18 procent mellan 2022 och 2024.”

Uppräkningen av försörjningsstöd och pensioner ger kommunerna stora kostnadsökningar, vilket staten inte alls ger kommunerna kompensation för. Istället, som Cervenka skriver, så går i praktiken 10 miljarder mer av statens pengar till de hushåll som tjänar mer än 60.000 kr… Omfördelningen av inkomster i Sverige, där pengar går från de ”fattiga” till de “rika”, fortsätter på samma väg som den gjort i ett antal år.

Det skulle behövas 20-30 miljarder till landets kommuner…

Så här ser nämndernas situation ut nästa år i Vänersborg.

Socialnämnden

Socialnämnden är kommunens största nämnd. I budgetanvisningarna fastställdes kommunstyrelsen socialnämndens budgetram 2024 till 1.130.455.000 kr, dvs över en miljard kronor.

Socialförvaltningens behov inför 2024 är sammanlagt ytterligare 52,1 milj kr. Behoven fördelar sig på följande sätt:

  • Individ och familjeomsorg 12 milj kr – försörjningsstöd
  • Individ och familjeomsorg 26 milj kr – placeringar barn och unga
  • Individ och familjeomsorg 2 milj kr – personalförstärkningar
  • Personligt stöd och omsorg 9 milj kr – externt köpta platser LSS/SoL vuxna
  • Arbete, sysselsättning och integration 3,1 milj kr – daglig verksamhet LSS

I bloggen “Socialnämnden föreslår stora besparingar och försämrade arbetsvillkor” beskrev jag faktiskt även de stora besparingar och nedskärningar som socialnämnden beslutade om:

  1. ”Föreslås åtgärder inom ASI med motsvarande 3.100 tkr för att klara utökad driftskostnad för daglig verksamhet LSS. Detta innebär reducering av antalet medarbetare inom AME respektive daglig verksamhet LSS med sex tjänster.”
  2. ”Avveckla ett boende inom LSS för att klara budget i balans inom personligt stöd och omsorg utöver de åtgärder verksamhetsinriktningen på egen delegation genomför. Detta innebär en kostnadsbesparing med 5.000 tkr på helårsbasis.”
  3. ”Pausa arbetet med heltid som norm under budgetåret 2024 då bedömningen görs av förvaltningen att det inte är möjligt att rymma kostnadsökningen som avtalet innebär inom budgeterad ram.”
  4. ”Anpassa arbetstidsmåttet inom Kommunals avtalsområde lokalt till att motsvara det centrala avtalet om 38,25 för medarbetare som arbetar dag/kväll, vilket motsvarar en beräknad kostnadsbesparing med 20.000 tkr.”

I samma blogg återgavs också Vänsterpartiets reservation mot budgetförslaget och även Kommunals “Yttrande gällande åtgärdsförslag MRP 2024-2026”. (Se “Socialnämnden föreslår stora besparingar och försämrade arbetsvillkor”.)

Det kan till sist tilläggas att samhällsbyggnadsnämndens funderingar och planer på att ställa om Odenköket till att producera och leverera måltider till Säbo i Brålanda och Frändefors kan påverka socialnämndens budget ytterligare. Det kan uppkomma ännu fler kostnader…

Även barn- och utbildningsnämndens förslag till beslut om att avveckla Lanternan, dvs kommunens förskola på obekväm arbetstid, kan påverka socialnämnden. Möjligheten att ha sina barn på Lanternan är för många familjer en förutsättning för att kunna jobba kvällar, nätter och helger i t ex äldreomsorgen. Det kan ju faktiskt också innebära arbetslöshet och hänvisning till försörjningsstöd om barntillsynen på obekväma arbetstider upphör…

Barn- och utbildningsnämnden

BUN:s budgetförslag har jag beskrivit i två bloggar. I “Imorgon BUN: Budget mm” beskrev jag förvaltningens förslag och i ”BUN: Budget, Rösebo och Norra skolan” den ändring i förslaget som politikerna beslutade. Det handlade om Rösebo skola.

De andra nämnderna tas upp i kommande bloggar – se ”Budget 2024: Eländes elände (2)”.

PS. Rubriken är inspirerad av en monolog av Povel Ramel, “Det stora eländet”.

Kategorier:Budget 2024, Ekonomi, socialnämnden

Socialnämnden föreslår stora besparingar och försämrade arbetsvillkor

19 april, 2023 3 kommentarer

I måndags hade socialnämnden sammanträde. Precis som barn- och utbildningsnämnden (BUN) diskuterade socialnämnden budgeten inför 2024 utifrån de budgetanvisningar som kommunstyrelsen hade bestämt.

Det visade sig att det saknades 52,1 miljoner för att behålla verksamheten så som den är uppbyggd idag. Socialnämnden står därför inför stora besparingar och nedskärningar, långt större än BUN.

Det här blev nämndens beslut:

  1. ”Föreslås åtgärder inom ASI med motsvarande 3.100 tkr för att klara utökad driftskostnad för daglig verksamhet LSS. Detta innebär reducering av antalet medarbetare inom AME respektive daglig verksamhet LSS med sex tjänster.”
  2. ”Avveckla ett boende inom LSS för att klara budget i balans inom personligt stöd och omsorg utöver de åtgärder verksamhetsinriktningen på egen delegation genomför. Detta innebär en kostnadsbesparing med 5.000 tkr på helårsbasis.”
  3. ”Pausa arbetet med heltid som norm under budgetåret 2024 då bedömningen görs av förvaltningen att det inte är möjligt att rymma kostnadsökningen som avtalet innebär inom budgeterad ram.”
  4. ”Anpassa arbetstidsmåttet inom Kommunals avtalsområde lokalt till att motsvara det centrala avtalet om 38,25 för medarbetare som arbetar dag/kväll, vilket motsvarar en beräknad kostnadsbesparing med 20.000 tkr.”

Det betyder besparingar på sammanlagt 28,1 milj kr… Dessutom har socialförvaltningen som en akut åtgärd infört anställningsstopp.

Vänsterpartiets ordinarie ledamot i nämnden Ida Hildingsson reserverade sig mot ovanstående beslut tillsammans med Johan Olsson (V), som är ersättare. Till skillnad från BUN:s ordförande Christin Slättmyr (S) godkänner inte socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) längre protokollsanteckningar. (”längre” i betydelsen ”omfång, antal ord” alltså. Förtydligat och tillagt kl 13.58.) Då får ledamöterna delta i besluten och reservera sig istället. Det gjorde Hildingsson. Ida Hildingsson skrev en förklarande och resonerande redogörelse som hon skickade med i den fortsatta budgetprocessen.

Jag återger Vänsterpartiets reservationen i sin helhet här nedan. (Reservationen kan också laddas ner här.)

Efter Hildingssons reservation publicerar jag också Kommunals yttrande gällande åtgärdsförslagen. Kommunal förklarar sig oenigt till socialförvaltningens förslag. (Kommunals yttrande kan du ladda ner här.)

===

Reservation från Vänsterpartiet

Vänsterpartiet förstår förvaltningens sätt att presentera och försöka lösa dilemmat där behoven överstiger anvisad budgetram med 52 100 tkr inför 2024, dvs att kunna lägga en budget inom den budgetram som kommunstyrelsen har bestämt. Vi har all respekt för detta arbete, men kan i nuläget inte ställa oss bakom besparingsförslagen.

Vi anser att politiken har ett ansvar att fånga upp de signaler som förvaltningen så tydligt beskriver, dvs att socialnämnden behöver mer resurser för att klara verksamheten såsom den är uppbyggd idag samt möta de ökade behoven hos invånarna. Staten har gett kommunerna nya och utökade uppdrag. Bland annat höjdes riksnormen för försörjningsstöd för 2023 med 8,6%, allt fler uppdrag blir lagstadgade. Kompetensförsörjning och kvalitetssäkring är stora utmaningar framöver då behoven framförallt hos den äldre och yngre befolkningen ökar.

Den anvisade budgetram som socialnämnden tilldelats kommer inte att räcka till för de ökade kraven och behoven. De föreslagna besparingsåtgärderna är som beskrivs i konsekvensanalysen kontraproduktiva och kommer med stor sannolikhet på sikt leda till kostnadspådrivningar och kan få förödande konsekvenser på både lång och kort sikt såväl ur ett medarbetarperspektiv som ur ett brukarperspektiv. Samtidigt råder det osäkerhet kring de riktade statsbidragen.

Vänsterpartiet vill invänta nya ekonomiska prognoser och statliga budgetbeslut. Frågan bör samtidigt lyftas hur resurser eventuellt kan omfördelas inom hela kommunens verksamhetsområde för att kommunen och socialförvaltningen ska klara välfärdsuppdraget ekonomiskt. Detta uttrycker även de fackliga företrädarna, utifrån konsekvensbeskrivningen i bilagan till MRP, att det måste ges rimliga förutsättningar att upprätthålla en säker arbetsmiljö.

De besparingsåtgärder som innebär att rasera flera års arbete i förvaltningen för en bättre arbetsmiljö vore att ta steg flera år bakåt i tiden och vore dessutom förödande för jämställdheten. Intensivt arbete har pågått för att införa heltid som norm, ta bort delade turer, hållbara scheman samt ökad grundbemanning och resurspass inom vissa verksamheter. De föreslagna åtgärderna att pausa detta arbete samt öka arbetstidsmåttet innebär precis som Kommunal beskriver i sitt yttrande försämrade arbetsförhållanden, minskad attraktionskraft som arbetsgivare, tappad kompetens, kvaliteten påverkas, personalomsättningen och sjukskrivningar riskerar att öka, upplevelser och tryggheten hos vårdtagare försämras och det kommer bli allt svårare att kunna leva på sin lön som undersköterska. Att ta bort möjligheten till heltid går helt emot SKR:s riktlinjer.

Att föreslå dessa åtgärder då förvaltningen står inför ett läge där det råder brist på kompetens och personalresurser med en ökande personalomsättning från 15% till 21.3% och höga sjukskrivningstal över rikssnitt, ser vi som väldigt olyckligt.

Något att lyfta gällande omfördelning av resurser är att då volymökningen av beslut på daglig verksamhet enligt LSS bidrar till att kommunens LSS-utjämningsbidrag ökar, håller vi med förvaltningen att det vore rimligt att ekonomiska behov täcks upp av del av detta bidrag. Istället för att som konsekvens behöva skära ner på andra verksamheter.

Den andra delen gäller försörjningsstödskostnader som är förknippat med arbetsmarknadspolitk, integrationspolitik samt förändrade regelverk och organisering hos Försäkringskassa och Arbetsförmedling vilket till stora delar ligger utanför socialförvaltningens kontroll. Det är kommunstyrelsen som är ansvarig för arbetsmarknadsenheten men Socialförvaltningen som är utförare, därför kan det inte vara enbart socialförvaltningens ansvar att klara dessa kostnader.

Att ett gemensamt arbete startats inom kommunens organisation “att gå från försörjningsstöd till yrkesliv” är nödvändigt. Men innan vi kan se tillräcklig med positiva effekter behöver frågan lyftas till kommunstyrelse och kommunfullmäktige om hur finansieringen långsiktigt ska lösas men samtidigt inför MRP 2024-2026 på ett sätt som inte kostnadsbelastar socialförvaltningen, med ständiga neddragningar för andra målgrupper eller försämrad arbetsmiljö som konsekvens.

Budgetförstärkningar anser vi därför behöver ske avseende kostnader för utbetalt försörjningsstöd, annars är det inte möjligt att få en budget i balans i denna del. Riksnormen höjdes inför 2023 med 8.6% i jämförelse med tidigare års höjningar på ca 2%. Troligtvis är det fler höjningar att vänta utifrån inflation och konjunktur och arbetsförmedlingens senaste prognos pekar på att arbetslösheten beräknas öka 2023 och första halvåret 2024 för att sedan stabiliseras. Vilket betyder att den kommer att ligga kvar på en högre nivå än vad den är i dagsläget.

Kommunfullmäktiges inriktningsmål gällande socialnämndens verksamhet och flera förväntade resultat kommer inte att kunna uppfyllas med den föreslagna budgettilldelningen. Vilket med stor sannolikhet kommer påverka övrig kommunal verksamhet till det sämre. Utifrån denna bakgrund instämmer Vänsterpartiet i Kommunals yttrande gällande åtgärdsförslagen som innebär försämrad arbetsmiljö och socialförvaltningens konsekvensbeskrivning och bedömning att socialnämnden skulle behöva tillföras ytterligare budget för att klara verksamheten såsom den är uppbyggd idag.

Ida Hildingsson och Johan Olsson
Vänsterpartiet

===

Yttrande gällande åtgärdsförslag MRP 2024-2026

Heltid som norm är en överenskommelse mellan SKR och kommunal, det är ett avtal som är avsedd att verka för jämställda löner och god arbetsmiljö.

Att sänka veckoarbetstiden ser vi inte som en möjlig åtgärd då vi har avstått löneutrymme för att uppnå detta.

Dessa två förslag av åtgärd går tvärt emot Vänersborgs kommuns vision, som ska vara en attraktiv arbetsgivare.

Dom föreslagna åtgärderna inom ASI kommer att innebära försämringar av personalens arbetsmiljö på grund av högre arbetsbelastning.

Den föreslagna förändringen inom PSO kan innebära en oro, stress och risk för ökade sjukskrivningar bland personal.

Arbetsmiljölagen Kapitel 1-Lagens ändamål och tillämpningsområde:

1§ Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö

AFS 2015:4 OSA

1§ Syftet med föreskriften är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i miljön.

Utifrån ovanstående anser inte kommunal att de förslag till åtgärder som socialförvaltningen föreslår, kommer Vänersborgs kommun inte att kunna bedriva en säker arbetsmiljö

Kommunal är därför oeniga till socialförvaltningens förslag om åtgärder för att få budget i balans. Kommunal ställer sig bakom arbetsgivarens syn på konsekvensbeskrivningen i bilaga i MRP till socialnämnden.

Kommunal yrkar att kommunen ser över och omfördelar den totala budgeten mellan nämnderna så att budgeten fördelas efter behov.

Christina Jansson, Huvudskyddsombud Särskilda boenden/Vård stöd och utredning.
Stefan Hansson, Huvudskyddsombud Personligt stöd och omsorg

Kategorier:Budget 2024, reservation, socialnämnden