Arkiv
Häcktisk politisk vecka!
Jodå, fiskmåsarna lever och mår bra. De häckar för fullt. Deras vansinniga skrik hörs bland husen i Nordstan. Dygnet runt. Måsarna har nämligen ett mycket speciellt läte när de är igång och häckar, dvs reproducerar sig, dvs tillverkar ägg. Vilket de tycks syssla med oavbrutet. De enda uppehållen tycks ske när de behöver tömma fiskresterna på någon bil eller person i närheten…
Det blir också en mycket häcktisk, hektisk menar jag förstås, vecka för kommunens politiker. Det är sammanträden för barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden imorgon måndag. På onsdag är det sedan riktigt allvar, kommunens högsta beslutande organ sammanträder på Folkets hus. Jag pratar förstås om kommunfullmäktige.
Kommunfullmäktige ska gå igenom och så att säga göra avräkning på det gångna året. Ett år då kommunen gjorde ett överskott på 76 milj kr…
Först ska årsredovisningen och bokslutet för år 2017 behandlas, sedan ska nämnds- och styrelseledamöternas ansvarsfrihet prövas och som tredje ärende ska nämndernas verksamhetsberättelser tas upp.
Det är inte helt lätt att hänga med i logiken och tänket kring ärendena – som är en följd av den mål- och resultatstyrning som praktiseras. Och det beror inte bara på att jag rent allmänt är negativ till denna typ av målstyrning. (Se ”Målarbete – till nytta för vem?”.) Jag tycker att den liksom lever sitt eget liv, utan förankring i verkligheten… Nä, logiken är inte särskilt klar, vad man än har för grundinställning. Eller vad säger ni om detta?
I det första ärendet, Årsredovisning och bokslut, hittar vi kommunens övergripande målavstämning utifrån inriktningsmålen. Det börjar på s 21 (du kan ladda ner underlaget här) och på sidhuvudet står det ”Förvaltningsberättelse”. Här redovisas en sammanfattning utifrån hur nämndernas inriktningsmål infrias. På s 55 börjar en redovisning från kommunens nämnder och styrelsen, på sidhuvudet står det ”Nämndernas verksamhetsberättelser”. Det är nämndernas resultatavstämning som redovisas. Resultatavstämning är nämndernas förväntade resultat som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås.
I det kommande ärendet, ”Nämndernas verksamhetsberättelser” (BUN:s berättelse börjar på s 315), redovisas en målavstämning. Det är en redovisning av hur nämnderna infriar de politiska inriktningsmålen.
Inte helt enkelt. Men det är bara att se ut som man förstår…
Förr i tiden brukade dessa ärenden avverkas på ren rutin. Men sedan några år tillbaka har vi vänsterpartister försökt att dra lärdomar från det gångna året, både för att förstå situationen under innevarande år och för att göra det bättre de kommande åren. (Oj, den formuleringen ska jag nog använda i ett anförande…) Så vi går upp i talarstolen och kommenterar vad som var bra och vad som kunde ha gjorts bättre. Och inte så sällan brukar faktiskt andra partirepresentanter också anträda talarstolen nu för tiden.
Jag tänker så klart ta ”min grej”, dvs barn- och utbildningsnämnden. Det jag kommer att säga blir inga överraskningar för er som läser min blogg. Men eftersom många KF-ledamöter inte gör det, så får jag berätta lite om problemen på förskolans och skolans områden. Det kan handla om elevökningarna, de katastrofala kunskapsresultaten, bristen på skollokaler, svårigheterna att behålla och rekrytera legitimerade förskole- och grundskolelärare osv.
VA-frågan för norra Timmervik ska också avgöras på onsdag. Förra gången ärendet var uppe i fullmäktige lyckades mitt yrkande om återremiss vinna gehör. Nu kommer fullmäktige besluta att tvångsansluta hela området till det kommunala VA-nätet.
Jag ska dock göra en ”sista insats”. Med risk för att övriga ledamöter tycker att jag blir för långrandig och tjötig. Men det tycker vissa i och för sig att jag blir bara jag säger något… (Läs mer: ”VA: Solvarm och Timmervik”. OBS! Ärendet handlar inte om Solvarm.)
Två sverigedemokratiska motioner ska också behandlas av fullmäktige. Det är en motion om att bygga parkeringshus i centrum och en om att:
”polisanmäla åldersuppskrivna migranter som fått eller försökt få bidrag på falska grunder för brott mot bidragsbrottslagen.”
Som Anders Strand (SD) uttrycker det. Den här sistnämnda motionen har jag kommenterat i en tidigare blogg – ”Sportlov: Bandy, Fritidsbanken, politik och SD”.
Kommunstyrelsen föreslår avslag på båda motionerna.
Det var väl en liten sammanfattning av vad som händer på fullmäktige på onsdag. Det är fler ärenden, men jag tror att det är de beskrivna som kommer att föranleda debatter. Men varför inte komma och kolla själv? Sammanträdet är som vanligt öppet för allmänheten. Det börjar kl 18.00 på Folkets Hus.
Och du, glöm inte att skriva på för Solvarm – se ”SKRIV PÅ FÖR SOLVARM!”.
KF: Hur gick det 2016? (3)
I två bloggar (”Hur gick det 2016? (1)” och ”Hur gick det 2016? (2)”) har jag försökt att beskriva kommunens mål i allmänhet och Barn- och Utbildningsnämndens i synnerhet. Dessa mål ska tas upp som fullmäktiges två första ärenden på morgondagens sammanträde. Men tro det eller inte, på ärende 3 ska nämndernas verksamhetsberättelser tas upp – med ännu fler mål. Igen typ. Jag har aldrig och kommer nog aldrig att riktigt förstå logiken bakom uppdelningen i de olika ärendena. Delar av BUN:s verksamhetsberättelse finns alltså med i årsredovisningen, således under ärende 2, och de mer omfattande delarna som ett eget ärende, ärende 3.
Verksamhetsberättelsen i det här ärendet är längre och ska väl liksom vara ”fundamentet” för kommande arbete. Här beskrivs nämndens verksamhet på ett fylligare och djupare sätt.
Barn- och utbildningsnämnden (BUN) redovisar ett underskott för år 2016 på 1,6 milj kr, vilket är en avvikelse mot budget med 0,2 %. Det är i stort sett ingenting.
Både kostnader och intäkter översteg de budgeterade nivåerna. Förutom de extra 16 miljonerna som nämnden erhöll i april, i samband med att budgetbeslutet för 2016 fick göras om, fick nämnden mer bidrag och intäkter än beräknat från bland annat Skolverket och Migrationsverket.
Den största avvikelsen mot kostnadsbudgeten var personalkostnader. 276 fler elever under året (700 sedan 2013) krävde naturligtvis mer personal. Sedan har lönerna drivits upp bland annat för Lärarlönelyftet men också på grund av konkurrensen om legitimerade pedagoger. Så var personalkostnaderna för grundskolan (inkl förskoleklass och skolbarnomsorg) 60,8 milj kr högre än budgeterat. Även övriga omkostnaderna som kostnader för lokaler, läromedel, måltider mm har ökat till följd av elevökningen.
Och ändå lägger Vänersborgs kommun mindre pengar på den kommunala grundskolan än riksgenomsnittet i Sverige. För att Vänersborg ska nå upp till riksgenomsnittet när det gäller de totala ekonomiska resurserna till nämndens samtliga verksamheter (förskola, fritids, pedagogisk omsorg, förskoleklass och grundskola) skulle Barn- och Utbildningsnämnden behöva ett tillskott på bortåt 70 miljoner kronor. Och tittar man bara på personaltätheten inom nämndens verksamhetsområden så skulle nämnden behöva omkring 35 miljoner kronor…
Barn- och utbildningsförvaltningen har gjort ett fantastiskt arbete, ja det är lite åt det mirakulösa, när de har lyckats att få in alla barn och elever i verksamheterna. Dessutom har förvaltningen också byggt upp, och driver, en mottagningsenhet, en första skola, för elever som är nya i den svenska skolan, Välkomsten Vänersborg. Och Kumlienskolan på Restad Gård inte heller att förglömma.
Det kan vara bra att ha detta i minnet när man tittar på den målavstämning som också ingår i nämndens verksamhetsberättelse.
Det finns 11 mål, av dem har 5 uppnåtts, 5 delvis uppnåtts och ett har inte uppnåtts.
De mål som har uppnåtts är markerade med gröna ploppar och är:
- Fler invånare ska bli delaktiga i utbudet av kultur, idrott, rekreation och
föreningsliv - Fler invånare anser att kommunen har en öppen dialog med invånare,
företag och föreningar - Kommunens attraktionskraft ska öka inom näringsliv, regional- och statlig
förvaltning, utbildning, kultur och turism - Medarbetarnas delaktighet, innovationskraft och kompetens ska stödjas
och utvecklas - Vänersborgs kommun upplevs i högre grad som en attraktiv arbetsgivare
De mål som uppnåddes delvis är:
- Fler invånare upplever livskvalitet, välbefinnande och trygghet
- Fler invånare ska vara nöjda med kommunens service och hur behov och
förväntningar tillgodoses - Nämnderna ska hantera beslutade budgetmedel rationellt och effektivt, så
att de gör mesta möjliga nytta för kommuninvånarna utifrån de uppgifter
som kommunfullmäktige delegerat till dem - Vänersborgs kommun ska i alla sammanhang ha en välskött ekonomi. All
verksamhet ska bedrivas i en anda av god ekonomisk hushållning och i
enlighet med kommunfullmäktiges beslut om finansiella mål och ramar - Verksamheten ska i ökad grad utformas så att den inkluderar alla
Och slutligen det mål som inte har uppnåtts:
- Fler mötesplatser som är till för alla i hela kommunen
Jag kan väl inte säga att dessa mål är ”prio 1” i verksamheten ute på golvet, i förskolorna och skolorna. I synnerhet inte det mål som inte har uppnåtts. I verksamheten är det Läroplanerna och Skollagen som gäller. Men naturligtvis är målen i verksamhetsberättelsen anpassade till förskola och skola, som att barn, elever och föräldrar ska vara nöjda, att de ska uppleva att de blir lyssnade på, att de uppskattar det förlängda öppethållandet på förskolorna och fritidshemmen, osv.
Verksamhetsberättelsen innehåller fler saker, och viktiga sådana.
Det råder brist på legitimerade lärare och konkurrensen mellan kommunerna om behörig personal har ökat kraftigt. På kommunens högstadieskolor är det bara 66% som är legitimerade just nu. Förutom eventuella konsekvenser för barnen och eleverna så tog, och tar, arbetet med rekrytering mycket tid.
För att Vänersborg ska kunna bli en attraktiv och hållbar kommun i alla delar, hela livet (kommunens vision, ni vet), som människor vill både bo i och flytta till spelar bra förskolor och skolor med behörig personal en avgörande roll. Det var också något som barn- och utbildningsnämnden uttalade på sitt senaste möte i en skrivelse till kommunstyrelsen.
Det är för övrigt inte bara lönerna som är viktiga för att rekrytera ny personal. Även arbetsförhållanden kan vara avgörande, och ofta är detta kanske ännu viktigare än lönerna. Det är viktigt att Vänersborg tittar på hur arbetsförhållandena kan förändras och hur man kan avlasta pedagogerna. Kanske skulle BUN kunna anställa särskild personal som tar hand om rastvakter och föräldrakontakter. Som i Frankrike och tydligen också en skola i Trollhättan…
Det är också nödvändigt att förändra och förbättra förskolechefernas och rektorernas arbetssituation. Jag anser att deras uppdrag borde renodlas så att de enbart ska sköta det statliga, pedagogiska uppdraget. Kommunen borde anställa särskild personal som sköter de kommunala uppdragen som t ex fastighets- och lokalfrågor, ekonomi och personal.
Dessutom har Vänersborgs förskolechefer och rektorer alldeles för många anställda under sig. En rektor i kommunen är t ex chef för 114 anställda. (Det kan noteras att chefer i typiskt ”manliga förvaltningar”, som t ex samhällsbyggnadsförvaltningen, har färre anställda under sig än i ”kvinnliga”, som barn- och utbildnings- och socialförvaltningarna.)
Det är också viktigt att barn och utbildning arbetar vidare med att öka likvärdigheten inom och mellan enheter. Det kanske är läge att se över resursfördelningsmodellen.
I en artikel i Dagens Samhälle publicerades nyligen en lista över landets mest segregerade skolor. Och att segregationen är extra tydlig i 18 kommuner. Vänersborg finns med på listan…
I Vänersborg finns en skola med minst 75% elever med utländsk bakgrund och en skola med högst 5% elever med utländsk bakgrund. (Se ”Här är de mest segregerade skolorna”.) Och då vet jag inte om landsbygdsskolorna har beaktats i statistiken.
Detta är ytterligare en utmaning för Vänersborg.
Barn- och utbildningsnämnden står inför stor investeringar de närmaste åren. Det måste byggas nya förskolor och skolor, inklusive idrottshallar. Det måste skapas plats för alla elever, men också miljöer som stimulerar, stödjer och stärker
”verksamheternas utveckling så att barn och elever når sin fulla kunskapspotential i enlighet med läroplaner och kursplaner.”
Till sist.
Det står inte i verksamhetsberättelsen, men jag tar upp det kort ändå. Det brukar stå…
Det genomsnittliga meritvärdet för åk 9 vårterminen 2016 var 221,8 poäng för hela kommunen. Årets resultat var något sämre än året innan, då meritvärdet låg på 222,1. Om vi tar bort Fridaskolan från årets resultat så var det genomsnittliga meritvärdet 214,8 poäng. Det kan jämföras med det genomsnittliga meritvärdet för hela Sverige som låg på 218,8 poäng. De kommunala skolorna i Vänersborg ligger alltså en bra bit under riksgenomsnittet.
Även andelen behöriga till yrkesprogram på gymnasiet sjönk något. År 2016 var 83,4% av eleverna behöriga till yrkesprogram. Det betydde att nästan var 5:e elev som lämnade en kommunal grundskola inte var behörig till ett nationellt program på gymnasiet. Och det är oroväckande… Faktiskt mycket oroväckande.
Som politiker i kommunen kan man definitivt inte vara nöjd med vad Skolverkets statistik visar. Det är alldeles för många av de uppväxande vänersborgarna som inte får fullständiga betyg och som inte är behöriga till gymnasieskolan. All forskning och erfarenhet visar att dessa ungdomar står sämre rustade inför framtiden, det gäller både framtida yrkesmöjligheter och det psykiska välbefinnandet. Det är också en stor samhällelig och social förlust.
Utbildningsminister Gustav Fridolin sa för något år sedan om de elever som inte kommer in på ett gymnasieprogram (eller inte går ur gymnasiet med fullständiga betyg) att de riskerar:
”att hamna i ett livslångt utanförskap.”
Och så är det. Det är redan idag tufft för personer utan gymnasieutbildning att få jobb, och det kommer antagligen att bli ännu tuffare i framtiden.
Vänersborg har stått inför ett vägval i många år när det gäller grundskolan. Tyvärr har många ledande politiker inte insett grundskolans betydelse och fel väg har ofta valts. Men än är det inte för sent att göra rätt val och ändra färdriktning. Och det är viktigt, inte bara för statistikens skull. Det är viktigt för de enskilda eleverna och för hela kommunen. Bra skolor kan också locka till sig barnfamiljer till Vänersborg, företagsamheten skulle gynnas på sikt osv.
Det är lätt att hålla med Karl-Petter Thorwaldsson och LO-ledningen när de för ett tag sedan skrev i en debattartikel i DN:
”Nu krävs ett målmedvetet arbete för att höja kunskaperna och ge alla barn samma chans. Skolan måste få mer resurser.”
Eller varför inte också citera ur en socialdemokratisk debattartikel i dagens TTELA (se här):
”Det bästa vaccinet mot brottslighet och kriminalitet är en trygg uppväxt och en bra utbildning. Den som kan se en ljus framtid med möjligheter framför sig kommer med största sannolikhet att välja den lagliga vägen före den kriminella.”
Det är kommunens viktigaste uppgift som huvudman att ge förskolan och skolan de förutsättningar som behövs för att de ska kunna förverkliga Läroplanernas uppdrag och Skollagens krav. Och ska förskolorna och skolorna dessutom uppnå de kommunala målen så måste kommunen också ge verksamheten de förutsättningar som krävs för detta.
Kommunen kan ju inte ställa upp mål utan att samtidigt ge medel för verksamheten att kunna arbeta med och uppnå dessa?
.
Dessa bloggar handlar om morgondagens sammanträde med kommunfullmäktige:
Och så tänkte jag publicera en kortare blogg imorgon vid lunchtid om några av de andra ärendena på fullmäktige, t ex NÄRF, kommunhuset och en sverigedemokratisk motion.
KF: Hur gick det 2016? (2)
Det ryms en oerhörd massa kunskap och erfarenhet i Årsredovisningen och i verksamhetsberättelserna. Enligt min mening borde de studeras minst en heldag i olika politiska konstellationer. Då skulle man kunna lära av året som har gått, både för att förstå den nuvarande situationen och för att göra det bättre de kommande åren.
Det finns olika sätt att göra nedslag i dessa dokument. De flesta av dom som styr, skulle antagligen välja ”godbitarna”, det bästa. Och det finns i och för sig mycket bra att välja på. Andra vill framför allt lyfta fram problemen och utmaningarna. Kanske beror det på att de tillhör oppositionen, kanske beror det på att det är utmaningarna som kommunen måste komma till rätta med för att utvecklas och bli ännu bättre.
Kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) tillhör naturligtvis den första kategorin, och hon får också äran att inleda kommunens årsredovisning. Dahlin skriver att i Vänersborg händer det saker och att:
”Vi stärker våra positioner på en rad områden.”
Och Dahlin tar helt naturligt upp att bostadsbyggandet ser ut att ha kommit igång på allvar och att det ser ljusare ut på arbetsmarknaden. Självfallet två väsentliga och bra saker för Vänersborg.
Men det är nog inte bara jag som noterar att Marie Dahlin inte nämner ett ord om den kanske allra största utmaningen i kommunen på kort sikt – förskolan och, framför allt, grundskolan… Det borde hon ha gjort tycker jag. Man får vara realist som kommunens starka kvinna.
Det gick bra för Vänersborg rent ekonomiskt förra året:
”Det sammanställda resultatet för koncernen uppgick till 90 mkr. Av koncernens resultat stod kommunen för 59 mkr, ABVB (Vänersborgsbostäder; min anm) för 10 mkr, KFV (Kunskapsförbundet Väst; min anm) 3 mkr, FABV (Fastighets AB Vänersborg; min anm) för 17 mkr, sammantaget ger detta ett resultat på 90 mkr.”
Det politiskt mest intressanta är att den budget som Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP) styrde Vänersborg med förra året (om de nu styrde överhuvudtaget) var oppositionens budget. Och en budget som togs mot de styrandes vilja. Och när den togs så målade de styrande partierna upp mycket pessimistiska bilder, i väldigt dystra färger, för Vänersborgs närmaste framtid.
Men nu ser vi resultatet. Oppositionens budget innebar 40 milj kr mer till 
verksamheterna, t ex 16 milj kr mer till BUN, och ändå gjorde kommunen ett överskott för 2016 på hela 59 milj kr.
Kanske går någon från socialdemokraterna, centerpartiet eller miljöpartiet upp i talarstolen på onsdag – och säger att de missbedömde situationen och att det visade sig att oppositionen hade rätt…
Trots positiva ekonomiska resultat har kommunens måluppfyllelse blivit sämre i år än förra året. Precis som revisorerna påpekar så har antalet helt uppfyllda mål halverats från 8 till 4 mål och ett mål har inte bedömts vara uppfyllt. Kanske skulle ytterligare ett antal miljoner ha delats ut till verksamheterna…?
Det mål, som inte uppfylldes, var för övrigt ett mål som handlade om kommunens dialog med invånarna. Kommunen skriver:
”… minskade medborgarnas Nöjd-inflytande-index till 37 procent, där rikssnitt var 40. Andelen invånare som tycker att kommunen har en öppen dialog med sina invånare minskade till 48 procent (-4). Invånarna är nöjdare än rikssnittet med tillgång till information, men har lägre nöjdhet för kontakt, påverkan och förtroende.”
Det är ett problem att vänersborgarna har så lågt förtroende för kommunens företrädare. Det har hängt med sedan åtminstone arenatiden, och när man pratar med vänersborgare idag så tycks missnöjet vara störst med byggnadsnämnd och byggnadsförvaltning. Det pekar också Svenskt Näringslivs ranking på, där Vänersborg hamnade på en mycket förödmjukande 243:e plats. (Se ”Företagsklimatet – och Ursand”.)
Det är avgörande att kommunens invånare får en ökad tillit och ett ökat förtroende för kommunens politiker och tjänstemän. Men kanske krävs det en ändring av de politiska styrkeförhållandena för att kunna uppnå det…
Det finns en hel del att säga om kommunens försämring av måluppfyllelsen, men jag tänkte i vanlig ordning titta lite närmare på Barn- och Utbildningsnämnden.
Fast i kommunens övergripande målavstämning tar inte förskola och grundskola någon större plats. Men det kanske är symptomatiskt? Även om det faktiskt står något mer än förra året.
Det finns också en särskild resultatavstämning som kommer från Barn- och Utbildningsnämnden själv. Sedan kommer ännu fler, och andra, mål i nästa ärende om nämndernas verksamhetsberättelser. Jag är inte helt övertygad om syftet med, eller det logiska i, denna uppdelning. Men min oförståelse och ”motsträvighet” till upplägget kan också bero på att jag inte hittar syftet och ändamålsenligheten med hela styrmodellen… Det här med New Public Management (NPM) har enligt min mening gjort sitt…
Dessutom är inte alla mål särskilt relevanta för den verksamhet som pågår i förskolorna och skolorna. Det är mer kommunens mål med BUN, inte BUN:s uppgift och ansvar som huvudman. Men det kanske är så det ska vara i kommunen, den kanske kan kombineras. I förskolan och grundskolan är det i varje fall Skollagen och Läroplanerna som gäller…
Hur som helst. I ärende 2, om Årsredovisningen, finns det 19 mål för BUN. Det anses att 9 av dem är uppnådda under 2016. De är symboliskt och pedagogiskt markerade med gröna ploppar. 9 mål har delvis uppnåtts, de är markerade med gula ploppar. Ett mål har en röd plopp framför sig, det har inte uppnåtts – alla har nämligen inte fått sitt förstahandsval inom barnomsorgen tillgodosett inom fyra månader.
Dessa mål uppnåddes under 2016:
- ”Andelen barn och ungdomar som upplever trivsel, trygghet, arbetsro och motivation till lärande ska öka.”
- ”Samverkan mellan föreningsliv och skola ska öka.”
- ”I ökad grad kan barnens och elevernas vårdnadshavare känna sig nöjda med de samverkansformer som finns mellan hem och barnomsorg/skola.”
- ”Öppettiderna i förskola och fritidshem ska i större utsträckning möta vårdnadshavarnas behov.”
- ”Den goda kvaliteten inom förskola och grundskola ska synliggöras.”
- ”Samverkan sker med hem, andra myndigheter och övriga aktörer.”
- ”Arbetssätt och arbetsformer utvecklas för att bidra till effektivare verksamhet.”
Målet att barnens och ungdomarnas trivsel, trygghet, arbetsro och motivation ska vara hög får alltså en grön plopp. Men det tycks mig vara en sanning med modifikation, i varje fall när det gäller arbetsron. Stora klasser och trånga klassrum gör det inte lätt ute på skolorna. Här skulle vi politiker kunna ge personalen betydligt bättre förutsättningar. Föräldrarna på en del förskolor kände sig för övrigt inte heller helt trygga.
Jag är också lite tveksam till den gröna ploppen för målet:
”Den goda kvaliteten inom förskola och grundskola ska synliggöras.”
Jag vet inte vilken god kvalitet som åsyftas. God kvalitet i förhållande till de förutsättningar pedagogerna får av politikerna? OK, i så fall går jag med på det. Men det är inte riktigt så det presenteras…
Barn- och Utbildningsnämnden står inför stora utmaningar. Bakgrunden är naturligtvis den stora barn- och elevökningen. Mellan 2013 och 2016 ökade elevantalet i grundskolan med över 700 elever – från 4.024 till 4.739 elever. Bara under 2016 var ökningen 276 elever. Och elevantalet fortsätter att öka. Det har ökat med 99 elever bara under det första kvartalet i år.
Kommunen måste bestämma vad den vill med förskola och skola och vilken ambitionsnivå man ska ha. Ledamöterna i Barn- och utbildningsnämnden uttalade i varje fall sin enhälliga åsikt på det senaste nämndsmötet:
”det i grunden är fel att alltid snegla på besparingar inom utbildning inför i stort sett vartenda budgetbeslut i Vänersborg. Det borde vara självklart att alltid i första hand satsa på barn och unga.”
Det ska väl i fullständighetens namn och påpekas att Vänersborg i jämförelse med riket i sin helhet ligger lågt om man jämför kostnader per elev. För att Vänersborg ska nå upp till riksgenomsnittet när det gäller de totala ekonomiska resurserna till nämndens samtliga verksamheter (förskola, fritids, pedagogisk omsorg, förskoleklass och grundskola) skulle Barn- och Utbildningsnämnden behöva ett tillskott på bortåt 70 miljoner kronor. Och tittar man bara på personaltätheten inom nämndens verksamhetsområden så skulle nämnden behöva omkring 35 miljoner kronor…
Kommunen står inför stora investeringar kommande år, det är sant. Liksom för stora utmaningar när det gäller t ex flyktingmottagande och en åldrande befolkning. Men det är också så att dagens barn, ungdomar och gamla inte ska behöva stå tillbaka, spara och få det sämre för att en framtida generation ska få det bättre…
KF: BUN:s verksamhetsberättelse
Veckans sammanträde med kommunens högsta beslutande organ, kommunfullmäktige, handlar till stor del om gångna tider, om år 2015.
Jag har tidigare skrivit om revisorernas rapporter (se ”Revisorsrapporter”) och årsredovisningen (se ”År 2015 till handlingarna”). Idag tänkte jag skriva några ord om Barn- och Utbildningsnämndens verksamhetsberättelse.
Delar av verksamhetsberättelsen finns med i årsredovisningen, således under ärende 3, och de mer omfattande delarna som ett eget ärende (ärende 4 på dagordningen).
I årsredovisningen finns själva resultatavstämningen med. Och resultatet är väl inte speciellt 
upplyftande för barn- och utbildningsnämndens del, kan man nog konstatera.
Det finns 20 mål. Det anses att 9 av dem är uppnådda under 2015. De är symboliskt och ytterst pedagogiskt markerade med gröna ploppar. 11 mål har således inte uppnåtts. De är markerade med röda ploppar.
Målet att barnens och ungdomarnas trivsel, trygghet och arbetsro ska vara hög får en grön plopp. Men det tycks mig vara en sanning med modifikation, i varje fall när det gäller arbetsron. Stora klasser och trånga klassrum gör det inte lätt ute på skolorna. Här skulle politikerna kunna ge personalen betydligt bättre förutsättningar. Föräldrarna på en del förskolor kände sig för övrigt inte heller helt trygga.
Barns och ungas psykiska hälsa har förbättrats under året enligt målavstämningen. Det verkar dock vara mer en känsla grundad på det arbete som utförts än med fakta om resultatet. Det finns anledning till att vara lite skeptisk. Stora barngrupper i förskolan, stora klasser, för få speciallärare, ett betygssystem som bidrar till stor stress bland eleverna etc gör, även här, att förutsättningarna skulle kunna vara, och bli, bättre. Vi hoppas dock att den psykiska hälsan verkligen har förbättrats.
Barn- och utbildningsförvaltningen fortsätter sitt arbete med att öka skolnärvaron. Och det ger resultat.
Det finns vidare gröna ploppar på samverkan mellan hem och barnomsorg (jag undrar om Nattugglans föräldrar var med i undersökningen?) och med andra myndigheter. Fast jag blir lite tveksam till den gröna ploppen för målet:
”hög kvalitet inom förskola och grundskola ska synliggöras”
Vilken hög kvalitet? Hög kvalitet i förhållande till de förutsättningar pedagogerna får av politikerna? OK, i så fall går jag med på det. Men det är inte riktigt så det presenteras…
Det finns många mål som inte uppnås…
Trots att medelmeritvärdet i åk 9 ökade, så sjönk andelen elever som var behöriga till ett yrkesprogram. 21% av eleverna uppnådde inte heller godkända resultat i samtliga ämnen. Dessutom finns det en del i övrigt att önska när det gäller likvärdigheten mellan skolenheter och mellan pojkar och flickor.
BUN lyckades inte med att tillgodose föräldrarnas förstahandsval inom barnomsorgen inom fyra månader. Detta är för övrigt ett lagbrott… Det blev inte heller någon utökning av öppettiderna i förskola och fritidshem.
Det finns fler mål som inte uppnåddes.
Men så är det. Vänersborg har den förskola och den grundskola som kommunen förtjänar. Vill inte politikerna ge de nödvändiga förutsättningarna till pedagogerna, så blir resultatet så här. Att Vänersborg inte följer Skollagen tycks inte heller vara särskilt viktigt för många politiker. Eller att kommunen kom på plats 199 i SKL:s skolranking ”Öppna jämförelser” för 2015. (På plats 159 om de fristående skolorna räknas med.) (Skolrankingen kom för övrigt idag, rapporten laddar du ner här och statistik här.)
Det var verksamheten under ärendet om årsredovisningen. Sedan kommer ”ytterligare” en verksamhetsberättelse under ärende 4. Den här berättelsen är längre och ska väl liksom vara ”fundamentet” för kommande arbete. Här beskrivs nämndens verksamhet på ett fylligare och djupare sätt.
Jag gör några nedslag i BUN:s berättelse.
- BUN redovisar att överskott på 10,4 milj kr.
- Antalet elever i grundskolan har ökat med 217.
Här tycker jag att nämnden skulle ha varit mycket tydligare med att förklara varför nämnden kan gå med överskott samtidigt som det finns för lite pengar överallt i verksamheterna. (Jag återkommer till det, om inte annat i ett anförande på onsdagens sammanträde.)
- Det är brist på legitimerade lärare.
- I förvaltningen arbetar 71 obehöriga pedagoger.
- Personalomsättningen har ökat till 9,2%.
- Det är för många barn och personal på varje förskoleavdelning.
- Det finns brister i likvärdigheten mellan skolenheter och mellan pojkar och flickor.
På fyra rader sammanfattar verksamhetsberättelsen vad det är fråga om:
”De ökade barn- och elevtalen löser verksamheterna med att förtäta, utöka med tillfälliga lokaler, titta över sina verksamheter och hitta nya sätt att organisera sina verksamheter på. Konsekvenserna i verksamheterna blir bland annat en ökad arbetsbelastning för personalen, högre sjukskrivningstal, ökat tryck på öppettider för förskola och fritidshem samt försämrade lärmiljöer.”
Kan man också gissa att kunskapsresultaten blir sämre och att barnen och ungdomarna mår sämre?
Det här var vad det står i verksamhetsberättelsen om barn- och utbildningsnämnden. Det finns naturligtvis motsvarande texter för kommunens alla andra nämnder också. (Men det hinner jag inte med att redogöra för.) Det är sammanlagt en tung läsning att ta sig igenom alla sidor, men det är också väldigt givande. I varje fall om man är politiker… Eller en intresserad kommuninvånare. Man kanske till exempel undrar vad det blir av alla skattepengar…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer