Daghäll ska hyra Sellbergska (fd “dockmuseet”)

28 juni, 2025 Lämna en kommentar

På kommunens Facebook-sida publicerades igår fredag en nyhet:

“Ett av Vänersborgs äldsta hus, Sellbergska huset på Residensgatan 2, har en lång och spännande historia bakom sig. Huset har också stått tomt i några år, men i veckan skrevs avtal med en hyresgäst som kommer att bedriva näringsverksamhet i byggnaden.”

Nyheten följdes upp på kommunens webbplats (se “Sellbergska huset är nu uthyrt”). Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) beskriver vad som har hänt:

“Det är mycket trevligt och positivt att vi äntligen har lyckats hyra ut Sellbergska huset. I veckan skrev vi avtal med Patrique Daghäll, som kommer att bedriva antikverksamhet där. Vi behöver ett levande centrum och ha våra fastigheter fyllda med verksamhet och det ska bli mycket spännande att följa detta framåt.”

Vägen till uthyrningen av “Sellbergska” (fd “dockmuseet”) har dock varit lång och krokig. Det har inte alls gått så enkelt och smärtfritt som kommunen ger sken av. Det kan man läsa mer om i ett blogginlägg som jag skrev efter att försäljning eller uthyrning diskuterades i kommunstyrelsen den 2 april – se “Vad ska hända med Vänersborgs äldsta hus?”. Där kan man även läsa mer om Daghälls planer med huset och fastigheten.

Men nu de senaste veckorna har det gått snabbt. Kommunen har faktiskt imponerat. Hanteringen visar att vill tjänstepersoner och politiker ha något gjort, som de tror på, så finns det en “högre växel”, även i Vänersborg… Samhällsbyggnadsutskottet fattade beslut om uthyrning den 24 juni och den 26 juni var avtalet påskrivet.

I sammanfattningen av ärendet i samhällsbyggnadsutskottet står det:

“Huset hyrs ut i befintligt skick. Hyresavtalet tidsbestäms då marknadshyresundersökning pågår, vid avtalstidens slut omförhandlas hyran. Lokalen och bostaden är kopplade till varandra vilket innebär att det ej är möjligt att flytta från lokalen och behålla bostaden eller tvärtom. Huset har högt historiskt värde och ska behandlas med försiktighet.”

Patrique Daghäll är en känd konst- och kulturprofil i Vänersborg. Han har arbetat aktivt sedan 1992 med antikviteter, konst och formgivning. Daghäll ser att det finns möjligheter att i Sellbergska huset ge allmänheten tillgång till ett unikt stadsborgarhem från 17-1800-talen. Daghäll driver för närvarande butiken Galleri Hamngatan i Vänersborg.

På kommunens webbsida utvecklar kommunens näringslivschef Jill Stor uthyrningen:

“Det känns fantastiskt att Sellbergska huset nu har får nytt liv genom en näringslivsverksamhet med dragningskraft. Genom att låta den spetskompetens som finns på kulturområdet utvecklas, stärker vi attraktionskraften och bidrar till fler besökare till hela staden.”

Jag håller med näringslivschefen. Det blir kanon att Patrique Daghäll får hyra Sellbergska huset. Det är en unik och viktig fastighet med särskilda kulturhistoriska värden av mycket stor betydelse. “Sellbergska” ligger även i en av stadens mer värdefulla kulturmiljöer.

Uthyrningen av Sellbergska huset till Patrique Daghäll kommer definitivt att bidra till, som Ann-Marie Jonasson påpekar, ett levande centrum.

PS. Det går att läsa mer om om Sellbergska huset i TTELA, se “Äldsta träbyggnaden i Vänersborg kan komma att hyras ut” eller höra museichef Peter Johansson berätta om huset.

Kategorier:centrum, Samhällsbyggnadsnämnden, Sellbergska huset

Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (2)

26 juni, 2025 Lämna en kommentar

 Anm. Direkt fortsättning från inlägget “Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (1)”.

Juridik och säkerhetschefens skriftliga svar på min fråga om varför inte revisorerna får tillgång till den digitala plattformen Netpublicator är daterat den 12 juni. Jag kan inte annat än att betrakta svaret som kommunens formella förklaring och motivering till varför revisorerna utestängs från plattformen. Svaret är emellertid inget beslut, det finns inga formella beslut i ärendet…

Kommunens svar börjar med en kort historik. Den visar att Gunnar Lidell redan i början av februari 2023 frågade om Netpublicator. Och redan här vill jag upplysa om en viktig förutsättning som gäller revisionen.

Kommunallagen 12 kap 7 § slår fast att:

“Varje revisor fullgör sitt uppdrag självständigt.”

Det betyder att varje enskild revisor har ett personligt ansvar. Varje revisor ansvarar för att uppdraget fullgörs på ett professionellt och objektivt sätt. Det innebär t ex att en enskild revisor kan kräva tillgång till Netpublicator även om de andra revisorerna inte gör det. Rätten att ta del av handlingar och få tillgång till information tillkommer alltså varje enskild revisor, inte bara revisionskollegiet som helhet.

Efter historiken följer en beskrivning av hur revisorerna arbetar:

“Revisionen kan i nuläget ta del av de handlingar som är offentliga via kommunens hemsida, men ska de kunna följa respektive verksamheter på ett smidigt sätt utan att be nämnds kanslierna om handlingar som inte är tillgängliga via hemsidan är Netpublicator mer eller mindre en förutsättning.”

Om det är kommunen själv som står för beskrivningen eller om det är Lidells ord som återges framgår inte av skrivelsen. Det verkar emellertid vara Lidells önskan som beskrivs. Kommunen vill ju inte ge revisorerna tillgång till Netpublicator. Och det medför att revisorerna är tvungna att be nämndernas kanslier om handlingar. Det innebär, precis som Henrik Harlitz (M) pedagogiskt försökte förklara i kommunfullmäktige, att en revisor som arbetar hemifrån (revisorerna har ju inga egna rum i kommunhuset) är tvungen att ringa till kommunen och begära ut handlingar. Det försvårar naturligtvis både för tjänstepersonerna och för revisionens arbete. Och är det efter arbetsdagens slut eller under en helg så får naturligtvis revisorn vänta tills tjänstepersonerna är på plats… (Se “KF (21/5): Debatt om Lidells avsägelse”.)

Kommunen (chefsjuristen) fortsätter svaret:

“Som en följd av frågeställningar deltog Chefsjurist och Kommunjurist vid ett av revisionens möten där vi gav information och hade dialog kring revisionens uppdrag, regelverk samt önskan om tillgång till systemet Netpublicator.”

Beskrivningen som följer har följande rubriker: “Kommunal revision – uppdrag, ansvar och arbetssätt”, “God revisionssed”, “Revisorernas arbete och ansvar” och “Resurser och styrning”. Det är mycket formella avsnitt som på ett kortfattat sätt beskriver revisorernas uppgift och ansvar.

Under nästföljande rubrik, “Tillgång till information”, fick jag veta (skrivelsen är ju ett svar till mig personligen), att revisorerna:

“har rätt att få de upplysningar de behöver från styrelser, nämnder, aktiebolag och enskilda förtroendevalda – även när det gäller sekretessbelagd information.”

Det kallas “överförd sekretess”, sekretessen överförs till revisionen.

Jag reagerar på att kommunen skriver “har rätt att få”. Redan här antyder kommunen att revisorerna är, och ska vara, beroende av andra för att få upplysningar och information. Kanske speglar min reaktion det faktum att jag som ledamot i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige vid två tillfällen har varit tvungen att “blanda in” kommundirektören för att få svar på mina frågor till kommunen… (Se “Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (1)”.)

Senare i svaret utvecklar kommunen denna aspekt om rätten till information. Jag återkommer till det.

Nästa avsnitt,”Begränsningar vid myndighetsutövning”, är också av formell karaktär. Det handlar om myndighetsutövning mot enskild. Det har egentligen inte heller någon bärighet på den aktuella frågeställningen om Netpublicator.

Men sedan börjar det brännas… Kommunen skriver:

“Kommunal revision är en efterhandsgranskning. Revisorerna granskar inte arbetsmaterial eller utkast till beslut innan dessa har slutligt beslutats och dokumenterats.”

Det här är ett tungt och mycket viktigt påstående från kommunen. Det kan uppfattas som att det är det faktiska svaret och slutgiltiga argumentet för att neka Gunnar Lidell och revisorerna tillgång till Netpublicator.

Är det ett korrekt argument? Det tyckte i varje fall Benny Augustsson (S) som upprepade argumentet i TTELA och Mats Andersson (C) som gjorde detsamma i kommunfullmäktige.

Kommunen hänvisar inte till någon lag eller lagparagraf som stödjer påståendet om “efterhandsgranskning”. Det skulle, och borde, naturligtvis ha varit på sin plats. Men det är klart, det går inte att hänvisa till en lagparagraf som inte finns…

Däremot finns det faktiskt en oerhört central paragraf i Kommunallagen (KL) som handlar om “Revisorernas rätt till information”. Den paragrafen beskriver motsatsen till kommunens påstående. Jag tänker på KL 12 kap, 9 § (fetstilen är min):

“Nämnderna, fullmäktigeberedningarna, de enskilda ledamöterna och ersättarna i dessa, samt de anställda är skyldiga att lämna revisorerna de upplysningar som behövs för revisionsarbetet.

De ska också ge revisorerna tillfälle att när som helst inventera de tillgångar som nämnderna eller fullmäktigeberedningarna har hand om och ta del av de räkenskaper och andra handlingar som berör deras verksamhet.”

Det fetstilta är i detta sammanhang, enligt min mening, nyckelformuleringar i lagtexten. Och jag kan inte tolka lagen på annat sätt än att revisorerna har rätt att när som helst gå igenom, granska och kontrollera, dvs inventera, handlingar som rör deras verksamhet.

Jag tog också det säkra före det osäkra och rådfrågade tre olika AI-verktyg, Chat GPT, Google Gemini och Copilot. Så här svarade Chat GPT:

”Revisorernas rättigheter är lagstadgade och obligatoriska, inte förhandlingsbara. Revisorerna har rätt till full insyn. Det är inte något som kommunen, nämnder eller tjänstemän får inskränka eller bestämma över själva. Ingen i kommunen har rätt att neka revisorerna full insyn eller styra omfattningen av deras granskning. Revisorerna själva avgör vad de behöver granska, när och i vilken omfattning.”

Chat GPT är tydlig i sin förklaring om vad lagparagrafen innebär.

Det egentligen mest intressanta är dock att denna oerhört centrala lagparagraf överhuvudtaget inte nämns i kommunens svar. Och det är synnerligen anmärkningsvärt. Det är för mig en gåta att kommunen kan underlåta att nämna den paragraf i Kommunallagen som reglerar revisorernas rätt till information. Och det är nog fler än jag som undrar – utelämnas paragrafen medvetet…? Och i så fall – varför?

Bestämmelsen i KL 12 kap 9 § är mycket brett formulerad. Det är medvetet. Orsaken är att revisorernas rätt till handlingar är mycket vidsträckt, ännu mer omfattande än t ex enskildas rätt enligt offentlighetsprincipen. 

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) skriver:

“Tillgång till fakta och information är grundläggande för revisionen.” 

Tillgång till fakta och information är självklart en förutsättning och garanti för att revisorerna ska ha möjlighet att kunna fullgöra sina uppdrag. De måste ha tillgång till alla handlingar som är relevanta för granskningen, “när som helst”. Och det är logiskt. Syftet med revisionen är ju att kommunens verksamhet ska granskas. Den ska skötas på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Jag kan inte förstå annat än att för att kunna uppfylla denna uppgift måste revisorerna rent logiskt ha tillgång till underlag som ligger till grund för beslut, inte bara de färdiga besluten.

Kommunen håller dock inte med.

Fortsättning följer i inlägget “Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (3)”.

===

Blogginlägg i denna serie:

==

Jag har i tre blogginlägg skildrat turbulensen kring Gunnar Lidell och revisionen:

Här kan du läsa en kommentar av Gunnar Lidell (25 maj 2025). Det går även att ladda ner Gunnar Lidells begäran om entledigande från revisorsuppdrag här.

Kategorier:Juridik, revisor

Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (1)

24 juni, 2025 Lämna en kommentar

I kommunfullmäktige den 16 april släppte de förtroendevalda revisorernas ordförande Gunnar Lidell en politisk bomb. Han meddelade församlingen (se “Gunnar Lidell slutar som revisor!”):

“Jag kommer att till nästa fullmäktigemöte i maj begära entledigande från mitt uppdrag som revisor. … Min uppfattning är att den här församlingen och lite andra konstellationer i anslutning till församlingen fullmäktige mer eller mindre har i alla fall börjat devalvera revisorernas värde…”

Det blåste upp en mindre storm kring revisorerna i allmänhet och Gunnar Lidell i synnerhet. Spekulationernas vågor gick höga, vad var det som hade hänt?

Några dagar senare kom svaret. Lidell uppgav enligt TTELA att det fanns två skäl till att han begärde entledigande från uppdraget som revisor. (Se TTELA “Gunnar Lidell (M) lämnar uppdrag i kommunen – kritiserar val av SD-revisor”.) Det första skälet var ett missnöje över att Jan Appelqvist Palmqvist (SD) hade valts till revisor. Jan Palmqvist hade ju tidigare lämnat alla sina politiska uppdrag efter att TTELA hade avslöjat att han gjort närmanden mot en patient under sitt arbete inom psykiatrin. (Se TTELA “SD-politiker lämnar sina uppdrag efter TTELA:s avslöjande”.)

Gunnar Lidell nämnde emellertid inte Palmqvist vid namn i sin begäran om entledigande. Lidell skrev:

”SD centralt anser att man har en ”rigorös vandelsprövning” vid tillsättande av politiska uppdrag, ändå nominerade man som man gjorde vid senaste nomineringen till revisionen.”

Anders Strand (SD) har vad jag vet inte kommenterat SD:s utnämning av Palmqvist. Det är anmärkningsvärt men kanske inte förvånande. Det är inte första gången som SD och SD-ledamöter har visat bristande omdöme.

Det andra skälet för Gunnar Lidell, och enligt min mening på sätt och vis det principiellt viktigaste, var att revisorerna inte fick tillgång till det digitala ”verktyget” Netpublicator.

Netpublicator är en digital, molnbaserad plattform för digital möteshantering och säker dokumentdistribution. Netpublicator är särskilt anpassad för offentlig sektor med behov av att hantera känslig information. Samtliga ledamöter i Vänersborgs kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder har tillgång till plattformen. Men alltså inte kommunens 7 förtroendevalda revisorer.

Lidell skrev i sin begäran:

“Vi har frågat o begärt att få tillgång detta verktyg för att underlätta vårt arbete men tyvärr, kommunstyrelseförvaltningen har nekat oss, vi har informerat både KS o KF-presidier, men inget har hjälpt.”

Under de diskussioner som utspelade sig efter Lidells avgång gavs inga besked om orsakerna till varför inte revisorerna fick tillgång till Netpublicator. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) uttalade sig i TTELA (se TTELA “Gunnar Lidell (M) lämnar uppdrag i kommunen – kritiserar val av SD-revisor”):

“Tillgång till handlingar finns på kommunens anslagstavla.”

Augustsson var bestämd i sin åsikt – Vänersborgs revisorer ska nöja sig med precis samma möjligheter att ta del av kommunens handlingar som vilken kommuninvånare som helst, eller rättare sagt, som vilken person i denna värld som helst. Vem som helst med en internetuppkoppling kan nämligen få tag i kommunala beslut.

1:e vice ordförande i kommunstyrelsen Mats Andersson (C) sa på fullmäktigesammanträdet den 21 maj

“Här känns det som att man vill påskina att man undanhåller någonting för revisionen, det gör man absolut inte.”

Hur nu Andersson kan vara säker på att inget undanhålls… Och sedan redogjorde Andersson för revisorernas uppgifter och rättigheter. Vilket knappast var Anderssons uppgift att upplysa fullmäktige och revisorerna om. (Se “KF (21/5): Debatt om Lidells avsägelse”.)

På samma sammanträde sa kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C):

“Jag har aldrig sagt att dom (=revisorerna; min anm) inte får tillgång till nånting som de begär.”

Ordförande Levin pratade alltså i jag-form. Det förstår jag fortfarande inte.

Det kan också tilläggas att Dan Nyberg (S) ansåg att det var fullständigt obegripligt att revisorerna inte fick tillgång till Netpublicator, och Nyberg slog kraftfullt fast:

“en revisor har per definition alltid rätt”

Inför sammanträdet den 21 maj hade jag skrivit till chefsjuristen på kommunstyrelseförvaltningen och bett om en skriftlig motivering till varför revisorerna inte hade tillgång till Netpublicator. Jag fick inget svar. Det förvånade mig inte, det hade hänt tidigare. (Se “KF: Sponsring och donationer 2”.) Med tanke på Mats Anderssons försäkran om att ingenting undanhålls alltså… Men som förra gången blandades kommundirektören in i mina förfrågningar. Och då liksom nu fick jag ett snabbt svar … 

Svaret från kommunens “Juridik och säkerhetschef” betraktar jag som ett officiellt och formellt svar från Vänersborgs kommun. Det gör jag trots att svaret uttryckligen enbart är ett svar på min fråga. Dokumentet avslutas nämligen med:

“2025-06-12, svar till frågeställare Stefan Kärvling via mail”

Jag har emellertid svårt att se att någon annan ska få ett annorlunda svar om de undrar varför Vänersborgs kommuns revisorer inte ska få tillgång till Netpublicator. Det ska även noteras att juridikchefen inte hänvisar till något formellt beslut. Det kan bara betyda att det inte finns något sådant. Och det är värt att uppmärksamma – det finns inget formellt beslut om att revisorerna inte ska få tillgång till Netpublicator. Varken av tjänstepersoner eller politiker…

Slutsatsen kan bara bli att det är kommunens “Juridik och säkerhetschef” som har bestämt eller i varje fall är ytterst ansvarig för de villkor som revisorerna ska arbeta efter. Det är en tjänsteperson som har beslutat, inte politikerna. Och det finns ingen annan motivering till detta beslut, som snarare tycks vara en beskrivning av vad som anses vara rätt hantering, än det dokument som jag har fått mig tillskickat.

Fortsättning följer i blogginlägget “Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (2)”.

===

Blogginlägg i denna serie:

==

Jag har i tre blogginlägg skildrat turbulensen kring Gunnar Lidell och revisionen:

Här kan du läsa en kommentar av Gunnar Lidell (25 maj 2025). Det går även att ladda ner Gunnar Lidells begäran om entledigande från revisorsuppdrag här.

Kategorier:Juridik, revisor, ttela

KF (18/6): Blå dunster?

22 juni, 2025 Lämna en kommentar

Innan alla ledamöter slappnar av och slutar ägna politiken något intresse i två månader framåt så måste det sägas ytterligare några ord om onsdagens kommunfullmäktige. Det handlade ju inte bara om budgeten. (Se ”Budgeten beslutad för 2026!”.)

Det var bland annat flera ärenden om taxor. Det var säkerligen ett antal invånare som förväntade sig en diskussion om alla höjningar. De aviserade taxehöjningarna hade dessutom föranlett ett brev till alla ledamöter från “Fastighetsägarna GFR” med uppmaningen att:

“håll ner taxor/avgifterna”

Det blev ingen som helst debatt om taxehöjningarna, inte ens om taxan för upplåtelse av offentlig plats. Och när det gällde “timtaxa K inom miljö- och hälsoskyddsnämndens område” hade ordförande för Miljö och Hälsa Annelie Guilotte och vice ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) kommit överens om ett nytt beslutsförslag. (Det nya förslaget handlade dock bara om formalia och inte om höjningar.) Efter en kort ajournering biföll ett enigt fullmäktige det nya förslaget. Jag undrar om orsaken till att de ledande politikerna i S och C ändrade sig var på grund av att tjänstepersonerna i förvaltningarna sades vara positiva till det nya förslaget… (Se “KS (4/6): I taxornas tecken”.) 

Kommunens delårsrapport var positiv. Resultatet för 2025 prognostiseras till 31 milj kr, vilket är i nivå med budget, men resultatet till och med april var hela 71 milj. Nämnderna prognostiserar dessutom att investera för totalt 519 milj i år och det är nästan 100 milj kr lägre än beräknat. Det betyder att låneskulden inte heller ökar lika mycket som budgeterat. Och den nya månadsuppföljningen för januari-maj visade ett resultat på 81 milj kr…

Medborgarförslaget om konstgräs, läktare och belysning för fotboll i Frändefors gav upphov till diskussion. En majoritet i kommunstyrelsen ville avslå förslaget medan en stor del av oppositionen ville bifalla förslaget delvis med Cecilia Prins (L) motivering:

“…när kommunens ekonomi tillåter utifrån investeringsbudget, utreda förutsättningarna att anlägga läktare och belysning vid aktivitetsytor vid Frendevi IP.”

Det tål att fundera över – när tillåter kommunens investeringsbudget en utredning och eventuell investering? Det planeras för investeringar på sammanlagt 1.253 milj kr (drygt 1,2 miljarder) under perioden 2026-2028. Det innebär att år 2028 kommer kommunen att ha långfristiga lån på 2.029 milj kr. Och med tanke på M+L:s synpunkter på budgeten och låneskulden (se “Budgeten beslutad för 2026!”) så tror jag att formuleringen är ägnad åt att slå blå dunster i ögonen på invånarna i Frändefors.

Vänsterpartiet hade ett annat yrkande. Gunilla Cederbom (V) ansåg att medborgarförslaget skulle anses delvis bifallet och yrkade:

“Kommunfullmäktige ställer sig positiv till att se över hur Frändefors som helhet kan utvecklas med dessa förslag i åtanke och hur utbud av fritidsaktiviteter kan breddas, särskilt för unga, i samband med framtagande av en fördjupad översiktsplan för Frändefors.”

Det blev votering. Den slutade med 27 röster för Vänsterpartiets yrkande och 17 mot. Tre ledamöter från Medborgarpartiet avstod.

Det hör också till att det ska finnas en multiarena i varje tätort. Det är dags att samhällsbyggnadsnämnden fixar en sådan i Frändefors snarast.

Det blev votering även i ärendet om Fyrstad Flygplats AB. Förslaget var att borgensramen (för Vänersborgs del) skulle utökas med 23,8 milj kr och att bolaget skulle beviljas ett aktieägartillskott (av Vänersborgs kommun) på 5,1 milj under 2025. (Det är lättare att få fram pengar till flyg än till Frändefors…) Vänsterpartiet yrkade redan i kommunstyrelsen avslag till förslaget. Vi vill inte ta pengar från skola, fritid, vård och omsorg för att lägga på flygplatsen… (Se “KS imorgon med budgetförslagen”.)

Lutz Rininsland (V) argumenterade mot förslaget. Han citerade en nyckelmening i underlaget:

“Flygplatsens intäkter har varit lägre än förväntat delvis på grund av minskat passagerarantal och färre avgångar.”

Det verkar inte som om marknaden vill ha flygplatsen…

Det ville däremot Mats Andersson (C). Det var viktigt ur bland annat ett beredskapsperspektiv. Men är inte det statens ansvar, tänkte jag. 

Vänsterpartiet begärde votering. Det var en förkrossande majoritet som ville ge bidrag till flygplatsen nu när varken marknaden eller staten verkar vilja behålla den. Det var bara Vänsterpartiet (4 röster), Medborgarpartiet (3) och Miljöpartiet (1) samt en ensam socialdemokrat som var emot pengarna till flyget.

I slutet av sammanträdet blev det en del fyllnadsval till kommunrevisionen.

“Förutsättningarna har inte ändrats och därför nominerar vi ingen ny ordförande.”

Sa Dan Åberg (M). Därför tyckte M att det var ett bra förslag att vice ordförande Magnus Cassel (S) tog steget upp som ordförande. Moderaterna nöjde sig med att deras ledamot i revisionen, Sven-Erik Larsson, blev vice ordförande. Det underströks att detta inte var någon förändring av praxis. Oppositionen ska även fortsättningsvis ha ordförandeposten.

I och med att Larsson övertog posten som vice ordförande blev det en vakant plats i revisionen. Den platsen tillsattes av KD, och det var en tidigare politiker som blev ny revisor, Marie-Louise Bäckman. Vänsterpartiets ledamot i revisionen hade också avgått. Även till den platsen valdes en tidigare politiker, och före detta förtroendevald revisor, nämligen Lave Thorell.

Anders Strand (SD) äntrade talarstolen och meddelade de församlade:

“Jan har meddelat att han drar tillbaka sin kandidatur…”

Det var antagligen flera som drog en lättnadens suck, äntligen avgår Jan Palmqvist. Glädjen blev dock mycket kortvarig. Det visade sig att Palmqvist inte ville bli revisor i Fastighets AB Vänersborg. Han är fortfarande med i revisionen…

Sverigedemokraternas nestor Ola Wesley meddelade att han flyttar till Trollhättan. Det innebär att han också avgår från alla politiska uppdrag i Vänersborgs kommun. Wesley berättade om några av sina minnen i politiken. Ola Wesley fick faktiskt en liten applåd efter sitt sista anförande i Vänersborgs fullmäktige.

På Sverigedemokraternas valsedel till kommunfullmäktige i valet 2022 fanns det 17 stycken namn. Nu finns endast 5 av personerna kvar. Det betyder också att det finns 5 tomma SD-stolar i fullmäktige.

Till sist en komplettering. I Vänsterpartiets budgetförslag avsattes 975.000 kr till Västtrafiks fritidskort för unga. Vänsterpartiet har som mål att all kollektivtrafik ska vara kostnadsfri för invånarna och som nästa steg efter seniorkort, vill vi se fritidskort för ungdomar, helt eller delvis subventionerat. (Se “Motion V: Fritidskort till ungdomar”.) Det förslag om fritidskort som riksdagen har fattat beslut om är något annat. Riksdagens beslut om fritidskort innebär att:

“barn och unga mellan 8 och 16 år ska få ett statligt stöd för att kunna delta i fritidsaktiviteter, som sport eller kultur, oavsett familjens ekonomi.”

Det betyder bland annat att barnen och ungdomarna får ta sig till aktiviteterna själva. Vill du veta mer om fritidskorten så har det idag publicerats en artikel på Vänsterpartiet Vänersborgs webbplats – “Vad menas egentligen med fritidskortet?”.

Det går att se hela kommunfullmäktigesammanträdet på kommunens webbsida. Gör gärna det, det går att klicka på det ärende man är intresserad av.

Med det önskar jag alla politiker en bra sommar. Och naturligtvis även till eventuella bloggläsare. Men ni får inte vila. Det publiceras som vanligt inlägg under hela sommaren.

Kategorier:flygplats, Frändefors, fritidskort, Kommunfullmäktige 2025, Motion, taxor och avgifter

Glad midsommar!

20 juni, 2025 Lämna en kommentar

Idag är det midsommarafton. Det är dagen då svenskarna firar sommarsolståndet. I år är det emellertid först imorgon lördag som det riktiga sommarsolståndet infaller. Alltså den dag på året som dagen är som allra längst och natten som allra kortast. Och det passar egentligen bättre, för då är det midsommardagen.

Sommarsolståndet är den riktiga midsommaren. Solen står i zenit över den norra vändkretsen, Kräftans vändkrets. Det brukar (nästan) alltid hända den 21 juni. Och det var med all sannolikhet då som midsommar traditionellt firades av våra förfäder. 

Sommarsolståndet har varit känt sedan urminnes tider. Konstruktörerna av Stonehenge i England kände till det för drygt 4000 år sedan, precis som pyramidbyggarna i Egypten, och sannolikt också, ännu tidigare, våra egna byggare av gånggrifter.

Sommarsolståndet, midsommar, har alltid varit magiskt och haft stor betydelse i många religioner. Inte alltför sällan var dagarna kring solståndet kopplade till fruktbarhet, som det var i Sverige och Norden kring kulten av Frej och Freja. Och då firade människorna särskilt intensivt och engagerat… Det lämpar sig dock inte att i en moraliskt korrekt blogg gå in på detta firande mer detaljerat. (Filmtipset nedan ger en viss antydan om vad som avses.)

Fruktbarhetskulter var något som kristendomen inte kunde acceptera och kyrkans män försökte tidigt omforma dyrkan av solen och fruktbarheten till något mer hedervärt och civiliserat. Folket skulle glömma de hedniska gudarna som Frej och Freja, Oden och Tor. Nu var det Jesus, Fadern och den Helige Anden som gällde.

Men vem skulle kyrkan fira på midsommar? Det fick bli den näst viktigaste personen i Nya Testamentet, efter Jesus. Nämligen han som inledde Jesus gärning, genom att döpa honom – Johannes Döparen.

Men vem i Sverige vet att midsommardagen är Johannes Döparens dag…? Inte många, kyrkan har helt enkelt misslyckats med att berätta för svenskarna att de ska högtidlighålla, och festa till, minnet av Johannes Döparens gärning denna helg. (I andra länder, som t ex i Danmark, lyckades kyrkan betydligt bättre med denna ”omformning”.)

En gång i tiden firades midsommar alltid den 24 juni. Orsaken till att midsommar firades denna dag var att när kristendomen började spridas i Sverige, låg sommarsolståndet omkring den 24 juni enligt den julianska kalendern. Och det var perfekt, då var det ju exakt ett halvår före Jesus födelse… Det påstods till och med att datumet hade stöd i Bibeln. Det berättas nämligen om att ängeln Gabriel besökte Maria och avslöjade för henne att hon skulle få en son, Jesus. Gabriel sa till Maria enligt Lukas 1:36:

”Och se, din släkting Elisabet skall på sin ålderdom också få en son. Hon som man har sagt är ofruktsam, hon är nu i sjätte månaden.”

Sedan blev det tradition att fira dagen den 24 juni, trots att midsommar flyttades tillbaka till den 21 juni när Sverige 1753 gick över till den gregorianska kalendern. 200 år senare, 1953, beslutade riksdagen att flytta midsommardagen till lördagen mellan den 20 och 26 juni – och det gäller fortfarande.

Men seder och bruk kan vara djupt rotade, och så är det med Johannes. Enligt den svenska kalendern är den 24 juni fortfarande Johannes Döparens dag…

Hur som helst, eftersom sommarsolståndet infaller imorgon, på midsommardagen, så innebär det att redan på söndag blir dagarna kortare och nätterna längre. Det blir mörkare och vi går mot vinter…

För övrigt anser jag att midsommar är den riktiga nationaldagen…

PS. För ett antal år sedan gjorde IKEA i Tyskland en reklamfilm. Den stoppades snabbt av IKEA:s huvudkontor. Men den är sevärd, eftersom den visar en del av de fördomar (eller?) som andra länder har om Sverige – ”Midsommar in Schweden”.

Anm. Den här bloggen har publicerats tidigare, även om det i år har skett några uppdateringar. Bilden från Dalbobron togs emellertid redan 2022, omkring midnatt på midsommarafton. Svenska flaggan, längst ner i inlägget, är också från midsommarafton 2022. Klickar du på flaggan så rör den på sig… Och har du ljudet på så kan du höra några fiskmåsar, trots att de var ovanligt tysta vid detta tillfälle. Det är de inte i år… Svenska flaggan längt upp i inlägget är från i förmiddags.

Kategorier:högtid, sommarläsning

Budgeten beslutad för 2026!

19 juni, 2025 Lämna en kommentar

Det var trötta ledamöter som begav sig hemåt från kommunhuset kl 21.25 igår kväll. De hade avverkat kommunfullmäktiges sista sammanträde innan sommaruppehållet.

Det var en lång dag, sammanträdet började redan kl 13.00. När ledamöterna vid hemkomsten pustade ut i favoritfåtöljen kunde de se tillbaka på de 38 ärenden som fullmäktige hade behandlat. Och självklart riktades säkerligen tankarna till ett av dem – “Förslag till Mål- och resursplan 2026-2028”.

Budgetdiskussionen upptog mer än hälften av sammanträdestiden. Det var många talare framme i talarstolen och pläderade för sitt eget partis budgetförslag. Till skillnad från många andra församlingar gick diskussionen lugnt till. Det var nog snarare mer en presentation av budgetförslag än en debatt. Det var knappast ens några frågor till “motståndarna”.

I Demokrati- och jämställdhetsberedningens enkät, som för övrigt presenterades på sammanträdet av dess ordförande Elisabeth Johansson (KD), fanns det en fråga om samtalstonen i kommunfullmäktige var god. På en femgradig betygsskala, där 5 var högsta betyget, blev betyget 3,74 för kvinnor och 3,86 för män. Jag tror att det hade blivit betyget 5 om det hade gällt gårdagens budgetdebatt. Och egentligen vet jag inte om det hade varit ett bra betyg. Jag kan faktiskt tycka att det ofta är alltför lite argumentation och debatt i kommunfullmäktige i Vänersborg. Som igår. Det torde vara så att de flesta, både politiker och andra som lyssnade, tyckte att det var tämligen tråkigt.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) inledde hela budgetärendet. Augustsson presenterade under drygt 22 minuter de fyra partiernas budgetförslag. Jag ska inte återge anförandet, jag har presenterat förslaget från S+C+KD+MP (Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet) utförligt i två blogginlägg. (Se “De styrandes budgetförslag”.) Det var samma förslag, men med en nyhet. De styrande partierna hade tagit intryck av Vänsterpartiets budgetförslag (jag skojar inte) och flyttat 500.000 kr från posten “oförutsett” i kommunstyrelsen till kultur- och fritidsnämnden. Den halva miljonen ska användas till en höjning av föreningsbidragen med fokus på barn och unga. Det var nästan en halvering av Vänsterpartiets förslag som var på 900.000 kr. Men bättre än inget, och som en vänsterpartist skrev på Facebook:

“ett steg på väg för att förstärka barn och ungas möjligheter till meningsfull fritid.”

Tyvärr var detta det enda av Vänsterpartiets förslag som hade gjort intryck på de styrande partierna…

Henrik Harlitz (M) presenterade budgetförslaget från Moderaterna (M) och Liberalerna (L). (Det förslaget kan du läsa om i inlägget “Budgetförslaget från M+L”.) Harlitz lämnade sammanträdet tidigt och dessutom var Liberalernas gruppledare Cecilia Prins frånvarande. Det märktes ganska tydligt. Det var tämligen “nedtonat” från det största oppositionsblocket. Det gjordes bara några inlägg kring låneskulden och behovet av effektiviseringar. I och för sig hade Lena Eckerbom Wendel ett lite mer allmänt inlägg om att vi borde prata mindre om budgetramar och ”avrundningspengar” och mer om behov och nya uppdrag. Ska förvaltningarna få nya uppgifter så måste de också få tillskott i pengar eller också måste tjänstepersonerna sluta utföra saker som de har gjort innan. Det fanns nog något tänkvärt i de orden…

Vänsterpartiet presenterade sitt förslag. (Se två inlägg “Vänsterpartiets budgetförslag”.) Inte heller det gav upphov till några reaktioner. Förhoppningsvis väcktes några tankar bland de som lyssnade…

Sverigedemokraternas Anders Strand redogjorde för SD:s förslag. Det utgick från det förslag till budgetanvisningar som de styrande genom Benny Augustsson (S) lade fram i kommunstyrelsen – i februari… Det har hänt mycket sedan dess och de styrandes förslag till beslut igår hade uppdaterats på flera punkter. Att utgå från ett föråldrat förslag från februari gjorde att SD:s förslag var helt inaktuellt när det gällde kronor och ören. Strand menade att SD ville satsa mer pengar på kommunstyrelsen, samhällsbyggnads- och socialnämnderna, när de i verkligheten satsade mindre än de styrande. Jag påpekade detta men det verkade inte riktigt som SD förstod vad jag menade. Vi får se hur SD gör nästa år, om det nu finns några SD-ledamöter kvar i fullmäktige då…

Göran Svensson presenterade Medborgarpartiets (MBP) budgetförslag. Även han fick en fråga, eller kanske snarare kritik, av Mats Andersson (C). Det gällde att MBP inte ville bygga om och ut förskolor i kommunen. Svensson hänvisade till att barnantalet minskade och att MBP ville öppna upp för pedagogisk barnomsorg (typ dagbarnvårdare). Jag kan nog, för en gångs skull, hålla med Mats Andersson i den här frågan.

Efter den allmänna debatten om kommunstyrelsen och “helheten” i budgetförslagen fortsatte ärendet med diskussion kring varje nämnds budget. Först ut var socialnämnden och sedan gick fullmäktige igenom varje nämnd. Det blev en konkretisering, kan man säga, av vad de respektive budgetförslagen innebar för varje nämnd.

Om det var en lugn diskussion innan så var det ingenting mot vad det blev nu. De flesta talare, nästan utan undantag , hade samma syn kring behoven i sin egen nämnd, hur bra verksamheterna fungerade, vilka problemställningar och utmaningar som fanns – och hur bra samarbetet mellan partierna i nämnden fungerade. Det var säkerligen svårt för lyssnarna att tro att talarna inte kom från samma parti. Det var antagligen först när talarna avslutade sina anföranden med att yrka bifall till ett av budgetförslagen som man upptäckte vilket parti de tillhörde. Förhoppningsvis upptäckte dock åhörarna vilka talare som representerade Vänsterpartiet… Det gjorde kvartetten Gunilla Cederbom, Ida Hildingsson, Lutz Rininsland och Stefan Kärvling, sufflerade av ersättarna Peter Lénberg och James Bucci.

Vad finns mer att nämna kring den långa budgetdebatten? Några nedslag:

  • Göran Svensson (MBP) reagerade på alla “fina ord” som uttalades från talarstolen “utan täckning”. Det var en tråd som jag också tog upp. Menade man allvar med de “fina orden”, så skulle de ju följas av pengar. Det krävs ekonomiska medel för att ge kommunens förvaltningar förutsättningar för och möjligheter till att omsätta orden till verkstad. Och följer det inte med några pengar, så stannar det vid “fina ord”. Både ledamöter från de styrande partierna och den borgerliga oppositionen (M+L) är väldigt duktiga på fina ord som inte följs av några pengar för att förverkliga dem.
  • Bibbi Henriksson (L) läste upp ett inlägg från frånvarande Cecilia Prins (L):
    “vårt förslag skiljer sig inte så mycket från de styrandes förslag”
    Så sant som det var sagt.
  • När Göran Nilsson (SD) talade om barn- och utbildningsnämnden så sa han inte ett ord om SD:s förslag om att minska modersmålsundervisningen.
  • Tor Wendel (M) berättade att 8-9% av kommunens fastighetsbestånd består av tomställda lokaler.
  • Benny Jonasson (S) myntade ett nytt uttryck om de styrande partierna:
    “Minimajoriteten.”
  • Benny Augustsson förklarade att posten “driftkostnader som följer av framtida investeringar” på 20 milj kr är för att:
    “skapa utrymme för kommande budget”
    Lena Eckerbom Wendel (M) sa något förringande om att detta tycks vara att “fondera medel på nåt sätt”.
    Hon är antagligen inte ensam om att undra hur de styrande tänker och om det är ok att göra så här.
  • Ann-Marie Jonasson (S) berättade att utredningen om Norra skolans framtid fortsätter.
  • Kärvling läste upp de fackliga organisationernas yttrande om de styrandes budgetförslag. Yttrandet innebar att de inte stod bakom budgetförslaget. Benny Augustsson (S) tyckte inte att detta var så mycket att bry sig om. Han sa (ungefär):
    “När behoven är större än påsen pengar förväntar jag mig att facken uttalar sig på detta sätt.”

Efter den långa debatten var det dags för kommunfullmäktige att fatta beslut. Det fanns fem olika budgetförslag: 1. S+C+KD+MP, 2. M+L, 3. SD, 4. V och 5. MBP.

Det blev votering. De styrande partiernas förslag utsågs till huvudförslag. Det innebar att ett motförslag till detta förslag skulle utses bland de fyra andra förslagen. Det fungerade som i en politisk tappning av Robinson – ett förslag i taget skulle röstas bort tills det bara återstod ett förslag. Det förslaget skulle möta de styrandes förslag i finalen, i slutomröstningen.

Slutomröstningen stod mellan S+C+KD+MP och M+L. De styrandes budgetförslag vann inte helt oväntat med röstsiffrorna 22-11. 13 ledamöter från SD, V och MBP avstod från att rösta i slutomröstningen. Det ska också noteras att en socialdemokrat tryckte på fel knapp och avstod från att rösta. (Jag tror dock att det justerades i efterhand, om det nu är tillåtet.)

Även om det var en tämligen tråkig “budgetdebatt” på drygt 5 timmar så utlovade flera partier förändringar som skulle göra Vänersborg till en bättre kommun att leva i. Det kan vara värt att lyssna på “debatten” i efterhand och anteckna allt bra som man som kommuninvånare kan förvänta sig under nästa år. Och sedan kan man ju kontrollera om partierna håller vad de lovar… Det är ju val nästa år och då kan ju en sådan jämförelse, och lärdom, vara bra att ha med sig när partierna i valrörelsen kommer att utlova ännu mer guld och ännu grönare skogar om man lägger sin röst på just deras parti. Det går att lyssna på debatten på kommunens webbplats.

Det var trötta ledamöter som vandrade hemåt på en av årets allra ljusaste kvällar. Det är ju midsommarafton imorgon och på lördag är det riktiga sommarsolståndet. Och medan dagarna sedan blir allt kortare fortsätter politikernas sommarlov…

Anm. Läs också om de andra ärendena – ”KF (18/6): Blå dunster?”.

Kategorier:Budget 2026, Kommunfullmäktige 2025

Budgetförslaget från M+L

16 juni, 2025 Lämna en kommentar

Moderaterna och Liberalerna har lagt ett förslag till Mål- och resursplan 2026-2028. De två partierna vill ändra många skrivningar och formuleringar, förväntade resultat och mål i det budgetförslag som de styrande partierna har lagt.

Moderaternas och Liberalernas budgetförslag börjar med en politisk kommentar. Partierna deklarerar att de står bakom kommunens vision och de globala målen för hållbar utveckling och Agenda 2030, vilka ska utgöra en grund för kommunens arbete. De anser även att:

“Vänersborg ska vara en attraktiv och välfungerande kommun”

M+L skriver vidare att de vill stärka tryggheten och öka valfriheten och självbestämmandet i vardagen. De skriver vidare:

“Vi strävar efter att ge varje individ en god start och bästa möjliga välfärd genom hela livet. Därför ska kommunens arbete alltid genomsyras av ansvar, ekonomisk försiktighet och fokus på kärnverksamhet, som ger våra invånare rätt förutsättningar genom utbildning, omsorg och trygghet med hög kvalitet.”

Det låter som en valbroschyr och det blir i mina ögon lite trivialt och klyschigt. Vilka partier ställer inte upp bakom detta? 

M+L föreslår att kommunens prioriterade områden ska vara ”boende, utbildning och arbete”. Och så vill de ändra kommunens inriktningsmål till:

  • “Kommuninvånarna ska ha fler möjligheter till eget boende utifrån behov”
  • “Andelen invånare som upplever trygghet i kommunen ska öka under mandatperioden”
  • “Andelen elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, ska vara bland de 25 bästa kommunerna i riket långsiktigt”
  • “Vänersborgs gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, ska nå upp till de bästa 25% kommunerna i riket”
  • “Enklare och kortare vägar att etablera och utveckla företag”
  • “Andelen i egen försörjning ska öka till minst nivå med riket”
  • “Långtidssjukfrånvaron bland våra medarbetare ska minska till nivå med riket”

M+L fortsätter med att lista några utmaningar inför perioden. Slutsatsen blir:

“På grund av de stora osäkerheterna i omvärlden och i kommunens demografiska utveckling ges i uppdrag till alla nämnder att ompröva och utmana verksamheter i syfte att skapa finansiellt manöverutrymme på 2,5% av omslutningen för framtiden.” 

Alla nämnder bör alltså, på egen hand, göra besparingar på 2,5%, samtidigt som inriktningsmålen och visionerna i den politiska kommentaren ovan ska uppnås. Exempelvis ska alltså Vänersborgs kommun vara bland de 25 bästa kommunerna i riket när det gäller andelen elever i åk 9 som uppnår kunskapskraven i alla ämnen, samtidigt som barn- och utbildningsnämnden helst ska spara 25 milj kr…

Visst kan man bli lite trött på att visioner och önskningar målas upp och sedan inte följs upp med konkreta ekonomiska satsningar…

Sedan sker en redovisning av varje enskild nämnd. Budgetförutsättningar beskrivs och illustreras av tabeller. Det ställs upp förväntade resultat och det sker mot bakgrunden av att M+L i flera nämnder inte deltog i arbetet överhuvudtaget och sedan avstod från att rösta när de förväntade resultaten antogs i respektive nämnd.

Beskrivningarna och de förväntade resultaten påminner i mycket hög grad om valfläsk. Så länge det inte finns några konkreta åtgärder, eller pengar, så blir förslagen till fina ord, drömmar, löften och förhoppningar.

Några exempel på vad M+L vill:

  • “skola och barnomsorg behöver prioriteras”
  • “tidiga insatser i skolan gynnar utvecklingen senare i livet”
  • “undervisningen präglas av ordning och reda”
  • “satsning på läs-, skriv- och språkutveckling i grundskolans första år”
  • “enklare och kortare vägar att etablera och utveckla företag”
  • “andelen i egen försörjning ska öka till minst nivå med riket”
  • “Vänersborg ska ha en levande landsbygd”
  • “det mindre vägnätet i kommunen behöver förbättras”
  • “öka antalet evenemang i tätorterna över hela året”
  • “främja folkhälsa och minska utanförskap”
  • “Vi är måna om bibehålla Vänersborg som en vacker kommun med god miljö med parker och friluftsområden, för att gynna invånarnas folkhälsa samt tillgodose den biologiska mångfalden.”
  • “Parker, motionsspår och centrum … smart belysning och kameraövervakning behövs”
  • “Sanden Södra hanteras i takt med efterfrågan”
  • “prioritera underhåll av befintliga fastigheter och vägar”
  • “ge barn och ungdomar som far illa det stöd och den hjälp de behöver”
  • “satsa ännu mer på att förbereda våra ungdomar för studier och arbetsliv”
  • “hemtjänst och boende ska omfattas av valfrihet”

 Under rubrikerna “Ekonomiska resurser” och “Driftbudget” redovisas sedan den budgetram för 2026 som M+L vill ska gälla. Den budgetram som föreslås för 2026 ska jämföras med den budgetram som gäller för 2025 och bokslutet för 2024. Det gör det lite svårt att se hur mycket M+L vill satsa på varje nämnd, såvida man inte vill räkna lite på egen hand. Det görs inte heller någon jämförelse med de styrande partiernas budget. Det sistnämnda tänker jag göra. Jag kan dock först komplettera med att M+L budgeterar för ett resultat 2026 på 18 milj kr.

Moderaterna och Liberalerna föreslår att barn- och utbildningsnämnden ska tilldelas 1.027.109 tkr. (tkr=tusen kronor.) Det är exakt den summa som de styrande partierna föreslår. Byggnadsnämnden tilldelas 19.873 tkr. Det är också samma summa som S+C+KD+MP föreslår. Även kommunfullmäktige får samma summa i de båda förslagen, 2.669 tkr. 

M+L ger kommunstyrelsen 18 milj kr mindre än de styrande. Jag kan inte se hur M+L fördelar pengarna inom KS. Det står bara att 10 milj ska avsättas till posten ”oförutsett”. För övrigt framgår det inte om M+L t ex avsätter 1 milj till flygplatsen eller 20 milj kr till de styrande partiernas nya post (se ”De styrandes budgetförslag (1/2)”):

“driftkostnader som följer av framtida investeringar”

Däremot står det tydlig och klart att posten “kommungemensamma satsningar på barn och unga”, 9,8 milj kr, ska gå direkt till socialnämnden.

Kultur- och fritidsnämnden föreslås få 149,7 mnkr. Det är ungefär 3 milj kr mindre än de styrande. Här skriver M+L:

“Återinför avgifter för Musik- och kulturskolan.”

När det gäller verksamheten enligt den nyligen antagna Friluftsstrategin skriver M+L:

“det kvarstår fortfarande utmaningar att hitta ambitionsnivån i förhållande till tillgängliga medel. Förändringar i invånarnas förväntningar, vilket kräver nytänkande och kompetensväxling”

Det tycks vara lättare sagt än gjort… Det framförs inga idéer på hur detta ska göras.

Miljö- och hälsoskyddsnämndens budgetram för 2026 ska fastställas till 11.828 tkr. Det är samma summa som de styrande partiernas förslag. Summorna i de två förslagen är lika också för revisionen, valnämnden och överförmyndarnämnden.

Samhällsbyggnadsnämnden får samma summa som i de styrandes förslag. Nämnden skulle även få två uppdrag av M+L:

  • “Utred bolagisering av VA-verksamheten och Renhållningen”
  • “Utred alternativ debiteringsmodell för möteslokaler.”

Socialnämnden får 11,5 milj kr mer i förslaget från M+L jämfört med förslaget från S+C+KD+MP. (Nämnden får 1.237.650 tkr mot 1.226.050 tkr.) Förklaringen till den större summan är:

“Socialnämnden ska inte behöva avropa medel för ”kommungemensamma satsningar på barn och unga” utan dessa läggs till socialnämnden direkt.”

Den här satsningen är på 9,8 milj kr. De styrande tänker sig vad jag förstår att de här pengarna till stor del ska gå till socialnämnden, men också till förebyggande insatser i barn- och utbildnings- och kultur- och fritidsnämnderna. M+L vill alltså ge hela summan till socialnämnden.

Socialnämnden får också två uppdrag av M+L:

  • “Justera försörjningsstödsnormen för inkludera barns fritidsaktiviteter.”
  • “Arbeta med att sänka kostnaderna för hemsjukvård och hemtjänst”

Den politiskt intresserade undrar naturligtvis hur det kommer sig att  Moderaterna och Liberalerna fördelar kommunens ekonomiska resurser på ett nästan identiskt sätt som de styrande partierna, trots att de har en hel massa förslag som skiljer sig åt. Borde inte M+L ge betydligt mer pengar till t ex barn- och utbildningsnämnden eller kultur- och fritidsnämnden om de menar allvar med sina mål?

Min uppfattning är att M+L målar upp en slags idealbild av Vänersborgs kommun som de vill locka presumtiva väljare med. Samtidigt vill partierna inte avsätta de nödvändiga resurserna som krävs för att uppnå den. Tvärtom lägger de stor vikt vid att nämnderna ska spara 2,5% av sina respektive budgetar.

Det känns inte riktigt ärligt.

==

Blogginlägg i denna ”serie”:

Kategorier:Budget 2026, L, M

Facken: Tummen ner för budgetförslaget

15 juni, 2025 Lämna en kommentar

De fackförbund (personalorganisationer) som organiserar de som är anställda i Vänersborgs kommun får alltid yttra sig över kommunstyrelsens budgetförslag, dvs i praktiken det förslag som de styrande partierna lägger fram. Det kallas samverkan. Fackförbunden får denna möjlighet innan kommunfullmäktige fattar sitt slutliga beslut.

Fackförbunden får först information i den Centrala samverkansgruppen (CSG) om det framlagda budgetförslaget. Sedan får de möjlighet att på nästkommande möte uttala sig om förslaget.

I protokollet från CSG den 26 maj står det:

“Arbetstagarorganisationerna ställer sig oeniga till förslaget om MRP 2026–2028. Då de anser att det saknas satsningar på personal och den föreslagna budgetramen inte är tillräcklig för de stora behov kommunen har och att konsekvenserna kan innebära kraftigt försämrad arbetsmiljö.”

Om fackförbundens representanter hade fått delta i fullmäktige med rösträtt, så hade de uppenbarligen röstat nej till förslaget från de styrande partierna.

Det är ytterst sällan som någon i kommunfullmäktige hänvisar till eller tar hänsyn till arbetstagarorganisationernas synpunkter på det framlagda budgetförslaget. Det är egentligen mycket märkligt, det är ju faktiskt arbetstagarna som har störst kännedom om verksamheterna och vilka konsekvenser budgeten får. Det är bara en vänsterpartistisk bloggare som i debatten brukar läsa upp hela eller delar av det protokoll där facken uttrycker sin uppfattning om budgetförslaget. Det är ingen av de andra politikerna som kommenterar eller argumenterar kring fackens syn.

Jag tänkte här återge fackförbundens gemensamma yttrande gällande MRP 2026-2028. Fackförbunden som står bakom yttrandet är Akademikerförbundet SSR, AKAVIA, Kommunal, Sveriges Lärare, Vision och Vårdförbundet.

==

Fackförbundens gemensamma yttrande gällande MRP 2026-2028

Fackförbunden ställer sig bakom respektive yttrande i förvaltningarnas samverkan kring MRP från de fackliga organisationerna med följande modifikation för Barn- och Utbildningsnämndens budget för 2026:

Under förutsättning att tidiga insatser i förskolan finansieras fullt ut utan barngruppsförtätningar och/eller personalminskningar inom förskola och grundskola samt att rektorer får möjlighet att leva upp till även det statliga uppdraget gällande att kunna tillgodose det stöd som alla elever har rätt till ställer sig Kommunal, Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Vision och Vårdförbundet eniga till Barn- och utbildningsnämndens budgetförslag för 2026.

Fackförbunden saknar tydliga satsningar på personal i verksamheterna, som tex ökad personaltäthet. Att fokusera på barn och unga kräver kompetent och engagerad personal i alla verksamheter och i alla förvaltningar. Det gäller också att behålla befintlig personal inom samtliga verksamheter och kompetensutveckla dessa. Om inte kommunen investerar kraftfullt i all personal ser vi en risk för ökad ohälsa snarare än minskad sjukfrånvaro.

Därför ställer sig fackförbunden oeniga till MRP 2026-2028.”

Det vore intressant att veta vilket budgetförslag fackförbunden skulle rösta på…

==

Blogginlägg i denna ”serie”:

Kategorier:Budget 2026, personal

Vänsterpartiets budgetförslag (2/2)

14 juni, 2025 Lämna en kommentar

Anm. Fortsättning från blogginlägget “Vänsterpartiets budgetförslag (1/2)”.

Vänsterpartiets budgetförslag utgår från de styrande partiernas förslag och gör ett antal viktiga ändringar. (De styrandes förslag har jag presenterat i två blogginlägg – se “De styrandes budgetförslag”.)

Vänsterpartiets fokus är på att klara välfärdsuppdraget trots regeringens begränsade resurser till kommunerna. Hela kommun-Sverige skulle behöva ökade statsbidrag för att kunna behålla och utveckla sådant som barn/ungas skolgång och fritidsliv samt socialtjänsten. (“Vänsterpartiets budgetförslag (1/2)”.)

För att klara välfärdsuppdraget, någorlunda, måste kommunen satsa mer resurser på välfärden. Vänsterpartiet bedömer att vi dels kan göra en omfördelning i den budget som S+C+KD+MP har lagt fram för nästa år och dels ta pengar från resultatet. Vänsterpartiet föreslår därför en budget med ett lägre resultat än de styrande partierna. Jämfört med de styrandes förslag innebär Vänsterpartiets ändringsyrkande ytterligare ekonomiska medel till nämnder och styrelser på 8 milj kr. Det innebär ett resultat för 2026 på 2 milj kr.

Kommunstyrelsen

I de styrande partiernas förslag finns posten:

“driftkostnader som följer av framtida investeringar.”

De styrande avsätter 20 milj kr till kostnader som inte kommer att finnas nästa år. Pengarna ska utgöra någon slags buffert, typ pengar för oförutsedda utgifter – trots att det redan finns en sådan post… (Se ”De styrandes budgetförslag (1/2)”.) Vänsterpartiet tar 5 milj kr från dessa pengar och lägger på välfärden, särskilt riktade till barn och unga. Vi tar också 1 miljon som de styrande vill lämna som bidrag till flygplatsen i Vänersborg-Trollhättan, som går under namnet “Göteborg Stallbacka Airport”… Pengarna är ett bidrag till driften eftersom intäkterna blir lägre på grund av att antalet landningar och passagerare minskar. Flygplatsen blir allt dyrare och frågan är – vill kommuninvånarna verkligen att kommunen ska ta pengar från vård, skola och omsorg för att lägga på – flygplatsen? Vänsterpartiet vill inte det. (För mer information om de ökade kostnaderna, se “KS imorgon med budgetförslagen”.)

Vänsterpartiet tar alltså pengar från resultatet och kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen får emellertid “tillbaka” pengar. Vänsterpartiet vill tillföra 975.000 kr för Västtrafiks fritidskort till unga. (Se “Motion V: Fritidskort till ungdomar”.) Dessutom anser vi att Funktionsrätt Vänersborg ska få de 75.000 kr som de har äskat från kommunen för att kunna upprätthålla sin viktiga och lagstadgade verksamhet. (Se “KS (2/4): Ingen bra dag för V eller MBP”.)

Barn- och utbildningsnämnden

Vänsterpartiet vill tillföra 3,6 milj kr till barn- och utbildningsnämnden. Pengarna är till för att behålla legitimerad personal. Kommunfullmäktige har beslutat att ett övergripande inriktningsmål är att fler barn och unga ska uppnå bättre skolresultat och fullfölja sina studier. Då duger det inte med formuleringar och önsketänkanden i ett dokument. Det krävs handling, det krävs lärare – det krävs pengar.

I budgetförslaget står det tydligt vad de styrande partiernas budgetförslag innebär: 

“Därmed behöver kostnaderna minskas, alltså måste personalstyrkan minskas på enheterna.”

Det rimmar oerhört illa, och närmar sig bluff och båg, när man påstår att man har lagt en budget med:

“fokus på att barn och unga skall ges så goda förutsättningar som möjligt”

…samtidigt som legitimerade lärare riskerar att avskedas… Och då ska vi känna till, vilket skolpersonal, vårdnadshavare och elever gör, att det finns stora behov av olika former av särskilda och extraordinära behov av stöd, både i förskola och grundskola…

Kultur- och fritidsnämnden

Föreningarna i Vänersborgs kommun erbjuder invånarna en aktiv och meningsfull fritid. Föreningarnas arbete är av stor vikt för kommunen. De ser till att folkhälsan förbättras och att förutsättningarna för ungas utveckling och bättre studieresultat ökar. Men kostnaderna för föreningarna ökar och det är omöjligt för de flesta att kompensera med höjda medlemsavgifter. Vänsterpartiet vill därför tillföra kultur- och fritidsnämnden 900.000 kr för höjda föreningsbidrag.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

I de styrande partiernas “politiska kommentar”, som inleder deras budgetförslag, nämns inte miljön och kommunens miljöarbete. Det hindrar dock inte att Vänersborgs kommun har flera målsättningar kring miljön i ett flertal dokument. Det finns “Strategi för ett fossilfritt Vänersborg 2030”, “Miljöstrategi 2030”, kommunen har antagit ett antal klimatlöften inom arbetet ”Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om” och kommunen har upprättat en koldioxidbudget.

Det görs en hel del mycket bra arbete i kommunen kring miljön, men Vänsterpartiet anser att arbetet behöver förstärkas. Miljö- och hälsoskyddsnämnden skriver nämligen, vilket återges i de styrandes budgetförslag:

“Nämnden har tagit fram en behovsutredning som identifierar behov inom naturvård, avlopp och miljöskydd inklusive förorenad mark. För att nå full finansiering inom de områdena skulle ramen 2026 behöva utökas med 4.030 tkr.”

Vänsterpartiet vill tillföra nämnden 750.000 kr:

“för tjänst inom naturvård.”

Samhällsbyggnadsnämnden

Samhällsbyggnadsnämnden föreslår mer pengar till Sanden Södra. Vänsterpartiet håller med de styrande att kommunen ska avvakta utvecklingen och endast göra de nödvändiga investeringarna. Däremot anser vi att 200.000 kr ska avsättas som tillfälligt anslag till nämnden för att flytta Vargporten i Vargön till lämpligt ställe, om det blir aktuellt.

Socialnämnden

Socialnämnden uppger att de har behov av ytterligare 48,9 milj kr år 2026. Jag redogjorde mer i detalj för behoven i ett tidigare blogginlägg. (Se “De styrandes budgetförslag (2/2)”.) De styrande partierna utökar budgetramen med 6 milj kr. Vänsterpartiet anser att nämndens behov är så stora att vi vill tilldela socialnämnden ytterligare 7,5 milj kr.

I budgetförslaget skriver Vänsterpartiet:

“8 mnkr tillförs för resursbehov inom Individ-och familjeomsorgen och personligt stöd och omsorg. Detta för att minska de föreslagna besparingarna inom äldreomsorgen och LSS, bromsa ökad arbetsbelastning och höga sjukskrivningstal, motverka vakanshållning av tjänster, ge förutsättningar för rätten till heltid och en bättre personaltäthet i förvaltningens verksamheter.”

“Helheten”

År 2025 är ett tungt år för nämnderna. Särskilt behoven i social-, barn- och utbildnings- och kultur- och fritidsnämnderna är omfattande. Nu tycks innevarande år kunna bli ekonomiskt och budgetmässigt bättre än befarat. De flesta prognoser tyder också på att kommunen kommer att få bättre ekonomiska förutsättningar 2027-2028.

Kommunen måste därför göra allt för att upprätthålla service och kvalité i välfärdssekorerna nästa år. Vänsterpartiet vill förhindra försämrade arbetsvillkor och nedläggning av viktiga verksamheter inom välfärden. Kommunen står inför stora bekymmer med hög sjukfrånvaro och med att rekrytera tillräckligt med personal, samtidigt som behoven hos den äldre och yngre befolkningen ökar. Kommunen kan inte riskera personalneddragningar och därmed försämra arbetsmiljön. Det är helt fel väg att gå anser Vänsterpartiet. 

I budget 2027 hoppas Vänsterpartiet kunna återkomma med fler viktiga prioriteringar för att säkra en stark välfärd och jämlika levnadsvillkor i hela kommunen.

==

Blogginlägg i denna ”serie”:

Kategorier:Budget 2026, Vänsterpartiet

Vänsterpartiets budgetförslag (1/2)

13 juni, 2025 Lämna en kommentar

På onsdag nästa vecka, den 18 juni, ska Vänersborgs kommunfullmäktige fatta beslut om Mål- och resursplanen för 2026-2028, dvs budgeten för nästa år.

Kommunens 4:e största parti är Vänsterpartiet. Vänsterpartiet (V) har naturligtvis också lagt ett budgetförslag. Det är ett ändringsförslag till de styrande partiernas budgetförslag. Det betyder att Vänsterpartiet utgår från de styrandes förslag och gör ett antal viktiga ändringar. (De styrandes förslag har jag presenterat i två blogginlägg – se “De styrandes budgetförslag”.)

Omvärlden

I likhet med flera andra partier innehåller Vänsterpartiets förslag en kortare sammanfattande analys av den utveckling i omvärlden som har betydelse för kommunens mål- och resursplan. Vi konstaterar att lågkonjunkturen har blivit mer utdragen än förväntat, men att de ekonomiska förutsättningarna ser ljusare ut för 2026 jämfört med innevarande år. Konjunkturen beräknas vända uppåt och tillväxten av BNP öka. Sysselsättningen och arbetade timmar tar mer fart nästa år och arbetslösheten bedöms vända ner. Det bidrar till att stärka skatteunderlagstillväxten. Bedömningen är att inflationen ska minska till 1,8 procent nästa år.

Det finns naturligtvis stora osäkerheter i vår omvärld. Det har inte undgått någon. Rysslands invasionskrig i Ukraina fortsätter, staten Israels utrensning och folkmord i Gaza pågår fortfarande och i morse läste vi i tidningarna om Israels angrepp på Iran. Det finns också en president i USA som gör plötsliga utspel som skapar osäkerheter i världen. Det gör att flertalet ekonomiska prognoser blir osäkra eftersom Sverige i hög grad är beroende av omvärlden.

Val nästa år

I Sverige har vi en regering som sänker skatterna för de som redan tjänar mest istället för att satsa mer pengar på välfärden. Det är en medveten politisk viljeinriktning som ökar klyftorna och otryggheten i samhället. I september nästa år är det val. Med en ny rödgrön regering kan vi räkna med en politik som stärker välfärden och riktar mer statsbidrag till kommunerna för skola, vård och omsorg.

Ekonomin i Vänersborg 2025

Osäkerheten i de ekonomiska prognoserna för Vänersborgs kommun är stor liksom för hela kommunsektorn. Kommunens ekonomiska utveckling under innevarande år ser dock hittills ut att bli bättre än förväntat. I den senaste månadsuppföljningen, januari-maj, är nämndernas utfall 35 milj kr bättre än budget. Kommunens budgeterade resultat för hela 2025 ligger, enligt budgetbeslutet för ett år sedan, på +31 milj. Resultatet för de 5 första månaderna i år (januari-maj) uppgår till hela +81 milj kr. (Förra året var motsvarande siffra i maj 7 milj kr och bokslutet visade på ett resultat på +69 milj.)

Det går naturligtvis inte att dra alltför stora växlar på dessa för perioden januari-maj så positiva siffror. Det återstår mycket av året och mycket kan hända. Men visst ger det upphov till i varje fall en viss optimism…? Det kan även påpekas att Vänersborgs kommun också har “ekonomiska buffertar” i form av RUR på 50 milj kr och RER på 21 milj kr.

Vad vill V Vänersborg?

I budgeten för 2026 prioriterar Vänsterpartiet vård, skola och omsorg. Vi anser att kommunen bör göra allt för att upprätthålla servicen och kvaliteten i välfärdssekorerna. Det innebär att kommunen måste förhindra försämrade arbetsvillkor och nedläggning av viktiga verksamheter inom välfärden. Vi står inför stora bekymmer med hög sjukfrånvaro och med att rekrytera tillräckligt med personal, samtidigt som behoven hos den äldre och yngre befolkningen ökar. Att då riskera personalneddragningar och därmed försämra arbetsmiljön är fel väg att gå och kommer istället bli kostnadsdrivande på sikt.

Det behövs en kraftsamling kring tidigt förebyggande insatser och folkhälsoarbetet. Den nya socialtjänstlagen pekar ut en tydlig riktning för detta och innebär ett stärkt kommunövergripande ansvar tillsammans med civilsamhället. Vi vill prioritera trygghet och utveckling för barn och unga, en värdig äldreomsorg och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Vänsterpartiet vill se ett aktivt förändringsarbete för de som befinner sig i social och ekonomisk utsatthet, hemlöshet, utsätts för våld eller diskriminering på grund av bakgrund, tro eller sexuell läggning.

Många kvinnor inom vård och omsorg tvingas till deltid för att orka med ett tungt och stressigt arbete. Vi vill se att alla som arbetar i kommunen har möjlighet till heltidsarbete, även kvinnor inom vård och omsorg. Vi vill fortsätta att minska heltidsmåttet för vår personal, så att de orkar och vill arbeta under lång tid i vår kommun med vårt viktiga välfärdsuppdrag.

 Vänsterpartiet ser vikten av att utveckla ökad delaktighet och inflytande för både våra invånare och anställda i kommunens verksamheter och beslutsfattande. Det leder till klokare beslut, tar vara på invånarnas och de anställdas intressen, behov och kunskaper.

Kommunen måste öka takten i klimat- och miljöarbetet genom investeringar och styrning mot klimatmålen för våra barns framtid! Vi måste fokusera på förnybar energi och inte enbart fossilfritt, öka invånarnas användning av kollektivtrafik och dess tillgänglighet.

I nästa blogginlägg är det dags att mer konkret redovisa vad som skiljer Vänsterpartiets budgetförslag från de styrande partiernas.

Fortsättning följer i inlägget ”Vänsterpartiets budgetförslag (2/2)”.

==

Blogginlägg i denna ”serie”:

Kategorier:Budget 2026, Nyheter och politik, Vänsterpartiet