De styrandes budgetförslag (2/2)

11 juni, 2025 Lämna en kommentar

Anm. Detta blogginlägg är en direkt fortsättning på “De styrandes budgetförslag (1/2)”.

I detta inlägg ska jag fortsätta att redogöra för de styrande partiernas, dvs Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet, budgetförslag för 2026. Det finns nämligen ytterligare några nämnder som måste få pengar för att kunna fullfölja sina uppdrag så att kommunen kan fungera.

Det ska dock upprepas att samtliga nämnder har fått justerade siffror för personalomkostnadspålägget (PO) och internräntan. För nämnderna blir detta ett “nollsummespel”. Nämnderna kompenseras för höjningarna genom att budgeten justeras upp med motsvarande belopp. Nämnderna kompenseras också för lönehöjningar. Däremot tas pengar från nämnderna för att bekosta två tjänster “centralt” som ska arbeta med att göra kommunens inköp billigare. (Se “De styrandes budgetförslag (2/2)”.)

Kultur- och fritidsnämnden

Kultur- och fritidsnämndens budgetram för 2026 föreslås fastställas till 152.490 tkr (tkr=tusen kr). Nämnden får en miljon kr i ökad budgetram för driftskostnader för genomförandet av friluftsstrategin. Budgetramen utökas också med 50.000 kr för:

“kapitalkostnader som följer av investering i konstnärlig gestaltning.”

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Miljö- och hälsoskyddsnämnden är en liten men viktig nämnd. Budgetramen för 2026 utökas med 61.000 kr vilket gör att nämnden får en sammanlagd budget på knappt 12 milj kr (11.828 tkr). 

Miljö- och hälsoskyddsnämnden uttrycker, nästan lite försynt, att den har identifierat:

“behov inom naturvård, avlopp och miljöskydd inklusive förorenad mark. För att nå full finansiering inom de områdena skulle ramen 2026 behöva utökas med 4.030 tkr.”

Nämnden får inga tillskott till dessa behov av de styrande trots att kommunens miljömål lyfts upp i alla möjliga, och omöjliga (höll jag på att skriva), sammanhang. Miljö- och hälsoskyddsnämnden kommer dock, precis som byggnadsnämnden, att eventuellt besluta om en indexhöjning av timtaxan i slutet av året för att täcka upp för kostnadsökningar.

Revisionen

Det har varit turbulent kring revisorerna de senaste månaderna, men de ska arbeta vidare – både i år och nästa år. År 2026 blir deras budget nästan 2 milj kr (1.934 tkr).

Samhällsbyggnadsnämnden

Det är två stora nämnder kvar (och två små). Samhällsbyggnadsnämnden är en av de stora. De styrande tänker att kommunfullmäktige ska fastställa samhällsbyggnadsnämndens budgetram 2026 till 115.661 tkr. Det tycks kanske inte vara så mycket pengar för en stor nämnd men nämnden har ansvar för kommunens fastigheter och investeringar. Alla andra nämnder betalar t ex hyror till samhällsbyggnadsnämnden.

De styrande partierna skriver i sitt förslag:

 ”Gatuenheten tillförs 700 tkr för utökad kapitalkostnad kopplad till komponentredovisningen. Ettårs-anslaget i budget 2025 om 1.000 tkr till exploateringskostnader av södra Sanden tas bort. Ettårs-anslaget i budget 2025 för tomhyra av Norra skolan om 1.900 tkr kvarstår även under 2026.”

Samhällsbyggnadsnämnden själv skulle gärna se att den fick mer pengar, framför allt av näringspolitiska skäl. Nämnden anser att den borde få 12,7 milj kr i tillfälligt driftsanslag under 2026 till exploateringsområdet Sanden Södra (=södra Sanden) och 5,1 milj i ramökning till en projektorganisation för Sanden Södra. Det är mycket pengar, 17,8 milj kr. De styrande tycker inte att södra Sanden är lika högprioriterad som nämnden och S+C+KD+MP föreslår istället att nämnden ska få 6 milj kr för 2026. (Egentligen 5 milj eftersom nämnden har 1 milj innevarande år.) De föreslår ett tillfälligt driftsanslag på 5 milj till saneringskostnader och ett tillfälligt anslag på 1 milj för den planerade projektorganisationen.

Samhällsbyggnadsnämnden vill också ha en ramhöjning på 500.000 kr till:

”kapitalkostnader för VA-anslutning och fiberdragning till Bergagården.”

Det anser de styrande partierna att nämnden ska få.

Samhällsbyggnadsnämnden föreslår, i ett särskilt ärende, att brukningsavgiften för VA höjs med 8% och 5% för anläggningsavgiften inför 2026. Så kommer att bli fallet på fullmäktiges juni-sammanträde liksom att avfallstaxan höjs. Senare under året kommer nämnden eventuellt att besluta om:

“indexhöjning av timtaxan för att täcka upp för generella kostnadsökningar.”

Socialnämnden

Kommunens största nämnd är socialnämnden. Nämnden föreslås få en budget på 1.226.050 tkr, drygt 1,2 miljarder kr. Ändå redovisar socialnämnden att den har behov av mer pengar, och behoven är onekligen stora. Utifrån kommunstyrelsens beslut om budgetanvisningar (“budgetramar”) i februari redovisade socialnämnden ett behov på sammanlagt ytterligare 48,9 mkr. Det avsåg:

“36.400 tkr inom individ- och familjeomsorgen (försörjningsstöd 12.900 tkr och placeringar barn och unga 23.500 tkr). Inom personligt stöd och omsorg är behovet 9.200 tkr för externa placeringar vuxna LSS och SoL. Inom nämnd och administration 3.300 tkr till följd av ökade kostnader för tjänstekatalogen 2026.”

Och om inte socialnämnden skulle få dessa ekonomiska tillskott skulle nämnden vara tvungen att vidta följande åtgärder:

“Vakanshållning av 24 platser inom vård och omsorg särskilt boende 14.000 tkr, åtgärder för att minska kostnaderna inom ordinärt boende äldre med 35.000 tkr samt vakanshålla en tjänst inom nämnd och administration 1.000 tkr.”

Ytterligare en åtgärd som föreslogs var att avbryta lokalplanering/projektering av boende för personer med sammansatta behov samt serviceboende LSS under 2026-2028.

Socialnämnden menade också att den behövde en ramökning på 9,8 milj kr om den skulle kunna utveckla arbetet med att minska behovet och kostnaderna för placeringar. Nämnden anser att den behöver “satsa pengar för att senare kunna spara”. Det kan nämnas att de styrande har avsatt exakt denna summa, 9,8 milj, på “kommungemensamma satsningar på barn och unga”. (Se “De styrandes budgetförslag (1/2)”.) De styrande tänker att fler nämnder ska vara involverade i arbetet, inte bara socialnämnden.

Vilka resurser tänker då de styrande partierna med socialdemokraterna i spetsen, som till och med har halva namnet gemensamt, tillföra socialnämnden? Nämnden får en del statsbidrag, lite drygt 3 milj kr på grund av en uppjustering av statsbidragen och 1,2 milj till skyddat boende för våldsutsatta barn och vuxna. Från kommunens pengapåse får nämnden 700.000 kr till arbetsskor samt ytterligare 6 milj kr till nämndens förfogande.

Det blir ett ekonomiskt tufft år för socialnämnden, nästa år också.

Valnämnden

För 2026 föreslår de styrande att valnämnden ska få 3.563 tkr eftersom det är ett valår. 2,8 milj av pengarna är tillfälliga och kommunen får dessutom ett statsbidrag på 1 mkr.

Överförmyndarnämnden

Den sista av kommunens nämnder är överförmyndarnämnden. Nämnden har behov av ytterligare personal och önskar pengar till en halv tjänst. Det får inte nämnden enligt de styrandes budgetförslag. Överförmyndarnämnden får sammanlagt lite drygt 6 milj kr för år 2026.

Övrigt

De styrande partierna har formulerat ett antal uppdrag till nämnderna och förvaltningarna. De flesta uppdragen ska utföras “inom ram”, dvs det kommer inga extra pengar. Men det finns några uppdrag som ska få lite pengar. Uppdraget att “Genomföra Handlingsprogrammet för förebyggande arbete för barn och unga, och leda implementeringen av nya socialtjänstlagen, avseende samma målgrupp” får 500.000 kr. Samma summa, 500.000 kr, går till uppdraget “sysselsättningsåtgärd med fokus på målgruppen personer med funktionsnedsättning”.

De styrande partierna budgeterar ett resultat för året (2026) på 10 milj kr. Det finansiella målet för “årets resultat” är att resultatet bör uppgå till minst 2 % av skatter och generella statsbidrag. Det motsvarar ett resultat på ungefär 66 milj kr. (10 milj kr är 0,3%.) Men då ska man också komma ihåg att de styrande har avsatt 20 milj kr till “driftkostnader som följer av framtida investeringar”. Det är en stor post till kostnader som inte finns nästa år. (Se “De styrandes budgetförslag (1/2)”.) 

Det finns en liten passus i budgetförslaget från Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet som kan vara värd att återge som en avslutning på denna redovisning:

“Vid väsentligt försämrade ekonomiska förutsättningar kan det bli nödvändigt att använda resultatutjämningsreserven eller resultatreserven. Kommunstyrelsen har då att lyfta frågan till kommunfullmäktige i ett särskilt ärende.”

Om tid medges ska jag presentera de andra partiernas budgetförslag också.

==

Blogginlägg i denna ”serie”:

Kategorier:Budget 2026, Centerpartiet, KD, MP, S

De styrandes budgetförslag (1/2)

10 juni, 2025 1 kommentar

Den 18 juni ska Vänersborgs kommunfullmäktige fatta årets viktigaste beslut. Det handlar om “MRP 2026-2028”. Det är helt enkelt budgeten för nästa år, och en investeringsplan som sträcker sig fram till 2028.

De styrande partiernas budgetförslag är det som gäller som huvudförslag. Förslaget fick majoritet i kommunstyrelsen. (Alla andra partier röstade på sina egna förslag – se “KS (4/6): I taxornas tecken”.) De styrande partierna i Vänersborgs kommun är Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet.

Redan i februari syntes tydliga konturer av hur de styrande partiernas budgetförslag skulle te sig. Då fastställdes budgetanvisningarna, ”budgetramarna”, till nämnderna inför budgetarbetet 2026. Anvisningarna innebar att nämnderna utifrån dessa “ramar” skulle lägga en budget för nästa år. (Se “Kommunstyrelsens beslut (26/2)”.)

Budgetanvisningarna angav vilken ekonomisk tilldelning som de olika nämnderna kunde förvänta sig för nästa år, 2026. Som vanligt var budgetanvisningarna en slags råkopia eller framskrivning av den budget som gäller i år. (Som i sin tur var en “råkopia” från budgeten året innan osv.) Det skarpa förslag som de styrande partierna har utarbetat inför budgetbeslut utgår från detta förslag med vissa justeringar.

Budgetanvisningarna liksom budgetförslaget till kommunfullmäktige i juni innehåller en hel del annat än pengar. Det finns mycket text och tabeller… Det handlar om ekonomiska analyser, omvärldsbevakning, finansiella mål, inriktningsmål, ambitionsnivåer, koppling till Agenda 2030 osv. I detta inlägg fokuserar jag på tilldelningen av pengar till nämnderna.

Men först några ord om inledningen till de styrandes budgetförslag. Förslaget börjar nämligen med en “politisk kommentar”:

 “Vi i de styrande partierna är enade i en politisk inriktning som handlar om fokus på att barn och unga skall ges så goda förutsättningar som möjligt att få en bra start i livet och möjligheter till ett bra liv i vuxenålder. Därför fortsätter vi satsningen i denna MRP genom nya uppdrag.”

Och texten fortsätter:

“Kommunen kan påverka barns uppväxtvillkor genom förskola, skola, socialtjänst, kultur och fritidsverksamhet. Detta kräver samverkan som utgår från en helhetssyn.”

Och det håller kanske de flesta partierna med om, i varje fall Vänsterpartiet.

De styrande menar att dessa ambitioner kompletteras med implementeringen av den nya socialtjänstlagen. Den nya lagen handlar om, förutom grupper som redan har insatser från socialtjänsten, att förebygga så att behov av socialtjänstens insatser inte uppstår, dvs arbetet ska ske inte bara på individ och gruppnivå utan också på samhällsnivå. Och fortfarande är det lätt för en vänsterpartist att hålla med. Men sedan gör den krassa verkligheten sig påmind:

“Till sist, vi ska klara ekonomin och välfärden i en svår tid. Den ekonomiska situationen kommer att vara svår framöver. Därför måste vi både prioritera mellan utgifterna och föra en politik som tar ansvar för kommunens ekonomi och en välfärd av god kvalitet.”

Och här ser vi direkt att de fina orden om barn och unga krockar med ekonomiska målsättningar. Och här kommer då självklart politiska prioriteringar in, där partierna helt enkelt prioriterar olika…

Hur fördelar då de styrande partierna kommunens ekonomiska resurser?

Alla nämnder

För alla nämnder gäller att personalomkostnadspålägget (PO) justeras upp från 40,24 % till 40,66 %. Även internräntan justeras upp från 2,5% till 2,75%. Det innebär att nämndernas kostnader för internränta och internhyror ökar. Båda dessa förändringar är för nämnderna dock ett “nollsummespel”. Nämnderna kompenseras nämligen för höjningarna genom att respektive nämndsbudget justeras upp med motsvarande belopp. Det blir dock dyrare för nämnderna med nya investeringar. Nämnderna kompenseras också för lönehöjningar. Det avsätts sammanlagt 161 milj kr “centralt” för att täcka löneavtalen för 2025 och 2026.

En nyhet för i år är en ambition om att kommunens inköp ska bli effektivare, dvs billigare. Två tjänster ska tillsättas “centralt” (kommunstyrelseförvaltningen) för att se till detta. Nämnderna ska betala tjänsterna genom att budgetramarna justeras ned med sammanlagt 1,65 milj kr. I gengäld räknar de styrande med att de billigare inköpen kommer att spara pengar för nämnderna. Det återstår dock att se.

Barn- och utbildningsnämnden

I budgetförslaget tilldelas barn- och utbildningsnämnden en budgetram för 2026 på 1.027.109 tkr (tkr=tusen kr), dvs drygt 1 miljard. Då är alltså ovanstående förändringar, t ex internränta, PO och effektivare inköp, inräknade i den föreslagna budgeten. Det innebär att:

“barn- och utbildningsnämndens budgetram 2026 utökas med sammanlagt 5.008 tkr.”

Det tillfälliga anslaget på 1 milj kr för kvalitetshöjande arbete för att uppnå gymnasiebehörighet har tagits bort från årets budget, men statsbidrag på drygt 0,5 milj är inräknat.

Antalet barn och elever förväntas minska de kommande åren, samtidigt som barn- och elevpengen är oförändrad. De styrande, liksom barn- och utbildningsnämnden, räknar då med att medel ska frigöras som kan användas för att genomföra en satsning på tidiga insatser i förskolan, att utöka vistelsetiden från 15 till 25 timmar för barn 3-5 år i allmän förskola och göra insatskoordinatorn till en permanent resurs inom förskolan.

Jag är dock tveksam till om barn- och utbildningsnämnden ska kunna “frigöra medel”. Nämnden skriver, vilket också återges i de styrandes budgetförslag:

“Det blir färre barn och elever på enheterna vilket i sin tur innebär att enheterna får en lägre budget. Därmed behöver kostnaderna minskas, alltså måste personalstyrkan minskas på enheterna.”

Minskningen av antalet barn och elever innebär, anser barn- och utbildningsnämnden och de styrande, att det blir möjligt att säga upp moduler och andra externa lokaler och att dra ner på centrala tjänster. Vi får se. (För mer information om BUN – se vidare i blogginläggen “BUN: Budget 2026 (1/2)” och “BUN: Budget 2026 (2/2)”.)

Byggnadsnämnden

Det är inte så mycket att säga om byggnadsnämnden. Nämnden får ett tillskott på 120.000 kr för PO mm och får sammanlagt en budget på knappt 20 milj kr (19.873 tkr). Byggnadsnämnden kommer eventuellt att besluta om indexjustering av timtaxan, från 1 januari 2026, men det blir i så fall ett särskilt ärende.

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige får på grund av inflationsuppräkningen 13.000 kr extra och budgeten 2026 föreslås bli fastställd till ca 2,7 milj kr (2.669 tkr). (Fullmäktige får vad jag förstår lite lägre kostnader när det bara finns 5 av ursprungliga 10 ledamöter från SD kvar, och inga ersättare mot tidigare 5…)

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen, som är en “speciell nämnd”, föreslås få en budget 2026 på 516 milj kr. Kommunstyrelseförvaltningens egen verksamhet upptar endast ca 21% av budgeten. En stor del av kommunstyrelsens budgetanslag går till Kunskapsförbundet Väst (KFV). Kunskapsförbundet tillförs nästa år 149.000 kr “extra” för:

“utökade verksamheter inom Kunskapsförbundets ansvarsområde, till följd av statens justeringar i de generella statsbidragen/statsbidragspåsen.”

De styrande har infört en ny post, som sägs ha funnits tidigare någon gång i kommunens historia:

“driftkostnader som följer av framtida investeringar”

Det avsätts alltså en stor summa pengar till kostnader som inte finns nästa år, som en slags buffert. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) uttryckte det:

”Utökning av budgetramen utan att ha kostnaden”

Och det är ingen liten summa vi pratar om – 20 miljoner kronor. Det tycks vara en slags fondering men det har dementerats. Det skulle snarast ses som “pengar för oförutsedda utgifter”.

De styrande partierna satsar 9,8 milj kr på “kommungemensamma satsningar på barn och unga”. Det är säkerligen dessa pengar som avses när det i den inledande politiska kommentaren talas om att budgeten fokuserar på barn och unga. De styrande tänker sig att det är en satsning på ett förebyggande arbete för att t ex få ner kostnaderna för placeringar av unga i socialnämndens “regi”.

De styrande, inklusive Miljöpartiet, vill satsa 1 milj kr på flygplatsen. Det är utöver de pengar till flygplatsen som kommunstyrelsen fattade beslut om på sitt senaste sammanträde. (Se “KS (4/6): I taxornas tecken”.)

En annan satsning, som säkerligen också kommer att diskuteras, är att 450.000 kr avsätts till en:

“tjänst för utveckling av stadskärnan”

Stadskärnan är i singular, dvs det handlar enbart om Vänersborgs stads stadskärna…

Slutligen utökas kommunstyrelsens anslag för oförutsett med 350.000 kr och blir totalt ca 9,6 milj kr (9.594 tkr). Motiveringen till denna reservpott är bland annat att:

”det måste finnas ett handlingsutrymme för t ex KFV.”

Det finns fler nämnder som måste få pengar, men mer om det i del 2.

Fortsättningen följer i inlägget ”De styrandes budgetförslag (2/2)”.

==

Blogginlägg i denna ”serie”:

Kategorier:Budget 2026, Centerpartiet, KD, MP, S

Tråkig nyhet från Blåsut

8 juni, 2025 1 kommentar

Den uppgift som jag fick för drygt en vecka sedan och som jag återgav i ett tidigare blogginlägg var fel. Det var en missuppfattning. (Se “Grannarna på Blåsut överklagar (2) + Nyhet”.)

Tyvärr…

Länsstyrelsen hade i och för sig fattat beslut om den inhibering som grannarna runt “Blåsut Höjd” hade yrkat i sitt överklagande. Men beslutet var inte positivt för de boende, tvärtom. Beslutet den 28 maj löd:

“Länsstyrelsen avslår yrkandet om inhibition.”

Det handlar alltså om det bygglov vid Rostvägen i Blåsut, på fastigheten Blåsut 2:18, som beviljades av byggnadsnämnden den 7 april 2025. (Se “Bygglov beviljat på Blåsut (1)”.) Länsstyrelsens avslagsbeslut betyder, när det vinner laga kraft efter tre veckor, att det är fritt fram att börja hugga ner skogen och spränga bort berget.

Grannarna har dock möjlighet att överklaga Länsstyrelsens beslut till Mark- och miljödomstolen innan det vinner laga kraft. Gör de det så måste Babak Salahi, VD för bostadsföretaget Nova Nord AB, avvakta med att påbörja exploateringen för de planerade fem (5) flerbostadshusen med 24 lägenheter.

I Länsstyrelsens avslagsbeslut beskrivs ärendet genom att byggnadsnämndens beskrivning av hela ärendet återges liksom grannarnas överklagan. Länsstyrelsen har i stort sett kopierat och klistrat, dock utan några bilder eller fotografier. Beskrivningen är på 26 sidor. Sedan följer Länsstyrelsens motivering till sitt beslut.

Länsstyrelsen skriver:

“Inhibitionsfrågor bör bedömas med ledning av hur sannolikt det är att överklagandet kommer att bifallas, vilken betydelse det kan ha för klaganden att ikraftträdandet skjuts upp i väntan på den slutliga prövningen, och om det finns några motstående intressen som talar för ett omedelbart ikraftträdande. För att klarlägga hur sannolikt det är att överklagandet kommer att bifallas måste man göra en preliminär bedömning av sakfrågan.”

 Och visst, det är så det går till och det är helt ok. Men så kommer det tråkiga och tragiska beskedet från Länsstyrelsen:

“På i ärendet föreliggande utredning bedömer Länsstyrelsen att det inte har framkommit skäl att inhibera nämndens beslut. Mot bakgrund av detta avslår Länsstyrelsen yrkandet om inhibition.”

Det betyder alltså att Länsstyrelsens “preliminära bedömning av sakfrågan” är att hela överklagandet kommer att avslås. Det ska dock noteras att det trots allt är en “preliminär bedömning” och att det senare ska ske en slutlig prövning av det överklagade beslutet.

Men hoppet om att överklagan ska bifallas och att Länsstyrelsen ska upphäva byggnadsnämndens beslut har blivit betydligt mindre…

Det finns alltså möjligheter för grannarna att överklaga, både beslutet att inte bifalla yrkandet om inhibering och sedan det slutliga beslutet om bygglovet i sin helhet. Besluten kan alltså överklagas till först Mark- och miljödomstolen (MMD) och senare även till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD).

Om Länsstyrelsens avslag av grannarnas överklagan om inhibering vinner laga kraft kan således Babak Salahi, VD för bostadsföretaget Nova Nord AB, starta exploateringen. Men det blir i så fall på egen risk. Enligt Plan- och bygglagen kan kommunen kräva både skadestånd och att “Blåsut Höjd” ska återställas (se PBL 11 kap. 20 §) om Länsstyrelsen eller MMD, eller MÖD, senare upphäver hela bygglovet. Det skulle i så fall kunna bli mycket kostsamt för Nova Nord AB om de börjar exploateringen innan eventuella överklaganden är färdigbehandlade.

Det finns alltså betydande risker med att starta exploateringen innan det slutliga beslutet och det gäller kanske i lika hög grad de som eventuellt tänker köpa en bostadsrätt på det framtida “Blåsut Höjd”. Vad händer om de köper en lägenhet för mellan 1,8 milj kr och 2,6 milj? Får de då tillbaka pengarna om bygglovet avslås? Tänk om byggföretaget går i konkurs?

Det är inte säkert att köparna får några pengar tillbaka. Naturligtvis kan det skrivas avtal och kontrakt mellan köpare och säljare, och självklart kan det vara endast en handpenning som erlagts i förväg, men… Det kan likväl uppstå komplexa rättsliga och ekonomiska problem som skulle kunna sluta med att bostadsköpare inte får tillbaka de pengar de lagt ut. Konsumentskyddet för köpare har fått kritik för att vara ganska bristfälligt i Sverige.

Lägenheterna på det framtida bostadsområdet ligger ute på Hemnet (se “Blåsut Höjd”) och LF Fastighetsförmedling (se “Blåsut Höjd – Dina bostadsdrömmar börjar på höjden!”). Lägenheterna har legat ute för försäljning ett bra tag nu, enligt uppgift i nästan ett år, men ännu har ingen köpt någon. Alla lägenheter är fortfarande till salu. Att lägenheterna har varit ute på bostadsmarknaden en längre tid tyder på, tänker jag, att Babak Salahi har fått någon typ av förhandsbesked från någon i kommunen att visst kommer han att få bygga i Blåsut… Men inte skulle väl någon politiker kunna ge ett sådant besked…?

Slutligen undrar jag hur det kommer sig att Länsstyrelsen alltid tycks ha samma åsikter i “byggärenden” som Vänersborgs byggnadsförvaltning? Är det för att det sitter experter på båda ställena? Kanske, men ibland undrar jag om det är så. Det har även andra frågat sig som har haft att göra med Länsstyrelsen i Vänersborg. (Se “Är Länsstyrelsen objektiv?”.)

Det är tydligen också saker på gång när det gäller länsstyrelsernas roll som instans i sådana här frågor. Regeringen har vad jag förstår lagt förslag om att ge kommunerna ökat ansvar för bygglovs- och strandskyddsfrågor, vilket skulle innebära att länsstyrelserna får en mindre roll i överprövningen av sådana beslut.

Till sist.

Det verkar som om grannarna på Rostvägen tänker överklaga Länsstyrelsens beslut om att avslå yrkandet om inhibition. I så fall får vi se vad MMD (Mark- och miljödomstolen) i Vänersborg kommer fram till. MMD håller för övrigt till i samma byggnad som Länsstyrelsen… Det gör dock inte MÖD (Mark- och miljööverdomstolen).

PS. Väldigt snabbt efter publiceringen fick jag ett mejl från en bloggläsare. Hen skrev bland annat:

”Ungt bolag och ekonomin är svag. Det kräver sålda lägenheter innan de ens kan skriva kontrakt med utförare, och köpa material, företaget har helt enkelt inga pengar att bygga för. Enstaka sålda räcker inte till byggstart, och en förening måste bildas, och den kan inte ta alla kostnader för osålda lägenheter, eftersom det hamnar på månadsavgiften för enskilda boende. Byggföretaget har inte ekonomi att stå för osålda tills de säljs. De som inte köpt lägenhet än, har nog gjort ett klokt val, de kanske redan har gjort den ekonomiska analysen.”

PPS. Läs mer om Rostvägen – ”MMD avslår Rostvägens överklagande”.

==

Blogginlägg om byggnadsplanerna vid Rostvägen på Blåsut:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Länsstyrelsen, miljö, Nyheter och politik, Rostvägen Blåsut

På måndag avslutar BUN terminen

7 juni, 2025 Lämna en kommentar

På måndag, den 9 juni, har barn- och utbildningsnämnden (BUN) sitt sista sammanträde innan sommaruppehållet. Det är relativt många sidor i underlaget, 409 sidor, men det är ’”bara” 11 ärenden:

Det blir som framgår av dagordningen ett tämligen stillsamt möte. Ordförande Bo Carlsson (C) kommer inte ha något större besvär med att leda diskussionerna. Inte denna gång heller får jag väl tillägga. Det brukar gå lugnt till på BUN:s sammanträden.

Det är som vanligt en månadsuppföljning. Denna gång får vi lära oss att ”överskottet” för januari-maj ligger på drygt 8 milj kr, men det är så det brukar vara. Årsprognosen för 2025 ligger på “plus/minus noll”. Det kommer större kostnader senare som t ex semesterlöner.

Det märks att kommunen, liksom övriga Sverige, är inne i en barn- och elevminskning.

“Barnomsorgsplatser finansierade av Vänersborgs kommun” ligger på 2.223 barn. Det är 17 färre än i maj förra året. BUN har budgeterat för 2.093 barn på helåret, men det brukar alltid vara fler barn på våren.

“Skolbarnomsorgsplatser finansierade av Vänersborgs kommun” ligger på 1.658 elever. Det är faktiskt samma som i maj förra året. Det beräknas att genomsnittet för året ska hamna på 1.635 elever.

Det gick i maj 4.656 elever i förskoleklass och grundskola, “finansierade av Vänersborgs kommun”. Det var 73 elever färre än maj förra året. Budgeteringen ligger på i snitt 4.679 elever.

I den anpassade grundskolan gick det 97 elever. Det är 14 elever fler än maj förra året. Budgeten för året ligger på 101 elever. Den anpassade grundskolan ökar alltså i antal elever.

BUN ska lämna ett svar i samrådet om en “Ändring av detaljplan för Vänerparken”. Det är ingen större ändring av planen och byggnadsförvaltningen har tagit hänsyn till nämndens behov. Inom detaljplanens område ligger nämligen, just nu, tre förskolor – förskolorna Vänerparken 23, Vänerparken 25 och även Vänerparken 21 som tillfälligt används eftersom Skördegatans förskola är evakuerad till följd av pågående tillbyggnadsprojekt.

Den nya detaljplanen tar hänsyn till utemiljön som grönytor och parkmiljöer (det ser till och med ut som om det kan bli större ytor) och antalet parkeringsplatser för hämtning och lämning. Svaret från BUN blir därför:

“Barn- och utbildningsnämnden har inget att erinra mot planförslaget som fortsatt möjliggör förskoleverksamhet i planområdet.”

BUN har uppdragit åt förvaltningen att genomföra en förstudie angående förskoleplatser i Öxnered, Blåsut, Väne-Ryr och centrala Vänersborg. Förslaget är att förstudien avslutas eftersom:

“behovet av förskoleplatser vidare utreds som del i förvaltningens översyn av förskol- och grundskolorganisationen.”

Detta förklaras mot bakgrund av prognoser om minskade barn- och elevantal. Förvaltningen behöver utreda behovet av förskoleplatser i en helhet. Det har också en viss betydelse att samhällsbyggnadsnämnden inte har gått vidare med användningen av lokalerna på Norra skolan.

BUN ska också svara på en remiss om “långsiktig strategi för kommunens simhallar”. Bakgrunden är att Vattenpalatsets fastighetsägare, Intea Fastigheter AB, är klar med en utredning som har utförts på uppdrag av Vänersborgs kommun. Utredningen har tagit fram ett förslag på hur Vattenpalatset kan byggas ut. (Se TTELA “Färska bilder: Så här kan Vattenpalatset i Vänersborg byggas ut”.)

BUN ska enbart svara utifrån sitt eget intresse och behov: 

“Barn- och utbildningsnämnden anser att den föreslagna inriktningen att bibehålla och utveckla simbassängsverksamhet vid Vattenpalatset och Brålandabadet skulle vara gynnsam för nämndens verksamheter och de elever som får simundervisning där.”

Förvaltningen återger dock i underlaget för en del av synpunkterna som lämnades i en enkät om vad stängningen av Hallevibadet har medfört.

“Förändringen påverkade dock verksamheterna negativt genom att skolans simundervisning krävde mer planeringstid och tillgänglighet försämrades genom att fler busstransporter krävdes för att transportera elever till Vattenpalatset. Det medförde högre kostnader för simundervisning för de skolor som tidigare nyttjade Hallevibadet. Verksamheter lyfte också fram farhågor gällande minskad säkerhet då överblicken över eleverna upplevdes minska i Vattenpalatset jämfört med Hallevibadet. Mindre mängdträning för eleverna framhölls också som en konsekvens av förändringen, med risk för minskad simkunskap hos eleverna.”

Förvaltningens svar på enkäten ifråga redogjorde jag för i ett inlägg för ett tag sedan – se “Följder av Hallevibadets stängning”. Det ska dock sägas tydligt, att Vattenpalatset har gjort allt de har kunnat för att ta emot alla elever och gett dem bra simundervisning. Utan Vattenpalatset vet jag inte hur simundervisningen i skolorna skulle ha lösts. Men visst är saknaden av Hallevibadet stort…

BUN ska också svara på en remiss om en informationshanteringsplan. Planen ska revideras på kommunstyrelseförvaltningens initiativ.

Underlaget består av över hundra sidor tabeller och jag måste erkänna att jag inte har en aning om vad ärendet egentligen handlar om… Och undrar lite stillsamt hur vi politiker ska kunna fatta beslut om en sådan här plan. Det ser ut som om det är en ren förvaltningsangelägenhet.

Nämnden ska också få information om “anmälningar om kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier”. Det har nämnden efterfrågat och det ska bli en intressant föredragning. Det har dock inte skickats ut något underlag i ärendet.

Som vanligt avslutas mötet med förvaltningschefens och ordförandes information. Vad som ska tas upp får inte nämnden reda på förrän på sammanträdet.

Sedan ska BUN ta ett välförtjänt sommarlov.

Kategorier:bad, BUN 2025

KS (4/6): I taxornas tecken

5 juni, 2025 Lämna en kommentar

Jo då, det tillkom ett antal informationspunkter på gårdagens sammanträde med kommunstyrelsen. (Se “KS imorgon med budgetförslagen”.)

Politikerna i styrelsen fick lyssna på föredragningar om “planuppdrag Brålanda stationsområde”, “Delårsrapport april 2024”, “Revidering av avfallstaxa för 2026”, “Höjning av VA-taxa för 2026”, “Revidering av timtaxa K inom miljö- och hälsoskyddsnämndens område”, “Taxa enligt lag om sprängämnesprekursorer”, “Taxa enligt lag om åtgärder mot förorening av fartyg”, “Revidering av taxor för upplåtelse av offentlig plats”, “Rapportering för 2024 – Samordningsgruppen för miljö och klimat” och “Information om förslag till handlingsplan för svenskt näringslivsprogram”.

Jag ser framför mig hur många politiker bannar ödet för att de inte sitter i KS…

Informationsdelen av sammanträdet slutade inte förrän vid 14-tiden, med avbrott för en välbehövlig lunchrast. Men då hade KS även informerats om de styrande partiernas förslag till Mål- och resursplan 2026-2028, som innehåller budgeten för nästa år. Den tänkte jag beskriva i ett senare inlägg.

Under denna informationspunkt bereddes även övriga partier tid att presentera sina budgetförslag. Tystnaden sänkte sig då över konferensrummet. Moderaternas kommunalråd Henrik Harlitz harklade sig stillsamt och meddelade att alla skulle få en noggrann redovisning av moderaternas och liberalernas gemensamma budgetförslag om två veckor – på kommunfullmäktiges sammanträde den 18 juni. Sedan var det tyst, och eftersom ingen sa något och ordförande Augustsson (S) var beredd att gå vidare, så begärde Vänsterpartiet, dvs jag, ordet.

“Vänsterpartiets fokus är att klara välfärdsuppdraget trots regeringens begränsade resurser till kommunerna. Kommunen måste göra allt för att upprätthålla service och kvalitet inom vård, skola och omsorg. Vänsterpartiet vill inte riskera personalneddragningar. Vårt förslag innehåller också en satsning på miljöarbetet.”

Sedan blev det konkretare med mer fakta och siffror. Men även Vänsterpartiets budgetförslag sparar jag till senare.

Det var anmärkningsvärt att ingen annan presenterade sina förslag. En presentation och några väl valda ord skulle ha kunnat inbjuda till diskussioner med andra partier och kanske till och med till samarbete. Inget parti eller partikonstellation har ju majoritet i kommunfullmäktige. Tystnaden kunde tolkas som att de övriga oppositionspartierna har gett upp från början, eller som om de inte tror på sin egen budget. 

I mitt förra inlägg (se “KS imorgon med budgetförslagen”) beskrev jag flera av de ärenden som behandlades. Här redogör jag bara för vad som diskuterades och beslutades. Och på de flesta ärendena blev det varken diskussioner eller andra beslut än de som hade föreslagits av kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU).

I det förra inlägget skrev jag att jag var orsaken till en liten men viktig förändring i “Reglemente med föreskrifter om styrelsens och nämndernas arbetsformer”. Igår lyckades jag också med den fantastiska bravaden att förändra beslutet i ärende 8, “Beslut om planuppdrag för Brålanda stationsområde”. I beslutsförslaget stod det “Brålanda stationsområde i Vänersborg”. Beslutet ändrades till:

“Brålanda stationsområde i Vänersborgs kommun”

En röst på Vänsterpartiet kan betyda mycket för besluten i kommunen…

Vänsterpartiet avgjorde även en omröstning i ärendet “Medborgarförslag om “konstgräs, läktare och belysning för fotboll i Frändefors”. V:s gruppmöte beslutade att ställa sig bakom det föreslagna beslutet om avslag av medborgarförslaget. En enig kultur- och fritidsnämnd hade nämligen ställt sig bakom ett mycket välformulerat och genomtänkt yttrande som inte ville bifalla förslaget. Cecilia Prins (L) yrkade däremot att medborgarförslaget skulle bifallas delvis med en formulering som hade använts på medborgarförslagen om skateboardpark i Vänersborg – “när kommunens ekonomi tillåter”.

Medborgarförslaget avslogs, men ärendet ska slutligen avgöras av kommunfullmäktige. Kanske kan utgången bli en annan då, vi får se.

Kommunstyrelsen ställde sig bakom en försäljning av fastigheten Hantverkaren 25 på Holmängens industriområde. Jag ställde en fråga om bostadshyresgästerna. Svaret från ordförande Augustsson var att besittningsrätten är stark och den gäller även vid, och efter, försäljning.

Revidering av avfallsföreskrifterna antogs. Vid informationen (om taxor på förmiddagens information) ställdes frågor om facken i sopkärlen. Enhetschef Niclas Janflod tycktes inte vara helt oförberedd på frågorna. Uppdelningen av de olika facken hade med statliga bidrag att göra och krav på tömningsintervaller. Det var vad jag förstod en av anledningarna till att restavfallet bara skulle tömmas en gång i månaden. Han hade dessutom egen erfarenhet av att det skulle fungera, dvs att facket var tillräckligt stort för att rymma barnblöjor för en månad. Jag har också erfarenhet, barnbarn i Värnamo som har haft detta sophanteringssystem i omkring 10 år. Min erfarenhet var dock inte riktigt densamma. Det ska dock finnas möjlighet att hyra ytterligare ett sopkärl för restavfall om det krävdes.

Ombyggnationen, “uppdateringen”, av Skräcklans vattenverk blir dyrare än beräknat. Jag ställde frågan hur KS kan godkänna att tilldelade investeringspengar har använts till förbättringar av arbetsmiljön, omklädningsrum och vistelseutrymmen för personalen. Dessa förbättringar ingick nämligen inte i investeringen utan hade tydligen skett på “eget initiativ”. Det var en känslig fråga som hade diskuterats även på KSAU visade det sig. Det var liksom inget att göra åt nu, “gjort var gjort”, typ. Jag undrade om denna hantering var prejudicerande. Det skulle den naturligtvis inte bli…

Jag undrar vad som hade hänt om social- eller barn- och utbildningsnämnden hade gjort likadant…

När pengarna till Fyrstads Flygplats AB skulle behandlas blev åldermannen Bo Carlsson (C) ordförande. Ordförande Augustsson (S) och vice ordförande Harlitz (M) var jäviga i frågan och vice ordförande Andersson (C) hade lämnat sammanträdet.

Vänsterpartiet är av miljöskäl emot flygplatsen. Dessutom kostar flygplatsen allt mer pengar, ganska mycket mer pengar. (Se “KS imorgon med budgetförslagen”.)  Vänsterpartiet yrkade avslag.

Anna-Karin Sandberg (MP) höll med V (fast det sa hon inte uttryckligen), men lade ner sin röst. Hon tillhör ju de styrande partierna, som tillsammans med M+L+SD, är positiva till flygplatsen. Sandberg skickade dock med en brasklapp. Det är inte omöjligt att MP röstar nej till flygplatsen i kommunfullmäktige.

Jag begärde votering. Det blev 12-1. MP och MBP avstod från att rösta.

Sedan var det taxorna…

VA-taxan var först. Jag ställde frågan varför en obebyggd fastighet ska betala full anläggningsavgift. Jag fick inget konkret svar, bara att avgiften hade funnits med även i tidigare taxa. Taxan ska beslutas i KF.

Det blev en lång och mycket meningslös diskussion om timtaxa K inom miljö- och hälsoskyddsnämndens område.

Det var en lång föredragning om denna taxa på förmiddagen. Det hjälpte föga. Harlitz (M) och Eckerbom Wendel (M) hade synpunkter på beslutet om dels taxans storlek (att den stod med i beslutet överhuvudtaget) och framför allt om indexregleringen. Kommunfullmäktige hade år 2020 nämligen redan fattat ett beslut om att Miljö- och hälsoskyddsnämnden kunde höja taxan enligt index utan att gå till fullmäktige. Och 2023 hade KF tagit ett nytt beslut om taxan utan att indexuppräkningen nämndes. Det handlade då om att fler områden skulle ingå i taxa K. Moderaterna menade därför att KF inte skulle besluta något denna gång om indexuppräkningen eftersom det redan hade fattats ett beslut.

Ordförande Augustsson lät diskussionen pågå trots att det egentligen bara blev upprepningar av argument. Augustsson var antagligen mån om att beslutet skulle bli formellt riktigt och en jurist kallades återigen till sammanträdet. Den fortsatta diskussionen blev ganska tröttsam.

“Jag zoomar ut nu.”

Sa en av ledamöterna.

Augustsson hävdade att oavsett tidigare beslut kunde kommunfullmäktige fatta ett nytt beslut – och det skulle innebära att båda de tidigare besluten blev upphävda. Och sedan skulle det nya beslutet innefatta allt.

Augustsson sa efter bortåt en halvtimme till Harlitz och Eckerbom Wendel att lägga ett yrkande och så fick det bli votering. Och det gjorde M.

Yrkandet avslogs efter acklamation. Och ledamoten ovan zoomade in igen…

När det gällde en annan taxa, “Revidering av taxor för upplåtelse av offentlig plats” avstod M+L+MBP att delta i beslutet. Det blev dock ingen diskussion, utan partierna skulle återkomma i fullmäktige. Jag tror att i varje fall MBP ville se en lägre taxa för att stimulera handlare att komma till centrum med sina marknadsstånd. Så att centrum blev mer levande.

Initiativärendet från Cecilia Prins om “Barn och ungas inflytande i Vänersborg och kommunalpolitiken” utgick från dagordningen och skulle tas upp på nästa KS (i höst). Prins vill att elever ska få delta på KS-sammanträdena några gånger per år. Det var i varje fall tur att inga elever deltog på gårdagens sammanträde – med tanke på taxe-diskussionen. Då hade de aldrig velat bli politiskt aktiva.

Kl 15.30 avslutade ordförande Augustsson sammanträdet och samtliga ledamöter och ersättare “zoomade ut”.

Kategorier:Budget 2026, Frändefors, KS 2025, taxor och avgifter

KS imorgon med budgetförslagen

3 juni, 2025 Lämna en kommentar

Imorgon onsdag den 4 juni har kommunstyrelsen (KS) sitt sista sammanträde innan sommaruppehållet.

Det är ett digert underlag för politikerna att läsa, 1.231 sidor. I ärlighetens namn är det flera sidor som är identiska. Det blir så när ett ärendes gång från förslag till beslut, via beredning i olika nämnder, kommer till KS. Alla ”papper” ska med. Och sedan blir det likadant i kommunfullmäktige (KF). Alla ärenden i KF kommer ju från kommunstyrelsen (med vissa få undantag).

Sedan är det flera ärenden som är väldigt “formella” och det kan räcka att läsa sammanfattningen och/eller den “fördjupade sammanfattningen” som finns i varje ärende – en service från tjänstepersonerna. Det finns ovanligt många sådana ärenden denna gång.  (Kallelsen och handlingarna kan laddas ned från kommunens hemsida, klicka här. Notera att filen är på hela 247 Mb.)

Dagordningen har följande utseende:

Det tycks inte finnas några informationspunkter denna gång. Men med anledning av att samhällsbyggnadsnämndens och byggnadsnämndens båda presidier har bjudits in till sammanträdet för att kunna ta del av “inledande informationspunkt om planuppdrag för Brålanda stationsområde”, så antar jag att det inte är en alltför vild gissning att någon ska informera om detta…

Sedan informerar ju alltid kommunalråden om vad de har gjort sedan senast. De har denna gång varit med om flera intressanta möten och spännande besök. Ordförande Benny Augustsson (S) har t ex varit i Italien några dagar, det var med SERN. Vice ordförandena Mats Andersson (C) och Henrik Harlitz (M) var istället på Röda Korsets hus och samtalade med bostadslösa.

Punkt 5 “Mål- och resursplan 2026-2028” är sammanträdets stora ärende, men samtidigt kanske inte så stort som flera kan ha anledning att tro. Partierna kommer antagligen att som vanligt redogöra tämligen kortfattat för sina förslag, de finns ju skriftligt. Det blir kanske några frågor och kritiska kommentarer. Men det brukar sällan bli några större diskussioner. Partierna väntar med dem till kommunfullmäktiges sammanträde om två veckor. Det mötet sänds ju på kommunens webb-TV och det finns åhörare och media på plats… 

I handlingarna, som kan laddas ner från kommunens hemsida (se ovan), medföljer endast budgetförslagen från de styrande partierna (S+C+KD+MP), Medborgarpartiet och Vänsterpartiet. M+L lämnade in sitt gemensamma förslag i början av denna vecka så det får KS-ledamöterna hämta i den numera kända digitala plattformen för hantering av dokument – Netpublicator. (Se “KF (21/5): Debatt om Lidells avsägelse”.)

Sverigedemokraternas budgetförslag kom idag, ännu senare än förslaget från M+L. Men SD har väl haft mycket annat att tänka på den senaste tiden. Det har ju skett några uppmärksammade avhopp från partiet . (Se TTELA “SD-politiker i Vänersborg avgår efter Hells Angels-avslöjande”.) I diariet såg jag för övrigt att Ola Wesley (SD) avsäger sig alla politiska uppdrag från och med den 1 juli. Wesley flyttar till Trollhättan och det innebär att SD resten av mandatperioden endast har 5 ledamöter och 0 ersättare på plats i KF – från att ha varit 10 ordinarie ledamöter och 5 ersättare efter valet 2022… (Se Vänsterpartiet “Tre budgetbeslut – alla i mitten av juni”.)

Som vanligt tänkte jag försöka att hinna med att redogöra för de olika partiernas och partikonstellationernas budgetförslag innan kommunfullmäktige den 18 juni. (Det går dock att ladda ner Vänsterpartiets budgetförslag redan nu, “Vänsterpartiets förslag till MRP 2026-2028”.)

Delårsrapporten för april ska behandlas. 

Denna gång finns det inga olikfärgade ploppar om hur de förväntade resultaten har uppnåtts. De kommer i samband med nästa delårsrapport, för augusti. Däremot innehåller rapporten en sammanfattning av hur inriktningsmålen infrias och om kommunen uppnått sina finansiella mål.

Alla riktade uppdrag “följer tidsplanen”, utom ett. Angående “ökad gymnasiebehörighet” står det:

“Utifrån tilldelade medel för uppdraget 2025 har rektorerna sett över sina organisationer och riktat ytterligare resurser till årskurs 9. Nuvarande bedömning är att de uppsatta målen inte nås under 2025…”

Kommunfullmäktiges pengar har inte räckt… Och trots att rektorerna har fördelat om resurser från andra elever till eleverna i åk 9 så nås alltså inte målet, även om eleverna har förbättrat sina resultat, och kanske gör så än mer under resten av terminen. Vill kommunen verkligen nå sina mål måste också tillräckligt med pengar sättas av… Det räcker inte med fina formuleringar i olika dokument.

Kommunen redovisar ett positivt delårsresultat. Resultatet till och med april är +71 milj kr. Det prognostiserade resultatet för hela året uppgår dock fortfarande till 31 milj, dvs det budgeterat resultatet. Ekonomiavdelningen vill inte, kan inte, ta ut något i förskott, men visst ser kommunens ekonomi ljusare ut än befarat? Det kan nämnas att dessa siffror för kommunen som helhet gäller trots att socialnämnden prognostiserar ett underskott på 43,9 milj kr.

Investeringsbudgeten för 2025 är 616 milj kr. Det visar sig att nämnderna prognostiserar att investera för totalt 519 milj, vilket är nästan 100 milj kr lägre än beräknat.

 En gång i våras krockade två sammanträden för denne bloggare. Barn- och utbildningsnämnden hade sammanträde, men några timmar in på mötet började ett sammanträde med budgetberedningen. Jag begav mig till budgetberedningens möte. När beredningens sammanträde var slut pågick fortfarande BUN:s möte. Jag gick därför tillbaka till BUN. Det visade sig att jag nekades att närvara på mötet. Det tyckte jag var mycket märkligt, och besökte några av kommunens jurister.

Imorgon ska KS föreslå kommunfullmäktige att besluta om följande ändring av “Reglemente med föreskrifter om styrelsens och nämndernas arbetsformer”:

“De ledamöter och ersättare som inte tjänstgör får närvara vid sammanträdet och har rätt att delta i överläggningen.”

Juridikens språk är inte alltid helt lätt att förstå, men det betyder att i ovanstående läge så skulle jag ha fått komma tillbaka till BUN:s sammanträde… Kul att man lyckas åstadkomma någon förändring i kommunens sätt att fungera.

Kommunstyrelsen ska ge byggnadsnämnden i uppdrag att:

“ta fram ett förslag till ny detaljplan för Brålanda stationsområde i Vänersborg.”

Det är ett nödvändigt steg för det kommande tågstoppet. Jag undrar bara varför man måste förtydliga att Brålanda ligger i Vänersborg. Brålandabor anser sällan att Brålanda ligger i Vänersborg, däremot i Vänersborgs kommun… Och borde det inte höra till allmänbildningen som kommuninvånare att känna till att Brålanda faktiskt gör det?

Den nya detaljplanen omfattar det röda området. Eventuellt utredningsområde markeras i gult. 

Och på tal om detaljer… Det föreslås att avfallsföreskrifterna ska revideras. 33 § ska lyda:

“Kärl med lock ska vid hämtningstillfället vara fria från snö.”

Det kan för många se ut som en detalj, men…

I broschyren “Nu inför vi hemsortering” (broschyren kan laddas ner här) ska sopkärlen vara utställda senast kl 06.00 på tömningsdagen. Det är ok, man ställer naturligtvis ut kärlen kvällen innan. Men om det snöar på natten? Ska fastighetsägarna gå upp kl 05.30 och kolla om det har snöat? Och har det snöat ska man som t ex äldre pensionär med svårigheter att röra sig, gå ut och borsta bort någon centimeter snö? Och om inte, så töms inte sopkärlet…

När man ser hur facken är sorterade i de två olika sopkärlen får man kalla kårar. Det sopkärl som innehåller restavfall ska tömmas en gång i månaden. I detta fack ska det enligt broschyren slängas bland annat blöjor, bindor, tamponger, kattsand och kondomer. Ska barnblöjor ligga en hel månad i sopkärlet varma sommardagar? Eller kanske två månader på vintern om det har snöat…? Känner kommunen till hur mycket blöjor det kan bli på en månad? Är det något som behöver tömmas oftare än annat så är det mat- och restavfall. Allt annat kan man åka till återvinningsstationen med om det krisar, eller mellanlagra i något utrymme.

Det finns ett ärende till som ingen i Vänsterpartiet i varje fall anser vara en detalj… 

Beslutsförslaget på ärende 28:

  • “Kommunfullmäktige beslutar att utöka borgensramen för Fyrstad Flygplats AB … vilket för Vänersborgs del innebär 23,8 mnkr utifrån ägarandel.”
  • “Kommunfullmäktige beslutar att utifrån kommunens ägarandel bevilja bolaget ett aktieägartillskott på 5,1 mnkr under 2025. “

Dessutom står det i underlaget att det årliga ägaranslaget, verksamhetsbidraget, behöver öka under åren 2026-2028.

I underlaget står det:

“Linjetrafiken har under året minskat något i både antalet landningar och passagerare … Fraktverksamheten har i år haft en betydlig nedgång … Det statliga beredskapsuppdraget och tillhörande beredskapsersättning från Trafikverket, är lägre än budgeterat.”

Behöver vi en flygplats i Vänersborg-Trollhättan? Som dessutom börjar bli väldigt dyr… Vill kommuninvånarna verkligen att vi ska ta pengar från vård, skola och omsorg för att lägga på – flygplatsen?

Vänsterpartiet i Vänersborg tycker inte det.

Flera ärenden handlar om Frendevi och grundskolorna i Frändefors (i Vänersborgs kommun) och skateboardpark i centralorten. Det finns anledning att så småningom följa upp dessa ärenden och se om det händer något. Det gäller på sätt och vis också kommunens miljöarbete.

Flera taxor ska höjas – VA-taxa, avfallstaxa, timtaxa K (inom miljö- och hälsoskyddsnämndens område), taxa för sprängämnesprekursorer, taxa om åtgärder mot förorening av fartyg och taxor för upplåtelse av offentlig plats.

Till sist, Cecilia Prins (L) har ett initiativärende. Det handlar om “Barn och ungas inflytande i Vänersborg och kommunalpolitiken”.

Inflytande är bra men jag tror inte att det är en bra idé att barn och unga ska vara med under kommunstyrelsens sammanträden. Det borde finnas andra sätt att ha dialog mellan politiker och barn/unga, kanske bilda ett ungdomsråd. Om det hade funnits intresse att delta på ett sammanträde så var det många, många år sedan jag såg en klass på ett sammanträde med kommunfullmäktige. KF:s sammanträden är ju offentliga. Det var en enda lärare på gymnasiet som brukade ta sin samhällskunskapsklass till KF.

Det är många ärenden på dagordningen, men om det inte tillkommer en massa informationspunkter så tror jag inte att sammanträdet ska bli så långt. Många av ärendena ska gå vidare till kommunfullmäktige.

Anm. Här kan du läsa hur sammanträdet avlöpte – ”KS (4/6): I taxornas tecken”.

Kategorier:Brålanda, Budget 2026, delårsrapport, flygplats, KS 2025, SD, sophantering

Grannarna på Blåsut överklagar (4)

1 juni, 2025 3 kommentarer

Anm. Fortsättning på inlägget “Grannarna på Blåsut överklagar (3)”.

Grannarna till de planerade husen på “Blåsut Höjd” anför även naturvärden som skäl till att Länsstyrelsen ska upphäva byggnadsnämndens bygglov. 

Fastigheten Blåsut 2:18, dvs “Blåsut Höjd”, bedöms av Vänersborgs kommun ha naturvärdesklass 4. (Enligt Miljö- och hälsoskyddsnämnden gränsar bedömningen till klass 3 – “påtagligt naturvärde”.) Enligt kommunens Naturvårdsstrategi, skriver grannarna, ska områden med denna klassning, klass 4:

“skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön med vissa särskilda undantag.”

Sakägarna (grannarna) kan i detta avsnitt till stora delar luta sig mot Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Nämnden avgav nämligen ett yttrande över bygglovsansökan, innan byggnadsnämndens beslut, där Miljö och hälsa inte tillstyrkte bygglovet:

“Kommunens antagna naturvårdsstrategi bör tillämpas avseende befintliga naturvärden. Detta innebär att exploatering och markplanering bör ske med hänsyn till konstaterade naturvärden på platsen. Detta saknas idag.”

Det finns till och med ett avsnitt i byggnadsnämndens bygglovsbeslut där Miljö- och hälsoskyddsnämndens synpunkter återges:

“Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att exploateringen är olämplig ur naturvårdssynpunkt, då den skulle orsaka betydande skada på naturmiljön genom att ta i anspråk en stor del av den naturvärdesklassade miljön. Detta skulle även leda till att en av de få kvarvarande naturmiljöerna i området försvinner.”

Sakägarkretsen anser att yttrandet från Miljö- och hälsoskyddsnämnden går i linje med den gällande detaljplanen och dess syfte. Sakägarna tycker vidare att det beviljade bygglovet brister i värdering mellan olika kritiska intressen när nämnden väljer att godkänna en bygglovsansökan som:

“visar på omfattande ingrepp i terrängen, inklusive uppfyllnad och sprängning, vilket ytterligare förstärker det bristande hänsynstagandet till platsens fysiska förutsättningar – i strid med anpassningskravet”

Anpassningskravet återfinns i PBL 2 kap 6 §:

“Vid planläggning, i ärenden om bygglov … ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
   1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan”

På fastigheten finns det också konstaterade miljöer som är lämpliga för övervintring av större vattensalamander. Miljö- och hälsoskyddsnämnden skrev:

“Större vattensalamander är strikt skyddad enligt artskyddsförordningen 4§a. Detta innebär att såväl individer som deras livsmiljöer är skyddade och det är förbjudet att avsiktligt fånga, döda eller störa djur eller skada deras fortplantningsområden eller viloplatser.”

Och nämnden skrädde inte på orden när den konstaterade:

“Det framgår inte att sökanden har tagit hänsyn till detta i markplanering eller placering av byggnader. Inte heller framgår eventuella skyddsåtgärder eller kompensationer.”

Grannarna håller naturligtvis med. De hävdar också att det i underlagen för bygglovet inte finns några planer eller handlingar i hur de rekommenderade skyddsåtgärderna ska uppfyllas. Det finns bara en kortfattad not om att rekommendationerna ska uppfyllas:

“Snarare påvisar byggplanerna en hög grad av asfaltering av arealen och andra hårda ytor på de ytor inga byggnader står vilket ej kan uppfattas som annat än kontraproduktivt med avseende på tillräckliga kompensationsåtgärder för de skyddade arterna ifråga.”

De menar att den omfattande planerade bebyggelsen och maximala exploateringen riskerar att förstöra viktiga livsmiljöer för både fridlysta växter (grannarna hävdar att det finns sådana) och djurarter. De anser också att byggplanen:

”svårligen [kan] ses som hållbar eller vara förenlig med den stipulerade försiktighetsprincipen enligt miljöbalken.”

Och Miljö- och hälsoskyddsnämnden skrev innan byggnadsnämndens beslut:

“Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillstyrker inte bygglov med hänvisning till att det inte är säkerställt att artskyddslagstiftningen avseende större vattensalamander uppfylls. Därmed är det inte utrett att lokaliseringen för den sökta åtgärden är lämplig.”

Sakägarna tycker dessutom att det borde ske en noggrannare dokumentation av övriga fridlysta djurarter och växter som faktiskt också återfinns på platsen.

Grannarna avslutar avsnittet om naturvärden:

“Avvikelserna från de uppställda riktlinjerna i Miljöbalken samt uppenbar risk att decimera eller till och med utrota faktiska bestånd av fridlysta och rödlistade arter, som är strikt skyddade av EU’s art- och habitatdirektiv inklusive skyddade fridlysta arter i artskyddsförordningen, ska ses som betydande avvikelser och därför bör bygglovsansökan avslås.”

I en artikel i TTELA, som skrevs efter att byggnadsnämnden hade beviljat bygglovet, står det, och man får uppfattningen att uppgiften kommer från plan- och byggchef Annika Karlsson (se TTELA “Klartecken för omstridda flerbostadshus på Blåsut”):

“Från det att bygglovsansökan först kom in i juni i fjol har anpassningar till platsen och terrängen gjorts av den sökande efter rekommendationer från förvaltningen.”

Babak Salahi är VD för bostadsföretaget Nova Nord AB som ska exploatera “Blåsut Höjd”. Företaget hade för övrigt, år 2024, enligt Allabolag, inga anställda, inte registrerat för F-skatt (måste inte ett företag vara det?), 163.000 kr i omsättning och ett resultat på -643.000 kr.

VD Babak Salahi citeras i TTELA:

“Vi har därför lagt stor vikt vid att lyssna på grannarnas synpunkter och har anpassat projektets utformning för att hitta en bra balans mellan våra mål och närboendes synpunkter.”

Enligt uppgift från en av berörda i sakägarkretsen stämmer inte detta:

“Det är snarare ett tillrättaläggande från deras sida. De har faktiskt justerat till det sämre under tiden som gått.”

Det finns ytterligare argument i grannarnas överklagan. De är t ex oroliga för de kommande sprängningarna eftersom de kan orsaka stora skador på deras hus. Kenny Sandhöj (SD), som reserverade sig mot beslutet i byggnadsnämnden, hade antagligen inte helt fel när ha sa till TTELA (se TTELA “Klartecken för omstridda flerbostadshus på Blåsut”):

“de kommer att spränga ned hela berget i princip”

Nämndens ordförande Benny Jonasson (S), som sa ja till flerbostadshusen, verkade hålla med:

“Det är klart att det kommer bli jättestörningar”

Berget, sprängstenen, ska ju köras bort också…

Grannarna befarar även att alla borrhål kan få en negativ påverkan på bergvärme och vattenflöden.

Enskilda fastighetsägare i området kompletterar överklagan med specifika negativa effekter på just deras respektive fastighet. Det handlar t ex om att strålkastarljusen från bilar kommer att lysa rätt in i vardagsrum, att det blir direkt intrång i hemfridszonen och att balkonger och terrasser ger full insyn i vardagslivet.

Politikerna (inte alla) och tjänstepersonerna har alltså en helt annan syn än grannarna kring det blivande ”Blåsut Höjd”. De verkar ha tagit lätt på grannarnas yttranden före beslutet, argumenten viftades bort med typ “det ordnar sig”. (Se “Bygglov beviljat på Blåsut (1)”.) Det som efter bygglovsbeslutet tycks vara det absolut viktigaste argumentet, i varje fall enligt uttalandena i TTELA:s artikel var – byggrätten.

“Byggrätten väger tungt”

Sa plan- och byggchef Annika Karlsson till TTELA. Ordförande Jonasson sa:

“Det är en privat exploatör som köpt tomten för miljoner. Han vill förstås inte bara ha en bergsknalle på Blåsut utan använda den byggrätt som faktiskt finns.”

Men… Inte har väl byggnadsnämnden gett bygglov för att Babak Salahi har köpt fastigheten dyrt? (Enligt uppgift köptes fastigheten för 5 milj kr.) Det tycks i varje fall som om Jonasson faktiskt bekräftade grannarnas påstående att byggnadsnämnden gav i stort sett allt utrymme till förmån för exploatörens starka kommersiella intresse. Som naturligtvis är att tjäna pengar på den inköpta tomten. 

Babak Salahi skrev till TTELA:

“Vår ambition är att slutresultatet ska upplevas som en förbättring för hela området.”

Det är knappast några Blåsutbor som tror det…

Det dyker då och då upp en tanke i mitt huvud, rätt eller fel… Hade Babak Salahi Tabrizi fått någon form av grönt ljus för exploatering redan innan fastighetsköpet? Tabrizi fick ju marklov av byggnadsnämnden mycket snabbt. Dessutom ordnade Kretslopp och Vatten en servis i området trots att Länsstyrelsen hade beslutat om inhibering, eftersom grannarna hade överklagat marklovet. Kommunen bedömde att:

“inhibitionsbeslutet inte i sig hindrade en fortsatt utbyggnad av den allmänna va-anläggningen fram till förbindelsepunkten.”

Det var alltså en “bedömning”… (Se “Kommunen spränger på Blåsut”.)

 Ärendet kring byggnadsnämndens beviljande av bygglov är alltså överklagat till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har snabbt beslutat om inhibering vilket betyder att inget kommer att hända på “Blåsut Höjd” den närmaste tiden, inte förrän beslutet är fattat om “helheten”. Och det lär ta tid innan Länsstyrelsen kommer med sitt slutliga beslut om bygglovets vara eller inte vara. Innan ett sådant beslut fattas kommer också både byggnadsnämnden och exploatören, dvs Babak Salahi, att få yttra sig. Det kommande beslutet kommer antagligen också att överklagas till Mark- och miljödomstolen (MMD) i Vänersborg, endera av exploatören eller grannarna. Och även MMD:s dom kan sedan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) i Stockholm.

Det är svårt att se att ledamöterna i byggnadsnämnden skulle ha beviljat bygglovet om de hade sett grannarnas överklagan före beslutet. Fast å andra sidan slås man av de tendensiösa bedömningar som byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen gjorde innan beslutet. Nämnden och förvaltningen verkade nämligen ha vridit och vänt på alla fakta för att få dem att passa deras förutbestämda åsikt om att bevilja bygglov. Och det trots att detaljplanen är ganska tydlig som jag ser det. För att inte tala om att de bortsåg från Miljö- och hälsoskyddsnämndens bedömningar.

Det är svårt att bli klok på byggnadsnämndens bedömningar. Vad prioriterar egentligen byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen? Vad är viktigt för dem?

I Vargön för att ta ett exempel, på Snickaregårdsvägen, stod det inget i detaljplanen om vilken färg taken och fasaderna skulle ha på husen. Men byggnadsnämnden och förvaltningen ansåg att fasaderna kunde ha vilken färg som helst, men taken på just vissa speciella hus skulle absolut vara röda, även om grannhusen några meter ifrån hade en annan takfärg. (Se ”Det svarta taket i Vargön (1)”.) Bedömningarna bland politiker och tjänstepersoner tycks skifta, och det är väldigt svårt, om inte omöjligt, att se vad de värderar högt, och inte.

Till sist undrar jag om det ändå inte var bra att byggnadsnämnden sa ja till bygglovet. Hade det blivit ett nej så hade Babak Salahi, som ansökte om bygglov, troligtvis överklagat och då kanske inte Länsstyrelsen skulle ha fått tillgång till alla de argument, analyser och domar som finns med i grannarnas överklagan… Eller också hade grannarna haft det tidskrävande och mödosamma arbetet framför sig.

Men visst är det något fel att vanliga kommuninvånare ska tvingas lägga ner så mycket tid och kraft för att hävda sin uppenbara rätt. Det borde kommunen kunna bespara dem.

Det lär finnas anledning att återkomma till “Blåsut Höjd”…

Anm. Se ”Länsstyrelsen avslår överklagandet på Rostvägen”.

==

Blogginlägg om byggnadsplanerna vid Rostvägen på Blåsut:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Länsstyrelsen, miljö, Rostvägen Blåsut, ttela

Grannarna på Blåsut överklagar (3)

30 maj, 2025 1 kommentar

Anm. Fortsättning på inlägget “Grannarna på Blåsut överklagar (2) + Nyhet”.

Grannarna till de planerade husen på “Blåsut Höjd” anför flera skäl till att Länsstyrelsen ska upphäva byggnadsnämndens bygglov. Grannarna ägnar stort utrymme till den kanske allra viktigaste frågan – vad säger detaljplanen?

I blogginlägget “Bygglov beviljat på Blåsut (1)” diskuterades detaljplanen, men då utifrån byggnadsnämndens perspektiv. Nämnden ansåg ju att detaljplanen från 1931, justerad 1933 och 1936, medgav att det uppfördes fem flerbostadshus med tillhörande komplementbyggnader, totalt 24 lägenheter. Jag skrev också att byggnadsnämnden enligt mitt sätt att se gjorde en mycket “välvillig” tolkning av detaljplanen, dvs en mycket subjektiv bedömning. Och det anser även sakägarna (grannarna)… De har, inte helt överraskande, en annan bedömning.

Stadsplanen för fastigheten Blåsut 2:18 är alltså från 1931. Den justerades senare (två gånger) och enligt bestämmelserna gäller den idag som detaljplan.

Det finns även text i den gamla stadsplanen som kompletterar kartan, eller om det är tvärtom. I överklagan finns det ett längre “klipp” från stadsplanen. Jag har kortat ner det lite:

Texten på bilden ovan är från justeringarna av stadsplanen 1933 (punkt 15 och 16) och punkt 21 från 1936. Texten lyder:

“15. Å med BÖ betecknat område får högst en femtedel (1/5) av tomts yta bebyggas.
16. Huvudbyggnad skall, därest den icke kopplas med byggnad å grannes tomt, förläggas, om dess höjd överstiger fem (5) meter på minst sex (6) meters avstånd från grannes tomtgräns, och om byggnader är lägre på minst fyra och en halv (4,5) meters avstånd.

1/5 1936 21. För den med BÖ2 betecknade kvartersmarken skall dessutom gälla följande:
a. Tomtplats må ej utan synnerliga skäl givas mindre areal än 1000 kvadratmeter.”

På fastigheten får det enbart byggas för bostadsändamål (eller sådant handels- och hantverksändamål, som ej inverkar på byggnadens karaktär av bostadshus) och det ska vara fristående hus (vid tomtgräns kan sammanbyggnad ske).

De klagande anser alltså att det beviljade bygglovet inte är förenligt med detaljplanen. De menar att det i sammanhanget bör noteras att vid tolkning av en detaljplan ska den lagstiftning och praxis som gällde vid tiden för detaljplanens antagande beaktas. De hänvisar till rättsfallet RÅ 1990 ref 30:

“Alla planbestämmelser, inklusive de som handlade om byggnadshöjd och våningsantal, skulle alltså tolkas utifrån den lagstiftning och praxis som gällde när planen antogs.”

Grannarna hänvisar också till domar av MÖD, Mark- och miljööverdomstolen som har slagit fast detta. (Se mål nr P 8223-14 och P 6512-17.)

Ett problem i sammanhanget är att det inte finns någon definition av ”fristående hus” i 1931-års stadsplanelag (Stadsplanelag 1931:142). Inte heller är begreppet en- och tvåbostadshus definierade.

Det är alltså inte lätt att tolka och tillämpa gamla detaljplaner i dagens situation, men i överklagan går grannarna in på djupet. De menar att eftersom fastigheten, Blåsut 2:18, är betecknad med bokstaven Ö, öppet byggnadssätt, utesluter det flerfamiljshus. Grannarna hänvisar till rättsfallen MÖD 2016:18, MÖD P 6512-17 och MÖD P 3431-18.

De planerade husen kan inte heller definieras som ”fristående hus” menar de. I så fall skulle det handla om ett bostadshus som innehåller högst två bostadslägenheter och att det är självständigt, både visuellt och funktionellt. Och inte heller det handlar det om i det här fallet.

“Det innebär också att ingen av oss grannar överhuvudtaget ens kunnat drömma om att bo granne med fem stora huskroppar med totalt 24 lägenheter eftersom detaljplanen anger två enbostads- eller tvåbostadshus, Dvs maximalt 4 ”lägenheter”. 20 extra lägenheter är knappast en liten avvikelse och absolut inte något som en närboende bör anses kunna förvänta sig utifrån detaljplanen.”

Om Länsstyrelsen skulle komma fram till att bygglovet trots allt är ok uppkommer problem vad avser tomtplatsen skriver grannarna vidare.

“I mäklarens prospekt för lägenheterna anges att man på bottenplan får ”nyttjanderätt till egen trädgård…”. Om dessa fyrbostadshus kan anses vara ”friliggande en- eller två bostadshus” innebär det, att det också blir möjligt att uppföra friggebodar och Attefallshus eftersom sådana fristående komplementhus får uppföras till just friliggande en- eller tvåbostadshus.”

I det läget blir byggnationen planstridig eftersom det i detaljplanen står (se citatet ovan från den gamla detaljplanen):

”tomtplats må ej utan synnerliga skäl givas mindre areal än 1000 kvadratmeter.”

Det saknas synnerliga skäl för en tomtplats som understiger 1000 m² skriver grannarna:

“Undantaget är i tomtgräns – men fastigheten 2:18 är endast en tomt så undantag kan inte göras.”

Det står också i överklagan att två av de grannar som köpte varsin fastighet i området frågade kommunen innan köpet, vilken bebyggelse som kunde väntas i området. Det sägs för övrigt det var fler. De fick svaret av bygglovsenheten att detaljplanen från 30-talet var robust.

Det ska sägas att i överklagan är ovanstående resonemang ännu mer komplicerat och det hänvisas till ytterligare källor och domar. Men slutsatsen blir kort och gott – byggnadsnämndens bygglov strider mot detaljplanen.

Sakägarkretsen är även bekymrad över vilka effekter som avrinningen från de många hårdgjorda ytorna samt borttagande av vegetation kommer att få för fastigheterna mot Rostvägen och Katrinedalsvägen. Det blir allt oftare skyfallstiknande nederbörd och grannarna skriver att avrinningen från höjden har ökat kraftigt. Det är ett känt faktum att översvämningar på Blåsut inte är något ovanligt.

“En konsekvens- och riskanalys tillsammans med utredning kring påverkan av dagvattenavrinning saknas trots att det begärts som del av sakägarkretsens yttrande vid exploaterarens bygglovsansökan.”

De planerade flerbostadshusen på Blåsut Höjd ligger högt och sakägarna är bekymrade. De befarar att vattenavrinningen ökar ner mot deras fastigheter. De skriver att dagvattensystemets kapacitet redan idag är för låg och att brunnarna inte klarar av att svälja allt dagvatten vid regn.

Det är värt att nämna, som avslutning på detta avsnitt, vad Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser om detaljplanen. Nämnden har nämligen avgett ett yttrande över bygglovsansökan, före byggnadsnämndens beslut alltså.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden skrev:

“Bygglovsprövningen sker utifrån en detaljplan från 1930, då behovet och synen på grönområden och bostadsnära natur inte var densamma som idag. Fastigheten utgör ett av de sista grönområdena i ett annars tätbebyggt bostadsområde. Behovet av tillgång på allmänna grönytor bör vägas mot exploatering. I aktivitetslistan till kommunens översiktsplan punkt 7.1 lyfts behovet av att inventera gamla detaljplaner för att bedöma var behovet av uppdatering är som störst. Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att kommunen innan grönområdet bebyggs genomlyser den aktuella planens betydelse för uppfyllande av nationella mål, rekommendationer och riktlinjer för hur mycket grönska en stad behöver utifrån till exempel tillgång, nåbarhet och ekosystemtjänster.”

Grannarnas överklagan innehåller även ett längre avsnitt om naturvärden. Då kommer jag tillbaka till Miljö- och hälsoskyddsnämndens yttrande.

Fortsättning följer i blogginlägget Grannarna på Blåsut överklagar (4)

==

Blogginlägg om byggnadsplanerna vid Rostvägen på Blåsut:

 

Kategorier:Byggnadsnämnden, detaljplan, Juridik, Rostvägen Blåsut

Grannarna på Blåsut överklagar (2) + Nyhet

29 maj, 2025 Lämna en kommentar

Anm. Fortsättning på inlägget “Bygglov beviljat på Blåsut (1)”.

Det finns flera företag inblandade i det som ska kallas “Blåsut Höjd”. Det är dock samma person som står bakom företagen och denne person ansökte förra året om bygglov som enskild person. Bygglovet på fastigheten Blåsut 2:18 beviljades som bekant av byggnadsnämnden den 7 april 2025. (Se “Bygglov beviljat på Blåsut (1)”.) Det innebär att fem flerbostadshus med tillhörande komplementbyggnader ska uppföras i ett av de sista obebyggda skogs- och bergsområdena på Blåsut.

Den 15 maj lämnades ett överklagande och yrkande om inhibition in till Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Det var 25 personer från 14 grannfastigheter som överklagade byggnadsnämndens beslut.

Grannarna har gjort ett imponerande arbete med att författa överklagandet. Det är ett gediget och faktaspäckat dokument på 17 sidor. Grannarna analyserar varenda aspekt av bygglovet och de hänvisar till både lagtexter och domar. Det är inte första gången, tänker jag, som “vanliga invånare” tvingas att på sin fritid sätta sig in i de juridiska resonemangen, spetsfundigheterna och hårklyverierna för att hävda sin rätt mot Vänersborgs kommun. Det skulle inte förvåna mig om Vänersborgs kommun har de mest juridiskt kunniga invånarna i landet…

De klagande grannarna yrkar att:

  • ”Länsstyrelsen ska upphäva det av nämnden beslutade bygglovet i sin helhet.”
  • “Klagandena yrkar också att nämndens beslut om bygglov ska inhiberas.”

Inhibera betyder att Länsstyrelsen ska fatta ett snabbt beslut om att kommunens beslut om bygglov inte får verkställas innan Länsstyrelsen har fattat beslut om bygglovet i sin helhet. De klagande menar att om markförberedelser påbörjas i området kan det medföra irreparabla skador även om byggandet sedan stoppas.

Och det uppmärksammade Länsstyrelsen – och höll med om. Redan igår, onsdagen den 28 maj, beslutade Länsstyrelsen om inhibition. Det innebär alltså att inga arbeten på Blåsut Höjd får startas förrän Länsstyrelsen har fattat beslut om själva bygglovet. En liten, men ändå en framgång för de klagande. (OBS! Tillägg 8/6. Denna uppgift var felaktig! Se ”Tråkig nyhet från Blåsut”.) 

De klagande grannarna har även upptäckt några formella fel i byggnadsnämndens och byggnadsförvaltningens hantering av ärendet. Det visar om inte annat hur grundlig deras överklagan faktiskt är. De tycks inte missa någonting…

Grannarna påpekar för det första “brister i kommunicering av handlingar”.

Byggnadsnämnden har enligt grannarna fattat beslut med stöd av ritningar och handlingar som sakägarkretsen, dvs de klagande grannarna, inte har fått ta del av. Handlingarna har utfärdats senare än de handlingar som de har fått utskickade till sig:

“De handlingar och dessutom de med senare utfärdandedatum, som byggnadsnämnden fattat beslut på har inte kommunicerats med sakägarkretsen vilket utgör ett formellt handläggningsfel.”

Är det på det sättet som grannarna anför är det ett fel i handläggningen som verkar tämligen oprofessionellt från kommunens sida.

För det andra menar sakägarkretsen (grannarna) att bygglovsbeslutet har delgetts via förenklad delgivning och denna har inte varit korrekt genomförd.

De här formella felaktigheterna överklagas också, men jag är inte säker på hur Länsstyrelsen kommer att behandla dem. Det är naturligtvis viktigt att påpeka felaktigheter, men för mig ser det bara ut som det kan ha betydelse om Länsstyrelsen skulle avslå överklagandet på bygglovet i sin helhet. Eller också att Länsstyrelsen skickar tillbaka hela ärendet innan den överhuvudtaget har tittat på själva bygglovet. Vi får se hur Länsstyrelsen hanterar felaktigheterna.

De klagande fortsätter sin överklagan med en kortare bakgrund:

“Byggnationen kommer förändra områdets karaktär väsentligt. I stället för att bo i närheten av ett lummigt naturområde kommer vi att hamna granne till fem (5) flerbostadshus med 24 lägenheter, parkeringsplatser för 24 bilar, 79 cyklar och gångvägar.”

De påpekar också att det faktiskt handlar om 6 flerbostadshus eftersom två av dem är sammanbyggda, nr 5 och 6. (Se bild.)

Och så börjar “allvaret” med att sakägarkretsen sammanfattar på vilka grunder som överklagan av bygglovsbeslutet grundar sig på:

  • “Bygglovet strider mot Stadsplanen (att se som detaljplan).”
  • “Kravet på anpassning till omgivningen är inte uppfyllt.”
  • “Byggnationen medför påtaglig olägenhet för grannar.”
  • “Trafiksituationen är inte tillräckligt beaktad.”
  • “Naturvärden och skyddade arter har inte beaktats.”
  • “Dagvattenhantering är otillräcklig.”
  • “Servitutet för tillfart till grannfastighet riskerar att hindras.”
  • ”Tillräcklig hänsyn har inte tagits till barnperspektivet.”

Den första punkten, om detaljplanen, tar störst utrymme och den sparar jag till nästa inlägg. Jag måste dock direkt konstatera att det i detaljplanen från 1931 finns två hus inritade på kartan. Grannarna motsätter sig inte att dessa två fristående hus med högst två våningar uppförs enligt planen. 

Grannarna menar att byggnadsnämnden i sitt beslut gav i stort sett allt utrymme till förmån för exploatörens starka kommersiella intresse. Det togs ingen hänsyn till befintlig boende- och bebyggelsestruktur. De anser att de kringboendes intresse av att bevara sin privata sfär och hemfridszon också är ett intresse som måste respekteras. Grannarna hänvisar till PBL 2 kap 1 § att:

“hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen.”

De planerade bostadshusen i skogs- och bergsområdet kommer att hamna betydligt högre än omkringliggande fastigheter. Det innebär en betydande insyn mot sakägarkretsens fastigheter skriver grannarna:

“Det kommer påverka och inskränka på sakägarnas livsutrymme med konstant insyn på oss och vårt leverne.”

De nya husen kommer också att påverka skuggningen och leda till ett minskat dagsljusinflöde på de nedan liggande fastigheterna. Grannarna befarar även att det blir en ökad mängd buller och oljud av olika slag från de tilltänkta 24 hushållen.

Sammantaget skulle det här skapa stor olägenhet för grannarna och leda till:

“en betydande inskränkning av sakägarkretsens boendekvalitet”

Sakägarna ägnar ett avsnitt åt trafiksituationen. Den kommer att påverkas på ett sätt som inte kunde förutses i detaljplanen från 1930-talet. Och det är det lätt att hålla med om, och det blir ännu lättare om man åker upp i området och kör på Rostvägen. Rostvägen kommer att utgöra infartsvägen till det tilltänkta bostadsområdet för 24 hushåll.

“Rostvägen som fastigheten Blåsut 2:18 gränsar till är så smal att två bitar inte kan mötas som det ser ut idag.”

Det skriver grannarna, och det är ingen överdrift.

“Ökning av trafiken till följd av byggnationen kommer att leda till trafikproblem, säkerhetsrisker för fotgängare och cyklister, försvårad snöröjning samt begränsad framkomlighet för utryckningsfordon, paket- och postbil samt återvinningsbil.”

Det finns ingen gång- eller cykelväg på platsen och om barnfamiljer bosätter sig på området kommer de knappast att kunna passera säkert med barnvagn. Byggnadsnämnden har knappast beaktat barnperspektivet.

Byggnadsnämnden anser att parkeringsbehovet är tillgodosett och att den ökade trafiken på Rostvägen till följd av byggnationen är acceptabel. Sedan gör nämnden ytterligare ett mycket diskutabelt påstående, nämligen att det:

”finns möjlighet att bredda vägen till 6 meter”

På sammanträdet visade enligt uppgift tjänstepersonerna med hjälp av Google Streetview samt på detaljplanekartan att vägen gick att bredda, på kommunal mark. Jag har dels varit och fotograferat på plats, men precis som förvaltningen använde jag istället Google Streetview…

Det är omöjligt att bredda vägen skriver grannarna – två av huskropparna på grannfastigheterna skulle hamna mitt ute på vägen. Och det syns tydligt på bilden till vänster. Och hur tänker sig nämnden och förvaltningen bredda Rostvägen när två andra byggnader ligger nära vägen mitt emot varandra? (Se bild till höger.)

De här förhållandena är antagligen också anledningarna till att kommunen inte redan har breddat vägen. 

På andra sidan Rostvägen är en markremsa längs hela vägen prickad i detaljplanen. Det är inte tillåtet att bygga på prickad mark, men det gäller inte anläggningar som vägar. Men är marken som omger Rostvägen kommunal? Enligt Lantmäteriets kartor är den inte det – se bild nedan.

Alla fastigheter är privata, ända fram till Rostvägen. Jag vet inte hur förvaltningen tänkte, men kanske har jag missat något…

Planerna är att det ska finnas 24 P-platser för de boende i de fem nya flerbostadshusen. Och trots att det ska finnas plats för 79 cyklar, varav 48 platser ska bli väderskyddade, är det väl inte orimligt att anta att det finns hushåll som har mer än en bil. Det är säkerligen inte heller helt orimligt att anta att några hushåll någon gång får besök… Frågan är var de bilarna ska parkera. Parkering på Rostvägen lär vara utesluten, även om det tydligen, enligt överklagan, planeras för 4 P-platser någonstans vid Rostvägen. (Hittar dock ingen karta på var det skulle vara. Kanske vid krysset, i hörnet på Blåsut 2:18?)

Grannarna till det planerade “Blåsut Höjd” har i sin överklagan till Länsstyrelsen anfört fler skäl till att bygglovet ska upphävas i sin helhet. Jag återkommer.

Fortsättning följer i blogginlägget ”Grannarna på Blåsut överklagar (3)”.

==

Blogginlägg om byggnadsplanerna vid Rostvägen på Blåsut:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Länsstyrelsen, miljö, Rostvägen Blåsut

Bygglov beviljat på Blåsut (1)

27 maj, 2025 Lämna en kommentar

Den 19 juni 2024 ansökte Babak Salahi Tabrizi om bygglov på fastigheten Blåsut 2:18 mellan Rostvägen 1 och 9. (Det har jag beskrivit i ett flertal blogginlägg – för länkar, se längst ner på sidan.)

Den 7 april 2025 behandlade byggnadsnämnden bygglovsärendet. Det fanns två förslag till beslut – bifall till förvaltningens förslag att ge bygglov och Sverigedemokraternas avslagsförslag.

I protokollet står det:

“Ordföranden frågar på båda förslagen och finner genom acklamation att nämnden beslutar att bevilja bygglov.”

Byggnadsnämnden gav alltså bygglov. Beslutet hade följande lydelse:

“Byggnadsnämnden ger bygglov med följande upplysningar:
– Åtgärden kräver tillstånd från Miljö- och hälsoskyddsnämnden för markarbeten enligt föreskrifter för GÄVSO- vattenskyddsområde.”

Kenny Sandhöj (SD), som hade yrkat på avslag, reserverade sig mot beslutet. Han ansåg att det var:

“orimligt att anta att ”fristående hus” skulle innefatta flerbostadshus i en detaljplan som författades 1933.”

Sandhöj anförde också att flerbostadshusen skulle devalvera värdet på de kringliggande fastigheterna och att den ökade trafiken på Rostvägen skulle medföra betydande olägenhet för de boende.

Pontus Gläntegård (V) lämnade en protokollsanteckning:

“Kommunens parkeringspolicy är oansvarig i detta ärende. Kraven om parkering borde ställts högre…”

Det är intressant att ingen begärde votering kan jag tycka. Det innebär ju på sätt och vis att ingen vet vad de andra ledamöterna tyckte i frågan om t ex de “fristående husen”. De kanske höll med Sandhöj om detta, men att det var annat som gjorde att de inte reserverade sig. Eller tänkte någon att det är lika bra att ärendet överklagas och att högre instanser får bedöma och avgöra frågan? Det får vi aldrig veta.

Byggnadsnämndens beslut innebär att den bedömer att den sökta åtgärden är förenlig med gällande detaljplan. Det betyder att nämnden anser att det är helt på sin plats att det uppförs fem flerbostadshus med tillhörande komplementbyggnader, totalt 24 lägenheter, i det sista obebyggda skogs- och bergsområdet på Blåsut.

Beslutet innehåller en motivering, skäl för beslutet. Dessutom ingår tjänsteskrivelsen som är tämligen omfattande.

För fastigheten Blåsut 2:18 gäller alltså en detaljplan, nr B30, från 1933. Förvaltningen redovisar vad detaljplanen stadgar:

“Detaljplanen anger att området är avsett för bostäder där byggnaderna ska vara fristående. Högst 1/5 av fastigheten får bebyggas vilket motsvarar 1067 m². Huvudbyggnaden får ha högst två våningar, med en maximal byggnadshöjd på 8 meter. Den ska placeras minst 6 meter från fastighetsgränsen om byggnadshöjden överstiger 5 meter.”

Planen fortsätter att beskriva avstånden mellan byggnader och sedan står det:

“Komplementbyggnad för boendes privata bruk får placeras närmare fastighetsgräns än huvudbyggnad där nämnden finner det prydligt och ändamålsenligt bebyggande av kvarteret.”

Husen ska enligt detaljplanen vara fristående. Är de planerade husen enligt bygglovsansökan det? Det tyckte förvaltningen och det tyckte nämnden, med undantag av Sandhöj.

Förvaltningen konstaterar att termen ”fristående hus” inte definieras i Plan- och bygglagen (PBL) eller äldre lagar, men att Kungliga Byggnadsstyrelsen (1950-talet) ofta tolkade ”fristående hus” som områden för egnahems- och villabebyggelse. Sedan skriver förvaltningen att Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) i en dom (MÖD 2016:18) säger att:

“om planhandlingarna inte klart specificerar att avsikten är att endast en- eller tvåbostadshus ska uppföras, kan även flerbostadshus tillåtas.”

Jag har svårt att se att domen kan tolkas så, men det anser alltså de sakkunniga i förvaltningen. Det förs ytterligare ett resonemang som jag är tveksam till om det håller. Det står t ex att detaljplanekartan:

“illustrerar placeringen av två mindre byggnader på fastigheten, vilket inte anses tillräckligt tydligt för att utesluta att endast egnahems- och villabebyggelse, i form av en- eller tvåbostadshus, får uppföras.”

Det finns nog andra som tycker att plankartan är tillräckligt tydlig… (Jämför bilderna, pilarna och de röda kryssen visar de två utritade byggnaderna. Se även den större kartan ovan.) Och trots att hus 5 (se bild nedan) har två olika plushöjder (plushöjder är ett sätt att ange höjdmått på ritningar och kartor, i förhållande till en bestämd nollnivå):

“uppfattas huset genom funktion samt visuellt som fristående.”

Förvaltningens och nämndens slutsats blir då att:

“Samtliga fem huvudbyggnader, tillsammans med de tillhörande komplementbyggnaderna, bedöms uppfylla kravet på att vara fristående byggnader.”

Det är förvånansvärt många tolkningar, egna tyckanden och bedömningar när beslut fattas enligt PBL. Och vad sägs om denna bedömning:

“Avseende bestämmelsen om fristående byggnader, bedöms det inte finnas tillräckligt underlag i planen för att utesluta att flerbostadshus inte skulle vara tillåtet.”

Det är inte konstigt att kommuninvånare kan bli frustrerade över byggnadsnämndens och byggnadsförvaltningens tolkningar och beslut.

Jag kan också tycka att följande avsnitt hör till kategorin “egna tolkningar”:

“I äldre detaljplaner används begreppet ”tomtplats” ofta som synonymt med ”fastighet.” Det innebär att bestämmelsen syftar till att en fastighet inte får vara mindre än 1000 m², och inte till hur stor tomten för ett bostadshus ska vara.”

Även stadsarkitekten hade vissa synpunkter på detta:

“Med hänsyn till den i mina ögon något för stora byggrätten som detaljplanen möjliggör ligger exploateringsgraden ”på gränsen”.”

Jag återkommer till detta i ett senare inlägg.

Men det är svåra frågor och svåra tolkningar. Jag kan förstå det. Och ofta säger allmänheten att “kommunen ska fria istället för att fälla”. Och det gör man ju här. Men är intresset av fem flerbostadshus med tillhörande komplementbyggnader i ett bergs- och skogsområde viktigare än grannarnas intressen och viljan att skydda natur och miljö?

När man studerar motiveringen och skälen till byggnadsnämndens beslut om att bevilja bygglov kan det konstateras att de helt och hållet utgår från den i Vänersborgs kommun okände exploatörens enskilda intresse. Grannarnas inlämnade synpunkter får knappast något utrymme och vägs inte alls in i beslutet.

När det gäller andra hänsynstaganden som måste tas vid ett bygglov anser byggnadsnämnden att det “ordnar sig”, det behöver typ inte nämnden bekymra sig om:

  • Anpassningskrav och betydande olägenhet får t ex inte medföra att det som är tillåtet enligt detaljplanen inte kan genomföras.
  • Det kommer att fixa sig med de större vattensalamandrarna om föreslagna skyddsåtgärder genomförs.
  • Parkeringsbehovet anses vara tillgodosett.
  • Den ökade trafiken på Rostvägen bedöms acceptabel och inte orsaka några större olägenheter.
  • Dagvattenhanteringen kommer att utformas så att dagvatten inte förs vidare ner på Rostvägen.
  • Exploateringen bör ha kunnat förväntas av grannarna i området.
  • Placeringen och utformningen av byggnaden bedöms inte medföra någon betydande olägenhet för grannarna när det gäller buller, insyn, skuggning eller minskad utsikt.

Även i dessa frågor är det uppenbart att subjektiva bedömningar spelar en stor roll…

Jag tror att fler av nämndens ledamöter egentligen var tveksamma till att bevilja bygglov, men de accepterade förvaltningens tolkning av detaljplanen och vad lagen säger om detaljplaner – även om detaljplanen på Blåsut är från 1933.

Men tolkade byggnadsförvaltningen och byggnadsnämnden lagen och detaljplanen rätt? Det tyckte inte grannarna till fastigheten Blåsut 2:18. De trodde inte heller att allt skulle “ordna sig”.

Grannarna har överklagat byggnadsnämndens beslut.

Fortsättning följer i inlägget ”Grannarna på Blåsut överklagar (2) + Nyhet”.

==

Blogginlägg om byggnadsplanerna vid Rostvägen på Blåsut:

Kategorier:Byggnadsnämnden, miljö, Rostvägen Blåsut