Byggnadsnämnden och strandskydd 2

10 december, 2023 1 kommentar

Anm. Detta blogginlägg är en fortsättning på ett inlägg den 7 december, “Byggnadsnämnden och strandskydd”.

Den 23 september 2022 gjorde Vänersborgs miljö- och byggnadsförvaltning en tillsyn av Vänersborgs Segelsällskaps fastighet Sikhall 1:22. Det var efter en anmälan 1,5 år tidigare.

Handläggarna från byggnadsförvaltningen var flitiga med anteckningsblocket och kameran, alla misstänkta överträdelser fotograferades. Tillbaka i kommunhuset sammanställdes materialet och en skrivelse till Segelsällskapet (VSS) utformades. Den skickades den 7 oktober 2022. Förvaltningen räknade upp de åtgärder som Segelsällskapet var tvunget att utföra:

  • “Ta bort staket”
  • “Ta bort grindbom”
  • “Ta bort container, uthus, betongrör, övrigt upplag utav metallföremål m.m.”
  • “Ta bort altan med staket framför servicebyggnad placerad utanför tomtplatsavgränsning”
  • “Ta bort grillkåta”
  • “Ta bort lekplats, sandlåda och flaggstång”

Segelsällskapet besvarade och kommenterade föreläggandet den 24 oktober 2022. (Se “Bryter Segelsällskapet mot strandskyddsdispensen?”.) VSS medgav att “anordningarna” på fastigheten inte hade fått någon strandskyddsdispens, men att det inte heller behövdes. Anläggningen hade ju:

“karaktär av allmänt besöksmål för det rörliga friluftslivet.”

VSS hävdade att anläggningens syfte inte var att “hindra allmänheten” utan att:

“välkomna besökare snarare än att avhålla dem från att vistas i området”

Och tillförde ett sista tungt argument:

“Förvaltningen har vidare underlåtit att ta ställning till vilka anordningar som funnits på plats före den nya strandskyddslagen 1975 (t.ex. staket, flaggstång och lekanordningar) och som därmed under alla omständigheter måste betraktas som lagligt tillkomna…“

1975 är det årtal då strandskyddsbestämmelserna började gälla i hela Sverige. Om en fastighet var ianspråktagen före 1975 med t ex ett staket, så får staketet stå kvar även 2023. Om staketet sattes upp 1976 eller senare så ska det tas bort.

Segelsällskapet kompletterade sitt yttrande med en skrivelse daterad den 1 november i år. Även en bilaga med ett antal fotografier lämnades.

Det var alltså hårda bud från Vänersborgs miljö- och byggnadsförvaltning. Det krävdes omfattande åtgärder från Segelsällskapets sida för att uppfylla kommunens krav. Och allt skulle beläggas med vite om det inte åtgärdades. Men det sista ordet hade byggnadsnämnden. Det var de som skulle fatta alla beslut.

Och tiden gick…

Efter ytterligare 1,5 år var det dags att fatta ett slutligt beslut, i veckan som gick. Inför sammanträdet fick nämnden som vanligt ett underlag från förvaltningen. Det hade hänt något sedan tillsynen och föreläggandet. Kanske berodde det på svaren och yttranden från Segelsällskapet – kanske berodde det på något annat…

I förslaget till beslut kunde byggnadsnämndens ledamöter läsa:

“Byggnadsnämnden beslutar att avskriva ärende gällande tillsyn inom strandskyddat område utan vidare åtgärd.”

Oops.

Från föreläggande och hot om vite till att ärendet skulle avskrivas. Vad hade hänt? Ja, det frågade sig nog ganska många, både ledamöter i byggnadsnämnden, boende i Sikhall och bloggare.

Förvaltningen skrev i underlaget bland annat:

“De två byggnaderna är uppförda utan strandskyddsdispens. Dispens har sökts i efterhand för container/förråd samt tak över grillplats.”

Det hade uppförts container/förråd samt tak över grillplats på Sikhall 1:22 – i strid med strandskyddsdispensen. Det var absolut inte tillåtet att göra så. Men VSS sökte alltså strandskyddsdispens i efterhand. Och det tyckte förvaltningen var helt på sin plats och sedermera även nämnden, som beviljade strandskyddsdispensen. I efterhand alltså. Nämnden “förlät” Segelsällskapet.

Byggnadsnämnden skickar ett fantastiskt budskap till alla kommuninvånare från Rörvik till Väne Ryr och ut på Vänersnäs. Bygg som ni vill, blir ni anmälda så ansök om dispens i efterhand.

Och varför inte? Men då måste byggnadsnämnden behandla alla på samma sätt. Och helst också följa lagen…

Byggnadsnämndens skäl för beslutet om dispens i efterhand var:

“Dispensen motverkar inte strandskyddets syfte att säkra allmänhetens tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet.”

Varför motverkade det inte allmänhetens tillgång till strandområden? Det hade ju uppförts två byggnader vid strandkanten… Det skrev inte nämnden i beslutet.

Och, hör och häpna:

“Särskilt skäl till grund för dispensen är att behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området (7 kap 18c § pkt 3 MB) samt behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området (7 kap 18c § pkt 4 MB).”

Grillplatsen måste enligt nämnden, och förvaltningen, för sin funktion ligga innanför området, dvs innanför staketet. (Mer om staketet i nästa blogginlägg.) Och inte nog med det. Taket på grillplatsen måste tydligen “ligga vid vattnet” och “behövs för att utvidga en pågående verksamhet”.

Med andra ord menar tydligen byggnadsnämnden att eldar man på ett ställe, som vid grillning, vid t ex en strand, så har man automatiskt rätt att senare få en byggnad på platsen med tak…

Jag tycker också att det är lite intressant att Miljö- och hälsoskyddsnämnden i sitt yttrande skrev:

“Ytan där grillplatsen är placerad utgörs av klippt gräsmatta och saknar värden för växt- och djurlivet.”

Bengt Davidsson på Juta ansågs ha brutit mot sin strandskyddsdispens, och hotades med vite, just för att han hade klippt gräsmattan. Det var absolut otillåtet att klippa gräset för Davidsson, för då privatiserade han marken och stängde därmed ute allmänheten från sin lagliga rätt att fritt ha tillgång till stranden…

Som oppositionell och jobbig vänsterpartist måste jag ifrågasätta hur kommunen behandlar sina invånare. Var finns logiken? Var är likabehandlingen? Och på vilka grunder bryter kommunen i enskilda fall mot både likabehandlingsprincipen och logiken? Och lagen…?

Du kommer inte att få några svar på dessa frågor i nästa blogg – du kommer istället att få fler frågor att fundera över, t ex varför det är ok för vissa att inhägna sin fastighet med ett staket när tomtplatsavgränsningen är fastställd till en enda meter kring byggnaderna på tomten. Och vad som skulle hända om Magnus Larsson gjorde motsvarande kring Sikhalls magasin som också har en tomtplatsavgränsning på en meter längs magasinets långsidor…

Fortsättning följer i inlägget ”Byggnadsnämnden och strandskydd 3”.

==

Blogginlägg i denna ”serie”:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Sikhall, strandskydd, Vänersborgs Segelsällskap

Vänersborg har råd med en bra skola för alla!

9 december, 2023 2 kommentarer

TTELA publicerar idag en insändare som är undertecknad av Gunilla Cederbom (V) och Stefan Kärvling (V). Insändaren handlar om att Vänsterpartiet säger nej till ytterligare nedskärningar i förskolor och skolor i Vänersborg – och vill tillföra barn- och utbildningsnämnden (BUN) mer pengar. (Insändaren infördes på hemsidan redan i tisdags – se ”Vänersborg har råd med en bra skola för alla!”.)

På onsdag kommande vecka, den 13 december, ska fullmäktige fatta ett beslut om en tilläggsbudget för 2024. Vänsterpartiet tänker yrka på att barn- och utbildningsnämnden ska få ytterligare ekonomiska medel för att undvika uppsägningar av legitimerade lärare.

Cederbom och jag är båda ledamöter i kommunfullmäktige och Vänsterpartiets företrädare i kommunstyrelsen. Vi lämnade vårt yrkande i kommunstyrelsen den 29 november när tilläggsbudgeten behandlades där. Yrkandet röstades då ner av de styrande partierna, S+C+KD+MP. (M+L+MBP avstod från att delta i beslutet och SD lade ner sina röster.)

Det är Vänsterpartiets yrkande i kommunstyrelsen som blev till en insändare i TTELA. Jag publicerar den i sin helhet nedan. Men först vill jag gärna dela med mig av den protokollsanteckning som barn- och utbildningsnämndens tidigare ordförande och numer kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Mats Andersson (C) lämnade på kommunstyrelsen samtidigt som han röstade nej till Vänsterpartiets yrkande.

Mats Anderssons (C) protokollsanteckning hade följande lydelse:

”Såvida Barn- och utbildningsnämnden beslutar att återlämna Norra skolan, då behovet av elevplatser kan tillgodoses i den nybyggda Holmängens skola ht 2024,  till fastighetsägare finns utrymme för fler resurser till legitimerade lärare.”

Protokollsanteckningen är inte helt lätt att förstå. BUN skulle spara 1,7 milj kr nästa år om Norra skolan läggs ner, medan Mats Anderssons och de styrande partiernas förslag innebär att personalen ska minskas med motsvarande 7,9 miljoner…

Här följer Gunilla Cederboms (V) och min (V) insändare:

==

Vänsterpartiet i Vänersborg välkomnar de styrande partiernas förslag till tilläggsbudget för 2024. Verksamheterna är i stort behov av ekonomiska medel på grund av den ekonomiska utvecklingen i landet. Vänsterpartiet håller med om nödvändigheten att ta en del av kommunens resultatutjämningsreserv (RUR) i anspråk för att värna välfärdssektorn.

Det är ett bra förslag utifrån nuvarande förutsättningar. Men Vänsterpartiet tycker ändå inte att det når ända fram. Det finns risk för att barn- och utbildningsnämnden, trots tilläggsbudgeten, tvingas säga upp legitimerade lärare för att spara 7,9 milj kr.

Det vore förödande för förskola och skola i Vänersborg om detta blir verklighet. Det finns ett skriande behov av legitimerade lärare i Sverige och med tanke på den utveckling med psykisk ohälsa, gängkriminalitet, ökade klyftor etc så är skolan oerhört central och viktig. Det är också särskilt viktigt att undvika dessa uppsägningar med tanke på den neddragning av resurspersoner med visstidsanställning som har skett i Vänersborg inför innevarande läsår.

Färre lärare och annan skolpersonal drabbar den kvarvarande personalen genom att arbetsbelastningen ökar och arbetsmiljön försämras. Det drabbar i slutändan eleverna, framför allt de elever som är i störst behov av stöd av olika slag.

Vänersborgs kommun har ett inriktningsmål som lyder:

”Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”

Inriktningsmålet är högprioriterat i kommunen. Nu är det i fara. 

Vänsterpartiet anser att kommunen måste tänka långsiktigt och inte göra drastiska nedskärningar i förskola och skola som vi kommer att få ångra senare.

Vänsterpartiet anser att det är nödvändigt att kommunfullmäktige tilldelar barn- och utbildningsnämnden ytterligare 7,9 milj kr för att behålla legitimerade, behöriga och kompetenta pedagoger. Tilldelningen kan finansieras genom att använda delar av kommunens prognostiserade överskott eller pengar ur resultatutjämningsreserven.

Stefan Kärvling, Gunilla Cederbom
Vänsterpartiet Vänersborg

Kategorier:Budget 2024, Skola och utbildning, Vänsterpartiet

Byggnadsnämnden och strandskydd

7 december, 2023 1 kommentar

I förrgår, den 5 december, sammanträdde Vänersborgs byggnadsnämnd. Två av ärendena hörde ihop, de handlade om Sikhall. Det ska dock sägas att ärendena inte hade något att göra med de diskussioner kring fastighetsrättsliga lösningar i Sikhall som jag har skrivit en hel del om nu i höst. (Se t ex “Sikhall (2): Oppositionen kör över de styrande”.)

Bakgrunden till de båda ärendena i byggnadsnämnden är att en kommuninvånare redan 2021 misstänkte att Vänersborgs Segelsällskap (VSS) hade brutit mot strandskyddsreglerna. VSS anmäldes därför till miljö- och byggnadsförvaltningen och ett tillsynsärende upprättades. (Se “Brott mot strandskyddet i Sikhall”.)

Det tog 1,5 år innan miljö- och byggnadsförvaltningen gjorde en tillsyn på Segelsällskapets fastighet i Sikhall och, som det heter, även kommunicerade “resultatet” av besöket. Sedan tog det nästan ytterligare 1,5 år innan ärendena i tisdags behandlades i nämnden.

Det ena ärendet handlade om själva tillsynen och det andra att Segelsällskapet i efterhand hade ansökt om strandskyddsdispens för två “objekt” på tomten. Och byggnadsnämnden visade upp sin allra trevligaste och välkomnande sida. Den beslutade, nästan 3 år efter anmälan, att dels avskriva tillsynsärendet och dels ge:

“strandskyddsdispens i efterhand för tak över grillplats 4,2m x 4,2m samt förråd 2,5m x 5m.”

Det var ett bra beslut för Vänersborgs Segelsällskap. Jag har egentligen inga större åsikter kring resultatet av besluten. Segelsällskapet har ordnat en fin gästhamn i Sikhall, medlemmar har lagt ner mycket tid och pengar på att utveckla fastigheten. Det är ett mycket populärt ställe för medlemmarna.

Det finns många kommuninvånare som har haft tillsyn av miljö- och byggnadsförvaltningen genom åren. Jag har berättat om några i denna blogg. Det är bland annat Davidsson på Juta, Magnus Larsson i Sikhall och blåbärsodlaren vid Hästefjorden. Även andra kommuninvånare har fått påpekanden, förelägganden och viten av kommunen. De är nog mäkta förvånade, och avundsjuka, på Segelsällskapet.

Jag är också förvånad över kommunens hantering. Det är ju faktiskt samma lagar som styr alla ärendena. Det är t ex Miljöbalken, Plan- och bygglagen, Vattentjänstlagen, Förvaltningslagen och Kommunallagen.

Det kan hända att det finns synpunkter på lagstiftningen, i det här fallet Miljöbalken eftersom det handlar om strandskyddslagstiftningen. Det kan allmänheten ha, ledamöter i byggnadsnämnden kan ha det och jag också. Men en kommun och en byggnadsnämnd måste följa lagarna. Och det finns en annan mycket viktig aspekt – kommunen ska behandla kommuninvånarna lika. Det föreskriver Kommunallagen. Och det gör man tämligen automatiskt om man följer lagarna och tolkar dem på samma sätt.

Problemet med byggnadsnämndens två beslut om Segelsällskapet i tisdags är att jag inte riktigt tror att de följer lagen till “punkt och pricka”. Det är i varje fall synpunkter som bör diskuteras och inte viftas undan som det delvis gjordes på sammanträdet i tisdags. Byggnadsnämnden måste stå på stadig mark när den fattar beslut. Nämnden är en myndighet som ska besluta enligt lagen. Det finns t ex inte utrymme att säga ja eller nej till en ansökan beroende på om man tycker att personen är snäll eller att en förening gör ett bra jobb.

Men innan jag går in mer i detalj på byggnadsnämndens beslut måste det först till en bakgrund till hela historien. Och den utspelar sig runt det magiska årtalet 1975. Det årtalet känner alla till som t ex följde blogginläggen kring Bengt Davidsson på Juta. 1975 är nämligen det årtal då strandskyddsbestämmelserna började gälla i hela Sverige. Miljö- och byggnadsförvaltningen skrev vid ett tillfälle i samband med Jutafallet:

“Vid fastställande av tomtplatsen får endast den del av fastigheten som lovligt har tagits i anspråk ingå. Då det saknas strandskyddsdispens sedan tidigare får man gå tillbaka till hur det såg ut på platsen 1975, då strandskyddslagstiftningen infördes.”

Vänersborgs Segelsällskap hade från början sin bas på Sanden. Medlemmarna “upptäckte” ganska snart området i Sikhall vid sina seglingar. Klubben blev intresserad av området och hamnen där och fick så småningom arrendera en bit mark med tillhörande byggnad. Arrendekontraktet skrevs under den 15 juli 1951 och 1954 byggdes och invigdes ett klubbhus. Senare fick Segelsällskapet möjlighet att köpa marken och byggnaden (klubbhuset). Det var 1978. Fastigheten fick sin beteckning, Sikhall 1:22, några år senare, den 27 februari 1981.

Redan den 19 oktober 1978 beviljade byggnadsnämnden i Vänersborg bygglov och också strandskyddsdispens. Det sanktionerades även av Länsstyrelsen. VSS fick bygga ett nytt, ouppvärmt uthus. 

Det fanns dock ett viktigt villkor för beslutet kring strandskyddsdispensen:

“Som tomt får tas i anspråk ett område av Sikhall 1:4, omfattande 1 meter utanför berörd byggnadsyta.”

Området, tomten runt byggnaderna, fick med andra ord inte privatiseras utan allemansrätten skulle råda, dvs allmänheten skulle få röra sig fritt runt husen på fastigheten – med undantag av 1 meter runt respektive byggnad.

När Segelsällskapet köpte marken, som senare blev fastigheten Sikhall 1:22, var det öppet och fritt tillgängligt för allmänheten. Det fanns en sjösättningsramp på Segelsällskapets mark som framför allt användes av kommuninvånare från bygden. Den låg en bit norrut från den ramp som finns nu. (Den nuvarande rampen byggdes kring 2008-2010 när kommunen hade förköpt/exproprierat marken från Magnus Larsson.) Den gamla rampen var öppen, fri och tillgänglig för allmänheten. Det fanns inga staket 1975 som hindrade åtkomsten till sjösättningsrampen.

Rampen användes dock inte av Segelsällskapet. Besökarna i gästhamnen tog ju inte upp eller lade i sina båtar i Sikhall och det gjorde inte medlemmarna i VSS heller. De använde sjösättningsramperna i Vänersborg.

När VSS hade köpt marken 1978 sattes sedan ett staket upp runt fastigheten, även om det på framsidan inte riktigt följde gränsen några meter. Mot sjön sattes det inte heller upp några staket. (Det gjordes det dock senare vid den byggnad som några år efteråt uppfördes där det byggdes toaletter.) Det innebar att ortsbefolkningen inte längre kunde använda rampen.

Segelsällskapet byggde sedan ett bryggdäck vid sjökanten – över den gamla rampen. Rampen finns fortfarande kvar under bryggdäcket. Bryggdäcket var enligt uppgift klart kring 1980-1981. Det blev bra och där kan seglare än idag sitta och njuta av utsikten över sjön och båtarna. Det är lite oklart om exakt när staketet sattes upp och bryggdäcket blev färdigt. Det är dock mellan 1978-1981. (Jag hoppas att få tag i fler fotografier.)

På gamla ritningar och kartor kan man också se andra byggnader i Sikhalls hamnområde, bland annat ett ladugård på området där det nu är parkering och en toalettbyggnad. Den ladugården revs i omgångar med början på 1980-talet och boende i Sikhall vittnar om att den sista delen nog inte revs förrän 1990-talet.

Sikhall 1:22 gjordes om med hårt och uppoffrande arbete av Segelsällskapets medlemmar till ett litet paradis för medlemmar och båtgäster. Det har utvecklats under åren med fler byggnader och fler bryggor. Det anlades tidigt en enklare grillplats nere vid sjökanten med stenar i ring, där medlemmar och gäster kunde sitta och umgås och “ljuga” för varandra. Senare byggdes ett grillhus med tak.

Men fastigheten Sikhall 1:22 blev ett ställe som utstrålande “privat område”. Det var inhägnat med staket och vid öppningarna fanns det stängda bommar. Under några år fanns det även en skylt som talade om att här var det “privat område”. Så var det inte riktigt tänkt med den strandskyddsdispens (med tomtplatsavgränsning) som beviljades 1978 när VSS blev ägare till markområdet vid småbåtshamnen i Sikhall.

Fortsättning följer i blogginlägget ”Byggnadsnämnden och strandskydd 2”.

==

Blogginlägg i denna ”serie”:

Kategorier:allemansrätt, Byggnadsnämnden, Sikhall, strandskydd, Vänersborgs Segelsällskap

Ny vattentjänstplan på gång!

5 december, 2023 Lämna en kommentar

Den 22 juni 2022 beslutade riksdagen om en ny vattentjänstlag (=Lagen om allmänna vattentjänster, LAV). Trots flera års debatt och stora förväntningar från olika håll så blev det ganska få ändringar i lagen.

En av förändringarna var att bestämmelsen i 6 § LAV om kommunens ansvar att ordna allmänna vattentjänster ändrades för att bli mer flexibel. Nu innehåller lagen en skrivning om att ”särskild hänsyn” ska tas till förutsättningarna att kunna godta en enskild VA-anläggning ”med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön”. Kraven är inte lika högt ställda på enskilda anläggningar.

Riksdagen beslutade också att varje kommun ska ha en aktuell vattentjänstplan. Vattentjänstplanen ska visa kommunens långsiktiga planering av utbyggnaden av vattentjänster. Den ska beslutas av kommunfullmäktige och planens aktualitet ska prövas varje mandatperiod.

Förändringarna i vattentjänstlagen (LAV) trädde i kraft den 1 januari 2023. Bestämmelserna kring vattentjänstplanen börjar emellertid gälla den 1 januari 2024, dvs om en knapp månad.

Vattentjänstplanen kommer inte att vara juridiskt bindande. Den ska däremot innehålla kommunens långsiktiga bedömning av behovet av nya verksamhetsområden 10-12 år framåt. Kommunen ska enligt LAV 6 c § göra följande innan den antar eller vid ett senare tillfälle ändrar planen:

“1. på lämpligt sätt och i skälig omfattning samråda med de fastighetsägare och myndigheter som kan antas ha ett väsentligt intresse av planen, och

2. ställa ut ett förslag till plan för granskning under minst fyra veckor.”

Notera att det står ett “och” mellan punkt 1 och 2. Båda punkterna gäller. Kommunen ska följaktligen samråda med berörda fastighetsägare, i alla lägen. Det är viktigt.

På torsdag har samhällsbyggnadsnämnden sammanträde. Då ska nämnden fatta beslut om att ett förslag till ny vattentjänstplan, enligt den nya lagen, ska ställas ut på kommunens digitala anslagstavla.

Förvaltningen skriver i underlaget till politikerna i nämnden:

“Detta innebär att Blåplan del 2 Vatten och Avlopp kompletteras med en lagstadgad bilaga vattentjänstplan. En uppdaterad Blåplan del 2 Vatten och Avlopp kan först introduceras till Samhällsbyggnadsnämnden när vattentjänstplan är justerad efter samråd och granskning med fastighetsägare och inkomna synpunkter från Miljö- och Hälsoskyddsnämnden, Byggnadsnämnden, Kommunstyrelsen samt Länsstyrelsen.”

Förslaget till vattentjänstplan ska alltså ut på samråd och sedan granskning. Sedan kommer planen tillbaka till samhällsbyggnadsnämnden för att slutligen via kommunstyrelsen beslutas av kommunfullmäktige. Detta borde naturligtvis redan ha skett enligt lagen men kommunerna inklusive Vänersborg har varit och är i tidsnöd. Det har varit ett stort arbete att bara komma så här långt.

Det är viktigt att alla fastighetsägare som berörs eller kan tänkas bli berörda inom 10-12 år studerar vattentjänstplanen noggrant och gör sina röster hörda i samrådet, om man har synpunkter. (Vattentjänstplanen och en miljöbedömning kommer alltså snart att publiceras på kommunens hemsida men båda dokumenten kan redan nu laddas ner här: vattentjänstplan – miljöbedömning.)

Kommunens föreslagna vattentjänstplan skiljer sig från den “gamla“ Blåplanen på en väsentlig punkt. Den utgår från praxis när det gäller det viktiga begreppet i LAV 6 § – “större sammanhang”. Det gjorde inte Blåplanen, vilket t ex ledde till häftiga debatter i kommunfullmäktige när tvångsanslutningen på Vänersnäs diskuterades, och återremitterades, i mars 2022. (Se “KF: Återremiss i VA-frågan”.)

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) sa då (se “VA-debatten i KF (5): Blåplanen”):

“Ja, det är lite spännande det här för att jag går i alla fall tillbaka till den Blåplanen som togs där både Stefan och James och Anders Strand och som var med och tog den rätt av utan votering, ingenting, där det finns 13 kriterier som man faktiskt utser i den här VA-planen som ska gälla för utbyggnaden av VA Vänersnäs.”

Då fick James Bucci (V) nog och slog symboliskt näven i bordet, hårt – väldigt hårt:

“Blåplanen bygger ju på felaktiga antaganden. Den är framtagen med hänsyn till antalet fastigheter 6-8-nivån. Lagen jobbar med 20-30. Så Blåplanen är framtagen på felaktiga grunder.”

Vänsterpartiet och även de som hotades av tvångsanslutning hävdade med en dåres envishet att det krävdes 20-30 fastigheter för ett större sammanhang. Det var svårt att nå fram till de styrande partierna…

Men det blev till slut rätt även i Vänersborg…

I underlaget till nämndens sammanträde på torsdag skriver förvaltningen:

“Arbetsgruppen gör idag en annan bedömning av begreppet bebyggelse i ett större  sammanhang.”

Det handlar inte längre om 6-8 fastigheter och uppåt. Förvaltningen fortsätter:

“Begreppet större sammanhang är inte tydligt definierat, men enligt praxis och juridisk tolkning av Svenskt Vatten utav lagtexten om vad ett större sammanhang innebär, utgörs detta av 20-30 anslutna fastigheter som ett riktvärde.”

Det är onekligen ett steg framåt med den nya planen och är naturligtvis glädjande för de som felaktigt hotades av tvångsanslutning enligt den gamla Blåplanen.

Det är inte bara antalet fastigheter som är viktigt när det gäller större sammanhang. Det är naturligtvis också avstånden mellan de 20-30 byggnaderna. Det finns emellertid ingen definition i lagen som talar om vilket avstånd det ska vara. Det är en brist och det leder till att det finns tämligen stora skillnader mellan kommuner.

Länsstyrelsen i Västra Götaland identifierade förra hösten potentiella ”§ 6-områden” i regionens kommuner, däribland Vänersborg:

“Vi har tagit ut områden som är i ett sammanhang om minst 20 hus, med ett inbördes avstånd av som mest 150 meter.”

Det är svårt att veta hur Länsstyrelsen resonerade när den kom fram till detta avstånd, men det tycks som om Vänersborgs kommun har anammat denna bedömning.

I Blåplanen använder Vänersborgs kommun sedan tidigare avståndsgränsen 150 meter mellan husen i definitionen av större sammanhang. (I Blåplanen är det dock ibland längre avstånd mellan husen än 150 meter.)

I förslaget till ny vattentjänstplan är definitionen av ett ”större sammanhang”:

“…minst 20 bostäder med ett inbördes avstånd av maximalt 150 meter, dock med en tolerans med +/- 5 meter.”

Det är alltså fortfarande 150 meter som gäller, egentligen 155 m. Det är en väldigt bred och vidlyftig definition och jag kan nog tycka att det är svårt att se att hus som ligger 150 m från varandra utgör ett “större sammanhang”, eller en “sammanhållen bebyggelse” som Plan- och bygglagen (PBL) kallar det.

Avstånden mellan fastigheterna för att kallas större sammanhang varierar som sagt mellan kommuner. I Lerum 2017 skulle det vara 40 m mellan fastigheterna och i Skövde 50 m. Det redovisas i ett examensarbete, “Lagen om allmänna vattentjänster – Avgränsning av verksamhetsområden i 6 §”, av Jesper Lund och Niklas Vallebrant, Högskolan Väst. De intervjuade faktiskt även VA-chefen Daniel Larsson i Vänersborg i sitt arbete. Larsson uppgav då att 100 m var en utgångspunkt. En sökning på nätet idag säger att Piteå använder avståndet 50-100 m, Örebro och Karlshamn 100 m.

Det tycks som om 150 meter (155 m) är längre än vad flertalet andra kommuner använder. Troligtvis är det antagligen så att vilket avstånd som gäller mellan fastigheter för att det ska vara ett större sammanhang avgörs först efter att det enskilda fallet prövas i domstol.

Nedanstående karta i förslaget till ny vattentjänstplan i Vänersborgs kommun visar på de områden som är identifierade som områden där bebyggelsestrukturen är sådan att det kan finnas grund för tillämpning av LAV 6 §, dvs införandet av verksamhetsområden. Identifieringen visar att 10 områden, de grönmarkerade, har fler än 20 bebyggda fastigheter.

Jag tycker att alla som bor i samtliga nedanstående områden ska studera kartan och vattentjänstplanen noggrant. Det kan få stora konsekvenser om det blir fel men samtidigt finns det stora möjligheter att påverka.

Kategorier:Samhällsbyggnadsnämnden, VA

Sikhall (2): Oppositionen kör över de styrande

3 december, 2023 2 kommentarer

Anm. Inlägget är en direkt fortsättning på “Sikhall (1): Återigen samma förslag i SBN”.

Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och samhällsbyggnadsförvaltningen ville att samhällsbyggnadsnämnden skulle fatta ett beslut som innebar att kommunfullmäktiges beslut från den 17 maj 2023 om fastighetsrättsliga lösningar inte verkställdes. Magnus Larsson kunde nämligen inte skriva på den överenskommelse om viten och annat som “kommunen” krävde.

Och det var naturligtvis Magnus Larssons och inte kommunens fel. Det menade i varje fall förvaltningen och de styrande partierna. Magnus Larsson vägrade ju osannolikt nog att pantsätta sitt hus och hem för att få förvärva delar av den mark som han på ett öppet och ärligt vis köpte 2005 och som kommunen 2007 tvingade till sig.

Men kommunen har ju principer. Även om de inte alltid verkar gälla alla…

Samhällsbyggnadsförvaltningen motiverade naturligtvis sitt beslutsförslag – och argumenten upprepades som vanligt ännu en gång, och okritiskt, av de styrande partierna under sammanträdet.

Samhällsbyggnadsförvaltningen skrev i underlaget inför sammanträdet den 16 november angående viten (se “Sikhall (1): Återigen samma förslag i SBN”):

“Vitesprincipen tillämpas i samtliga försäljningar kommunen gör och finns att läsa i kommunens riktlinjer rörande exploateringsavtal under stycket som behandlar säkerheter. Viten bedöms falla in under begreppet dylikt i stycket.”

I “Riktlinjer markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter” från 3 mars 2016 står det i det av förvaltningen åberopade stycket:

“Kommunen kan komma att ställa krav på säkerhet i form av pant, bankgaranti, borgen eller dylikt för att garantera exploatörens åtaganden i exploateringsavtalet.”

Formuleringen i avsnittet övertygar naturligtvis alla läsare att förvaltningen har rätt och att politiker, och inte minst Magnus Larsson, måste böja sig för kommunens raka, tydliga och förnuftiga principer. Med t ex “pant” i stycket menas naturligtvis hus och hem… Och viten ingår i formuleringen “dylikt”…

Det visade sig efter ett antal frågor av James Bucci (V) på samhällsbyggnadsnämndens sammanträde att viten inte alltid hade använts mellan 2016, då riktlinjerna fastställdes, och 2021. Det hade blivit avsteg från riktlinjerna under denna period utan att beslut hade fattats av politikerna i nämnden. Förvaltningen verkar ha blivit mer konsekvent när det blev aktuellt att Magnus Larsson hade krav på fastighetsrättsliga lösningar. Det är möjligt att det var ett sammanträffande, men som sagt, under 5 år fick inte alla köpare krav på viten om inte visioner etc uppfylldes.

Formuleringen “kommunen kan komma…” är även den intressant. Den visar att de följande kraven inte är obligatoriska. I så fall hade det naturligtvis stått “kommunen kommer…”.

I samma riktlinjers avslutande avsnitt, “Avsteg från riktlinjerna”, står det:

“Samhällsbyggnadsnämnden som vid varje tidpunkt har ansvaret för att fatta beslut om exploateringsavtal, markanvisningsavtal och samverkansavtal får frångå riktlinjerna i enskilda fall när det krävs för att på ett ändamålsenligt sätt kunna genomföra en detaljplan eller andra särskilda skäl föreligger.

Kommunala beslut av principiell karaktär eller annars av större vikt fattas av kommunfullmäktige.”

För det första står det uttryckligen att det är politikerna i samhällsbyggnadsnämnden som fattar besluten. Det gjorde alltså inte nämnden mellan 2016 och 2021, det gjorde däremot tjänstepersonerna när det gällde att inte följa riktlinjerna. För det andra står det tydligt att nämnden får “frångå riktlinjerna i enskilda fall”. Det är med andra ord inga problem för politikerna i nämnden att stryka viteskraven för Magnus Larsson. Det har stöd i riktlinjerna.

Magnus Larsson är definitivt ett ”annat särskilt skäl” där bestämmelsen om avsteg från riktlinjerna kan gälla. Det gäller genomförande av en detaljplan, men framför allt för att det faktiskt handlar om mark som Magnus Larsson har ägt tidigare och som kommunen tvingat till sig med förköp/expropriation. Och där kommunen sedan inte verkställt det som kommunen hade som motiv för förköpet/expropriationen.

Tor Wendel (M) lade fram ett alternativt yrkande på beslutsförslag i samhällsbyggnadsnämnden den 16 november. Det visade sig att samtliga oppositionspartier stödde förslaget:

“Med sex nej-röster mot fem ja-röster, så har samhällsbyggnadsnämnden beslutat i enlighet med Tor Wendels (M) yrkande.”

Samhällsbyggnadsnämndens beslut blev:

“Samhällsbyggnadsnämnden beslutar om följande ändringar i utskickat förslag om Överenskommelse om fastighetsreglering i Sikhall:

  1. Alla viten tas bort
  2. Alla hänvisningar till Vision tas bort
  3. I texter om att ”Detta avtal förutsätter för sin giltighet att kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun genom beslut godkänner detta avtal” ersätts kommunfullmäktige med samhällsbyggnadsnämnden
  4. Avtalsservitutet som berör nyttjande av området för tillgång till öppet vatten omarbetas, i samråd med Vänersborgs Segelsällskap samt exploatören, så att syftet uppnås för båda parter. Kontrollera om ”erlägga” ska ersättas med ”anlägga” i §3”

Det var enligt min uppfattning ett mycket bra beslut, som dessutom var helt i linje med kommunfullmäktiges beslut från den 17 maj.

Det tyckte emellertid inte de styrande partierna. 

Ann-Marie Jonasson (S), Kristina Östergren (S), Johan Andersson (C), Hans-Peter Nielsen (KD) och Helge Kneese (KD) reserverade sig mot beslutet “till förmån för förvaltningens förslag”, och fortsatte:

“I de beslut som nämnden skall ta så är likabehandlingsprincipen en väsentlig del. Att behandla alla som skall förvärva mark från kommunen på lika sätt. I det beslut som nämnden tagit så frångås denna princip i alla delar.

När mark som kommunen säljer köps av en enskild person eller av ett företag följer alltid krav på köparen. Detta för att den mark kommunen säljer skall användas till det som marken syftas till att användas till. Om detta inte sker är detta belagt med ett vite.

När man inte ställer något krav på köparen så kan denne välja att helt frångå detta. Köparens vision som låg till grund för kommunfullmäktiges beslut att sälja marken tas även denna helt bort – alltså har köparen inte krav på att göra något med marken i framtiden.

I beslutet står även att samhällsbyggnadsnämnden genom beslut godkänner detta avtal. Trots att ärendet är av strategisk vikt så tar oppositionen på sig rollen att ta detta beslut utan att gå beslutsvägen om kommunfullmäktige vilket är den gängse gången.”

Rykten har sagt att nämndens beslut ska överklagas. Huruvida detta blir fallet vet jag inte i skrivande stund. Beslutet kan överklagas till Förvaltningsrätten inom 3 veckor från det att protokollet är justerat och offentliggjort.

Det enda som i så fall skulle kunna tänkas bli överklagat är att beslutet ska fattas i kommunfullmäktige. Som jag ser det, så fick samhällsbyggnadsnämnden uppdraget att helt enkelt verkställa kommunfullmäktiges beslut från den 17 maj. Kommunfullmäktige hade ju fastställt det viktigaste, nämligen fastighetsgränserna och nödvändiga servitut. Markpriser för att genomföra de fastighetsrättsliga lösningarna torde knappast behöva beslutas av fullmäktige. Men om de styrande partierna verkligen tror på att beslutet skulle ha fattats i kommunfullmäktige så får de väl testa att överklaga…

Men jag undrar om någon i de styrande partierna verkligen gör det, överklagar alltså. Vad skulle de styrande göra om de förlorar en sådan process? Avgå? Vågar de riskera det? De har ju dessutom nyligen förlorat en process i Förvaltningsrätten när jag överklagade deras beslut om en minoritetsåterremiss i kommunfullmäktige… (Se “Förvaltningsrätten spolade Mats Anderssons VA-yrkande”.)

Det hade varit intressant med ett överklagande, men det vore tråkigt för Magnus Larsson och sikhallsborna. Sådana här överklaganden brukar ta tid och det skulle antagligen innebära att utvecklingen av Sikhall återigen skulle läggas i malpåse. Vilket i och för sig tycks vara helt i linje med de styrande partiernas vilja.

Under tiden kan vi glädjas åt att det äntligen finns en politisk majoritet som vill underlätta för enskilda entreprenörer att utveckla kommunen i de delar som kommunen inte klarar av.

“Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet”

Attraktiv och hållbar, även i Sikhall.

==

Några av de senaste bloggarna kring fastighetsrättsliga lösningar:

Kategorier:Magnus Larsson, opposionen, Samhällsbyggnadsnämnden, Sikhall

Sikhall (1): Återigen samma förslag i SBN

2 december, 2023 Lämna en kommentar

Det här blogginlägget ska inte handla om Sund Sampo. Men det händer att jag fortfarande funderar på vad Vänersborgs kommun sa när företaget först tog kontakt och redogjorde för sina planer.

Sund Sampo ville ju ha ett markanvisningsavtal för att sedan kunna köpa marken kring Vargöns hamn- och industriområde. Sedan skulle en jätteanläggning uppföras i området som skulle ge arbete till hundratals personer. Företagets förmedlade vision var storslagen, minst sagt. (Se “Sund Sampo: Ny etablering i Wargön?”.)

Jag undrar om Vänersborgs kommun redogjorde för sin policy och sina riktlinjer rörande exploateringsavtal för Sund Sampo vid de första kontakterna… Fick Sund Sampo reda på att aktiebolag inte får köpa mark av Vänersborgs kommun, att köparen är tvungen att vara en privatperson? Fick Leif Engelthon på Sund Sampo veta att han var tvungen att “pantsätta” hus och hem för att få köpa marken? Berättade kommunen att Sund Sampo skulle få betala höga viten i all evighet om inte företagets vision uppfylldes? Eller att Engelthons arvtagare skulle få överta eventuella skulder och viten?

Antagligen inte. Med sådana policies, riktlinjer och krav skulle säkerligen de flesta företag undvika Vänersborgs kommun. Företagen skulle nog istället slå en signal till Trollhättan. Vilket många företag för övrigt gör…

Magnus Larsson kan inte utveckla hamnen i Sikhall, renovera Sikhalls magasin och bygga en restaurang med båtplatser – i Trollhättan. Det är i Sikhall han bor, det är Sikhall han vill utveckla och Sikhall ligger där det ligger – i Vänersborgs kommun.

Magnus Larsson har fått besked från kommunen, vilka nu kommunen egentligen är (tjänstepersoner eller politiker?), att han inte får bilda ett aktiebolag för att köpa (delar av) kommunens mark i Sikhall. Han måste göra det som privatperson och den förvärvade marken ska ingå i Larssons fastighet Sikhall 1:6. På Sikhall 1:6 bor Magnus Larsson. Där ligger hans bostadshus. I samhällsbyggnadsförvaltningens och de styrande partiernas (S+C+KD+MP) förslag till överenskommelse kan Magnus Larsson tvingas betala viten på 30.000 kr i månaden. Det är 360.000 kr per år. Och då finns det inte heller något slutdatum. Och vitena ska fortsätta betalas av den nye ägaren om Magnus Larsson säljer sin fastighet… (Vem som nu skulle vilja köpa fastigheten…)

Magnus Larsson och Vänersborgs kommun har haft med varandra att göra ända sedan 2005 när kommunen med kommunstyrelsens ordförande Lars-Göran Ljunggren (S) i spetsen ville förköpa/expropriera Larssons nyförvärvade mark, vilket kommunen också gjorde två år senare. Motiveringen var att kommunen kunde, och skulle, utveckla Sikhall för allmänheten på ett betydligt bättre sätt än Magnus Larsson. (Se “Sikhall 2: Livslånga viten”.) Magnus Larsson ville nämligen bara, menade många onda tungor i kommunen, privatisera marken och utestänga allmänheten. Magnus Larsson skulle bygga staket runt sin fastighet, hindra passagen längs stränderna och uppföra privata grillhus på strandskyddat område.

Det har inte hänt någonting vid Sikhalls hamn sedan 2007 när kommunen tvingade till sig delar av Larssons fastighet. Det är väl egentligen bara toaletterna i hamnområdet som har byggts om, vilket snarare var för Segelsällskapets skull än för allmänhetens. Toaletterna är för övrigt låsta och obrukbara halva året.

Magnus Larsson vill att Sikhall ska utvecklas. Han har en vision för området. För att ha en chans och möjlighet att förverkliga visionen eller delar av den, så behöver han äga marken. Han kan inte bygga på kommunens fastighet. Magnus Larsson vill därför få till stånd fastighetsrättsliga lösningar i Sikhall. Det i sin tur är en förutsättning för att kommunen ska upprätta en detaljplan. Utan en detaljplan får i varje fall inte Magnus Larsson göra någonting i området. Magnus Larsson initierade en detaljplan 2015 och byggnadsnämnden beslöt att upprätta en detaljplan samma år. Planen är alltså fortfarande inte klar.

Kommunfullmäktige fattade ett inriktningsbeslut den 17 maj i år (se “Sikhall 3: Vad beslutade KF?”):

“Kommunfullmäktige beslutar att inriktningen för de fastighetsrättsliga frågorna i samband med detaljplan för Sikhallsviken, utifrån samhällsbyggnadsförvaltningens redogörelse 2023-02-20, ska utgå från nedan beslutsalternativ 2 med följande beslutstillägg för hamnen;
Vid fastighetsförsäljning ska det skrivas ett servitut om att Vänersborgs Segelsällskap kan bygga ut bryggan och har fritt segelvatten.”

Fullmäktiges beslut handlade helt enkelt om att Magnus Larsson skulle få köpa delar av kommunens fastighet, Sikhall 1:4, dvs delar av den mark som Magnus Larsson ägde innan kommunens förköp/expropriation. Det var viktigt att gränserna mellan kommunens och Larssons fastigheter följde fullmäktiges beslut. Det blev samhällsbyggnadsförvaltningens ansvar att verkställa beslutet.

Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetade fram en överenskommelse mellan kommunen och Magnus Larsson. I överenskommelsen är parterna (kommunen och Larsson) överens om de gränser som fullmäktige beslutade och de är också överens om köpesummorna.

Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetade emellertid in krav och villkor som gick utöver fullmäktiges beslut. Förvaltningen ansåg att Magnus Larsson skulle tvingas genomföra hela sin vision (vilken inte finns formulerad någonstans) och tvingas betala viten om så inte skedde. Det stod inte i kommunfullmäktiges beslut.

Magnus Larsson vägrade att skriva på ett sådant avtal. Han ville t ex inte gå från hus och hem om något oförutsett som t ex en olyckshändelse inträffade om 5 år och han inte kunde arbeta mer. Det kan nog var och en, i varje fall utanför kommunhuset, förstå…

När jag tittar på ett ordförandebeslut gällande Sund Sampo från den 2 november så fanns det inga sådana tankar på krav som ställs på Magnus Larsson. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) beslutade “bara” att:

“förvaltningen ska fortsätta arbeta med det inkomna direktanbudet och verka för att ett markanvisningsavtal ska upprättas och tas till kommunstyrelsen för beslut.”

Det är klart att förvaltningen kanske hade arbetat in sådana krav och villkor, som Magnus Larsson ställdes inför, i sitt fortsatta arbete med Sund Sampo-projektet. Något säger mig emellertid att det inte tänktes i de banorna…

De styrande partierna och förvaltningen ansåg att kraven på livslånga stora viten, krav på genomförande av en vision som inte var formulerad på “papper” osv på Magnus Larsson var helt rimliga krav i en överenskommelse. Ärendet hamnade därför, återigen, för andra gången, på samhällsbyggnadsnämndens bord. Trots att Magnus Larsson inte var överens med kommunen.

Den första gången ärendet var uppe på nämndens bord var den 19 oktober. Då återremitterades förvaltningens förslag av en enad opposition. (Jag utvecklade argument kring detta förslag i ett tidigare blogginlägg. De argumenten gäller till nästan hundra procent även detta andra förslag – se “Sikhall 1: SBN behandlar ärendet”.)

Samhällsbyggnadsnämnden sammanträdde återigen den 16 november. Det “nya” förslaget till beslut om Sikhall hade följande lydelse:

“1. om hur försäljning ska följa föreslaget avtalsutkast rörande genomförandet.

2. om ärendet ska tillbaka till samhällsbyggnadsnämnden för beslut om överenskommelsen eller om det skickas direkt till kommunfullmäktige för beslut.”

Förslaget innebar i realiteten att samhällsbyggnadsnämnden, och -förvaltningen, menade att det inte gick att verkställa kommunfullmäktiges beslut. Det var omöjligt att kommunen och Magnus Larsson skulle, och kunde, bli överens. Det kan noteras att förslaget till överenskommelse i november var till förväxling lika med det förslag som förvaltningen hade utarbetat en månad tidigare, och som nämnden alltså hade återremitterat. 

I beskrivningen av ärendet inför sammanträdet konstaterades att förvaltningen är överens med Magnus Larsson när det gällde regleringen av:

“de områden som ska regleras till exploatören och de områden som ska regleras till kommunen.”

Man var även överens om de områden som ska omfattas av servitut och köpeskillingen för de olika markområdena. Men parterna var alltså inte överens om en del annat…

Protokollet från samhällsbyggnadsnämndens sammanträde var inte klart förrän i tisdags, den 28 november. Det visade sig att en enad opposition hade strulat till det för de styrande och för förvaltningen…

Spännande fortsättning följer i ”Sikhall (2): Oppositionen kör över de styrande”.

==

Några av de senaste bloggarna kring fastighetsrättsliga lösningar:

Kategorier:Magnus Larsson, Samhällsbyggnadsnämnden, Sikhall

KS (29/11): Inte viktigt med legitimerade lärare?

30 november, 2023 Lämna en kommentar

Gårdagens kommunstyrelse började med en tre timmars utbildning. Ann Malmsten från INDEA höll i den.

Utbildningen handlade om att “förtydliga politikers respektive tjänstepersonernas roll”, som kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) formulerade det i sin inledning. Eller som kommundirektör Lena Tegenfeldt uttryckte det:

“Det krävs två för att dansa tango.”

Det är säkerligen så, även om det skulle krävas betydligt fler för att undertecknad bloggare ska kunna lära sig att dansa tango. Och ska jag vara riktigt ärlig, jag kommer aldrig att kunna lära mig att dansa tango…

Själva sammanträdet med kommunstyrelsen startade inte förrän kl 11.10 och då var det förbundschef/räddningschef Markus Green från Räddningstjänsten Mitt Bohuslän/Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund som informerade. Det gjorde Green på ett informativt och proffsigt sätt. Det handlade en hel del om räddningstjänstens förändrade eller kanske snarare utökade uppdrag i dagens värld. Räddningstjänsten är t ex på ett helt annat sätt än tidigare en del av totalförsvaret. Arbetet har blivit annorlunda berättade Green vidare, gängkriminaliteten påverkar arbetet liksom nya risker och ökade miljökrav. Räddningstjänstförbunden behöver även mer folk, både fast anställda och deltidsanställda. Det är en stor utmaning att locka till sig fler människor, det är en tuff arbetsmarknad.

Det är långt gångna planer på en sammanslagning av Räddningstjänsten Mitt Bohuslän och Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Det lär emellertid bli mer information om detta. Planerna verkar inte gå helt smärtfritt. (Se också kommunalrådens skrivelse till NU-sjukvården om att flytta en akutambulans från brandstationen i Vänersborg till NÄL – “Skrivelse om ambulansflytt från Vänersborg”.)

Den följande presentationen var också informativ och proffsig. Utvecklingsledare Pål Castell och planhandläggare Freddie Carlson informerade om den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Brålanda. Det är på många sätt järnvägsstationen och tågstoppet som står i centrum för planen. Och alla hoppas att tågstoppet blir av 2028 som det har sagts. En fördjupad översiktsplan är en av förutsättningarna för detta. 

Brålandaborna visar ett mycket stort intresse för översiktsplanen och utvecklingen i bygden. Nu ska granskningen inledas och allmänheten kan lämna synpunkter. Igen. Det har de gjort tidigare också, på samrådet. Då kom många synpunkter in till kommunen från invånarna. De handlade framför allt om ringleden, jordbruksmark, tillgänglighet till Brålanda kyrka, gångstråk längs Frändeforsån och riskhantering.

Vi får se om brålandaborna är nöjda med de förändringar som har gjorts i planen sedan dess.

Det var information från kommunalråden och kommundirektören. Det som är värt att notera är att Benny Augustsson upplyste KS om att Vänerhamn tänker lägga ner hamnen i Vänersborg. Det är för lite tonnage. Det innebär att det knappast är läge att flytta hamnen till Vargön heller. Varför ska kommunen satsa ett antal hundra miljoner om det inte kommer några båtar…?

Ärendena som behandlades igår föranledde inte särskilt många dispyter. Det blev några frågor och inlägg kring vissa ärenden. Själv frågade jag om möjligheten till mobila solcellsanläggningar i samband med några medborgarförslag. Ordförande Augustsson (S) menade att det i sinom tid kommer att bli mycket arbete och diskussioner kring sådana här frågor. Jag var ensam om att yrka på bifall till Vänsterpartiets motion om att införa Huskurage i AB Vänersborgsbostäder. Det blev även några synpunkter på delårsrapporten från NÄRF. (Se “KS sammanträder 29/11”.)

Flera ärenden handlade om det nya bolaget på Halle- och Hunneberg och avvecklingen av de gamla “bolagen”, dvs Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum AB och Stiftelsen Bergagården.

Henrik Harlitz skrädde inte orden:

“Jag är inte nöjd mer hur detta har skötts.”

Och Harlitz räknade upp en massa, närmast retoriska frågor:

“Vad göra med de tillgångar som finns? Till kommunen eller till det nya bolaget? Är årsskiftet ett bra datum eller vänta till bolagsstämman?”

Och fortsatte:

“Det nya bolaget har inget bolagsnummer än. Och inte ens ett hyresavtal för lokalerna. … en stiftelse bestämmer vilka som ska vara anställda i ett bolag som inte finns.”

Det låg nog en hel del i vad Harlitz sa. Benny Augustsson verkade ta det hela med ro. Det ordnar sig typ. Och det låg nog en del i det också.

Debatten fortsätter säkerligen i fullmäktige den 13 december.

Och sedan var det då dags för den absolut viktigaste punkten på dagordningen – “Budgetåtgärder för bevarande av välfärden – Förslag till tilläggsbudget 2024”. Jag beskrev ärendet och de styrande partiernas förslag på tilläggsbudget noggrant i inlägget “KS (29/11): Viktig tilläggsbudget!”.

Kommunstyrelsen hade tidigare på mötet fått en viktig upplysning av ekonomichef Thomas Sannemalm. Statsbidragen i år till “Minskad andel timanställda inom vård och omsorg om äldre” och “Utökad bemanning av sjuksköterskor på särskilda boenden” måste delas upp på två år. Det innebär att prognosen för årets resultat minskas med 28 milj kr och prognosen för 2024 ökar med 28 milj kr.

Det betyder naturligtvis inte att kommunen totalt sett får mer pengar, men “flytten” av pengarna är ändå viktig. Det är ju nästa år som blir det tuffa och svåra året för verksamheterna inom välfärden. (Årets resultat prognostiserades före “pengaflytten” till +67 milj kr – se “KS (4/10): Överskott, VA och cyklar”.)

De styrande partierna vill ta 15 milj kr ur kommunens besparingar, dvs resultatutjämningsreserven (RUR), för att skjuta till extra pengar till nämnderna nästa år. Det nya beskedet innebär att de styrande partierna inte längre behöver finansiera sin tilläggsbudget med RUR. Pengarna kan tas från det prognostiserade överskottet. RUR kommer alltså att finnas kvar oavkortat, 50 milj kr, år 2025 och kan då användas om konjunkturkurvan av någon anledning inte har vänt uppåt.

Det betyder också att tilläggsyrkandet från Vänsterpartiet om att använda ytterligare 7,9 milj kr för att behålla de legitimerade lärarna inte heller behöver göras genom att använda RUR. De kan också tas från det prognostiserade överskottet. (Se “KS (29/11): Viktig tilläggsbudget!”.)

Det här framförde Vänsterpartiet igår. Ingen kommenterade emellertid vårt yrkande, trots att jag försökte motivera vikten av att inte säga upp legitimerade lärare. Min vädjan klingade ohörd – och okommenterad. Det var först när jag gjorde en liten “spydig” kommentar senare på sammanträdet som ordförande Augustsson framförde att även socialnämnden behövde mer pengar. Hans slutsats torde då vara att i den situationen ska ingen ha extra budgetanslag…

Benny Augustsson (S) yrkade för övrigt avslag på Vänsterpartiets tilläggsyrkande. Jag begärde votering.

Det var bara jag (V) som röstade för 7,9 milj kr till barn- och utbildningsnämnden. M+L+MBP avstod från att delta i hela beslutet och SD lade ner sina röster. De styrande partierna, S+C+KD (MP har ingen ordinarie i KS), röstade nej till Vänsterpartiets förslag. Det innebar att barn- och utbildningsnämndens ordförande Bo Carlsson (C) röstade nej till att behålla de legitimerade lärarna.

Den som är intresserad av hur Vänsterpartiet resonerar och varför vi anser att det är viktigt att inte säga upp legitimerade lärare kan ladda ner yrkandet här.

Det känns ibland som om de styrande i Vänersborg inte tycker att barnens och ungdomarnas utbildning är särskilt viktig…

Det kommer att bli debatt på kommunfullmäktige…

Kategorier:BUN 2023, KS 2023, Lärare, Skola och utbildning, Vänsterpartiet

Skrivelse om ambulansflytt från Vänersborg

29 november, 2023 1 kommentar

Den 15 november ställde Göran Svensson (MBP) en interpellation i kommunfullmäktige till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). (Se “KF (15/11): Ambulans och tystnad”.)

Interpellationen handlade om att NU-sjukvården hade beslutat om att flytta en akutambulans från brandstationen i Vänersborg till NÄL den 1 januari 2024. Svensson frågade bland annat:

“Hur tänker kommunstyrelsens ordförande agera för att Vänersborg har en bemannad akutambulans stationerad i Vänersborg efter 1 januari 2024?”

Benny Augustsson menade att det är NU-sjukvårdens styrelse som har fattat beslutet. På frågan svarade Augustsson:

“Utifrån det så kan jag tycka att det är en fråga för direktionen i NÄRF att agera utifrån.”

Göran Svenssons interpellation fick tydligen flera att bli medvetna om förändringen av ambulansens placering, och tänka till. Kommunalråden Benny Augustsson (S), Mats Andersson (C) och Henrik Harlitz (M) gjorde det, och agerade. De skickade igår, den 28 november, en skrivelse till NU-sjukvårdens styrelse. Den hade rubriken:

“Anmärkningsvärt beslut utan föregående dialog om ambulansens omlokalisering i Vänersborg”

Det är en skarp och bra skrivelse från kommunalråden. Den är viktig för Vänersborg, nu och i framtiden. Därför återger jag skrivelsen i sin helhet.

===

Bakgrund

NU-sjukvårdens styrelse har 2023-09-28, § 89 fattat beslut i ärendet Samlokalisering av ambulansen Trestad Öst enligt följande:

  1. Styrelsen för NU-sjukvården beslutar att ge verksamhetschefen ambulansverksamheten NU-sjukvården mandat att temporärt omlokalisera den ambulansenhet som är fysiskt placerad på brandstationen Vänersborg till ambulansstationen NÄL.
  2. Styrelsen för NU-sjukvården beslutar att ge verksamhetschefen ambulansverksamheten NU-sjukvården i uppdrag att på längre sikt planera för samlokalisering av ambulanserna Trollhättan – Vänersborg på ny strategisk etablering på endera sidan Stallbackabron, Trollhättan, i anslutning till de stora trafiklederna.

Nuläge 

Vänersborgs kommun ställer sig frågande till varför NU-sjukvården inte har tagit någon som helst kontakt med kommunen inför detta beslut?

Vi kan inte erinra oss att kontakt tagits, varken i tjänstemannaberedningen, vilket torde tillhöra det professionella förhållningssättet i dylika lokaliseringsfrågor – eller – någon politisk kontakt, vilket är än mer anmärkningsvärt i en fråga av en dignitet som är strategisk för Vänersborgs kommuninvånare. 

I beslutsunderlaget går att läsa att en analys är genomförd där man simulerat fysisk placering av ambulansens lokalisering och där konstaterat att en temporär flytt från Vänersborg till NÄL inte ger påverkan av större betydelse. Vidare redogörs det för att ambulansverksamhetens långsiktiga plan är att placera en station på endera sidan Stallbacksbron. 

Då Vänersborgs kommun inte har uppfattat NÄRFs begäran om omförhandling, såsom denna skulle innebära en nödvändig temporär omlokalisering av ambulansen, så ifrågasätter vi beslutsargumentet. 

Begäran om dialog 

Gällande beslut nr 1, att temporärt omlokalisera ambulansen från brandstationen i Vänersborg till ambulansstationen NÄL önskar vi ett dialogmöte omgående – innan verkställighet.

Inför detta möte, begär vi att få ta del av det beslutsgrundande analysmaterialet om hur detta påverkar Vänersborgs befolkning samt den av er gjorda konsekvensanalysen. 

Gällande beslut nr 2, att planera för ny strategisk etablering på endera sidan Stallbackabron, så förutsätter vi att vi involveras i hög grad i detta arbete från start. Att flytta ut ambulansen från nuvarande lokalisering i Vänersborg där befolkningstätheten är som högst, torde vara direkt förödande. I sammanhanget bör, bland flertalet andra kriterier, också bedömas mervärdet av att ha brandstation och ambulans samlokaliserade. 

Vi ser fram emot er mötesinbjudan och ett möte i närtid.

===

Det var ett mycket bra initiativ av Vänersborgs kommunalråd. De ska ha ett stort tack för detta. Dessutom också ett litet tack till Göran Svensson som lyfte frågan i kommunfullmäktige.

Kategorier:NÄL, NÄRF

KS (29/11): Viktig tilläggsbudget!

28 november, 2023 Lämna en kommentar

I mitt förra blogginlägg redogjorde jag för de flesta av kommunstyrelsens ärenden på onsdag – se “KS sammanträder 29/11”. Jag sparade ett ärende, kanske det viktigaste – “Budgetåtgärder för bevarande av välfärden – Förslag till tilläggsbudget 2024”.

Benny Augustsson (S) lägger ett förslag för de styrande partiernas räkning på en tilläggsbudget. Det är en unik åtgärd i Vänersborg. Den beslutade budgeten som kommunfullmäktige fattade beslut om i juni ska “kompletteras”.

Det är den ekonomiska situationen som gör tilläggsbudgeten nödvändig. Vänsterpartiet argumenterade i ett tidigt skede i våras för att kommunen borde ha dörren öppen för förändringar av budgeten, eftersom den ekonomiska utvecklingen och prognoserna var så osäkra. Det framförde vi också i vårt eget budgetförslag. (Se “Budget 2024: Vänsterpartiets budgetförslag”.) Vänsterpartiet ansåg vidare att det var mycket viktigt att slå vakt om verksamheterna, och det gör vi fortfarande, särskilt när den kommande lågkonjunkturen enligt prognoserna blir tämligen tillfällig. Redan 2025 räknar ekonomerna med att konjunkturen vänder. Kommunen borde därför använda de reserver som finns för att slå vakt om välfärden. I kommunens resultatutjämningsreserv (RUR) finns nämligen 50 milj kr avsatta från “goda år”. I sista hand, om det blev absolut nödvändigt, kunde kommunen höja skatten.

Jag inbillar mig att de styrande partierna blev något påverkade av Vänsterpartiets resonemang. I budgetbeslutet i juni så stod det i MRP, budgeten för nästa år (Del I, s 16):

“Budgetförslaget bygger på en oförändrad skattenivå. Utifrån en samlad negativ prognos för kommunen i delårsrapport per augusti 2023 kan det dock bli nödvändigt att använda resultatutjämningsreserven. I sista hand kan en skattehöjning för 2024 behöva lyftas för politisk diskussion.”

Inflationen har varit hög, en ny beräkning visar att pensionerna kräver ytterligare en höjning (12 milj för Vänersborg), kostnaderna i verksamheterna har ökat och välfärden är hotad. Dessutom har kommunen ett stort investeringsbehov.

I de styrande partiernas förslag till tilläggsbudget står det:

“Fullmäktiges beslutade budget i juni innehåller inga generella besparingar i skola, vård och omsorg. Vi måste dock klara ekonomin och välfärden i en tuff tid där storleken på eventuella stöd från staten är osäkra. I kommunen har vi en resultatutjämningsreserv på 50,0 mnkr. En del av dessa medel används nu för att klara en budget i balans 2024. Detta för att inte förvärra den lågkonjunktur vi ser framför oss och som starkt påverkar vår kommun.
Den ekonomiska situationen kräver att vi prioriterar mellan utgifterna samtidigt som vi tydligt värnar välfärden.”

De styrande partierna föreslår därför att ytterligare pengar ska avsättas till välfärden. Nämndernas budgetramar för 2024 ska utökas med totalt 29,5 milj kr. Förslaget imorgon onsdag, som sedan ska vidare till kommunfullmäktige den 13 december, innebär följande fördelning av de extra pengarna:

  • “Barn- och utbildningsnämnden tilldelas sammanlagt 5,5 mnkr varav 3,4 mnkr för bevarande av Lanternan och 2,1 mnkr till anpassad grundskola.
  • Socialnämnden tilldelas sammanlagt 10,0 mnkr varav 3,0 mnkr till Arbete, sysselsättning och integration samt 7,0 mnkr till nämndens förfogande.
  • Kultur- och fritidsnämnden tilldelas 1,0 mnkr för ökad måluppfyllelse.
  • Samhällsbyggnadsnämnden tilldelas sammanlagt 5,0 mnkr varav 3,0 mnkr för kapitalkostnader som följer av underhåll av Dalbobron och exploateringsverksamhet samt 2,0 mnkr för underhåll av fastigheter.
  • Kommunstyrelsen tilldelas sammanlagt 8,0 mnkr varav 4,0 mnkr avsätts till förfogandeanslaget, 3,4 mnkr för ökade kostnader inom IT-säkerhet och 0,6 mnkr för ökade hyreskostnader för arkivet.”

Det är ett i stort sett bra förslag. Vänsterpartiet välkomnar dessa pengar till verksamheterna. Det gör vi även om några av miljonerna, som t ex underhåll av Dalbobron och fastigheter samt kostnaderna för IT, inte direkt tillhör välfärdssektorn.

Men Vänsterpartiet ser mycket positivt på att de styrande partierna för första gången, och äntligen, tar kommunens reserver, den så kallade resultatutjämningsreserven (RUR), i anspråk. Det är absolut nödvändigt för att värna välfärdssektorn.

Var kommer då alla dessa 29,5 milj kr från? Det framgår av förslaget:

“Finansiering sker genom att budgeten för skatteintäkter och generella statsbidrag utökas med 14 mnkr 2024 och att resultatet minskar med 1 mnkr. Det nya resultatet, -15 mnkr, finansieras genom att motsvarande summa ianspråktas av resultatutjämningsreserven. Därefter återstår 35 mnkr i resultatutjämningsreserven.”

Vänersborgs kommun har alltså fått ökade statsbidrag och större skatteintäkter än vad som var känt i juni, +26 milj kr. Samtidigt har pensionskostnaderna ökat (se ovan) med 12 milj kr. Kommunens nya resultat blir då, inklusive den miljon som fanns kvar sedan junibudgeten, +15 milj kr. (26-12+1) De styrande partierna använder dessa pengar plus 15 milj kr från RUR (resultatutjämningsreserven) för att avsätta medel till nämnderna. När det är gjort återstår 35 milj kr i RUR.

Det är, som sagt, i stort sett ett mycket bra förslag. Men Vänsterpartiet tycker ändå inte att förslaget når ända fram.

Det finns ett område kvar som de styrande partierna har “missat”. Barn- och utbildningsnämnden kommer, trots tilläggsbudgeten, att tvingas säga upp legitimerade lärare för att spara 7,9 milj kr. Det blir många lärare…

Det vore förödande för förskola och skola i Vänersborg om detta blir verklighet. Det är ett skriande behov på legitimerade lärare i Sverige och med tanke på den utveckling med psykisk ohälsa, gängkriminalitet, ökade klyftor etc så är skolan oerhört central och viktig. Det är också särskilt viktigt att undvika dessa uppsägningar med tanke på den neddragning av resurspersoner med visstidsanställning som har skett i Vänersborg inför innevarande läsår.

Färre lärare och annan skolpersonal drabbar den kvarvarande personalen genom att arbetsbelastningen ökar och arbetsmiljön försämras. Stressen blir större och den redan höga sjukfrånvaron tenderar att öka. I slutändan drabbas eleverna, framför allt de elever som är i störst behov av stöd av olika slag.

En sämre skola och utbildning kan ge långsiktiga negativa effekter för barnen och ungdomarna. Självförtroendet och självkänslan kan undergrävas vilket kan leda till minskad motivation och intresse för skolan och lärande i allmänhet. Sämre kunskaper och sämre betyg begränsar framtida utbildningsmöjligheter liksom möjligheter till arbeten och till vissa karriärvägar. Det i sin tur kan få både sociala och ekonomiska konsekvenser med minskad livskvalitet och ökad risk för utanförskap. 

Vänersborgs kommun har ett inriktningsmål som lyder:

”Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”

Inriktningsmålet ska enligt “dokumenten” vara högprioriterat i kommunen. Nu är det definitivt i fara. Det är självklart också de förväntade resultaten som barn- och utbildningsnämnden har kopplat till inriktningsmålet:

  • ”andelen barn inskrivna i förskolan ökar”
  • ”andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”
  • ”andelen barn och elever som upplever trygghet i lärmiljön ökar”

Jag kan inte heller låta bli att citera ur kultur- och fritidsnämndens invånardialog med ungdomar. I den rapporten står det avslutningsvis:

“Något som var väldigt framträdande i dialogen var att många unga vi mötte gav uttryck för psykisk ohälsa och stress och press kopplat till både skolgång och i andra delar av livet.”

Vänsterpartiets yrkande på ytterligare 7,9 milj kr till BUN finansieras med RUR-pengar. Det betyder att det skulle vara kvar 27,1 milj kr i RUR (resultatutjämningsreserven) till 2025. Det skulle räcka för att upprätthålla verksamheterna om lågkonjunkturen skulle bli lika svår 2025 som nästa år. Och i sämsta tänkbara scenario har en kommun alltid möjlighet att höja skatten.

Vänsterpartiet anser att kommunen måste tänka långsiktigt och inte göra drastiska nedskärningar i förskola och skola som vi kommer att få ångra senare. Barnen och eleverna är även Vänersborgs framtid, och nu är det upp till bevis för alla partier som basunerade ut detta innan valet förra året…

Imorgon får vi se hur de andra partierna ställer sig till Vänsterpartiets förslag.

Anm. Här kan du läsa om vad som hände på sammanträdet den 30 november – ”KS (29/11): Inte viktigt med legitimerade lärare?”.

Kategorier:Budget 2024, KS 2023, Vänsterpartiet

KS sammanträder 29/11

26 november, 2023 Lämna en kommentar

På onsdag har kommunstyrelsen sammanträde.

Sammanträdet börjar med 3 timmars utbildning i Bojorten, den nya sessionssalen. Ämnet är “Roller, ansvar och samarbetsformer för politik och tjänsteorganisationen”. Föreläsningen är en del i:

“utbildnings- och implementeringsprocessen i den av KF i juni beslutade styr- och ledningsmodellen.”

“Lärare”, eller föredragande som det heter, är Ann Malmsten från INDEA.

Efter utbildningen börjar själva sammanträdet. Det är en diger dagordning (underlaget är på 726 sidor) med en hel del intressanta ärenden. De är emellertid inte, vad jag kan se, särskilt kontroversiella – med ett undantag. Jag tänker på ärende 25 – “Budgetåtgärder för bevarande av välfärden – Förslag till tilläggsbudget 2024”.

Så här ser dagordningen ut:

Efter att Bo Carlsson (C) utsetts till justerare ska förbundschef/räddningschef Markus Green från Räddningstjänsten Mitt Bohuslän/Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund informera. Det blir en intressant information. Det kommer säkerligen upp frågor kring både den planerade sammanslagningen av förbunden “Mitt Bohuslän” och “Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund” (NÄRF), om nya lokaler för “brandstationen” i Vänersborg och om att ambulansen i Vänersborg försvinner efter årsskiftet (se t ex insändaren i TTELA “Tecken på att NU-ambulansen har för få resurser”).

Lika intressant blir informationen om “Fördjupad översiktsplan (FÖP) Brålanda”. Den föredragningen hålls av utvecklingsledare Pål Castell. FÖP:en kommer att ställas ut på granskning under perioden 11 december 2023 – 11 februari 2024. Då kan alla intresserade ta del av planen både i kommunhuset och i Brålanda bibliotek. Den kommer även att finnas digitalt på kommunens hemsida. Vill du veta mer redan nu kan du hitta information här.

Självklart kommer presidiet, dvs kommunstyrelsens tre ordförande Benny Augustsson (S), Mats Andersson (C) och Henrik Harlitz (M), kommunens kommunalråd, att informera om vad de har gjort sedan sist. Även kommundirektör Lena Tegenfeldt informerar, om centrala, aktuella och viktiga underlag, som på ett eller annat sätt har betydelse för kommunens och kommunkansliets arbete.

Det har upprättats ett förslag mellan Vänersborgs kommun och Kunskapsförbundet Väst (KFV) om ett “Uppdragsavtal för vuxenutbildning” nästa år. När det gäller vuxenutbildningen beställer kommunen ett antal platser med olika utbildningar av KFV.

Eftersom lågkonjunkturen väntas fördjupas under 2024 kommer det med all sannolikhet att påverka både sysselsättning och arbetslöshet skriver man i underlaget. Risken är stor att det kan komma stora uppsägningar nästa år. Vänersborg har redan nu en hög arbetslöshet. Den ligger på 7,2 % jämfört med regionsnittet som ligger på 5,6 %. Det finns också ett fortsatt stort behov av SFI, grundläggande vuxenutbildning och Yrkesvux bland de mest utsatta målgrupperna. 

Det är svårt att avgöra om kommunens beställning räcker till för de behov som finns. antagligen inte. Tyvärr ser det inte ut att bli någon information i ärendet, vilket är synd. Madelaine Karlsson (S), som sitter i presidiet i KFV:s direktion, kan kanske berätta mer.

Förslaget till KS är att avslå två medborgarförslag till solcellsparker. Orsaken är att de föreslagna områdena bedöms lämpligare för andra etableringar. Alternativet att ha mobila solceller tas inte i beaktande. Båda ärendena ska vidare till kommunfullmäktige.

Medborgarförslaget om museum om militärflyg i Vänersborg anses färdigbehandlat. Det handlar om huruvida det finns någon lämplig lokal i Vänersborgs kommun att bedriva museiverksamhet i. Det finns det inte, eller också är de tillgängliga lokalerna för dyra för museiverksamhet.

Medborgarförslaget om att inrätta en familjecentral i centrala Vänersborg blir med all säkerhet avslaget. Det skrev jag om i blogginlägget “BUN (18/9): Akutskola, lokaler och skolresultat”, när det behandlades i barn- och utbildningsnämnden.

Torbjörn Moqvist (SD) har motionerat om att tillåta parkering på lastplatser under kvällar och nattetid. En enig samhällsbyggnadsnämnd biföll motionen och förslaget är att kommunstyrelsen och sedan kommunfullmäktige ska göra detsamma.

 Vänsterpartiets motion om att “Införa Huskurage i AB Vänersborgsbostäder” föreslås däremot bli avslagen. Det beror, tror jag, på att AB Vänersborgsbostäder (ABVB) i sitt remissvar anser att:

“det finns brister i bland annat Huskurages arbetsmetodik som kan innebära en fara för personal och boende.”

Tyvärr nämns inget i svaret om vad dessa brister består i. ABVB menar att företaget jobbar med detta på ett bättre sätt. (Man kan läsa mer om metoden på Huskurage hemsida.)

Det blir en återrapportering av uppdraget “gällande att skapa förutsättningar i Brålanda bibliotek för kommunal service”. Sedan ska KS rekommendera fullmäktige att besluta om förslaget till partistöd för 2024. Det parti som får mest i partistöd är naturligtvis(?) partiet med flest antal ledamöter. Socialdemokraterna föreslås få 444.075 kr i partistöd nästa år, medan Miljöpartiet de gröna, fullmäktiges minsta parti med sitt enda mandat, får 83.085 kr.

Några delårsrapporter (per slutet av augusti) ska behandlas. Det går i regel fort. Det är Kunskapsförbundets och kommunens egen rapport, och det är NÄRF:s. Allt är ok, men när det gäller NÄRF så skriver revisorerna:

“Revisionen konstaterar i sitt utlåtande att direktionen prognostiserar ett negativt balanskravsresultat och anger att de inte kan uttala sig huruvida resultaten är förenliga med god ekonomisk hushållning med hänvisning till att bedömningskriterier och målvärden rörande verksamhetsmässiga mål och god ekonomisk hushållning saknas.”

Det omdömet från revisorerna är definitivt värt en fråga…

Det har bildats ett nytt kommunalt aktiebolag för ”utvecklingen” av kommunens platåberg. Det betyder att beslut ska fattas om att avveckla de tidigare “Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum AB” och “Stiftelsen Bergagården”. Det är formella beslut, även om det slutligen är fullmäktige som ska fatta dem. Däremot har Bolagsverket några synpunkter. Unesco är ett skyddat begrepp och det får därför inte användas i bolagsordning eller ägardirektiv. Företagsnamnet Halle- och Hunneberg AB består enbart av geografiska begrepp och måste därför ändras. Det nya bolaget ska därför heta Halle och Hunneberg AB – bindestrecket tas bort…

Det är några ärenden som är mer av rutinkaraktär som också ska beslutas, pengar ska bland annat flyttas från ett konto till ett annat.

Några taxor föreslås ska ändras. Besluten fattas av kommunfullmäktige. Det är taxa enligt miljöbalken, slamtaxan och timtaxan inom miljö- och hälsoskyddsnämndens ansvarsområde.

Ärende 25, “Budgetåtgärder för bevarande av välfärden – Förslag till tilläggsbudget 2024”, är kanske det viktigaste ärendet. Det är en punkt som definitivt kommer att leda till diskussioner. Vänsterpartiet har sin uppfattning tämligen klar. Men den återkommer jag till i ett senare blogginlägg. (Se ”KS (29/11): Viktig tilläggsbudget!”.) Även denna fråga ska avgöras i kommunfullmäktige.

Anm. Här kan du läsa om vad som hände på sammanträdet den 30 november – ”KS (29/11): Inte viktigt med legitimerade lärare?”.

Kategorier:AugustssonBenny, KS 2023, NÄRF