Stefan Kärvlings blogg

Jag har tidigare skrivit om att allt fler unga, blivande studenter, väljer andra utbildningsvägar än de som leder till läraryrket. Och att det här förhållandet leder till dels att utbildningsplatser på lärarhögskolorna står tomma och dels att de som ändå väljer att studera vid lärarhögskolorna ofta är de som inte kommer in på andra utbildningsplatser. Det kan väl också tilläggas att en stor majoritet av dem som går på lärarhögskolorna är kvinnor. När männen väljer bort en utbildning/ett yrke så brukar det vara ett säkert tecken på att detta yrkes status är låg.

Med andra ord, det är alltför få som i dagens Sverige vill bli lärare.

Vi vet genom undersökningar varför inte läraryrket är populärt. Skälen är flera:

• Lönen
• Arbetsbördan
• Arbetsmiljön
• En ökning av administrativa uppgifter (på bekostnad av undervisningen)
• Krav från samhälle, arbetsgivare och föräldrar
• Den negativa synen på lärarrollen i media

Den här utvecklingen, att läraryrket blir allt mindre attraktivt, är förödande för Sverige. Redan nu halkar Sverige efter andra länder när det gäller utbildningsnivå. Det är inte bara andra I-länder i Europa som drar ifrån oss. I länder som Sydkorea, Japan och Kina visas bättre resultat upp. Det leder bland annat till att många storföretag lägger sina avancerade avdelningar för teknisk utveckling etc till dessa länder. Och det innebär att Sverige halkar efter i den internationella konkurrensen… Och förlorar arbetstillfällen…

Vänersborgs kommun möter lärar- och skolproblemet på sitt alldeles eget speciella sätt.

I Vänersborg drar de styrande ner på anslagen till utbildningen. De senaste tre-fyra åren har politikerna dragit ner på personalkostnaderna i storleksordningen 30-40 MKr.

I Vänersborg ligger man på plats 284 bland Sveriges kommuner (av 290) när det gäller anslagen till undervisning per elev. När det gäller pengar per elev för läromedel/utrustning/skolbibliotek ligger Vänersborg på plats 260.

I Vänersborg inför man nu också stämpelklocka för personalen i skolorna. Det gör man i strid med de anställdas vilja. Ja, de styrande har inte ens brytt sig om att fråga lärarpersonalen vad de anser innan de tog beslutet. (Om det nu var ett riktigt beslut. Som så mycket annat i den här kommunen har det liksom myglats fram. För övrigt en gammal vänersborgsk tradition. Läs här.)

I det förslag till kollektivavtal som kommunen har tagit fram, och som man hoppas att lärarfacken ska skriva på, så skriver man att stämpelklockan:

”… avser att bibehålla flexibilitet samt underlätta hantering för både medarbetare och chefer.”

Vem försöker man lura? Hur kan en stämpelklocka leda till flexibilitet? Och hur då underlätta hantering? Vilken hantering underlättar den? (Undrar om någon ansvarig har frågat ”cheferna”, dvs rektorerna, om det underlättar…)

I förslaget skriver kommunen också:

”Den enskilde läraren ansvar också för att ett förslag till planering tas fram vad gäller samtliga arbetsuppgifter inkluderat elevernas scheman.”

Det här förstår jag inte. Det ligger ju på rektorns bord att både planera och besluta om undervisningstimmar (lektioner) och andra arbetsuppgifter för lärarna. Naturligtvis är det rektor som också beslutar om elevernas scheman. Vet inte de styrande i stan vad som ingår i rektors respektive lärares arbetsuppgifter? (Dum fråga förresten.) Eller är det tänkt att lägga ytterligare arbetsuppgifter på lärarna?

Vänersborgs kommun är dessutom i det nya avtalsförslaget inne och pillar på den så kallade förtroendearbetstiden, dvs den tid som lärarna själva förfogar över, och som används till förberedelse för lektioner, efterarbete av lektioner, t ex rättningar av prov och uppsatser, föräldrakontakter etc. Det som gäller kring förtroendearbetstiden är inskriven i de centrala avtal som finns mellan SKL (=Sveriges kommuner och landsting) och lärarorganisationerna. Hur kan Vänersborgs kommun begära, och tro, att lärarorganisationerna ska frångå detta centrala avtal – för något sämre?

Om nu inte dessa paragrafer i kommunens förslag till kollektivavtal om stämpelklockan räcker för att locka till sig fler lärare, och fler kompetenta lärare, till Vänersborg vill kommunen också ha inskrivet i avtalet att:

”Den tid som läraren ackumulerar med stöd av dessa bestämmelser ger inte rätt till övertidsersättning.”

Touché!!

Är det någon som tror att de blivande nyexaminerade lärarstudenterna kommer att stå i kö för att få anställning i skolorna i Vänersborgs kommun?

De två lärarfacken, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet, tänker inte skriva under avtalet.

Vänersborg visar med all önskvärd tydlighet vilken inställning man har till skolan och lärarna. Den styrande mini-alliansen i Vänersborg tycks inte ens ha lyssnat på sin egen regering. Hallå! Vet ni vem Jan Björklund är, eller?!

När det gäller socialdemokraterna i Vänersborg, har de tyvärr en lång tradition av anti-skola och anti-lärare. Hos dem finns det föga hopp till förändring, trots att deras utbildningspolitiske talesman i riksdagen, Mikael Damberg, har en helt annan syn på läraryrket. I sin blogg skriver han t ex:

”Kvaliteten i ett utbildningsystem kan aldrig bli högre än kvaliteten på dess lärare.”

När SKL rankar kommunerna i Sverige och använder alla kända siffror och mått för kunskapsutveckling, t ex andel behöriga till gymnasiet, andel elever med godkända betyg, meritvärde osv, så hamnar Vänersborg på plats 213…

Det finns en uppenbar risk att Vänersborg kommer att sjunka ännu längre ner i denna lista. Och det är inte bara en lista – bakom varje siffra finns en elev. Och bakom denna elev bör det finns en kompetent lärare.

Kan det inte vara val snart…

.

PS. Det dataprogram, som ska sköta om tidsregistreringen, dvs stämpelklockan, och som självt totalt saknar flexibilitet (det är sant!), heter HEROMA. Programmet har av ”statiska” och ”okunniga” lärare döpts till Hiroshima…

PPS. Precis när jag har skickat iväg den här bloggen, så skriver Mikael Damberg (S) följande på sin blogg:

”Vi ser att behoven av utbildning är stora och växande. Kraven på arbetsmarknaden ökar och när företag inte kan rekrytera personal med rätt kompetens kan vi inte stå och se på. Utbildning är nyckeln till framtidens jobb och konkurrenskraft och i en tid av hög arbetslöshet, och ungdomsarbetslöshet, är det rätt tid att rusta människors kompetens. För mig handlar utbildning också om människors frihet att forma sina egna liv.”