Arkiv

Archive for 2 januari, 2012

Skolornas budget och resursfördelningsmodellen

2 januari, 2012 1 kommentar

budgetDen 18 april i år beslutade Barn- och Ungdomsnämnden att anta en ny resursfördelningsmodell för grundskola och fritidshem. Syftet var:

”att modellen ska ge enheterna likvärdiga förutsättningar samt tydliga ekonomiska styrprinciper.”

Förvaltningschefen sa att det fanns vissa problem med modellen. 2:e vice ordförande Orvar Carlsson (KD) tyckte att modellen var något diffus. Men samtliga röstade ändå ja till den nya modellen. Ja nästan…

Vänsterpartiet reserverade sig. Vi vände oss framför allt emot att styrprinciperna var allt annat än tydliga. Om enheterna därför fick lika förutsättningar var totalt omöjligt att se.

De andra partierna röstade som sagt igenom modellen. (Socialdemokraten Jenny Brycker tyckte inte att man behövde lyssna på Vänsterpartiet, V skulle ju ändå bli nedröstat…)

Beslutet till ny resursfördelningsmodell bestod av två delar, en löpande text som följdes av en sammanfattning i punkter. Den löpande texten och sammanfattningen motsade varandra på flera punkter. Det var i praktiken två olika modeller. Och ”båda” modellerna var lika otydliga… (Vill du veta mer om resursfördelningsmodellen, kan du klicka här, där du också kan ladda ner V:s reservation och själva resursfördelningsmodellen.)

För att få veta hur resursfördelningsmodellen har slagit ut i praktiken, så ställde jag en fråga på BUN:s novembermöte. Jag fick ett ”goddag-yxskaft-svar”. Det händer inte så sällan för övrigt.

Svaret blev att utfallet av resursfördelningsmodellen blev som BUN bestämt. Men om vi inte vet vad vi har bestämt, så säger det knappast någonting. Jag fick dock beskedet att utfallet inte var särskilt annorlunda mot den tidigare fördelningen.

JultomteHur som helst, nu har resursfördelningsmodellen använts. Rektorerna har fått ut ”sina” pengar för 2012. Strax före jul alltså. För vissa var det en riktig julafton. För andra inte. Några skolenheter fick mer pengar än tidigare, andra fick mindre.

Några rektorer blev glada, några rektorer blev bedrövade.

Vad jag förstår så har inte rektorerna fått vara med och utvärdera förra årets budget och därmed inte heller deltagit i några diskussioner kring årets. Budgeten bara dimper ner på deras skrivbord.

Det finns något som heter social resurs i den beslutade resursfördelningsmodellen.

”Social resurs fördelas efter andel föräldrar som inte har eftergymnasial utbildning och andel föräldrar där bägge föräldrarna har utomnordisk bakgrund eller elever är födda utomlands.”

I en del av nämndens beslut, i den löpande texten, står det:

”Av kvarvarande resurs föreslås 10 % sättas av till social resurs.”

Varför det är just 10% framgår inte. Vad som är ”kvarvarande resurs” framgår inte heller. I beslutet var inte ens detta tydligt, skulle den sociala resursen dras av före eller efter det att elevpengen fördelats…?

En social resurs måste det dock finnas. Det finns t ex elever i behov av särskilt stöd. Dessutom har elever med utländsk bakgrund eller med föräldrar med låg utbildningsbakgrund genomsnittligt sämre studieresultat i den svenska skolan. För dessa måste skolan fungera kompensatorisk. Därav nödvändigheten med en social resurs. Den ska styras till de skolenheter där den behövs. Så klart.

Forskning visar för övrigt att det är föräldrarnas utbildningsbakgrund som är det viktigaste när det gäller elevers skolresultat. Det betyder t ex att elever som har föräldrar med utländsk bakgrund men där föräldrarna är akademiker, har ungefär samma skolresultat som svenska elever.

Den sociala resursen har enligt uppgift fördelats väldigt annorlunda jämfört med tidigare i Vänersborg. Skolenheter som har haft en stor andel av den sociala resursen har fått en mindre, skolenheter som överhuvudtaget inte har haft någon social resurs, har nu fått. Och ibland en stor andel.

Tärnan har som vanligt fått mest av den sociala resursen. Hur förvaltningen har räknat på hur mycket Tärnan ska ha av denna resurs vet jag inte. Jag vet inte ens hur förvaltningen vet vilka elever som har utomnordisk bakgrund. När betygsresultaten för elever med utländsk bakgrund skulle redovisa i höstas, hade Sven-Eric Sjöbergh enbart gått på elevernas namn(!) för att se vilka som hade utländsk bakgrund… Nationaliteten är nämligen inte registrerad! Visst kan man då undra hur fördelningen av den sociala resursen görs…

Sedan är det ju så att Tärnan just nu, vårterminen 2011, är den kommunala skola med absolut högst meritpoäng när det gäller slutbetyg. Eleverna på Tärnan har alltså bättre betyg än alla de övriga kommunal 7-9-skolorna.

Tittar man på fördelningen av den sociala resursen så ser fördelningen ut så här:

  1. Tärnan 7-9 – 2.918 Tkr
  2. Tärnan 1-6 – 2.227 Tkr
  3. Mariedalskolan – 1.394 Tkr
  4. Onsjöskolan – 782 Tkr
  5. Norra skolan – 736 Tkr skola
  6. Dalboskolan – 678 Tkr
  7. Frändeskolan – 605 Tkr
  8. Rånnum – 576 Tkr
  9. Granås – 560 Tkr
  10. Brålanda – 557 Tkr
  11. Blåsut – 389 Tkr
  12. Öxnered – 281 Tkr
  13. Skerrud – 197 Tkr
  14. Rösebo – 94 Tkr
  15. Mulltorp – 73 Tkr

Ser det ut som om fördelningen motsvarar ”andel föräldrar som inte har eftergymnasial utbildning och andel föräldrar där bägge föräldrarna har utomnordisk bakgrund eller elever är födda utomlands”? Ja, hur ska man veta det? Det framgår ju inte av modellen vilka faktorer som används. Rent spontant, när man utifrån lokal kännedom och faktiskt också viss statistisk insikt, är man lite frågande…

Det kan konstateras att finns skolor ovan som aldrig tidigare har haft ett extra tillskott i form av del i den sociala resursen men som nästa år får det. Det får en också att undra om något har förändrats, och i så fall vad. Det kan nästan tyckas som om den sociala resursen används som ett generellt påslag på elevpengen…

Det finns, som sagt, rektorer som inte är nöjda med tilldelningen av pengar. Naturligtvis är det antagligen främst de som har fått mindre tilldelning än förut. I vissa fall pratar en del rektorer om att budgeten kanske är lagd så för att vissa rektorer ska bli tvungna att ta beslut om att lägga ner enheter…

Men det kan jag väl inte tro. Inte ska det väl bli som med Väne Ryrs skola? Ska någon skolenhet läggas ner, så är det minsta elever och föräldrar kan begära, att det blir ett politiskt beslut…

Missnöjet består dock inte bara i själva fördelningen av den social resursen. Flera rektorer tycker också att resursfördelningsmodellen är svårförståelig och ”ogenomskinlig”. De kan inte se och förstå den. Och så får det inte vara. Det får inte vara så att resursfördelningsmodellen är så oklar att inte bara politiker, utan också rektorer, inte förstår den. Den måste, om inte ändras helt och hållet, så i varje fall göras tydlig!

utropsteckenYtterligare en viktig aspekt när det gäller resursfördelning är det minskade elevantalet på grundskolan. En del skolenheter drabbas mer, andra mindre. Men jag tror att den modell som BUN tog beslut om har missat det här förhållandet (också).

Säg att en skolenhet med tre paralleller, dvs tre klasser i samma årskurs, minskar med 10 elever i höst. Då innebär det ett minskat ”anslag” till skolan med nästan 400.000 kr (elevpengen är 39.189 kr). Det innebär att en lärare måste avskedas, vilket leder till att hela skolans organisation måste göras om. Det betyder att klasser får slås ihop – med all vad det innebär för eleverna med nya lärare, nya klasskamrater och en större klass. Det kan också innebära att klasserna blir fler än 30… Vad gör skolan då? Ska den läggas ner?

En fungerande resursfördelningsmodell måste ta hänsyn till följderna av elevminskningen, så att inte en skolenhet drabbas på ett orimligt sätt.

Det finns fler frågor som handlar om skolenheterna i Vänersborg – och pengar.

På novembersammanträdet med Barn- och Ungdomsnämnden ställde jag en fråga om skolors likvärdighet. Det gjorde jag med anledning av att t ex den nybyggda Torpaskolan har fått ny utrustning för undervisning – betald av kommunens investeringspengar. Andra skolor har inte fått motsvarande utrustning. Kommunen behandlar alltså inte alla skolor lika. Det skriftliga svaret på min fråga löd:

”Förvaltningen har i uppdrag att fördela medel så att alla elever får samma möjligheter.”

dator_argDet finns inte längre investeringsanslag till skolorna. Hur likvärdigheten med den fördelning som rektorerna nu har fått i sina händer garanteras har jag inte den ringaste aning om. Jag kan inte se någon likvärdighet. Jag tror inte att den finns.

Det ser ut som om även 2012 kommer att innebära att vissa skolor i kommunen har moderna datorer, medan andra får köra vidare med sina 5-6 år gamla burkar…

Inte kan man ha en resursfördelningsmodell som inte rektorerna förstår och som tycks bädda för ett mer eller mindre stort mått av godtycke? Inte kan man ha en resursfördelningsmodell som inte garanterar likvärdigheten?

Och, finns det någon dold agenda som vissa tror? Är det tänkt att fördelningen av resurser ska innebära att skolenheter måste läggas ner, liksom ”i smyg”, utan politiska beslut?

Vem vet, jag kanske kan få några bra svar på dessa frågor senare i år…

Kategorier:BUN, Skola
%d bloggare gillar detta: