Arkiv

Archive for 26 januari, 2012

Kommunalt huvudmannaskap i praktiken (1)

26 januari, 2012 Lämna en kommentar

skolverksrapportSkolverket publicerade idag en rapport med namnet ”Kommunalt huvudmannaskap i praktiken”. (Rapporten kan hämtas här.) Skolverket har gjort ett stort antal intervjuer med politiker och tjänstemän i flera kommuner. Man har intervjuat ordförande i kommunfullmäktigen, kommunstyrelser, skolnämnder, kommun- och förvaltningschefer.

Rapportens mål har varit att reda ut hur den kommunala huvudmannen tacklar problemen mellan statlig styrning och kommunal självstyrelse. Eller som det står i rapporten:

”Syftet med denna studie är att öka förståelsen för huvudmannens agerande och påverkan på skolans måluppfyllelse genom att belysa den kommunala huvudmannens ansvarstagande för skolverksamheten.”

Studien görs mot bakgrund av att nästan 25% av eleverna lämnar grundskolan utan att ha nått de grundläggande nationella kunskapsmålen.

Det är en fantastiskt lärorik studie. Den skulle kunna vara gjord i Vänersborg (fast det är den inte). Rapportens beskrivningar och slutsatser stämmer enligt mitt förmenande helt överens med situationen i vår kommun.

Rapporten beskriver hur den kommunala politiska ledningens fokus (enligt intervjuerna då) ligger på det ekonomiska planet. Enbart. Skolan ses som en av kommunens verksamheter, som vilken annan verksamhet som helst. Konsekvensen av detta synsätt blir att de statliga kraven i praktisk handling underordnas den kommunala prioriteringen.

Rapporten visar att skolans verksamhet och måluppfyllelse sällan diskuteras i kommunfullmäktige och kommunstyrelse. (Känner vi igen detta från Vänersborg?) Det är till och med så, att de som bestämmer har mindre med skolsektorn att göra än med andra verksamheter i kommunen. De styrande politikerna ser sig inte ens som ansvariga för skolverksamhetens måluppfyllelse.

Rapporten visar att det nästan undantagslöst är så att resursfördelningen från kommunfullmäktige till nämnderna sker schablonmässigt enligt varje kommuns traditionella prioriteringar. Det innebär att:

”resursfördelningen till skolverksamheten inte sker utifrån analyserade lokala förutsättningar och behov i relation till nationella måldokument.”

abcI en undersökning som Skolverket gjorde för några år sedan (2009) framgick att budgetfördelningen i 92 procent av kommunerna inte påverkades av elevernas resultat.

Så är det i Vänersborg också. Vänsterpartiet har gång på gång redogjort för de alltför låga resultaten i skolorna och påtalat nödvändigheten av att detta måste åtgärdas. Ingen har lyssnat. Ingen har ens bemödat sig om att gå i svaromål…

Ytterligare ett tecken på att de styrande politikerna inte ser sig som ansvariga för skolverksamhetens måluppfyllelse har varit de skolplaner som beslutats i kommunfullmäktige. Det är nämligen enligt Skollagen kommunfullmäktige som är huvudman för skolan.

”Istället för att visa på hur de nationella målen ska uppnås, innehåller de intervjuade kommunernas skolplaner en kommunal vision för skolan. Denna utgörs av en summering av de nationella målen följt av egna kommunala mål. Det framgår av intervjuerna med politikerna att skolplanerna inte har den enligt lagtexten avsedda funktionen att klargöra kommunens åtgärder för att nå de nationella målen.”

Notera Skollagen – skolplanens uppgift var att klargöra kommunens åtgärder för att nå de nationella målen.

Det här påpekade jag med emfas från talarstolen när kommunfullmäktige beslutade om den senaste skolplanen. Men ointresset var totalt – både från ledamöterna i kommunfullmäktige, kommunstyrelse, ordförande och ledamöter i Barn- och Ungdomsnämnden… Och den dåvarande förvaltningschefen…

Det visar sig i Skolverkets rapport att de styrande politikerna i de undersökta kommunerna försvarade sitt handlande med att de nationella målen är alltför högt satta. Målen betraktas inte som möjliga att uppnå. Politikerna såg alltså Skollagens mål som ouppnåeliga visioner, något som man i praktiken därför inte behövde bry sig om. Med detta resonemang behövde de inte heller ge skolan de nödvändiga resurserna.no_money

Ofta följdes denna ståndpunkt av uttalanden som: ”Vår stad är ingen traditionell utbildningsstad” eller ”Beror på omgivningens historiska och demografiska bakgrund”. Med andra ord, den bristande måluppfyllelsen, t ex att 25% av eleverna lämnar grundskolan utan fullständiga betyg, förklaras som något normalt. Det vill säga, skolan behöver inga större resurser…

”Att skolverksamhet kan fortgå år från år trots kvarstående bristande måluppfyllelse, kan bidra till att situationen inte uppfattas som alarmerande, utan snarare som något normalt och därmed i praktiken acceptabelt.”

Skolverket skriver vidare i rapporten:

”Grundläggande i mål- och resultatstyrningstanken är att om resultaten inte stämmer med målen, har huvudmannen ansvaret att förändra verksamheten eller dess förutsättningar så att målen därigenom kan uppnås.”

Det här är viktigt och återkommer flera gånger i rapporten.

”Huvudmannen ska, om de uppsatta nationella målen inte nås, sätta in de åtgärder som behövs för att eleverna i kommunens skolor ska kunna nå dessa.”

Den nationella kravnivån innebär alltså att samtliga elever ska ges förutsättningar att nå målen.

Har alla elever i Vänersborg dessa förutsättningar…?

Det finns ytterligare ett tungt argument för politikerna till att inte ge skolan mer resurser, ett argument som vi har hört, och hör, till leda i Barn- och Ungdomsnämnden – storleken på de ekonomiska resurserna har inget med måluppfyllelsen att göra.

Skolverket skriver:

pengar”När de intervjuade politikerna uttrycker en osäkerhet om de ekonomiska medlens betydelse för verksamheten hänvisar de ofta till att ‘resurser har ingen betydelse’. Denna uppfattning tar bland annat stöd i en av Skolverkets rapporter från 1990-talet, som blev omdiskuterad i massmedier i samband med kommunernas besparingskrav på skolorna. Den konstaterade att forskning visar att ‘utgiftsparametrarna inte är relaterade till elevernas prestationer’. Dessa forskningsresultat visade sig dock vila på svag grund. I en rapport från Skolverket 2002 konstaterades att man nu måste ‘förkasta den i det närmaste samstämmiga uppfattningen som förelåg bland utbildningsekonomer vid 1990-talets början om avsaknaden av samband mellan resurser och resultat.’ Resursers betydelse för resultatet är dock avhängigt hur de hanteras.”

Läs gärna citatet en gång till. Det är tungt… (Kanske ska jag skicka det till kommunstyrelsens ordförande…? Eller varför inte Barn- och Ungdomsnämndens ordförande…?)

Målet med Skolverkets rapport ”Kommunalt huvudmannaskap i praktiken” är alltså att reda ut hur den kommunala huvudmannen tacklar problemen mellan statlig styrning och kommunal självstyrelse.

Statlig styrning ja. Ett sista citat från rapporten:

”Läroplanens mål ska vara utgångspunkten för huvudmannen. Läroplanens mål ska dels ligga till grund för att skapa en funktionell och lämplig skolverksamhet, dels för att bedöma de uppnådda resultaten. Om inte målen för skolan uppnås är det huvudmannens ansvar att vidta åtgärder som höjer kvaliteten i skolverksamheten.”

Tycker ni att det verkar som om Vänersborg gör detta? När pratade huvudmannen om läroplanens mål senast? När brydde huvudmannen sig om läroplanens mål senast?

Lagar ska följas. Kommunallagen ska följas. Förvaltningslagen ska följas. Det ifrågasätter ingen.

Skollagen ska också följas.

Skollagen är en lag och ingen vision.

Jag återkommer med ytterligare inlägg om Skolverkets rapport. Då ska jag beskriva vad rapporten säger om förhållandena på en lägre nivå i den kommunala hierarkin.

%d bloggare gillar detta: