Arkiv

Archive for 2 november, 2012

100.000 visningar

2 november, 2012 3 kommentarer

Klockan 18.47 den 2 november 2012.

100000

Det var en gång…

För ganska exakt två år sedan bestämde jag mig. Det får bli en blogg. Innan hade jag faktiskt, väldigt sporadiskt förvisso, publicerat några synpunkter på något som liknade en blogg. Jag hade också skrivit en del på Facebook. Men den 17 okt 2010 bestämde jag mig.

Jag började lite trevande. Skrev några korta, faktiskt(!), personliga betraktelser. Det blev lite om LCHF, som jag också började med under denna tid. (Och som jag håller på med än, 25 kg senare…) Det blev lite om vädret. Det blev små notiser om arenan.

Jag hade inte särskilt många läsare. Men jag tänkte att skriver jag regelbundet lär det väl komma till en då och då. Och gillar de vad de läser kanske de återkommer. Och så kommer en till. Och så småningom…

Den första månaden hade jag ungefär 100 träffar/visningar, den andra 250. Kanske var det samma personer som återkom, fast lite oftare? I januari månad 2011 fick jag över 1.000 träffar/visningar. Det kändes som ett litet genombrott.

Sen ökade antalet träffar till 2.000 per månad. Det var dock inte förrän i september 2011 som jag nådde ett snitt av 1.000 träffar i veckan. Då hade jag bloggat flitigt i nästan ett år. Men då började det helt plötsligt kännas som att det hade betydelse det jag skrev. Och att folk var intresserade. Människor började höra av sig och komma med synpunkter. Oftast positiva. Nästan alltid positiva förresten.

Under medborgardialogen om den framtida skolstrukturen tog läsandet verklig fart. Enligt mina mått mätt. I februari 2012 var det inte mindre än 8.770 visningar på bloggen. Rekordet, som står sig än, var den 22 februari. Då fick jag 681 träffar/visningar på en dag. Den dagen skrev jag bloggen ”Varför gjorde du så Gunnar Lidell?”. Lidell hade diariefört skärmdumpar från en privat Facebookgrupp. Det intresserade folk. Gunnar Lidells tilltag kom dessutom i TTELA någon dag senare.

fjaderJo då. Det händer att jag är före TTELA ibland. Det känns definitivt som en fjäder i hatten…

Det är också en anledning till att jag bloggar förresten, istället för att skicka mina synpunkter till TTELA. TTELA har nämligen en tendens att ändra och klippa i debattartiklar…

En annan fjäder i hatten är när politiker från minialliansen pratar om att försöka få stopp på mitt skrivande, när politiker läser upp öppna brev, när mina bloggar tas upp på möten med ledande politiker – och också tjänstemän faktiskt osv. Tänk att yttrande- och tryckfriheten ifrågasätts bara för att jag skriver om vad som händer i politikens Vänersborg…

Det är stort. Det är sådant som gör att det är kul och meningsfullt att skriva.

Men mest kul är det att skriva för att just du läser. Du som läser detta, du som kommer tillbaka imorgon eller nästa dag. Du som tycker att det jag skriver är bra och viktigtclintan.

Tack!

You’re making my day! Typ.

bloggstatistik100.000 träffar…

Jag har säkerhetskopierat alla mina bloggar i Word. Till vänster ser du lite statistik.

Tänk, jag har gjort blanksteg/mellanslag 323.708 gånger…

100.000 träffar… Det hade jag faktiskt aldrig kunnat tro den dag för 2 år sedan då jag bestämde mig för att blogga. Men vad ska jag sätta upp för mål nu då? 100.000 till fram till valet om knappt 2 år?

Eller?

Kategorier:Personligt

Litar inte kommunen på vänersborgarnas demokratiska vilja?

2 november, 2012 5 kommentarer

nervousVänersborgs kommun har en lång och besvärande tradition av icke-demokrati. Mängder av beslut har de senaste åren fattats mellan skål och vägg. Politikerna tycks ha varit rädda för de vanliga vänersborgarna. Under den förra mandatperioden nekades t ex invånarna att få vara med och yttra sig i två stora frågor, frågor som verkligen engagerade tusentals invånare. Det var frågorna om Huvudnässkolan och Arena Vänersborg.

Då hade tusentals namnunderskrifter samlats in för att kräva folkomröstningar. Betongpartierna nekade vänersborgarna detta. Alla utom Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade nej till folkligt inflytande.

Så gick det som det gick i valet 2010. Socialdemokrater, centerpartister och i viss mån tumme_uppkristdemokrater gjordes ansvariga för alla felaktiga och dyra beslut som togs över folks huvuden och mot medborgarnas vilja – och röstades bort. Med all rätt.

Moderaterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet fick mängder av nya röster. Och ett nytt litet parti, Välfärdspartiet, tog steget in i fullmäktige. Frågan om demokrati, eller snarare brist på, var en viktig förklaring till utgången av valet. Förhoppningarna var stora om en förändring.

besvikenFörhoppningarna kom emellertid på skam. Den nya styrande mini-alliansen infriade dem inte. När Statistiska Centralbyrån (SCB) genomförde en medborgarundersökning under hösten 2011 visade det sig att vänersborgarna fortfarande var lika besvikna på de styrande.

TTELA skrev (se här):

”Vänersborgarna upplever inte att man har något större inflytande i kommunen. Inom områdena kontakt, information, påverkan och förtroende får man lägre betyg än snittet för de deltagande kommunerna och hamnar i botten på mätningen.”

Siffrorna var särskilt låga när det gäller förtroendet för politikerna.

”Det här är inte roligt för någon politiker.”

På kommunens hemsida kommenterade Gunnar Lidell (M) undersökningen (se här):

”Men det är alarmerande att förtroendet för oss politiker ligger på en låg nivå. Det är en demokratifråga och något som alla politiker måste ta till sig och som vi måste jobba hårt för att förbättra.”

demonstrationUnder våren 2012 genomfördes det största demokratiska ”experimentet” någonsin i Vänersborg, medborgardialogen kring den framtida skolstrukturen. Men tusentals vänersborgare blev återigen besvikna. De styrande politikerna ville ha ett visst bestämt svar. Det såg medborgarna tydligt. Och när de styrande inte fick det svar de ville, så vände de sig mot resultatet av medborgardialogen. Det gjorde dock inte de partier som hela tiden har förespråkat ökad demokrati, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Välfärdspartiet. Den här gången fick fick medborgarna också med sig Socialdemokraterna.

Vänsterpartiet vill fördjupa demokratin i Vänersborg. Vänsterpartiet har lagt motioner som ska leda i denna riktning. En handlar om att ändra arbetsordningen så att fullmäktiges möten blir mera stringenta och intressanta för medborgarna. En annan handlar om öppna demokratinämndsmöten. Den innebär att medborgarna ska kunna delta och lyssna när politiker diskuterar och beslutar i nämnder och styrelser. Med andra ord, öka medborgarnas insyn i den politiska processen.

Välfärdspartiet har också lagt två motioner. De behandlades på kommunstyrelsens sammanträde i onsdags.

Den första motionen handlar om medborgarförslag:

”alla invånare som uppfyller kraven att vara valbar till kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun, får rätt att lämna förslag till kommunfullmäktige. Förslaget skall sedan behandlas på samma sätt och med samma villkor och regler som en motion skriven av en ledamot i fullmäktige”

Demokratiberedningen föreslår att motionen avslås. Den skriver:

”Svensken är generellt nöjd med att det finns förtroendevalda ända tills de beslutar något som drabbar mig själv. Då kommer protesterna. Detta är tyd­ligt och kräver former som gör medborgaren till en medspelare också mellan de allmänna valen utan att för den skull förstöra det representativa systemet. Detta är kärnan. Detta är svårigheten.”

superiorFormuleringen andas inte bara en attityd av översitteri, den andas också en rädsla för medborgarna. Den är nästan så man kan tro att politikerna bara vill att nöjda medborgare ska få åtnjuta demokratiska rättigheter. De som protesterar talar ”bara” i egen sak…

Demokratiberedningen fortsätter:

”Medborgarförslag innebär en förbikoppling före de direktvalda i kommun­fullmäktige. Var och en kan i ett sådant fall, hur väl eller dåligt tänkt det än är, agitera för sitt förslag utan att ha något som helst folkligt stöd.”

Tja, problemet i Vänersborg har väl varit att beslut har fattats utan folkligt stöd…? Som arenan. Och visst måste väl alla förslag få diskuteras? Hur vet man att de har folkligt stöd eller inte, innan de har presenterats eller innan folk har sagt vad de tycker? Vem ska avgöra om ett förslag har folkligt stöd eller inte – i förväg?

Sedan innebär ju förslaget från Välfärdspartiet att medborgarna bara kan lämna in skriftliga förslag. Argumentering, diskussion, omröstning etc skulle fortfarande vara förbehållna de folkvalda.

Demokratiberedningens yttrande över motionen känns väldigt krystat. Är man mot en utvidgning av demokratin så gäller det att hitta argument för sin åsikt – vilken som helst. Det känns också som om Demokratiberedningen vill göra det svårare, eller omöjliggöra, för de som är kritiska mot politikerna att göra sina röster hörda.

Demokratiberedningen avslutar med att reducera frågan om demokrati till en fråga för partiernas och politikernas välvilja:

Demokratiberedningens uppfattning, råd och uppmaning till kommunens förtroendevalda är att intensifiera det öppna partiarbetet, regelbundet infor­mera och finnas tillgängliga för allmänheten inför sammanträden och öka den uppsökande verksamheten.

beggingMen det är ju den här viljan, och välviljan, som saknas. Det är ju därför som den politiska och demokratiska strukturen bör förändras, så att själva systemet innebär en ökad demokrati. Det är ju därför som Välfärdspartiet skrev motionen.

I Kommunstyrelsen i onsdags behandlades den här motionen. 11 ledamöter för betongpartierna röstade ”nej” till tanken på medborgarförslag.  Endast två ledamöter från Vänsterpartiet och två ledamöter från Miljöpartiet tyckte att kommunstyrelsen skulle föreslå kommunfullmäktige att säga ja till motionen. (Välfärdspartiet har ingen ordinarie representant i kommunstyrelsen.)

Välfärdspartiets andra motion handlar om medborgardialog. ”Medborgardialog” är dock ett olyckligt namn på det som motionen syftar på.

”Välfärdspartiets förslag i motionen är, att alla invånare som så önskar skall beredas tillfälle att minst två gånger per år föra dialog med ledande politiker i de partier som är representerade i Vänersborg kommunfullmäktige.”

Demokratiberedningen, som har yttrat sig över denna motion också, skriver att, efter att ha gett samma bakgrund som i det förra motionssvaret:

”Det är svårt att se hur en frågestund som motionen tar upp skulle tillföra medborgarna något mer av värde. Det finns dessutom en risk att det skapar en mer ojämlik demokrati där de som redan är resursstarka får ytterligare ett forum att påverka beslut. I en sådan panelfrågestund känner sig politikerna på podiet och resursstarka individer bland frågeställarna säkra. Rädslan för att yttra sig i ett sånt forum har därmed inte tillfört något för ett systematiskt inhämtande av medborgarnas frågor.”

Jojo…

fearÅterigen en rädsla för vänersborgarna. Nu skriver demokratiberedningen att de som vågar yttra sig är ”resursstarka”. Menar den därmed att om någon vågar prata så är den inte värd att lyssna på? Det måste i så fall innebära att bara de som inte pratar är värda att lyssna på. Eller? Hur det nu ska gå till, när de inte pratar?

Tycker mig för övrigt ha hört det här argumentet förut… Är det inte Kerstin Andersson (FP) och Lena Eckerbom Wendel (M) som framför detta…?

Tycker också att skrivningen ”Rädslan för att yttra sig i ett sånt forum har därmed inte tillfört något..”. Vad menas?

Enligt motionen ska inte frågestunden ersätta något annat. Den ger istället medborgarna ytterligare en möjlighet. Hur detta kan medverka till att skapa en mer ”ojämlik demokrati” är för mig en gåta.

Det var en majoritet av kommunstyrelsen mot denna motion också. Men när James Bucci (V) föreslog att “dialogen”, enligt motionen, skulle ordnas vid ett tillfälle, på försök för att sedan utvärderas, så ställde sig socialdemokrater och centerpartister bakom förslaget.

Och så kommer det att bli, när kommunfullmäktige senare ska behandla motionen. Det kommer att bli en frågestund/medborgardialog med politikerna.

Vi kan därmed notera ett litet, litet steg mot ökad demokrati i Vänersborg, samtidigt som vi antecknar ytterligare ett nederlag för den styrande mini-alliansen… Det börjar bli många sådana nu…

%d bloggare gillar detta: