Stefan Kärvlings blogg

Nästa vecka blir politisk intensiv. Och således också denna eftersom det finns en del handlingar att sätta sig in i. Kommunfullmäktige, barn- och utbildningsnämnden (BUN) och Kunskapsförbundet Väst har alla sammanträden.

Först ut är BUN, som i vanlig ordning möts på måndag.

Sammanträdet börjar med att undertecknad vänsterpartist ska väljas till justerare. Och det passar bra om man vill komma lite ”billigt” undan. Det är ganska få ärenden som nämnden har att behandla och jag kan nog inte se något som är särskilt kontroversiellt heller.

Det blir som vanligt en del information. Den första handlar om ”Kunskapsutveckling i förskolan”. Nämnden ska få veta mer om undervisningen i förskolan. En av förskolecheferna ska också beskriva ”organisation för ökad måluppfyllelse”.

Nämnden delges också i vanlig ordning några nyckeltal. Det finns väl inte mycket att säga om dem, fast det är glädjande att se att frånvaron hos personalen verkar ha minskat under året. Sjukfrånvaron i förskolan var i mars 7,1% (i januari 9,5%), på fritids 7,8% (jan 11,2%) och i grundskolan 5,0% (jan 6,8%).

Det ska bli en dialog kring planen för det systematiska kvalitetsarbetet. Planen tas av nämnden varje år och ska så göras i år också, närmare bestämt på nästa sammanträde. Det blir alltså inget beslut nu på måndag utan bara dialog och diskussioner.

BUN ska även lämna ett svar på ”Vänersborgs innerstad”, som är ett program för bevarande och utveckling av Vänersborgs innerstad. Till innerstaden räknas området från Norra Järnvägsgatan och norrut till Skräcklan.

Det är ett enormt arbete som har lagts ner på programmet. Det innehåller en fantastisk och heltäckande inventering och beskrivning av innerstaden och är en fröjd att läsa för oss som är intresserade av Vänersborgs historia och byggnader. Varenda kvarter beskrivs och det finns bilder på i stort sett varenda byggnad. Programmet blickar naturligtvis också ut mot framtiden och pekar på var det går att bygga och var det kan förtätas. (Du kan ladda ner programmet på Vänersborgs hemsida, klicka här. Idag fick jag också ett brev hem, där miljö- och byggnadsförvaltningen informerar om programmet och ber vänersborgarna om synpunkter.)

Barn- och utbildningsnämnden ska dock hålla sig till det som är nämndens intresseområde, dvs förskolor och skolor.

Norra skolan är en av de byggnader i innerstaden som har ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Det är bara att konstatera att det är mycket tråkigt att underhållet av skolan har misskötts så att skolan är i behov av en omfattande renovering. Det är också tråkigt om det är BUN som ska stå för kostnaderna, genom hyreshöjning. Det bör ju vara kommunen i sin helhet som tar hand om byggnader av ”mycket högt kulturhistoriskt värde”. Kan man tycka.

Gasverksgatans förskolebyggnad hör också till kategorin som har ett kulturhistoriskt värde, om än inte på samma nivå som Norra skolan.

I förslaget till yttrande betonas:

”vikten av att lokaler för förskola och grundskola är ändamålsenliga och anpassade för modern pedagogik. Många av Vänersborgs kommuns förskole- och skollokaler är i stora behov av utökning och anpassning och en central aspekt är då att väga det kulturhistoriska intresset mot behovet av bra och ändamålsenliga lokaler.”

Det är naturligtvis av stor vikt att verksamheterna inom förskola och grundskola bedrivs i lokaler av hög undervisningskvalitet.

Premier ska fördelas mellan de olika högstadieskolorna. Ekonomikontoret talar om vilken summa som gäller och sedan fördelar nämnden medlen utifrån antalet elever i skolorna.

Majsammanträdet är tiden för en av alla delårsrapporter…

Delårsrapporten börjar, som vanligt, med en resultatavstämning. Det finns 9 förväntade resultat och samtliga är ”betygssatta” med en gul plopp. Det betyder att de förväntade resultaten är ”delvis uppnådda”. Varje resultat motiveras och det beskrivs att det är svårt att sätta någon annan färg på ploppen, eftersom arbete pågår eller att det typ inte finns några resultat än. Det sista gäller t ex medelmeritvärde och betyg.

Eller är det möjligtvis så att man kan se de gula plopparna som någon slags ”protest” mot den tämligen meningslösa mål- och resultatstyrningen…?

Jag noterar i texten att det står:

”Grundskola 7-9 arbetar utefter två vuxna (lärare) i varje klass. Målet är att ha två lärare i varje klassrum, men detta har ännu inte gått att realisera på grund av budgetläget samt tillgång på legitimerade pedagoger. Syftet med två vuxna i varje klassrum är att den upplevda arbetsbelastningen ska minska och personalen inte ska känna sig ensam i klassrummet samt att tryggheten hos eleverna ska öka.”

Jag hoppas att även låg- och mellanstadierna arbetar mot ett tvålärarsystem. Det vore fantastiskt om detta gick att genomföra, men just nu ser det mörkt ut. (Jämför kommunens budgetdiskussioner inför år 2020…)

I delårsrapporten ingår även en budgetavstämning. Och för innevarande år ser det inte heller särskilt ljust ut. Nämnden uppvisar ett underskott på 3,9 milj kr och prognosen för året visar ett underskott på 12,6 miljoner…

Underskottet beror på ej finansierad volymökning, ökade interkommunala kostnader som en följd av socialförvaltningens ökade antal beslut om barns placering utanför hemmet, ökade kostnader för barn med särskilda behov, lägre barnomsorgsavgifter för fritidshemmen än budgeterat samt kostnader för nyöppnade enheter. Även kostnader för måltider beräknas öka (”Framtida kök”).

Nämnden kommer med all säkerhet att få mer ”kött på benen” när det gäller orsakerna till underskottet.

Förvaltningen ska försöka att komma tillrätta med underskottet på två sätt:

”1. Begäran av den tilläggsbudget som Kommunstyrelsen reserverat för ökat elevantal.”

Elevantalet har i år, fram till och med april, ökat med 35 elever (F-9). Prognosen är att antalet elever ökar under året med sammanlagt 80. Förvaltningen kalkylerar med att få 8,4 milj kr av de pengar som fullmäktige avsatte i budgetbeslutet förra året för en eventuell elevökning.

”2. Övriga åtgärder”

Övriga åtgärder handlar om att minska budgetavvikelser på enheter inom förskola och skola. Och här har ”arbetet” inför nästa läsår redan börjat… Personalstyrkan i skolorna dras ner och flera får inte fortsatt anställning… (Dock inte vad jag förstår legitimerade lärare.)

Det här kan säkert ställa den intressanta och avgörande frågan på sin spets – vad går först, den kommunala budgetföljsamheten eller Skollagen?

I Skollagen regleras skolans skyldigheter att vid behov ge elever särskilt stöd. Det är alltså ett lagkrav – utan undantag med hänsyn till budget. Och de som kan avgöra om elever har rätt till särskilt stöd är självklart professionen – lärarna och rektorerna.

Jag tror mig kunna konstatera att det finns många skolor som inte kommer att kunna uppfylla Skollagens krav. Och vad händer då? Ska rektorerna följa budgetkraven från kommunen – eller Skollagen? Och hur reagerar huvudmannen om rektorerna följer lagen…?

Dessa principiella frågor borde kanske diskuteras på måndagens sammanträde…

I ”Övriga åtgärder” räknar förvaltningen också med att hämta hem pengar genom att minska personalkostnader inom förvaltningen och fortsätta arbetet med att minska sjukfrånvaron och vikariekostnaderna.

Nämnden ska slutligen godkänna ett förslag om revidering av BUN:s delegeringsordning och välja Christin Slättmyr (S) som nämndens representant till kommunala rådet för funktionshinderfrågor. Det blir nog inga större meningsskiljaktigheter kring dessa frågor.

Det kan nog bli en del diskussioner på sammanträdet på måndag, men jag tror att det blir ett enkelt protokoll att justera.