Stefan Kärvlings blogg

I en blogg för drygt en månad sedan (se “Blandad stiltje v 34”) hade jag en undran:

”Brunbergs Bygg … har fällt några träd utanför sin mark uppe vid Kindblomsvägen. Undrar vad de får betala i skadestånd…”

Det var med anledning av att Brunbergs Bygg av misstag hade fällt några träd på en fastighet som de inte ägde, men som gränsade till företagets tomt.

Det är alltså det fd skogsområdet vid Kindblomsvägen uppe vid Blåsut jag talar om – det område som Brunbergs köpte av Vänersborgs kommun för 1,6 milj kr. Det är inget skogsområde längre, utan  ett före detta skogsområde. Brunbergs har ju som det tycks i rent vredesmod skövlat skogen. Trots att de inte hade bygglov… Eller var det just därför? Länsstyrelsen hade ju gått på grannarnas linje och sagt nej till bygglov. Skogen höggs ner den 7 maj i år. Och det behövde företaget enligt kommunen inget särskilt tillstånd till.

Avverkningen av träden utfördes i rask takt. I sådan takt att det av bara farten även försvann några stora träd som ägdes av en privatperson i en av fastigheterna bredvid Brunbergs.

Och sådana här misstag brukar inte vara billiga. I Aftonbladet berättas det i en artikel den 14 augusti (se ”Fällde träd på kommunens mark – tvingas böta”) om att en stiftelse som driver ett äldreboende fällde ett träd. Det visade sig att trädet inte stod på stiftelsens mark, utan på kommunal mark. Äldreboendet fick en faktura från Jönköpings kommun på 266.000 kr. Tilltaget att fälla någon annans träd, dvs kommunens – ett träd alltså – värderades till drygt en kvarts miljon kronor.

Det gäller med andra ord att inte gå för fort fram när träd ska huggas ner…

Grannen hörde av sig till Brunbergs och ville ha ersättning. Det skulle väl inte vara några problem, Brunbergs Bygg AB hade ju presenterat ett alldeles eget ”Fair Play Certifikat” (se ”Stop digging”) som företaget hade certifierat sig självt med – och det med orden:

”En tanke och ide som nu blir verklighet efter några års funderande. Vårt syfte och mål är att vi vill på detta sätt visa vår personal, beställare, kunder och leverantörer hur vi tänker och driver vår verksamhet.”

Dessutom hade ju Brunbergs gott om pengar. Företaget hade efter skogsskövlingen, antagligen var det före, bestämt sig för att strunta i byggplanerna på Kindblom. I stället sålde företaget marken och gjorde en nätt liten förtjänst på 1,8 miljoner på affären. Och då var inte värdet av de två stora träden på grannens tomt eller resten av virket från skogen inräknade…

I enlighet med ”Fair Play Certifikatet” ville säkert Brunbergs visa sina kunder “hur vi tänker och driver vår verksamhet”. Eller? Grannen fick efter vissa påstötningar ett bud på 5.000 kr eller ett nytt träd.

5.000 kr för två träd? Och Jönköpings kommun som krävde 266.000 kr för ett…

Fair Play?

Grannen var inte nöjd. Hen tyckte att ersättningen var för liten – och kontaktade en jurist. Juristen undersökte ärendet, kollade på fall från andra delar av landet och kom fram till att en rimlig ersättning borde ligga på 60.000 kr. Juristen fick också kontakt med Brunbergs och framförde ersättningsanspråket.

Brunbergs motsatte sig budet och meddelade att företaget inte var berett att betala en enda krona…

Så är läget just nu och vad gör man då?

Den tanke som först dyker upp är självklart att dra ärendet till tingsrätten, dvs lämna in en stämningsansökan. Men det kan kosta pengar, eftersom det inte alls är säkert att den försäkring man har täcker rättegångskostnaderna för den här typen av mål. Ingen kan heller i förväg vara säker på hur rätten kommer att döma. Och även om utgången blir positiv eller delvis positiv så kan den kärande, dvs den som har stämt ett företag, ändå få betala en del av kostnaderna för målet – även som vinnande part alltså. (På ”Lawline” kan du läs mer om detta – klicka här.) I det här fallet så kan ju ingen heller veta vad tingsrätten skulle värdera två stora träd till… Och sedan finns det ju också en osäkerhet kring kostnaderna av juristhjälp…

Jag tror att flera människor kan känna igen sig i den här situationen. Det kanske i och för sig inte är så vanligt att någon hugger ner ens träd. Men det kan vara vid köp och sälj av varor, telefonabonnemang, när en vara skadas, är skadad eller inte fungerar, vid reparationer, när ett företag har utfört ett mindre bra arbete osv. Det kan i sådana lägen helt enkelt vara svårt att hävda sin rätt mot de företag som inte vill göra rätt för sig och dessutom har helt andra ekonomiska resurser bakom sig än man själv har. Jag är övertygad om att de flesta människor i sådana här situationer istället biter ihop och står för besvären och kostnaderna själva.

I det här fallet kan jag tycka att ett lokalt byggföretag som är stolt över och gör en grej av sitt ”Fair Play Certifikat” skulle kunna ta de ekonomiska konsekvenserna av sitt misstag. Särskilt ett företag som i övrigt har en sådan positiv renommé bland vänersborgarna. Ja, bortsett då från handlandet uppe vid Kindblomsvägen…