Arkiv
Gunnar Lidell
Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande och moderaternas starke man Gunnar Lidell har beslutat att lämna sina politiska uppdrag i Vänersborg. Det avslöjade TTELA igår.
Lidells avgång kom som en stor överraskning, eller kanske chock, för de flesta (alla?) politiker i kommunen. Jag var i varje fall en av dem som inte hade en aning om att Lidell hade gått i sådana tankar. Lidell har ju mer eller mindre varit en institution i Vänersborg. I varje fall under alla de år som jag har varit politiskt aktiv i kommunen, och det är ganska många nu. Vänersborg har sett socialdemokratiska kommunalråd komma och gå, men Lidell har suttit kvar i orubbat bo.
Gunnar Lidell fick sitt första politiska uppdrag i kommunen i januari 1995 när han blev vald till ersättare i miljö- och hälsoskyddsnämnden. Han blev sedermera kommunalråd och det var han i 14 år, fyra av dem som kommunstyrelsens ordförande. Det var mellan 2010-2014 när socialdemokraterna nästan halverades efter arenaskandalen – och moderaterna, liksom vänsterpartiet för övrigt, gjorde sitt bästa val någonsin i Vänersborg. Under den övriga tiden som kommunalråd har Lidell fått nöja sig med att vara 1:e vice ordförande. Lite orättvist kan jag tycka ibland eftersom Lidell i mina ögon har varit en bättre politiker och ledare än flera av hans ”kollegor”.
Jag har lärt känna Gunnar Lidell som en duktig, kunnig och kanske framför allt en sjysst politiker. Jag minns t ex hur han reagerade när en av de ledande socialdemokraterna (under arenatiden) “drog kommunistkortet” från fullmäktiges talarstol. Det var i en debatt med vänsterpartiet. Lidell hade ingen till övers för socialdemokratens osakliga argument.
Det har alltid gått att prata sakpolitik med Lidell. Han har oftast sett till innehållet i argumenten och inte till vem som framför dem. Vi har naturligtvis inte alltid varit överens. Och då har jag bloggat om det. Det har nog oftast handlat om pengar till skola och förskola, där det inte sällan, som jag har uppfattat det, varit mer prat och mindre verkstad. Vi har naturligtvis haft olika åsikter också i många andra frågor under årens lopp, men Lidell har alltid sett till sak och lyssnat och respekterat andras argument. Fast under sin tid som kommunstyrelsens ordförande sade han för en tid faktiskt upp vänskapen på Facebook…
Jag anser att det är tack vare Gunnar Lidells ledarskap och attityd som moderaterna och vänsterpartiet har hittat varandra i en rad frågor under de senaste åren. Partierna har visat samma vilja och strävan att allt i kommunen ska gå rätt och riktigt till.
Lidell har varit i hetluften många gånger. Själv tycker jag att en av de modigaste och viktigaste sakerna han har gjort, det var att lyfta upp och påtala de missförhållanden i kommunhuset som ett kommunalråd var orsak till. Kommunalrådet var ett arbetsmiljöproblem som inte det socialdemokratiska partiet ville eller mäktade med att åtgärda. Det kräver mod och kraft när politiken övergår till personfrågor.
Politiken i kommunen kommer inte att bli sig lik när Lidell avsäger sig sina politiska uppdrag. Vem som kommer att efterträda honom vet jag inte och vill inte heller spekulera om. Det finns flera kompetenta moderater att välja på. Att det kommer att bli en moderat och inte en liberal eller kristdemokrat tar jag dock för givet. Jag hoppas att det nya kommunalrådet kommer att fortsätta Lidells politiska tradition och attityd av öppenhet och saklighet, inte minst gentemot den övriga oppositionen.
Men då kommer antagligen Lidell att sitta under sin (kork)ek och, ja inte lukta på blommorna, men väl ha några vildsvin i kikarsiktet. Lidell är en passionerad jägare. Han kommer nu enligt egen utsago att förutom jakten ägna sin tid åt familjen, auktioner och åt dans tillsammans med hustrun.
Tack för denna tid Gunnar även om den inte är slut än på några månader. Och du kommer ju faktiskt också att sitta kvar som fullmäktigeledamot till oktober 2022. Tyvärr kommer du inte att få någon tavla uppsatt på dig i någon av kommunhusets väggar. Det är bara förbehållet, och en ynnest som tilldelas, ordförande i kommunfullmäktige.
Sköt om dig och de dina.
Personal: Attraktiv arbetsgivarindex
“Hur bra arbetsvillkor har din organisation?”
Den frågan ställer organisationen Nyckeltalsinstitutet (se här) och fortsätter:
“Attraktiv Arbetsgivarindex beskriver arbetsvillkoren i er organisation…”
Nyckeltalsinstitutet har utarbetat något som kallas Attraktiv Arbetsgivarindex (AVI). Indexet ska visa hur attraktiv kommunen är som arbetsgivare – arbetsvillkoren i organisationen beskrivs nämligen ur ett medarbetarperspektiv utifrån 9 nyckeltal.
Vänersborg använder sig av Attraktiv arbetsgivarindex (AVI). Det gör också många andra kommuner, vilket gör att Vänersborg kan jämföra sig med andra. Det kompletterar den statistik om sjukfrånvaron mm som jag redovisade i min förra blogg. (Se “Hur mår de kommunalt anställda?”.)
Vänersborgs kommun har förbättrat sig sedan sist. År 2018 fick kommunen 93 poäng, år 2019 ökade poängen till 99.
Kommunen skriver (i underlaget till fullmäktiges junisammanträde):
“Förbättringarna finns inom nyckeltalen: Andel tillsvidareanställda, Medianlön, Långtidssjukfrånvaro och Avgångar. Dock finns en poängminskning inom nyckeltalet Lika chefskarriär.”
Så här ser värdena ut i diagramform. (Notera att värden närmare ytterringen är bättre än värden närmare centrumringen.)
Det är lite svårt att läsa diagrammet, i synnerhet som det tycks som om den blå linjen har försvunnit på några ställen. Så här ser de faktiska värdena ut:
Anm. För värden med procent ska förändringar som framgår i kolumnen Diff utläsas som procentenheter. Värdet för Lika chefskarriär redovisas som en kvot (0-1) där 1=balans.
Orsaken till framgångarna i Attraktiv Arbetsgivarindex analyseras inte i underlaget. Det är synd. Men jag antar att det jämförs och analyseras bland personalspecialisterna i kommunen. Kanske kommer resultatet till politikerna vid ett senare tillfälle. (Det kanske är pandemin som har ställt till det med planeringen.)
Det är i varje fall en glädjande utveckling tycker nog de flesta. Det är t ex bra att andelen tillsvidareanställda ökar, dvs att anställda på deltid kan få heltidstjänster om de önskar, och att lönerna ökar, vilket ökningen av medianlönen tyder på. Då förbättras kommunens attraktions- och konkurrenskraft gentemot andra kommuner – i varje fall om lönerna ökar mer än i andra kommuner vill säga… Tyvärr halkar dock medianlönen i Vänersborg efter genomsnittet för kommuner. Men, och det kanske faktiskt är viktigare, medianlönen är högre i Vänersborg än i Trollhättan och Uddevalla – inte mycket men i alla fall… (Se nedan.)
Korttidsfrånvaron ökade från 2018 till 2019, medan långtidssjukfrånvaron minskade. Det skrev jag om i gårdagens blogg. (Se “Hur mår de kommunalt anställda?”.) När man tittar på diagrammet och minns att värden närmare ytterringen är bättre än värden närmare centrumringen så inser man att Vänersborg siffror gällande sjukfrånvaron har mycket kvar att önska. Placeringen i diagrammet är inte särskilt bra.
Här kan jag väl flika in en tanke som jag blev delgiven på Facebook (i gruppen “Vänersborgare” så klart) angående sjukfrånvaron på socialförvaltningen. Den hade ju till skillnad från alla andra förvaltningar i kommunen (undantag kultur och fritid) ökat. Tanken var att det är införandet av bemanningssystemet “Smart Bemanning” som är boven i dramat. Med tanke på att kommunen körde över personalen och facket, som protesterade kraftfullt, skulle det inte förvåna. Jag vet inte om “Smart Bemanning” har utvärderats och i så fall vad den utvärderingen har kommit fram till. Men en sak är klar. Det blir aldrig bra om arbetsgivaren tvingar på de anställda något. (Jag skrev mycket om “Smart Bemanning då det begav sig – se “Smart Bemanning”. Du kan scrolla bland alla blogginlägg.)
Vänersborgs kommun har också förbättrat sin AVI jämfört med andra kommuner. År 2018 hade kommunen samma poäng som genomsnittet skriver kommunstyrelseförvaltningen, dvs 93 poäng. År 2019 hade kommunens poäng ökat till 99 poäng och det var 2 poäng högre än genomsnittet som var 97 poäng:
“Vänersborgs kommun har högre poäng än branschen inom nyckeltalen: Andel tillsvidareanställda, Övertid, Kortidssjukfrånvaro och Avgångar. Men däremot lägre poäng inom nyckeltalen: Medianlön, Anställda per chef och Långtidssjukfrånvaro.”
Så här såg värdena ut i diagramform. (Notera att värden närmare ytterringen fortfarande är bättre än värden närmare centrumringen.)
Anm. “Bransch” längst ner i diagrammet innebär alla kommuner.
Som sagt, resultaten analyseras fortfarande inte i underlaget. Annars ser vi att Vänersborg ligger ganska lika genomsnittet i de andra kommunerna – så lika så att det egentligen inte är så mycket att analysera. Det som skiljer sig mest är värdet för långtidssjukfrånvaron. Trots att denna frånvaro var högre år 2018 än år 2019 i Vänersborg, så är den fortfarande markant sämre än kommungenomsnittet.
Eftersom hela Trestad i stort sett är en gemensam arbetsmarknadsregion, där de anställda tämligen lätt kan flytta mellan städerna, så har kommunen också jämfört Vänersborg med Trollhättan och Uddevalla.
Det finns både likheter och skillnader mellan kommunerna. Men skriver man i underlaget:
“Värdena för Vänersborgs kommun ligger i stort någon stans mellan dem för Trollhättan och Uddevalla, utom för medianlön där Vänersborgs värde är något högre. Där kommunerna har sina största differenser finns inom nyckeltalen om sjukfrånvaro.”
Och för att jämförelsen ska bli ännu tydligare så återges diagrammets värden också i en tabell.
Det var Nyckeltalsinstitutets Attraktiv arbetsgivarindex. Kommunen har dock redovisat ytterligare två resultat – de anställdas anställningstid och hur stor andel av nyanställda som är kvar efter ett år. Så jag avslutar denna blogg och denna redovisning, tillsammans med den förra bloggen (se “Hur mår de kommunalt anställda?”), av kommunens personalstatistik med ytterligare två diagram.
Resultatet visar att Vänersborgs kommun har en större andel tillsvidareanställda medarbetare med lång anställningstid i jämförelse med andra kommuner. Det kan väl tänkas bero på att de anställda trivs med kommunen som arbetsgivare. Och det är naturligtvis positivt. Men ska man se negativt på det, så kan det ju också bero på att många anställda inte har den kompetensen att de kan få jobb i någon annan kommun. Med olika perspektiv kan alltså samma förhållande ge upphov till olika slutsatser.
Det sista diagrammet visar hur stor andel av de nyanställda, och tillsvidareanställda, som är kvar i kommunen efter ett år.
84 procent av de nyanställda, och tillsvidareanställda, är kvar i kommunen efter ett år. Det är något högre än genomsnittet i andra kommuner. Att det är en så stor andel måste tolkas som att de trivs med kommunen som arbetsgivare. Och det är positivt.
Det var kommunens personalredovisning för år 2019. Jag vill avsluta med att återigen understryka hur viktiga personalfrågorna är i en kommun som Vänersborg, ja i vilken organisation som helst. Det är avgörande viktigt att kunna attrahera och rekrytera, och också behålla, personal med rätt kompetens. Det är de anställda som till stor del utgör och definierar den kommun som ska ge service och tjäna kommunens invånare och skattebetalare.
Hur mår de kommunalt anställda?
Kommunen brukar varje år redovisa fakta och information om sina anställda; om åldersstruktur, löneläge, sjukfrånvaro och mycket mer. Det sker i en omfattande och genomarbetad rapport med titeln “den personalekonomiska redovisningen”, populärt kallad ”PEK:en”.
I år har det inte kommit någon “PEK”, utan endast ett mindre antal sidor inför kommunfullmäktiges sammanträde i juni. Det gjorde att jag vid inläsningen av materialet blev osäker på vad ärendet handlade om, jag fick intrycket av att det var en delredovisning. I en blogg skrev jag:
“Jag återkommer när jag vet att det är hela år 2019 som redovisas. Personalredovisningen är värd en egen blogg.”
Redovisningen till fullmäktige visade sig vara en redovisning för hela året. Det var en personalekonomisk redovisning, även om den inte alls var lika omfattande som den brukar vara. Så här är jag nu. “En egen blogg” var det.
Sjukfrånvaron är ett viktigt mått på personalens trivsel och arbetsförhållanden. Under 2018 ökade sjukfrånvaron bland kommunens anställda och var förhållandevis hög jämfört med likartade kommuner i landet. Under 2019 minskade sjukfrånvaron med 0,3 procentenheter, från 8,5 till 8,2 %. Och det var ju bra. Det var långtidssjukfrånvaron, 15 och fler sjukdagar, som minskade, medan kortidssjukfrånvaron minskade i början av året men sedan vände upp.
Den totala sjukfrånvaron minskade i alla åldersintervall, utom en. Och det var oroväckande nog bland de yngre. I åldersintervallet upp till 29 år ökade sjukfrånvaron för både män och kvinnor, från 6,4% till 7,6%. Männens sjukfrånvaro i detta åldersintervall låg på 5,3% medan kvinnornas låg på 8,7%. Sjukfrånvaron bland de yngre närmade sig siffrorna för övriga åldersintervall.
Det är viktigt att ta reda på, kan jag tycka, varför sjukfrånvaron bland de yngre ökar och närmar sig frånvaron för de äldre. De yngre borde väl vara friskare? Det saknas emellertid en analys i rapporten. Och vi får inte heller reda på om sjukfrånvaron är att betrakta som hög eller låg.
Rapporten redovisar också sjukfrånvaron per förvaltning – se diagram nedan.
Siffrorna kan bli lite missvisande eftersom några förvaltningar har ganska få anställda. Men vi ser att det bara är på kultur- och fritidsförvaltningen och socialförvaltningen som sjukfrånvaron har ökat något. I de andra förvaltningarna har frånvaron minskat, särskilt tydligt är det i samhällsbyggnads- och miljö- och byggnadsförvaltningarna. Jag noterar också, lite förvånat men inte desto mindre glädjande, att även sjukfrånvaron i barn- och utbildningsförvaltningen har minskat, från 7,5% år 2018 till 7,3% år 2019.
Tabellen nedan visar att andelen sjukfrånvaro som sträcker sig till 60 sjukdagar eller längre har minskat markant i alla förvaltningar utom socialförvaltningen.
Det är naturligtvis en glädjande utveckling, även om orsakerna till denna minskning inte framgår. Den minskade långtidssjukfrånvaron förklarar som nämnts tidigare den minskande frånvaron totalt sett. 
Det totala antalet sjuktimmar minskade 2019 jämfört med 2018, med 29.805 timmar. Det motsvarade 15 årsarbeten. Trots de förbättrade sjuktalen så motsvarade de totala 501.219 sjuktimmarna förra året hela 253 årsarbeten. Detta innebar en kostnad för kommunen på nästan 36,6 miljoner kronor. Det var för övrigt ungefär 281.000 kr mer än året innan.
Det framgår tydligt av siffrorna att sjukfrånvaron kostar kommunen mycket pengar. Med en friskare personal skulle kommunen kunna spara många miljoner… Därför är det självklart viktigt att analysera orsakerna till sjukfrånvaron – för att kunna hitta rätt åtgärder för att minska den.
Jag tror emellertid att kommunens personalspecialister, chefer och andra gör ett bra jobb och så gott de kan. Men jag kan inte låta bli att tänka att de arbetar i motvind. De ekonomiska resurserna är knappa och riskerar att dras ner ytterligare, styrsystemet kräver att medarbetarna dokumenterar, fyller i enkäter, utvärderar, producerar statistik osv i stället för att syssla med det de är intresserade av och utbildade för, lönerna är individuella och det finns missnöje med chefernas lönesättning som uppmuntrar konkurrens mellan medarbetare och ”blind lojalitet” till cheferna – och försvårar kollegialt samarbete och solidaritet.
Vänersborg, liksom många andra kommuner, står inför en utmaning, både i nutid och framtid, att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla rätt kompetens. De äldre respektive de yngre i samhället kommer att öka drastiskt i antal vilket leder till stort behov av mer personal inom framför allt förskola, skola, vård och omsorg. Samtidigt ökar andelen personer i 
arbetsför ålder i betydligt lägre takt. Konkurrensen om rätt kompetens kommer därför att hårdna ytterligare mellan arbetsgivarna.
För övrigt ska det bli mycket intressant att se hur siffrorna för år 2020 utvecklar sig. Har kommunen lyckats med sin personalpolitik under corona-pandemin, hur många av personalen har drabbats av covid-19 osv. Men de svaren får vi vänta ytterligare ett år på.
Ärendet “Redovisningen av personalstatistik 2019” på kommunfullmäktige i juni innehöll också något som kallas arbetsgivarindex (AVI). Detta index visar hur attraktiv kommunen är som arbetsgivare. Jag tänkte skriva om denna del av personalstatistiken i en egen blogg. (Tillagt 6/8: Se ”Personal: Attraktiv arbetsgivarindex”. )
VA och utsläppen 2019
I maj var det stor uppmärksamhet kring planerna på att släppa ut stora mängder orenat avloppsvatten från Köpenhamn i Öresund. (Se t ex SVT “Miljoner kubikmeter kloakvatten ut i Öresund”.) Då fick allmänheten också veta att det släpps ut avloppsvatten även i Sverige. Det släpps ut drygt 8 miljarder liter varje år rakt ut i svenska vatten. (Se SR “Efter kritiken: Även svenskt avloppsvatten hamnar i havet”.) Jag delade några artiklar på Facebook och fick då frågan om hur det var i Vänersborg. Jodå, det bräddas i Vänersborg också. Det har jag redogjort för i några bloggar genom åren. Men frågan blev också en påminnelse om att jag inte hade skrivit om bräddningar förra året…
Bräddningar kan man nämligen läsa om i de miljörapporter som Kretslopp & Vatten sammanställer varje år. Miljörapporterna omfattar avloppsverksamheten på kommunens båda avloppsreningsverk året innan. Således handlar årets två miljörapporter om Holmängens respektive Brålandas avloppsreningsverk förra året, 2019.
När jag bläddrade i Kretslopp & Vattens sidor på kommunens omfattande hemsida, som en förberedelse för denna blogg, upptäckte jag att det även här fanns en stor mängd intressant och lärorik information. (Se startsidan: “Vattentjänster”.)
I stort sett alla som bor i någon av Vänersborgs tätorter är anslutna till det kommunala VA-nätet. Det finns nedgrävda VA-ledningar överallt, längs med och under våra gator och vägar osv. Och det är väl tur, det gör så att vattnet kommer när man vrider på kranarna och bajset försvinner när man spolar på toaletterna.
Det finns två vattenverk i Vänersborg – ett vid Skräcklan och ett vid Rörvik på dalslandskusten norr om Sikhall. Det har alltid varit min uppfattning. Men när jag läste på Kretslopp & Vattens hemsidor insåg jag till min förvåning att det fanns ytterligare två vattenverk (se cirklarna/punkterna på kartan):
“Den allmänna vattenförsörjningen i Vänersborgs kommun baseras på uttag av ytvatten i Vänern/Göta Älvs vattentäkt till vattenverken Skräcklan och Rörvik. Grundvatten tas i Hästevadets (Vargön) samt Dyrehögs vattentäkter till vattenverken Hästevadet och Källeberg.”
Den här texten hittade jag dock inte på hemsidan utan i kommunens så kallade Blåplan. Det är en mycket ambitiös plan – också med mängder av intressanta och viktiga fakta. (Du kan ladda ner planen här, den är i tre delar.) Jag lärde mig t ex att vattenverket på Skräcklan har kapacitet att klara hela Vänersborgs kommuns behov. Och även att Hästevadets och Dyrehögs reservvattentäkter kan kopplas in om det blir kris. Dessa vattentäkter kan försörja 20 procent av behovet i den allmänna vattenförsörjningen under obegränsad tid. Det kan väl nämnas att det också finns en reservvattenledning mellan Vänersborg och Trollhättan. Som inte har något att göra med Trollhättans planer i Nordkroken… (Se “Trollhättans planer i Nordkroken”.)
Man lär sig, även som pensionär. Men miljörapporterna för 2019, vilka alltså är de senaste, handlar om avloppsverksamheten på avloppsreningsverken på Holmängen och i Brålanda.
Holmängen tar emot avloppsvatten från Vänersborgs tätort, Vargön, Båberg, Trestad Center och Väne Ryr, medan avloppsverket i Brålanda tar emot avloppsvatten från Brålanda, Frändefors och Vänerkusten. I Vänersborg är ledningsnätet för spillvatten ca 25 mil långt och det finns 51 pumpstationer längs nätet.
Pumpstationernas uppgift är att pumpa/lyfta avloppsvattnet vidare på de delar av ledningsnätet när det inte kan rinna vidare med självfall. I samband med Kanadagässens invasion på Skräcklan i sommar och “badförbuden” så blev pumpstationerna både aktuella och “intressanta”… (Se “Bad och bräddning”.)
I miljörapporterna står det angående pumpstationerna:
“I samtliga pumpstationer finns givare som signalerar när nödutloppsnivån uppnås, signalen överförs till en dator vid avloppsreningsverket. Datorn gör en larmutskrift och dessutom en månadsrapport. I denna månadsrapport kan utläsas antal gånger samt sammanlagd tid som nödutloppen varit i funktion. Med hjälp av dessa rapporter har beräkningar gjorts av den mängd avloppsvatten som har passerat genom nödutloppen.”
Det går alltså inte utifrån nivåmätningen att säga hur stora volymer som har bräddats. Storleken på bräddningarna beräknas utifrån bräddtid och ett förmodat normalflöde i inloppsledningen till pumpstationen.
För det mesta fungerar allt som det är tänkt. Vi får rent vatten i kranarna och avloppsvattnet renas på ett godkänt sätt enligt de lagar och förordningar som finns. “Föroreningarna” tas om hand och det renade vattnet släpps ut i Vänern eller i Frändeforsån.
Ibland blir det emellertid lite fel. Ibland släpps orenat avloppsvatten ut. Det kallas alltså bräddning. Det kan bero på att ledningsnät eller reningsverk är överbelastade och vattenmängden är större än vad VA-systemet klarar av, t ex vid kraftigt regn. Under år 2016 brann det t ex i ett ställverk i centrala Vänersborg, vilket gjorde att verket på Holmängen blev utslaget i 20 timmar. Under den tiden bräddade verket 8.000 kbm. Avloppsvattnet flöt ut i Vänern och Göta älv…
Under 2019 beräknas ca 4.100 kbm ha bräddats i Holmängens avloppsreningsverk eller om det möjligtvis är totalt på hela “Holmängens” ledningsnät. I miljörapporten för Holmängen står det:
“Sammanlagt bräddade 14 pumpstationer 102 gånger under totalt 30 dygn på grund av regn under 2019. Totalt uppskattas 4.100 kbm ha bräddats på grund av regn.”
I Brålanda bräddades 5.500 kbm. I miljörapporten för Brålanda:
“Sammanlagt bräddade en pumpstation 27 gånger under totalt 18 dygn på grund av regn under 2019. Totalt uppskattas 5.500 kbm ha bräddats på grund av regn.”
Jag antar att det mesta av det här avloppsvattnet flöt ut i Frändeforsån.
Det är onekligen en del orenat avloppsvatten… Å andra sidan kan det vara bra att jämföra det med att Holmängen behandlade 6.034.482 kbm avloppsvatten förra året och Brålanda 606.238 kbm.
Det pågår en stor diskussion om det är “nyttigt” att slammet från reningsverken läggs ut på åkrar. Vilket är tveksamt… Slam från Brålandas reningsverk mellanlagras på Häljestorp och sprids sedan ut på åkermark. Det handlar om 2.700 ton. Det transporteras slam från Holmängen till Häljestorp också. Rapporten skriver:
“Under 2019 producerades 2.840 ton rötat och avvattnat slam vid Holmängens avloppsreningsverk. Totalt 2.063 ton slam transporterades till Ragnsells som har gjort jord till deras sluttäckning av deponin.”
Avloppsreningsverken är inte hundraprocentigt “effektiva”. Det “rinner igenom” en hel del… Ut i naturen…
Det släpptes ut följande från reningsverken i Vänersborg förra året (i ton/år):
Anm: BOD= biokemisk syreförbrukning, TOC=totalt organiskt kol, COD-CR= kemisk syreförbrukning, P-tot=fosfor, N-tot=kväve, NH4-N= ammonium
Det finns en annan aspekt av utsläpp, inte bara att t ex kväve och fosfor hamnar i vattnet. Ämnena borde återvinnas…
Det släpptes också ut följande från reningsverken (i kg/år):
Avloppsverken kan inte heller ta hand om alla kemikalier och mediciner. Dessa ämnen följer med vattnet ut i naturen och kan faktiskt göra både växter och djur sjuka. Det är ett stort problem, särskilt när en hel del av dessa föroreningar finns i det slam som läggs ut på åkrarna.
Till sist vill jag komplettera med att Kretslopp & Vatten är en stor energiförbrukare, främst på grund av reningen:
“Den mesta energin används i form av el för att driva pumpar i avloppsverket och i pumpstationer.”
Under 2019 användes 1.596.745 kWh på Holmängens reningsverk. (Det producerades dock biogas som genererade el med hjälp av en gasmotor. Den genererade 117.320 kWh förra året, men då hade den driftproblem och fungerade inte på 6 månader.) Under 2019 användes 655.059 kWh i Brålandas reningsverk.
Den kommunala VA-lösningen har med andra ord sina brister… Jag avhåller mig för övrigt denna gång från att skriva något om enskilda avloppslösningar…
Anm. Förra året skrev jag en blogg om VA och utsläppen 2018 – se här. Det gör det möjligt att faktiskt jämföra 2019 års utsläpp med 2018.
PS. Filmen ”Vättern under ytan” visar hur politiker och myndigheter tillåter industrin och avloppsreningsverken att släppa ut föroreningar i Sveriges största dricksvattentäkt – klicka här: ”Vättern under ytan”. Filmen är alldeles ny.
(Tillagt efter tips från Daniel P i gruppen ”Vänersborgare” på FB. 3/8)
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer