Arkiv

Archive for mars, 2025

Brätte: Georadarundersökningen

30 mars, 2025 Lämna en kommentar

Vänersborgs kommun planerar som bekant att anlägga en väg mellan Onsjö och Öxnered/Skaven – Brättelänken. Det finns två alternativ för sträckningen, norr eller söder om fornminnet Brätte stad. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade för drygt ett år sedan att förorda den norra sträckningen – alternativ 1 på bilden. James Bucci (V) reserverade sig.

Det finns egentligen inget “norr” om Brätte. Den del av den gamla staden som är utgrävd och undersökt är inte hela det gamla Brätte. Arkeologerna och historikerna vet att den medeltida handelsstaden gick ända ner till sjön, till Vassbotten. Vid vattnet låg bryggorna och mellan hamnen och den utgrävda delen av Brätte var platsen sannolikt full av rörelse och livlig verksamhet med lastning, lossning, handel, värdshus, marknadsplats osv.

Det var flera som reagerade på denna sträckning. Museichef Peter Johansson protesterade mot kommunens planer:

“Att genomföra Alternativ 1 skulle innebära betydande och oåterkalleliga skador på en fornlämning av största betydelse för förståelsen av Vänersborgs historia.”

Byggnads, miljö- och hälsoskydds- samt kultur- och fritidsnämnden var alla negativa till den norra vägsträckningen. Länsstyrelsen hade tidigare skrivit i ett yttrande över kommunens fördjupade översiktsplan:

“Länsstyrelsen bedömer att utbyggnad av befintlig vägsträckning genom riksintresset medför påtaglig skada på riksintresset och bör därmed utgå.”

Den 30 oktober 2024 var ärendet uppe i kommunstyrelsen (KS). KS ignorerade nämnderna, museichefen och Länsstyrelsen. KS beslutade att uppdra åt:

“kommunstyrelseförvaltningen att komplettera lokaliseringsutredning för Brättelänken innan beslut om samråd.”

Beslutet hade kanske varit förståeligt om kommunen t ex hade planerat en arkeologisk undersökning. Men så var det inte tänkt. (Kommunen blir sannolikt ändå tvungen att göra en sådan undersökning om planerna på den norra sträckningen fortskrider.)

Museichef Johansson hade däremot länge närt en tanke om en mer djupgående undersökning av Brätte. En arkeologisk utgrävning är emellertid mycket kostsam. Johansson hade därför sökt och fått anslag för att finansiera en georadarundersökning av Brätteområdet.

Undersökningen genomfördes i oktober 2024 av Sweco Sverige AB. TTELA skrev (se TTELA ”Vänersborgs försvunna stad undersöks med radar”):

“Vi drar en mulitkanalsradar efter en fyrhjuling. Resultatet blir svartvita bilder över marken. Saker som ligger i jorden blir synliga när vi senare tolkar resultaten med hjälp av datorer, säger Peter Agerberg på Sweco.”

Georadaren kunde “se” ungefär två meter ner i marken.

Följande områden undersöktes. Tyvärr fick området innanför de röda linjerna utgå pga. att marken hade blivit sådd strax innan.

På vissa ställen i de olika delområdena gjorde de yttre förutsättningarna, t ex lera, träd, berghällar, stenblock etc, att hela området inte kunde undersökas. I områdena 4 och 5 samt östra delen av område 3 försämrades datakvaliteten markant pga moränmaterial som inte var homogent, träd och rötter samt grunt liggande berg.

I början av 2025 var bearbetningen och analyserna klara av georadarundersökningen. Och det kan sägas direkt, det är inte lätt att tolka radarbilderna… Här är två bilder från område 2 som exempel:

Det krävs experter, och datorer, för att tolka bilderna. Sweco sammanfattade resultatet:

  • Område 1
    “Inom området så har totalt 5 cirkulära objekt, samt en mer oregelbunden formation identifierats i det nordvästra hörnet, närmast ån…. I omedelbar närhet ligger … synliga rörformationer vilka eventuellt skulle kunna kopplas till objekten.”
  • Område 2
    “…ett antal intressanta strukturer gått att urskilja. Det finns även flera partier som visar på många utspridda reflektioner i radardatat vilka ej går att binda ihop till någon tydlig större struktur. … tolkats in som arkeologiskt intressanta…”
  • Område 3
    “I den västra delen … finns en relativt koncentrerad yta som kan uppvisa ett antal tydliga formationer som bedöms kunna vara av arkeologiskt intresse. Detta gäller både längsgående och tvärgående strukturer samt mindre områden inrymmande många slumpvisa reflektioner.”

I områdena 4 och 5 fanns det inget i radardatat som visade förekomst av några större strukturer under markytan. (Se ovan.)

Sweco sammanfattade undersökningen på följande sätt:

“Resultatet från radarundersökningen visar på ett antal sammanhängande strukturer i marken, samt ett flertal områden som indikerar en hög koncentration av övertäckta mindre objekt. Dock bedöms det ej möjligt att utifrån radarresultatet göra några säkra antaganden om vad för typ av objekt i marken som ger upphov till synligt event i radardatat. Detta eftersom identifierade formationer är att betrakta som alltför oregelbundna alternativt för små.

Inte heller bedöms det möjligt att dra några långtgående slutsatser om Brättes geografiska utsträckning utifrån radardatat. I område 3 så var nästan alla identifierade formationer lokaliserade till det västra hörnet. Och i angränsande område 1 syntes inga spår efter tidigare bebyggelse, med undantag för de formationer som syntes i radardatat nere vid ån. Område 2 uppvisar lite mer spridda formationer inom en större del av området, men ingenting som tydligt går att avgränsa mot en mer naturlig mark.”

Och Sweco avslutar med att påpeka att radarresultatet främst bör ses som ett underlag för var i området framtida utgrävningar kan planeras.

Museichef Peter Johansson konstaterade i TTELA (se “Undersökning vid Brätte avslöjar okända stencirklar”) att undersökningen inte avslöjade några större överraskningar men att det finns tidigare okända anläggningar vid gamla Brätte:

“Det är svårt att säga vad det är, det måste grävas ut för att vi ska få veta.”

Kanske hade man hoppats att undersökningen skulle visa på ännu fler fynd, men då ska man komma ihåg att allt inte syns med georadar. En säkrare och ännu bättre bild av det gamla Brätte får man inte förrän en arkeologisk utgrävning vidtas. Men en sak är i varje fall helt klar – staden Brätte sträckte sig från det utgrävda området, över den tänkta norra vägsträckningen och ner till bryggorna, “hamnen”, vid sjön.

Det var i och för sig svårt att se tydliga stenkonstruktioner i området men det fanns flera ansamlingar av sten som inte var naturliga. Det är troligen spår av anläggningar. Sedan var ju inte allt stenkonstruktioner på den tiden. Det betyder att det kan finnas mycket som inte syns på radar. Sedan har vi ju den arkeologiska undersökningen som Bohusläns museum gjorde under februari-april 2018. (Den arkeologiska undersökningen kan laddas ner här.)

Bohusläns museum skrev i rapporten:

“Resultatet från undersökningen visar på att den tidigmoderna staden Brätte har en betydligt större utbredning än vad som tidigare varit känt. Dels vid »näset« och dels i åkerflatan ner mot »Kvarnbäcken«.”

Det är helt uteslutet att kommunen ska förstöra fornminnet och riksintresset genom att anlägga en bred väg mellan den utgrävda delen av Brätte och Vassbotten, särskilt när det finns ett sydligt alternativ.

Georadarundersökningen kommer senare i vår att bli en del av den utställning om Brätte som Vänersborgs museum just nu arbetar med.

===

Tidigare blogginlägg om Brätte:

Kategorier:Nyheter och politik

Fiskmåsarna invaderar

28 mars, 2025 Lämna en kommentar

Vad var det…?

 Jag vaknade av att det var något som störde. Jag kände en vag, obestämd känsla av ångest. Det var något som inte stämde. Var det en mardröm? Hade någon tittat in genom fönstret? Eller hade någon tagit sig in i källaren?

Och så kom jag ihåg, det var den 27 mars – dagen då fiskmåsarna tar hustaken på Lovisebergsgatan i besittning.

Min farhåga bekräftades av ett hemskt oljud. Ett skri. Från vildmarken? Nej, ett skri från hustaken! Så klart. Vansinnesvrål. 

Lovisebergsgatan är invaderad. Årets ockupation har börjat. Nu har måsarna hittat sina boplatser i det naturliga habitat som Nordstans hustak utgör för fiskmåsstammens överlevnad och fortplantning. Och det innebär, kan man förmoda, en djup existentiell förtjusning och upprymdhet för alla fiskmåsar. De måste bara ge uttryck för denna sin glädjerika upplevelse och skrika ut sin lycka till alla mänskliga inkräktare i Nordstan.

Fiskmåsparen började direkt med att slå ner sina bopålar bland takåsar och skorstenar. De har att göra, det tar lite tid innan allt är ordnat och klart. Och när boendet är färdigställt, då är det dags för måsparen att börja alstra en ny generation. Det går inte att undvika, det hörs när det är på gång. Ljudet är omisskännligt. Fiskmåsarna har ett speciellt läte när de skrider till verket med reproduktionen. 

Det har sagts att fiskmåsarna kan få två kullar varje sommar, men enligt en Pär Svensson (se “Fiskmås”) får fiskmåsmamman bara en kull per år. (Vilket i och för sig är en kull för mycket.) Det stämmer med observationerna från Lovisebergsgatan, även om det något år har sett ut som om det har blivit några eftersläntare.

Svensson skriver också att fiskmåshonan normalt får tre ägg och att de läggs i början av maj. Det tar alltså drygt en månad från ankomsten till taken tills äggen värps och hamnar i de omsorgsfullt konstruerade bona. Hannen tar sin del av ansvaret  och ruvar äggen tillsammans med sin partner. Ruvningen av de bruna äggen med svarta fläckar pågår i 23 till 28 dagar. Då kläcks de små liven. Sedan tar det några veckor innan ungarna “hoppar ner” från hustaken och springer runt på Lovisebergsgatan och dess omgivningar. Inte sällan uppsöks trädgårdar i området.

Måsungarnas tid på gatan, innan de flyger iväg, är den allra jobbigaste tiden för de mänskliga invånarna i Nordstan. Fiskmåsföräldrarna vakar oavbrutet över sina äckliga telningar till ungar. De skriker högre än nånsin, attackerar de som kommer för nära och hjälper inte det så tar de det tunga artilleriet till hjälp. Det betyder anfall med fekalier, skit alltså. Lovisebergsgatan får allt större likhet med ett vinterlandskap.

Det sägs att fiskmåsstammen i Sverige är på nedgång. Det glädjer mig och jag hoppas att det verkligen är så. Men det är nog för bra för att vara sant… Men förra året var det faktiskt färre fiskmåsar på Lovisebergsgatan än vanligt, och faktum är att det ser ut som det finns ganska många lediga boplatser kvar på taken i år också.

 Men jag har en idé om hur vi skulle kunna skynda på stammens nedgång, och undergång. Och då tänker jag inte i första hand på den massutrotning som har skett i Turkmenistan, även om det är en lockande lösning… Men vi har inte en kommun som vill göra något åt måsproblemet. För Vänersborgs kommun är det inte fiskmåsarna som är problemet utan människorna som har bosatt sig i fiskmåsarnas naturliga hemvist.

I Tromsö i Norge betraktas måsägg som en delikatess. Vore det inte en fantastisk affärsidé för hugade entreprenörer i Nordstan – en matvagn som serverar måsägg! Det finns ju redan en foodtruck på Parkgatan som säljer crêpes. Eller kanske kan crêpessmeten göras på måsägg…

Den här är dock en lösning av fiskmåsproblemet på längre sikt. Fiskmåsar kan ju leva upp till 20 år om det vill sig riktigt illa och det är ju först som dagens måsföräldrar försvinner som Nordstan skulle kunna, precis som Turkmenistan, utropa sig som fritt från fiskmåsar. Och då är säkerligen alla vänersborgare trötta på måsägg.

Innan en måsfri verklighet kan infrias har alla i Nordstan att se fram emot drygt 100 dagar av skrik och skrän, måsskit på gator, bilar och fönster. Om vi har tur… Har vi otur så kan vi bli anfallna av de vilda måsarna och få skit i både ansikten och hår.

Kategorier:Allmänt Vänersborg, miljö, Nordstan

Tankar och farhågor: Slaget om slagget

27 mars, 2025 Lämna en kommentar

Alla som har sett filmen Erin Brockovich med Julia Roberts i huvudrollen ryser antagligen vid begreppet “sexvärt krom”. Sexvärt krom är nämligen ett toxisk och cancerframkallande ämne som också kan orsaka skada på kromosomerna (se nedan).

Sveriges geologiska undersökning, SGU, är myndigheten för frågor om berg, jord och grundvatten. Myndigheten skriver på sin webbplats:

”Krom och kromföreningar är ett av 32 utpekade så kallade särskilt förorenande ämnen, som anses vara speciellt problematiska avseende ekologisk status i ytvattenförekomster på nationell nivå.”

Vargön Alloys är noga med att ta prover för att upptäcka föroreningar och utsläpp i omgivningen. Det handlar som vi har noterat framför allt då om det sexvärda kromet. Det tycks nämligen läcka sådant krom överallt där ferrokromslagg har använts. Och då måste man ju ställa de naturliga frågorna: Har de mätningar och analyser av det sexvärdiga kromet som utförts visat bra resultat? Kan kommuninvånarna andas ut och vara lugna med att all slagg som har använts till t ex utfyllnad i kommunen är ofarlig?

SGU fortsätter på sin webbplats:

”Enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2019:25), är gränsvärdet för årsmedelvärdet av krom och kromföreningar i inlandsytvatten 3,4 µg/l. Detta avser upplöst, biotillgänglig koncentration.”

”µg/l” utläses mikrogram per liter. Det går 1.000 mikrogram på 1 milligram (mg), alltså 1000 µg= 1 mg. Således är 3,4 µg/l detsamma som 0,0034 mg/l. (Eftersom en liter vatten väger ungefär 1 kg kan mg/l också skrivas som mg/kg.)

SGU och Havs- och vattenmyndigheten skriver alltså om och anger ett värde för krom och kromföreningar i allmänhet, inte enbart för det cancerframkallande sexvärda kromet. Det torde tyda på att trevärdigt krom inte heller kan anses vara helt ofarligt. SGU skriver:

”Sexvärt krom är generellt sett mer biotillgängligt och anses generellt mer toxiskt än trevärt krom med potentiella genotoxiska och cancerogena effekter .”

Livsmedelsverket (ytterligare en statlig myndighet) anger gränsvärdet 25 µg/l (=0,025 mg/l) för allmän dricksvattenförsörjning, även om det äldre gränsvärdet på 50 µg/l (=0,05 mg/l) får tillämpas före den 1 januari 2026. Som vi ser är inte specifika gränsvärden för enbart sexvärt krom alltid angivna i nationella föreskrifter.

I de tre rapporter, som jag har sammanfattat i de två föregående blogginläggen om kromets urlakning ur ferrokromslagget från Alloys, har jag varit sparsam med att ange mätvärden. Men här nedan kommer en tabell från den senaste rapporten. (Se ”Alloys: Sexvärt krom i vattnet”.) Den visar kromhalten från en mätstation på Holmängen (punkt 32) och två från Öxnered (34 och 35).

Livsmedelsverket angav alltså gränsvärdet 0,025 mg/l för dricksvattnet och Havs- och vattenmyndigheten 0,0034 mg/l för årsmedelvärdet av krom och kromföreningar i inlandsytvatten. Och det var för krom i allmänhet. Värdena i tabellen överstiger gränsvärdena något enormt – och då handlar värdena i tabellen enbart om sexvärt krom, den giftigaste varianten…

Det är onekligen skrämmande siffror. Så skrämmande att jag undrar om jag har missat något. Kan det verkligen vara på det här sättet? I så fall kan kommuninvånare i Vänersborg definitivt inte andas ut och vara lugna med all den slagg som finns runt omkring oss.

Jag ställde frågan till Kretslopp och Vatten i kommunen om vattenverken i Skräcklan och Rörvik kan ta bort eventuellt sexvärt krom ur dricksvattnet. Svaret var lite kryptiskt, men jag tolkar det som ett nej:

”Den reningsteknik vi använder i vattenverken är inte primärt designade för att rena sexvärt krom men jag skulle säga att det finns en god chans till rening.”

Och Trollhättan som investerar en bra bit över hundra miljoner för att ta sitt dricksvatten direkt från Vänern (vid Gardesanna) istället för älven… (Se ”Från Överby till Gardesanna”.)

På tal om Kretslopp och Vatten förresten. Det kan nämnas att Holmängens avloppsreningsverk släppte ut 20,2 kg krom år 2023. Det var en ökning med 193% jämfört med året innan. Det betydligt mindre reningsverket i Brålanda släppte ut 0,18 kg. (Se ”VA och utsläppen 2023 (2/2)”.)

Nog om mätvärden för nu.

De tre rapporterna (se “Alloys: Slagget i Holmängen och Öxnered” och ”Alloys: Sexvärt krom i vattnet”) har visat en del brister i själva hanteringen av ferrokromslaggen när den har använts för olika typer av anläggningsarbeten. Slaggen har t ex inte alltid placerats ovanför grundvattenytan. Finkornig slagg har använts i stället för grövre fraktioner och på vissa ställen har det varit finkornig slagg för djupt ner i marken. Slagg har också placerats öppet för nederbörd och vattendrag, vilket kan misstänkas öka urlakningen av krom. I Öxnered fanns slagg till och med under vatten. 

Det finns flera osäkerheter kring mätningarna. Det är t ex svårt att veta hur mycket slagg som har använts på varje ställe och hur fördelningen ser ut mellan grövre och finare fraktioner. De undersökta områdena innehåller slagg som har lagts ut nyligen. Den “gamla” slaggen, som har lagts ut för typ 30-40 år sedan, innehåller sannolikt en större halt sexvärt krom. Det är inte heller klarlagt hur mycket nederbörd och vatten betyder för urlakningen. Det finns även andra faktorer som kan påverka som t ex temperatur. Den senaste rapporten kunde inte visa några direkta samband, mer än möjligen på vattnets betydelse, men det går inte att dra säkra slutsatser.

Provtagningarna visar ofta, enligt AFRY, ”låga halter” av krom i vattnet. Det tycks inte sällan kunna bero på att mycket vatten späder ut kromet så att halten (koncentrationen) minskar, men det betyder ju ändå att samma mängd lakas ut i naturen.

Halterna av sexvärt krom tycks inte ha undersökts i jorden eller i grundvattnet. I varje fall verkar inte Länsstyrelsen ha några sådana undersökningar från senare år. Det är en brist kan jag tycka. Det finns bland annat fastigheter i området med egna brunnar.

Det verkar inte heller finnas kartor eller listor på platser och områden som visar var ferrokromslagg från Vargön Alloys har använts och placerats i Vänersborgs kommun under åren. Det måste vara en brist. Miljö- och byggnadsförvaltningen i kommunen skrev i måndags:

”Vi utgår alltid från att slagg kan finnas under framförallt hårdgjorda ytor och informerar om detta vid t.ex. remisser eller kontakt med gräventreprenörer.”

Användningen av ferrokromslag ska sedan 2017 anmälas till kommunens miljöförvaltning och anmälningarna finns diarieförda. Vid remisser/nya ärenden osv så ser kommunen om slagg har använts vid den aktuella fastigheten.

Det kan tilläggas att en oerhört massa slagg har lagts ut före 2017 och, det vet varenda kommuninvånare, att det inte är sällan som mark behöver saneras innan den kan bebyggas – t ex Arena Vänersborg och höghusen vid Quality. I det här sammanhanget kan det också vara värt att påminna om att före 1986 har också en del slagg från företaget Ferrolegeringar i Trollhättan använts till utfyllnad i Trollhättan och Vänersborg.

De risker som har undersökts utifrån ferrokromslagget och urlakningen av sexvärt krom handlar om “tekniska beräkningar”. Men hur påverkas människor på längre sikt av sexvärt krom i vattnet, även om halterna tycks ”låga”? Kan man använda vatten från älven till grönsaksodlingarna?  I rapporterna nämns det inte heller något om risker för t ex vattenlevande organismer eller om växter och djur. De påverkas naturligtvis också av det giftiga kromet. Hur påverkas de, hur påverkas naturen? Finns det risker med att äta fisk fångad i Öxneredssjön eller i Göta älv? (Är det riskerna med det sexvärda kromet som har gjort att det inte längre finns några fiskodlingar i närheten av Vargön Alloys…) Borde kungen äta av älgen som han sköt på Hunneberg?

Jag överdriver kanske något, men kunskapen om de långsiktiga effekterna av föroreningar i vatten, luft och mark kunde vara större. Och sexvärt krom är farligt…

Och till sist, om krom i luften. Igen. (Se ”Alloys: Moln av sexvärt krom?”.)

Det finns ett gränsvärde i Sverige, i varje fall inom arbetsmiljön, för krom i luften. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2023:14) om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön, är det nuvarande gränsvärdet för sexvärt krom 5 mikrogram per kubikmeter luft (5 µg/m³). ​(Det går 1000 liter på en kubikmeter, m³.) Det är ett ”tekniskt uträknat” värde som bestämdes 1996 utifrån vad industrin ansågs kunna hantera vid den tidpunkten, snarare än utifrån medicinska studier om vid vilken nivå människor börjar utveckla cancer. Gränsvärdet har varit oförändrat sedan 1996 och är högre än i flera andra länder. 

Förra året publicerades en forskningsstudie från Lunds universitet (se ”Cellförändringar även under gränsvärdet för sexvärt krom”) som visade att många av de arbetare som utsattes för sexvärt krom fick betydande förändringar i sina celler långt innan sjukdom utvecklades. Och det även om exponeringen låg långt under Sveriges gränsvärde. ​

För att minska hälsoriskerna har Arbetsmiljöverket föreslagit ett sänkt gränsvärde för sexvärt krom till 1 µg/m³. Detta förslag är för närvarande ute på remiss, och de nya föreskrifterna förväntas träda i kraft den 9 april 2026. ​Det kan jämföras med Danmark som nyligen sänkte gränsvärdet till 0,25 mikrogram, µg…

Cancerframkallande avfall, urlakning av krom, befarade effekter på miljön, sänkta gränsvärden, växande slagghögar osv. Vargön Alloys står inför stora utmaningar.

Vargön Alloys producerar ferrokrom. Ferrokrom används främst inom stålindustrin för att tillverka rostfritt stål och andra specialstål. Det förbättrar stålets korrosionsbeständighet, hårdhet och slitstyrka. Ferrokromet är en viktig produkt med flera användningsområden.

Vid tillverkning av ferrokrom uppstår alltså ferrokromslagg som restmaterial. För att minimera mängden avfall pågår ett arbete med produktifiering av slaggen för användning i olika applikationer, till exempel som ballast i asfalt och betong. (Se ”Vargön Alloys SAMRÅD”.)

Det tycks som om Alloys har kommit långt i detta arbete. Det är ett sätt att reducera urlakning och därmed minska riskerna för människors hälsa och miljön – och på sikt få bort slagghögarna. Det är viktigt att Alloys lyckas lösa avfallsproblemen, dels för att ferrokrom är en viktig produkt och dels för att Alloys ska bli kvar i Vargön med alla de arbetstillfällen som produktionen för med sig.

Vad vore Vargön utan Vargön Alloys?

Det var det mesta som fanns att skriva om Vargön Alloys och ferrokromslaggen för denna gång.  Jag återkommer när det finns mer fakta. Naturligtvis väntar jag liksom många andra på vad som ska hända med den polisanmälan som Länsstyrelsen har gjort angående slagghögarna. (Se ”Alloys: Hund begraven i slagghögarna?”.) Och den polisanmälan som Länsstyrelsen enligt uppgift förbereder mot den olagliga hanteringen av ferrokromslag med mobilkrossen förra året. (Se ”Alloys: Moln av sexvärt krom?”.)

===

Blogginlägg om Vargön Alloys:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Alloys, föroreningar, Länsstyrelsen, miljö, Miljö o Hälsa, Vargön

Alloys: Sexvärt krom i vattnet

25 mars, 2025 Lämna en kommentar

Den 17 mars 2020 fick AFRY uppdraget av Vargön Alloys att utreda utbredningen av slaggmaterial samt möjligheterna till att dagvatten lakar ur ämnen ur slaggen i tre anläggningsprojekt. Den 15 januari 2021 var AFRY klar med en ny rapport, “Utredning av extern slagganvändning, etapp 2”. (Se “Alloys: Slagget i Holmängen och Öxnered”.)

Den 23 mars 2023 lämnade AFRY en tredje rapport – “Sammanställning av data från Kontrollprogram ytvatten 2019-2022”. Det var en sammanfattning och redovisning av erhållna data från Vargön Alloys AB:s kontrollprogram för ytvatten. AFRY undersökte  potentiell lakning av sexvärt krom, Cr(VI), från extern slagganvändning under perioden november 2019 till juni 2022.

Prover av ytvatten i kontrollprogrammet togs både upp- och nedströms på ställen där ferrokromslagg hade använts som konstruktionsmaterial samt i efterföljande recipienter (mottagare av vatten) som t ex Göta älv och Öxneredssjön. Det handlade alltså bara om provtagning av ytvatten, inte om grundvatten eller jord. Däremot mättes grundvattennivån i två av områdena, Holmängen och Öxnered.

AFRY ville också se vilken betydelse halter av sexvärt krom och andra faktorer som nederbörd, temperatur, pH/redox (Eh), mangan/järn och mikrobiell aktivitet/TOC hade för mobilitet och urlakning ferrokromslagg. (Jag ska inte gå in på alla dessa “detaljer”.)

Platserna som undersöktes var naturligtvis Holmängen och Öxnered (se “Alloys: Slagget i Holmängen och Öxnered”) men även Trestad center (Centralen LBC, Dubbgatan) och Överby V i Trollhättan (Biltema).

I Trestad center hade det under åren 2014-2019 använts totalt drygt 33.000 ton ferrokromslagg som konstruktionsmaterial vid grundläggning av en ny terminalbyggnad/logistikcenter (Centralen LBC, Dubbgatan). Det användes ca 1.200 ton i kornstorleksintervallet 0-8 mm och ca 800 ton i intervallet 0-18 mm

I handelsområdet på Överby V i Trollhättan användes ca 62.000 ton ferrokromslagg som konstruktionsmaterial vid grundläggning för Biltema med parkerings- och trafikytor i dess närområde. Ca 800 ton av ferrokromslagget var i kornstorleksintervallet 0-8 mm och ca 1.700 ton i intervallet 0-18 mm.

På flygbilden nedan visas kontrollpunkterna på Holmängen där mätningar skedde.


Lägst halter av sexvärt krom noterades i punkt 30 (uppströms), för att i punkt 31 vara något högre än i punkt 32, som ligger nedströms. Halterna av sexvärt krom i 31 och 32 var emellanåt betydligt högre än i 30. Enligt den teoretiska beräkningen AFRY gjorde tidigare (se “Alloys: Slagget i Holmängen och Öxnered”) skulle dessa resultat kunna bekräfta beräkningen. Det skulle alltså kunna lakas ur omkring 10 kg sexvärt krom per år i Holmängen. (Den teoretiska beräkningen gav ett resultat på 42,1 kg under 4 år.) 

Resultatet av undersökningen av Holmängen visade inte några tydliga förhållanden mellan halten av sexvärt krom och nederbörd, utom tydligen vid stor nederbörd, eller de andra faktorerna.

Nedan visas kontrollpunkterna i Öxnered.


Lägst halter av sexvärt krom rapporteras i punkt 33 (uppströms platsen med ferrokromslagg) för att i punkt 34 (närmast nedströms slagget) rapporterades i högre till betydligt högre halter. I provpunkt 35 (närmast sjön) rapporterades sexvärt krom i högre halter än punkt 33 men (vid flertalet provtagningar) i betydligt lägre halter än 34.

Det förklarades antagligen med att det i punkt 34:

“sannolikt finns större tillgänglig mängd Cr(VI) medan vattenprov i punkt VAAB 35 påverkas av samma mängd men också i större utsträckning av utspädning.”

Den teoretiska beräkningen som gjordes tidigare (se “Alloys: Slagget i Holmängen och Öxnered”) om en urlakning på 0,5 kg sexvärt krom per år skulle kunna stämma, men halterna av sexvärt krom i Öxneredssjön bedömdes som mycket låga.

I övrigt visade resultaten från Öxnered att halterna av sexvärt krom verkade ha ett samband med nederbörd, men något förskjutet i tid. Det skulle kunna bero på att platsen där slagg hade använts blev översvämmad någon/några gånger per år så att avrinningen vid kraftig nederbörd tog längre tid.

Nedan visas kontrollpunkterna i Överby V (Biltema).


I Överby V (Biltema) rapporterades halter av sexvärt krom över rapporteringsgräns för punkterna 49 (östra inloppet till dammen), 50 (västra inloppet till dammen) och punkt 51. Punkt 51 är belägen där vatten från dagvattendammen ”rinner ihop” med det bäcken/diket nordväst om dagvattendammen.

Medianhalterna av sexvärt krom i ”Överby-punkterna” låg i storleksordningen 5-10% av medianhalterna i punkter i motsvarande lägen i Holmängen och Öxnered. Det ansågs inte behövas fler mätningar i detta område.

Och till sist mätningarna vid Trestad center. Även här har det använts ferrokromslagg.


Vid Trestad center noterades endast tre resultat med halter på eller något lite över rapporteringsgränsen för sexvärt krom under hela provtagningsperioden. Dessutom visade samtliga analyser vid recipienten Vassbotten (se övre högra hörnet på fotot ovan) på halter under rapporteringsgränsen.

AFRI bedömde att det inte heller i detta område var motiverat med fortsatta provtagningar.

Det var en sammanfattning av de tre rapporter som jag har fått från Länsstyrelsen om ferrokromslagget i Vänersborgs kommun och de undersökningar om kromets urlakning som uppmätts. Jag tänkte avsluta den här serien blogginlägg med några tankar och farhågor kring rapporterna och den urlakning av det sexvärdiga kromet som sker, bland annat utifrån de gränsvärden som finns. 

Fortsättning följer i inlägget ”Tankar och farhågor: Slaget om slagget”.

===

Blogginlägg om Vargön Alloys:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Alloys, föroreningar, miljö, Vargön

Alloys: Slagget i Holmängen och Öxnered

24 mars, 2025 Lämna en kommentar

Slagg från ferrokromproduktion vid Vargön Alloys AB har under lång tid använts för olika typer av anläggningsarbeten i Vänersborg och Trollhättan. Mark- och miljödomstolen (MMD) begränsade i domen den 31 mars 2015 användningen av ferrokromslagg på ett avgörande sätt. Domen verkar dock inte ha börjat verkställas förrän i slutet av år 2019. Varför vet jag inte, kanske överklagades den till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) innan den vann laga kraft.

Sedan 2019 har slagghögarna i Vargön växt och blivit allt högre och nu söker Alloys tillstånd för att få “bygga” nya slagghögar. (Se “Alloys: Slagget behöver mer plats”.) MMD:s dom innebar emellertid inget totalförbud. Länsstyrelsen menade, liksom Naturvårdsverket och MMD, att det i huvudsak är lakningen som utgör slaggets miljöpåverkan. Därför kan vissa användningsområden där genomströmningen av vatten är mindre kunna godkännas. Det ska då anmälas till kommunens miljöförvaltning. På ett ställe i rapporten stod det att det även ska ske en prövning av tillsynsmyndigheten, dvs Länsstyrelsen, men så är det inte i ”normalfallet”. Länsstyrelsen skrev och förklarade:

”Om risken för förorening av mark, vattenområde eller grundvatten inte endast är ringa blir användandet tillståndspliktigt … då är det prövningsenheten på länsstyrelsen som handlägger ärendet, ofta rör det sig då om mycket stora mängder material.” 

Efter att domen avkunnades har ferrokromslagg använts i Vänersborgs kommun, bland annat i Holmängen, Korseberg och Öxnered.

Den 17 mars 2020 fick AFRY uppdraget av Vargön Alloys att undersöka dessa tre anläggningsprojekt. Undersökningen begränsades till att utreda utbredningen av slaggmaterialet samt möjligheterna till att dagvatten lakar ur ämnen ur slaggen. Det gjordes bland annat fältbesök i alla tre områden.

I Holmängen användes slaggmaterial till förstärkningslager till gata (Landerivägen) och GC-väg. Det uppskattades att 2.500 m³ slagg hade använts. Ytan var ca 5.100 m² varav ca 550 m² uppskattades ej vara hårdgjord (stödremsor) och därmed utsatt för nederbörd. I Korseberg byggdes en korsning om till rondell. Inom cirkulationsplatsens mittcirkel låg slagg i dagen. Bedömningen var att 2.500 m³ slagg använts till förstärkningslager, men då var inte volymen i cirkulationsplatsens mitt medräknad eftersom tjockleken inte var känd. Ytan uppskattades till ca 5.500 m² varav ca 3.300 m² uppskattades inte vara hårdgjord och därmed utsatt för nederbörd. Cirkulationsplatsen hade sedan ytterligare en yta på ca 1.160 m² med slagg i dagen. I Öxnered hade slagg använts som förstärkningslager och eventuellt utfyllnadsmaterial på pendelparkeringen. Hela ytan var tät med asfalt och avvattnades via rännstensbrunnar. AFRY skrev att området norr om parkeringen var vattenmättat vid fältbesöket med fri vattenspegel i marknivå. Det uppskattades att 2.350-3.290 m³ slagg använts till förstärkningslager och uppfyllnad. Ytan var ca 4.700 m² varav ca 270 m² uppskattades ej vara hårdgjord och därmed utsatt för nederbörd.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset gjorde den 7 juli 2020 en miljömedicinsk bedömning av ferrokromslaggets användning och placering. Bedömningen var att det sexvärdiga kromet inte utgjorde några hälsorisker på dessa ställen.

Den 15 januari 2021 var AFRY klar med en ny rapport, “Utredning av extern slagganvändning, etapp 2”. I den inledande sammanfattningen framgick syftet med rapporten:

“Ferrokromslagg från Vargön Alloys AB har använts som konstruktionsmaterial för olika anläggningsändamål lokalt i Trollhättans och Vänersborgs kommuner. Förhöjda halter av krom(VI) har påträffats i ytvatten intill områden där slagg använts som konstruktionsmaterial, vilket har föranlett fördjupade och utvidgade undersökningar i syfte att undersöka om källan kan vara den använda slaggen.”

Det kan noteras att det alltså handlar om det giftiga och cancerframkallande sexvärdiga kromet (krom[VI]).

Det var en fördjupad undersökning av områdena i Holmängen och Öxnered. Det hade framkommit att slaggmaterial inte bara hade använts i grova fraktioner utan även i fina fraktioner. Och andelen lakbar sexvärt krom från slagg i fina fraktioner är betydligt större än i grova. Det hade också visat sig att slagg inte heller hade använts bara i lager ovanför dränerad nivå (=där vattnet inte kan rinna bort), under täta asfaltlager. 

Resultaten av den fördjupade undersökningen var i korthet:

  • “I Holmängen noteras högst andel lakbar Cr(VI) för finkornigt material (ca 2-16 mm), till som mest 1,5 mg/kg.
  • I Holmängen uppgick andelen lakbar Cr(VI) i grovt material (ca Ø 31,5-63 mm) till som mest 0,34 mg/kg, alltså ca en femtedel jämfört med den fina fraktionen.
  • I Holmängen uppgick andelen lakbar Cr(VI) i grovt, tvättat material (ca 31,5-63 mm) till som mest 0,24 mg/kg, alltså ca en sjättedel jämfört med den fina fraktionen.
  • I Öxnered noteras högst andel lakbar Cr(VI) för finkornigt material (ca 2-16 mm), till som mest 1,16 mg/kg.
  • I Öxnered uppgick andelen lakbar Cr(VI) i det grova materialet (ca 31,5-63 mm) till som mest 0,2 mg/kg, alltså ca en knapp femtedel jämfört med den fina fraktionen.
  • I Öxnered uppgick andelen lakbar Cr(VI) i grovt, tvättat material (ca 31,5-63 mm) till som mest 0,2 mg/kg, ca en knapp femtedel jämfört med den fina fraktionen.”

Det var tydligt att sexvärt krom lakas ut i betydligt större mängd i fina fraktioner.

Det visade sig vid en förnyad inventering att det under 2013-2019 hade använts totalt 57.000 ton ferrokromslagg på Holmängen. Det var betydligt mer än tidigare uppskattning. Utredningen antog att slagget hade använts på Landerivägen och även på Lantgårdsvägen och Kilgatan samt att tre fastigheter/projekt anmält användning av slagg för anläggningsändamål.

AFRY gjorde en teoretisk beräkning av urlakningen utifrån en period om fyra år (2016-2019) baserat på kornstorleksfördelning på utlevererat ferrokromslagg. Beräkningen av den totala mängden sexvärt krom som skulle kunna lakas ur uppgick till 42,1 kg. AFRY konstaterade att de uppmätta halterna hade:

“vid något tillfälle överskridit den teoretiska medelhalten, medan medelhalten av uppmätta värden ligger i storleksordningen hälften av den teoretiska medelhalten.”

Jag tycker att det låter oroväckande. I mina öron är en urlakning av 42,1 kg sexvärt krom mycket, även om det är en teoretisk beräkning. Jag har svårt att se att det här skulle vara i överensstämmelse med Miljöbalken eller den dom som avkunnades av Mark- och miljödomstolen.

I Öxnered visade det sig vid den förnyade inventeringen att 9.139 ton slagg hade använts. Det avvek dock inte särskilt mycket från tidigare uppskattning.


I Öxnered gav motsvarande teoretisk beräkning en total mängd sexvärt krom på ca 2,1 kg. De uppmätta halterna, skrev AFRY, hade överskridit den teoretiska medelhalten vid 5 tillfällen. Uppmätt medelhalt låg emellertid strax över, men i samma storleksordning som den teoretiska.

AFRY avslutade rapporten från den 15 januari 2021 med att dra slutsatser från undersökningen;

“1) I Holmängen överskrids den teoretiska medelhalten i närliggande ytvatten (Krondiket), vid enstaka tillfällen men medelhalten på de uppmätta värdena ligger i storleksordningen hälften av teoretiska medelhalten.”

Anm. Kartan visar förhållandena år 2020. Notera Krondiket (röd pil) som mynnar i Göta älv.

”2) I Öxnered är dataunderlaget inte entydigt; i punkten VAAB 35 (nära utlopp till recipient) noteras verklig, uppmätt medelhalt i samma storleksordning som den teoretiska medelhalten medan det i punkten VAAB 34 (närmare den utförda parkeringsplatsen) noteras halter i storleksordningen 6-7 ggr den teoretiska medelhalten.”


AFRY avslutade avsnittet “slutsatser”:

“Angående det övergripande syftet med denna utredning, att identifiera förutsättningar för en säker, framtida användning av ferrokromslagg som anläggningsmaterial, i önskade/relevanta kornstorleksfördelningar, bedöms föreliggande undersökning visa att förfarandet med Anmälan till tillsynsmyndigheten avseende användning av slaggmaterial (grov slagg som bär-/förstärkningslager ovan dränerande lager, under tätt skikt) i de studerade exemplen inte fullt ut har säkerställt att slagg används på det sätt producenten avser, i det att slagg i fina fraktioner har använts, inte endast som förstärkningslager utan även djupare i jordprofilen och under dränerande skikt, utan att asfaltering utförts, vilket sammantaget bedöms ge mer utlakning än avsett.”

Det låter som sagt inte som en helt betryggande användning av ferrokromslagg under senare år. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för Vargön Alloys, men jag undrar vad Vänersborgs miljö- och hälsoskyddsnämnd har för synpunkter på slagganvändningen. Det finns ju betydande mängder på Holmängen alldeles vid älven och Öxneredssjön tar emot lakvatten från pendelparkeringen vid järnvägsstationen…

AFRY har gjort ytterligare en utredning, om ytvattnet.

Fortsättning följer i inlägget ”Alloys: Sexvärt krom i vattnet”.

===

Blogginlägg om Vargön Alloys:

Kategorier:Alloys, Öxnered, föroreningar, Holmängen, miljö, Vargön

Alloys: Slagget behöver mer plats

22 mars, 2025 1 kommentar

När man “talar om trollen”… 

I dagens TTELA hittade läsarna en kungörelse från Vargön Alloys. Flera hushåll i Vargön har i dagarna också fått ett utskick från företaget om samma sak.

Målgruppen för Alloys är:

“enskilda och allmänhet som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten.”

Det handlar om slagghögarna. Och det finns ganska många som är berörda av verksamheten kring ferrokromslaggen… De som är allra mest berörda ser vi på kartan ovan. Det är de som bor inom 500 meter från slaggen. Det finns dock betydligt fler berörda strax utanför gränsen…

Vargön Alloys (VAAB) inbjuder till ett samrådsmöte för enskilda och allmänheten den 8 april 2025 på Ronnums Herrgård. Mötet startar kl. 18:00. På mötet bjuds det på fika och allmänheten ska få information, tillfälle att ställa frågor och komma med synpunkter.

Anledningen till samrådsmötet kan man läsa på webbplatsen “Vargön Alloys AB SAMRÅD”:

“Samrådet genomförs som ett avgränsningssamråd eftersom VAAB har gjort bedömningen att mellanlagringen kan medföra risk för betydande miljöpåverkan då upplagen ligger inom ett vattenskyddsområde.”

Alloys tänker ansöka om tillstånd för den delen av verksamheten i Vargön som omfattar mellanlagring av ferrokromslagg i den norra delen av industriområdet. I ansökningsprocessen ingår samråd med både myndigheter, enskilda och allmänhet. Alla synpunkter ska sedan sammanställas och ingå i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som lämnas in till Länsstyrelsen.

Det finns i dagsläget, skriver Alloys, tre upplag med sammanlagt 380.000 m³ ferrokromslagg. Det är “U1” (ca 18 m högt), “U2” (ca 21 m högt) och “U3” (ca 13 m högt) på nedanstående karta. Dessa slagghögar fylls inte på längre, fortsätter Alloys, men då undrar jag om det inte har skett nyligen. Jag tyckte att jag såg både lastbilar och grävmaskiner där i förra veckan.

Alloys vill nu, därav samrådet, anlägga ytterligare ett område för lagring av ferrokromslagg, i området “U5”, se kartan ovan. Det behövs helt enkelt mer plats för allt slagg.

Markytan i “U5” utgörs i huvudsak av berg i dagen och naturlig morän. Ytan är på ca 0,55 ha och beräknas rymma ca 50.000 ton slagg. “U5” ligger inom den inre skyddszonen för vattenskyddsområdet för Vänersborgsviken och Göta älvs vattentäkter. Alloys skriver att:

“Slaggen är inte klassificerad som farlig, enligt nuvarande europeiska regelverk för klassificering och märkning av ämnen.”

Det är antagligen helt riktigt, men i Mark- och miljödomstolens dom från år 2015 stod det faktiskt (fetstilen är min):

“För klassificering som biprodukt krävs enligt avfallsdirektivet slutligen att användningen ska vara laglig. Motsvarande bestämmelse i miljöbalken säger att användningen ska vara hälso- och miljömässigt godtagbar samt inte strida mot lag eller annan författning. Miljöbalken ställer här strängare krav än EU-lagstiftningen. Detta är emellertid möjligt då avfallsdirektivet är ett s.k. minimidirektiv, varav följer att Sverige kan ha bestämmelser som går längre än såväl direktivet som andra EU länders motsvarande lagstiftning. En förutsättning för klassificering av ferrokrom slaggen som biprodukt i Sverige är således att aktuell användning är hälso- och miljömässigt godtagbar samt inte strider mot lag eller annan författning.”

Men visst, det kanske har skett förändringar… Det vet jag inte, men Länsstyrelsen vet. Och det är personerna där som slutligen bestämmer efter samrådet. Länsstyrelsen säger nog nej till “U5” om det är något som inte stämmer med den kommande ansökan från Alloys.

Slagghögarna dammar inte och påverkan på luft är begränsad skriver Alloys, men:

“partikelspridning [kan] förekomma i samband med lastning och lossning.”

Jag har svårt att se att de närboende blir särskilt glada över att det blir ännu mer ferrokromslagg i grannskapet… Och inte bara de närmaste grannarna antar jag.

Samrådet den 8 april 2025 handlar alltså enbart om mellanlagring av ferrokromslagg i det nya området “U5”. Inget annat.

Det går även att lämna in skriftliga synpunkter till Alloys. Det kan man göra genom att maila eller genom att använda sig av ett formulär på webbplatsen “Vargön Alloys AB SAMRÅD”. På denna webbplats finns för övrigt allt man behöver veta om samrådet.

Gör gärna det, lämna synpunkter eller uttryck eventuella farhågor till Vargön Alloys.

===

Blogginlägg om Vargön Alloys:

Kategorier:Alloys, Länsstyrelsen, miljö, Vargön

Alloys: Moln av sexvärt krom?

20 mars, 2025 4 kommentarer

Vargön Alloys AB är en av Europas största tillverkare av ferrokrom. Det är en legering som ger stålet hårdhet och motståndskraft mot korrosion. Ferrolegeringar är nödvändiga råvaror för stålindustrin och Alloys kunder är i huvudsak Europas ledande tillverkare av specialstål.

Det här kan vi läsa på Vargön Alloys webbplats. (Se “Vargön Alloys AB”.) Man kan också läsa att Alloys är ett högteknologiskt företag som prioriterar tekniskt nytänkande och kompetensutveckling.

Det går bra för företaget Vargön Alloys. På webbplatsen “allabolag” kan man läsa att omsättningen 2023 var 2,8 miljarder kr och att resultatet efter finansnetto var hela 951 miljoner kr. Det betydde en vinstmarginal på 33,4%.

År 2008 köptes företaget av turkiska Yildirim Group of Companies. Vargön Alloys styrelseordförande är Robert Y. Yildirim. Ganska ny på VD-posten är Anders Lehman, boende i Stockholm. Han efterträdde Johan Svensson från Vänersborg.

Stora delar av webbsidan tycks dock inte ha uppdaterats på några år. Det står t ex att:

“Slaggen som bildas vid ferrokromtillverkning är ett förstklassigt material vid tex vägbyggen.”

Det såg vi på blogginlägget “Alloys: Hund begraven i slagghögarna?” att det sedan 2015 inte stämmer. Det står också att företaget tar ansvar för miljön. Och det stämmer på sätt och vis, i varje fall sedan ganska många år tillbaka. Alloys har satsat mycket pengar på t ex rökgasrening. Det har enligt företaget lett till att stoftutsläppen renas till mer än 99 procent. Det fungerar kanske inte alltid, det kommer inte sällan svart rök ur skorstenarna. Fönsterbleck och utemöbler i grannskapet blir nästan alltid svarta av sot eller stoft när vinden ligger på. (Se “Slagghögarna på Vargön Alloys (2/3)”.) Men det har lagts mycket resurser för att reducera eller få bort föroreningarna.

Men nu för tiden tycks vinsten gå före miljön…

En anställd på Alloys, “X”, skriver i ett mail till mig att ett miljöbrott har uppdagats:

“alloys [har] använt sig av en otillåten mobilkross inne på området för att krossa legering. Vid krossning av legering frisätts sexvärtskrom som sedan sprids med dammet och hamnar både i dagvattenbrunnarna inne på området som sedan hamnar i älven och även direkt i älven när vinden ligger på. Alloys har kört denna mobilkross i snart 9 månaders tid och krossat närmare 80.000 ton legering innan länstyrelsen slog stopp för dom och även meddelade att denna krossning skett utan tillstånd. Vid provtagning av alloys dagvattenbrunnar där det krossats Legering har samtliga uppvisat kraftigt förhöjda värden av sexvärts krom som sedan rinner rätt ner i älven.”

Det var under förra året problem med den ordinarie krossanläggningen. Alloys körde, enligt “X”, därför krom utanför denna anläggning. En otillåten mobilkross inne på området användes för att krossa legering och det fanns inget fläktsystem. Den olagliga hanteringen ledde alltså till att damm med sexvärdigt krom kom ut i luften och det uppmättes förhöjda och för höga värden i brunnar. Det kom således ut sexvärdigt krom även i vattendragen.

Hanteringen fortsatte, fortfarande enligt “X”. Krom krossades i 8 månader, 3 dagar i veckan, 8 timmar om dagen, trots att anläggningen lagades efter 2 dagar. Mobilkrossen användes för att spara pengar – det gick nämligen fortare än den ordinarie, säkrare hanteringen. Anledningen till att den externa krossen användes så länge handlade alltså bara om pengar och att maximera avkastningen. Den egna godkända krossen med godkänd filteranläggning var dyrare att driva. Vinsten var viktigare än miljön.

Hanteringen finns på film… Här kan du se två filmer: Film 1 (14 sek) och Film 2 (2.20 min). Filmerna visar enligt ”X” hur det dammar när legering krossas – moln av damm innehållande sexvärdigt krom. Dammet spred sig över en ganska stor yta, särskilt när det blåste. Länsstyrelsen har fått dessa filmer av några av de anställda och anledningen till det är, enligt “X”, att företaget helt enkelt för myndigheterna bakom ljuset.

I blogginlägget “Alloys: Hund begraven i slagghögarna?” citerade jag en artikel från ”Afa Försäkring” från den 26 augusti 2021. (Se ”Kartläggande studie kan bidra till säkrare hantering av sexvärt krom”.) Det stod följande om sexvärdigt krom i luften:

“I Sverige har vi ett gränsvärde på 5 mikrogram per kubikmeter luft för det här kromet, medan man i till exempel Danmark nyligen har sänkt gränsen till 1 mikrogram och i USA rekommenderar ett värde på högst 0,2. Det beror förmodligen på att vi här inte har sett över gränsvärdet på ett tag.”

Sverige har fortfarande kvar samma gränsvärden. Arbets- och miljömedicin skriver om gränsvärdet 5 µg/m³ i en faktaruta (se här):

“Denna lufthalt motsvarar 20 extra lungcancerfall per 1000 exponerade arbetare efter 40 års yrkesmässig exponering (dvs livstidsrisk).”

Det låter extremt oroväckande, både för de anställda på Vargön Alloys och alla boende i närheten… Gränsvärdet överskreds säkerligen med stor marginal. (Man hoppas att “X” uppgifter är felaktiga.)

”X” är mycket noga med att poängtera att ägarna, Yildirim, inte kände till, och därmed inte heller hade godkänt, den olagliga hanteringen. Och de anställda blev överkörda och inte lyssnade på. Flera av dem har ju skrivit på ett “tystnadsavtal” vilket hindrar dem från att gå ut offentligt… Hanteringen har dessutom anmälts till Arbetsmarknadsverket, men verket har inte gjort något.

“X” är upprörd. Hen menar att Alloys alltid har arbetat för att förbättra arbetsmiljön för de anställda och försökt att minimera företagets utsläpp och miljöpåverkan. Hen menar också att den olagliga processen var onödig eftersom Alloys arbetar med slaggfrågan. De har en process på gång för att återvinna slagg genom att blanda den med asfalt och betong. Den här processen skulle också kunna få bort slagghögarna på sikt.

Enligt uppgift så förbereder Länsstyrelsen just nu en polisanmälan om otillåten krossning. Det har inte bekräftats av Länsstyrelsen, men inte heller, på direkt fråga, förnekats.

Jag befarar att det har skett ett enormt miljöbrott i Vargön med oanade konsekvenser. Det är också anledningen till att “X” och de andra vill att allmänheten ska få veta vad som har hänt och skett på Vargön Alloys. De flesta som är anställda på Alloys bor ju om inte annat i området och kan själva drabbas av föroreningarna när de andas och dricker av kranvattnet…

Anm. Det finns anledning att återkomma. Länsstyrelsen har dels fler handlingar i diariet om Vargön Alloys och dels verkar det som om slagget behöver mer plats. Och framför allt, det sägs alltså att Länsstyrelsen förbereder en polisanmälan av Vargön Alloys för användningen av mobilkrossen.

===

Blogginlägg om Vargön Alloys:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Alloys, Juridik, Länsstyrelsen, miljö, Vargön

Kort KF imorgon

18 mars, 2025 Lämna en kommentar

Igår sammanträdde barn- och utbildningsnämnden (se “Votering i dagens BUN!”), imorgon är det kommunfullmäktiges tur.

Det är en ovanligt kort dagordning med ovanligt få kontroversiella ärenden, om ens några. Så här ser dagordningen ut:

Det har tillkommit två ärenden sedan dagordningen skickades ut i förra veckan. Det är ett medborgarförslag om elljusspår i Frändefors. Förslaget innehöll ytterligare två förslag på ändringar i samhället. Det kan vara bra att veta att (se kommunens wepplats):

“Varje förslag får bara behandla en fråga. Har du flera förslag ska du lämna in flera medborgarförslag.”

Det andra ärendet är en motion från Dan Åberg (M). Åberg vill att kommunen ser över sina välkomstskyltar, både till land och till sjöss. Åberg skriver bland annat, vilket var helt nytt för mig, att när man kommer sjövägen från Vänern till Dalbobron möts man av en ljusramp med följande välkomnande:

“Välkommen till Trollhätte kanal”

Seglare och andra båtresenärer kan tro att de har kommit till Trollhättan…

Sammanträdet börjar med två andra medborgarförslag. Annelie Kåhl ska presentera sitt förslag muntligt på plats. Med anledning av den fruktansvärda masskjutningen i Örebro föreslår Kåhl följande:

”För att kunna skydda sig på bästa vis, bör både personal och skolelever i Vänersborgs skolor få en ordentlig genomgång om vad inrymningens betydelse samt några övningstillfällen per termin där elever och skolpersonal ska öva tillsammans, på olika seminarium.”

Victor Fohlin ska också presentera sitt medborgarförslag. Fohlin vill att:

“en informationsskylt placeras vid Karlsrogården med relevant information om platsens historia som interneringsläger.”

Karlsrogården var i några år under 2:a världskriget interneringsläger för vänsterradikala, vänstersossar, kommunister, anarkister och radikala fackföreningsmedlemmar. (Se TTELA.)

Denna lokalhistoriskt viktiga händelse och plats är definitivt värda att uppmärksammas.

Frågan är om inte dessa medborgarförslag och denna motion är det intressantaste som händer under sammanträdet, trots att det bara handlar om presentationer. Det blir varken diskussioner eller beslut.

Nästa ärende på dagordningen är Fyrbodals kommunalförbunds delårsrapport från augusti 2024. Den ska “noteras” – mer än ett halvår senare… Justerad budget 2025 avseende förändrat personalomkostnadspålägg, ärende 5, är i praktiken ett slags nollsummespel för nämnderna, dvs också ett ganska rutinmässigt ärende. Liksom ärende 6, “Begäran från samhällsbyggnadsnämnden om tilläggsbudget och omfördelning av investeringsbudget 2025”. Det handlar om att flytta oanvända investeringspengar från 2024 till i år. (Se också “KS imorgon onsdag (26/2)”.)

I samma blogginlägg (“KS imorgon onsdag (26/2)”) skrev jag kort om ärendet “Kommunala föreskrifter om användningen av den allmänna VA-anläggningen”. Föreskrifterna ser ok ut, men de är på en detaljnivå som är svår att bedöma. (Det går att ladda ner förslaget till föreskrifter här. Ändringar från tidigare föreskrifter är markerade med gult.)

År 2022 beslutade kommunfullmäktige om ett projekt för att skapa förutsättningar i Brålanda bibliotek för kommunal service. Projektet tillkom efter en motion från Medborgarpartiet om att utreda ett kommunalt servicecenter i Brålanda. Projektet skulle pågå i ett år men uppdraget förlängdes ytterligare ett år. Flera förvaltningar har haft informationstillfällen med personalnärvaro i Brålanda bibliotek men få invånare har använt sig av dessa. Uppdraget ska i morgon därför förklaras slutfört.

Det viktigaste beslutet som kommunfullmäktige ska fatta imorgon är “Antagande av biblioteksplan 2025-2028”. Enligt Bibliotekslagen ska alla kommuner och regioner ha en sådan. Biblioteken har ett mycket brett ansvarsområde. Redan i Bibliotekslagens 2 § står det:

“Biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla.”

Biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning och åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska.

I Vänersborgs kommun finns ett huvudbibliotek och tre biblioteksfilialer i Brålanda, Frändefors och Vargön.

Det är nästan så att jag kan tycka att morgondagens kommunfullmäktige borde ha ställts in. De formella ärenden som kräver beslut kunde ha väntat tills nästa sammanträde.

Kategorier:bibliotek, Kommunfullmäktige 2025, Medborgarförslag

Votering i dagens BUN!

17 mars, 2025 1 kommentar

Dagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) höll på i nästan 4,5 timmar. Kl 12.48 vandrade ledamöterna iväg från kommunhuset efter bland annat en sällsynt votering.

De flesta av nämndens ärenden redogjorde jag för i fredagens inlägg, “Dags igen för BUN”. Och allt gick som det var tänkt. Nästan.

Verksamhetschef Grundskola F-6 Liselott Svedjeland och rektor Linda Forssén på Öxnered skola informerade om ”rektors ledning mot bättre undervisning och bättre resultat”. Det var en bra, intressant och lärorik föredragning. Rektor Forssén fick förhållandevis gott med tid att redogöra för arbetet i Öxnered och utveckla de tankar som låg bakom. Det händer nämligen inte sällan vid informationer i kommunens organ att alltför kort tid är avsatt och att föredragningar därför blir alltför “rumphuggna”.

Det ställdes även en del frågor. På frågan om vad nämnden kan göra för att undervisningen och resultaten ska bli bättre kom svaret snabbt. Nämnden ska inte peta i detaljer utan istället ge förutsättningar för skolan att fullgöra sitt uppdrag. Det behövs mer resurser till särskilt stöd och till förebyggande arbete, särskilt för de yngre eleverna. Det behövs mer personal och planeringstid i fritidshemmen. Rektor Forssén ville även se fler vuxna från andra yrkesgrupper i skolan. Hon menade också att det fanns tid för rektorerna att fullfölja sitt pedagogiska uppdrag – om tiden användes effektivt. Alla möten måste t ex vara meningsfulla och ge något. Forssén tyckte slutligen att rektorerna fick mycket stöd och hjälp från den centrala förvaltningen, och det frigjorde tid för dem.

Månadsuppföljningen för februari varslade om att det blir ett tufft 2025 för verksamheterna. Särskilt under höstterminen, eftersom det inte går att ändra och anpassa organisationen mitt under innevarande läsår (ht 2024-vt 2025).

BUN fick information om de budgetanvisningar (“budgetramar”) som kommunstyrelsen beslutade i februari. (Se “Dags igen för BUN”.) Kommunens nyligen framtagna befolkningsprognos presenterades också. Prognosen har skrivits ner. Det betyder att Vänersborgs kommun inte kommer att se någon ökning av barn och elever de närmaste åren, utan tvärtom – kullarna kommer att minska mer än man kunde ana.

BUN beslutade att anta förslaget till “Plan för intern kontroll med risk- och väsentlighetsanalys 2025”. Den stora granskningen kommer att läggas på “Elevers rätt till särskilt stöd”. Det är en helt riktig prioritering.

Nämnden beslutade att föreslå kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget om:

“att anställa personal på varje mellanstadieskola som arbetar med att förebygga och förhindra rekrytering av barn och ungdomar till kriminella gäng.”

Det är ett bra förslag men i dessa kärva ekonomiska tider så måste verksamheterna i första hand satsa sina resurser på undervisning inklusive särskilt stöd. Det i sig är ett sätt att förebygga gängrekrytering.

På TTELA:s webbplats (se TTELA “Miljonbidrag till kommunerna – ska minska organiserad brottslighet”) ser jag i skrivande stund att Vänersborg ska få 643.815 kr i statligt bidrag för att stärka det förebyggande arbetet med barn som dras in i organiserad brottslighet. Det är en droppe i havet men det visar att det problem som formuleras i medborgarförslaget är allvarligt.

Och så var det då svaret som BUN skulle lämna till revisorerna. Nämnden fick ju en ganska omfattande kritik i EY:s granskning av det särskilda stödet. (Även här hänvisar jag till “Dags igen för BUN”.)

Det var ett bra svar och de åtgärder som nämnden/förvaltningen ska vidta utifrån kritiken är mycket omfattande. Men så avslutades yttrandet med en kritik, ett bemötande, av revisorernas sätt att utföra sitt uppdrag. Det stod bland annat:

“Barn- och utbildningsnämnden ifrågasätter det elevunderlag som revisionsrapporten grundar sig på då det inte i rapporten är utrett om alla elever i underlaget verkligen är i behov av utredning om särskilt stöd. Därmed är omfattningen av de brister som framkommer av stickproven oklara.”

Min uppfattning var att avsnittet skulle strykas. Kritiken mot revisorernas sätt att utföra sin revision hade, som jag såg det, inget stöd i Skollagen. Tvärtom, jag ansåg att det var revisorerna som följde Skollagen.

Det blev diskussion och argument framfördes som att det inte var viktigt att följa lagen, att det tog för lång tid och för mycket resurser att göra som revisorerna sa etc. Det förvånar faktiskt att en nämndledamot från ett av de styrande partierna inte tyckte att Skollagen skulle följas… Det var bara två personer som uttryckligen stödde och argumenterade för min uppfattning, Peter Lénberg (V) och Gunnar Henriksson (L).

Mitt förslag till ändringsyrkande blev:

“Jag yrkar att bemötandet av revisorerna för urvalet av de 20 eleverna ska strykas, dvs det sista avsnittet i yttrandet bör utgå. Yttrandets tolkning av när utredning ska utföras har inte stöd i Skollagen.”

Det blev votering. Partierna i opposition (V+M+SD+L) fick med sina 6 röster majoritet för ändringsförslaget mot de styrande partiernas (S+C+KD+MP) 5 röster.

Det blev en votering i ett av BUN:s ärenden till slut. Det händer inte ofta. Och de styrande partierna förlorade… 

På de kvarvarande ärenden blev det emellertid enhälliga beslut enligt de beslutsförslag som låg på bordet.

Både ordförande Bo Carlsson (C) och skolchef/förvaltningschef Sofia Bråberg hade en hel del viktig och intressant information att förmedla. 

På min fråga om Silvertärnans “skolgård” fick jag beskedet att det pågår en dialog med samhällsbyggnadsnämnden om den. Och nämnden ska yttra sig om framtiden för Norra skolan på nästa nämndsmöte. BUN har fått dispens att svara senare. (Se TTELA “Beslut om Norra skolans framtid i Vänersborg väntas i höst”.)

Och sedan lämnade ledamöterna kommunhuset, och i varje fall en av dem kände att han hade lärt sig något nytt – om hur lagar kan betraktas…

Kategorier:BUN 2025, revisor

Alloys: Hund begraven i slagghögarna?

16 mars, 2025 Lämna en kommentar

Den 11 november 2024 skickades ett meddelande från Länsstyrelsen till Vänersborgs och Trollhättans kommuner. (Handlingen diariefördes av någon anledning dock inte i Vänersborg förrän den 13 mars – 4 månader senare…) Det var ett dokument med rubriken “Riktlinjer för markarbeten i områden med ferrokromslagg från Vargöns smältverk”:

“Dokument innehåller riktlinjer för markarbeten inom områden där man använt ferrokromslagg från Vargön Alloys AB (VAAB), tex som markutfyllnad, markförstärkning och liknande.”

Vargön Alloys tillverkar ferrolegeringar sedan 1912. Vid tillverkningen uppkommer, som en rest, ferrokromslagg. Slaggen har sedan 1970-talet använts för markfyllning på många platser i Vänersborg och Trollhättan, men även på andra orter.

Länsstyrelsen skriver i riktlinjerna:

“Ferrokromslaggen innehåller krom och även nickel. Markområden som är utfyllda med ferrokromslagg från VAAB har halter av krom och nickel över Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark och ses som förorenade områden.”

Det har funnits riktlinjer även tidigare. År 2002 tog Länsstyrelsen fram sådana riktlinjer för hanteringen av ferrokromslagg. Slaggen fick t ex inte användas ytligt (0-0,7 m) inom bostadsmark, nära vattendrag eller i vattenområden. Länsstyrelsen skriver i de nya riktlinjerna att det från omkring 2017 har varit uppehåll i utförsel och användning av ferrokromslagg från Alloys. Det blev följden av en dom den 31 mars 2015 avkunnad av Mark- och miljödomstolen.

I denna dom skrev Mark- och miljödomstolen (se “Slagghögarna på Vargön Alloys (1/3)”):

“Utförda analyser visar att ferrokromslaggen innehåller en förhållandevis hög halt totalkrom, något som också är naturligt med hänsyn till den produktion som genererar slaggen. Laktester har också visat ett visst kromläckage från slaggen. Särskilt det sistnämnda är ägnat att inge vissa farhågor. Spridning av tungmetaller, och inte minst krom, är typiskt sett förknippat med stora miljörisker och bör i möjligaste mån undvikas.”

Mark- och miljödomstolen satte också fingret på ett ömtåligt och känsligt förhållande för Alloys:

“Av intresse i sammanhanget är även att bolagets produktinformation avseende ferrokromslaggen avråder från användning av slaggen i skyddsområde för vattentäkt. Avrådandet … tyder på att bolaget inte utesluter miljö- och hälsopåverkan … Samma riskbild torde förekomma vid annan användning av slaggen i våt miljö.”

Mark- och miljödomstolen fortsatte:

“Det får således anses klarlagt att ferrokromslagget lakar ut trevärt krom i halter som överstiger Naturvårdsverkets riktvärde för mindre än ringa föroreningsrisk.”

Domen innebar att ferrokromslagg ska betraktas som avfall. Slagget fick i fortsättningen inte användas till konstruktionsmaterial för vägar i obundna konstruktioner och förstärkningslager (dränerande lager), fyllnadsmaterial, konstruktionsmaterial för deponi osv. Precis det som slaggen alltid hade använts till. Slagget var helt enkelt inte “hälso- och miljömässigt godtagbart”.

Slagghögarna på Vargön Alloys fabriksområde, på båda sidor om vägen, började växa sig allt större, och har fortsatt att växa sedan dess. Det kan inte undgå någon som åker mellan Vänersborg och Vargön. (Se “Föroreningar i Vargön? (1/2)”.)

Det togs prover mellan 2019-2022 skriver Länsstyrelsen vidare. Provtagningen visade att:

“det kan ske viss utlakning av kromVI till diken och bäckar.”

Men redan i Vargön Alloys Miljörapport från 2018 stod det:

“Undersökning av metallhalter i det vattendrag som tar emot lakvattnet från deponin (Röjån, norr om deponin) görs årligen med hjälp av analyser av vattenmossa. Under hösten 2018 registrerades en mycket hög halt av krom.”

Och i samma rapport:

“Mjölkbergets deponi har de senaste åren dock visat förhöjda halter av Cr(VI) i dräneringsvattnet från ovan tätskikt som avleds till omgivningen i tre olika punkter … De höga halterna kvarstår om än med en tydlig säsongsvariation. Utläckaget av krom via dräneringsvattnet har konstaterats komma från löst Cr(VI), utlakat från deponins dräneringsskikt.”

Sexvärdigt krom (Cr[VI]) är giftigt för människor och miljön. Alla som har sett filmen Erin Brockovich med Julia Roberts i huvudrollen ryser antagligen, sexvärt krom är ett fruktat ämne som bland annat kan orsaka cancer.

Det ska sägas att Vargön Alloys gjorde vad företaget kunde med det sexvärdiga kromet. Miljörapporten skrev:

“Det avskilda stoftet från legeringsugnarna samlas i silos. Det behandlas med järn(II)sulfat-lösning, dels för att reducera det sexvärda kromet till trevärt krom och dels för att reducera stoftspridningen. Stoftet deponeras i celler på stoftdeponin vid Mjölkberget.”

Jag ska inte gå in på hur kommunerna ska hantera ferroslaggen, men Länsstyrelsen varnar i de nyligen utskickade riktlinjerna:

“Vid mark- och grävarbeten i områden som är utfyllda med ferrokromslagg finns det risk att föroreningar sprids och att kromVI frigörs. Markarbeten och hanteringen av uppgrävda massor behöver ske med försiktighet och utifrån kunskap om materialets egenskaper.”

Länsstyrelsen skriver att man behöver känna till innehållet av metaller för att bedöma hur ferrokromslagg ska hanteras. Det beror bland annat på ferrokromslaggens ålder:

“Äldre ferrokromslagg innehåller högre halter krom än slagg som uppkommer idag. Som exempel finns det uppgifter om att ferrokromslagg år 2002 hade kromhalter på 27.000 mg/kg TS, 2015 på 8.900 mg/kg TS och 2019 på 3.300 mg/kg TS. Som jämförelse är Naturvårdsverkets riktvärden för krom vid känslig mark (KM) 80 mg/kg TS och mindre känslig mark (MKM) 150 mg/kg TS. Riktvärden för mindre än ringa risk (MRR) är 40 mg/kg TS.”

Det är som synes väldigt högt över riktvärdena. Och ändå gissar jag att riktvärdena är ganska höga jämfört med andra länder, även om jag inte är säker just när det gäller värdena för ferrokromslagg i marken. I en artikel från ”Afa Försäkring” från den 26 augusti 2021 (se ”Kartläggande studie kan bidra till säkrare hantering av sexvärt krom”) stod det om sexvärdigt krom i luften:

“I Sverige har vi ett gränsvärde på 5 mikrogram per kubikmeter luft för det här kromet, medan man i till exempel Danmark nyligen har sänkt gränsen till 1 mikrogram och i USA rekommenderar ett värde på högst 0,2. Det beror förmodligen på att vi här inte har sett över gränsvärdet på ett tag.”

Sverige har fortfarande kvar samma gränsvärden. Arbets- och miljömedicin skriver (se här):

“Denna lufthalt motsvarar 20 extra lungcancerfall per 1000 exponerade arbetare efter 40 års yrkesmässig exponering (dvs livstidsrisk).”

Jag vet inte varför Länsstyrelsen skickade ut riktlinjerna till Vänersborg och Trollhättan just nu, i höstas. Men jag har tidigare haft en mailväxling med Länsstyrelsen. Den 27 juni 2023 skrev Länsstyrelsen till mig:

“Inom Vargöns verksamhetsområde pågår undersökning och riskbedömning av föroreningar i mark och grundvatten. Däri ingår provtagning av grund- och dagvatten som ska utvärderas i en samlad bedömning för Göta älv.”

Kanske blev undersökningarna och analyserna klara i höstas… Länsstyrelsens utskick sammanföll i stort sett med att jag fick ett mail från en anställd på Vargön Alloys. I mailet stod:

“Jag har läst om att du tagit upp dom växande slagghögarna och försökt få gehör, Det har nu visat sig att Alloys inte haft tillstånd för att bygga dom berg dom gjort och att Länstyrelsen med omedelbar verkan har stoppat all vidare transport till Mjölkberget och utanför grindarna på alloys av slaggen, Viten och samt böter verkar vara på tapeten och miljöbrott är redan konstaterat.”

Det var en överraskning samtidigt som det på sätt och vis inte var det. Jag undrar nämligen varje gång jag åker igenom området hur slagghögarna kan tillåtas växa på det här sättet, inte långt från bostadshus dessutom. Men slagghögarna är polisanmälda av Länsstyrelsen. 

“Anmälan om försök till rening av lakvatten från deponin Mjölkeberget i nya reningsverket, Vargön Alloys AB i Vänersborgs kommun”

Så står det i Länsstyrelsens diarium (se här) att rubriken på polisanmälan var. Anmälan diariefördes den 28 februari 2025. (“Mjölkeberget” är en deponi för Alloys avfall. Mjölkberget ligger i norra delen av Alloys industriområde – norr om riksvägen, mot Viksängen till. Se kartan ovan.)

Naturligtvis blev det ett mail till Länsstyrelsen, den här polisutredningen ville jag se. Jag fick ett snabbt svar:

“Polisanmälan med lst dnr 43745-2024 är belagd med förundersökningssekretess.”

Sedan fick jag faktiskt ett svar till från Länsstyrelsen:

“För närvarande råder förundersökningssekretess, då ärendet är lämnat till Polisen och vi inte har några uppgifter om att förundersökningen har avslutats. Beklagar, men det innebär att vi inte lämnar ut handlingen för närvarande. Anledningen är att vi vill skydda polisens utredningsmöjligheter. När förundersökningen är klar lyfts också sekretessen hos oss och handlingen kommer att bli offentlig.”

Jag begärde också ut handlingarna från Polisen. Även där fick jag svar:

“Jag bedömer att jag inte kan lämna ut några handlingar i ärendet och hänvisar till förundersökningssekretessen, OSL 18 kap 1§.”

Jag har inte överklagat, kanske borde jag göra det. Men det måste vara något allvarligt – varför skulle Länsstyrelsen annars polisanmäla Vargöns Alloys? Och varför skulle i så fall Vargön Alloys tvinga sina anställda att skriva på ett sekretessavtal om att de inte får prata med någon om denna polisanmälan mot Alloys slagghögar? Ja, enligt säkra källor så har de anställda tvingats till det.

Det verkar vara en hund begraven i slagghögarna…

Men om inte detta vore nog. Det är tydligen så att Länsstyrelsen arbetar med ytterligare en polisanmälan mot Vargön Alloys…

===

Blogginlägg om Vargön Alloys:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Alloys, Juridik, Länsstyrelsen, miljö, Vargön