Arkiv
Rapport 2 från årets sista BUN-sammanträde
Mitt förra inlägg tog upp socialdemokraternas något märkvärdiga agerande under sammanträdet med Barn- och Ungdomsnämnden (se här). Men det hände lite mer under sammanträdet, och då tänker jag inte bara på den skönsång som nämnden bjöds på av musikskolans Luciatåg. Eller den jultallrik som serverades. Och som gick i LCHF-stil… (Som nästan all fet och proteinrik julmat gör för övrigt.)
BUN informerades om det ekonomiska läget för 2011. För första gången fick nämnden också information om detaljbudgeten för 2012, dvs resultatet av det arbete som förvaltningen har gjort utifrån den rambudget som kommunfullmäktige beslutade. Nämnden fick reda på att arenan behöver mer pengar nästa år också… Inte särskilt förvånande… Kommunfullmäktige lär väl besluta om tilläggsanslag vad det lider. Gökungen ska ha sitt. Nästa år också. Och nästa. Och…
Idag handlade det dock inte om några beslut, idag handlade det bara om information.
BUN behandlade vidare en ”gammal” MP-motion (från dec 2008) om försöksverksamhet med kommunal friskola. Motionen hade blivit återremitterad från fullmäktige. Det var Mariedalskolan, med dess rektor Tomas Granat, som en gång i tiden ville starta en försöksverksamhet. Nu har rektor Granat blivit rektor i Trollhättan istället…
Förvaltningen hade därför gjort en undersökning om det fanns någon annan rektor som var intresserad – av kommunal friskola eller förändrad delegationsordning. Ingen annan rektor i kommunen var intresserad av detta.
Därmed föll den frågan av sig själv.
Förvaltningschef Kent Javette informerade kort om de nyligen avslutade förhandlingarna i Arbetsdomstolen. Det var Lärarförbundet som hade stämt Vänersborgs kommun för bland annat brott mot kollektivavtalet. Dom faller den 8 feb. Förvaltningschefen hade gott hopp om att kommunen skulle få domen med sig… Om det nu är något bra… Vi avvaktar domen med spänning.
Ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) berättade att hon och vice ordförande Joakim Sjöling (S) hade träffat föräldraföreningen på Blåsut. Och det var väl bra. Antar jag. Men jag förstår inte varför de träffar föräldrarna i Blåsut, när de samtidigt tackar nej till föräldrarna i Mulltorp…
Jag hade ställt några frågor också… (På varje fråga gjorde jag en kort redogörelse för bakgrunden. Om du vill läsa de fullständiga frågorna, så klicka här.) Idag fick jag inte svaren skriftligt, så jag försökte hänga med med tangenterna…
Fråga 1. Arena Vänersborg
Hur står det till med arenan? Har felen blivit åtgärdade? När ska felen åtgärdas? Hur mycket kommer reparationerna att kosta och vem betalar?
SVAR:
Ordf Lena Eckerbom Wendel: Det finns olika sorters fel på arenan. Takreparationen är uppskjuten. Smågrejerna kanske inte behöver åtgärdas. De som byggt får stå för en del. Konstruktionssaker är inte mycket att göra åt. Förvaltningen sköter frågan. Om det krävs mer pengar så återkommer frågan till Barn- och Ungdomsnämnden.
Slutbesiktningen ska ske fortast möjligt och det är den som gäller. Jag vet inte när den kommer att ske.
Fråga 2. Kammarrätten
”Dom kammarrätten GBG, upphävande av BUN beslut samt handlingen återlämnas till BUN för ny sekretessbedömning.”
Har en ny sekretessbedömning gjorts och vad blev i så fall beslutet?
SVAR:
Förvaltningschef Javette: Sekretessen har hävts på handlingen. Den handlade om arenataket.
Fråga 3. Fridaskolans förskola
Tänker Barn- och Ungdomsnämnden följa upp om Fridaskolans förskola tar ut avgifter som enligt Skollagen inte är tillåtna? I så fall, hur och när?
SVAR:
Ordf Lena Eckerbom Wendel: Det ska göras en tillsyn på Fridaskolans förskola. Som grund för tillsynen ligger en tillsynsplan med en checklista. Vi skickar med denna fråga i checklistan.
Fråga 4. Rektorsorganisationen
Skollagens 2 kap 9§:
”Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor.”
Den Centrala skolenheten är en enhet men har tre rektorer.
Hur ser förvaltningschefen och ordförande på rektorsorganisationen, strider den mot Skollagen? Vilka konsekvenser får det för den nuvarande rektorsorganisationen?
SVAR:
Förvaltningschef Javette: Vi tolkar det som att ingen kan svara på den här frågan. Den måste prövas. Vi gör inget så länge.
Ordf Lena Eckerbom Wendel: Vi förutsätter att Skollagen följs. Vi förväntar oss en redovisning av hur Skollagen följs.
Förvaltningschef Javette: Vi tolkar det som att det är ok. Är det bra eller inte att ha det så här?
Ordf Lena Eckerbom Wendel: Skolstrukturen ska ut på medborgardialog och beslut ska tas därefter. Innan beslut, så ska frågan om den nya skolstrukturen stämmer med Skollagen prövas.
5. Skolans val
Hur ser förvaltningschefen och ordförande på de här uppgifterna att Skolans val inte får ta någon tid från Elevens val? Vad blir konsekvenserna av förvaltningschefens/ordförandes syn på de profilklasser som finns i Vänersborg?
Förvaltningschef Javette: Vi ska titta på lagstiftningen och återkomma.
Det var de svar som jag fick. Och jag tänker fortsätta att bevaka dessa frågor – och andra. (Har några av mina läsare frågor, så är det helt ok att ta kontakt med mig.)
Jag tänker dock inte anmäla Vänersborg, varken till Skolverket eller till Skolinspektionen, angående rektorsorganisation eller profileringen – även om jag tycker att det vore i högsta grad intressant att få reda på vad som gäller. (Kanske skulle kommunen anmäla sig själv?) Allt ska gå rätt till. Skollagen, och andra lagar, ska följas.
Till sist måste jag få göra ett avslöjande. Ett stort avslöjande!
Ursands Camping har fått en ny arrendator. Det är ett företag som kallas Dream World som ska ta över. Företaget har en inte helt okänd delägare, som heter Bert Karlsson. Han ska visst komma från Skara…
BUN 1: Sossarnas nya oppositionspolitik
Nyss hemkommen från årets sista sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden kan jag inte låta bli att fundera över vad som händer i Vänersborgs socialdemokratiska arbetarparti…
Tydligen har någon (väljarna? Juholt?) smällt vänersborgssossarna på fingrarna för att de inte hörs i debatten, för att de inte gör något, för att de inte kommer med något konstruktivt – utan bara följer strömmen, dvs den borgerliga strömmen.
Sagt och gjort, tillbaka till de historiska rötterna!
Eller?
Nej, det var inte riktigt sant. Så här var det.
På dagens sammanträde fick nämnden reda på att musikskolan tänker höja elevavgifterna med typ en hundralapp per termin (i något fall 50 kr, i två fall 150 kr). Elevavgifterna har varit oförändrade sedan 2002 och höjningen planeras att träda i kraft nästa höst. Bakgrunden är att musikskolan går minus med 800.000 kr.
Socialdemokraterna ville, som enda parti, inte gå med på denna höjning. Var de skulle ta de 800.000 kr ifrån ville de inte säga. Och det är ju inte så konstigt, det finns nämligen inga pengar. BUN har inga pengar. BUN har redan nu för lite pengar. BUN betalar ju bland annat mellan 25-30 miljoner per år till en inte helt okänd investering vid Sportcentrum… Som sossarna drev igenom… Men från arenan vill de inte ta några pengar. Ville sossarna ta från förskolan? Från grundskolan? Inget svar.
Kerstin Andersson (FP) gjorde ett mycket bra inlägg. Hon menade att, om det fanns pengar över, så skulle dessa pengar naturligtvis gå till de lagstadgade verksamheterna. Barnen i förskolan behöver fler pedagoger, elever i behov av stöd på grundskolan behöver fler pedagoger osv. (Kerstin Andersson pratade så engagerat och bra, så att jag har svårt att förstå varför hon inte har stött Vänsterpartiets förslag genom åren att ge mer pengar till förskola och grundskola…) Kerstin Andersson vädjade till sossarna att dra tillbaka sitt förslag. Det gjorde inte socialdemokraterna. De reserverade sig istället mot nämndens beslut att höja avgifterna.
Från att knappt ha yttrat sig i nämnden under ett års tid har nu sossarna lagt fast sin nya profil – att satsa på den frivilliga musikundervisningen före de lagstadgade verksamheterna. Mer pengar till den frivilliga musiken på fritiden före mindre barngrupper i förskolan och fler pedagoger i grundskolan…
Hå hå ja ja… Arbetarpolitik är det i varje fall inte…
Men det är inte nog med detta.
OK Skogsvargarna ville ha 77.000 kr till inköp av en ny skoter och Roddklubben ville ha 250.000–300.000 kr till renovering av klubblokal/båthus.
Visst är det trevligt om alla föreningar får allt. Problemet är, som sagt, att det inte finns några pengar! Och det beror på, återigen, den socialdemokratiska politiken under den förra mandatperioden, att ge allt och mer därtill till bandyn och IFK Vänersborg!
Vad ville socialdemokraterna då? Jo, de ville ge Skogsvargarna och Roddklubben pengarna. Var pengarna skulle tas ifrån? Det svarade inte socialdemokraterna på. Förstås.
Det är ju också så att alla föreningar, enligt kommunallagen, ska behandlas lika. Om Skogsvargarna och Roddklubben får pengar, då måste ju kommunen ge bidrag till alla andra föreningar som också söker pengar. Redan nu är ju kommunens stöd till IFK mycket tveksamt.
Det luktar opportunism lång väg om den nya socialdemokratiska politiken – att
säga ja till alla som vill ha pengar. Utom då till förskola och skola…
Vart är sossarna på väg?
Då var det nog bättre när socialdemokraterna satt tysta under sammanträdena…
Det hemlighetsfulla PFU ska ha möte
Personal- och förhandlingsutskottet (=PFU) är ett hemlighetsfullt utskott. Protokollen är svåra att få tag på och dagordning och mötestider ligger inte på kommunens hemsida.
Och det tycks nästan som om det är lika hemlighetsfullt för PFU:s egna ledamöter. Nu ska PFU snart ha sammanträde och inför mötet skickas bara dagordningen ut – inga handlingar eller något annat.
Det är klart att PFU:s ordförande Anders Forsström (M) och dess vice ordförande Bengt Larson (S) vet. Det är ju de som bestämmer…
Naturligtvis är det anmärkningsvärt att PFU:s ledamöter inte får ut några handlingar innan sammanträdet. En ledamot måste få tid och möjlighet att förbereda sig inför ett möte. Det kan gälla att t ex få tag i fakta- och sakuppgifter, det kan gälla att hinna kontakta tjänstemän och experter etc. Att inte få ut handlingar är dessutom mycket odemokratiskt på ett annat sätt. Ledamöterna sitter ju inte i PFU som enskilda personer. De representerar ju både sina partier och, också, alla vänersborgare. Ledamöterna måste kunna få tid att prata med andra, medlemmar i det egna partiet, andra partier samt sist och inte minst – väljarna.
Det är en mycket underlig och odemokratisk ordning i Personal- och förhandlingsutskottet (=PFU). Och jag kan inte förstå varför. Är det så att herrar Forsström och Larson vill ha så lite insyn som möjligt i sitt arbete? Och i så fall, varför då?
Så här ser PFU:s dagordning ut för det kommande sammanträdet:
- Bordlagt ärende – Motion om fasta praktikplatser i Vänersborg i Vänersborgs kommun.
- Återremitterat ärende – Motion om friskvårdstimma för anställda i Vänersborgs kommun.
- Arvodesfrågor
- Titlar
- Skrivelse om att få ut semester i pengar
- Rapportering från Arbetsdomstolen.
- Rapportering avslutad tvisteförhandling
- Skrivelse från Vision
- Heromafrågor
- Arbetsordning för PFU
- Övriga frågor
Det är svårt att veta vad denna dagordning står för. Inga andra handlingar skickas alltså ut till utskottets ledamöter. Men det går väl att gissa…
”Arvodesfrågor” – ja det måste väl handla om att man vill höja politikernas arvoden. Fast det kan bli svårt, moderaterna talade ju innan valet att de ville spara i den politiska organisationen. Å andra sidan gjorde de ju inte det när det visade sig att de och deras kompisar i Folkpartiet och Kristdemokraterna fick tillsätta (genom ett hemligt samarbete med sossarna) både ordförande och 2:e vice ordförandeposterna i en hel rad nämnder och styrelser…
”Titlar” – det betyder väl att någon tycker att den egna titeln inte låter fin nog, och vill ha en liten mer klatschig och statusfylld titel. (För vissa är det viktigare än högre lön…) Kommunchefen har ju blivit kommundirektör. Det kanske är dags att kalla Byggnads- och Gymnasieförvaltningarnas chefer för Byggdirektör respektive Gymnasiedirektör? Kanske vill folkpartiets Lars G Blomgren få titeln rondelltitulatör? Eller vill kanske Forsström själv…? …kanske VD…?
”Rapportering från Arbetsdomstolen” – kommunen har som arbetsgivare, dvs PFU, just nu en tvist med Lärarförbundet angående två fritidspedagoger. Tvisten avhandlades under förra veckan i Arbetsdomstolen. Paragrafen handlar med all sannolikhet om detta.
”Heromafrågor” – stämpelklockan… Den stämpelklocka som PFU i sin outsinliga visdom tänker införa för alla pedagoger direkt efter årsskiftet. Lärarfacken har som bekant sagt ett rungande nej till stämpelklockan. De förstår inte det, som PFU förstår, nämligen att
”…tidsredovisningen utgör ett stöd även för läraren…” (Källa.)
Jag saknar emellertid en punkt på dagordningen, en mycket viktig punkt. På det förra PFU-mötet gavs nämligen ett uppdrag till två av chefstjänstemännen. Så här stod det i protokollet:
”Personal- och förhandlingsutskottet uppdrar åt förhandlingschefen och Kent Javette att genomföra en dialog med rektorerna för att undersöka hur förtroendetid enligt bilaga M hanteras. Personal- och förhandlingsutskottet önskar en första återrapportering vid sammanträdet i december.” (Källa.)
Det handlar om lärares arbetstider som regleras i något som kallas bilaga M i avtalet. PFU verkar nämligen ha infört stämpelklockan utan att känna till lärarnas arbetstider. Det verkar inte heller som om PFU får denna kunskap innan årsskiftet, då stämpelklockan införs…
Visst är det viktiga och intressanta frågor som allas vårt Personal- och förhandlingsutskott ska behandla och visst skulle vi vilja veta mer om hur PFU tänker kring frågorna? Men se, det får vi alltså inte. Och det får inte PFU:s ledamöter heller. Marika Isetorp (MP), som är oppositionens representant, kan inte informera oss andra vilka förslag som ska presenteras. Det är bara Forsström och Larson som vet… Och kanske också deras partikollegor i PFU…?
Ska vi hoppas att punkten ”Arbetsordning för PFU” på dagordningen innebär att PFU tänker diskutera förändringar av förhållandena i PFU, så att vi andra ska få veta mer om detta hemlighetsfulla utskott och vad det sysslar med?
Agnes till kommunfullmäktige!
År 2011 går mot sitt slut, och därmed det första året av det nya, borgerliga styret i form av mini-alliansen. Det är endast några sammanträden kvar. Barn- och Ungdomsnämnden har t ex sammanträde på måndag, och så har också kommunfullmäktige, fast på onsdag.
Moderater, folkpartister och kristdemokrater har under sitt första år inte tagit några större beslut, de har inte ens avslöjat vad de vill med sin makt. De har förvaltat. Årets sista fullmäktige är därvidlag inget undantag.
På onsdag ska årets sista fullmäktige anta en ny arbetsordning för demokratiberedningen, ändra tidsramen avseende organisationsförändring för en samlad fastighetsförvaltning, förlänga tiden avseende bildande av kommunalförbund (gymnasieskolan) och till sist ska en folkpartistisk motion om att göra Vänersborg till en eurokommun behandlas. Motionen föreslår att det ska gå att handla med euro i Vänersborg. I en tid då de flesta använder sig av betalkort lär väl förslaget vara överspelat.
Med andra ord, inga frågor som är varken kontroversiella eller upphetsande.
Men om de frågor som ska behandlas i fullmäktige är något ”slätstrukna”, så gäller inte det resten av sammanträdet. Fullmäktige kommer att få vara med om något unikt. Agnes, ja just det, den Agnes, Agnes Carlsson, ska komma till hemstaden och ta emot ett kulturpris. Och det sägs att Agnes också ska sjunga för fullmäktige! Ganska fantastisk! Det blir nog första gången som någon sjunger ut i kommunhusets sessionssal. Även om det är många som, åtminstone försöker, ta sig ton…
Det är nog tur att vi politiker har numrerade platser i salen, annars kanske vi inte skulle få plats…
Kommunfullmäktige ska också bjudas på en enklare måltid i kommunhusets cafeteria… Det är synd att man inte är med i Kulturnämnden också, då hade det blivit en tre-rätters på Ronnums Herrgård…
.
PS. Kanske skulle kommunen också kunna döpa en rondell till Agnes ära?
Prioriteringar i skolan
På det förra sammanträdet med Barn- och Ungdomsnämnden ställde jag en fråga om skolors likvärdighet. Det gjorde jag med anledning av att t ex den nybyggda Torpaskolan har fått ny utrustning för undervisning – betald av kommunens investeringspengar. Andra skolor har inte fått motsvarande utrustning. Kommunen behandlar alltså inte alla skolor lika.
Det skriftliga svaret på min fråga löd:
”Förvaltningen har i uppdrag att fördela medel så att alla elever får samma möjligheter.”
Det här svaret fick jag efter mötet. Det är naturligtvis ett ”goddag-yxskaft-svar”, eftersom medlen inte är rättvist fördelade. Det var ju därför jag ställde frågan.
Den bristande likvärdigheten är vad jag kan se inte heller förvaltningens fel, som ordförandens skriftliga svar vill antyda, eftersom t ex Torpaskolan är helt nybyggd, med helt andra pengar, som är beslutade av kommunfullmäktige. Det måste vara vi politiker som ansvarar för att de andra skolorna ska få motsvarande medel för att uppdatera sin utrustning.
Förvaltningschef Kent Javette svarade på sammanträdet att målet är att behandlingen av alla skolor ska vara lika, och att förvaltningen ska börja på IT-området.
Flera lärare har hört av sig och undrat hur jag och de andra i nämnden kan nöja oss med detta. Undervisning med åtföljande bedömning och betygssättning sker ju just nu. Då kan man väl inte nöja sig med att elever på vissa skolor inte har samma förutsättningar att undervisas utifrån läroplanen. I läroplanen ställs krav som kräver uppdaterad utrustning. Likvärdigheten kan inte förpassas till framtiden, utan måste hanteras nu.
Kommunen måste ge eleverna i alla skolor samma förutsättningar till undervisning utifrån gällande läroplan.
Jag kan inte svara dessa kritiker på ett bra sätt. De har rätt. Jag vet ju också av egen erfarenhet att på Dalboskolan är t ex de nyaste datorerna över 6 år gamla. De fungerar mycket dåligt. Dessutom har ett flertal av datorerna helt enkelt slutat fungera, så datorparken är inte särskilt stor. När jag ska ha enskilt arbete vid datorerna måste jag be eleverna i klasserna att ta med sig egna datorer hemifrån. Och hade det inte varit för att det finns 6-7 elever i varje klass som har möjlighet till det, så skulle klasserna aldrig kunna arbeta t ex med rapporter och uppsatser. Den nya läroplanen förutsätter att eleverna har tillgång till bra och fungerande datorer i flera ämnen.
Och inte bara det. I mitten av januari nästa år ska Dalboskolan delta i den stora internationella skolundersökningen PISA. Dalboskolan har blivit utvald! Det är bara ett krux… Undersökningen ska göras på datorer… Det krävs minst 16 fungerande, moderna datorer… Och det finns inte på Dalboskolan…
Lärare har hört av sig angående ytterligare en sak.
Alla enheter i grundskolan har genomgått eller ska genomgå en utbildning i ”gruppdynamik” för att utveckla samarbetet i arbetslagen enligt en metod som heter FIRO. Även rektorer, administrationspersonal etc genomgår denna. Utbildningen är på tre dagar.
Flera lärare undrar över detta, inte så att de tycker utbildningen är dålig på något sätt, utan för att de ifrågasätter prioriteringen. En 3-dagars utbildning i något som inte är användbart i yrkesrollen, samtidigt som grundskolan har fått en ny skollag, en ny förordning och en ny läroplan – med nya kunskapskrav, ny betygsskala osv – ter sig inte som en riktig prioritering av tid och utvecklingsområde.
Lärare ifrågasätter också den ekonomiska prioriteringen. Kursen kostar 9.000 kr per dag exkl moms och litteratur. Hittills har FIRO kostat kommunen upp mot en halv miljon kronor och då har knappast ens hälften av personalen utbildats. (Till detta kommer kostnader för utbildningslokaler, fika och mat, som kommunen bjuder på.) Detta alltså samtidigt som eleverna inte har t ex fungerande datorer…
Visst har jag synpunkter på detta. Men kompetensutveckling för personal är inte en politisk fråga. Det är inte ens en fråga för huvudmannen. Det är enligt Läroplanen rektors ansvar. Huvudmannen ska bara
”… se till att personalen vid förskole- och skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling.”
Jag förutsätter därför att det är rektorerna som har beslutat detta. Och då får man, som jag ser det, ta upp frågan i samverkan med sin rektor.
Själv kan jag bara konstatera att ordet arbetslag inte finns som begrepp i skolans värld enligt Skollag, Skolförordning eller Läroplan. Faktiskt. Och det är nog inte av en slump…
Frågor till BUN:s sammanträde 12 dec
Det närmar sig ett nytt sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden. Måndag den 12 dec är det dags. Dan före Lucia.
Förra gången ställde jag en hel del frågor. Jag tänkte ställa några denna gång också. Till ordförande Lena Eckerbom Wendel och/eller förvaltningschef Kent Javette.
1. Arena Vänersborg
För någon vecka sedan offentliggjordes ett antal besiktningsprotokoll för arenan. (För mer info, se ”Arvet efter S Anders: Arena Vänersborg”.) I dessa besiktningsprotokoll får vi reda på omkring 150 fel. Det tidigare efterbesiktningsprotokollet påtalade också en del brister kring väggar och tak, några av dem, tycks det mig, ganska allvarliga. Det stod t ex:
”Primärstommen av bågformade stålfackverk bryter igenom klimatskärmen (väggelement och glaspartier). Detta medför stora köldbryggor som kan medföra kondens på stålkonstruktionerna. Takbågens utformning gör att kondensvatten kan följa takbågen mot ytterväggen och där orsaka fuktskador.”
Hur står det till med arenan? Har felen blivit åtgärdade? När ska felen åtgärdas? Hur mycket kommer reparationerna att kosta och vem betalar?
2. Kammarrätten
I protokollet från presidiet den 28 nov står det:
”Dom kammarrätten GBG, upphävande av BUN beslut samt handlingen återlämnas till BUN för ny sekretessbedömning.”
Har en ny sekretessbedömning gjorts och vad blev i så fall beslutet?
3. Fridaskolans förskola
På det senaste BUN-sammanträdet ställde jag en fråga om de ”dolda” avgifter som Fridaskolan enligt uppgift tar ut på sina ”utedagar”, som skolan har ungefär varannan vecka. Föräldrarna ska på dessa dagar skicka med barnen en matsäck. Och matsäck är en kostnad för föräldrarna.
Jag fick svaret från ordförande att det inte var en fråga för BUN. Detta svar var bara till hälften rätt. BUN har ingen rätt att lägga sig i Fridaskolans låg- och mellanstadium. Så långt är det rätt. Men kommunen, dvs BUN, är tillsynsmyndighet över fristående förskolor. Fridaskolans förskola är alltså en fråga för BUN.
BUN måste med andra ord kontrollera vilka förhållanden som råder på förskolan. Det är kommunens skyldighet att se till att Skollagen följs. Och Skollagen är glasklar, avgifter får bara användas som enstaka inslag (1-2 gånger) och till obetydlig kostnad.
Tänker Barn- och Ungdomsnämnden följa upp om Fridaskolans förskola tar ut avgifter som enligt Skollagen inte är tillåtna? I så fall, hur och när?
4. Rektorsorganisationen
Torsdagen den 17 nov föreläste Lars Werner om den nya Skollagen. Han citerade Skollagens 2 kap 9§ där det står:
”Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor.”
Varje enhet kan således bara ha en chef. I den nya rektorsorganisationen, som genomfördes tidigare i år, finns det tre (3) rektorer på Centrala skolenheten. Och den centrala skolenheten räknas som en enhet. Vad jag förstår så innebär det att rektorsorganisationen måste göras om.
Hur ser förvaltningschefen och ordförande på rektorsorganisationen, strider den mot Skollagen? Vilka konsekvenser får det för den nuvarande rektorsorganisationen?
5. Skolans val
Jag har varit i kontakt med Skolverket. Av en tillfällighet nämnde jag att Vänersborg har ett antal profilklasser där tid för profilämnet (=Skolans val) har tagits från bland annat Elevens val.
Kvinnan jag talade med på Skolverket var mycket tydlig. Det var inte tillåtet att ta tid till Skolans val från Elevens val! Hon läste högt ur propositionen (Proposition 1992/93:220):
”I regeringens förslag till timplan finns ett utrymme om högst 410 timmar angivet som skolans val. Detta utrymme får skolan ta i anspråk genom en jämkning inom timplanens ram. Timmar får således tas från den praktiskt/estetiska, den samhällsvetenskapliga och den naturvetenskapliga ämnesgruppen, dock inte i en sådan utsträckning att något ämne drabbas oproportionerligt hårt. En alltför kraftig neddragning av ett enskilt ämne är ju inte heller möjlig med tanke på att kursplanernas mål skall uppnås i alla ämnen.”
Nu var detta propositionen till den förra läroplanen (Lpo 94). Men Skolverksrepresentanten var övertygad, eftersom inga nya instruktioner har tillkommit i förhållande till den nya Skolförordningen och Skollagen – så kvarstår intentionerna utifrån det som skrevs inför den förra.
I den nya Skollagen står det:
”Vidare ska det finnas elevens val och skolans val. Undervisningen i elevens val ska syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Skolans val får omfatta ett lokalt tillval, om Statens skolverk har godkänt en plan för undervisningen. … Vid skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne eller en ämnesgrupp minskas med högst 20 procent.”
Den här skrivningen är annorlunda. Det är dock viktigt att veta att Elevens val inte räknas som ett ämne eller en ämnesgrupp. Och om det hade gjort det, så hade man bara fått ta högst 20% av timtiden.
Hur ser förvaltningschefen och ordförande på de här uppgifterna att Skolans val inte får ta någon tid från Elevens val? Vad blir konsekvenserna av förvaltningschefens/ordförandes syn på de profilklasser som finns i Vänersborg?
Synligt lärande
För drygt två år sedan sammanställde den nya zeeländske forskaren John Hattie forskningen på skolområdet (i en så kallad meta-metasyntes). Han ville få fram vad forskningen säger om elevers studieprestationer och vad som påverkar dessa. Studien kallas för Synligt lärande (Visible Learning). Den grundar sig på forskningsrapporter på mer än 50.000 studier och över 80 miljoner elever.
Hatties rapport har fått ett stort genomslag. Den har fått mycket ros men också en del ris. Precis som alla forskningsrapporter. I Sverige har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gett ut en sammanfattning av Hatties rapport gjord av fil.dr. Jan Håkansson, universitetslektor i pedagogik. Denna skrift kan hämtas här. Alla citat i detta inlägg är hämtade från denna skrift.
På den senaste sammanträdet med Barn- och ungdomsnämnden (BUN) fick vi en mycket bra redogörelse av Håkanssons rapport.
Hattie är i sin studie alltså intresserad av de faktorer som påverkar elevers studieresultat. 
De viktigaste faktorerna som påverkar studieresultatet i positiv riktning är följande (rangordningen är från Hattie, förklaringarna och kommentarerna från Håkansson):
- Självskattning av betyg – innebär att elever har god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen.
- Relationen mellan kognitiv utveckling enligt Piagets stadieteori och studieprestationer – tydligast i matematik.
- Tillhandahålla formativ bedömning – generellt ger detta de bästa effekterna på elevernas studieresultat. Med formativ bedömning menas fortlöpande, framåtsyftande bedömning av elevens prestationer i relation till intentionerna för lärandet (målen).
- Snabbare studiegång – jämfört med den gängse eller att eleven läser kurser avsedda för äldre elever.
- Uppförande i klassrummet/studiero – ger mycket goda resultat på studieprestationerna. De mest kraftfulla skolfaktorerna finns inom skolor och kan relateras till klimatet i klassrummet.
- Mångsidiga insatser för elever i behov av särskilt stöd – särskilt kombinationer av så kallad direkt undervisning och träning av något mer avancerade studiestrategier i kombination med flexibla och interaktiva grupper.
- Lärares tydlighet i undervisningen – lärares förmåga att klargöra mål och kriterier för måluppfyllelse samt tydligheten i undervisningen kring organisation, förklaringar, exempel, handledd övning och bedömning av elevernas lärande.
- Kommunikativ/ömsesidig undervisning – kombinera undervisning av lärande/kognitiva strategier med stöd av dialog/kommunikation mellan lärare och elever. Eleverna övertar successivt lärarens roll i att leda användningen av strategierna.
- Återkoppling på prestationer – en av de mest kraftfulla påverkansfaktorerna. Enligt Hattie kommer den viktigaste återkopplingen från eleven till läraren (och inte från läraren till eleven!) och bidrar till att synkronisera undervisning och lärande. Tre frågor bör vara vägledande när det gäller återkoppling enligt Hattie: Vart är jag på väg? (Feed Up) Hur går det för mig? (Feed Back) Vad är nästa steg?
- Förtroendefulla relationer lärare – handlar om att respektera elevernas bakgrund och kultur samt ha förmåga att lyssna, känna empati, ge värme och uppmärksamhet. Elevens förtroende för läraren skapar trygghet i studiesituationen och leder till goda studieresultat.
- Utsträckt kontra komprimerad undervisning – analyserna visar också att längre tid behövs för att eleverna ska utveckla mer komplexa förmågor.
- Tidigare kunskaper – betydelsefulla för att förutsäga senare skolprestationer. Hattie tillägger dock att mer än 50 procent av fallen beror på faktorer som inte har med tidigare kunskaper att göra, vilket innebär att skolan har stora möjligheter att påverka eleven utöver det han/hon bär med sig in i undervisningssituationen.
Det finns betydligt fler påverkansfaktorer som har stora effekter på elevernas studieresultat. Föräldrarnas socioekonomiska status är viktig, men nästan lika viktig är föräldrarnas förväntningar och strävan efter framgång. Att ge eleverna strategier i hur de lär sig och t ex undervisning om problemlösning är också viktigt. Naturligtvis är elevernas inställning betydelsefull. Det handlar om koncentration, envishet, engagemang och motivation.
En sak som förvånar mig är att Hattie visar att mängden och kvaliteten på tidiga insatser i förskoleaktiviteter är en nyckelfaktor för senare skolframgång. Förskoleprogram, särskilt för barn som kommer från missgynnande hemmiljöer, är viktigt.
Hatties studie visar också på en mängd faktorer som har, som han kallar det, försumbar påverkan på elevers studieresultat. Jag tar upp några som kan vara av särskilt intresse (utan rangordning). Kommentarerna är Håkanssons.
- Elevkontroll över lärandet – den påverkansfaktor som har allra minst effekter på elevernas studieprestation under området undervisning. Effekter av elevernas egna val i undervisningen och kontroll över lärandet sägs vara större i fråga om motivation än när det gäller studieprestationer.
- Åldersblandade klasser – eleverna samarbetar sällan för att lösa problem; de hjälper sällan andra elever som behöver hjälp och eleverna är mindre produktiva.
- Öppna i förhållande till traditionella klassrum – det kan dels handla om arkitektur och det fysiska rummet (open space), dels antaganden om barnets roll i lärandet, individualisering, laborativa material etc.
- Gruppering inom klassen – ger generellt inga eller försumbara effekter på elevernas studieprestationer.
- Klasstorlek – minskning av klasstorleken kan möjligen leda till högre arbetsrelaterade effekter för lärare och elever, vilka sedan möjligen kan (eller inte) leda till effekter på studieprestationer för eleverna. En annan slutsats är att en ökning av klasstorleken inte är att rekommendera.
- Kön – det finns enligt Hattie inga belägg för att skillnader mellan könen i sig leder till skillnader i skolprestationer. Det förekommer större skillnader inom grupper av pojkar och inom grupper av flickor än det är mellan könen. Därför frågar sig Hattie varför debatten om könsskillnader i studieresultat är och har varit så intensiv – de finns helt enkelt inte! Med andra ord beror skillnader i studieresultat mellan könen på helt andra saker såsom olika förväntningar och kulturer i fråga om pojkar och flickor snarare än kognitiva skillnader.
- Lärares närhet till eleverna – elevernas affektiva lärande påverkas mer än den kognitiva sidan med hjälp av strategier för empati och närhet. Studieprestationer tycks påverkas mer indirekt via ökad motivation.
- Webbaserat lärande – vid webbaserat lärande bortses ofta från viktiga pedagogiska grunder till exempel interaktion och tidsmässigt anpassad återkoppling.
- Hemläxor – den övergripande effekten av hemläxor sägs vara positiv, men det finns andra betydelsefulla variabler som påverkar sambandet mellan läxor och studieprestationer, bland annat visar sig större effekter om läxorna gäller basfärdigheter, äldre elever, och om lärarstöd ges till yngre elever.
- Lärares ämneskunskaper – en förklaring kan vara att lärare i allmänhet har acceptabla ämneskunskaper och därför visar sig mindre varians när ämneskunskaper sätts i samband med elevers prestationer.
Några av de faktorer med försumbar påverkan på elevers studieresultat är värt att fundera på. Elevinflytandet över undervisningen är t ex något som de svenska läroplanerna lyfter till skyarna. Skolor som läser B-form, dvs blandar årskullar, är enligt studien inget bra. Likaså ”öppna klassrum”, som många skolor anser vara modernt och progressivt, ger inga större positiva resultat. Hemläxor ger inte heller några större positiva resultat, men här är det väldigt olika mellan olika åldrar och stadier. Ju äldre eleverna är, ju bättre påverkan på elevernas studieresultat.
Sammanfattningsvis kan man säg att den absolut viktigaste slutsatsen i Hatties studie är att det är läraren och själva undervisningen som är absolut avgörande för elevernas studieresultat.
Det kanske verkar självklart, men min erfarenhet från politiken är att det inte är det… Några politiker drar speciella slutsatser av lärarens betydelse, nämligen att dåliga skolresultat kan förklaras med ”dåliga” lärare. Därför spelar de ekonomiska resurserna ingen större roll. Kan dessa politiker tycka… I dessa besparingstider…
Det kommer från att Håkansson skriver så här om Hatties studie:
”Det finns inga krav på att tillföra strukturella resurser, även om det är viktigt att inte hindras av brist på resurser. Det talas heller inte om klasstorlek, vilka elever som går i klassen eller om vilket ämne som undervisningen handlar om, även om en del av de positiva åtgärder som diskuteras förstås kan vara beroende av gruppstorlek, undervisningsämne och elevernas förutsättningar. Effektiv undervisning sker likartat för alla elever, alla etniciteter och i alla ämnen. Det handlar alltså heller inte om skillnader mellan skolor …, inte heller om arbetsförhållanden för lärare eller elever, även om vi naturligtvis inte ska göra arbetsvillkoren sämre.”
Det kan naturligtvis stämma i enskilda fall att det finns mer eller mindre oprofessionella och oskickliga yrkesutövare. Sådana finns överallt, inom alla yrken. Det vore emellertid orimligt, och också totalt oriktigt, att skylla sämre resultat på en hel skola, en hel kommun eller i hela landet på inkompetenta yrkesutövare.
I studien står det till exempel:
”För att utveckla effektiva undervisningsstrategier krävs, enligt Hattie mycket gemensam planering och diskussioner mellan lärare…”
Det är snarare så att knapert med resurser, dåligt med tid, alltför många arbetsuppgifter som inte har med undervisningen att göra, tar tid från lärarna så att de inte har möjlighet att arbeta så professionellt som de skulle kunna – och vilja. I klassrummet – med eleverna…
Jag tror att bi-satsen i citatet ovan ”även om en del av de positiva åtgärder som diskuteras förstås kan vara beroende av gruppstorlek” är mycket viktig.
Tittar man på de 12 viktigaste framgångsfaktorerna för elevers studieresultat ovan, så inser man ganska lätt, att läraren behöver tid till den enskilde eleven. Ju färre elever, desto mer tid till varje elev, desto större möjligheter till formativ bedömning, återkoppling, förtroendefulla relationer osv. För att inte tala om vilken betydelse studieron i klassrummet har. 20 elever eller 30 i varje klass – det är skillnad.
Hattie visar också vikten av att lärare diskuterar och planerar tillsammans, dvs mer tid till förberedelser av undervisningen. I dagens svenska skola går det åt mycket tid till dokumentation, rastvakter, konferenser, föräldrakontakter etc.
”Historien om synlig undervisning – synligt lärande handlar, om kraften och skickligheten hos de lärare som fokuserar elevernas kognitiva engagemang för det innehåll som lärarna undervisar om. Det handlar om lärare som fokuserar sina färdigheter i att utveckla sätt att tänka, resonera och lösa problem kring det innehåll som de vill att eleverna ska lära. Uppföljning, bedömning och utvärdering av kunskapsutvecklingen är sedan det som leder till kraften i återkopplingen – det som är nästa steg i lärandets ekvation.”
Vänersborg hamnade på plats 264 i Lärarförbundets ranking över Sveriges bästa skolkommuner. Det finns ingen ”billig” genväg till bättre studieresultat. Det behövs mer resurser till skolorna i Vänersborg.
S Anders Larsson och arenan – en epilog
Det är att hamna i ett celebert sällskap. Det kunde jag aldrig drömma om – att vara på bild i TTELA på samma sida som Gunnar Lidell, Lars-Göran Ljunggren, Christer Zetterberg och självaste S Anders Larsson. Wow! Alla uttalar vi oss om huvudpersonen för artikeln – S Anders. Han ska ju flytta till Skåne. Efter 34 år i Vänersborg.
Artikeln handlar mycket om det monument som S Anders Larsson lämnar efter sig, Arena Vänersborg, den mest kända bandyhallen i hela Sverige, ja kanske i hela världen…
Inte ens partivännen Ljunggren (S) kan undvika att ta upp arenan. Om arenabeslutet 
säger Ljunggren:
”Det är inget han kan ta beslut om själv, det var ganska många i fullmäktige som tog det beslutet.”
Det är inte helt sant. Det beslut som fullmäktige tog var inte den hall som senare byggdes…
S Anders Larsson ger sin version av händelseutvecklingen som ledde till den fatala fördyringen. TTELA börjar med att säga:
”Våren 2007 sa en majoritet i kommunfullmäktige ja till 140 miljoner.”
Larsson fortsätter:
”Men redan då var det ifrågasatt. En fördjupad studie visade på 176 miljoner, det var en stor resa.”
Här säger S Anders att det fanns en studie – redan när beslutet togs! En studie som undanhölls kommunfullmäktige! S Anders, och med all säkerhet också Ljunggren, undanhöll medvetet avgörande information för kommunfullmäktige och vänersborgarna! Kommunfullmäktige informerades inte om någon sådan här studie då beslutet togs!
Det var alltså känt av S Anders Larsson att arenan skulle bli dyrare redan i det här skedet. Det bekräftas också av Bengt Qvillberg, som vid den här tiden var regionchef på Peab. Qvillberg säger i ett polisförhör att
”Ritningarna visade i stort sett upp den anläggning som idag är uppbyggd och de finns fortfarande sparade hos Peab. Det var utifrån dessa ritningar som Peab sedan räknade fram vad projektet skulle kunna komma att kosta. … Summan slutade på 240 miljoner kronor plus moms, räknat på den dagens prisnivå.”
Det står helt klart att S Anders Larsson redan innan spaden sattes i marken, visste att arenan skulle kosta en bra bit över 200 miljoner!
S Anders berättar vidare i TTELA om hur han blev helt handlingsförlamad när han i augusti 2009 fick reda på att kostnaderna för arenan beräknades uppgå till 235 miljoner kronor. Hur kunde han bli det? Peab hade ju redan sagt, två år tidigare, att den skulle kosta över 200 miljoner.
Larsson säger sedan:
”WSP har enligt min uppfattning alltså gjort tilläggsbeställningar på cirka 90 miljoner kronor utan projektstyrelsens godkännande.”
Det är märkligt att S Anders Larsson inte nämner dessa tilläggsbeställningar i den avlämningsrapport han lämnar den 15 dec 2009… Men S Anders beskyller alltså nu WSP för att ha lurat honom. WSP påstår motsatsen.
Här kan man tycka att ord står mot ord. Men i en rapport som Barn- och Ungdomsförvaltningen arbetade fram i början av september 2011 om byggandet av Arena Vänersborg skriver förvaltningen (se här):
”Alla fakturor rörande Arena Vänersborg har hanterats i kommunens redovisningssystem. … Följande material har tagits fram i mitten på månaden samt i slutet på månaden, varje månad under projekttiden … En analyslista med förteckning av samtliga fakturor … Detta material har distribuerats till WSP Management AB, förvaltningschef, områdeschef, enhetschef samt ordförande i projektstyrelsen.”
Här står det tydligt att kommunen, representerad av projektstyrelsens ordförande S Anders Larsson, hade full koll på samtliga fakturor– och därmed kostnadsutvecklingen! Och inte bara han. Det skriver alltså förvaltningen hösten 2011!
Det har ju också bekräftats av dåvarande kanslichefen Claire Melin i ett polisförhör (se här):
”WSP har aldrig givits någon roll att fatta beslut om vem eller vad som skulle upphandlas. Samtliga avtal har undertecknats av representanter för kommunen, i detta fallet S Anders Larsson och förvaltningschefen Karl-Johan Höjer samt tillförordnade förvaltningschefen Håkan Alfredsson. Utöver de uppräknade har även Peter Nilsson i egenskap av enhetschef undertecknat handlingar.”
”Samtliga avtal har undertecknats av representanter för kommunen.” Jag tror inte för ett ögonblick att kommunens högste jurist satt och ljög för polisen. Aldrig!
Vänsterpartiets James Bucci tittade, i samband med det inte helt okända takraset, på de ritningar som låg till grund för kommunfullmäktiges beslut och jämförde dem med hur arenan såg ut vid takraset… Bucci gjorde då den fantastiska upptäckten att det fanns 18 takbågar på ritningarna och i den färdiga arenan fanns det bara 13! Fem bågar hade tagits bort!
Senare kunde vi läsa i byggmötesprotokollet från 2007-12-20 (protokollet var länge hemligstämplat):
”Antalet bågar i stommen har ändrats.”
Och kommunens (dåvarande) jurister undrade: ”är det antalet loger som växt?”
Bucci jämförde sedan de ursprungliga ritningarna (från juni 2007) med ritningarna från två månader senare och gjorde då ytterligare en upptäckt – en restaurang och ett entréplan på andra våningen hade lagts till!
I ett byggmötesprotokoll från 2007-09-13 (också länge hemligstämplat) står det:
”Entrédelen ritas om till två våningsplan, övre plan ska innehålla restaurang”
Det är väl inte så svårt att misstänka vem som låg bakom detta beslut… Det var inte WSP… Och S Anders var med på mötet… Tre månader efter att fullmäktige hade tagit ett beslut utifrån helt andra ritningar…
När det gäller beslutsfattandet i byggprocessen av arenan så har kommunens två högsta jurister (dåvarande) utrett det. De gick igenom samtliga protokoll som förts från produktionsmöten och byggmöten samt en del minnesanteckningar etc. I december 2009 lade de fram sina slutsatser.
Sida upp och sida ner frågar juristerna:
”vem har beställt detta?”, ”vem har beslutat?”, ”var finns beslut?”
Och vi vet ju vem som fattat alla dessa beslut. Vi vet ju vem som alltid har varit med på dessa möten… Och notera, dessa beslut togs i hemlighet, utanför alla politiska organ.
Alla kan göra fel. Visst. Men här handlar det inte om misstag. Här handlar det om något helt annat.
Tyvärr. S Anders Larsson undanhåller, in i det sista, vänersborgarna sanningen om arenan och varför den blev 160 miljoner kronor dyrare än vad fullmäktige beslutade om.
Och nu flyttar han.
Bandy-VM till bandystaden?
”Svenska bandyförbundet har uppmanat IFK Vänersborg att kandidera om att arrangera VM i bandy 2013.”
Så börjar en skrivelse från Gunnar Lidell (M) till onsdagens möte med kommunstyrelsen.
Gunnar Lidell (M) och Marie Dahlin (S) tycker att det är en bra idé att Vänersborg ska arrangera bandy-VM. De skriver gemensamt till bandyförbundet (ytterligare en skrivelse alltså) att de tycker att det är en ”glädjande nyhet”. Radarteamet Lidell och Dahlin tycker lika nu för tiden. Fast det har de nog alltid gjort. De skriver:
”Vår stolthet, IFK Vänersborg, ser mycket positivt på att vara arrangör av detta VM. Vi i Vänersborgs kommun ser också mycket positivt på att arrangemanget förläggs just i bandy-staden Vänersborg.”
Jo, jag tackar jag. ”Vår stolthet, IFK”, ”Bandy-staden”. Det är tunga ord från Gunnar Lidell. Jag hade förresten ingen aning om att Lidell var en sån bandykille… Eller det kanske var Marie Dahlin som ville att det skulle stå så…?
Eller också kanske Lidell blev ett övertygat bandy- och IFK-fan efter mötet med IFK.
”IFK Vänersborg har lämnat information till kommunstyrelsens presidium…”
Kan det vara Lidells partikompis Stig Bertilsson som har varit på besök? Har han fått Lidell att inse bandyns storhet?
Hur som helst vill IFK att kommunen ska betala kalaset. Det vill IFK alltid. Att kommunen ska betala alltså. Och det gör kommunen. Är IFK kommunens stolthet så är det. De inkomster som kommunen skulle kunna få från arenan t ex – de går ju till stora delar till IFK Vänersborgs bandy. Det gäller t ex inkomster från uthyrning av isen, av logerna, av restaurangen…
Sedan får IFK 100.000 kr (enligt uppgift) för att de har stadsvapnet på sina tröjor. (Se bild.) Det var väl tur att Lidell stoppade det nya stadsvapnet! Tänk om IFK hade åkt omkring med fel vapen! Eller också hade kommunen fått betala det nya på IFK:s tröjor…
Det är bra reklam för kommunen att IFK har Vänersborgs stadsvapen på sina tröjor. Jag menar, hur ska alla miljoner bandy-fans i Sverige annars veta att IFK Vänersborg kommer från Vänersborg…?
Kommunstyrelsen föreslår att Vänersborgs kommun ska avsätta 300.000 kr i bidrag till IFK för arrangemanget av bandy-VM. Pengarna är tänkta att gå till arrangemangen kring invigningen. De ska också räcka till avslutningsbanketten. Då antar jag att kommunstyrelsens presidium blir bjudet…
Men inte nog med det. IFK behöver inte heller betala hyran för arenan. Arenan blir gratis. Kommunstyrelsen räknar med att Barn- och Ungdomsnämnden går miste om 60.000 kr på det här sättet.
”detta får avhandlas i anslutning till arbetet med budget 2013.”
Skriver Gunnar Lidell till kommunstyrelsen. Lidell skriver inte att BUN ska få dessa pengar, det ska ”avhandlas”…
Det kanske är tänkt att även BUN:s ledamöter ska bli bjudna på banketten…? Som tack… Eller får Barn- och Ungdomsnämndens ordförande en rondell uppkallad efter sig? Wendellen? Som tack…
Eller är bandy-VM värt 360.000 kr för Vänersborgs kommun…?
Jag vet inte, det kanske är det. Jag kan dock inte låta bli att reta mig på att det alltid tycks finnas pengar till vissa verksamheter, men inte till andra. Det finns inga pengar till våra barn och ungdomar – men det finns till bandy. Det finns inga pengar till andra idrottsanläggningar, t ex upprustning av Frendevi, omklädningsrum på Hallevi och Botered – men det finns till arenan.
Idrottsföreningarna i kommunen behandlas inte lika. Tidigare i år ansökte t ex Vänersborgs Tennisklubb om ett bidrag på 58.796 kr för att stå som värd för QualityHotel Open 2011, en internationell tennisturnering. Då beslutade Barn- och ungdomsnämnden i enlighet med ordförande Lena Eckerbom Wendels (M) förslag:
”att med hänvisning till ekonomiskt läge inte lämna bidrag till Vänersborgs
Tennisklubb.”
Vänsterpartiet ansåg då att Vänersborgs Tennisklubb skulle få pengarna.
Är bandy-VM värt 360.000 kr för Vänersborgs kommun? Vad händer om arrangemanget inte går runt ekonomiskt? Vem betalar då? Hur mycket pengar ska Bandyförbundet ha? 2010 skulle Finland arrangera VM, men Finland drog sig ur. Varför? Enligt Wikipedia skulle Norge ha arrangerat bandy-VM 2013 – varför drog sig Norge ur?
Det krävs mer information innan Vänersborgs kommun kan ta ställning.
Arvet efter S Anders: Arena Vänersborg
S Anders Larsson sade igår tack för sig och hej då. Avskedet var enligt TTELA:s reporter känslofyllt. Nu har S Anders (numera bara Anders) definitivt lämnat Vänersborgs kommun – flyttlasset har gått till skånska Åstorp. Där ska S Anders enligt TTELA ägna sig åt att bygga en carport och ett utehus.
”Jag måste ju ha något att göra.”
Att bygga har ju varit S Anders huvudsakliga sysselsättning i Vänersborg de senaste åren. Han har skaffat sig stora erfarenheter på området. Och om han lär sig av de misstag som begåtts, så lär det bli en bra carport…
Av S Anders uttalande att döma, så riskerar han att bli sysslolös i Åstorp. Det beror dock inte på de misstag som har begåtts vid ”det stora bygget” i Vänersborg, utan, kan man tänka, de ersättningar och utbetalningar från Vänersborgs kommun som han kommer att uppbära.
De flesta vänersborgare känner naturligtvis till de misstag som har begåtts i samband med bygget av ”en viss fritidsfastighet”, som S Anders socialdemokratiske partikollega och påläggskalv, Joakim Sjöling uttryckte det häromsistens. De här misstagen ska vi vänersborgare dock inte diskutera, det svärtar ner Vänersborgs varumärke. Det kom flera ledande politiker fram till för några veckor sedan.
”Arenan — man får väl någon gång lägga saker och ting bakom sig.”
Det tänker inte jag göra. Hur skulle man kunna lägga arenan bakom sig? Inte nog med att skattebetalarna ska betala bortåt 30 miljoner per år i 30 år framåt – i veckan dök det upp ett antal nya besiktningsprotokoll i diariet. I dessa besiktningsprotokoll får vi reda på ännu fler misstag. Det visar sig att vi fortfarande inte känner till allt!
Ett av besiktningsprotokollen, från 17 nov 2011, handlar om rörentreprenaden. Här räknas följande fel upp:
”Rör ej isolerad efter flyttning av givare vid VVX.
Värmerör ej isolerade efter värmebatteribyte (sönderfrysen)
Varmvattenrör ej isolerade, Varmvattencirkulation ej isolerad.
SHUNTGRUPP GOLVVÄRME: Litet läckage, fördelare vid luftning.
OMKLÄDNING 3: Misstänkt läckage bakom duschpanel.
OMKLÄDNING 8: Misstänkt läckage bakom duschpanel.
KONFERANSRUM med stora glaspartiet, har golvvärme, saknar annan värmekälla (rummen kalla).”
Jag kan inte bedöma hur allvarliga dessa fel och brister är, jag är ingen som helst expert på byggnadstekniska frågor, men läckage bakom en panel skulle göra mig orolig – om jag hade haft det hemma…
Det finns fler aktuella besiktningsprotokoll från den 17 nov. Det andra handlar om, som det står i protokollet, besiktning av ”finplanering”.
”Fel för vilka besiktningsmannen anser entreprenören ansvarig
1 Stående vatten på gata norr om entré
2 Gjutjärnslock för nedstigningsbrunn norr om entré hög i ena kanten
3 Gräs dåligt etablerat i sydost
4 Uppbindning av gjuteväv för träd är trasiga på många ställen”
Är kanske dessa fel överkomliga? Å andra sidan är ju arenan ny – ska det vara några fel överhuvudtaget?
Det framgår av det här besiktningsprotokollet att ”slitaget” redan har börjat…
”Bristfälligheter och anmärkningar för vilka besiktningsmannen inte anser entreprenören ansvarig
1 Många belysningsstolpar är påkörda
2 Skador i L-stöd vid snöförråd
3 Många trädstöd är avbrutna
4 Betongkantstöd är sönderkörda på många ställen
5 Natursten vid entré är i olag på några ställen
6 Vägräcke på P-yta i söder vid gångtunnel är skadat
7 Skrapgaller vid 3:dje entrédörren från söder är skadat”
En ”sättning i beläggning utmed norra långsidans pålgrupper” ska enligt protokollet besiktigas senare.
Det tredje besiktningsprotokollet, som omfattar ”hela entreprenaden”, gör mig mycket fundersam. Protokollet består av 18 sidor med påpekanden och fel! Det finns 135 punkter med anmärkningar! Några typer av fel återkommer flera gånger. ”Vertikala rynkor i väv och målning på väggskivskarvar” t ex finns på 26 ställen.
Här återger jag några av de 135 punkterna. Hur allvarliga felen är kan jag inte uttala mig om.
”Mellanväggar har skador i överkant ovan undertak på vissa ställen på grund av nedböjning av yttertak. Utredning pågår av beställaren.
För breda springor i tvärskarvar parkettgolv.
Springor i parkettskarv vid pelare vid yttervägg.
Släpp i infästning golvsockel.
För breda springor tvärskarvar parkettgolv.
Mjukfog kring kakel är ej klart.
Synliga hörnjärn på ytterhörn genom väv.
Synliga hörnjärn höger och vänster om utrymningsdörr spricka.
Springa mellan betongvägg och parockelement i yttervägg är ej avtäckt på ovansidan med plåt.
Bom i en platta och spricka i en urskuren platta vid stålpelare.
Bom i golvplattor och släpp i golvfogar vid golvplattor vid stålpelare.
Räcke vid liten trappa i nordöstra hörnet har släppt i infästningar med spruckna klinkerplattor som följd gäller även räcke mot läktare på liten trappa.
Draghandtag i gångdörr i pardörr åt 2009 lösa i infästning draghandtag behöver fastsättas på ett varaktigt sätt.
Hål för skjutregel i botten på pardörr saknas.
wc-dörr tar i karm.
Gångdörr släpar i tröskelplåt.
Oljeläckage från dörrstängare i norra dörren till isbana.
Spricka i väggvinkel.
Springa mellan högra sockelplatta och högra dörrfodret till pendeldörr vid vägg höger om hiss är ej mjukfogat.
För djupt urdragen golvfog vid passad golvplatta.
Spricka i murad i lecavägg i fog mellan 1:a och 2:a skift ovan golv.
Spricka i liggfogar lecablock.
Spricka i vägg vid balk ovan dörr.
Spricka i väggvinkel vänster om dörr och vid bärande balk.
Grov spricka i väggvinkel.
Översmyg av plåt på insida entrédörr saknas.
El-slutbleck i pardörr är utskimsat och automatisk skjutregel i botten på pardörr är borta och slutbleck är krokigt, funktion ej ok samt dörrblad glappar i varandra.
Släpp i påspacklingar på betonggolv vid ismaskinsutfarter och öppning till isbana.
Hål i väggplatta takvinkel höger om högra duschen.
Väggar och golv är ej helt klart med fogning.
Isoleringsskivor är ej återställda vid ventilationskanal.
Springa i vägg kring 2 ytterväggsgaller samt överbleck saknas.
Plåtomfattning saknas kring galler mellan dörrar till ställverk.”
Puh.
Det kanske inte är så allvarliga fel, låt oss hoppas det, men visst låter det som om någon har slarvat…?
De är nya anmärkningarna, bristerna, felen, ska ju dessutom summeras med de som har hittats tidigare. I protokollet vid efterbesiktningen stod det:
”Primärstommen av bågformade stålfackverk bryter igenom klimatskärmen (väggelement och glaspartier). Detta medför stora köldbryggor som kan medföra kondens på stålkonstruktionerna. Takbågens utformning gör att kondensvatten kan följa takbågen mot ytterväggen och där orsaka fuktskador.”
Och det 10%-iga dimensioneringsfelet på taket är fortfarande kvar. De tidigare reparationerna efter takraset godkändes ju inte. Taket skulle ha reparerats i somras. Så blev det inte.
I efterbesiktningsprotokollet stod det också:
”Skarvar i väggelement mellan pelare och takstol saknar täckning och är bristfälligt drevade. Kravet på diffusions- och lufttäthet uppfylls inte.”
””Ingen möjlighet till underhåll av rostskydd mellan plåtar.”
Och är ombyggnaden av väggar ”så de klarar verklig rörelse i yttertakskonstruktionen” åtgärdat?
Trots att jag sitter i Barn- och Ungdomsnämnden har jag ingen aning om alla gamla brister och fel har reparerats. Och om det har skett, så har jag ingen aning om vem som har betalat.
Och frågar jag på nästa sammanträde, lär jag väl få svaret av ordförande att det är en förvaltningsfråga… Utom sedan när revisorerna får tag i det, då vet man aldrig vad som kan hända… Jo, det vet man förresten…
Hur skulle vänersborgarna kunna lägga arenan bakom sig? Den är ju inte färdigbyggd än. Och det fortsätter dessutom att rinna in pengar för saker som ”glömdes” vid bygget, t ex skydd på bandyplanens kortsidor, mörkläggning av konferenslokaler, skyddsräcken till ståplatsläktaren, informationsskyltar, portar som behöver öppnas automatiskt osv… Hur länge ska det fortsätta att gå in nya pengar i arenan? När blir den färdigbyggd? 
Och hur säker är den?
IFK Vänersborg vill att bandy-VM ska arrangeras i Vänersborg. Vågar kommunen det? Vet vi att arenan kommer att hålla?
Gunnar Lidell (M) skrev vid ett tillfälle på Facebook:
”Sanningen kommer dock allt närmare……….!”
Sanningen tycks inte komma närmare. Han som vet, han flyttar nu… Han ska bygga en carport och ett utehus i Åstorp.
Vänersborgarna kan, och måste, skatta arvet från S Anders högt. Arenan kommer att kosta upp mot 30 miljoner kronor per år. Detta kan nog vara lika känslofyllt för vänersborgarna som avskedet av S Anders Larsson. Kanske kan en Vänersborgs rondeller döpas till hans minne…? Arenaskandellen…?
Arvet från S Anders vilar tungt över vänersborgarna.
.
PS. Jag har redan tidigare skrivit om S Anders Larsson och hans avsked från kommunen (”S Anders Larsson säger upp sig!”).
Senaste kommentarer