Arkiv
Kommunfullmäktige 23 nov
Idag hade Vänersborgs kommunfullmäktige sammanträde. Det var nog ett av de lugnaste mötena hittills – och också ett av de kortaste. Vänsterpartiet hade t ex inte ett enda yrkande, inte en enda reservation – och vi röstade på kommunstyrelsens förslag hela tiden. Inte ens Lutz Rininsland (V) var uppe i talarstolen.. Och det betyder, att då var det lugnt…
Det blev en diskussion om kommunens borgensåtagande till nätaktiebolaget Biogas Brålanda. Det rådde splittring i de moderata leden…
Niklas Claesson (M) var mot borgensåtagandet. Han menade att visst är det ett jättespännande projekt, med gas från gödselstackar etc. Han förstod dock inte hur kommunen har kunnat välja en lösning där produktionen ligger i ett bolag, som ägs av Trollhättan Energi, och rören i ett annat, dvs nätbolaget Biogas. Och eftersom produktionsbolaget ska betala ledningarna på 33 år, så innebär borgensåtagandet en alltför hög risknivå för Vänersborgs kommun och dess skattebetalare. Det är osäkert om pengarna betalas tillbaka, menade Claesson.
Han fick inte stå oemotsagd. Bo Carlsson (C) tyckte att eftersom kommunen har tagit steg 1, så måste kommunen ta steg 2. Han menade också att gas är ett miljövänligt alternativ. Och bra för kommunens omland.
Dan Nyberg (S), som för övrigt gjorde sitt sista framträdande i och med dagens fullmäktige (”Dan Nyberg hoppar av politiken”), gick också upp i talarstolen:
”Jag är oroligt över Niklas kamerala kylighet, det är bättre med politisk värme.”
Ett tag trodde jag att Nyberg pratade om arenan… Hade han lösningen på arenans temperaturproblem?
Nä, Nyberg menade att visst är borgensåtagande en risk, men att det är en helt rimlig risk. Och att gasprojektet är bra för våra medborgare. Man måste tro på framtiden, även för landsbygden i vår kommun.
Kommunfullmäktige beslutade att säga ja till borgensåtagandet på 7,3 miljoner. Det röstade jag för också.
Annalena Levin (C) hade lagt en motion om att utreda förutsättningarna för att minska klimatpåverkan från kommunalt finansierad kostverksamhet. Levin vill införa en vegetarisk dag i veckan för att minska köttkonsumtionen.
De förvaltningar som behandlat motionen säger nej till detta och menar att en alternativvegetarisk rätt skulle kunna serveras. Men inte att detta skulle vara den enda rätten. Och det tycker jag är ok.
Jag satt tyst under sammanträdet, men egentligen anser jag att det är att ställa allt på huvudet om man påstår att det är konsumtionen som leder till klimatpåverkan. Jag anser att det är en sammanblandning av orsak och verkan. Det är produktionsmetoderna som hotar klimatet. Och dom bestämmer inte konsumenterna, det gör producenterna! Det gör den multinationella livsmedelsindustrin utifrån ett enda intresse – att tjäna så mycket pengar som möjligt. Visst är det mer miljövänligt att äta en ko som har gått och betat på ängarna utanför Frändefors än att äta en vegetarisk måltid med frukt och grönsaker från Holland, Israel, Mexico, Kanarieöarna eller Nya Zeeland.
För övrigt anser jag att det egentligen borde vara själva kosten som ska diskuteras. Barn och ungdomar äter fel. Fetman ökar, ungdomar får åldersdiabetes etc. Våra barn och ungdomar och gamla borde äta mindre socker, vitt mjöl och andra kolhydrater!
Men det var inte läge att ta upp det denna gång. (Eller var det det?)
Lidell var förresten lite rolig, han är faktiskt det ibland, och sa med tanke på den tidigare diskussionen om biogas att:
”En köttfri dag i veckan kan leda till problem med gasproduktionen.”
Lidell sa också att han helst skulle vilja äta kött 8 dagar i veckan…
Cecilia Skenhall från Sverigedemokraterna tyckte att vi skulle äta mer svenskt kött. Då var Lennart Niklasson (S) tvungen att replikera:
”Varför just svenskt kött? Utländskt kött är också bra.”
Niklasson ville nog få det till att det var främlingsfientligt att äta svenskt kött… Han hamnade nog lite fel där den gode Niklasson…
Det blev också diskussion om gratis trygghetslarm för de äldre. Ett trygghetslarm kostar 200 kr i månaden. Fria trygghetslarm för de äldre skulle innebära en kostnad för kommunen med 1,5 miljon per år.
Det blev inget gratis trygghetslarm. De äldre som inte har råd med detta kan få bidrag på annat håll om de behöver. Det lovade Niklasson från talarstolen. Och så är det.
Det lämnades till sist in en hel rad motioner. Vänsterpartiet stod bakom fyra av dem: Insatser för ungdomar som vill komma ut på arbetsmarknaden, Förändringar i kommunfullmäktiges arbetsordning, God barnomsorg på obekväm arbetstid och Aktivt sommarlov för alla barn och ungdomar.
Välfärdspartiet lämnade in två motioner, om medborgardialog och medborgarförslag, och Miljöpartiet också två, om att bilda ett kommunalt skogsreservat och om kretsloppspark.
Lars G Blomgren (FP) och Christina Rosell (F) lämnade in en motion som handlade om att namnge rondeller…
Det är onekligen olika tyngd på motionerna…
Sammanträdet avslutades med att Dan Nyberg avtackades. Kommunfullmäktige blir en profil fattigare. Kanske kan Dan bli ihågkommen med en rondell… Som ordförande i fullmäktige var han ju lite av en kung i församlingen – Tsardellen kanske… (Usch va’ dåligt…)
.
PS. En dålig till…? Rondellen vid arenan skulle kunna heta Fontanellen….
Skollagen – och Vänersborg
Förra torsdagen var jag tillsammans med skolpolitiker, tjänstemän från BUN och gymnasiet, rektorer och andra inbjudna på en heldagsföreläsning om den nya Skollagen.
Föreläsare var Lars Werner. Lars Werner är jurist och domare i Svea hovrätt. Dessutom har han verkat som ämnesråd i regeringskansliet, på utbildningsdepartementet. Där var han sekreterare i Skollagskommittén. En mycket kunnig och erfaren man med andra ord.
Det var en fantastiskt bra föreläsning. Han gick igenom den nya Skollagen, en lag som omfattar 765 paragrafer och 140 sidor lagtext.
Det gjorde han på ett mycket engagerande sätt.
Grundskolan, liksom gymnasieskolan, har genomgått en lång rad förändringar under de senaste åren. Vår utbildningsminister Jan Björklund (FP) har varit flitig. Så flitig att hans partikamrater knappt har hunnit med. I varje fall inte i Vänersborg…
Det är inte bara en ny skollag som införts. Det är en också ny skolförordning, en ny läroplan, en ny betygsskala, en reviderad läroplan för förskolan, lärarlegitimation, nya behörighetskrav till gymnasiet osv.
Jag tänker inte ta upp allt det som Lars Werner sa – bara de saker som Barn- och Ungdomsnämnden i Vänersborg borde tänka på. Och kanske förändra.
På det senaste BUN-sammanträdet ställde jag en fråga om de ”dolda” avgifter som Fridaskolan tar ut på sina ”utedagar”, som skolan har ungefär varannan vecka (efter vad föräldrar har sagt till mig). Föräldrarna ska nämligen på dessa dagar skicka med barnen en 
matsäck. Och matsäck är en kostnad för föräldrarna.
Jag fick svaret från ordförande att det inte var en fråga för BUN.
Detta svar var bara till hälften rätt. BUN har ingen rätt att lägga sig i Fridaskolans låg- och mellanstadium. Så långt är det rätt.
Men kommunen, dvs BUN, är tillsynsmyndighet över fristående förskolor. Fridaskolans förskola är alltså en fråga för BUN.
BUN måste med andra ord kontrollera vilka förhållanden som råder på förskolan. Det är kommunens skyldighet att se till att Skollagen följs. Och Skollagen är glasklar, avgifter får bara användas som enstaka inslag (1-2 gånger) och till obetydlig kostnad.
Om Fridaskolan gör fel så måste kommunen påtala det. (Kommunen har till och med sanktionsmöjligheter!) Det är viktigt att friskolor och kommunala förskolor arbetar och verkar under samma förutsättningar. En friskola ska inte kunna bryta mot lagen för att därigenom spara pengar, som man kan använda till annat, t ex inköp av datorer.
Werner tog också upp Skollagens 2 kap 9§:
”Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor.”
”…en rektor.”
Varje enhet kan bara ha en chef! Jag har faktiskt läst detta själv en gång i tiden och faktiskt påpekat det i en blogg (”Den nya rektorsorganisationen”). Jag har dock inte lyft frågan i nämnden. Man vill ju inte alltid vara motvalls…
Den omorganisation som förvaltningschefen på Barn och Ungdom nyligen har genomfört tycks alltså inte vara förenlig med Skollagen. Den nya organisationen innebär nämligen att det finns tre (3) rektorer på Centrala skolenheten. Och den centrala skolenheten är en enhet. Därför ska den Centrala skolenheten enligt Skollagen ha endast – en rektor.
Rektorsorganisationen måste alltså göras om. Igen.
Men herregud. Det var bara två ”fel” av 765 paragrafer. Och sådant kan väl hända? Visst, det fanns i och för sig några detaljer till, typ att ledighet för elev är ett rent rektorsbeslut (oavsett längd). Längre ledighet ska alltså inte beslutas av någon högre upp i hierarkin. Som nu. Men visst, det mesta är trots allt rätt.
Den stora frågan när det gäller förskola och grundskola handlar dock om något annat. Och den kom Lars Werner in på när han fick en fråga från publiken. Frågan handlade om stöd och särskilda stödåtgärder till elever. Och ekonomin…
”Eleven har rätt att få relevant stöd … Eleven har rätt att få det den behöver – och det avgör rektor! Elev har rätt att få stödet även om det krockar med skolans budget!”
Sa Lars Werner. Och luften vibrerade för en stund.
Hur gör rektor om lag och ekonomi krockar?
Enligt Lars Werner måste rektor först försöka att omdisponera sin budgetram. Samtidigt var han väldigt tydlig med att påpeka, att han ansåg att rektorerna måste få de nödvändiga redskapen, resurserna, för att kunna utföra sitt uppdrag. Om rektorn anser att resurserna inte räcker till, så har rektor skyldighet att vända sig till nämnden. Enligt Werner. Nämnden har ju det övergripande ansvaret.
Skyldighet är ett tungt ord.
Och det verkade nästan som att det var med adress till alla betongpolitiker i Vänersborg, som år efter år har skurit ner resurserna till alla förskolor och skolor, som han sa:
”Ytterst är detta inte en ekonomisk fråga, utan en fråga om människosyn – mänskligt lidande.”
Vi får se om några rektorer vänder sig till nämnden…
Lars Werner var så bra, så det talades direkt om att han borde föreläsa för alla lärare. Och det håller jag fullständigt med om.
Affären med stadsvapnet – politiker eller tjänstemän?
Vänersborgs stadsvapen är fint. Det har dessutom anor från 1600-talet. Från drottning Kristinas tid! Och stadsvapnet ska se ut som det gör i fortsättningen också. Det har, som alla vet vid det här laget, Gunnar Lidell (M) i samråd med sina kommunalrådskollegor bestämt. De har på något sätt känt av stämningen på stan och kommit fram till att inte ändra i logotypen, där stadsvapnet ingår. Det har jag skrivit om tidigare. (”Det gamla stadsvapnet ska vara kvar!”)
På kommunens hemsida säger det handlingskraftiga kommunalrådet Gunnar Lidell:
”När vi har ett vapen som så många gillar och känner stolthet över känns det onödigt att lägga ner tid och kraft på att byta ut det.”
Fast visst har det redan lagts ner tid och kraft på stadsvapnet. Och pengar.
Och på tal om stolthet. Tydligen känner inte politiker och tjänstemän stolthet. Varför skulle de annars ha gått ut i en omröstning, där inte ens det gamla, traditionella stadsvapnet fanns med som alternativ?
Så här i efterhand kan man väl undra hur processen har gått till. Hur kunde förslagen tas fram, utan att t ex ha klart för sig vad reglerna kring heraldik säger, hur kunde en omröstning startas, varför togs bara i det närmaste identiska alternativ fram osv?
Politiker eller tjänstemän?
Gunnar Lidell har sagt att det inte fanns några politiska initiativ eller beslut för att ändra vapenloggan eller att en omröstning skulle hållas. Och det har han nog rätt i. Vad jag ser i protokollen så finns det inga sådana politiska beslut. Men… Hur har det då gått till?
Politiker eller tjänstemän?
I kommundirektör Ove Thörnkvists blogg i Vänersborgaren den 9 sept, som enligt uppgift kostar runt 2.000 kr per vecka (vilket nog är väldigt billigt), skriver han:
”Därför har vi under en tid arbetat med att ta fram ett förslag till ny grafisk profil. I den ingår bland annat hur en ny logotyp skulle kunna se ut. Jag tycker att resultatet har blivit bra och jag är nyfiken på hur du reagerar. Tyck gärna till. Förslagen finns på kommunens hemsida och i den här tidningen.”
Har förvaltningsorganisationen med Ove Thörnkvist i ledningen arbetat helt på eget initiativ? Det tycks så, men samtidigt har jag svårt att tro det. Jag har svårt att tro att inte den politiska ledningen har varit informerad och gett sitt, i varje fall tysta, godkännande.
Politiker eller tjänstemän?
Marika Isetorp (MP) skrev på sin blogg den 9 november om ett möte i kommunstyrelsen:
”På det senaste kommunstyrelsemötet fick vi reda på att man ville förändra Vänersborgs stadsvapen. … Anledningen till bytet förklarades vara att stärka varumärket och tränga igenom mediebruset.”
Politikerna visste om vad som var på gång. En vecka senare skriver Isetorp på sin blogg (17 nov):
”Gunnar Lidell fick däremot med några meningar i TV (Västnytt 17/11-2011). Jag har uppfattat det så här: ‘Jag förutsätter ju att våra tjänstemän, när man la ut den här web-enkäten, efter att ha kollat att det var okej med oss. Och vi har inte sagt: Ja, det ska ni göra, utan: Ja, det är okej, testa på det.'”
Precis som Isetorp gör i sin blogg, så undrar jag vad Gunnar Lidell egentligen säger – är det politikerna eller tjänstemännen som har drivit frågan?
Eller driver bara frågan, som båten på stadsvapnet? Eller driver någon med oss?
Politiker eller tjänstemän?
Jag tycker att det är viktigt att det är politikerna som bestämmer i Vänersborg.
Är det politikerna som bestämmer i Vänersborg?
Eller har Gunnar Lidell lämnat tjänstemännen i sticket?
.
PS. Sedan undrar jag fortfarande om inte MID Marketing måste få underkänt och betala tillbaka pengarna. Det ingår väl i deras arbete att ta reda på vilka regler som gäller innan man gör klart jobbet?
PFU och lärares arbetstid
PFU har haft sammanträde. PFU står för Personal- och förhandlingsutskottet. Det är ett viktigt utskott.
PFU består av fyra betongpolitiker, två moderater och två sossar, samt Marika Isetorp (MP). Ordförande är Anders Forsström (M) och vice ordförande är Bengt Larson (S).
PFU har många viktiga uppgifter. För att ta några:
- handhar löne-, pensions- och övriga anställningsvillkor för kommunens anställda
- ansvarar för frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess anställda.
- har rätt att med bindande verkan för kommunen teckna kollektivavtal.
- handhar tvisteförhandlingar, skadeståndsförhandlingar samt övriga förhandlingar å kommunens vägnar.
- beslutar om stridsåtgärder.
(Vill du veta mer, allt, om PFU så klicka här!)
PFU har bestämt att all skolpersonal, inkl lärare, ska börja tidsstämpla. Dock är själva beslutet höljt i dunkel, precis som utskottets möten i övrigt. (Läs här: ”Stämpelklockan” och ”Senaste nytt om stämpelklockan”.)
Stämpelklockan diskuterades återigen på det näst senaste mötet (26 okt). På §85, ”PA-lönesystem”, står det i protokollet:
”Förhandlingschefen noterar att sannolikheten att lokala avtal träffas, vad gäller lärare reglerade via bilaga M är obefintlig.”
Lärarfacken har sagt tvärnej till stämpelklockan. De ser av någon anledning inte alls det positiva med att börja stämpla – det som betongpolitikerna i PFU ser. Lärarna förstår t ex inte varför stämpelklockan gör avdrag om man stämplar en timme tidigare medan den inte registrerar övertid om man stämplar en timme senare… PFU bryr sig dock inte om lärarfackens synpunkter. Medborgardialog och medborgarinflytande – de nya honnörsorden i det nya styret – gäller inte kommunens egen personal. I varje fall inte om personalen tycker annorlunda än betongpolitikerna.
Om ni undrar: Bilaga M innehåller bestämmelserna om lärarnas arbetstid. Bilaga M ingår i det avtal som slutits mellan arbetsgivaren och facken.
PFU tog också upp:
”…olika företeelser som upptäcks vid införande av självservice.”
”Självservice” är stämpelklockan… (Intressant uttryck va?) Det framgår inte av protokollet vilka dessa ”olika företeelser” är. Jag trodde inte att det fanns några sådana ”olika företeelser”, jag trodde att PFU hade hela bilden av stämpelklockan klar för sig när det beslutade… Tydligen hade inte PFU det.
Dessutom gavs ett uppdrag till två av chefstjänstemännen:
”Personal- och förhandlingsutskottet uppdrar åt förhandlingschefen och Kent Javette att genomföra en dialog med rektorerna för att undersöka hur förtroendetid enligt bilaga M hanteras. Personal- och förhandlingsutskottet önskar en första återrapportering vid sammanträdet i december.”
Det här tycker jag är ytterst intressant. Det verkar som om PFU inte känner till arbetstiderna för lärare enligt bilaga M. Hur ska annars det här uppdraget tolkas? Men hur kan då PFU ha kunnat införa, och försvara, stämpelklockan som handlar om ”lärare reglerade via bilaga M” (se citatet ovan) om PFU inte vet vad bilaga M innebär?
Överhuvudtaget är det svårt att förstå vad tjänstemännens uppdrag går ut på. Parterna, dvs Sveriges kommuner och landsting (SKL) och lärarfacken, har kommit överens om lärarnas arbetstid. I denna tid finns det något som kallas förtroendearbetstid.
Förtroendearbetstid är
”sådan arbetstid över vilken arbetstagaren har förtroende att själv disponera.”
Det heter alltså förtroendearbetstid därför att lärarna själva har förtroende att bestämma över denna tid. Lärarna får ensamma avgöra vad som behöver göras under förtroendearbetstiden. Den är i första hand avsedd för för- och efterarbete av lektioner, t ex rättning av prov, men i tiden kan även inrymmas spontana elev- och föräldrakontakter och tid för egen utveckling.
Det är faktiskt så att arbetsgivaren inte har någonting med förtroendearbetstiden att göra! Arbetsgivarens traditionella rätt att ”leda och fördela arbetet” gäller inte under förtroendearbetstiden – arbetsgivaren kan inte ens kräva att den enskilde läraren redovisar hur tiden används! Arbetsgivaren kan bara förvänta sig att tiden faktiskt används på bästa sätt för verksamhetens måluppfyllelse.
Och igen, den här avtalskonstruktionen är SKL och lärarfacken överens om!
Har man den minsta kunskap om avtalet så ter sig PFU:s uppdrag till tjänstemännen att ”undersöka hur förtroendetid enligt bilaga M hanteras” tämligen okunnigt. Förtroendetiden kan inte ”hanteras” av arbetsgivaren…
Och den här okunnigheten tillskriver jag nog PFU:s betongpolitiker tills motsatsen bevisas… (Ja, det skulle vara om man hade fallenhet för ”konspirationsteorier” då…)
Med denna okunnighet från PFU:s sida så får man också ett annat perspektiv på den tvist som kommunen som arbetsgivare just nu har med Lärarförbundet angående två fritidspedagoger – och som beskrivs i dagens ttela:
”Vänersborgs kommun bröt mot kollektivavtalet och lagen om anställningsskydd vid uppsägningen av två fritidspedagoger. Det anser Lärarförbundet.”
Tvisten ska behandlas i Arbetsdomstolen kommande vecka.
I kommunens avtal för ”Förnyelse, Arbetsmiljö & Samverkan” står det:
”Parterna i Lokalt samverkansavtal för Vänersborgs kommun är överens om:
att inflytande, delaktighet och utveckling är en rättighet för alla medarbetare
att utveckla förtroendefulla och smidiga partsrelationer med respekt för arbetsgivarens och de fackliga organisationernas olika roller och arbetsförutsättningar
att skapa ett positivt arbetsklimat och en god hälsa.”
Kommunen har genomfört personalenkäter. Efter den sista enkäten skrev kommunen på sin hemsida:
”Däremot trivs personal sämre med kommunen som arbetsgivare.”
Är det något att undra över?
Det gamla stadsvapnet ska vara kvar!
För två veckor sedan skrev jag en blogg om Vänersborgs nya stadsvapen – ”Krona eller klave – ett demokratiskt genombrott i Vänersborg?”. Vänersborgarna skulle få förtroendet att rösta om detta – om kommunens nya ”varumärke”. Fast bara på låtsas, omröstningen skulle vara rådgivande.
Idag meddelar Gunnar Lidell (M), enligt P4 Väst, att man har känt av stämningen på stan. Det räckte tydligen med några insändare och debattartiklar, några mail, lite samtal på stan – och vem vet, kanske en och annan blogg, för att omröstningen skulle vara avgjord.
Det bidde ingenting! Det bidde inte ens en tumme! 
Det gamla stadsvapnet ska vara kvar!
Det var ett bra beslut Gunnar Lidell. Tycker i varje fall jag. I sakfrågan.
Men visst är det intressant att fundera på vad medborgardialog och medborgarinflytande i Vänersborg kommer att innebära under det nya styret. Tidigare fanns det ju överhuvudtaget ingen demokrati – nu räcker det med att Gunnar Lidell (M) med fler ”känner av stämningen”… (Jag kan inte låta bli att göra reflektionen, tänk om betongpolitikerna hade ”känt av stämningen” på samma sätt när arenan skulle byggas… Då hade vi sparat 286 miljoner.)
Men vem ska bestämma vilken ”stämning” som råder i Vänersborg? Gunnar Lidell? Och hur känns den av? Samtal på stan?
Mid Marketing fakturerade 75.400 kr för utarbetandet av det nya stadsvapnet – och då räknas inte den arbetstid som kommunens egna tjänstemän har lagt ner. 75.400 kr – pengar som tillsammans med de nya förslagen slängs i sjön. Hur kan sådant ske? Vem bär ansvaret? Och hur kan Mid Marketing lämna förslag på ett nytt stadsvapen som inte följer de regler som finns?
Statsheraldiker Henrik Klackenberg på Riksarkivet har nämligen skrivit ett mail till kommunen där han påpekar att:
”Annorlunda förhåller det sig med den gula bård som tillfogats vapenskölden i de två 
förslagen. Denna bård förekommer inte i den registrerade blasoneringen (vapenbeskrivningen; min anm) och innebär därför en förändring av vapnet, som om det ska genomföras kräver ett yttrande från Heraldiska nämnden innan det registreras av PRV.”
(Läs mer på www.riksarkivet.se/heraldik.)
Är det läge att Mid Marketing betalar tillbaka pengarna?
Förslaget till ett nytt stadsvapen är bara en liten del av Mid Marketings uppgifter. Mid Marketing har till uppgift att fräscha upp kommunens grafiska profil och ge Vänersborg ett nytt formspråk som:
”… ska kunna användas på många olika plan och ge hög igenkänningsfaktor. Våra annonser ska sticka ut i mängden, loggan kanske behöver putsas på och roll uper ska ge positiva signaler på mässor. För att nämna något. Vi vill också att ni tar fram ett regelverk kring särprofilering. … I ert uppdrag ingår även att ta fram en design, baserat på vårt nya formspråk, till den förnyade hemsidan.”
Att ta fram de nya förslagen till stadsvapen kostade 75.400 kr. Vad kommer resten att kosta?
När upphandlingen gjordes om att ”fräscha upp kommunens grafiska profil” så skrev kommunen:
”Dessutom är självbilden tilltufsad efter ett antal så kallade affärer.”
Jag vet inte om hanteringen av stadsvapnet har ändrat självbilden på ett positivt sätt. Fast… 
På kommunens Facebook-sida läser jag:
”Tack alla som har engagerat sig och visat stolthet!”
Men Gunnar Lidell:
Hur går det med tröjorna som skulle lottas ut till de som röstade?
Några rader om profilklasser
Det var alltså BUN-möte i måndags. Jag har tidigare redogjort för några frågor som jag ställde och vilka svar jag fick. (Klicka här!)
Det var en hel del information på sammanträdet, bland annat fick vi information om kommunens profilklasser. Det var ju en del turbulens i samband med urvalet till dessa förra året. En förälder överklagade urvalsprocessen och frågan ligger fortfarande hos Skolinspektionen. Nu är det snart dags för eleverna i åk 6 att välja till åk 7.
Profilklasserna finns på Tärnan, som har profilklasser i idrott, och på Vänerparken. På Vänerparken finns det profilklasser i musik, bild och dans.
Nämnden fick reda på att könsfördelningen i profilklasserna är mycket sned. I idrottsklasserna är det 64% pojkar medan det på Vänerparken är tvärtom. Här dominerar flickorna, hela 66% av eleverna är flickor. Det finns dessutom väldigt få elever med invandrarbakgrund på Vänerparken, färre än 10 elever. Profilklasserna är också dyrare än ”vanliga” klasser. Det är t ex vanligt med halvklass i profilämnena. Det betyder att pengar får tas från de andra eleverna. I åk 7 sätter rektor och lärare samman de nya klasserna. Detta för att klasserna ska bli så pedagogiskt ”bra” som möjligt. Vid val till profilklass kan man inte göra detta. Det är ju elevens val som avgör klassammansättningen.
Vi fick dessutom i ett senare skede höra från Joakim Sjöling (S) att elever på ett möte med Ungdomsrådet hade framfört, att många elever valde profilklass därför att de ville gå på Vänerparken snarare än att de var intresserade av profilämnet.
Tankarna inför nästa läsår är annars att låta musikklasserna på Vänerparken och idrottsklasserna på Tärnan fortsätta precis som förut. Bildprofilen ändras såtillvida att bildämnet får mindre tid än tidigare.
När det gäller dansprofilen är däremot planerna annorlunda. Planerna är att inte fortsätta med den. Det anses att det inte finns något stöd för dansprofil i den nya läroplanen. (De som har valt dansprofil ska dock få fortsätta att ha det i åk 8 och 9.)
Informationen om profilklasserna i Vänersborg borde få politikerna att fundera. Det vi ser är ju en segregering bland eleverna. Är det så här vi vill ha det?
Det tycks mig som om flera politiker inte ser, eller vill se, problemet. De framhåller i stället att det är bra att elever har möjlighet att välja. Och visst, för de elever som väljer en profilklass är det naturligtvis bra, i varje fall för de som får önskat val. Men inte kan väl vi politiker blunda för den ökade segregeringen…?
Jag tycker att nämnden måste tänka om i frågan. En idé skulle kanske vara att ”byta” profiler mellan skolorna. Varför inte låta Torpaskolan ta hand om profilklasserna i musik, Tärnan skulle kunna ha bildprofilerna och Vänerparken idrotten? Om vi nu ska ha profiler? (Jag har tidigare skrivit om profilklasserna på den här bloggen, ”Antagningen till profilklasser”, ”Profilering som leder till segregering!” och ”Urval till profilklasserna i Vänersborg”.) Tilläggas ska, och det är viktigt, att nämnden inte kan ta sådana här beslut. Enligt Skollagen är det endast rektor som kan göra det.
Det är ju också så att många elever väljer den fristående skolan Fridaskolan. Även detta val leder nog, kan man misstänka, till en viss ”uppdelning”.
På tal om Fridaskolan. 
Idag fick jag reda på, av en läsare till denna blogg, att Fridaskolan faktiskt har ”utedagar”, åtminstone varannan vecka, från förskolan till åk 4. Under dessa dagar får föräldrar skicka med mat till barnen. Jag vet inte riktigt hur det förhåller sig, det finns flera bud. Men en sak är klar, i en kommunal skola vore inte detta tillåtet. Det ska inte kosta att gå i skola. Skolverket är mycket tydlig på denna punkt! Om det är så på Fridaskolan, undrar jag hur mycket pengar Fridaskolan sparar på minskade skolmatskostnader…?
Svar på frågor till BUN:s sammanträde
Idag hade Barn- och Ungdomsnämnden sitt sammanträde. Det höll på i nästan 5 timmar. Det var inte särskilt många beslut, och de beslut som fattades var egentligen bara ”rutinbeslut”. (Inte ett enda yrkande! Inte en enda reservation!) Däremot var det väldigt mycket information, och väldigt mycket bra information. Jag ska återkomma till en del av denna information senare.
I fredags redovisade jag på den här bloggen, vilka frågor jag skulle ställa på dagens BUN-sammanträde. (”Frågor till BUN:s sammanträde 14 nov”.) Idag tänker jag redovisa svaren.
Frågorna hade lämnats in i förväg. Ordförande Lena Eckerbom Wendel (M), och till viss del förvaltningschef Kent Javette, svarade muntligt på dem. Efter sammanträdet fick jag reda på att ordförande Lena också hade lämnat skriftliga svar. Det visade sig att de svar jag fick muntligt var samma svar som fanns skriftligt. Jag ställde dock följdfrågor under sammanträdet.
Här redovisar jag frågorna och svaren:
Fråga 1. Utredningar kring Arena Vänersborg
a) Barn- och ungdomsnämnden har fattat ett beslut att utreda den framtida användningen av Arena Vänersborg.
Har denna utredning kommit igång och vilka utreder frågan?
Skriftligt svar: ”Utredningen pågick redan innan nämndsbeslutet. Hanteras av berörd förvaltningsenhet.”
Min kommentar: Det hade jag ingen aning om! Då förstår jag inte varför nämnden skulle fatta ett sådan beslut den 19 september överhuvudtaget. Jag förstår inte heller, varför inte Lena meddelade nämnden detta när beslutet togs. Jag fick ingen ytterligare information muntligt.
b) Nämnden ansåg ju också att kommunen bör tillsätta ytterligare två utredningar, dels om vad som gick fel vid bygget av arenan, och dels arenans framtida ägandestruktur.
Har dessa utredningar diskuterats i kommunstyrelsen och vad är kommunstyrelsens syn? Hur har frågan hanterats? När kommer dessa utredningar igång?
Skriftligt svar: ”BOU (=Barn- och Ungdomsnämnden; min anm) kan inte svara för KS (=kommunstyrelsen; min anm).”
Min kommentar: Var det ett svar? Lena Eckerbom sitter dessutom i kommunstyrelsen… Lena fick flera följdfrågor. Till slut fick jag svaret, med hjälp av Marika Isetorp (MP), som också sitter i KS, att frågan inte har behandlats. Med andra ord, dessa utredningar har KS inte fattat något beslut om. När utredningarna kommer igång står väl skrivet i stjärnorna – om de kommer igång… Inget tycks ha gjorts hittills i varje fall.
Fråga 2. Biljettsystemet på Arena Vänersborg
IFK Vänersborg och kommunen har ju olika åsikter om vem som ska betala det elektroniska biljettsystem som IFK har köpt in. IFK påstår ju att kommunen har lovat att betala IFK för detta inköp.
Vad händer? Har frågan fått en lösning och i så fall vilken? Är parterna överens?
Skriftligt svar: ”Detta är inte en politisk fråga — alla inköp hanteras av förvaltningen enligt gällande regelverk. Det blir en fråga för nämnden först då inköpet går utöver förvaltningens mandat.”
Min kommentar: ”Inte en politisk fråga”? Jo, jag tackar jag. Nämndens presidium har ju under hösten träffat Stig Bertilsson och ytterligare några representanter för IFK Vänersborg. Det vore väl konstigt om inte denna för IFK så viktiga fråga lyftes vid detta tillfälle. Dessutom ledde ju arenafrågan till att den förra nämnden inte fick ansvarsfrihet. Fullmäktige tyckte ju inte att BUN hade kontrollerat arenabygget tillräckligt. För mig är det därför självklart att nämnden måste kontrollera sådant här. Efter flera frågor fick jag till slut beskedet att ”kommunen behöver inget biljettsystem”, dvs BUN och IFK är inte överens. Med andra ord, BUN har inte betalat IFK. Inte än i varje fall.
Fråga 3. JO:s kritik
JO har än en gång kritiserat Vänersborgs kommun för brister i diarieföringen.
Vad gick JO:s kritik ut på?
Skriftligt svar: ”Se bilaga.”
Min kommentar: Vid sammanträdet sa Lena att JO kritiserade kommunen för att inte ha diariefört handlingar löpande, vilket kommunen borde ha gjort. Hon sa också att JO gav ett luddigt svar och att viss kritik från James Bucci (V), som var den som hade anmält kommunen, inte hade tagits upp. JO hade inte heller kunnat avgöra om vissa handlingar till konsulter var allmänna eller inte. Jag fick hela JO:s svar som bilaga. Jag har faktiskt inte läst igenom JO:s svar än.
Fråga 4. Boteredsvallen
I våras tog Barn- och ungdomsnämnden följande beslut:
”Barn och ungdomsnämnden beslutar
att ge förvaltningen i uppdrag att tillse att det upphandlas nya omklädningsrum 80 m2 vid Boteredsvallen på Blåsut.
att byggnationen ska delfinansieras med medel avsatta från samhällsbyggnadsnämnden och SISU.
att ge förvaltningen uppdrag att slutförhandla med samhällsbyggnadsförvaltningen om storlek på det bidrag som förvaltningen ska bidra med som kompensation för rivning/flytt av befintliga omklädningsrum.
att ge förvaltningen uppdrag att förhandla med Vänersborgs IF om vilka insatser föreningen kan bidra med för att sänka kostnaderna.
att avsätta upp till 440 000 kr ur förvaltningens beviljade investeringsutrymme 2011 för
att delfinansiera nya omklädningsrum vid Boteredsvallen.
att finansiering sker ur nämndens anslag till förfogande.”
I protokollet från det senaste presidiemötet står det:
”Omklädningsrum Botered dnr 2010/108, 2010/42
BUN beslutade 110321 §37 om upphandling av nya omklädningsrum vid Boteredsvallen på Blåsut. Verksamhetschef Kultur- Fritid Håkan Alfredsson och chef för Arena Fritid Peter Nilsson, informerade i ärendet.
Ordförande konstaterar att inga ytterligare medel finns att tillgå, samt noterar att byggnation/upphandlingar sker utifrån gällande regelverk.”
Kan nämnden få information om vad det är som händer eller inte händer? Blir det inga omklädningsrum på Botered? Varför, varför inte?
Skriftligt svar: ”Anbuden som kom in var högre än avsatta medel. Förvaltningen har i uppdrag att upphandla enligt BUN:s beslut.”
Min kommentar: Lena sa muntligt att det finns en budget och ett beslut, men att kommunen inte har fått in några anbud som stämmer överens med medlen. Anbuden har varit för höga helt enkelt. Förvaltningen ska fortsätta att jobba med frågan, och vad jag förstår så är det väl tänkt att det ska bli nya omklädningsrum. Förhoppningsvis. …om bättre anbud kommer in. Typ. Jag vet inte om jag är riktigt nöjd med svaret. Lena hänvisar hela tiden till att BUN har tagit ett beslut och nu ligger bollen hos förvaltningen…
Fråga 5. Frendevi
Frendevi i Frändefors är kommunens enda friidrottsanläggning. Anläggningen är i stort behov av upprustning. Jag kan ha missat någon information i detta ärende, men jag frågar ändå:
Hur ser planerna ut för Frendevi?
Skriftligt svar: ”Utredningsuppdrag — föreningsstöd ges förutsättningar. Investeringsmedel inom Arena Fritid i MRP (=Mål- och resursplan; min anm) är delegerad till förvaltningen.”
Min kommentar: Förvaltningen, förvaltningen, ständigt denna förvaltning… Till slut fick jag reda på att det finns en investeringsplan. Och Frendevi är inte prioriterad nästa år. Med andra ord, det blir ingen upprustning av Frendevi 2012. Kanske 2013?
Fråga 6. Fria bussresor
Häromveckan kom en dom från förvaltningsrätten:
”Förvaltningsrätten upphäver barn- och ungdomsnämndens beslut att inte erbjuda … skolskjuts i form av busskort.”
Förvaltningsrätten säger alltså att en elev som enligt kommunens indelning bor i Rånnums skolas upptagningsområde, och således ska gå där – men som istället har valt att gå på den fristående grundskolan Fridaskolan, ska få skolskjutsen betald.
Jag skulle vilja få information om vad detta kan få för konsekvenser för kommunen, framför allt ekonomiskt.
Skriftligt svar: ”Ett skolkort i Vbg har en genomsnittskostnad på 2 320 kr/lå. Beslutet är överklagat till Kammarrätten och i avvaktan på Kammarrättens dom ligger alla ärenden i detta ärende vilande. Brev har gått ut till alla sökande. Som bilaga finns överklagandet!”
Min kommentar: Det är bra att kommunen överklagar. Förvaltningsrättens dom måste prövas, eftersom domen kommer att få stora konsekvenser för hela Sverige.
Fråga 7. Fridaskolan och avgifter
Det sägs att Fridaskolan har så kallade ”utedagar” en gång i veckan. På dessa dagar ska barnen/eleverna ha med sig egen lunch. Egen lunch kostar pengar för föräldrarna.
”Enligt skollagen ska skolan i princip vara avgiftsfri, men bestämmelserna medger att det får förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.”
Stämmer det att föräldrarna på Fridaskolan får bekosta lunchen för sina barn en gång i veckan?
Om ja, hur rimmar det i så fall med att skolorna inte får ta ut avgifter? Eller gäller andra regler för ”friskolor”?
Skriftligt svar: ”Ingen fråga för BUN”
Min kommentar: OK, det kanske inte är en fråga för BUN. Som förälder är man nog tvungen att klaga till Skolverket/Skolinspektionen när det gäller Fridaskolan (som alltså är en ”friskola”)… Det sades inofficiellt att Fridaskolan inte har ”utedagar” en gång i veckan.
Fråga 8. Musikundervisningen på låg- och mellanstadiet
Av tradition har Musikskolan haft hand om musikundervisningen på låg- och mellanstadiet. Från och med detta läsår har grundskolan fått en ny läroplan. Nytt är bland annat att det finns ett centralt innehåll som måste tas upp och dessutom ska betyg sättas i åk 6 (from nästa läsår). För att sätta betyg krävs inom en ganska snar framtid att den betygssättande läraren har en lärarlegitimation.
Hur organiseras musikundervisningen på LM detta läsår och hur ser planerna ut för framtiden?
Skriftligt svar: ”Arbetet med implementering av ny skollag/läroplan pågår inom förvaltningen. Detaljfrågor hänvisas till berörd rektor.”
Min kommentar: Återigen, det är ingen politisk fråga… Inte nu heller. Muntligt sades det att samma regler gäller för musikämnet som för alla andra ämnen och att frågan finns med i implementeringen, och att regelverket gäller.
Under sammanträdet nämnde jag att den här frågan har varit uppe tidigare och att detta med att musikskolan ska sköta musikundervisningen på låg- och mellanstadiet var en av S Anders Larssons käpphästar. Svaret var – förvaltningsfråga, rektorsfråga… Efter mötet slog det mig att den dåvarande skolstyrelsen den 26 nov 1990 (!) faktiskt tog ett beslut om just detta! Jag har beskrivit det noggrannare i en tidigare blogg (”Dyr musikundervisning på låg- och mellanstadiet”). Så visst är musikundervisningen en politisk fråga. Till Lena Eckerbom Wendels försvar ska väl sägas att det var före hennes tid. (Dessutom har hon slutat att läsa mina bloggar… Å andra sidan kom jag ju inte heller ihåg min egen blogg…)
Fråga 9. Resursfördelningsmodellen
Från och med i höst gäller en ny fördelningsmodell för grundskolan. Jag skulle vilja få information hur den har slagit ut. Är den någon enhet som har fått mer pengar än tidigare, är det någon enhet som har fått mindre? Hur stora skillnader kan det i så fall vara frågan om?
Hur ser fördelningen ut för de olika enheterna jämfört med förra läsåret?
Skriftligt svar: ”Beslutades i BUN 11-04-18 — se bilaga.”
Min kommentar: Bilagan består av hela beslutsunderlaget, och i den finns utfallet. Om det har blivit som förmodat… Och det tog Lena för givet… Jag får väl ta kontakt med förvaltningen om jag vill veta mera… Antar jag.
Fråga 10. ”Extra” pengar till Barn- och ungdomsnämnden
Barn- och ungdomsnämnden har av kommunfullmäktige tilldelats extra pengar. I ttela 2011-11-03 så står det: ”Och exakt vilka skolor man ska satsa på blir en fråga för förvaltningen.”
Har inte alla skolor behov av större resurser? Vilka kriterier kommer att användas vid fördelningen?
Skriftligt svar: ”Enligt resursfördelningsmodell. Inkl.de fristående skolorna.”
Min kommentar: Ok. Jag får väl nöja mig med detta. Eller kanske återkomma när fördelningen är gjord. Resursfördelningsmodellen är inte helt solklar, snällt sagt, så det kan vara intressant att se hur pengarna fördelas.
Fråga 11. Likvärdighet mellan skolor
Den nybyggda Torpaskolan, liksom tidigare t ex Rånnum, har naturligtvis fått ny utrustning. Utrustningen är i de flesta fall ny och tilldelningen har varit riklig. Det är som det ska vara. Skolan ska ha läromedel och utrustning som gör att det går att undervisa enligt den nya läroplanen. Men den nya läroplanen gäller också alla andra skolor i kommunen. Att vissa skolor får investeringspengar utöver elevpeng innebär naturligtvis ett likvärdighetsproblem. Att skolor som inte är nybyggda inte får investeringsanslag för att hamna på samma utrustningsnivå, dvs den som krävs utifrån styrdokumenten, kan inte vara ok. Kommunen ska behandla alla skolor lika.
Hur tänker nämnden kring hur skolor som inte är nybyggda ska kompenseras för att nå samma standard så att skolorna blir likvärdiga för kommunens elever?
Skriftligt svar: ”Förvaltningen har i uppdrag att fördela medel så att alla elever får samma möjligheter.”
Min kommentar: Svaret var väl ingen överraskning. Det tycks finnas få frågor som nämndens ordförande tycker är politiska frågor… Vid mötet sa Lena att förvaltningen har i uppdrag att fördela pengarna rättvist. Förvaltningschef Kent Javette sa ungefär så här: ”Vi vet att vi är lite i obalans. Självklart strävar vi att få balans. Ska upprätta en plan. Den kommer så småningom. Tilldelning av datorer och digital utrustning prioriteras.”
Det är oerhört viktigt. Alla elever ska behandlas likvärdigt! Det ska inte spela någon roll i vilken skola de går. De ska ha samma förutsättningar.
Ordförande Eckerbom Wendel (M) hänvisar ofta till förvaltningen. ”Det är ingen politisk fråga, det är en förvaltningsfråga.” Typ. Min åsikt är att eftersom det är nämnden som fattar besluten och har ansvaret, då måste också nämnden genom frågor och annat kunna få information och kontrollera hur förvaltningen verkställer besluten. Löpande.
Om vi politiker i nämnden inte vet vad som händer, vem ska i så fall veta det?
Bakgrunden till mina frågor är också att det är frågor som jag har fått av vänersborgare – i min egenskap av nämndsledamot. De frågor jag kan inte kan svara på måste jag ju kunna föra vidare. Eller?
Kan inte kommuninvånarna kräva det?
Sjöling (S) vill att arenans kostnader göms och glöms
Det här inlägget har jag skickat till TTELA som svar på Joakim Sjölings (S) senaste debattartikel (”Politiken i Vänersborg är mer än arenan”). Såvida inte Sjöling svarar med något väldigt speciellt, så avslutar jag härmed diskussionen.
Joakim Sjöling (S) vill fortsätta att diskutera yttrandefriheten. Han tycks inte förstå att rätten att skriva och säga vad man vill är grundlagsskyddad. Yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen gäller, oavsett vad han och andra makthavare tycker. Jag, liksom Sjöling, får skriva här i TTELA och på min blogg vad jag vill. Det är demokrati!
Sjöling vill få vänersborgarna att glömma arenabygget. Han vill att vi ska glömma att kostnaderna ökade från 140 till 286 milj kr (för övrigt i underkant). Han vill få oss att glömma den inkompetens och de hemliga beslut som låg bakom. Några, sannolikt personer med samma partibok som Sjöling, tog mellan skål och vägg t ex ett beslut om att bygga en restaurang och ett entréplan på andra våningen. Och detta efter att kommunfullmäktige hade beslutat om arenan utifrån helt andra ritningar.
Sjöling anser att jag ”gräver ner mig” och att vi ska glömma och gå vidare. Jag vill ”gräva upp” problemet Arenan, och försöka lösa det, inte gömma det så att det inte syns – för det finns där ändå!
Problemet är att arenan kostar pengar – hela tiden. Detta går inte att nonchalera och likt strutsen stoppa huvudet i sanden, även om ordet ”arena” egentligen betyder ”en sandig plats”(!). 2010 kostade arenan 31 milj och nu i år ca 30 miljoner. Arenapengarna tas och kommer att tas från kommunens andra verksamheter – från barnen och ungdomarna, från de gamla och sjuka. 30 år framåt. Det blir 900 miljoner om inget görs. Nästan en miljard…
Dessutom är inte arenan färdigbyggd än. Gökungen vill ha mer pengar, taket har inte åtgärdats, problemet med kylan är inte löst, det läcker både här och där osv. Sjöling pratar om olika mässor i arenan. Han har glömt att det är så kallt att det inte kommer att ordnas några sådana i vinter!
Visst, arenan står där den står. Vi i Vänsterpartiet vill utreda arenans användning och ägandestruktur. Vi vill att kommunens kostnader för arenan ska minimeras. Det är inte acceptabelt att arenan ska sluka dessa pengar. Sjöling vill att alla ska låtsas som om arenan inte tar pengar från annat.
Som vänersborgare kan man inte glömma alla miljoner som går till arenan, istället för till alla de som behöver pengarna mycket bättre.
.
PS. Följande är inte med i debattartikeln till TTELA.
Landshövding Lars Bäckström sa i sitt tal när arenan invigdes:
”Arena. Det betyder egentligen en sandig plats, en plats fylld med sand – och vad är det? Jo, det är en lekplats, en sandlåda, där vi kan bygga drömmar och förverkliga vår längtan. Det är den sanna arenan.”
Frågor till BUN:s sammanträde 14 nov
På måndag är det sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden. Sedan det förra mötet har flera personer ställt ett flertal frågor till mig. På en del frågor har jag kunnat ge svar, på andra inte. Några av de frågor jag inte har kunnat svara på, tänker jag ställa i nämnden. (Och för all del, jag har funderat på några saker själv också.) Som folkvald politiker är det min plikt att lyssna på väljarna. Så är det något ni undrar över, skicka ett mail.
De här frågorna tänker jag ställa:
1. Utredningar kring Arena Vänersborg
a) Barn- och ungdomsnämnden har fattat ett beslut att utreda den framtida användningen av Arena Vänersborg.
Har denna utredning kommit igång och vilka utreder frågan?
b) Nämnden ansåg ju också att kommunen bör tillsätta ytterligare två utredningar, dels om vad som gick fel vid bygget av arenan, och dels arenans framtida ägandestruktur.
Har dessa utredningar diskuterats i kommunstyrelsen och vad är kommunstyrelsens syn? Hur har frågan hanterats? När kommer dessa utredningar igång?
2. Biljettsystemet på Arena Vänersborg
IFK Vänersborg och kommunen har ju olika åsikter om vem som ska betala det elektroniska biljettsystem som IFK har köpt in. IFK påstår ju att kommunen har lovat att betala IFK för detta inköp.
Vad händer? Har frågan fått en lösning och i så fall vilken? Är parterna överens?
3. JO:s kritik
JO har än en gång kritiserat Vänersborgs kommun för brister i diarieföringen.
Vad gick JO:s kritik ut på?
4. Boteredsvallen
I våras tog Barn- och ungdomsnämnden följande beslut:
”Barn och ungdomsnämnden beslutar
att ge förvaltningen i uppdrag att tillse att det upphandlas nya omklädningsrum 80 m2 vid Boteredsvallen på Blåsut.
att byggnationen ska delfinansieras med medel avsatta från samhällsbyggnadsnämnden och SISU.
att ge förvaltningen uppdrag att slutförhandla med samhällsbyggnadsförvaltningen om storlek på det bidrag som förvaltningen ska bidra med som kompensation för rivning/flytt av befintliga omklädningsrum.
att ge förvaltningen uppdrag att förhandla med Vänersborgs IF om vilka insatser föreningen kan bidra med för att sänka kostnaderna.
att avsätta upp till 440 000 kr ur förvaltningens beviljade investeringsutrymme 2011 för
att delfinansiera nya omklädningsrum vid Boteredsvallen.
att finansiering sker ur nämndens anslag till förfogande.”
I protokollet från det senaste presidiemötet står det:
”Omklädningsrum Botered dnr 2010/108, 2010/42
BUN beslutade 110321 §37 om upphandling av nya omklädningsrum vid Boteredsvallen på Blåsut. Verksamhetschef Kultur- Fritid Håkan Alfredsson och chef för Arena Fritid Peter Nilsson, informerade i ärendet.
Ordförande konstaterar att inga ytterligare medel finns att tillgå, samt noterar att byggnation/upphandlingar sker utifrån gällande regelverk.”
Kan nämnden få information om vad det är som händer eller inte händer? Blir det inga omklädningsrum på Botered? Varför, varför inte?
5. Frendevi
Frendevi i Frändefors är kommunens enda friidrottsanläggning. Anläggningen är i stort behov av upprustning. Jag kan ha missat någon information i detta ärende, men jag frågar ändå:
Hur ser planerna ut för Frendevi?
6. Fria bussresor
Häromveckan kom en dom från förvaltningsrätten:
”Förvaltningsrätten upphäver barn- och ungdomsnämndens beslut att inte erbjuda … skolskjuts i form av busskort.”
Förvaltningsrätten säger alltså att en elev som enligt kommunens indelning bor i Rånnums skolas upptagningsområde, och således ska gå där – men som istället har valt att gå på den fristående grundskolan Fridaskolan, ska få skolskjutsen betald.
Jag skulle vilja få information om vad detta kan få för konsekvenser för kommunen, framför allt ekonomiskt.
7. Fridaskolan och avgifter
Det sägs att Fridaskolan har så kallade ”utedagar” en gång i veckan. På dessa dagar ska barnen/eleverna ha med sig egen lunch. Egen lunch kostar pengar för föräldrarna.
”Enligt skollagen ska skolan i princip vara avgiftsfri, men bestämmelserna medger att det får förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.”
Stämmer det att föräldrarna på Fridaskolan får bekosta lunchen för sina barn en gång i veckan?
Om ja, hur rimmar det i så fall med att skolorna inte får ta ut avgifter? Eller gäller andra regler för ”friskolor”?
8. Musikundervisningen på låg- och mellanstadiet
Av tradition har Musikskolan haft hand om musikundervisningen på låg- och mellanstadiet. Från och med detta läsår har grundskolan fått en ny läroplan. Nytt är bland annat att det finns ett centralt innehåll som måste tas upp och dessutom ska betyg sättas i åk 6 (from nästa läsår). För att sätta betyg krävs inom en ganska snar framtid att den betygssättande läraren har en lärarlegitimation.
Hur organiseras musikundervisningen på LM detta läsår och hur ser planerna ut för framtiden?
9. Resursfördelningsmodellen
Från och med i höst gäller en ny fördelningsmodell för grundskolan. Jag skulle vilja få information hur den har slagit ut. Är den någon enhet som har fått mer pengar än tidigare, är det någon enhet som har fått mindre? Hur stora skillnader kan det i så fall vara frågan om?
Hur ser fördelningen ut för de olika enheterna jämfört med förra läsåret?
10. ”Extra” pengar till Barn- och ungdomsnämnden
Barn- och ungdomsnämnden har av kommunfullmäktige tilldelats extra pengar. I ttela 2011-11-03 så står det: ”Och exakt vilka skolor man ska satsa på blir en fråga för förvaltningen.”
Har inte alla skolor behov av större resurser? Vilka kriterier kommer att användas vid fördelningen?
11. Likvärdighet mellan skolor
Den nybyggda Torpaskolan, liksom tidigare t ex Rånnum, har naturligtvis fått ny utrustning. Utrustningen är i de flesta fall ny och tilldelningen har varit riklig. Det är som det ska vara. Skolan ska ha läromedel och utrustning som gör att det går att undervisa enligt den nya läroplanen. Men den nya läroplanen gäller också alla andra skolor i kommunen. Att vissa skolor får investeringspengar utöver elevpeng innebär naturligtvis ett likvärdighetsproblem. Att skolor som inte är nybyggda inte får investeringsanslag för att hamna på samma utrustningsnivå, dvs den som krävs utifrån styrdokumenten, kan inte vara ok. Kommunen ska behandla alla skolor lika.
Hur tänker nämnden kring hur skolor som inte är nybyggda ska kompenseras för att nå samma standard så att skolorna blir likvärdiga för kommunens elever?
Snart BUN-sammanträde igen
Det närmar sig ett nytt sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden (BUN). Nästa måndag, den 14 november, sammanstrålar ledamöterna i sal 225 på kommunhuset.
Och återigen, det ser ut som om det inte blir några större stridigheter. Inte denna gång heller.
Det är ju nästan så att man börjar undra… Beror det på att Vänsterpartiet har tacklat av? Eller är det så att luften har gått ur efter alla heta Huvudnässkole- och arenadiskussioner under den förra mandatperioden? Eller är det något slags lugnet före stormen?
Stormen skulle i så fall vara frågan om hur skolstrukturen i Vänersborg ska se ut i framtiden. Men den frågan har nämnden bestämt att föra ut i medborgardialog innan beslut fattas. Så beslut om småskolornas, och andra skolors, vara eller inte vara kommer inte upp på dagordningen under detta år.
BUN ska som vanligt få en budgetuppföljning. Det får vi varje möte. Det ekonomiska läget ser ganska ljust ut. Det ser ut som om nämnden kommer att gå plus med ca 2,5 miljoner. Då är de extra 5 miljonerna från fullmäktige till arenan inräknade. Det fattas då ”bara” 1 miljon. (Arenan behöver 6 miljoner för att få kostnaderna täckta.) Den miljonen får nämnden ta från sin övriga verksamhet… Något som vi i Vänsterpartiet inte gillar… Men som de andra BUN-ledamöterna tydligen tycker är helt ok. I varje fall de som sitter i fullmäktige och som bestämde detta. (Marika Isetorp är undantagen.) Pengarna behövs bättre till arenan än till barnen och ungdomarna… Så resonerar betongpartierna. Men det visste ni läsare redan innan, eller hur?
Och de utredningar kring arenan som vi krävde tycks inte heller ha kommit igång… De kanske inte ens blir av? Jag får nog lyfta denna fråga, för att åtminstone få lite info.
BUN ska också diskutera Västbus. Västbus handlar om hur kommunerna och regionen i Västra Götaland ska samverka om barn och ungdomar med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik. I materialet står det:
”Forskning visar bl.a, att
• skolan är den mest normaliserande aktiviteten för alla barn
• bra skolresultat, bra utbildning är den starkast skyddande faktorn för utsatta barns långsiktiga utveckling som forskningen känner till
• på vikten av systematiskt arbete med läs-, skriv- och sifferfärdigheter”
Det får mig att fundera.
Ju mer det dras ner på resurser till skolan och förskolan i Vänersborg, ju sämre fungerar det – särskilt för de barn och ungdomar som är i störst behov av en fungerande ”dagisvistelse” och skolgång. Det blir allt fler som får problem i stöket i alltför stora barngrupper och skolklasser. Och ju färre pedagoger och andra vuxna, desto mindre tid för det enskilda barnet.
Och då försämras skolresultaten… Som, om de är bra, ”är den starkast skyddande faktorn för utsatta barns långsiktiga utveckling som forskningen känner till”…
Och slutsatsen? Större satsningar på att försöka åtgärda verkningarna av besparingarna. I varje fall när det handlar om att skriva rapporter, handlingsplaner etc om vad som bör göras och hur. Men när dessa utredningar väl är klara, vem eller vilka på skolorna ska utföra allt som Västbus har planerat för de enskilda eleverna? Det finns ingen personal som kan verkställa det hela… De har sparats bort.
Missförstå mig inte. Västbus behövs. Det finns alltid barn och ungdomar med ”problematik” av olika slag. Men det går inte att bara ta tag i konsekvenserna och försöka mildra eller lösa dem, man måste gå till botten och ta tag i orsakerna! Förskolan och grundskolan måste få ökade resurser!
Det som BUN ska besluta om, det är dock inte denna stora fråga. Nämnden ska besluta om revidering av riktlinjerna.
Det blir en hel del information på mötet. Nämnden ska bland annat få en föredragning om en forskningsrapport som heter Synligt lärande. Den är skriven av den nya zeeländske forskaren John Hattie. (I Sverige har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gett ut en sammanfattning av Hatties rapport, gjord av fil.dr. Jan Håkansson, universitetslektor i pedagogik. Denna skrift kan du hämta här.) Hattie vill få fram vad forskningen säger om elevers studieprestationer och vad som påverkar dessa.
Med tanke på det jag tidigare skrev, om Västbus, så kan man väl inte säga att Hatties slutsats är att minska antalet pedagoger eller ge dem en massa andra uppgifter än undervisning…
Nämnden ska också få en verksamhetsuppföljning, om förskola och profiler på skolor. Det blir säkerligen intressant och lärorikt. En kommuninvånare har ju överklagat själva urvalsprocessen till en profilklass till Skolinspektionen. Vad jag förstår håller Skolinspektionen fortfarande på och utreder ärendet.
Förvaltningen har utrett föreningsbidrag, idrottsföreningars lokaler och föreningssamverkan. Utredningen är lärorik. Den ger en bra bild över vilka olika former av bidrag idrottsklubbarna i Vänersborg får och kan få. Jag lär mig mycket av den.
Utredningen tar dock inte upp hur det står till med våra idrottsanläggningar. På flera håll behöver mycket göras, mycket behöver rustas upp, t ex omklädningsrummen på Hallevi och Botered liksom friidrottsarenan i Frändefors. Men som jag skrev tidigare, pengarna behövs väl bättre till bandyarenan än till de andra anläggningarna… Men ändå. 
Enligt utredningen så är det bara 10% av de föreningsanslutna ungdomarna (mellan 7-20 år) som spelar bandy. 90% sysslar med annat.
Jag tycker mig se en annan orättvisa (för visst är det i grunden orättvist att bandyn har en så dominerande ställning i kommunen?) i bidragssystemet. I utredningen står det:
”Föreningar som använder egna idrottsanläggningar får inga bidrag som motsvarar hyressubventionen.”
Jag får fråga om detta. För övrigt är utredningens förslag att nämnden ska besluta om en fördjupad utredning i ärendet. Och det blir nog bra.
Senaste kommentarer