Arkiv
Årets första BUN!
Nu på måndag den 22 januari startar det politiska året 2024 på allvar. Det är barn- och utbildningsnämnden (BUN) som sammanträder.
Dagordningen för mötet ser ut så här:
Det är som synes ganska okontroversiella ärenden som ska avhandlas. Kanske är det ärende 5, om Norra skolan, där meningarna kan gå ordentligt isär. Naturligtvis blir det säkerligen diskussion kring flera av de andra punkterna, men där finns det antagligen inte några direkt partipolitiskt skiljande åsikter.
Den korta verksamhetsberättelsen ska i vanlig ordning behandlas i januari. Den kommer så småningom att ingå i kommunens årsredovisning för 2023.
I verksamhetsberättelsen redovisas nämndens förväntade resultat. Resultaten ska bidra till att kommunfullmäktiges inriktningsmål uppnås.
Barn- och utbildningsförvaltningens bedömning är att två av de förväntade resultaten har uppnåtts, de har markerats med gröna ploppar. Andelen barn inskrivna i förskola under 2023 var i genomsnitt 90,0% jämfört med 87,1% året innan. Resultatet uppnåddes på grund av att förvaltningen
arbetade uppsökande gentemot vårdnadshavarna, särskilt framhålls verksamheten på familjecentralen Sirius. Det kan också noteras att det har skett en lagändring under året som innebär ett särskilt erbjudande om plats i förskolan. Även det förväntade resultatet om minskad sjukfrånvaro har uppnåtts. Sjukfrånvaron var i genomsnitt 8,74% i januari-november 2023 jämfört med 9,92% samma period föregående år.
Det finns två gula ploppar. Det förväntade resultatet “Hållbart medarbetarengagemang ökar” har delvis uppnåtts. Det uppgick 2023 till värdet 79 vilket är detsamma som 2022. 
Det får politikerna vara mycket nöjda med, särskilt när man tänker på de personalneddragningar som gjordes under hösten. Nämnas kan att BUN låg på en lägre nivå jämfört med kommunen som helhet:
“när det gäller upplevelsen att ha de resurser som behövs för att utföra sina arbetsuppgifter.”
Det förväntade resultatet “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärmiljön ökar” har delvis uppnåtts. Tryggheten har ökat inom förskolan och årskurs 7-9 men minskat för årskurs F-6. Orsaken till det sistnämnda resultatet ska analyseras vidare.
Och till sist en röd plopp. Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökade inte. Det minskade till 83,2% förra läsåret från 85,3% läsåret innan. 
(Det kan noteras att av de elever som saknade gymnasiebehörighet var det matematik som var det vanligaste ämnet som eleverna inte nådde målen i.) Nedgången beror bland annat på sämre resultat hos elever med annat modersmål och att andelen elever med stor frånvaro är fortsatt högre än innan pandemin. Andelen elever i årskurs 7-9 med mer än 75% frånvaro var under 2023 nästan 15%. Däremot har 67,2% av eleverna i årskurs 9 nått lägst betygskriterierna för E i alla ämnen jämfört med 65,4% förra läsåret. Och faktiskt förbättrade eleverna i åk 9 sina betygsresultat jämfört med när de gick i åk 6.
Barn- och utbildningsnämndens resultat för 2023 uppgick till ett överskott på 1,8 milj kr. Det innebär en avvikelse mot budget med 0,2 %. Barnomsorgsintäkterna ökade 2023 eftersom det blev fler placeringar och fler heltidsplatser än 2022. Samtidigt minskade statsbidragen till BUN. Omkostnaderna, dvs alla kostnader utom personal, ökade på grund av inflationen. Det blev t ex dyrare med skolskjutsar, läromedel och lokaler. 
De totala personalkostnaderna under hösten var på ungefär samma kostnadsnivå som under våren, trots löneökningar. Det beror på att antalet anställda blev färre… Det totala antalet anställningar den 1 november 2023 var 28 färre jämfört med samma datum 2022.
Det ska tilläggas att kostnaderna ökar för elever i behov av särskilt stöd och då framför allt avseende psykosociala och språkliga behov samt ökade omvårdnadsbehov. Antalet elever i anpassad grundskola (fd särskolan) har också ökat.
Arbetet med budgeten för 2025 ska börja. För BUN:s del börjar det på måndag med information om en omvärldsanalys. 
Den är egentligen värd ett helt eget blogginlägg, precis som informationen kring detaljplanen för sportcentrum och Torpagärdet. (Det går att få betydligt mer information om detaljplanen på kommunens hemsida.)
Det kommer att bli en del diskussioner, antar jag, kring “Intern kontroll 2024, risk och väsentlighetsanalys” och “Återkoppling av utbildningen ‘Roller, ansvar och samarbetsformer för politik och tjänsteorganisation’”. Hur upplägget ser ut och mer exakt vad nämnden ska diskutera framgår inte riktigt av underlaget.
Norra skolan…
I november förra året var ärendet om förhyrning av Norra skolan på dagordningen. Då fanns det två alternativ till beslutsförslag. Det var antingen att säga upp hyresavtalet eller begära av samhällsbyggnadsnämnden att bli hyresbefriade från och med 1 september. Åtminstone delar av oppositionen stod bakom ett tredje förslag, ett förslag som Tor Wendel (M) hade formulerat:
“Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att:
- bereda frågan om huruvida nuvarande skolstruktur ska förändras på så sätt att Norra skolan upphör som skola eller inte, så att Kommunfullmäktige kan fatta beslut;
- att resultatet av pågående motionssvar/ utredningar av framtida användning av fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7 (Norra skolan) ingår i ovanstående beslutsunderlag;
- Kommunstyrelsen övertar hyreskostnaden för VÄNERSBORG OXELN 7, från och med 1 september 2024, till och med att Kommunfullmäktige fattat beslut i skolstrukturfrågan.”
Det finns politiker som anser att det inte är kommunfullmäktiges uppgift att lägga ner en skola utan att barn- och utbildningsnämnden kan fatta ett sådant beslut. Det är inte helt solklart i lagen vem som ska besluta. Två ärenden kring skolnedläggningar har varit uppe i två olika förvaltningsrätter. I den ena domen var det kommunfullmäktiges uppgift, i den andra “skolnämndens”. Det speciella i Vänersborg är att kommunfullmäktige i Vänersborg den 20 juni 2012 fattade följande beslut:
“Att behålla de skolor vi idag har verksamhet i”
Barn- och utbildningsnämnden kan inte upphäva ett beslut av kommunfullmäktige. Det kan bara kommunfullmäktige självt…
Det var en liten utvikning…
BUN beslutade efter en längre diskussion (i november alltså) att återremittera ärendet och också uppdra åt ordförande med presidium att föra dialog med kommunstyrelsens presidium om Norra skolans framtida användning. På decembermötet meddelades att BUN:s presidium inte hade fått till stånd något möte med KS presidium och då hände inget mer.
Nu har presidiemötet gått av stapeln så nu kommer ärendet upp i BUN igen. Vad som sades på mötet mellan BUN och KS framgår emellertid inte av handlingarna, det ska nämnden få information om på måndag. Konstigt nog är hela punkten ett informationsärende. Beslutsförslaget från november läggs alltså inte fram… Kanske beror det på att BUN:s presidium fick något speciellt besked av Benny Augustsson och gänget på mötet eller också… Ja, jag vet inte. Det är möjligt att Tor Wendels yrkande från i november läggs som beslutsförslag denna gång istället. Vi får se.
Sammanträdet avslutas i vanlig ordning med information av ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg. De har nog en hel del att berätta. Det diskuteras ju om förskola och skola i både TTELA, t ex Öxnereds förskola, och på Facebook, om bland annat informationen om inställda skolskjutsar i snöovädret.
Anm. Du kan läsa om hur det gick på BUN:s sammanträde i blogginlägget ”BUN, BUN… Och lite KS”.
Vad händer på Torget och i Plantaget?
Efter att jag hade publicerat bloggen om Juta igår onsdag (se “Överklagandet till Mark och Miljö”) tittade jag på TTELA:s hemsida efter senaste nytt från Vänersborg. Jag fastnade direkt för rubriken (se TTELA):
“Vänersborgarnas röster: ”Det vill vi se på Torget””
De båda “korvkioskerna” på Torget, kända som Grill-Ivar och Göstas Grill, står ju tomma och igenbommade sedan en tid tillbaka. Özgür Canavar var den som senast hade kontraktet och hyrde då båda byggnaderna av kommunen. Han var inte glad när TTELA intervjuade honom (se TTELA 29 juni – “Özgür driver kioskerna på torget i Vänersborg – kastas ut”):
“De bara lägger ner hela skiten och säger att det bara är att tömma lokalerna och gå vidare.”
Canavar tyckte inte att kommunen hade skött det hela som den borde. Men nu har kommunen hur som helst sagt upp avtalet. Det berättade TTELA för en vecka sedan. (Se TTELA “Torgets gatukök stängda – så ser planerna ut för kioskerna”.)
TTELA skrev:
“Bakgrunden är att den ägare som under den senaste tiden haft kontrakt för att driva båda gatuköken, har överlåtit verksamheten. Avtalsbrott, menade Vänersborgs kommun och avslutade kontraktet.”
Nu tittar kommunen på hur en upphandling ska utformas.
“Vi vill göra någonting bra, där båda byggnaderna är i drift”
Det sa förvaltningschef Andreas Knutsson på samhällsbyggnadsförvaltningen till TTELA. Det är vad jag förstår tjänstepersoner i samhällsbyggnadsförvaltningen som har hanterat hela processen, som kontrakt, uppsägning osv. Det verkar också vara de som planerar framtiden. Jag kan inte se några politiska beslut.
Olle vill se en glassbar på torget.
Till sommaren ska förhoppningsvis upphandling, tilldelning, nya kontrakt osv vara klara och de båda byggnaderna i drift. Det hoppas kommunen trots att det inte blir någon ombyggnad av de två gatuköken. Förvaltningschef Knutsson till TTELA:
“Det finns det inte pengar för.”
Vad det blir och om det blir något annat än gatukök vet ingen i nuläget. Därför ger TTELA alla vänersborgare chansen att lämna förslag på vad de vill se på Torget i framtiden. Fantasin är som vanligt stor bland invånarna. Det föreslås allt från gatukök, så klart, och foodtrucks till polisstation och en filial för NATO. Jag reagerade dock på att någon tyckte att:
“där ska man kunna köpa med sig varm choklad till skridskobanan på vintern.”
Men tyvärr, det blir ingen is i Plantaget i år. Kommunen har inte råd. Isen har kostat omkring en halv miljon kronor varje år, förra säsongen var den exakta siffran 489.000 kr. Med en inflation på 10% skulle priset hamna på ungefär 540.000 kr. Enligt kommunen tillkommer kringkostnader, t ex markbädd, staket, daglig skötsel och strömförbrukning/avgifter, så den totala kostnaden skulle hamna på omkring 800.000 kr. Kringkostnader har det naturligtvis funnits varje år. Med andra ord, isbanan i 
Plantaget skulle bli ca 50.000 kr dyrare i år än tidigare. Men då finns det också andra aktörer, t ex näringslivet, Forum, Visit och fastighetsägare, som kan vara med och sponsra.
Igår fick jag Vänersborgs Söners Gilles årsskrift i min hand. Som vanligt prioriterade jag Lars Salonens som vanligt mycket underhållande och humoristiska årskrönika. Salonen skriver:
“Isbanan i Plantaget blev sensationellt lyckad. Att locka barn och unga till den typen av fysisk aktivitet är väl satsade pengar. Hoppas verkligen på fortsättning då det dessutom ger en härlig underhållning åt pensionärerna som sitter på de gula bänkarna och matar duvor.”
Barnbarnet Olle från Värnamo och jag har varit regelbundna besökare under de tre åren som isen har spolats upp i Plantaget. Och det var lite som Lars Salonen beskrev, en av oss åkte skridskor 
medan den äldre tittade på. Dock utan att mata duvor (vinterhalvårets fiskmåsar). Det som har varit utmärkande under dessa tillfällen, det är hur många barn och vuxna med utländsk bakgrund som lånade skridskor och prövade på skridskoåkning. Det kanske var första gången någonsin som de har haft möjlighet att pröva på denna ädla sysselsättning. Isrinken har definitivt också bidragit till en ökad trivsel och trygghet i centrum.
Jag håller med Lars Salonen att isen i Plantaget var väl använda pengar. Min uppfattning är att kommunen skulle ha satsat på en isbana i Plantaget i år också.
Det tycks som om kommunen drar åt svångremmen på många av de satsningar som ger kommuninvånarna lite extra glädje i livet och aktiviteter som ger ungdomarna lite extra glädje på loven. Det blir ju inte heller någon ljusfestival i år, även det blir för dyrt. Och Hallevibadet vill inte kommunen driva vidare. Det ville samhällsbyggnadsförvaltningen omedelbart riva. Nu visade det sig emellertid att politikerna i samhällsbyggnadsnämnden sa nej till detta förra veckan.
Det är inte utan att besparingarna kan kännas något frustrerande och förvirrande. Kommunen gjorde ett överskott 2020 på 161 milj kr, 2021 på 185 milj, 2022 på 180 milj och i årets prognos hamnar kommunens överskott på 67 milj kr. På de senaste 4 åren gör alltså kommunen ett överskott på sammanlagt 593 milj kr…
Men kommuninvånarna ska inte misströsta. Det planeras ett “Vinterland” i Plantaget. Jag citerar ett beslut från den 20 oktober av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S):
“Tidigare isbana ersätts med en vintrig lekplats med trevlig inramning, likt den som var med isbanan, med staket som inramning samt belysning. Vinterlandet ska vara utrustat med snö, mini-granar och diverse dekoration och utsmyckning. Huvudaktivitet i vinterlandet ska vara en karusell som kommer bemannas av kommunvärdarna på utsatta tider. Därtill röda bodar med möjlighet att bjuda på glögg/pepparkakor, viss försäljning av föreningar och bänkar med sittdynor till fikasugna besökare.”
Ordförande Augustsson fattade beslutet som även innefattar att kommunen satsar 100.000 kr på projektet.
Kommunen ska även satsa drygt 20 milj kr på att åtgärda arenans tak nästa år. Det innebär att invånarna kan fortsätta att åka skridskor några timmar i veckan i arenan, inte bara denna säsong, utan förhoppningsvis några år framåt. Och förutom nya nödvändiga investeringar, efter taket behöver åtskilligt annat repareras och renoveras, så kostar arenan upp mot 20 milj kr netto varje år.
Man ska inte heller glömma att kommunen också årligen satsar 10 milj kr på Vattenpalatset. Det innebär bad även vintertid. Vattenpalatset står också alltid på schemat när barnbarnet hälsar på. Då sitter dock inte farfar på någon bänk utan återfinns istället i vattnet – och deltar i aktiviteterna.
Så visst satsar kommunen på fritidsaktiviteter, i varje fall i stadens centrum. Vi ska inte heller glömma att hela denna vecka pågår kulturveckan. Det finns, och har funnits, en hel del aktiviteter. Programmet finns för övrigt på kommunens hemsida. Och tidigare i oktober gick Hållbarhetsveckan av stapeln.
Och sist men inte minst – på lördag är det OKTOBERMARKNAD!!!
Lutz Rininsland (V) inviger scenen 2014.
…med den årliga dragningen på VHC:s billotteri. Och återigen stiger förhoppningarna, tre bilar ska lottas ut…
Vänsterpartiet deltar också på marknaden. Vi kommer att stå på Sundsgatan, alldeles bredvid Lundborgs, mellan kl 09.00-15.00. Har du några frågor, synpunkter eller bara vill diskutera något i kommunen så är du välkommen.
PS. Kom ihåg att centrala delar av Vänersborg stängs av på lördagen. Det kan bli svårt att köra bil i eller genom centrum. Läs mer i TTELA:s papperstidning.
KS (4/10): Överskott, VA och cyklar
Det är dags för höstens andra sammanträde med kommunstyrelsen. Denna gång är ärendelistan tämligen kort och det finns ytterst få ärenden som kommer att väcka några upprörda känslor. Det kanske beror på att personen som äger dagordningen, dvs kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), vill ha det så just denna onsdag. Augustsson har nämligen, för övrigt tillsammans med 2:e vice ordförande Henrik Harlitz (M), varit borta från kommunhuset under veckan som gått. De har besökt Botswana.
Morgondagens dagordning har följande utseende:
Det är som vanligt en hel del information på mötet. Förvaltningschef Sofia Bråberg (barn- och utbildningsförvaltningen) och förbundsdirektör Maria Hildefors (Kunskapsförbundet Väst) håller i en information om bättre skolresultat 
och fullföljda studier. Det ser även ut att det kan bli någon form av dialog.
Utvecklingsledare Anna-Helena Wiechel informerar om “Styr och ledningsmodellen”, personalchef Anna Johannesson och HR Controller Johan Wass om arbetet med sjukfrånvaron, kommunikationschef Maria Thyrell om servicemätning och redovisningschef Kerstin Rosendahl och kommundirektör Lena Tegenfeldt om delårsrapporten. Kommunstyrelsen ska även få information om utredningen “Bostad först”. Den ges av utvecklingsledarna Oscar Andersson och Erika Johansson samt förvaltningschef Karin Hallberg (socialförvaltningen). Självklart informerar också kommundirektören och kommunalråden om sina förehavanden sedan sist.
Det är antagligen först ärende 8 som ger upphov till diskussioner, men möjligtvis har det debatterats en del redan under informationen. Där finns ju en punkt om delårsrapporten.
Det är nämligen så att det har hänt en del på den ekonomiska sidan. Det har kommit nya prognoser och kommunen har fått klarhet kring statsbidragen. I “Mål- och resursplanen” (MRP), dvs budgeten för 2024, som kommunfullmäktige fastställde i juni, räknade man med ett resultat på +5 milj kr för 2023. Men hör och häpna, nu är siffrorna väldigt annorlunda:
“Det prognostiserade resultatet uppgår till 67 mnkr vilket är 62 mnkr bättre än budget.”
Det är skatteintäkterna och de generella statsbidragen som förklarar det prognostiserade resultatet på 67 milj kr.
Jag vill minnas att kommunen räknade med 1 milj kr i överskott när budgetarbetet började, och då befarade alla att det till och med skulle kunna bli ett underskott i kommunens resultat. Den uppfattningen följde med även till budgetdebatten. (Se “KF (21/6): Budgetdebatten”.) Henrik Harlitz (M) varnade för ett så stort underskott i år att det skulle kunna ta hela den så kallade Resultatutjämningsreserven (RUR) på 50 milj kr i anspråk. Moderater och Liberaler ville därför gardera sig genom att minska anslagen till alla nämnder nästa år med 1% rakt över. 
Magnus Ekström (KD), som ingår i den styrande minoriteten, sa uppgivet från talarstolen:
“Önskar att jag kan tala om mer pengar, men det kan jag inte.“
Det rådde oro och krisstämning i fullmäktigeleden. De styrande partierna (S+C+KD+MP) framförde via kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) (se TTELA “Stram budget lämnar många frågetecken”):
“Vi har väldigt tuffa tider framför oss. Men 2025 och 2026 ser ut att bli bättre. Vi vill därför inte göra mer besparingar än absolut nödvändigt nästa år.”
Vänsterpartiet ansåg att kommunen var tvungen att prioritera vård, skola och omsorg. Att allt borde göras för att upprätthålla service och kvalitet inom välfärden. Vi ville t ex tillföra barn- och utbildningsnämnden 11,3 milj kr nästa år för att behålla personal på förskolor och skolor och behålla Lanternan samt KUL (Kultur-Utveckling-Lärande). V ville även tillföra socialnämnden 5,1 milj kr till ASI (=Arbete, sysselsättning, integration) och IFO (=Individ- och familjeomsorg).
Det var ekonomiska satsningar på sammanlagt 21,3 milj kr. Det var omöjligt tyckte de andra partierna. (Medborgarpartiet höll möjligtvis med V.) Vänsterpartiet framhöll att det var troligt att det skulle komma mer statsbidrag 2023, och 2024. I så fall fanns en stor del av RUR (resultatutjämningsreserven) kvar nästa år och kunde användas till välfärden. I sista hand, som en reserv, kunde en skattehöjning vara möjlig.
Även de styrande partierna öppnade för möjligheten att använda RUR och skattehöjning. Benny Augustsson (S) gav också beskedet (se artikeln i TTELA) att nämnderna skulle ha avstämning i augusti innan åtgärder skulle vidtas. (Det går att läsa mer om delårsrapporten på Vänsterpartiets hemsida – se ”Underlättar förväntat överskott?”.)
Det är dags att ta ett nytt budgetbeslut. Nu finns det ekonomiska medel till att behålla personal och stoppa nedskärningar – och nedläggningar.
Det är dock inte ärendet för morgondagens kommunstyrelse… Men vi hoppas att det blir ett ärende inom en snar framtid. Tiden går och besluten om besparingar och nedskärningar måste omprövas och andra beslut fattas.
I oktober förra året motionerade Tor Wendel (M) om en ändring i kommunens “rutiner” kring inrättandet av verksamhetsområden. Det handlar om vatten och avlopp, VA. Wendel föreslog:
“Att det utreds om det vore lämpligare att beslutsförslag om nya verksamhetsområden bereds av Miljö- och hälsoskyddsnämnden istället för Samhällsbyggnadsnämnden.”
Det är en mycket intressant tanke – och ett helt riktigt resonemang. Vattentjänstlagens 6 § lyder:
“Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, ska kommunen…”
Paragrafen fortsätter, men det är inledningen som är intressant. “Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön…”
Det är alltså skyddet för “människors hälsa eller miljön” som är avgörande för om det behöver ordnas VA i ett större sammanhang, dvs inrättas ett verksamhetsområde. Och vilken nämnd är expert på hälsa och miljön? Samhällsbyggnadsnämnden eller Miljö- och hälsoskyddsnämnden?
Kommunens “Cykelplan Vänersborg” ska uppdateras. Imorgon ska emellertid planen återremitteras av formella skäl. Samhällsbyggnadsnämnden ska få i uppdrag att ta fram ett styrdokument som följer kommunens riktlinjer för hur styrdokument ska se ut. Sedan kommer cykelplanen tillbaka till KS, och sedan kommunfullmäktige.
Vänsterpartiet har redan framfört synpunkter på några GC-vägar. Först kan jag emellertid konstatera att det i cykelplanen, som antogs den 19 jan 2021, fanns med en planerad GC-väg vid Önafors mellan Lillån och Jutatorpet. För visst hade det varit trevligt att kunna cykla utefter Göta älv… Det skrev jag om i bloggen “GC-väg vid Juta, men var?”. GC-vägen finns fortfarande med i planen.
I samhällsbyggnadsnämnden reserverade sig Vänsterpartiets James Bucci mot Cykelplanen på två punkter. Det är fortfarande en GC-väg inritad genom den sista lilla skogsremsan på Korseberg. (Se flygfoto, GC-väg nr 15 – skogsremsan är vid den nedersta pilen.)
Bucci (V) skrev i sin reservation:
“Jag hoppades att vi inom politiken, i vår agenda 2030 tid, skulle klara av att trygga ett skogsområde från en onödig exploatering.”
Däremot anser Vänsterpartiet att resten av GC-vägen måste anläggas så fort som möjligt. (Se “Har KF:s beslut följts på Korseberg?”.)
Bucci framförde i sin reservation också att:
“en framtida GC bro mellan Skaven och Korseberg (uppskattad kostnad 50 mkr) också skulle utgå”
50 miljoner kronor är väldigt mycket pengar för en GC-bro över Vassbotten… (Se flygfoto ovan, GC-väg nr 46.) De kan användas på ett bättre sätt.
För övrigt tänker Vänsterpartiet yrka avslag på medborgarförslaget att:
“utse och iordningställa en minnesplats i kommunen för personer som gjort insatser i kris- och krigssituationer samt insatser för demokrati.”
Alla de ärenden som jag har beskrivit i bloggen ska vidare till kommunfullmäktige, även om cykelplanen först ska ta ytterligare ett varv till samhällsbyggnadsnämnden och tillbaka till kommunstyrelsen.
BUN (18/9): Krav, resurser – balans?
Det blev ett ganska kort sammanträde i måndags med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Redan kl 12.20, efter knappa 4 timmar alltså, tackade ordförande Bo Carlsson (C) nämnden för ett bra möte.
Det blev en större diskussion direkt efter föredragningen i det första ärendet. Det handlade om delårsrapporten och de förväntade resultaten. Vi var flera som tyckte att det var något fel på styrsystemet. (Se “BUN: Klarar skolan det statliga uppdraget?”.)
Barn- och utbildningsnämnden har gröna ploppar på de flesta av de förväntade resultaten. Det betyder att de har uppnåtts. Det mesta blir nämligen bättre jämfört med förra året och då uppnås de förväntade resultaten – och allt är typ frid och fröjd. Och de styrande politikerna och partierna kan t ex gå upp i talarstolen i fullmäktige och tala om hur bra allt är i förskola och skola.
Saken är bara den att varken politiker i barn- och utbildningsnämnden, förvaltningen eller personalen ute på skolorna är nöjda med resultaten. De är inte bra, de ligger alltför lågt. Resultaten borde vara betydligt bättre.
Ett av nämndens förväntade resultat är att “andelen elever i årskurs 9 som har nått lägst betygskriterierna för E i alla ämnen ökar”. Det förväntade resultatet uppnås, det ökar jämfört med förra året… Det är bara ett problem, en tredjedel av alla elever (32,8%) som gick ur åk 9 har minst ett icke godkänt betyg. Det kan man inte vara nöjd med, det är inte ett tillräckligt bra resultat.
Det är samma med det förväntade resultatet att “andelen elever i åk 7-9 med mer än 75% närvaro ökar”. Det uppnås också, närvaron är bättre än förra året. Men ska det vara en grön plopp när drygt 15% av alla elever i högstadiet är frånvarande mer än 25% av tiden? Det tycker varken politiker eller tjänstepersoner.
Sjukfrånvaron bland personalen var i barn- och utbildningsförvaltningen i genomsnitt 8,7% under perioden januari-juli 2023. Det är en förbättring sedan förra året, men är det bra? Jag tror att alla anser att sjukfrånvaron är för hög.
Det fanns en stor samsyn i barn- och utbildningsnämnden om att de gröna plopparna var missvisande och att resultaten måste bli bättre.
Men – ekonomin ska gå ihop. BUN kan inte använda mer pengar än de som nämnden har fått tilldelat av kommunfullmäktige. Bättre resultat i skolan kräver mer personal, både pedagoger och annan skolpersonal. Men mer personal kräver mer ekonomiska resurser…
Så är det bara. BUN:s handlingsutrymme är begränsat, det begränsas av ekonomin. Som en tjänsteperson sa:
“Har man högre ambitioner behöver man tillföra mer pengar.”
Och den ekonomiska situationen ser ut att bli än värre, redan under hösten…
Kostnader för skolskjutsar ökar under höstterminen och minst en miljon kr “extra” ska betalas till IT-enheten. Det inspirerade ordförande Bo Carlsson (C) till en filosofisk utläggning under temat “får verksamheterna i BUN någon nytta av dessa IT-investeringar?”. Frågeställningen var tämligen retorisk. Carlsson var mycket tveksam till om verksamheten får någon glädje av denna extra utgift… Jag tror att Carlsson hade rätt, men betalningen kan ju vara nödvändig ändå, t ex för att hindra “hackers” från att ta sig in i kommunens IT-system – och få tillgång till skolornas betyg…
Nämnden fick reda på en kostnad som jag inte tror har varit specificerad tidigare. Den har i varje fall inte presenterats för oss politiker. Därför har den nog också varit dold och omedveten för flera i nämnden. Förvaltningen berättade att det särskilda stödet till de barn som är i behov av det på förskolan, det kan t ex vara de barn som sedan skrivs in i den anpassade grundskolan (fd grundsärskolan), beräknas uppgå till 7 milj kr under 2023. Dessa kostnader ökar varje år, precis som i grundskolan (och på gymnasiet). Det finns sannolikt anledning att fundera extra på detta nästa gång budgeten ska fördelas.
Barn- och utbildningsförvaltningen har dragit ner på kostnaderna inför hösten, bland annat har det skett en hel del besparingar på resurspersoner med visstidsanställning. Skolan arbetar ju i läsår och den organisation som beslutas inför hösten, t ex antal klasser, klasstorlekar, scheman, lärartjänster osv, gäller hela läsåret, dvs även under vårterminen nästa år, 2024. Det är mycket svårt, ja omöjligt, att ändra skolans organisation under ett läsår. Eftersom 2024 blir ett tufft ekonomiskt år, så måste organisationen redan nu i höst vara “slimmad”, dvs nedbantad.
Den ekonomiska situationen ser alltså ut att bli betydligt värre nästa år…
Det blir extra kostnader för BUN 2024 på 13,1 milj kr. (Se “BUN: Klarar skolan det statliga uppdraget?”.) Det är nya och förändrade statliga uppdrag, t ex extra studietid och utökad lovskola, fler elever i anpassad grundskola (fd grundsärskolan) och hyra för Norra skolan, som enligt planerna ska tömmas utan att vårdnadshavarna har blivit informerade (se kommentaren på min förra blogg, klicka här) eller att kommunfullmäktige har fattat beslut.
De 8 milj kr som BUN har fått i år för hyra av Holmängenskolan har fungerat som en buffert, som ett extra tillfälligt bidrag för nämnden. Pengarna gör till och med att nämnden har en (viss) chans att göra ett noll-resultat i år. Nästa år ska pengarna verkligen användas till hyra. Det betyder alltså 8 milj kr mindre nästa år för nämnden till verksamheten.
Majoriteten i BUN (S+C+KD+MP) beslutade i våras om besparingsåtgärder. KUL-avtalet mellan BUN och kultur- och fritidsnämnden är uppsagt. Förvaltningen berättade att den däremot har skjutit på verkställandet av nedläggningen av Lanternan (kommunens förskola på obekväm arbetstid) med presidiets (=de tre ordförandena i BUN) goda minne. Besparingsbeslutet innebar dessutom lägre personaltäthet, dvs uppsägningar. Inte heller denna åtgärd har börjat verkställas.
Både presidiet och barn- och utbildningsförvaltningen vill träffa de styrande och få besked om hur kommunens ekonomiska situation ska hanteras centralt i kommunen innan BUN fattar beslut om kommande neddragningar och besparingar. (Enligt uppgift träffades BUN:s presidium och presidiet i kommunstyrelsen i onsdags.)
Det är omöjligt för BUN att spara på något annat än personal. Personalkostnader är den i särklass största utgiften för BUN – och allt annat är bantat och neddraget för länge sedan. Ska det sparas nästa år så är det legitimerade pedagoger det handlar om:
“Vi hittar inte så mycket mer att skära på när det gäller personal.”
Det var beskedet i måndags.
Annars blir man lite fundersam av att höra den resignation som präglar de flesta borgerliga och socialdemokratiska politiker när de diskuterar ekonomi. Det är som om lågkonjunkturer, inflation, arbetslöshet osv är naturlagar som det inte går att göra något åt. Men se på alla miljarder som regering
och riksdag satsar på skattesänkningar för de allra mest välbeställda i landet, se på de närmare 200 miljarder som de fyra storbankerna beräknas göra i ren vinst i år (se Sveriges Radio “Svenska banker håvar hem rejäla vinster”), se på alla miljarder till försvaret… Det finns mycket pengar i Sverige som skulle kunna användas i välfärden.
Även i kommunen finns det handlingsalternativ. Det finns resultatutjämningsreserver (RUR) på 50 milj kr som kan användas, det finns möjligheter till skattehöjningar, det finns möjligheter att prioritera om utgifter i kommunen osv.
Det är ingen osynlig hand som styr marknaden, det är inga naturlagar som styr ekonomin – det är människor. Och det är politiker som styr Vänersborg…
Anm. Fortsättning följer i bloggen ”BUN (18/9): Akutskola, lokaler och skolresultat”.
BUN: Klarar skolan det statliga uppdraget?
Ibland är det tufft att vara bloggare. Man hinner inte rapportera om vad som hände på det just avslutade sammanträdet förrän det är dags att förbereda sig för nästa. Jag får därför återkomma till sammanträdet med kommunfullmäktige i onsdags lite senare, först måste jag läsa underlagen till barn- och utbildningsnämndens (BUN) möte imorgon måndag. Och skriva några rader…
Det är många ärenden på barn- och utbildningsnämndens dagordning, 16 punkter, och ett underlag på 147 sidor. Så här ser ärendelistan (dagordningen) ut:
Det är framför allt två ärenden som tilldrar sig mitt intresse. Det handlar om pengar…
Efter ett långt uppehåll är det äntligen dags att börja nämndens arbete och vad passar då bättre än en delårsrapport.
Delårsrapporten startar i vanlig ordning med en målavstämning. Det handlar om BUN:s förväntade resultat som ska bidra till fullmäktiges inriktningsmål.
Bedömningen är att de flesta mål kommer att uppnås. Det finns alltså gröna ploppar på följande förväntade resultat:
- “Andelen barn inskrivna i förskolan ökar”
- “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärmiljön ökar”
- “Hållbart medarbetarengagemang ökar”
- “Sjukfrånvaron hos våra medarbetare minskar”
Sjukfrånvaron kommer med all sannolikhet att minska jämfört med förra året, därför en grön plopp. Minskningen beror huvudsakligen på att förra året började med en pandemivåg. Smittspridningen och frånvaron var exceptionellt hög. Sjukfrånvaron för barn- och utbildningsförvaltningens del låg på 10,1%. Det finns ingen sådan ”topp” i år, men sjukfrånvaron är emellertid fortfarande hög, alltför hög.
Det diskuteras och analyseras och det arbetas intensivt med förebyggande och främjande insatser för att få ner sjukfrånvaron. Och det är ett mycket viktigt arbete, sjukfrånvaron kan vara en stor prövning för de drabbade individerna, ett avbräck för barnen och eleverna och en stor kostnad för kommunen. Men jag tror att så länge som personaltätheten är för låg i förskolor och skolor och det finns för få speciallärare, 
elevassistenter, elevvårdspersonal och övriga vuxna i skolan så kommer sjukfrånvaron att ligga på en hög nivå. Skolpersonalens arbetsmiljö är betungande – målen, förväntningarna och kraven är alltför höga i förhållande till resurserna.
Det förväntade resultatet “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar” uppnåddes inte. Det blev en röd plopp. Andelen elever med behörighet var 82,5% vårterminen 2023 i de kommunala grundskolorna. Vårterminen 2022 var andelen 83,5%. Det är i och för sig ingen stor nedgång och det kan vara en tillfällighet. Men att nästan var 5:e elev inte är behörig till ett yrkesprogram på gymnasiet är en alltför hög siffra. Kommunen borde ta krafttag för att höja studieresultaten. Men det är som vanligt mycket prat och lite verkstad. Det är antagligen viktigare att det inte läcker in vatten i arenan…
Barn- och utbildningsnämnden har egna kompletterande förväntade resultat. Där är ett förväntat resultat att “Andelen elever i årskurs 9 som har nått lägst betygskriterierna för E i alla ämnen ökar”. Det förväntade resultatet uppnås, det får en grön plopp:
“Vårterminen 2023 var det 67,2% av eleverna i årskurs 9 som nådde lägst betygskriterierna för E i alla ämnen, motsvarande siffra vårterminen 2022 var 65,4%”
Det är bra att fler elever får godkända betyg i alla ämnen, men en tredjedel av alla elever som går ur åk 9 har minst ett icke godkänt betyg. Det innebär förmodligen att många elever kommer att få svårigheter med gymnasiestudierna…
Delårsrapporten innehåller en hel del om ekonomi. Det är ett viktigt avsnitt.
BUN uppvisar ett underskott fram till och med augusti på 1,8 milj kr. Det beror på skriver förvaltningen:
“…ökade kostnader för fler barn inom förskolan och fler elever i den anpassade grundskolan (=grundsärskolan; min anm), ökade kostnader för barn och elever i behov av särskilt stöd samt skolskjutsar.”
Ändå är det något färre elever i grundskolan och i fritidshemmen än budgeterat. Förvaltningen möter underskotten med:
“… att verkställa de åtgärder som beslutades… använder den ramökning om 8 mnkr som tilldelats för kommande lokalkostnad för Holmängenskolan.”
Det innebär att en hel del besparingar på personal har genomförts inför höstterminen. Det rör sig om resurspersoner med visstidsanställning och inte om tillsvidareanställda, dvs legitimerade pedagoger. Men färre vuxna i skolan betyder fler elever per vuxen, mer arbete, sämre arbetsmiljö, mer stress, mer sjukfrånvaro – och sämre resultat för eleverna…
Barn- och utbildningsförvaltningen tror att besparingarna ska ge önskade resultat:
“Prognos för budgetåret 2023 visar ett nollresultat.”
Det är mycket viktigt att förstå att BUN har (en viss) möjlighet att hålla budget tack vare att nämnden har fått 8 milj kr för hyra av Holmängenskolan, och det fastän skolan inte hyrs än. Den är ju fortfarande inte färdigbyggd. BUN får använda dessa hyrespengar till annat. När Holmängenskolan tas i bruk höstterminen nästa år ska hyran börja betalas…
Det är osäkert hur BUN ska hantera de ökade kostnader som IT-kontoret har aviserat för säkerhetsåtgärder. Och också:
“flera nya och utökade statliga uppdrag [som] tillkommit som kräver stora insatser och resurser. Det innebär svårigheter för barn- och utbildningsnämnden och barn- och utbildningsförvaltningen att genomföra de statliga uppdragen utan att försämra förutsättningarna i övriga verksamheter.”
Det låter som om fler personalminskningar kan vara på gång.
Det ska påpekas att BUN har de pengar som kommunfullmäktige har gett nämnden. Det är fullmäktiges beslut som innebär att nämnden inte kan möta elevernas behov av pedagoger och annan personal. Det är den otillräckliga budgetramen som tvingar BUN till nerdragningar.
Det ser ännu sämre ut för nästa år, 2024. Det kommer nämnden att få information om, och diskutera, på ärende 3, ”Information om budget 2024 – Verkställande av åtgärder”.
Kommunfullmäktige gjorde inga tillägg till BUN:s budgetramar och på grund av utökade kostnader fattas det 13,1 milj kr nästa år på grund av:
- “Nya och förändrade statliga uppdrag; Extra studietid och utökad lovskola samt uppsökande verksamhet och ett särskilt erbjudande om plats i förskola.
ÖKAD KOSTNAD = 6,9 mnkr” - “Fler elever i grundsärskola (anpassad grundskola)
ÖKAD KOSTNAD = 4,5 mnkr” - “Hyra för fastigheten Oxeln 7 (Norra skolan), hösten 2024
KVARSTÅENDE KOSTNAD = 1,7 mnkr”
Majoriteten i barn- och utbildningsnämnden, dvs de styrande partierna (oppositionen deltog inte i beslutet), tog den 17 april beslutet göra följande drastiska besparingar nästa år för att spara 13,1 milj kr:
- “Avveckla Lanternan 3,4 mnkr” (Lanternan är kommunens förskola på obekväm arbetstid: min anm.)
- “Säga upp avtalet för Lärande-Utveckling-Lärande (KUL) 1,8 mnkr”
- “Lägre personaltäthet 7,9 mnkr”
Barn- och utbildningsförvaltningen hade föreslagit att Rösebo skola skulle stängas som ett led i besparingarna. Det ville inte de styrande partierna (S+C+KD+MP) i BUN, utan drog istället ner personaltätheten ytterligare med motsvarande summa. Däremot tycker de styrande att Norra skolan ska läggas ner…
Det här beslutet om besparingar gäller än och det närmar sig verkställande. Förvaltningen tänker sig emellertid att först ha en:
“dialog med kommunstyrelsen om huruvida avveckling av Lanternan är av principiell karaktär och behöver beslutas av kommunfullmäktige.”
Och också att ha en dialog med:
“kommunstyrelsens arbetsutskott vid nya överläggningar 2023-09-20 om hur barn- och utbildningsnämnden går vidare med verkställighet av beslutade åtgärder inför 2024 och med vilka nämnder det krävs ett samråd.”
I budgetdebatten i juni, när budgeten för 2024 beslutades, sa kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) (se TTELA “Stram budget lämnar många frågetecken”):
“Vi har väldigt tuffa tider framför oss. Men 2025 och 2026 ser ut att bli bättre. Vi vill därför inte göra mer besparingar än absolut nödvändigt nästa år.”
Vänsterpartiet frågade Augustsson vad det här betydde för politiker och tjänstepersoner i nämnder och förvaltningar. Vad innebär era besparingar? Ska personalen minska? Ska Lanternan avvecklas?
Augustsson svävade, som jag såg det, på målet. Även TTELA undrade:
“Detaljerna … blev inte mycket klarare efter onsdagens beslut.”
Benny Augustsson (S) gav det något kryptiska beskedet att nämnderna skulle ha avstämning i augusti innan åtgärder skulle vidtas. Det har inte varit några avstämningar i augusti, men det är kanske på gång.
Benny Augustsson och de styrande partierna öppnade i budgetförslaget för möjligheten att använda både resultatutjämningsreserven och en skattehöjning för att få budgeten att gå ihop nästa år.
Än är alltså inte sista ordet sagt.
Vi får hoppas att kommunledningen ökar på budgetanslagen till BUN. Det kan annars finnas risk för att Skolinspektionen kommer till Vänersborg:
”Leder det till brister i verksamheten kommer vi att behöva ingripa.”
Sa enhetschef Anna Bergqvist på Skolinspektionen till Svt i veckan. (Se ”Skolinspektionen: Finns risker med besparingar i grundskolan”.) Det får inte sparas för mycket på skolorna i Sverige, och hon fortsatte:
”Det kan handla om uppsagda lärare, att delar av elevhälsan saknas eller att resurspersoner saknas.”
Det är ytterligare ärenden för BUN att behandla och dessutom har jag några frågor till förvaltningen, t ex om ”akutskolan” på Vänerparken (se TTELA “Vänersborg får en akutskola för stökiga elever i höst”) och förvaltningens reaktion på de nya rönen om det numera vanliga sättet att bedriva kompetensutveckling (se Vi Lärare “Kollegialt lärande döms ut som ovetenskapligt”). Det kan också bli någon fråga om arbetsförhållandena på förskolan. (Se ”Brev från en förskolelärare”.)
Hektisk vecka, först ut BUN
Det politiska livet i Vänersborg märker inte av att det lackar mot jul. Imorgon måndag sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN), på tisdag Kunskapsförbundet Väst och på onsdag kommunstyrelsen (KS)…
Kunskapsförbundets möte hålls på distans och blir kort, men både BUN och KS har tämligen omfattande och “tunga” dagordningar. Det blir svårt att hinna med julförberedelserna i hemmet – svärdotter, barn och barnbarn är ju på gång.
Så här ser dagordningen för BUN:s sammanträde ut i morgon måndag:
Sammanträdet börjar som sig bör med en verksamhetsuppföljning. Denna gång blir det många som ska prata inför nämnden – verksamhetschef, utvecklingsledare, elever, personer från det mobila skolteamet, närvarokoordinator, bitr. elevhälsochef och sex rektorer.
Ämnet är “uppföljning inom 7-9 med fokus på pojkar-flickor, fullföljda studier och behörighet”. Det låter som ämnen för en heldag, men så mycket tid har föredragshållarna naturligtvis inte. Det ska hur som helst bli mycket intressant. Jag ser nog särskilt fram emot att höra mer om de alltmer växande skillnaderna i skolresultat mellan flickor och pojkar och hur skolan möter det. Det tycks äntligen som om forskningen på det här området börjar hinna ikapp och “slå igenom”. (Se t ex en utmärkt artikel om lektor Fredrik Zimmerman på Fyrbodals hemsida – “Pojkarna i skolan”.) Det ska bli intressant att få veta mer om hur skolorna i Vänersborg arbetar kring detta.
Årets sista månadsuppföljning ska avrapporteras. Även denna uppföljning, liksom förra månadens, gör mig lite fundersam. Fram till och med november står barn- och utbildningsnämnden på ett resultat på nästan +7,5 milj kr, samtidigt som årets prognos är ett plus/minus-noll-resultat. Jag vet dock att nämnden har en del större fakturor att betala t ex för ökade kostnader för skolskjutsar. Det är också möjligt att förskolor och skolor köper in läromedel och undervisningsmaterial så sent som möjligt på året. Men…
Några anser sannolikt att ett eventuellt överskott bara är positivt. Det tycker inte jag. Det ska inte finnas några pengar över så länge det finns behov i verksamheten, t ex behov av olika former av stöd till barn och elever. Men som sagt, det är inte säkert att det blir något överskott.
Det tunga ärendet imorgon är MRP 2023-2025, dvs budgeten för 2023. Alla nämnder ska utifrån fullmäktiges beslut i onsdags anta en detaljbudget. Det hinner flera nämnder inte med innan årsskiftet, men BUN gör det. Nämnden ska fatta beslut om både verksamhetsplan och detaljbudget.
Vid en genomläsning av verksamhetsplanen tycks det vara i stort sett samma plan som tidigare. Min känsla är att den ser likadan ut oavsett resurstilldelning. Nämnden och förvaltningen har höga mål och ambitioner och de arbetar man vidare med. Såvida det inte är några dramatiska förändringar, och det kan man nog inte säga att budgeten för 2023 inneb
är. Om det finns förändringar i verksamheterna så är de inte markerade i texten, och blir därför svåra att upptäcka för en fritidspolitiker.
Detaljbudgeten är precis som verksamhetsplanen, den är inte helt lätt att greppa. Det är svårt att se förändringar på en mer detaljerad nivå.
BUN har totalt sett fått en budget för 2023 på 951,3 milj kr. Det är 59,1 milj kr mer än i år.
Nämnden har liksom kommunens andra nämnder fått en inflationskompensation. De ökade kostnaderna för det nya pensionssystemet och löner betalas “centralt” i kommunen, men ingår i den summa som BUN har fått sig tilldelad. Nämnden har också fått kompensation till ökade hyror och ett extra tillskott, 6,9 milj kr, till ökad hyreskostnad för Öxnered skola. De 2 milj som nämnden fick i extra anslag till grundsärskolan i år på grund av att elevantalet ökade blir nästa år permanentat som ramökning. Det är likadant med det tillfälliga anslaget på 3 milj till elever i grundskolan med behov av särskilt stöd. Denna summa blir också 
en ramökning. Allt detta är naturligtvis pengar som behövs i förskola och skola, men det är inga ytterligare pengar till verksamheterna jämfört med i år.
Det görs en ny satsning. Kommunfullmäktige har avsatt 2,3 milj kr till fria arbetskläder för personalen inom förskola och fritidshem. Däremot blev det inget av satsningen för att öka barnens vistelsetid i förskolan. Det har de ökade kostnaderna för kommunen satt stopp för.
Hur de ökade kostnaderna för skolskjutsar, läromedel, ev skolmåltider osv kommer att påverka BUN:s ekonomi och verksamhet nästa år framgår inte av texten. De kanske drabbar kommunen mer än nämnden. Det kanske till och med är så att statsbidragen är en osäkrare faktor för BUN än inflationen. Den nya regeringen verkar nämligen inte inse den ekonomiskt besvärliga situation som kommunerna befinner sig i.
Det blir nog en del frågor på nämnden imorgon, men det blir knappast några debatter. Det finns ju inga besparingsförslag i underlaget och det brukar vara sådana som kan “få igång” nämnden…
Utifrån nämndens budget, som alltså blev klar i onsdags, har förvaltningen räknat ut hur mycket som kommunen ska betala till de fristående verksamheterna i kommunen. Det är så vitt jag förstår inget att orda om.
BUN ska yttra sig över förslaget på “riktlinjer för Vänersborgs kommuns styrning och ledning”. Det är ett intressant och viktigt svar.
BUN ska upplysa kommunen om att:
“nämndens systematiska kvalitetsarbete … även måste utgå från att nationella mål uppfylls samtidigt som det också kan vara ett underlag för formulering och uppföljning av förväntade resultat inom ramen för den kommunala styrningen.”
Så är det, förskola och skola har en Skollag och nationella läroplaner att följa.
BUN tänker även påpeka att:
“all den verksamhet som nämnden ansvarar för inte alltid går att fånga i kvantitativa målvärden. Det innebär en risk att endast det som är mätbart följs upp och att fokus faller bort från den faktiska verksamheten och de behov som finns.”
Det finns en del andra synpunkter också. Det är ett bra yttrande som nämnden föreslås ska skickas vidare.
En förstudie ska genomföras om förskoleplatser i Öxnered, Blåsut, Väne-Ryr och centrala Vänersborg. Då finns det möjlighet att mer i detalj:
“utreda framtida behov av förskoleplatser i förhållande till nuvarande kapacitet och tillfälliga lokaler samt att förslag på vart nya förskoleplatser kan tillskapas.”
Det behövs med andra ord ganska många fler förskoleplatser de närmaste 10 åren.
BUN ska också föreslå samhällsbyggnadsnämnden att starta lokalplanering för byggnation av ny idrottshall i Mariedalskolan. Och det är på tiden. Idrottshallen borde ha byggts för länge sedan. Den nuvarande är varken ändamålsenlig eller tillräckligt stor.
Skolans klasser kan inte ens ha alla sina lektioner i Idrott och Hälsa i idrottshallen. Det finns inte plats, det finns inte schemautrymme för det. Och det trots att åk 6 tvingas ha sina lektioner på Idrottscentrum. Dessutom kan inte ett antal elever på särskolan vara i idrottshallen på grund av bristande anpassning och avsaknad av utrymningsvägar.
Det är lite av en skandal…
Det är tänkt att den nya idrottshallen ska byggas 2026, dvs skolan ska tvingas ha den gamla slitna hallen i ytterligare 4-5 år.
Det är inte bara Ströms Slott som bedriver enskild pedagogisk omsorg i kommunen, det finns också ett företag som heter Legolas Barnomsorg AB.
BUN har i maj förelagt Legolas att vidta åtgärder för att komma till rätta med brister som framkommit vid en tillsyn. Förvaltningen är dock inte nöjd med de åtgärder som har vidtagits, så nu ska nämnden besluta om att Legolas ska vidta ytterligare åtgärder.
De tre sista ärendena är inte så mycket att diskutera om.
Nämnden ska uppdatera barnomsorgsavgifterna. Det är ett rutinärende. De nya taxorna kommer att finnas på kommunens hemsida.
BUN ska överlämna ett yttrande om en revisionsrapport som granskade kommunens informationssäkerhet. Det var ganska lätt gjort – BUN fick inga anmärkningar av revisorerna.
Skolverket erbjuder Vänersborgs kommun att samverka för att:
“identifiera och genomföra insatser som höjer kunskapsresultaten och ökar likvärdigheten.”
Det handlar om Tärnan och Vänerparkens skola. Det sistnämnda är lite förvånande. Sannolikt är det följden av en tillsyn av Skolinspektionen. Men nämnden får sannolikt veta betydligt mer imorgon om vad som “har hänt” på Vänerparken.
Sammanträdet avslutas med att förvaltningschef Bråberg och ordförande Carlsson informerar om vad som hänt sedan sist och även om det har dykt upp “något nytt”.
Sedan hade det varit jul, om inte kommunstyrelsen hade haft möte på onsdag.
KF: Budgeten spikad (1)
Så var då det allra första sammanträdet med kommunfullmäktige avklarat i den nybyggda stora mötessalen Bojorten. Ja, den är så nybyggd så att den inte är riktigt färdigbyggd än. Bojorten lär stå värd för några möten till. Det sägs att byggnaden med lite tur ska stå kvar på sin plats i tusen år.
Det var samtidigt årets sista fullmäktige. De som trodde att det innebar att ledamöterna skulle bjudas på något extra så här vid juletider misstog sig dock. Det var bara kaffe och en liten kaka full med socker. Men så här i tider av återhållsamhet och ekonomiska svångremmar var det kanske på sin plats.
Nästan allt fungerade som det skulle under sammanträdet, även om det strulade med iPadarna för några ledamöter vid voteringarna. Det kan noteras att ordförande Annalena Levin (C) missade den “högtidliga” 
sammankomsten. Det kan bli så när politiken krockar med Sabaton och andra hårdrocksgrupper. I Levins ställe svingade fullmäktiges 1:e vice ordförande Anneli Guilotte (S) klubban med den äran. Vid sin sida hade hon 2:e vice ordförande Lena Eckerbom Wendel (M), som också tog över ordförandeskapet i några ärenden.
Revisor Bengt Wallin började sammanträdet med att föredra en granskning om kommunens informationssäkerhet. Säkerheten hade blivit bättre sedan den senaste granskningen för några år sedan berättade Wallin, men samhällsbyggnadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden bedömdes dock ha en del kvar att göra när det gällde den interna styrningen och kontrollen. Kommunstyrelsen rekommenderades också att ta tag i en del saker kring bland annat teknisk säkerhet och uppföljning av informationssäkerhetsarbetet.
Den politiskt rutinerade Reidar Eriksson (S) föreslog, som ordförande i kommunens valberedning, att en Demokratiberedning skulle inrättas redan på gårdagens möte. Och det gjorde kommunfullmäktige. Sedan stod Eriksson kvar en lång stund i talarstolen. Han presenterade nämligen alla förslag till ledamöter och ersättare till kommunens nämnder och styrelser samt samarbetsorgan och kommunala aktiebolag. Det var många namn och partibeteckningar.
Det blev inga som helst diskussioner, utan valberedningens alla förslag röstades igenom enhälligt. (Du kan hitta nästan alla ledamöter och ersättare i bloggen “Personerna i nämnderna 2023-2026”.) Undertecknad bloggare valdes till en ordinarie plats i kommunstyrelsen och barn- och utbildningsnämnden. Det kan sannolikt ge uppslag till en mängd bloggar i fortsättningen också.
Sedan var det dags för Mål- och resursplan 2023-2025, med andra ord budgeten för 2023. Fullmäktige tog som bekant en budget i juni, men under valår ska även det nyvalda kommunfullmäktige fatta ett budgetbeslut.
I juni var det en budget från M+L som fick majoritet. Utsikterna för det denna gång var ganska små. Det märktes nästan. Det var ingen debatt alls. Det kan kanske också ha berott på att det inte fanns så mycket pengar att fördela på grund av det mycket kärva ekonomiska läget. Hur som helst, representanter för de olika partierna presenterade sina budgetförslag, några lite längre, andra ganska kortfattat. Och det tog sin tid. Men det var ingen debatt.
Ärendet var upplagt så att en representant för varje parti hade ett anförande om helheten av respektive budgetförslag och sedan gick man igenom nämnd för nämnd. Då fick de som satt i nämnderna tala.
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) hade ett av de längre anförandena. Han presenterade kommunstyrelsens förslag, vilket var det gemensamma förslaget från de styrande partierna – S, C, KD och MP. Eller “Fyrklövern” som Bo Carlsson (C) senare kallade de fyra partierna. Jag vet inte om det var en kupp, Carlsson ville kanske antyda att det i verkligheten är centern som styr Vänersborg… Fyrklövern är ju Centerpartiets symbol.
I TTELA beskrev Niklas Johansson budgetförslagen på ett kortfattat, bra och korrekt sätt redan innan debatten i fullmäktige – se “Krympande marginaler pressar budgetförslagen”. Johansson och TTELA refererade sedan själva fullmäktigedebatten i dagens TTELA. (Se TTELA “De styrande partiernas budget vann i fullmäktige”.)
“Fyrklöverns” budget var det minst sparsamma av alla budgetförslag, med undantag av Vänsterpartiets. De styrande partiernas förslag skulle ge ett prognostiserat resultat på endast +5 milj kr.
“Det är ett väldigt lågt resultat, men vi föreslår inte några generella besparingar.”
Det sa kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) både till TTELA och från talarstolen. Augustsson sa vidare i fullmäktige att förslaget ökade den ekonomiska ramen för barn- och utbildningsnämnden med totalt 22 milj kr, varav 17 milj var helt nya pengar. Av dessa pengar ska 2,3 milj gå till arbetskläder för personal i förskola och fritidshem, 2 milj till grundsärskolan och 3 milj till elever i behov av särskilt stöd. De två sistnämnda posterna var dock inga nya pengar. Dessutom ska nästan 2 milj kr gå till att göra musik- och kulturskolan avgiftsfri.
Däremot lyste extra pengar till Socialnämnden med sin frånvaro, trots att nämndens kostnader kommer att öka nästa år. Dan Nyberg (S), som är ordförande i socialnämnden, insåg att det skulle bli ett tufft år. Han “tröstade” sig dock med att förslaget från moderaterna och liberalerna var ännu tuffare. Det budgetförslaget skulle innebära 9 milj kr mindre än de styrande partiernas förslag.
M och L ville nämligen i sitt budgetförslag sänka budgetramarna för alla nämnder med 0,85%. Det skulle innebära en besparing på 28 milj kr. De två borgerliga partierna, “mikroalliansen”, ville ha ett överskott som en reserv till räntehöjningar, ökade kostnader på grund av inflationen osv. Det var oansvarigt ansåg Henrik Harlitz (M) att lägga ett förslag med bara en felräkningsmarginal. Liberalernas Peter Göthblad sa:
“Vi tar ett ansvar. RUR är en bra buffert. Sparar vi idag säkrar vi kommunens framtid.”
Henrik Josten (M) sa med anledning av Dan Nybergs kommentar:
“Vi vill spara i ladorna för en ännu värre kris i framtiden.”
Det lät som om ledamöterna från de två borgerliga partierna hade fått förhandsbesked om vilken politik deras partier i regeringen tänkte föra de närmaste åren…
Sverigedemokraterna lade samma budgetförslag som i juni. Det gjorde egentligen Medborgarpartiet också, fast de hade tagit bort kravet på en äldreombudsman.
Vänsterpartiet hade ett eget budgetförslag. Det tänkte jag redogöra för i en kommande blogg.
Det blev naturligtvis en mängd voteringar när det var dags för beslut. Fullmäktige skulle utse motförslaget till kommunstyrelsens budgetförslag, dvs förslaget från “Fyrklövern” (S+C+KD+MP). I den första voteringen vann Vänsterpartiets förslag mot Medborgarpartiets. Sedan fick SD:s förslag fler röster än V:s och förslaget från M+L gick segrande ur voteringen med SD.
Det var två förslag kvar. Budgetförslaget från den styrande “Fyrklövern” fick 27 röster, medan förslaget från M+L bara fick 11 röster. SD och MBL avstod nämligen från att rösta. För Vänsterpartiet var valet lätt mellan de två förslagen – V röstade på de styrandes förslag.
Det är alltså budgetförslaget från S+C+KD+MP som blir kommunens budget för år 2023.
I kommande bloggar tänkte jag redogöra för övriga ärenden och för Vänsterpartiets budgetförslag.
Anm. Du kan läsa mer om fullmäktige i bloggen ”KF: Arbetsordning, Korseberg, Norra och hemlösa (2)”.
OBS! Inspelningen av kommunfullmäktiges sammanträde ligger nu ute i sin helhet på kommunens webb-TV!!
Gårdagens KS-möte: Kris
Det blev ett ovanligt kort sammanträde med kommunstyrelsen (KS) igår. Redan kl 11.42 avslutade ordförande Benny Augustsson (S) mötet.
Det blev en information till…
Förutom informationen om ”Revidering av taxorna för miljöbalken” 
(se “KS (30/11): Budget, tåg mm”), så redogjorde förbundsdirektör Anna Lärk Ståhlberg på ett engagerat, lättfattligt och positivt sätt för Fyrbodals kommunalförbund – vad det är, vilka uppgifter det har osv. Det var en information som politikerna uppskattade. Kunskapen om förbundet var nog fragmentarisk hos flera av oss. Nu är det avhjälpt. (Till Fyrbodals kommunalförbund.)
Det blev som väntat budgeten för 2023 som kom att stå i centrum.
Ordförande Augustsson (S) redogjorde i relativt korta drag för budgetförslaget från de styrande partierna, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. (Jag redogjorde kortfattat för delar av förslaget i bloggen inför KS – se “KS (30/11): Budget, tåg mm”.)
Moderaterna och Liberalerna hade lämnat sitt budgetförslag ganska sent, men Henrik Harlitz (M) redogjorde för det. Förslaget utgick från det beslut som kommunfullmäktige tog i juni. (Se ”Budget 2023 (4): M+L”.) De minnesgoda kommer ihåg att det faktiskt var M:s och L:s förslag som fick majoritet i fullmäktige. Detta förslag/beslut gäller fortfarande för M+L med den ändringen att alla nämnder föreslås få 0,85% mindre. Det betyder en besparing utifrån det förra förslaget – en så kallad osthyvel. Det innebär att M+L “plockar bort” 23 milj kr från nämnderna. Kommunen beräknas med denna åtgärd göra ett positivt resultat på 28 milj kr.
Om investeringarna säger M+L:
“I investeringsbudgeten stryks investeringarna som är kopplade till fortsatt utbyggnad av VA på Vänersnäs, motsvarande totalt 120 mkr, och läggs utanför planperioden. För övrigt ges förvaltningarna i uppdrag att redovisa, med en konsekvensanalys, vilka investeringar som går att skjuta på framtiden. Dock finns det tre stycken undantag för detta och det gäller den ökande takten av gatuunderhåll, renovering av Idrottshuset samt takrenovering på Arena Vänersborg.“
Harlitz menade att det skulle leda till kapitalförstöring, om man sköt på dessa investeringar. Investeringarna skulle kosta bra mycket mer om några år än om de gjordes nu. 
Göran Svensson i Medborgarpartiet berättade om sitt partis förslag. Det var minimala förändringar jämfört med partiets förslag i juni.
Sverigedemokraterna lade fram sitt gamla juni-förslag som förslag även denna gång. Anders Strand (SD) nämnde emellertid att de skulle göra ändringar innan ärendet kom till kommunfullmäktige.
Och så var det Vänsterpartiet… Vi hade inget förslag, men meddelade att det skulle komma ett till kommunfullmäktiges sammanträde.
Vänsterpartiet i Vänersborg redogjorde istället för hur partiets tankar gick. Vi håller i stort sett med om det som målas upp i de ekonomiska beskrivningarna av den närmaste framtiden. Och den framtiden ser som bekant tämligen mörk ut. Det är krig i Ukraina, inflationen är skyhög, räntorna höjs, arbetslösheten beräknas öka, det är brist på kompetenta yrkesarbetare i många sektorer och vi har en nyvald regering som inte till fullo vill inse kommunernas behov och utsatta ekonomiska läge.
Vänsterpartiet anser därför att det i nuvarande ekonomiska läge är mycket viktigt, viktigare än vanligt, att verkligen tänka igenom kostnader och utgifter – och vara ännu noggrannare i de prioriteringar som kommunen ska göra. Kommunen kan naturligtvis inte låta bli akuta insatser på grund av kostnadsskäl. De som är i störst behov av samhällets hjälp måste också prioriteras. Vänsterpartiet tänker t ex på de äldre i hemtjänsten, våldsutsatta kvinnor och eleverna i särskolan.
Det finns flera verksamheter där återhållsamhet och “effektiviseringar”, dvs besparingar, kan bli mycket kontraproduktiva. Det kan få den effekten att kostnaderna blir det dubbla eller flerdubbla redan nästa eller kommande år…
Det finns nämligen flera sådana “fallgropar”. Vänsterpartiet tog några exempel där återhållsamhet och besparingar kan bli kontraproduktiva.
Om inte Kunskapsförbundet Väst får kompensation för fördyringarna i verksamheterna så kan det bara sparas på personalen. Färre lärare i undervisningen leder till större klasser, vilket medför sämre kvalitet på undervisningen. De studerande, särskilt elever i behov av särskilt stöd, får det svårare att tillgodogöra sig undervisningen. De kanske inte bara blir utan examen, de kan få med sig sämre kunskaper ut i arbetslivet. Det ökar riskerna för utanförskap som t ex arbetslöshet, kriminalitet, drogmissbruk, våld i nära relationer osv.
Det här resonemanget gäller på motsvarande sätt även de yngre eleverna i grundskolan. Minskad lärartäthet och sämre förutsättningar för stöd till elever försvårar möjligheterna att de får godkända betyg och kommer in på ett nationellt program på gymnasiet. Barn med utländsk härkomst i förskolan kan få svårare att lära sig svenska om de reala resurserna minskar. Barnen får då sämre förutsättningar att senare tillgodogöra sig undervisningen i grundskolan. Risken 
ökar att studierna blir lidande och det blir svårare att nå behörighet till gymnasiet eller komma in på de program som eleverna önskar. Framtidsutsikterna försämras.
Det finns en stor skillnad mellan grundskolan och gymnasiet. Om undervisningskvaliteten sjunker i de kommunala gymnasieskolorna kan ungdomarna istället välja ett fristående gymnasium. Då kommer kostnaderna för Vänersborg (och Trollhättan) inte att minska, utan snarare att öka. Friskolorna är nämligen totalt sett dyrare än om ungdomarna studerade i de kommunala gymnasieskolorna. Vi ska dock inte glömma Fridaskolan, som är en friskola. Fridaskolan ska utöka verksamheten de närmaste åren med ytterligare 100 elever…
Inom kultur- och fritidsnämnden finns det föreningsbidrag. De är förhållandevis låga och räcker till allt mindre. Föreningarnas möjligheter att bedriva verksamhet försvåras och försämras. Det kan handla om att inte ha råd att hyra lokaler och idrottsanläggningar, att inte ha pengar till bensinkostnader för bortamatcher osv. Följden kan bli nerdragningar i verksamheterna. Vissa aktiviteter kanske till och med blir omöjliga att utöva. Det i sin tur kan få konsekvensen att barn och ungdomar slutar och får en mindre meningsfull fritid. Som i sin tur kan leda till att de drar sig till gäng, kriminalitet, droger och andra negativa aktiviteter…
Inom socialnämnden pågår förebyggande arbeten kring t ex social inkludering, arbetslöshet, våld i nära relationer och försörjningsstöd. Om inte nämnden får resurser att fortsätta dessa arbeten kan fler kommuninvånare hamna i utanförskap och utsatthet. Kostnaderna för försörjningsstöd ökar. Våldet i nära relationer fortsätter att öka. Det är inte bara förödande och destruktivt särskilt för kvinnorna, förhållandena i hemmen påverkar barnens och ungdomarnas situation, vilket t ex kan påverka skolresultaten.
Det finns flera frågetecken inför 2023 i socialnämnden. De enskilt största ekonomiskt osäkra posterna är externa placeringar av barn och unga inom IFO, externt köpta platser inom PSO (Personligt stöd och omsorg), volymutvecklingen av hemtjänst samt avancerad sjukhusanknuten ”hemsjukvård” (till följd av en ny lag). Det är nödvändiga utgifter som måste betalas.
Vänsterpartiet förde alltså fram dessa tankar och funderingar i kommunstyrelsen. Vi klargjorde att de på något sätt skulle avspeglas i vårt kommande budgetförslag.
Jag avslutade anförandet med att efterlysa kommentarer kring det sagda – inte bara för att det var Vänsterpartiet som hade framfört synpunkterna. De ställda frågorna var oerhört viktiga, de angick alla partier och framför allt kommuninvånarna. Frågeställningarna speglade konkreta och verkliga problem i de kommunala verksamheterna. Särskilt de kommande två åren.
Anförandet avslutades med: Hur tänker ni andra tackla de här problemen? Vilka lösningar ser ni?
Det blev många positiva kommentarer på mitt inlägg. De flesta som yttrade sig höll med om vikten av ha gemensamma samtal och diskussioner kring denna typ av frågor och problemställningar – och många menade att politikerna borde ”arbeta på” att enas kring prioriteringarna.
Jag tolkade det som att Dan Nyberg (S) ansåg att min beskrivning av problemen i Socialnämnden var korrekt. År 2023 och eventuellt kommande år blir tunga, sa Nyberg. Han fortsatte:
“Det förstod alla som lyssnade på socialförvaltningens dragning på senaste nämndsmötet. Man blir bekymrad.”
Nyberg uttryckte att det var bra att det fanns en insikt om att vi politiker borde slå våra kloka huvuden ihop för kommuninvånarnas bästa.
Det var dock flera ledamöter som ansåg att det var förvaltningarnas uppgift att prioritera resurserna. Jag sa inte det, men jag tycker att det ofta är ett argument för att slippa ta det ansvar som åligger oss politiker…
Dan Nyberg (S) sa faktiskt i sitt inlägg:
“Prioritera är politikens viktigaste uppgift.”
Det kan jag lätt hålla med om.
Det nämndes i flera inlägg, och det gjorde jag också, att två ytterst tuffa år väntar kommunsektorn, och Vänersborgs kommun. Prognoserna för 2025 är dock ljusare. Därför lyfte jag in det som kallas resultatutjämningsreserven (RUR) i diskussionen. RUR är en reserv som kommunerna kan avsätta under “bra tider” och använda i “dåliga tider”. Det är med andra ord ett sätt att utjämna konjunkturrörelser. Vänersborgs kommun har 50 milj kr avsatta i RUR.
Vänsterpartiets uppfattning är att vi borde diskutera att använda denna reserv under 2023 och 2024. Det tyckte inte Benny Augustsson (S) var någon bra idé. Det skulle vara en reserv om något oförutsett hände sa Augustsson. Det kan inte bli värre än under de kommande två åren, menade jag. Vi måste därför ta oss en allvarlig funderare på om inte pengarna måste användas. År 2025 förväntas ekonomin att bli bättre, då kan RUR “fyllas på” igen.
Marianne Ramm (V) förstärkte argumentationen med att beskriva den ökande fattigdomen i landet och de växande köerna vid utdelning av gratis matpåsar.
Augustsson (S) och Vänsterpartiet blev inte överens. Augustsson lämnade i varje fall någon sorts “brasklapp” – RUR-pengar skulle eventuellt kunna användas under det löpande verksamhetsområdet 2023…
Det var en ganska lång och seriös diskussion i kommunstyrelsen med många inlägg. Partierna visade en uppriktig vilja till att diskutera kommunens “utmaningar” och prioriteringar.
Utom Sverigedemokraterna då. De var inte med i debatten överhuvudtaget – med undantag av Mathias Olsson. Han sa att det var tur att inte Vänsterpartiet styrde Vänersborg. Olsson var nog sur för att jag efter morgonens information lite successivt och i smyg närmade mig en plats vid bordet tillsammans med de ordinarie ledamöterna – där jag till slut också “hamnade”… (Se “Om KS 9/11”.)
Jag har svårt att tro att kommunen klarar av sina åtaganden inom välfärden de närmaste två åren utan att underbalansera budgetarna…
KS (30/11): Budget, tåg mm
På onsdag sammanträder kommunstyrelsen (KS) för näst sista gången i år. Det sista sammanträdet hålls dagarna före jul, den 21 december. Förhoppningsvis kommer tomten med mer pengar till kommunen då… Sannolikheten är dock inte stor med de nya mörkblå tomtarna i regeringen.
Kommunstyrelsens sammanträde kommer till största delen att kretsa kring budgeten för nästa år. På årets sista sammanträde med kommunfullmäktige (KF) den 14 december ska nämligen budgeten fastställas. Det finns emellertid några andra ärenden på morgondagens dagordning:
Det är hittills bara en enda information inlagd på punkt 2. Det är mycket ovanligt, det brukar i varje fall vara 5-6 stycken. Kanske tillkommer det någon mer vid “sittande bord”. 
Kommunalråden och kommundirektören ska emellertid informera som vanligt. Det är stående punkter på kommunstyrelsens sammanträden.
Informationen på punkt 2 handlar om ”Revidering av taxorna för miljöbalken”, ett ärende som ska beslutas senare på dagordningen. Ja, egentligen går ärendet vidare till KF.
Det är tydligen på det viset att det har skett förändringar i Miljöbalken och därför är det nya förslaget:
“i högre grad behovsstyrt för att bättre stämma överens med det faktiska tillsynsbehovet för uppdraget inom Miljö- och hälsoskyddsnämndens område.”
Medfinansieringsavtalet med Trafikverket, ärende 7, är inte så mycket att orda om egentligen, i varje fall inte imorgon. Annat var det i augusti 2011. Då var medfinansieringsavtalets vara eller inte vara uppe för diskussion i KS. Det diskuterades om det var kommunens uppgift att vara med och medfinansiera investeringarna på järnvägsstationen i Vänersborg C. Det var flera partier som ansåg att infrastruktur helt var ett statligt ansvar. Fullmäktige beslutade emellertid att ingå avtalet.
Sedan 2011 har det byggts dubbelspår, etapp 1, men i övrigt har det inte hänt särskilt mycket. Tiden har stått still i flera år, men nu är det alltså tänkt att etapperna 2 och 3 ska sättas i verket.
Vänersborgs kommun ska enligt avtalet finansiera ca 10 % av totalkostnaden på investeringarna. Eftersom kostnaden uppräknas med index passar kommunen på att betala redan i år och tar då pengarna från det överskott som kommunen gör 2022. Och det är bra tänkt, nästa år blir det betydligt tuffare med ekonomin… Det handlar för kommunens del om 21,4 miljoner kronor. Det är mycket pengar, men Trafikverket står för resten av kostnaderna. De totala kostnaderna uppgår till 179,2 miljoner kronor (i 2020 års prisnivå).
För dessa pengar ska det hända en hel del på Vänersborgs järnvägsstation. Projektet innebär nytt tågspår (tretågsstation) och:
“plattform på Sanden, dagens mellanplattform rivs och ny sidoplattform anläggs vid spår 2. Spår 3, 4 och 5 med tillhörande växlar kommer rivas till förmån för plattformen. I samband med ombyggnationen kommer plankorsningen vid stationen att byggas om så att den får ett skydd i form av helbommar … Signaler på spår 1 och 2 på ömse sidor av plankorsningen kommer även anläggas för att förhindra blockeringssituationer över plankorsningen.”
Det är nödvändiga åtgärder.
Kommunstyrelsen ska vidare fastställa anvisningar för boksluts- och årsredovisningsarbetet 2022. Jag ser inget att anmärka på…
Kommunstyrelsen ska även fastställa en avsiktsförklaring mellan Vänersborgs kommun och Chobe Distric Council (Botswana) för perioden 2023–2027. Avsiktsförklaringen bygger på de 17 hållbarhetsmålen och för närvarande pågår ett arbete som bygger på utveckling av avfallshantering och kretsloppsmedvetenhet. Vad nu Vänersborgs kommun har att lära ut när det gäller kretsloppsmedvetenhet och avfall i form av avlopp…
Avsiktsförklaringen är en förutsättning för att utvecklingssamarbetet ska kunna få ekonomiska medel från ICLD. ICLD betyder Internationellt Centrum för Lokal Demokrati. ICLD arbetar för att:
“främja demokrati och processer för jämlikhet, delaktighet, transparens och ansvarsutkrävande på lokal och regional nivå.”
KS ska yrka på att KF beslutar att godkänna att Serneke Sverige AB överlåter markanvisningsavtalet Nabbensberg västra till Serneke Fastighetsstyrning AB.
Serneke Fastighetsstyrning är ett helägt dotterbolag till Serneke Sverige. Det tycks för övrigt inte som om projektet på Nabbensberg har drivits med särskilt stor kraft. Hela processen har verkat seg och utdragen. De ökade kostnaderna i byggbranschen riskerar väl antagligen också att försena projektet ytterligare.
Två motioner är inlämnade från Harlitz (M) och Josten (M) respektive Kärvling (V) om att utreda framtiden för Norra skolan. Kan skolan i framtiden användas till förskola och/eller lågstadium?
KS ska skicka motionerna till KF med yrkandet att motionerna ska bifallas, dvs kommunstyrelsen ska få i uppdrag att:
“i nära samverkan med berörda nämnder utreda vilka kommunala verksamheter som skulle kunna nyttja Norra skolans lokaler.”
Det ska alltså bli en utredning och inget annat. Tyvärr tror jag att en majoritet i fullmäktige så småningom, när Holmängenskolan står klar, säger nej till att bedriva någon form av utbildningsverksamhet på Norra skolan. Signalerna från barn- och utbildningsförvaltningen är inte heller särskilt positiva…
Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds (NÄRF) delårsrapport från augusti 2022 är egentligen inte så mycket att säga om. Revisorerna klagar dock på att ingen årsprognos redovisas och att det saknas uppföljning av verksamhetsmålen. Det kan väl i och för sig uppfattas som “slarvigt” av NÄRF…
Och sedan är det budget, dvs mål- och resursplan 2023-2025, för hela slanten…
De numera fyra styrande partierna – Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet – var först (och hittills dom enda vad jag vet) med att lägga sitt budgetförslag. Det utgår “pengamässigt” från det förslag som S+C+MP lade fram i juni. Men som då blev nedröstat när det ställdes mot förslaget från Moderaterna och Liberalerna.
De styrande partierna har gjort följande ändringar av sitt förslag från i juni:
- “Samlingsförvaltning VGR flyttas från förfogandeanslaget till Kultur- och fritidsnämnden 400 tkr.”
- “Barn- och utbildningsnämnden. Ökad vistelsetid för barn i förskolan 8 000 tkr tas bort och ersätts med att finansiera ökade hyreskostnader för Holmängenskolan halvår 2024 med 8 000 tkr.”
- “Avsatta medel i förfogandeanslaget för kunskapsförbundet väst gymnasiesärskola 4 000 tkr flyttas till kommunstyrelsen för att finansiera ökade pensionskostnader hos kunskapsförbundet väst.”
- “Från förfogandeanslaget flyttas 1 000 tkr till kommunstyrelsen för ökade kostnader för Vattenpalatset. Ökas från 1 000 tkr till 2 000 tkr.”
- “Från förfogandeanslaget flyttas 2 300 tkr till kommunstyrelsen för ökade pensionskostnader NÄRF.”
- “Från förfogandeanslaget flyttas 300 tkr till kommunstyrelsen för ökat bidrag till Fyrstads Flygplats AB.”
- “Uppdrag till Kommunstyrelseförvaltningen att utreda att införa ”Breddad Rekrytering för grupper i utanförskap” som ett arbetssätt i Vänersborgs kommuns verksamheter. 1 000 tkr tillförs för ändamålet.”
Man ska också komma ihåg att nämndernas budgetramar har justeras utifrån höjt personalomkostnadspålägg och höjd internränta samt utifrån 2022 års lönerevision.
Några siffror.
Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) har justerats upp från 2,3 procent till 3,7 procent och för 2025 justerats ned från 3,2 procent till 1,9 procent. Ytterligare 35 milj kr har avsatts till pensioner. Internräntan har justerats upp från 1,25 procent till 2,0 procent. Nämndernas budgettillskott för lönerevisionen regleras när personalomkostnadspålägget höjs från 39,25 till 44,53.
En av de positiva delarna i prognoserna, kanske den enda, är att skatteintäkterna kommer att öka relativt mycket. De ökade skatteintäkterna blir emellertid realt sett snabbt mindre värda på grund av den höga inflationen. Därför kommer de ökade intäkterna att räcka till en allt mindre verksamhetsvolym.
Det är inte alla kommuner som reglerar dessa ökade kostnader centralt. De överlåter till nämnderna att själva stå för fördyringarna. Så gör inte de styrande i Vänersborg, och det är bra.
I juni fanns en förväntan att 2023 skulle skulle sluta med ett positivt resultat på 35 milj kr. Sedan dess har mycket hänt, nu återstår endast 4 milj kr…
När det gäller kommunens investeringar måste kommunen ta nya lån för att finansiera dessa. Nästa år planerar kommunen att låna ytterligare 400 milj kr. (Resten finansieras av resultatet och av avskrivningar samt genom en minskning av rörelsekapitalet.) Planerade investeringar 2024 och 2025 beräknas inte heller kunna hanteras inom ramen för skattefinansieringsnivån. I planen för 2025 uppgår kommunens långfristiga lån till 1.490 milj kr, dvs 1,5 miljard kronor. Tidsmässiga förskjutningar av investeringar kan förändra bilden mellan enskilda år i planen.
De styrande partierna vill ändra i investeringsbudgeten, jämfört med den de lade fram i juni, på två punkter. De vill flytta fram cirkulationsplatsen Gropbroleden-Tegelbruksvägen ett år. De vill också göra ett ny investering, 1,6 milj kr till konstnärlig gestaltning.
Jag återkommer med mer budgetinformation.
Mer resurser för en trygg och fungerande välfärd!
Kommunens viktigaste ärende varje år är budgeten. Vänersborg har till skillnad från många andra kommuner, t ex Trollhättan, beslutat att fullmäktige ska fastställa budgeten i juni varje år. Och så skedde i år också. Men eftersom det är valår i år så kommer det nya fullmäktige, dvs efter valet den 11 september, att fatta ett nytt budgetbeslut.
Fullmäktiges budgetbeslut i juni är därför i praktiken utan betydelse för nästa år. Däremot visade de olika partiernas förslag till budget vad de vill satsa på, vad partierna anser vara viktigt för Vänersborg och dess invånare. Och mindre viktigt… Jag har redogjort för samtliga partiers budgetförslag i ett antal bloggar, länkar finns i slutet av denna blogg.
Vänsterpartiets budget skilde sig från samtliga övriga partiers. Vi utgick till skillnad från alla de andra från behoven. Vi tittade noggrant på vad de olika nämnderna och förvaltningarna, särskilt social- och barn- och utbildningsförvaltningarna, redovisade för behov i sina verksamheter. De andra partierna gjorde knappast det. De utgick likt ekonomer från debet och kredit i kommunens balansräkningar och bokföring. De glömde att de var politiker, och att politik handlar om att vilja förändra verkligheten…
I den valtidning (se “Vänsterpartiet gör skillnad”), som skickas ut till kommunens hushåll nästa vecka, finns en artikel av Lutz Rininsland och Stefan Kärvling om Vänsterpartiets budgetförslag. Artikeln är viktig och mycket läsvärd, trots att texten skrevs innan fullmäktiges budgetbeslut.
Om du är väldigt nyfiken på valtidningen så är du välkommen till valstugan mellan torget och Plantaget imorgon lördag kl 10.00-13.00. Där finns tidningen…
=========
Mer resurser för en trygg och fungerande välfärd!
Vänsterpartiets budgetförslag inför 2023 innehåller ytterligare pengar utöver kommunledningens förslag. Under ett valår fattas ett nytt budgetbeslut i november, efter valet. Förutsättningarna, t ex skatteintäkter, stigande inflation och pensionsavsättningar, kan då vara annorlunda.
För Vänsterpartiet är en stark välfärd grunden för ett solidariskt och hållbart samhälle. Kommunen behöver ta ett samlat och större grepp för att på riktigt förstärka och trygga välfärden för invånarna i Vänersborg. Undervisning i förskola och skola behöver förbättras, äldreomsorgens utveckling kräver resurser. Vänsterpartiet utgick i sitt budgetförslag för år 2023 från nämndernas och förvaltningarnas budgetarbete.
Vänsterpartiet ville satsa ytterligare 31 mkr på förskola och grundskola. Andelen elever i behov av språkligt och särskilt stöd ökar och kunskapsresultaten måste förbättras. Det kräver mer personal. Barngrupperna måste minskas och personaltätheten ökas på förskolorna. Att personalen på förskola och fritidshem erbjuds fria arbetskläder är en jämställdhetsfråga.
Vänsterpartiet ville satsa 22,7 mkr extra för att höja socialnämndens budgetram. Det går inte att skjuta problemen framför sig i socialförvaltningen. Besparingar inom äldreomsorgen och arbete, sysselsättning och integration är åtgärder som kommer att få stora och långtgående ekonomiska och socioekonomiska konsekvenser för hela kommunen. Det behövs mer resurser för en trygg och fungerande välfärd.
Det krävs ytterligare 12 mkr för att finansiera kostnaderna för försörjningsstödet, 7,5 mkr för att klara de ökade kostnaderna för daglig verksamhet LSS och 2 mkr för arbetet mot våld i nära relation. Dagverksamheten på Fisketorget måste vara kvar.
Vänsterpartiet ville satsa 4 mkr mer på kultur- och fritidsnämnden. En meningsfull fritid har stor betydelse för individens välmående och samhällets hälsa. Idrotts- och kulturaktiviteter är också viktiga för att främja integration. Vänsterpartiet vill införa en avgiftsfri musik- och kulturskola.
Vänsterpartiet vill förstärka budgetramarna också i andra nämnder. Byggnadsnämnden behöver 3,5 nya tjänster och miljö- och hälsoskyddsnämnden 3.
Vänsterpartiets budgetförslag omfattade tilläggsyrkanden på totalt 67,44 miljoner kr för år 2023. Det innebar ett underskott på 22,44 mkr. Underskottet täcktes av medel ur resultatutjämningsreserven (RUR).
Text: Stefan Kärvling och Lutz Rininsland
===
Anm. Här är bloggar som handlar om budgeten för år 2023:
- ”Budget 2023 (1): Om Augustssons förslag” – 3 juni 2022
- ”Budget 2023 (2): Mål och lagar” – 5 juni 2022
- ”Budget 2023 (3): S+C+MP” – 6 juni 2022
- “Budget 2023 (4): M+L” – 14 juni 2022
- ”Budget 2023 (5): SD” – 15 juni 2022
- “Budget 2023 (6): Vänsterpartiet” – 19 juni 2022
- ”Budget 2023 (7): MBP” – 21 juni 2022
- ”KF: Oväntat budgetbeslut” – 23 juni 2022
- ”Budget 2023: V – i takt eller i otakt?” – 25 juni 2022
- ”Budget 2023 (8): KD” – 1 juli 2022
- ”Budget 2023: Vad tyckte facken?” – 4 juli 2022
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer