Arkiv

Archive for the ‘Budget 2025’ Category

Sörbygården Brålanda

4 september, 2025 4 kommentarer

I veckan som gick dök denna bild upp i mitt Facebook-flöde:

Under bilden återfanns denna kommentar.

“Blev precis som jag befarade när nån avdelning stängdes ner på äldreboendet Sörbygården tidigare! Blev inga protester till våra politiker Så nu stänger dom ner hela Sörbygården som politikerna planerade från början.”

Inlägget var avsänt från Brålanda och har fått många kommentarer och ”likes”. Det är inga snälla kommentarer. De riktar sig mot politikerna i Vänersborg och de flesta har uppfattningen att det är en sammansvärjning mot Brålanda. Ja, tydligen ingår även politikerna från Brålanda i komplotten.

Jag blev både överraskad och förvånad av inlägget. Nedläggning av det särskilda boendet för äldre i Brålanda? Nu? Fanns det ett sådant beslut? Och vem i kommunen tog i så fall beslutet och varför? Blickarna riktades mot socialnämnden och socialförvaltningen…

Socialförvaltningen svarade att det stämmer att:

“vi inlett åtgärd/åtgärder utifrån beslut från socialnämnd mot bakgrund av det ekonomiska läge socialförvaltning med nämnd står i 2025 samt 2026. Som åtgärd ingår vakanshållning av 24 platser inom särskilt boende och dessa koncentreras till Sörbygården.”

Dan Nyberg (S), ordförande i socialnämnden, förtydligade:

“platser kommer att successivt vakanssättas. Ingen ska behöva flytta. Skälet är bl a för att klara de mycket omfattande besparingar nämnden måste göra då det fattades ca 45 miljoner i kf:s beslut”

Inlägget från Brålanda på Facebook var med andra ord inte helt fel…

Men varför har det blivit så här? 

Det handlar självklart om pengar…

I juni i år (2025) beslutade kommunfullmäktige om budgeten för nästa år. Socialnämnden hade inför beslutet begärt en ramökning (“mer pengar”) på 48,9 milj kr inför 2026. Om inte nämnden fick dessa pengar så var en av flera besparingsåtgärder:

“Att vakanshålla 24 platser inom vård och omsorg särskilt boende 14.000 tkr.”

Det var socialnämnden mycket tydlig med. Det framgår av nämndens protokoll från den 16 april 2025. Ida Hildingsson (V) hade ett eget yrkande där hon framhöll att det var positivt att socialförvaltningen vågade:

“föreslå nämnden att begära en kraftig ramökning”

Men Hildingsson yrkade avslag på, bland annat, vakanshållningen som möjlig besparingsåtgärd. Det måste kunna gå att spara på något annat om det var kris, åtgärden var inte rimlig. De styrande partierna avslog Hildingssons yrkande. De andra partierna deltog överhuvudtaget inte i beslutet. De skulle återkomma med egna, “samlade” budgetförslag i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.

Socialnämnden fick inte sina begärda pengar av kommunfullmäktige (juni 2025). Det innebar att fullmäktige i praktiken beslutade att 24 platser inom vård och omsorg skulle vakanshållas nästa år. Det var de styrande partierna (S+C+KD+MP) som stod bakom beslutet, även ordförande Nyberg…  Vänsterpartiet ville tillskjuta ytterligare 8 milj kr till socialnämnden för att minska de föreslagna besparingarna inom bland annat äldreomsorgen. Det var inget annat oppositionsparti som ville satsa mer pengar till socialnämnden än vad de styrande föreslog i sitt budgetförslag.

Ordförande Dan Nyberg (S) skrev på Facebook idag:

“Inget parti i Vänersborgs kommunfullmäktige var beredda att ge socialnämnden de pengar som behövdes för att bibehålla nuvarande omfattning av socialförvaltningens verksamhet. Det är betydande belopp som saknas som därmed måste sparas.”

Det kan noteras att fackförbundet Kommunal förklarade sig oenigt med budgetförslaget. Kommunal skrev:

“Kommunal befarar en stor försämring av arbetsmiljön. Ökad arbetsbelastning vilket kommer att öka kostnaderna för förvaltningen vad gäller sjukskrivningar, personalbortfall och därmed ytterligare kostnader för anställningsprocesser och kompetensbortfall då personal väljer bort Vänersborgs kommun som arbetsgivare.”

Kommunfullmäktiges beslut i juni 2025 handlade alltså om nästa år (2026).

På socialnämndens sammanträde den 23 maj 2025 diskuterades nämndens ekonomiska läge innevarande år (2025 alltså) utifrån delårsrapporten. Prognosen redovisade ett underskott på hela 43,9 milj kr. Det berodde på:

“lägre intäkter i form av statsbidrag samt högre kostnader för försörjningsstöd, placeringar/köpta platser, hyror samt IT.”

Det pekades särskilt på minskade statsbidrag inom äldreomsorgen. Det krävdes besparingsåtgärder. Förvaltningen redovisade 16 olika åtgärder. En av åtgärderna kändes igen:

“Påbörja vakanshållning av ett särskilt boende inom vård och omsorg under våren.”

Det stod inte i handlingarna vilket särskilt boende som åsyftades och det nämndes inte heller på sammanträdet.

Socialnämnden godkände enhälligt delårsrapporten för april och beslutade att:

“Socialnämnden uppdrar socialförvaltningen att genomföra åtgärderna som redovisas i delårsrapporten.”

Det innebar att socialnämnden redan i år skulle börja verkställa nästa års besparingsåtgärd. Jag tycker att man kan se det som att nämnden och förvaltningen ansåg att det var en fördel att vakanshållningen skedde successivt med början redan i år. Det var inte bara för ekonomins skull utan även för de boendes.

På socialnämndens senaste sammanträde, den 28 augusti, fick nämnden reda på att det var aktuellt att börja verkställa beslutet. Men det sades inte heller denna gång vilket boende som var aktuellt för “vakanshållning”. De fackliga förhandlingarna var i och för sig genomförda, men personalen skulle först informeras.

Socialnämnden noterade informationen, inga nya beslut fattades. 

Det finns således inget beslut i nämnden att just Sörbygården i Brålanda ska avvecklas. Det är ett förvaltningsbeslut fattat av tjänstepersoner, men det skedde på uppdrag av nämndens politiker och i slutändan som ett resultat av kommunfullmäktiges beslut. Men att det är just Sörbygården som ska vakanshållas beror på skrev socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) på Facebook idag:

“att boendet är i väldigt undermåligt skick jämfört med boendena i Vänersborg. De behöver därför renoveras till en standard som är värdigt för de boende. Det tredje skälet (det första skälet var ekonomin; min anm) är besiktningsanmärkningar inom brandskyddet som måste åtgärdas. Det är nog allas förhoppning att orsakerna till nuvarande situation kan lösas snart möjligt.”

Det ska också noteras att beslutet återigen handlade om “vakanshållning”. Ordförande Nyberg skrev på Facebook:

“Det särskilda boendet Sörbygården i Brålanda ska inte upphöra! De är 24 platser som tillfälligtvis kommer att vakanssättas.”

Kommunfullmäktiges och socialnämndens beslut kan också tyckas vara ogenomtänkt och faktiskt till och med kontraproduktivt. Det är ju faktiskt så att befolkningsprognoserna visar att andelen äldre i befolkningen ökar och det innebär naturligtvis att behov av fler platser också ökar… Dessutom har väntetiden för att få en plats på ett särskilt boende för äldre i Vänersborgs kommun ökat dramatiskt de senaste åren. Det skrev TTELA (se “Dystra trenden: Allt längre kötid till boende för äldre i Vänersborg”) redan för (exakt) ett år sedan:

“Kötiden har femdubblats på bara tre år”

Om äldre i behov av plats får vänta oskäligt länge så riskerar kommunen att IVO (Inspektionen för vård och omsorg) utdömer vite. Och då kan det handla om tämligen stora summor för kommunen…

Det finns farhågor, särskilt i Brålanda, att vakanshållningen på Sörbygården bara är början. De fruktar att Sörbygården kommer att stängas helt och att stängningen i så fall blir permanent. Jag kan förstå det, och det befarar även jag. Men det är som sagt inte innebörden i det beslut som har fattats.

Vad ska socialnämnden och socialförvaltningen göra? Det saknas pengar och nämnden är tvungen att vidta alla åtgärder den kan för att hålla budget. Och det här vet alla partier och politiker om. Så vems är felet att socialnämnden tvingas vidta besparingar och impopulära åtgärder?

Det finns naturligtvis en möjlighet att hindra vakanshållningen på Sörbygården. Och det är att kommunfullmäktige beslutar om att ge socialnämnden ett tilläggsanslag, dvs mer pengar. Ett sådant beslut skulle kunna fattas i oktober eller november. Det skulle inte heller vara helt orimligt – månadsuppföljningarna tyder på att kommunen skulle kunna göra ett oväntat stort överskott i år… 

Det är val nästa år och det betyder väldigt mycket både för Vänersborgs kommuns och Sörbygårdens framtid… Och då tänker jag inte bara på kommunalvalet utan också på valet till riksdagen. Den nuvarande SD-stödda borgerliga regeringen har under flera år underlåtit att satsa pengar på välfärden vilket inneburit minskade statsbidrag som i sin tur har drabbat socialnämnden hårt. Regeringen har istället satsat stora pengar på skattesänkningar och bidrag (RUT och ROT) för de rika.

Anm. Läs gärna fortsättningen – ”Rädda Sörbygården!”.

===

Inlägg om Sörbygården:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Brålanda, Budget 2025, Budget 2026, Sörbygården, socialnämnden

Kommunstyrelsens beslut (26/2)

27 februari, 2025 Lämna en kommentar

Kl 14.56 igår onsdag förklarade ordförande Benny Augustsson (S) kommunstyrelsens sammanträde för avslutat. Mötet innehöll en del överraskningar men slutade i tämligen stor enighet. Och då ska tilläggas att detta möte var nog det första på mycket, mycket länge där samtliga ledamöter och ersättare var närvarande.

I detta inlägg tänkte jag redogöra för besluten, och inte upprepa det jag skrev om ärendena i de två föregående inläggen “KS på onsdag (26/2)” och “KS imorgon onsdag (26/2)”.

Mötet inleddes med flera föredragningar. Särskilt uppmärksammades informationen som gällde utredningen om vilken nämnd som ska bereda nya verksamhetsområden för vatten och avlopp. Informationen gick egentligen utöver ärendet, och det blev istället en gedigen föreläsning om Vattentjänstlagen (LAV). Det var en information som KS, och framför allt politikerna i de styrande partierna och tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen, skulle haft för några år sedan. Särskilt när verksamhetsområdena på Vänersnäs diskuterades…

Det blev en hel del frågor och diskussion i samband med föredragningen, och det innebar att hålltiderna för sammanträdet passerades redan vid detta första ärende. Men det var nog väl använd tid. KS fattade senare ett enhälligt beslut om att godkänna utredningen och, vad jag förstår, dess slutsatser om att samhällsbyggnadsnämnden fortsatt ska ha det huvudsakliga ansvaret för att bereda beslutsförslag om nya verksamhetsområden. Och inte miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Även föredragningen om den “sociala hållbarhetsstrategin” tog mer tid än beräknat. I inlägget “KS imorgon onsdag (26/2)” flaggade jag för att det fanns en formell invändning i ärendet. Strategin hade bara diskuterats av tjänstepersonerna i kommunens förvaltningar och inte av politikerna i nämnderna. Det var något märkligt eftersom det var de olika nämnderna som pekades ut i strategin som huvudansvariga för att det skulle arbetas med de sociala hållbarhetsmålen och deras förverkligande. Det var flera av oppositionspartiernas ledamöter som hade samma uppfattning. I voteringen förlorade de styrande partierna och ärendet återremitterades.

Kommunstyrelsen ställde sig bakom de båda planerna för suicidprevention, trots att det inte gavs några fullödiga svar på frågorna om varför dokumenten kallas plan och inte strategi, eller vem som ska ta fram konkreta aktivitetsplaner.

Samhällsbyggnadsförvaltningen vill stycka av fastigheten Sörbyn 8:2 (Allégatan 22 i Brålanda) och sälja den del av fastigheten där byggnaden står, dvs Brålandas gamla kommunhus. Beslutsförslaget till kommunstyrelsen innebar att en försäljning av fastigheten inte borde genomföras. Ordförande Benny Augustsson (S) lämnade helt oväntat ett annat yrkande, som sammanföll med samhällsbyggnadsförvaltningens vilja:

“Kommunstyrelsen beslutar att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag;
1 att föreslå AB Vänersborgsbostäder att köpa fastigheten Sörbyn 8:2
2 Om AB Vänersborgsbostäder inte önskar köpa fastigheten Sörbyn 8:2 göra en avstyckning av Allégatan 22 och efter detta sälja denna.”

De styrande partierna ville alltså sälja det gamla kommunhuset i Brålanda. Augustsson motiverade sitt yrkande med att huset var i stort behov av en omfattande och dyrbar renovering och att ett tågstopp i Brålanda låg ganska långt fram i tiden. (Fastigheten Sörbyn 8:2 ligger i området kring järnvägsstationen.)

Sverigedemokrater och moderater applåderade Augustssons förslag om försäljning och yrkade bifall.

Det var en överraskande vändning i ärendet. Vänsterpartiet hade egentligen inga invändningar mot en försäljning, men eftersom det är en fin byggnad och att den dessutom kan ha ett historiskt och kulturellt värde ställde jag frågan om beslutet öppnade för en rivning av byggnaden. Jag fick som svar att så inte var fallet, det är byggnadsnämnden som bestämmer om det gamla kommunhuset får rivas. Jag vet inte om den vetskapen fick mig att känna mig särskilt mycket tryggare. Byggnadsnämnden rev ju en gammal anrik byggnad i Vargön för några år sedan… (Se “Vargöns stationsområde”.) Men frågan om en eventuell rivning låg i så fall några år fram i tiden – och mycket kan hända innan dess.

Det blev en längre och engagerad diskussion om kultur- och fritidsnämndens ansökan om 400.000 kr till lovaktiviteter. Diskussionen var faktiskt en repris från förra året. Även då opponerade sig Henrik Harlitz (M) och Cecilia Prins (L) mot förslaget. Eller rättare sagt, det som stod i underlaget som motiverade beslutsförslaget. Där stod att:

“Sökta medel går särskilt till extra insatser på Torpaområdet för att komplettera förvaltningens befintliga lovverksamheter runt om i kommunen.”

Torpaområdet pekades inte ut i själva beslutsförslaget även om det var detta område det gällde. Harlitz och Prins menade att de extra pengarna borde fördelas bland ungdomar i hela kommunen. Det märkliga var att de borgerliga inte hade tagit denna diskussion i kultur- och fritidsnämnden. Där var nämnden helt enig i sitt beslut.

Ärendet slutade med en votering där det liggande beslutsförslaget också blev kommunstyrelsens beslut. Siffrorna blev 8-7, Vänsterpartiet röstade alltså för det liggande förslaget som också var det beslut som kultur- och fritidsnämnden fattade. Nästa år måste de borgerliga och sverigedemokratiska KS-ledamöterna tala med sina partikamrater i nämnden.

 Det kanske viktigaste beslutet som kommunstyrelsen fattade igår var “Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2026-2028”.

Det fanns bara ett förslag – förslaget från de styrande partierna. Formellt kallas förslaget för “kommunstyrelsens ordförandes förslag”, dvs Benny Augustssons förslag. Och i praktiken är det kanske det…

Förslaget till budgetanvisningar är som vanligt en slags råkopia eller framskrivning av den budget som gäller i år. Det blir inga nya pengar till att öka kvaliteten i verksamheterna eller för nya uppgifter och behov. Så är det. Nämnderna får emellertid en inflationskompensation på 1,8% och kompensation för höjda hyror. Det står vidare i budgetanvisningarna att löneutvecklingen under 2026 prognostiseras till 70 milj kr. Internräntan är oförändrad 2,5% i ramsättningen liksom personalomkostnadspålägget som ligger på 40,24%.

Det finns flera osäkra faktorer som det kommer besked om senare. Kommunen väntar på nya befolknings-, pensions- och skatteprognoser. De centrala löneavtalen är inte klara och självklart är världsläge, konjunktur, tullar etc osäkra faktorer som kommer att påverka sysselsättning, löner och skatter även i Vänersborgs kommun. Det kom för övrigt en ny skatteprognos i tisdags som beräknade att kommunens skatteintäkter minskar med 7 milj kr jämfört med tidigare prognoser. Vi får se vad den nya prognosen i april säger.

Budgetanvisningarna räknar med ett resultat nästa år på +52 milj kr. Jag tror dock att resultatet är lika osäkert som de andra siffrorna. I budgeten för 2024 budgeterades t ex ett överskott på +1 miljon, bokslutet för 2024 visade ett överskott på +69 milj kr.

Kommunens nämnder ska nu se över och anpassa sina verksamheter utifrån budgetanvisningarna. Det blir ett tufft arbete. Nämnder och förvaltningar ska beskriva effektiviseringar och besparingar och hur man omfördelar och omprioriterar resurser osv. Eller som det uttrycks i underlaget:

“Det fortsatta arbetet med budget 2026 ställer krav på omprioriteringar av befintliga verksamheter. Samtliga nämnder behöver arbeta med effektiviseringar men också med att ompröva ambitionsnivåer mellan och inom befintliga verksamheter.”

Det är svårt för att inte säga omöjligt för partierna i opposition att i detta läge kunna och hinna presentera egna budgetanvisningar. Samtidigt speglar naturligtvis budgetanvisningarna de styrande partiernas politiska prioriteringar och mål. Moderaterna, Liberalerna och Vänsterpartiet deltog därför inte i beslutet. Förvånande nog gjorde emellertid Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet det.

Nästa sammanträde med kommunstyrelsen är faktiskt inte förrän den 2 april.

Kategorier:Brålanda, Budget 2025, Budget 2026, KS 2025

BUN (18/11): Matte och pengar

19 november, 2024 Lämna en kommentar

Sammanträdet med barn- och utbildningsnämnden (BUN) blev längre än förväntat. Ordförande Bo Carlsson slog dock slutligen klubban mycket distinkt i bordet kl 14.12 och avslutade mötet.

Flera ledamöter var frånvarande vilket ledde till att Vänsterpartiets ersättare i nämnden, Peter Lénberg, fick tjänstgöra istället för ledamoten Gunnar Henriksson (L). Eftersom Henriksson är nämndens 2:e vice ordförande fick Lénberg överta även detta uppdrag. Det är första gången någonsin som en vänsterpartist har haft denna ärofyllda post i en “skolnämnd” i kommunen. Det visade sig dock att det var för bra för att vara sant. Det var ett misstag…

Det var för övrigt mycket olyckligt att Gunnar Henriksson (L) var frånvarande just på detta sammanträde eftersom verksamhetsuppföljningen handlade om Henrikssons absoluta favoritämne – matematik. Och det var en mycket, mycket intressant föredragning.

Singapore är ett land som under ett flertal år legat i mattetoppen i PISA-undersökningarna. Några lärare på Tärnanskolan undrade hur det kom sig. Hur undervisade de i matematik i Singapore för att uppnå de resultaten? Och varför skulle inte lärarna på Tärnan i Vänersborg kunna undervisa på samma sätt?

Elever, lärare och rektorer från Tärnanskolan berättade för nämnden om hur de arbetar i matte. Vi politiker fick en introduktion i teorierna bakom och även ett konkret exempel på hur en lektion går till.

Nämnden blev imponerad. Det pågår pedagogiska diskussioner i Sverige just nu och debatten handlar mycket om lärarledd katederundervisning i klassrummet. Singaporemodellen handlar inte om det. Modellen syftar till att elever (se här) ska få en:

“djupare förståelse för centrala begrepp och områden snarare än att lära sig regler och procedurer utantill.”

För att skapa denna förståelse används många konkreta föremål och bilder kopplade till det abstrakta. Modellen handlar sammanfattningsvis om att eleverna ska förstå matematik, lösa problem och att tänka – enskilt, tillsammans och under ledning av lärarna. 

Den för dagen alldeles nya ersättaren i nämnden, och tillika lärare i matte i åk 7-9, Maria Nilsson (KD) gjorde ett inspel som blev lite av pricken över “i:et”. Hon visade hur elevernas resonemang och lösning kunde göras om till en ekvation. Det var något i stil med en Samir är sex katter vilket kan bytas ut mot x och 6y… (Fråga mig inte mer…)

Eleverna från åk 3 respektive åk 4 klarade ovanstående uppgift – gör mina läsare det?

Under månadens lokalinformation fick BUN reda på att Öxnered förskola är evakuerad och tom. Det ska skaffas fler moduler som ska möjliggöra att barnen, som tillfälligtvis är placerade på Öxnereds skola och Holmängenskolan, ska kunna flytta ”tillbaka”.

Inte nog med att det är och har varit stora problem på Öxnereds förskola, även Tärnanskolan har problem – fuktproblem. Elever och personal drabbas av kliande ögon och hals, huvudvärk osv. Det finns risk för att alla väggar på hela skolan har drabbats. Tydligen diskuteras det om underhållspengar, eller snarare brist på, och har vi råd… Nämndens uppmaning till de lokalansvariga är, som en av ledamöterna formulerade det:

“Fixa det – och det fort!”

BUN behandlade en del andra ärenden som jag beskrev i mitt blogginlägg innan sammanträdet (se “BUN: Mörka moln på himlen”). I det inlägget skrev jag också en hel del om nämndens för sammanträdets viktigaste beslutsärende, “Verksamhetsplan 2025-2027 Barn- och utbildningsnämnden”.

BUN står inför personalneddragningar nästa år. Personalkostnaderna måste minska med 21,4 milj kr. Det blir många tjänster… Och eftersom det är svårt, eller omöjligt, att ändra organisationen mitt under ett läsår, dvs ht 2024-vt 2025, kommer de stora neddragningarna att ske under ht 2025. Besparingen för hela budgetåret 2025 måste alltså hämtas hem på ett halvt år, höstterminen 2025. Det finns inte särskilt mycket annat att spara på, personalkostnaderna är den stora och “påverkbara” kostnaden för nämnden.

Barn- och utbildningsnämnden har andra stora utgifter som måste finansieras och som det knappast går att spara på. De kostnaderna betalas av förvaltningen centralt och det som sedan blir kvar av det totala anslaget delas ut som barn- och elevpeng till verksamheterna. Förvaltningen visade på ett tydligt sätt vilka dessa centrala kostnader är:

Det ska noteras att i denna summa, 600 milj kr, ingår det också stora personalkostnader. Resten av BUN:s pengar, lite drygt 400 milj kr, fördelas som barn- och elevpeng ut till verksamheterna. Varje enhet, t ex en förskola eller en grundskola, får pengar utifrån hur många barn respektive elever som finns på enheten.

Som synes av tabellen nedan minskar antalet barn och elever i varje verksamhet, med undantag av anpassad grundskola. Ökningen av kostnaderna för antalet elever i den anpassade grundskolan motsvaras av elevminskningen i övriga verksamheter.

Fast minskar verkligen kostnaderna när elevantalet sjunker?

Anta att antalet elever som studerar på Torpaskolan minskar med 20 nästa läsår, det blir 2 elever färre i varje klass. Det innebär att Torpaskolan behöver minska sina kostnader med låt oss anta ungefär drygt en miljon (=antal elever * elevpengen). Det minskade elevantalet betyder emellertid inte att de faktiska kostnaderna automatiskt minskar med denna summa. Nä, långt därifrån. Elevminskningen kanske leder till att 20 färre matportioner behöver köpas in varje skoldag, ett antal läroböcker mindre, men det innebär inte att det behövs färre pedagoger. Det behövs fortfarande en lärare i klassrummet oavsett om det går 27 eller 29 elever i klassen. Det går inte heller att spara pengar på att säga upp lokaler. Det får kanske bli en speciallärare som får se sig om efter arbete i någon annan kommun… Fast det är inte heller någon bra idé. Inför 2024 omfördelades 15 milj kr i nämnden. Pengarna används till att ge elever det stöd de behöver. Det skulle egentligen behövas minst en dubbelt så stor summa… 

Men personalen måste minska… Och barn- och elevpengen 2025 blir dessutom något mindre nästa år, även om den inte är uträknad ännu. (Hösten 2024 är elevpengen 67.374 kr.)

Det var med tunga tankar som vandringen hemåt påbörjades efter avslutat sammanträde.

Kategorier:Budget 2025, BUN 2024, Tärnan, verksamhetsplan

BUN: Mörka moln på himlen

16 november, 2024 1 kommentar

På måndag kommer ett antal skolintresserade politiker att bege sig till kommunhuset. Det är barn- och utbildningsnämndens (BUN) ledamöter och ersättare som samlas för sammanträde i konferensrum Vänersborg.

Dagordningen har följande utseende:

Sammanträdet börjar som vanligt med ett nedslag i verkligheten. Rektorer, lärare och elever ska presentera Tärnans förbättringsarbete i matematik.

Efter Tärnanskolans information ska nämndens politiker fylla i en enkät. Bakgrunden till den är att det i slutet av förra året påbörjades en utbildning för kommunstyrelsens ledamöter om:

“gränsdragningsfrågor mellan politik och tjänstemän och vad detta innebär i de olika rollerna”

Strax före sommaruppehållet, efter att utbildningen var slutförd, genomfördes en undersökning (enkät) bland de politiker och tjänstepersoner som deltagit. Enkäten ställde frågor kring förhållningssättet mellan förtroendevalda och tjänstepersoner. Resultatet visade på en förtroendekris mellan politiker och tjänstepersoner. (Se de fyra inläggen “Politiker och tjänstemän”.) Kommundirektörens ledningsgrupp föreslog, vilket kommunstyrelsen tyckte var ok, att en enkät skulle skickas ut till alla förtroendevalda samt de tjänstepersoner som arbetar nära de förtroendevalda i kommunens alla nämnder.

På måndag ska denna enkät genomföras i barn- och utbildningsnämnden.

BUN kommer att få viktig information om förskole- och skollokaler och sedan blir det redovisning av utförd internkontroll. Det sistnämnda låter kanske tråkigt, och det är det väl på sätt och vis, men det är nödvändigt, och lagstadgat.

Nämnden har bland annat kontrollerat “Barn och elevers rätt till särskilt stöd”. Förvaltningen har genomfört stickprovskontroller och då ställt frågor kring rutiner och rutinföljsamhet kring pedagogiska anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Resultatet av kontrollen var ganska bra, men samtidigt beskriver rektorer att det finns utmaningar, eller rättare sagt – problem… Förvaltningen konstaterar också att stickprovskontrollerna inte visar en fullständig bild och drar slutsatsen att det behövs en djupare analys. Kanske skulle nämnden ge förvaltningen uppdraget att genomföra en sådan analys…

Det ekonomiska resultatet för BUN uppgår till 10,8 milj kr för oktober. Det är mycket pengar men prognosen för hela året är fortfarande en budget i balans, dvs plus/minus-noll.

Måndagens “tunga” ärende är ärende 6: “Budget 2025, Mål och resursplan 2025-2027: Verksamhetsplan”. Det är en verksamhetsplan för nämnden och en för förvaltningen.

Förvaltningen beskriver verksamhetsplanen så här:

“Verksamhetsplanen tar sin utgångspunkt i kommunfullmäktiges inriktningsmål, tilldelade målvärden och riktade uppdrag som beslutats i Mål- och resursplan 2025-2027. Utifrån inriktningsmålen har barn- och utbildningsnämnden processat fram förväntade resultat – uppnå, med tillhörande ambitionsnivåer och förväntade resultat – genomföra.”

Kommunfullmäktige har beslutat om fem inriktningsmål, tilldelade målvärden och ett antal riktade uppdrag. Dessa ska alla nämnder arbeta efter. Det finns ett inriktningsmål som särskilt angår BUN:

“Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”

Då har fullmäktige satt ambitionen att andelen elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram ska vara 85,6% nästa år och 87,2% år 2027. Nuläget är 85,5%.

Naturligtvis tar de flesta för givet att ett sådant här inriktningsmål följs av en ekonomisk satsning på t ex fler pedagoger. Men så är det inte i Vänersborg. I Vänersborgs kommun tycks det viktigaste vara själva dokumenten, och formuleringarna i dem. Sedan får tjänstepersonerna göra så gott de kan. Och blir det bra resultat så är det tack vare politikernas tydligt formulerade mål (i dokumenten) och om verksamheterna inte når upp till målen så är det självklart alla anställdas fel… De har ju inte uppnått de resultat som politikerna i all sin vishet har satt upp.

Alla barn- och utbildningsnämndens (BUN) förväntade resultat ska öka, det gäller andelen i procent:

  • “Barn 1-5 år inskrivna i förskola”
  • “Bedömningar för barngruppen som lämnar förskoleverksamheten som utifrån ”Matris 2 Läsa och skriva” bedömts på ”nivå 2” eller högre”
  • “Elever i åk 1 som når kriterierna för bedömning av godtagbara kunskaper i läsförståelse”
  • “Elever i åk 9 som uppnått betygskriterierna i alla ämnen”
  • “Elever i åk F-6 med mer än 75% närvaro”
  • “Elever i åk 9, meritvärde” (ska öka i absoluta tal)

Under benämningen “Förväntade resultat – genomföra” ska en utredning genomföras om anpassad grundskola:

“För att bättre kunna planera budget, personal och lokalbehov behöver olika faktorer som påverkar utvecklingen identifieras för att därigenom bli bättre på att prognostisera utvecklingen och bättre förutse vilka konsekvenser som kan förväntas på kort och lång sikt.”

Det ska också utredas om hur det ska skapas förutsättningar för lärare och rektorer att genomföra kompetensutveckling inom ramen för det nationella professionsprogrammet.

I den ekonomiska översikten, som också ingår i verksamhetsplanen, noterar jag att personalkostnaderna inom BUN:s ansvarsområden minskar från 719,6 milj kr år 2024 till 698,2 milj kr år 2025. Det är en minskning med 21,4 milj kr. Var neddragningarna är tänkta att ske kan man få en bättre uppfattning om när man studerar minskningarna på de olika verksamheterna (den första siffran är årets summa, den andra, mindre summan, är nästa år. “mkr”=milj kr):

  • Nämnd och nämndadministration: 11,1 mkr till 6,3 mkr (=-4,8 mkr)
  • Förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år: 318,9 mkr till 307,4 mkr (=-11,5 mkr)
  • Förskoleklass: 35,2 mkr till 33,1 mkr (=-2,1 mkr)
  • Grundskola: 550,9 mkr till 542,8 mkr (=-8,1 mkr)

De partier som har beslutat om budgeten för nästa år är de som fick förtroendet av kommunens väljare i valet 2022. Och det hade inte heller blivit mer pengar till BUN om de två största partierna efter S, dvs M+SD, hade fått styra…

Så vad säger man?

I Verksamhetsplanen för förvaltningen, som vi politiker bara ska ta del av och inte fatta beslut om, noterar jag följande formulering:

“Genom att lyfta fram barnens röster strävar rektorerna efter att inspirera ansvariga politiker att fatta modiga beslut. Genom att förbättra resursfördelningen…” 

På ett annat ställe i förvaltningens verksamhetsplan står det, dock inte i samband med ovanstående – det är jag som tolkar och drar parallellen mellan dessa två lösryckta citat: 

“Gängkriminaliteten har fått ett starkt fäste runt om i landets kommuner och utvecklingen visar att fler barn och unga rekryteras till de kriminella nätverken, så även i Vänersborgs kommun.”

I förvaltningens verksamhetsplan kan man också läsa om BUN:s utmaningar framöver. De delas upp under rubrikerna “behov av stöd och extraordinärt stöd”, “ökad utsatthet och kriminalitet”, “AI”, “IT och måltider”, “Restad Gård”, “befolkningsförändringar” och, ett som är särskilt läsvärt, “Personalförsörjning”.

Nämnden ska också fastställa bidragsnivåer för fristående och enskilda verksamheter år 2025 innan förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Bo Carlsson (C) informerar om vad de gjort och vad som har hänt sedan det förra sammanträdet.

Det blir nog ett ganska kort sammanträde denna gång.

==

Efter barn- och utbildningsnämndens sammanträde skrev jag detta inlägg: ”BUN (18/11): Matte och pengar”.

Kategorier:Budget 2025, BUN 2024, verksamhetsplan

Arena Vänersborg, en dyrgrip…

22 augusti, 2024 Lämna en kommentar

“Om man inte tittar på personalproblematiken utan bara tittar driftsmässigt så kostar bara el, värme och vatten på anläggningarna ungefär 120.000 kronor i veckan.”

Det är TTELA som citerar chefen på kultur- och fritidsförvaltningen i Trollhättan. (Se “Ingen is i Slättbergshallen – då halkar Gripen Trollhättan efter”.) Han uttalar sig med anledning av att kommunen inte spolar upp någon is i Slättbergshallen. Det blir alltså för dyrt. Trollhättans stad lägger redan ner 120.000 kr, plus personalkostnader, i veckan på sina anläggningar. (Eller är 120.000 kr bara vad det skulle kosta att ha is i Slättbergshallen?) Sparsamheten innebär att Gripen är nödd och tvungen att åka till Vänersborg och träna i arenan. Det är inte kul, särskilt som Gripen tydligen får de istider som blir över…

I Vänersborg sparar vi knappast på pengar när det gäller Arena Vänersborg. Det har vi aldrig gjort. Här spolas isen upp i augusti.

I år började issäsongen vecka 22 (se arenans hemsida, “Arena Vänersborg”) och då antar jag att isen började anläggas åtminstone en vecka i förväg. Förra året, 2023, var kostnaderna för el och värme i arenan 162.041 kr mer i augusti än i juli. Det innebar en extra kostnad på 5.227 kr per dygn (31 dagar i augusti) för att få tidig is.

Om man istället ser på de totala kostnaderna så kostade el och värme i arenan i juli 2023 sammanlagt 276.581 kr medan kostnaderna för augusti ökade till hela 438.622 kr. En liten uträkning visar då en kostnad per vecka för el och värme på 109.655 kr (4 veckor) och per dag på drygt 14.000 kr. Då ska vi också komma ihåg att avgifter för t ex vatten och avlopp inte var inräknade. VA-kostnaderna uppgick i augusti 2023 till 62.742 kr. Men framför allt tillkommer personalkostnaderna… Och kapitaltjänstkostnader…

Förra året (2023) kostade Arena Vänersborg kommunen totalt drygt 21,5 milj kr (21.559.484 kr). Då var allt inräknat, även kapitaltjänst- och personalkostnader. Arenan hade även intäkter t ex för fakturerade istimmar. Intäkterna uppgick 2023 till totalt 2,1 milj kr. Arenan kostade med andra ord netto 19,5 milj kr (19.459.484 kr). Det blev en kostnad per dygn på 53.314 kr.

Sparsamheten i Trollhättan bidrar alltså till att det blir ett slags samarbete mellan Vänersborg och Trollhättan när det gäller bandyhallar. Visst har IFK spelat ett antal matcher i Slättbergshallen, precis som Gripen har tränat tidigare i arenan. Men det var inte riktigt så som det var tänkt för snart 20 år sedan. Då hade nämligen de två grannkommunerna avancerade planer på att bygga en gemensam bandyhall.

I TTELA den 25 maj 2007 kunde vänersborgare och trollhättebor läsa (se “Planer på bandyhall även i Trollhättan”):

“Trollhättans stad har länge jobbat för en gemensam Tvåstadssatsning i frågan, vilket också Gripen och deras större sponsorer förordat, bland annat på grund av samhällsekonomiska vinster.”

Det visade sig emellertid att Vänersborgs kommun ville annat:

 “…processen med Arena Vänersborg har kommit väldigt långt och drivs politiskt. Politikerna anser tydligt att bandy ska spelas i centrala Vänersborg…”

Det sade, enligt TTELA-artikeln från 2007, IFK Vänersborgs ordförande Stig Bertilsson till Gripens ordförande Martin Ericson. Något säger mig att Bertilsson inte var alltför besviken på politikerna…

I sin nyutkomna bok “Nya Mozeboken” bidrar Thomas “Moze” Fridén, som var kommunikatör i Vänersborgs kommun vid den tiden, med ytterligare kött på benen:

“…Trollhättan och Vänersborg, gjorde ett allvarligt försök att samarbeta och få 1 plus 1 att bli 3. Det bildades arbetsgrupper som spånade fram grymt bra idéer om vad som skulle kunna hända om kommunerna i Tvåstad jobbade tillsammans. Synergier, var ett flitigt använt ord. Det togs till och med fram en logga och brevpapper.”

I detta läge var det en tvådagars sittning och brainstormande, skriver Fridén, på Bohusgården i Uddevalla. På detta möte den 12-13 december 2006 deltog en invigd krets av människor (säger jag). De bestämde, enligt en intern rapport (se “Ny intern rapport om Arenan!”), att inte bara bygga en bandyhall, utan en arena…

Thomas Fridén skriver:

“Därför var Trollhättan reaktion på att Arenan skulle byggas chockartad. Relationerna blev återigen frostiga. Brrrr…”

Det kan kanske vara läge att försöka tina upp relationerna mellan Vänersborg och Trollhättan och återuppta och fördjupa samarbetet kring bandyhallar. Men jag tror knappast att Trollhättan är särskilt intresserat av att samarbeta med Vänersborg kring bandyhallar. Erfarenheterna förskräcker naturligtvis. Vänersborgs kommun får nog skatta sig lycklig över de pengar som Trollhättan genom Gripen bidrar med när laget hyr arenan på tider som ingen annan vill ha…

Pengarna från Trollhättan är i arenasammanhang tämligen obetydliga. Men de är ändå ett litet tillskott till den nödvändiga renoveringen av arenans tak.

Arenans tak (takduken) behöver ju som bekant åtgärdas. I budgeten för i år (2024) avsatte kommunfullmäktige 20,8 milj kr. I budgetbeslutet i juni i år avsattes emellertid “bara” 18,9 milj kr för nästa år (2025). De styrande partierna räknade med att en ny belysning skulle vara på plats redan i år. Belysningen skulle kosta ca 2-3 milj kr och det förklarar skillnaden i investeringspengar mellan åren.

Fuktskador

Det finns emellertid inget företag som vill ta på sig att utföra reparationer och renoveringar av arenan. Detta trots att åtgärderna på arenan har varit ute på två separata upphandlingar… När det gällde taket lämnades inga anbud överhuvudtaget och för belysningen fick kommunen bara in ett anbud. Anbudet var högre än budgeterat och det gjorde att kommunen avbröt upphandlingen. Förklaringen till det höga anbudet kunde ha varit att det satta tidsschemat för arbetet var för kort och att en försening var belagd med ett kraftigt vite.

Företagen misstänker antagligen att det inte bara är takduken på arenan som är i behov av byte. De befarar nog att hela taket behöver åtgärdas och kanske också en del annat som t ex väggar… Vilka företag vill börja röra i takduken under sådana omständigheter? (Se ”Taket på Arena Vänersborg”.)

Kommunens plan är nu att gå ut med en upphandling i samverkan (som kommunen gjorde med Holmängenskolan). Det är mycket som ska åtgärdas och renoveras runt sportcentrum de närmaste åren. Kommunen hoppas på att få in en entreprenör som ansvarar för alltihop och som med sin erfarenhet kan hjälpa till att välja rätt metod för takbyte och byte av armaturer.

Det kan också tilläggas när vi pratar om budget 2025, att förutom investeringspengarna, tilldelades kultur- och fritidsnämnden en ramökning om 2,1 milj kr för ökad hyreskostnad i samband med åtgärderna på arenan. Kommunens kapitaltjänstkostnader och därmed totala kostnader för arenan kommer alltså att öka efter en renovering.

Det enda positiva med Arena Vänersborg är att de planerade åtgärderna har fått bygglov… (Se ”Arenan fick inget bygglov”.)

Thomas “Moze” Fridén skriver i sin bok “Nya Mozeboken” att han som kommunikatör i Vänersborgs kommun skrev en debattartikel i TTELA 2007. Fridén skrev att kostnaden för en ny bandyhall skulle bli 90 milj kr. Den officiella slutsiffran landade som bekant på 286 milj kr, och då är kostnader som rondell, parkeringar och gator inte med. Fridén skriver:

“Jag hade satt min heder i pant på tidigare siffror – och skämdes.”

Alla skämdes inte, men en av de ansvariga S Anders Larsson (S) hade ångest… (Se “Arena Vänersborg”.)

Sedan kom takraset i februari 2010 och nu ska taket åtgärdas för nästan 20 milj kr. Det är en summa som flera ansvariga i kommunens förvaltningar själva inte tror på. Det viskas om kostnader närmare 60 milj. Men det får vi ta med en nypa salt, som obekräftade rykten… (Se ”Taket på Arena Vänersborg”.)

Det finns de som vill riva arenan. Det vill inte jag och det är inte en fråga som Vänsterpartiet driver. Det skulle dock behövas en större utredning över hela byggnadens skick och beskaffenhet innan kommunen går vidare med några investeringar. Efter en utredning måste politikerna besluta vad kommunen ska ha Arena Vänersborg till.

Kategorier:Arena Vänersborg, Budget 2025, investeringar, Trollhättan, ttela

KF-beslutet om budget 2025 (4)

27 juni, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Blogginlägget är en fortsättning på “KF-beslutet om budget 2025 (3)”.

Efter att kommunfullmäktige hade behandlat socialnämnden var det dags för en ajournering, dvs paus. Det behövdes. Mätta av smörgåstårta tog sig kommunfullmäktige sedan an barn- och utbildningsnämnden (BUN). Och precis som tidigare inledde nämndens tre ordförande, och de hade mer talartid än resten av församlingen. Som vanligt kan man lyssna på denna del av budgetdebatten på  kommunens webb-TV, 3.25,50 in i budgetärendet.

Nämndens ordförande Bo Carlsson (C) startade debatten. Carlsson berömde både förvaltningen och politikerna i nämnden. De är oerhört kompetenta tyckte Carlsson. Sedan beskrev Carlsson nämndens verksamhet och framhöll de positiva sidorna, samtidigt som han menade att det fanns framtida utmaningar, bland annat att kostnaderna ökar. Det är bland annat mat och hyror som blir dyrare.

“Alla måste bidra för att ta samhället in i en bättre framtid än den vi ser just nu.”

Sa Bo Carlsson och filosoferade lite kring bland annat näthat, ungdomars tid på nätet, att barn måste trivas med sig själva osv. Men han tog också upp att tvålärarsystem gav resultat men att det skedde på bekostnad av större klasser. Jag förstod kanske inte riktigt när ordförande Carlsson ansåg att nämnden hade ganska mycket pengar till sitt förfogande, men sedan vände han på resonemanget och menade att nämnden måste ha mer pengar till personal för att ta ytterligare kliv. Nämnden har ju faktiskt minskat antalet personal. Det var sammanfattningsvis en tämligen övergripande och allmän redogörelse.

Barn- och utbildningsnämndens 2:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L) fortsatte med att prata om “kärnan” i nämndens verksamhet (3.33,45):

“och inte prata runt omkring bara.”

Henriksson pratade om spännvidden rent kunskapsmässigt bland elever i samma klassrum och att pedagogerna var tvungna att hantera detta. Han pratade om vikten av behöriga lärare och att det saknades i en del klassrum idag.

Gunnar Henriksson tyckte att alla ledamöter var överens om hur viktigt det var med skolan. Han redogjorde vidare för en del statistik kring meritvärden, behörigheten till gymnasiet, andel som har godkända betyg i alla ämnen etc och menade att Vänersborg har en bit kvar att gå. Vägen dit, menade Henriksson, var tryggheten i klassrummen.

Nämndens 2:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L) talade liksom Bo Carlsson (C) ganska allmänt om skolan och det var kanske inte riktigt det kvällens debatt om budget borde ha handlat om. Både de styrande partierna, S+C+KD+MP, och den borgerliga oppositionen, M+L, ansåg att barn- och utbildningsnämnden bara skulle få ett tillskott för den ökade hyran till Holmängenskolan (4,9 milj kr), 1 milj kr till att utarbeta ett handlingsprogram för förebyggande arbete för barn och unga och 1 milj till “kvalitetshöjande arbete för att uppnå gymnasiebehörighet”. Dessa begränsade anslag innebär att BUN måste minska kostnaderna med 10,4 milj nästa år. Det motsvarar 16 lärartjänster… Det borde ju rimligen ha varit detta som de båda ordförandena talade om. Det gjorde de inte. Och det är ju egentligen ganska anmärkningsvärt. Det räcker ju inte med ord. Det avgörande är naturligtvis att orden leder till handling, i det här fallet till att förskola och skola får de resurser de behöver för att klara sitt uppdrag på det sätt som riksdag och regering har formulerat det. 

BUN:s 1:e vice ordförande Christin Slättmyr (S) verkade ha en helt annan syn på förskolans och skolans budget… Hon började sitt anförande (3.40,35):

“Ibland kan det vara bra att man tar ett steg bakåt…”

Det var viktigt tyckte Christin Slättmyr, och jämförde sedan årets mål- och resursplan, dvs den för 2025, med den som togs 2021. Hon menade att det var fler barn och elever 2021 i både förskola (65 barn), fritidshem (200 barn) och F-9 (200 elever) än det kommer att vara 2025. Det är dock 26 elever fler i anpassad grundskola (fd Grundsär). Slättmyr sammanfattade:

“Det finns mer pengar per barn och per elev ute i vår verksamhet idag.”

Och därför så:

“har vi bättre kvalitet för våra barn och elever.”

Förskolan, fritidshemmen och grundskolan i Vänersborgs kommun, fortsatte Slättmyr, har mer pengar idag jämfört med genomsnittet för liknande kommuner i riket än Vänersborg hade 2019(!), trots att förskola och fritidshem fortfarande ligger efter. Vänersborg ligger med andra ord inte lika långt efter längre. Och grundskolan har faktiskt idag till och med 25 milj kr mer än snittet för jämförbara kommuner. Då nämnde inte Christin Slättmyr (S) att den nationella statistiken inte tar någon hänsyn till de resursbehov som asylsökande på Restad gård har. För 2022 beräknades kommunens extrakostnader för denna elevgrupp vara drygt 30 milj kr.

Hur som helst, slutsatsen av 1:e vice ordförande Slättmyrs (S) anförande torde vara att det har satsats väldigt mycket på förskola och grundskola i Vänersborgs kommun de senaste åren. Och vad jag förstår så åtminstone antyder BUN:s 1:e vice ordförande att det är bra att de styrande partierna (S+C+KD+MP) inte satsar mer pengar på förskolan och grundskolan nästa år… Det var ett mycket märkligt inlägg av en ledamot och tillika ordförande i BUN.

Vänsterpartiet vill satsa 10 milj kr mer på förskolan och grundskolan 2025. Orsaken är att nämnden skulle tvingas spara 10,4 milj kr 2025 om de styrandes, eller M+L:s, budgetförslag blev verklighet. Det motsvarar 16 lärartjänster. Jag citerade nämndens sammanfattning av konsekvensen av budgetförslaget från de styrande:

“En generell besparing kommer att påverka enskilda barn och elever, men också barn och elever som grupp i Vänersborgs kommun. Besparingen bedöms innebära försämrade möjligheter att möta barns och elevers individuella behov.”

Det vore förödande för förskola och skola i Vänersborg, menade jag vidare, om detta blev verklighet. Det finns behov av legitimerade lärare och med tanke på den utveckling med utanförskap, psykisk ohälsa, ökade klyftor, kriminalitet etc så är förskola och skola oerhört centrala. Det är också viktigt att undvika ytterligare besparingar och eventuella uppsägningar med tanke på den neddragning av resurspersoner med visstidsanställning som har skett i kommunens skolor inför det läsår som nyss har avslutats.

Jag tog upp att färre lärare och annan skolpersonal också drabbar den kvarvarande personalen genom att arbetsbelastningen ökar och arbetsmiljön försämras. I slutändan drabbar det eleverna, framför allt de elever som är i störst behov av stöd av olika slag. De inriktningsmål, målsättningar och ambitioner och andra skrivningar i olika politiska dokument måste följas av handling, av verkstad. Det får inte stanna vid ord på papper, då blir inriktningsmål och texter i budgetförslag betydelselösa.

Vänsterpartiet anser att kommunen måste tänka långsiktigt och inte göra nedskärningar i förskola och skola som vi kommer att få ångra senare. Det går inte ta igen ett förlorat år i förskola eller grundskola.

Även Göran Nilsson (SD) betonade förskolans och skolans viktiga betydelse. Nilsson pratade dock en del om den svenska skolan i allmänhet, om ordning och reda osv som kanske inte direkt hade med budgeten i Vänersborg att göra. SD ville i varje fall satsa 6 milj kr extra på BUN. Göran Svensson i Medborgarpartiet efterlyste verkstad och inte bara ord. MBP ville liksom Vänsterpartiet satsa ytterligare 10 milj kr på BUN.

Ordförande Bo Carlsson (C) begärde ordet. Han talade om vikten av att minska sjuktalen i barn- och utbildningsförvaltningen. Sedan kommenterade Carlsson anförandet av sin ordförandekollega Christin Slättmyr (S). Han såg sig nog tvungen till det… Carlsson framhävde att nämndens kringkostnader hade ökat under åren. Man kunde inte bara se till barn- och elevantalet… Där fortsatte jag i ett anförande direkt efter och tog skolskjutsar och skolmåltider som exempel. Dessutom ökade antalet elever i behov av alla sorters stöd varje år. Jag passade också på att läsa upp fackförbundens, på skolans område, yttrande över budgetförslaget från de styrande partierna. Facken ställde sig oeniga till förslaget. Personalorganisationerna avslutade yttrandet:

“Att, precis som förra året, fortfarande ställa krav på att prestera ännu högre kvalité i våra verksamheter, som redan är pressade till bristningsgränsen, till en lägre kostnad (minskade resurser) är en omöjlig ekvation (balans). Sjukfrånvaron kommer att öka, tryggheten kommer att minska och detta kommer att försämra elevernas kunskapsresultat.”

(Det går att läsa mer om fackförbundens yttrande i inlägget “BUN 15/4: Budget 2025 (2/2)”.)

I mitt avslutande anförande redovisade jag några av BUN:s “resultat”:

  • Andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram var 2023 83,2%. 2024 är siffran (före lovskola) 82,5%. Det är alltså en minskning.
  • Elever i åk 9 med godkänt betyg i alla ämnen är 68,8%. Det betyder att ungefär 1/3 av alla elever har F, underkänt, i minst ett ämne.
  • Medelmeritvärdet i åk 9 är 213 poäng. Förra året var siffran för Västra Götaland 223,9 poäng och riket 228,5.
  • Andelen elever i årskurs 7-9 med mer än 75% frånvaro var under 2023 nästan 15%. Enligt preliminära siffror för 2024 är siffran 15,9%, dvs ungefär var 6:e elev i högstadiet.
  • Andelen barn inskrivna i förskolan var i april 2024 88,9%. Det är en minskning de senaste månaderna från tidigare 90%.

Nämnden står inför stora utmaningar…

BUN:s ordförande Bo Carlsson (S) avslutade diskussionen:

“Utbildningen, det är nyckeln till framgång och resten av livet.”

Carlssons slutord är också en bra avslutning på detta blogginlägg. Det är dock viktigt att notera att budgetförslaget från de styrande partierna, S+C+KD+MP, också blev kommunfullmäktiges beslut. Det innebär att barn- och utbildningsnämnden ska spara 10,4 milj kr nästa år – och det motsvarar 16 lärartjänster…

==

Följande inlägg handlar om kommunfullmäktiges budgetdebatt:

Kategorier:Budget 2025, BUN 2024, Kommunfullmäktige 2024, Skola och utbildning

KF-beslutet om budget 2025 (3)

25 juni, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Blogginlägget är en fortsättning på “KF-beslutet om budget 2025 (2)”.

Budgetdebatten på onsdagens sammanträde med kommunfullmäktige var i stort sett ganska tråkig. Samtliga partiföreträdare redogjorde för sina respektive partiers eller partigrupperingars budgetförslag på ett så att säga objektivt sätt. Det ställdes knappast ens några frågor till ”motståndarna”.

Det hettade dock till något när socialnämnden diskuterades. Och inte helt oväntat var det socialdemokraternas Dan Nyberg som bröt det lugna och “sakliga” mönstret.

Dan Nyberg inledde anförandena kring socialnämnden eftersom han är nämndens ordförande. Han redogjorde sakligt och koncist för nämndens utmaningar. Nyberg berättade bland annat om hemtjänstens problem, att det behövs ett nytt särskilt boende, oenigheter med Västra Götalandsregionen kring vem som ska betala för avancerad sjukvård, om våld i nära relationer, försörjningsstödet och placering av barn och unga. Nyberg konstaterade sakligt och korrekt att socialnämnden behövde 57,2 milj kr nästa år för att klara sina åtaganden. Han yrkade dock, som den gode socialdemokrat han är, bifall till de styrandes förslag fast nämnden “bara” blev tilldelad 18 milj kr “extra” och 2,2 milj för Bostad först. Med andra ord 37 miljoner mindre än nämndens behov…

Nämndens 2:e vice ordförande Henrik Josten (M) hade ett kortare inlägg där han bland annat betonade att placeringstiderna för ungdomar blir allt längre, och dyrare – mellan 10.000-16.000 kr per dygn. Det var också svårt att rekrytera personal, menade Josten, och svårigheterna skulle öka allt eftersom.

Anna Gustafsson (SD) höll sitt allra första anförande i fullmäktige, vilket hon klarade med den äran. Hon avslutade med att säga att Sverigedemokraterna satsade 10 milj kr extra på socialnämnden. Det var emellertid 8 miljoner mindre än vad de styrande partierna satsade, Bostad först dessutom borträknat. Det sa hon inte…

Ida Hildingsson (V) redogjorde för Vänsterpartiets budgetförslag. V ville tilldela socialnämnden ytterligare 15 milj kr jämfört med de styrande partiernas förslag. Hildingsson hade mycket att säga och fortsatte sitt anförande genom att begära ordet ytterligare två gånger. Även här tilldelades nämligen de partier som inte hade någon ordförande i nämnden mindre tid för sina anföranden. Hildingsson beskrev Vänsterpartiets syn på verksamheterna inom socialförvaltningen och varför Vänsterpartiet vänder sig mot de föreslagna besparingsåtgärderna, särskilt heltid som norm.

Och så begärde Dan Nyberg (S) ordet… (Se kommunens webb-TV, 2.42,46 in i budgetärendet.) Nyberg riktade sig till Ida Hildingsson (V) och sa:

“Ja, nu är det andra året som jag får säga till Ida Hildingsson att jag tycker det är tragiskt att komma med en ren lögn inför våra anställda inom kommunen att heltid som norm är inskrivet i den här MRP:n. Så är det inte. Den som kommer att ta detaljbudgeten, nu är det andra gången jag säger detta Ida, den som kommer att ta detaljbudgeten för 2025, det är socialnämnden i december månad. Det vi gjorde tidigt i våras är en konsekvensbeskrivning så finns det här med. Men det är ingenting som säger att det måste vara med för 2025. Så sluta skräm våra anställda även om det är en högljudd klasskampsretorik som framförs ifrån talarstolen.”

“Ren lögn”, “klasskampsretorik”… 

Ida Hildingsson (V) begärde naturligtvis replik (2.44,32):

“Klasskampsretorik är vackert tycker jag. Utifrån att Dan Nyberg säger att jag far med lögner så går det ju att läsa innantill i MRP-förslaget att dom åtgärderna som nämnderna ska göra för att hålla sig inom ram utgår ifrån dom konsekvensanalyser och åtgärder som nämnderna har fastställt. Vi kan båda ta och läsa där igen. Och sen har ju också heltid som norm, det är väl inte att skrämma medarbetarna. Det här året har ju heltid som norm varit pausat precis utifrån den liknande diskussionen som vi hade här i MRP för ett år sen. Då vill jag minnas att du Dan Nyberg sa att förhoppningsvis kommer inte det här att behöva införas. Det tar vi sen i detaljbudgeten. Men oavsett vad som hände i ärendet kring detaljbudgeten så infördes det ju att vi skulle pausa heltid som norm. Så det är ju pausat. Det vi diskuterade på senaste sammanträdet i socialnämnden, det var ju att heltid som norm kommer att fortsätta pausas och att det fanns en stor risk för att det också skulle bli permanent. När jag frågade hur mycket man tänkte att det här var värt i pengar så pratade man om 20 miljoner och att det ställdes emot att lägga ner ett av äldreboendena. Så jag vill inte hålla med dig om att jag far med lögner.”

Det är ett intressant begrepp, “klasskampsretorik”. Särskilt när en socialdemokrat framför det. Hildingsson redovisade i sina anföranden arbetstagarnas, de anställdas perspektiv. Det tycks som om dagens socialdemokrater kan ha glömt sin historia och sina rötter, i varje fall en av dem… Nyberg ser sig uppenbarligen som en representant för den “andra sidan”, …som en arbetsgivare som kräver att de anställda fogligt ska acceptera de försämrade arbetsvillkor och arbetsförhållanden som arbetsgivaren bestämmer…

Kommunal har drivit kravet på ”heltid som norm” i många år. Det är en oerhört central fråga för medlemmarna i Kommunal. Och Kommunal är helt medvetet om att socialnämnden med socialdemokraternas ordförande Dan Nyberg i spetsen den 17 april i år beslutade att:

”Pausa arbetet med heltid som norm under budgetåret 2024…”

Dan Nyberg begärde inte något genmäle på Hildingssons replik. Nyberg insåg nog efter en stunds funderande att Hildingssons historiebeskrivning och redogörelse var helt korrekt och med sanningen överensstämmande.

Däremot fortsatte Dan Nyberg (S) senare “diskussionen” på ett Facebookinlägg av Ida Hildingsson:

“Sist jag hörde så mycket klasskampsretorik och om socialistiska uttryck var på 70- talet och då kallade sig vänsterpartiet för att vara kommunister! Men det gör kanske du fortfarande Ida?”

Nyberg framför inga argument i sak utan spelar på folks fördomar. Han drar kommunistkortet precis som de högerextrema partierna. Det är över gränsen i en politisk diskussion i Vänersborgs kommun. Dan Nyberg (S) bör hålla sig till fakta och sakliga argument.

Jag fick mig faktiskt en släng också. Nyberg reagerade på några formuleringar i blogginlägget “KF-beslutet om budget 2025 (1)”.

Jag skrev i inlägget att några socialdemokrater tycktes skruva på sig när Magnus Ekström (KD) talade “kristdemokratiskt” om familjen och sedan om Hallevibadet. Nyberg kommenterade (se kommentar):

“Jag såg inga skruvande.”

Jag svarade, lite som jag tyckte humoristiskt (inklusive en smiley), att Dan Nyberg sitter i första raden i fullmäktige. Jag sitter däremot längre ner i salen och ser de socialdemokratiska ledamöterna bakifrån. 

Det är allmänt känt att KD i Vänersborg har en annan syn på Hallevibadets vara eller inte vara än t ex de båda ordförandena från de styrande partierna i samhällsbyggnadsnämnden. Inför sammanträdet i oktober förra året var de beredda att lägga fram ett förslag om rivning av badet. Jag är inte heller särskilt övertygad om att socialdemokraterna håller med om KD:s familjepolitik. Sedan är ju begreppet ”att skruva på sig” det som i engelskan benämns “a figure of speech”, dvs ett talesätt, ett bildspråk.

Hur som helst, Dan Nyberg verkade ha en helt annan syn på tingens ordning. Han skrev ytterligare en kommentar på blogginlägget (klicka här):

“jag tror du ser det mesta bakifrån Stefan och utifrån dina egna vänstersocialistiska perspektiv. Synd att det inte går att lita på dina bloggtexter…”

Det var, som jag uppfattar det, en totalt humorlös kommentar, bara nya invektiv utan några sakliga argument. Det var fördomar och härskarteknik. Jag var helt plötsligt en “vänstersocialist”, antagligen för att jag hade läst upp fackens inställning till de styrande partiernas budgetförslag. (Se “KF-beslutet om budget 2025 (2)”.) Och så gick det inte att lita på mina bloggtexter… Jaha… Jag tror att den kritiken träffar Nyberg snarare än undertecknad, särskilt som han inte preciserar vad man inte kan lita på.

Dan Nyberg (S) bör kanske fundera ett extra varv i fortsättningen på vad han framför från fullmäktiges talarstol och vad han skriver på sociala medier. Det kommer samtalsklimatet i Vänersborg att tjäna på.

För övrigt noterade jag att flera socialdemokrater skruvade på sig i stolarna igen – när Dan Nyberg (S) från talarstolen vände sig mot Henrik Harlitz (M) och sa angående trygghetsboenden för de äldre:

“Jag skulle också välkomna om det är fler, gärna privata intressen, som också vill bygga den typen av boenden.”

Socialdemokraten Dan Nyberg välkomnar privata intressen, dvs att företag med vinst som drivkraft ska etablera sig i Vänersborgs kommun. Det förvånar åtminstone mig, och även några socialdemokrater…

I en kommande blogg ska jag fortsätta att redogöra för kommunfullmäktiges diskussioner kring de enskilda nämnderna. Det återstår ju att t ex redovisa barn- och utbildningsnämnden, se ”KF-beslutet om budget 2025 (4)”.

==

Följande inlägg handlar om kommunfullmäktiges budgetdebatt:

Kategorier:Budget 2025, Kommunfullmäktige 2024, S, socialnämnden, Vänsterpartiet

KF-beslutet om budget 2025 (2)

23 juni, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Blogginlägget är en fortsättning på “KF-beslutet om budget 2025 (1)”.

Budgetdebatten började med att samtliga kommunfullmäktiges 9 partier presenterade sina budgetar. Presentationerna följdes märkligt nog inte av några diskussioner. Det förvånade nog både åhörare och några politiker.

Orsaken till frånvaron av debatt är möjligtvis att ledamöter inte ändrar sina uppfattningar under ett sammanträde, och det vet alla. De har bestämt redan innan hur de ska rösta. Politikerna är mest intresserade av att värva sympatisörer till sitt eget parti och därför riktar de sig i talarstolen snarare till media, framför allt TTELA, och åhörare. Det finns ju flera som kan se “debatten” hemma och i efterhand. (Det är bara att klicka här så kommer du till sammanträdet på kommunens webb-TV.) Å andra sidan borde ju partierna ta tillfället i akt att i offentlighetens ljus tala om för väljarna varför de inte ska rösta på andra partier… (Det hettade dock till vid något tillfälle när budgeten för socialnämnden diskuterades senare på kvällen…)

Nä, jag blir nog inte riktigt klok på varför det diskuteras så sällan i Vänersborgs kommunfullmäktige. Det är ett helt annat “drag” i debatterna i t ex Trollhättan.

Vänsterpartiet passade på att göra ytterligare två inlägg efter den inledande presentationen av budgetförslaget. Det var för att komplettera det första anförandet. Till skillnad från kommunstyrelsens ordförande hade partiföreträdarna nämligen en tidsbegränsning på 7 minuter.

I de flesta sammanhang, så omnämns kommunens personal. Politiker av alla schatteringar strör lovord över tjänstepersonernas professionella arbete. Alla intygar vikten av att personalens arbetsmiljö ska bli bättre, sjukfrånvaron sjunka och trivseln öka osv. Sammanträdet i onsdags var inget undantag, och dessutom började faktiskt mötet med en redovisning av den så kallade PEK:en, den personalekonomiska redovisningen.

Jag passade på att läsa upp det gemensamma yttrande som fackförbunden, dvs kommunens personal, lämnade på de styrande partiernas budgetförslag. Det sker sådana “förhandlingar” i den centrala samverkansgruppen (CSG), och i år var det dags den 28 maj.

Akademikerförbundet SSR, Akavia, Kommunal, Ledarna, Sveriges Lärare, Vision och Vårdförbundet ställde sig oeniga till MRP 2025-2027 med följande motivering:

“Fackförbunden saknar tydliga satsningar på personal i verksamheterna, som tex ökad personaltäthet. Att fokusera på barn och unga kräver kompetent och engagerad personal i alla verksamheter och i alla förvaltningar. Det gäller också att behålla befintlig personal inom samtliga verksamheter och kompetensutveckla dessa. Om inte kommunen investerar kraftfullt i all personal ser vi en risk för ökad ohälsa snarare än minskad sjukfrånvaro.”

Det var ingen som kommenterade mitt anförande – eller fackförbundens ställningstagande. Kan det vara så att personalens synpunkter inte är särskilt viktiga när det framförs kritik?

I mitt andra anförande i den “övergripande” debatten så förklarade jag varför Vänsterpartiet ville satsa ungefär 25 milj kr mer på verksamheterna än de styrande partierna och M+L i sina.

Det är många som kritiserar Vänsterpartiet för den inställningen, även om det var tyst i onsdags. Vänersborgs kommun har stora lån och en stor låneskuld. Men de 25 milj kr som Vänsterpartiet ville använda i verksamheterna skulle spela en marginell roll för denna totala skuld. Ett lån på 25 milj kr skulle resultera i en årlig räntekostnad på 625.000 kr. Det är inga större kostnader för kommunen som har en budgetomslutning på nästan 3 miljarder.

Naturligtvis skjuter Vänsterpartiet skulden på de extra 25 milj kr framför sig några år, men vi vet alla att redan nästa år, och de följande åren, så blir det bättre tider. Den ekonomiska utvecklingen kommer enligt prognoserna att bli bättre både för riket och Vänersborg. Det är också troligt att Vänersborgs kommun får ett antal miljoner extra i statsbidrag när regeringen lägger sin budget i höst. Det skulle också kunna hända att skatteintäkterna kommer att öka mer än beräknat.

De styrande och de borgerliga partierna menar att ökade skulder 2025 innebär att det blir svårare att upprätthålla välfärden i framtiden. Det blir en slags kullerbytta. Kommunen ska alltså spara på barnen och ungdomarna, de äldre och de sjuka idag för att samma grupper inte ska få det sämre imorgon…

Kommunen har under de senaste 10 åren nästan alltid fått ett betydligt större resultat än budgeterat. (Det är bara 2018 som det blev tvärtom och 2019 som utfallet blev lika med budget.) Vänsterpartiet är övertygat om att resultatet kommer att bli större än budgeterat även 2025.

Vi i Vänsterpartiet är mycket bestämde i vår uppfattning – det är inte de svagare grupperna i samhället som det ska sparas på för att kommunens resultat ska öka.

Förhoppningsvis får vi också en regering 2026 som satsar på välfärden och inte på sänkta skatter för de rikaste…

Det blev inget om kommunfullmäktiges diskussioner kring de enskilda nämnderna i detta inlägg. Det kommer i nästa – se ”KF-beslutet om budget 2025 (3)”.

==

Följande inlägg handlar om kommunfullmäktiges budgetdebatt:

Kategorier:Budget 2025, Kommunfullmäktige 2024, Vänsterpartiet

KF-beslutet om budget 2025 (1)

20 juni, 2024 5 kommentarer

Det blev ett långt sammanträde med kommunfullmäktige igår onsdag. Men det är inte så förvånande eftersom årets viktigaste ärende skulle avgöras. Det var Mål- och resursplan 2025-2027, dvs budgeten för 2025 som skulle diskuteras och beslutas.

Budgetdebatten tog 5 timmar och 10 minuter, men då var det också hela 78 inlägg i debatten. Å andra sidan är då även de inlägg inräknade där en ledamot enbart gick upp i talarstolen och yrkade på bifall till sitt partis budgetförslag. Vilket är tämligen meningslöst, men namnet blir antecknat till protokollet… Och då kanske invånarna, eller historikerna en gång i tiden, tror att ledamoten ifråga anförde något klokt och vettigt… Om någon sa något klokt och vettigt förresten kan var och en själv ta reda på. Det går att i efterhand lyssna och se debatten på kommunens webb-TV, liksom alla de andra ärendena som avhandlades.

Jag tänker inte recensera hela debatten i detta blogginlägg. Istället koncentrerar jag mig på de inledande presentationer som företrädare för respektive parti började debatten med. Det har TTELA också gjort. (Se TTELA “De styrande fick igenom sin budget – många varnar för stora lån”.)

Benny Augustsson (S), som hade fått fri talartid av ordförande, började med att presentera de styrande partiernas förslag, dvs Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Det var en omfattande och detaljerad presentation av budgetförslaget – under 20 minuter. Förslaget kallades “En god start i livet”. Det var inte direkt någon rättvis slogan, även om förslaget, som också blev beslutet, innehöll en del bra förslag. Budgeten innebär t ex att barn- och utbildningsnämnden måste göra en besparing på 10,4 milj kr för att hålla budgeten nästa år. Det motsvarar 16 lärartjänster…

Företrädarna från de andra styrande partierna hade också presentationer av det gemensamma budgetförslaget. Bo Carlsson (C) fick hoppa in i den för kvällen sjuke Mats Anderssons ställe. Carlsson pratade mycket om ett så kallat riktat uppdrag som fanns i deras förslag:

“Ett handlingsprogram för landsbygden ska tas fram.”

Det tycks som de styrande blev inspirerade, trots allt, av den motion som Vänsterpartiet skrev den 8 april 2022 om att kommunen skulle inrätta en tjänst som landsbygdsutvecklare. (Se “Nej till landsbygden?”.) Förslaget kom antagligen från “fel parti” och de styrande partierna tillsammans med den borgerliga oppositionen och Sverigedemokraterna avslog den. (Se “Händelserikt KF (3): Trygghet, rondell och landsbygd”.) Ett av de viktigaste argumenten var då, som det stod i underlaget:

“Kommunens arbete inkluderar naturligt såväl stad som landsbygd eftersom det är så kommunen geografiskt ser ut.”

Det var uppenbarligen inte på det viset…

Kristdemokraternas Magnus Ekström talade om ett annat riktat uppdrag – “Handlingsprogram för förebyggande arbete barn och unga”. Ekström betonade att budgetförslaget skulle öka tryggheten för att det stärker familjen. Några socialdemokrater tycktes skruva på sig något vid de orden, de lät mycket “kristdemokratiska”. Och de skruvade nog på sig ännu mer när Ekström pratade om Hallevibadet. Varför han nu gjorde det, det hade ju inget som helst med budgetförslaget att göra. Annars håller jag med honom om att kommunen borde se till att Hallevibadet öppnar igen… Men det skulle ju de styrande partierna, inklusive KD, lätt kunna göra – om de ville…

 Miljöpartiets starke man Jonas Sjöblom hade ett kortare inlägg om miljöfrågor. Så klart. Och visst, miljö- och hälsoskyddsnämnden fick en halv miljon i budgeten till en ny tjänst. Vilket var ett bra förslag för övrigt. (Det fanns med i V:s budgetförslag också.) Annars noterade jag att Sjöblom gav följande betyg till de styrandes budgetförslag:

“En ok budget.”

Jag beskrev de styrande partiernas budgetförslag i inlägget “Budget 2025: De styrandes förslag”. TTELA sammanfattade också partiernas förslag i en artikel innan fullmäktigesammanträdet. (Se TTELA “Budgetförslaget: Socialnämnden ska få miljoner”.) Jag har också beskrivit Vänsterpartiets förslag i ett blogginlägg. (Se “Vänsterpartiets budgetförslag”.)

TTELA skriver om Vänsterpartiet förslag:

“Vänsterpartiet har det för verksamheterna generösaste förslaget. Och partiet får bara drygt 3 miljoner kronor kvar på sista raden, det kan jämföras med de styrandes 31 miljoner. V vill bland annat satsa 10 miljoner mer på skolan. Till det kommer även 15 miljoner extra till socialnämnden bland annat för att återuppta heltid som norm.”

Det är svårt att säga något om Moderaternas och Liberalernas gemensamma förslag. TTELA skriver:

“förslaget har samma fördelning av pengarna mellan nämnderna som S,C, MP, KD-förslaget. Men hur varje nämnd ska fördela medlen inom sin verksamhet bestäms senare när detaljbudgeten beslutas.”

Och det stämmer. Det var ett blekt och intetsägande förslag med lite instoppad valpropaganda. Cecilia Prins (L) talade bland annat om nödvändigheten av att kommunen “vände kunskapstappet” och att skolresultaten blev bättre. Hur det nu skulle gå till om barn- och utbildningsnämnden tvingades till besparingar motsvarande 16 tjänster…

De styrande partiernas liksom M+L:s förslag innehöll många fina och vackra ord och beskrivningar, men det saknades verkstad. Det fanns inga ekonomiska satsningar som kan förverkliga löftena. Vilket för övrigt inte är helt ovanligt i politikens värld… 

Sverigedemokraternas förslag presenterades av Anders Strand. Han tycktes ganska oinspirerad och upprepade mest gamla “floskler”. SD tuggar om samma krav år efter år, och val efter val. Det ska dras ner på modersmålsundervisning och ekologisk mat. Jaha, och hur mycket pengar skulle kommunen “spara” på det, och vilka blir konsekvenserna?

Strand upprepade också kravet på att kommunen ska införa ett friskvårdsbidrag. Det är intressant. I februari i år behandlade kommunfullmäktige ett medborgarförslag om detta bidrag. Kommunstyrelsens förslag var att avslå förslaget. I kommunfullmäktige begärde inte en enda ledamot ordet, inte ens en Sverigedemokrat. Och vid omröstningen var beslutet enhälligt – kommunfullmäktige avslog förslaget om att införa friskvårdsbidrag. (Se “KF beslutade att…”.) SD satt tysta och oberörda hela tiden, och röstade för avslag – och så kommer SD dragandes med förslaget 4 månader senare…?

SD:s budgetförslag utgick från de styrandes förslag till budgetanvisningar, som lämnades i februari. SD gjorde ett nummer av att partiet tilldelade socialnämnden 10 milj kr extra. Det de glömde, eller bortsåg ifrån, var att de styrande partierna lämnade ett nytt budgetförslag den 17 maj. Och i det förslaget hade de styrande ökat på anslaget till socialnämnden med 18 milj kr – 8 milj kr mer än SD! Dessutom anslog de styrande, liksom alla andra partier utom SD, 2,2 milj kr till arbete enligt modellen Bostad Först. Jag ställde en fråga om precis detta till SD, och konstaterade även att deras förslag låg 23 milj kr, exkl Bostad först, under Vänsterpartiets förslag. Ingen SD:are svarade.

Göran Svensson (MBP) var orolig för kommunens låneskuld. Han framhöll att det bara var med Medborgarpartiets budgetförslag som de finansiella målen skulle uppfyllas. Och därför var det bara MBP:s förslag som uppnådde “god ekonomisk hushållning”. Jag påpekade sedan för Svensson att god ekonomisk hushållning inkluderar även verksamhetsmålen. Göran Svensson verkade inte uppfatta kommentaren…

Det blev votering. Det innebär att ett motförslag ska utses till huvudförslaget, som alltid är kommunstyrelsens förslag, dvs de styrande partiernas budgetförslag. Moderaternas och Liberalernas förslag vann och blev motförslag. Alla partier röstade nämligen enbart på sitt eget förslag och när det förlorade så avstod ledamöterna från att rösta.

I slutvoteringen fick budgetförslaget från S+C+KD+MP 23 röster och M+L-förslaget 11 röster. 14 ledamöter avstod från att rösta. Det var ledamöter från SD, MBP och Vänsterpartiet. Tre av platserna i fullmäktige är tomma, flera av SD:s ledamöter har ju hoppat av. 

I en kommande blogg ska jag redogöra för kommunfullmäktiges diskussioner kring de enskilda nämnderna. Men först är det midsommar…

Fortsättning följer i inlägget ”KF-beslutet om budget 2025 (2)”.

==

Följande inlägg handlar om kommunfullmäktiges budgetdebatt:

Kategorier:Budget 2025, Kommunfullmäktige 2024

Vänsterpartiets budgetförslag

16 juni, 2024 1 kommentar

På onsdag ska Vänersborgs kommunfullmäktige fatta beslut om årets viktigaste ärende, Mål- och resursplanen för 2025-2027 – budgeten för nästa år.

Det 4:e största partiet i Vänersborgs kommunfullmäktige är Vänsterpartiet. Vänsterpartiet (V) har också lagt ett budgetförslag. Det är ett ändringsförslag till de styrande partiernas budgetförslag. Det betyder att Vänsterpartiet utgår från detta förslag och gör ett antal ändringar. De styrande partierna är som bekant S+C+KD+MP, dvs socialdemokraterna, centerpartiet, kristdemokraterna och miljöpartiet. Det förslaget presenterades i blogginlägget “Budget 2025: De styrandes förslag”.

De ekonomiska förutsättningarna ser ljusare ut för 2025 än de gjorde för innevarande år. Inflationen förväntas minska vilket får minskade pensionskostnader till följd. En viss återhämtning av konjunkturen ger en relativt bra utveckling av skatteunderlaget 2025, vilket också hjälper upp resultatet. Det skriver SKR i Ekonomirapporten i maj och det ger anledning till framtidstro.

Vänersborgs kommuns ekonomiska utveckling under innevarande år ser ganska positiv ut och det verkar som om de flesta nämnderna klarar av att hålla sina budgetar. Den djupa kris som många befarade för den kommunala ekonomin infrias inte. RUR (=resultatutjämningsreserven) är fortfarande intakt och kommunen har inte behövt höja skattesatsen. Kommunens budgeterade resultat låg på +1 milj kr medan prognoserna idag visar på +10 milj kr.

Det finns emellertid en del osäkra faktorer inför 2025. Konjunkturuppgången skulle kunna försenas något och säkerhetsläget, Ukrainakriget och kriget i Gaza, skulle kunna få världsekonomin i gungning. Vänersborgs kommun har dock ekonomiska buffertar i form av RUR på 50 milj kr och möjligheten till att höja skattesatsen.

Vänsterpartiet vill som alltid prioritera vård, skola och omsorg. Kommunen bör göra allt för att upprätthålla servicen och kvaliteten. Det innebär att kommunen måste förhindra försämrade arbetsvillkor och nedläggning av viktiga verksamheter inom välfärden. Vi står inför stora bekymmer med hög sjukfrånvaro och med att rekrytera tillräckligt med personal, särskilt inom vård, skola och omsorg där behoven hos den äldre och yngre befolkningen ökar. Att då riskera personalneddragningar och därmed försämra arbetsmiljön är fel väg att gå och kommer istället bli kostnadsdrivande på sikt. 

Vi i Vänsterpartiet bedömer att vi kan lägga en budget med ett lägre budgeterat resultat än förslaget från de styrande partierna. Vi tror att det finns en marginal, särskilt med tanke på att regeringen antagligen lägger en budget i höst som innehåller någon typ av nya statsbidrag till kommunerna. Om ett värsta scenario skulle inträffa kan ett ekonomiskt underskott regleras i bokslutet med medel från RUR, resultatutjämningsreserven, om 50 milj kr. 

Alla prognoser visar på att kommunen får bättre ekonomiska förutsättningar 2026-2027. Vänsterpartiet  hoppas då kunna återkomma med fler viktiga prioriteringar för att säkra en stark välfärd och jämlika levnadsvillkor i hela kommunen.

Vänsterpartiet föreslår därför följande tillskott utöver de styrande partiernas förslag:

  • Barn- och utbildningsnämnden tillförs 10 milj kr för att förstärka stöd till barn och elever inom förskola och skola, ökade behov i anpassad grundskola, kompensation för att undvika avgiftshöjningen inom förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg mm. Dessutom för ökade kostnader för skolmåltider och bemanning av skolbibliotek.
  • Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillförs ytterligare 250.000 kr till personalförstärkning för naturvårdande och pedagogiska insatser.
  • Socialnämnden tillförs 15 milj kr för att återuppta “Heltid som norm”, undvika neddragningar i LSS och taxehöjningar inom vård och omsorg samt till utredning av trygghetsboende.
  • Samhällsbyggnadsnämnden tillförs 500.000 kr för en utredning om arenans skick och framtid som byggnad och möjliga användningsområden.
  • Kommunstyrelsen tillförs 1,8 milj kr för införande av seniorkort från 65+ och utdelning av broddar till personer över 65 år.

Vänsterpartiets ändringsyrkande innebär ytterligare resurser till nämnderna på 27,55 milj kr jämfört med de styrandes budgetförslag. Vänsterpartiets förslag budgeterar ett resultat för 2025 på 3,45 milj kr.

Jag redovisade inte investeringarna i de styrande partiernas förslag, och tänker inte göra det nu heller. Vänsterpartiet reagerar dock mot tre av investeringarna.

Vänsterpartiet vill avvakta investeringen på arenataket för 18,9 milj kr år 2025 tills en utredning om arenans skick och framtid är klar. Vi anser inte heller att investeringen av kommunalt VA på Hunneberg ska läggas in i investeringsplanen. Det finns nämligen ett beslut i kommunfullmäktige 2020 om infiltrationsanläggning istället för kommunalt VA. Vattensituationen på Hunneberg har inte heller utretts. Vänsterpartiet tror att det finns billigare VA-lösningar på Hunneberg.

Till sist är Vänsterpartiet mycket tveksamma till en gång- och cykelbro över hamnkanalen. Den beräknas kosta 6 milj kr från kommunens kassa, trots att Trafikverket bidrar med ytterligare 6 milj. Vänsterpartiet anser att den inte skulle främja gång- och cykeltrafikanter nämnvärt då det redan finns två broar på kort avstånd.

Vänsterpartiet vill undvika nedskärningar inom välfärden dvs skola, vård och omsorg. Det är avgörande att personalen inom välfärdssektorerna får fortsätta sitt arbete under så bra arbetsförhållanden och i en så bra arbetsmiljö som möjligt med tillräckligt många kollegor. Kompetent personal och en tillräcklig bemanning är ett måste för att kommunens målsättningar ska kunna bli verklighet.

Kategorier:Budget 2025, Kommunfullmäktige 2024, Vänsterpartiet