Arkiv
Skolkrisen i Vänersborg (2/2)
I gårdagens blogg (se ”Skolkrisen i Vänersborg (1/2)”) redovisade jag några kommentarer från läsare på den mycket uppmärksammade bloggen ”Total kris i Vänersborgs skolor!”. Det var förklaringar till varför betygsresultaten i Vänersborgs skolor var så katastrofalt dåliga för avgångsklasserna i våras.
De specifika vänersborgsproblem som lyftes fram var profilklasserna, bristen på undervisningsmaterial, ”IT-strul” och för få vuxna och i synnerhet bristen på legitimerade pedagoger i skolorna.
Naturligtvis lyftes Vänersborgs kommun som huvudman för grundskolan fram. Det förändrade huvudmannaskapet, tidigare var det staten som var huvudman, var ett resultat av kommunaliseringen i början på 1990-talet. I och med kommunaliseringen blev politikerna i Vänersborg ”chefer” för grundskolan och med det slog de styrande politikernas inte alltför positiva attityd till skolan och pedagogerna igenom. Det ledde i sin tur också till att skolan inte prioriterades i kommunens budgetar.
Friskolorna, i Vänersborgs fall Fridaskolan, tillsammans med profilklasserna, har också inneburit en segregation av elever. Det har naturligtvis inte gynnat de elever som har det ”svårast” i skolan och som går kvar i de ”vanliga” klasserna i de kommunala grundskolorna. Vänersborg måste nog se över organisationen kring profilklasserna. Om inte annat skulle rektorerna kanske se över profilklassernas placering. Varför t ex inte flytta någon profil till Torpaskolan eller Dalboskolan?
Det saknas pengar i Vänersborgs skolor. För säga vad man vill, det är pengar som avgör hur många pedagoger, inklusive t ex speciallärare, som kan anställas, hur mycket läromedel och undervisningsmaterial som kan köpas in osv. Och budgettilldelningen ger naturligtvis också signaler om skolans betydelse till elever, föräldrar, pedagoger och rektorer…
Den här mandatperioden har det satsats mer på skolan än vanligt. Och det tack vare minialliansens (M+L+KD) svängning i frågan, vilket har inneburit att Vänsterpartiets förslag har vunnit majoritet i kommunfullmäktige. Eller om man vill uttrycka det som att minialliansen har övertagit V:s syn på skolan. Den styrande minoriteten, dvs S, C och MP, har varit mot. 
Dock bättrade sig de styrande i juni i år och slöt en överenskommelse med Vänsterpartiet om mer pengar till skolan för valåret 2018…
Men faktum är att de ökade budgetmedlen egentligen bara har räckt till att kompensera för den ökade elevtillströmning som har skett de senaste åren. Det har varit pengar som så att säga har mött ”den större kvantiteten” – pengarna har inte räckt för att höja kvaliteten. Och i år (2017) har inte pengarna räckt till elevökningen heller (se nedan)…
Vänersborg behöver fler pedagoger, fler speciallärare, fler elevassistenter, fler elevvårdspersonal och överhuvudtaget fler vuxna i skolan. Det råder inga tvivel om detta. Men det är svårt att behålla och rekrytera personal. Därför måste Vänersborg noggrant överväga hur kommunen ska kunna förbättra arbetssituationen på våra skolor.
Jag tror att den enda riktiga vägen att gå för Vänersborg är att införa ett tvålärarsystem. Flera skolor i olika kommuner har redan gjort det, t ex Södertälje, med bra resultat. Det betyder att två pedagoger alltid undervisar i en klass. Det är bättre tror jag än att klasserna görs mindre. Jag tror också att fler elever då kan ”fångas in”, vilket även gör att behovet av speciallärare etc blir mindre. Med andra ord, arbetsförhållandena blir bättre både för personal och elever. Och därmed kunskapsinhämtningen.
Pedagogerna bör också avlastas arbete som inte har med den direkta undervisningen att göra. Särskild personal skulle kunna anställas som tar hand om rastvakter, elev- och föräldrakontakter, frånvarorapportering etc. Det här prövas också på olika skolor i Sverige, bland annat på skolor i Trollhättan.
Jag tror också att rektorerna ska avlastas kommunala uppgifter och bli de pedagogiska ledare som Skollagen beskriver och föreskriver, och förutsätter. Särskilda chefer (ex intendenter) skulle kunna anställas som t ex tar hand om fastighets- och lokalfrågor, som på Kunskapsförbundet Väst, och ekonomiska frågor. Särskild personal skulle även kunna ta hand om en stor del av personalfrågorna.
Alla dessa åtgärder kostar naturligtvis pengar, men vi står inför ett val – vill vi ha en bra skola eller inte? Vill vi satsa på våra barn och ungdomar – eller inte? (Jag har för övrigt lämnat in en motion om dessa frågor, se ”Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”.)
För Vänersborgs del är naturligtvis frågan om skollokaler oerhört viktig. Som det är nu med den ökade elevtillströmningen, är det så trångt i klassrummen 
att eleverna, som Tove af Geijerstam (L) uttryckte det på det senaste sammanträdet med barn- och utbildningsnämnden:
”trycks ut genom fönstren.”
Tyvärr ser det emellertid inte ut som om kommunstyrelsen och kommunfullmäktige tänker prioritera investeringar i skollokaler… Vi får se när investeringsbudgeten ska tas i november.
Resursfördelningsmodellen i Vänersborg måste ses över. BUN och dess förvaltning måste hitta ett system där resurser på ett bättre sätt kan föras över till de skolor och elever som bäst behöver dem. Här finns det exempel på modeller som används i andra kommuner. Fast… För att fördela resurser så måste man ju ha några att fördela… Och då måste BUN få betydligt mer resurser än vad som finns just nu.
Till sist får man väl inte glömma att det är viktigt att lärarnas röster kommer fram i debatten och analyserna. Det är ju faktiskt de som har förstahandserfarenhet av undervisningen.
Självklart bör man också lyssna på elever och föräldrar, även om det finns en tendens (det är mer än en tendens skulle många skolmänniskor säga) att de i många fall helt oreflekterat lägger all skuld på skolan och skolpersonalen. Det glöms gärna bort att också barn/ungdomar/elever inte bara har rättigheter utan också ansvar och skyldigheter… (Se t ex en nyligen publicerad debattartikel, ”Dina barn har faktiskt också skyldigheter”.)
Det är mycket som behöver förändras i den svenska skolan i allmänhet och i Vänersborgs skolor i synnerhet. Men ska vi kunna höja skolans kvalitet och med det kunskapsresultaten och betygen så måste det ske en satsning av stora mått.
Vi får se vad som händer i Vänersborg. Förutom investeringsbudgeten så ska också barn- och utbildningsnämndens begäran om mer pengar till den ökade elevtillströmningen snart behandlas.
BUN har ju som bekant begärt ytterligare pengar, 4,759 milj kr, för den ökade elevtillströmningen i år, allt enligt kommunfullmäktiges budgetbeslut i juli förra året. (Se ”BUN fick bara 11 milj”.)
I kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) igår måndag ville inte de styrande partierna (S+C+MP) tillmötesgå denna begäran… De sa nej till BUN:s begäran! Samtidigt säger ryktena att kommunledningen är positiv till IFK Vänersborg och klubbens önskemål om ekonomiskt stöd för att arrangera bandy-VM… Och att IFK Vänersborg ska få 125.000 kr i marknadsföringsbidrag för kommande säsong, är det överhuvudtaget ingen diskussion om. Marie Dahlin (S) bestämde det själv igår.
Och då kan man lugnt konstatera att den negativa attityden till skolan i Vänersborg, företrädd av Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP), fortsätter. (Jag undrar vad Stefan Löfven och Gustav Fridolin skulle säga om sina partikamrater i Vänersborg?) Det värsta är väl att denna ”anti-skollinje” säkerligen också får stöd av sverigedemokraterna i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.
Gunnar Lidell (M) och Peter Göthblad (L) röstade i KSAU för mer pengar till Barn- och Utbildningsnämnden. (Vad Vänsterpartiet anser? Behöver du undra över det? V har dock ingen representant i KSAU.) Om inte de styrande partierna 
(S+C+MP) ändrar sig och enas om utbildningens och skolans betydelse, ja då finns det knappast något hopp för skolan i Vänersborg.
Å andra sidan är det val nästa år…
Skolkrisen i Vänersborg (1/2)
Fredagens blogg ”Total kris i Vänersborgs skolor!” väckte ett enormt intresse. Blogginlägget har lästs av osannolikt många och flera personer har dessutom kommenterat den. Framför allt framförs det teorier om orsaken till att betygsresultaten har sjunkit så dramatiskt i Vänersborg jämfört med resten av riket.
Och det är bra. De dåliga resultatet måste analyseras kors och tvärs, upp och ner, fram och tillbaka – vi måste få reda på varför Vänersborg har halkat efter. Annars kan vi inte sätta in åtgärder. Och vem vet, förslagen kanske även kan inspirera och ge tips till barn- och utbildningsförvaltningen som, förmodar jag, kom igång med sitt analysarbete redan idag…
Signaturen ”huggbeaver” anser att det är det ”fria skolvalet och friskolereformen” som är orsakerna till de dåliga betygsresultaten. Fast dessa reformer var ju nationella, dvs gällde hela Sverige, och förklarar ju inte specifikt Vänersborgs resultat. Däremot är jag övertygad om att dessa två förändringar, tillsammans med den bland flertalet lärare så hatade kommunaliseringen, förklarar Sveriges kräftgång i förhållande till andra länder.
Bernt skriver på Facebook att Vänersborg sedan slutet av 90-talet ”har legat i framkant när det gäller att utveckla flumskolan”. Och visst kan jag hålla med om att många i ledande skolpositioner, framför allt i Stockholm, har haft en ovanligt flummig inställning till inlärning och kunskap. Men jag tror inte att Vänersborg har legat ”i framkant”. De flesta pedagogerna har nog stått med båda fötterna på jorden genom åren.
Fast det är klart – när den nya Torpaskolan byggdes (Torpaskolan stod klar inför höstterminen 2011) så var det en mycket flummig grundsyn som låg till grund för skolbygget. Det kan jag hålla med Bernt om. Men betygen har rasat på alla skolor i kommunen och inte bara på Torpa. (Jag utvecklade min syn på Torpaskolan i en blogg 2011, se ”Röster från Torpaskolan”.)
Jerry anser att en stor del av förklaringen till de dåliga resultaten är att det saknas pengar till de elever som har behov av stöd. Och det kan jag hålla med om. Det har jag sett med egna ögon som lärare i många år. Tyvärr har kanske detta inte alltid kommunicerats tillräckligt tydligt och kraftfullt till politikerna. Det måste väl också sägas att politikerna i
Vänersborg sällan eller aldrig har prioriterat ekonomiska resurser till skolan. Bandy har ofta varit viktigare än skolan. Som Anette skrev.
Just i dagarna pratar kommunledningen med IFK Vänersborg om bandy-VM. IFK vill ha ekonomiskt stöd från kommunen till arrangemanget. Och ryktena säger att kommunledningen är positiv till IFK:s önskemål… (Mer om bandy nedan.)
Anette betonar den bristande ordningen och studieron i klassrummen. Och även där håller jag med. Det är viktiga orsaker till att Sveriges elever har halkat efter kunskapsmässigt internationellt. Undersökningar har ju visat att trygghet och studiero är sämre i svenska skolor än i andra länder. Det är alltså ett stort problem och det har diskuterats intensivt på nationell nivå.
Men även om ordningen i klassrummen i Vänersborg har en del att önska, så tror jag inte att det är värre i Vänersborg än i övriga Sverige eller att det har blivit sämre i Vänersborg under det senaste året. Fast självklart måste alla arbeta för att klassrumsklimatet präglas av trygghet och studiero. Det är förutsättningar för en bra lärmiljö. Självklart. Kanske beror en del av den bristande tryggheten och studieron på att det saknas legitimerade pedagoger?
Rune ser profilklasserna som en del av roten till det onda. Han menar att de leder till ett elittänk redan från åk 6 med segregation och större skillnader mellan skolor som följd. Jag vet att profilklassernas vara eller inte vara har diskuterats mycket genom åren både i den centrala förvaltningen och, framför allt, mellan rektorer. Jag är själv tveksam till profilklasser, och håller till vissa delar med Rune. Men nu är det ju faktiskt så att profilklasser är tillåtna enligt Skollagen – och föräldrar och elever tycks vara positiva till dem. I varje fall de som väljer någon av profilerna. Men jag tror ändå inte att förklaringen till Vänersborgs dåliga resultat beror på profilklasserna. De har ju funnits i många år nu, och inget har ändrats på denna front de senaste åren.
Jag tycker att Helena har många intressanta synpunkter (på Facebook). I hennes kommentar finns flera bra utgångspunkter för vidare analys av orsakerna till Vänersborgs katastrofala betygsresultat.
Helena menar att dagens resultat är en effekt av många års nedskärningar av personal. Och det ligger en del i påståendet.
I samband med arenabygget så drogs det ner på antalet lärare. Jag vill minnas att det var bortåt 120-140 lärare som försvann 2008-2010. Det vara bara Vänsterpartiet som protesterade, och det tämligen högljutt! (Undrar om någon minns det?) Men besparingarna klubbades igenom utan några större betänkligheter av socialdemokrater och centerpartister, det var de som styrde Vänersborg då med egen majoritet. Det ska dock sägas att de hade stöd av moderaterna, liberalerna (folkpartiet på den tiden) och kristdemokraterna. Och visst ledde denna åderlåtning av kompetent personal till att Vänersborgs skolor tappade mycket i förhållande till resten av Sverige.
Men jag är ganska övertygad om att personaltätheten har ökat sedan dess. Men det skulle vara intressant att se siffrorna på utvecklingen av personal- och lärartätheten, typ antal behöriga/legitimerade lärare per 100 elever sedan dess.
Helena menar, precis som Jerry, att det saknas resurser. Jag tror inte att någon med kännedom om grundskolan i Vänersborg säger emot, alla är nog rörande överens om detta. Och det oavsett om Vänersborgs skolor har ”kompenserats” för nedskärningarna eller inte sedan arenabyggets dagar.
Helena skriver också om att det är vanligt att lektioner ställs in. Jag vet i och för sig inte om detta skulle vara vanligare i Vänersborg än i resten av Sverige, eller att det har blivit vanligare de senaste åren. Däremot vet jag att det råder brist på vikarier i allmänhet och kompetenta sådana i synnerhet. Som tur är så finns det ett antal pensionerade lärare som allt som oftast rycker in som vikarier. Skolorna i Vänersborg försöker nämligen få tag i vikarier när det behövs, det råder det ingen tvekan om detta. Vikarieanskaffningen brukar dessutom ta en ansenlig del av arbetstiden för de på skolorna som har denna uppgift…
”Stenciler är vardag. Böcker har skolan inte råd med.”
Skriver Helena vidare. Och här sätter hon nog fingret på något väsentligt. Skolorna i Vänersborg har under många år blivit tilldelade ganska lite pengar till undervisningsmaterial jämfört med övriga Sverige. Den tiden som eleverna fick egna läroböcker i alla ämnen kommer nog inga av dagens lärare ihåg. Det är med all säkerhet så att egna läromedel, där eleverna skulle kunna anteckna, stryka under osv, hade befrämjat inlärningen och ökat kunskaperna.
De senaste åren har eleverna fått egna datorer i Vänersborg. Men det är ett känt fenomen att det är mycket strul med och kring dessa. Det är inte bara datorer som inte fungerar som de ska, varken elever eller pedagoger har alltid tillräckliga IT-kunskaper. När systemen som används inte heller fungerar särskilt bra eller är särskilt pedagogiskt utformade, så skapar IT-användningen en massa ”dö-tid” istället för att effektivisera undervisning och inlärning.
Helena tycker inte heller att kommunen som arbetsgivare sköter sig som den ska:
”Politikerna skulle kunna fråga sig hur länge en arbetsgivare får behandla sin personal på detta sätt? Hur håller man arbetslusten uppe när man hela tiden jobbar i motvind?”
Medarbetarenkäter har genom åren visat att Helena har rätt. Det har varit ett stort missnöje och många pedagoger har sökt sig till andra kommuner eller andra yrken. Jag tror att det ska genomföras ytterligare en stor undersökning bland kommunens anställda senare i höst, vi får se vad den kommer att visa.
Jag tror även att pedagoger i Vänersborg upplever att politikerna inte anser att skolan är viktig eller att pedagogerna själva är viktiga. Inte alltför sällan har jag också med egna öron hört styrande politiker förmedla en sådan inställning…
Kurt slutligen har skickat mig en länk om de skillnader i betygsresultat som råder mellan pojkar och flickor. Och det är en stor utmaning att få med pojkarna på skoltåget, men det är snarare ett nationellt problem än ett specifikt problem för Vänersborg. Det hindrar naturligtvis inte att Vänersborg uppmärksammar och försöker åtgärda problemet.
Det var de flesta av de kommentarer som jag har fått om mitt blogginlägg. (Se ”Total kris i Vänersborgs skolor!”.) Imorgon tänkte jag att diskutera några förslag på vad Vänersborg kan göra för att vända den katastrofala kunskapsresultatkurvan.
För något måste göras!
Total kris i Vänersborgs skolor!
Den 18 september hade barn- och utbildningsnämnden (BUN) ett ordinarie sammanträde. Jag blev så ”tagen” av den information som meddelades den gången att jag skrev en blogg med rubriken ”Betygskatastrof” (se här).
Det var en synnerligen tuff rubrik.
Det handlade om betygen som de avgående 9:e-klassarna nu på våren hade fått. Medelmeritvärdet i Vänersborg, dvs den genomsnittliga betygspoängen, var uppseendeväckande lågt. Det var både väldigt låga poäng jämfört med resten av landet och ett sjunkande resultat jämfört med tidigare år.
Nu i dagarna har Skolverket kommit med aktuella siffror för hela Sverige. Och Vänersborg. För vårterminen 2017.
Och det ger anledning till ytterligare en synnerligen tuff rubrik, ”Total kris i skolan!” Skolan i Vänersborg alltså…
Så här ser resultaten ut för Vänersborg enligt Skolverkets allra färskaste statistik:
Först, Skolverkets medelmeritvärde är högre, 193,7 poäng, än det som meddelades på BUN:s sammanträde den 18 september, som var 182 poäng. Det beror på att Skolverket har räknat bort de elever som inte har betyg i något ämne.
Vänersborg ligger alltså hela 20 meritpoäng efter landet i sin helhet, 203,3 poäng jämfört med landets 223,5. Och ser vi bara till de kommunala skolorna så är skillnaden ännu större – 30 poäng lägre (193,7) än rikets!
Det är otroliga och osannolika siffror!
Tittar man på de enskilda skolorna så är skillnaderna frapperande, inte bara i jämförelse med Fridaskolan, utan också mellan de kommunala skolorna. Dalboskolan med sina 152,2 medelmeritpoäng är ett stort misslyckande. Här måste uppenbarligen något alldeles extra göras. Egentligen är det väl bara Vänerparken som har ett ”godkänt” resultat.
Naturligtvis noterar man också den stora skillnaden mellan pojkar och flickor. Men det är något som gäller för hela landet. Och ett problem ”för sig”.
Tittar man på andelen elever som har uppnått kunskapskraven i alla ämnen, så är resultatet lika nedslående för Vänersborgs del.
Förutom Fridaskolan, som bekant är en fristående skola, och Vänerparken, med sina profilklasser (musik och bild), är resultaten uppseendeväckande låga. Vi ser också skillnaderna, och därmed den bristande likvärdigheten, mellan de kommunala skolorna i 
Vänersborg. Notera att endast en fjärdedel av eleverna på Dalboskolan går ur 9:an med betyg i alla ämnen… Bara 26,6%! Det är så att jag undrar om Skolverkets siffror verkligen stämmer…
Skolverket tittar också på hur stor andel av eleverna som är behöriga till ett yrkesprogram. Det innebär eleverna ska ha godkända betyg i svenska, engelska och matematik samt i minst fem ämnen till.
Utifrån Skolverkets statistik är det bara att konstatera att det är kris i Vänersborg. Total kris!
Hur kan det bli så här? Beror de dåliga resultaten i Vänersborg jämfört med riket på de nyinvandrade eleverna och eleverna med okänd bakgrund? Den frågan går att belysa, och kanske också att besvara. Skolverket har nämligen statistik på betygsresultaten om dessa elever tas bort, exkluderas, ur statistiken
Så här ser statistiken ut om nyinvandrade och elever med okänd bakgrund exkluderas. (Det är för övrigt Skolverket som använder dessa begrepp.) Notera att de kursiverade kolumnerna är samma siffror som finns med i en ovanstående tabell, dvs de siffrorna visar samtliga elever.
Resultaten blir av naturliga skäl bättre. Det är inget konstigt. Det anmärkningsvärda är att siffrorna fortfarande är så låga. Så extremt låga för några skolor. Det är fortfarande bara Fridaskolan och Vänerparken, som ”håller ställningarna” – som typ ”står sig i konkurrensen” med resten av Sverige… För de övriga skolorna… Och för Dalboskolan…
Hmmm…
Slutsatsen av ovanstående tabell är given – orsaken till Vänersborgs katastrofala resultat är inte att det finns nyinvandrade och elever med okänd bakgrund i kommunen.
En viktig faktor när det gäller elevers skolresultat är föräldrarnas utbildningsnivå. Och här visar siffrorna, både i Vänersborg och Sverige, att skolan är dålig på att kompensera för elevernas hemmiljö.
Skolverket delar alltså upp eleverna utifrån föräldrarnas högsta utbildningsnivå, de föräldrar som har en förgymnasial eller gymnasial utbildning och de med eftergymnasial utbildning. Skillnaderna är extrema, både i Sverige och i Vänersborg. Vilket, precis som med pojkar/flickor, är ett problem för sig. Som vanligt ser vi emellertid, tyvärr, att Vänersborgs elevresultat ligger långt efter riksgenomsnittet – på alla punkter…
Det är ingen upplyftande statistik som Skolverket presenterar – för Vänersborgs del. Tvärtom, det visar med all önskvärd tydlighet att det är kris i Vänersborg. Det är inte bara det att skolresultaten blir allt sämre och att en katastrof typ väntar bakom hörnet, i en nära framtid. Nej, krisen och katastrofen är här nu.
Nu!!
Och det i samma nu som kommunfullmäktige halverar barn- och utbildningsnämndens investeringar i förhållande till behovet… (Se dagens artikel i TTELA ”Halv miljard kronor saknas till skolan” eller min blogg ”Investeringar förskola/skola”.)
Vad är orsakerna till Vänersborgsskolornas urusla resultat (undantag Fridaskolan och Vänerparkens skola)? Och till den bristande likvärdigheten?
Barn- och utbildningsnämndens 1:e vice ordförande Tove af Geijerstam (L) talar i en artikel i dagens TTELA (publicerades på TTELA:s hemsida i eftermiddags, se ”Behörigheten till gymnasiet sjunker”) om att förändringar måste börja redan i förskolan. Och kanske det, men det skulle innebära att det skulle ta åtminstone 9 år innan Vänersborgs resultat förbättras… Vänersborg kan inte vänta så länge.
Tove af Geijerstam talar också om förväntningar. Jag kan nog inte hålla med henne på denna punkt heller. Pedagoger är väl medvetna om förväntningarnas betydelse för elevers prestationer och lärande.
Men vad beror de fruktansvärt dåliga resultaten på?
Jag vet inte, men jag vet att förvaltningen i detta nu analyserar både siffror och orsaker. Det finns med andra ord ännu inte så många svar. Men det finns många frågor och funderingar.
Många…
Jag undrar, till att börja med, hur dessa elevers, som nu gick ur 9:an, resultat såg ut när de gick i 6:an. Var resultaten lika dåliga då? Eller har det hänt något i högstadiet? Jag är inte hundra procent säker, men jag kan inte minnas att sådana här urusla resultat har rapporterats till BUN från några 6:or – någonsin.
Har det hänt något speciellt på högstadiet? Och i så fall vad?
Jag kan inte låta bli att undra. Det görs ju ständigt uppföljningar och det arbetas ständigt med det systematiska kvalitetsarbetet – har inga signaler getts om att det är kris och katastrof på gång?
Det är svårt för mig att tro att den statistik som Skolverket presenterar kommer som en överraskning för rektorer och pedagoger. Men, har den annalkande katastrofen signalerats uppåt? Har rektorer slagit larm till förvaltningsledningen?
Och, har förvaltningsledningen slagit larm till politikerna?
Den sista frågan tror jag att jag kan besvara med ett nej. Vårens katastrofala betygsresultat för 9:orna är en överraskning för politikerna. Visst, vi vet om alla problem i grundskola med lokaler, trångboddhet etc. Vi känner till alla problem i förskolorna med stora barngrupper osv. Men att det skulle vara så här illa i Vänersborgs grundskolor – nej, det hade vi politiker ingen aning om. I varje fall inte jag.
Och då tänker jag också, om det kommande katastrofen inte kunde skådas, är det då inte något fel på hela systemet med uppföljningar och det systematiska kvalitetsarbetet…?
I Skollagens 3 kap står det:
- ”5 a § – framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd”
- ”8 § – Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”
Hur kan det vara möjligt att 44,3% (44,3%!!) av alla elever som gick ur åk 9 i våras i de kommunala skolorna (ej Fridaskolan alltså) inte har betyg i alla ämnen? Hur är det möjligt?
Har inte pedagogerna vetat att eleverna riskerat att inte få betyg?
Knappast. Det vet nog alla pedagoger om. Eller borde åtminstone ha gjort det…
Men… Har inte rektorerna känt till detta? Har inte pedagogerna kommunicerat med sina rektorer om att det finns elever som riskerar att inte få ett godkänt betyg? Jag vet inte. Men om de har gjort detta, varför har inte rektorerna gett eleverna särskilt stöd?
Varför?
Finns det inte tillräckligt med legitimerade pedagoger? Finns det inte ekonomiska resurser till att anställa tillräckligt med personal? Och om det inte finns tillräckligt med ekonomiska resurser – har rektorerna då slagit larm uppåt i organisationen? Varför inte i så fall?
Och om de har gjort det – varför har inte politikerna fått reda på detta?
Det finns många frågor. Men inte många svar. Inte just nu. Och som sagt, förvaltningen håller som bäst på att analysera siffrorna från Skolverket. Men jag kan inte låta bli att undra – varför har ingen slagit larm till politikerna? Att det var illa visste vi – men så här katastrofalt illa…?
Jag hoppas att kommunledningen med Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) i spetsen fattar vad som händer och gör något åt saken. Det är ett 
svek mot våra ungdomar att de tvingas lämna skolan med dåliga och/eller ofullständiga betyg!
Ett svek!
Ett svek från vuxenvärlden!
BUN beslutar om investeringar 2018-2022
På ett extra sammanträde under eftermiddagen/kvällen beslutade barn- och utbildningsnämnden (BUN) att fastställa det förslag till investeringsbudget som förvaltningen hade arbetat fram. (Se ”Investeringar förskola/skola”.)
Det blev en hel del diskussion kring moduler under det 100 minuter långa mötet. Detta trots att det inte skulle fattas något beslut om moduler. Det var väl egentligen så att det fanns ledamöter som efterfrågade denna information, fast diskussionen egentligen kunde ha väntat till nästa ordinarie sammanträde. Men kunskap är värdefull och nu vet vi i nämnden mer om detta.
Det är nämligen så att det kommer att krävas en ansenlig mängd nya moduler till hösten 2018 för F-6. De ska förhoppningsvis vara tillfälliga, men de kommer att behövas i väntan på att nya skolor ska hinna uppföras och säkerligen senare också för evakuering, typ vid om- och tillbyggnader av skolor. (Om detta nu skulle hända…)
Det finns inga pengar avsatta i kommunen till att köpa in moduler, utan de kommer BUN att få hyra. Det är något som är tämligen oekonomiskt – att köpa en modul brukat betala sig efter 4-5 år. Hyr man längre så kastas pengar i sjön. Jag vet inte varför kommunen 
agerar på det här sättet. Samhällsbyggnadsnämnden (eller är det kommunledningen?), menar att det bara finns en viss mängd pengar för investeringar och när de är ”slut”, så får BUN ta det på den vanliga driftsbudgeten.
Jag undrar om det finns någon som kan förklara logiken i detta resonemang… Det är väl för övrigt risk att en tillfällig modul blir stående på en skolgård i åtminstone tio år…
Samhällsbyggnadsnämnden hade för övrigt föreslagit var modulerna skulle kunna placeras. Alternativen var runt arenan och Torpaskolan, Onsjö, Sjövallen, Öxnered, Tuppen, fd Södra skolan, Huvudnäs (!) och Holmängen. Även Brålanda nämndes. Modulerna är inte tänkta att stå på typ någon skolgård, utan det handlar mer om mindre modulskolor för typ 4 klasser på tomter en bit ifrån nuvarande skolbyggnader. Samhällsbyggnadsnämnden rekommenderade i första hand ett område vid arenan.
Jag undrar om samhällsbyggnadsnämnden (kommunledningen?) inser vilket oerhört merarbete detta modulsystem skulle innebära för rektorer och pedagoger – både för arbetsförhållanden, schema och organisation. För att inte prata om eleverna som ska byta lokaler när det är dags för praktisk-estetiska ämnen, skolmat och, vem vet, kanske specialsalar som NO. För vad jag förstår så kan inte detta lösas med moduler.
Det blir nog svårt, ännu svårare, att rekrytera pedagoger till Vänersborg. Fast å andra sidan, som sagt, BUN blir tvunget att använda sig av moduler under åtminstone en övergångsperiod.
Om det nu blir en övergångsperiod… Det är ju inte säkert…
Det gick inte att ändra förvaltningens förslag till investeringsbudget. Det var ju en order 
från kommunfullmäktige att BUN skulle dra ner på sina tänkta investeringar för 2018-2022 med ungefär hälften…
Och det fanns ju egentligen inte heller något skäl att göra detta, att ändra i förslaget alltså. Förslaget var ju efter förutsättningarna ok. Det var bara det att vi egentligen borde få plats med ytterligare några investeringar…
Det handlade ju inte om några ogenomtänkta ”lyxinvesteringar”, utan om nödvändiga investeringar för att ge våra pedagoger och elever en dräglig skola som kan ge de nödvändiga förutsättningarna för att uppfylla Skollagens och styrdokumentens krav.
För egen del hade jag velat se att BUN ”trotsade” fullmäktige och åtminstone förde upp nödvändigheten av att börja bygga en ny skola på Holmängen så snabbt som möjligt (140 milj kr år 2019 och 140 milj år 2020). Den är som jag ser det riktigt, riktigt akut. Och dessutom en ny förskola i Frändefors (30 milj kr år 2019 och 30 milj år 2020), vilket också är akut, samt att bygga ut Granås med två avdelningar till (20 milj kr år 2018). Som det blir nu så kommer BUN att få återkomma till fullmäktige med begäran om mer pengar för att renovera och modernisera Björkvägens förskola. (Se vidare ”Investeringar förskola/skola”.)
Vänsterpartiet tyckte alltså helt enkelt att BUN borde ifrågasätta investeringsramarna och dessutom föra fram att kommunen ”gemensamt” måste prioritera. Det kanske typ är viktigare med t ex en ny förskola än en investering för att snygga till Huvudnässkolans tomt… (OK, jag vet att pengarna för uppfräschningen av 
Huvudnästomten inte skulle räcka särskilt långt till en förskola…) Som det blir nu kommer BUN, och framför allt rektorer, förskolechefer och pedagoger, att stå med hundhuvudet när förhållandena i kommunens förskolor och skolor blir allt svårare. Och det är inte sjysst, det är inte BUN:s fel om situationen blir ohållbar. Eller rektorers, förskolechefers och pedagogers…
Tyckte jag.
Första gången jag förde fram detta blev det ingen som helst reaktion. Andra gången så tog Gunnar Bäckman (KD), Maria Nilsson (ny ”frisk” KD-ersättare från Trollhättan) och Angelica König Cassel (S) tag i tråden. Och höll med!
Ordförande Mats Andersson (C) var skeptisk, men gick till slut med på ett litet tillägg till beslutsförslaget. Andersson kände väl trycket från oppositionen om inte annat.
Barn- och utbildningsnämnden beslutade alltså enligt barn- och utbildningsförvaltningens förslag. Det innebär kort, som jag redogjorde för igår (se återigen ”Investeringar förskola/skola”), att under kommande femårsperiod ska BUN investera i Öxnered, Idrottsgatan 7 (Silvertärnan) och Mulltorp. En ny skola på Holmängen ska börja byggas år 2022. En ny förskola ska byggas i kvarteret Hönan och de påbörjade investeringarna i Mulltorp och på Fridhem ska fullföljas.
Till förvaltningens konsekvensbeskrivning tillfogas följande sammanfattning:
”Konsekvenser av Kommunfullmäktiges beslut om investeringsramen 586,6 Mkr i förhållande till Barn- och utbildningsnämndens behov och förslag, 1 013 Mkr för samma period, blir omfattande. Behovet av utökad lokalyta för tillskapande av elev-, fritids-, och förskoleplatser kvarstår och kan ej inrymmas inom tilldelad investeringsram. Behovet måste då lösas genom förhyrning av eventuella tillgängliga externa och interna lokaler och medför, precis som investeringar, stora ökade kostnader att hantera inom driftsbudgeten och därmed ett behov av ökade driftsramar. Dessa tillfälliga lösningar
kommer att behöva hanteras som ett eget ärende.”
Och så det tillägg som blev ett resultat av Vänsterpartiets agerande:
”Barn- och utbildningsnämnden vill till Kommunfullmäktige understryka att nämndens behov är 1013 Mkr, vilket tydligt framgår enligt bilaga 4, varpå nämnden ser allvarligt på situationen med att uppfylla skollagen, nationella styrdokumenten och arbetsmiljölagen.”
Nämnden var enhällig i sitt beslut. Jag vet emellertid inte vad detta är värt när det kommer till kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Åren som politiker har gjort undertecknad vänsterpartist något luttrad – och stundtals aningen pessimistisk…
.
PS. En liten detalj är att det under sammanträdet fördes fram att samhällsbyggnadsnämnden tydligen lägger ett tak för kommunens investeringar. Det av den anledningen att samhällsbyggnadsnämnden menar att den inte har kapacitet att investera för mer än ca 120 miljoner kr per år. Och om det är så, så är det anmärkningsvärt. Tänk om BUN skulle lägga ett tak på antalet elever. ”Nu är våra skolor fulla, nu får ni flytta till Trollhättan…” Eller om socialnämnden sa, ”tyvärr, personen före dig fick de sista pengarna. Vill du ha försörjningsstöd så får du flytta till Mellerud…”
PPS. En glad nyhet kom dock från samhällsbyggnadsnämnden. Av för mig okänd anledning, så har nämnden ”hittat” 28 milj kr. Dessa pengar ska tydligen användas till en ny idrottshall. Som BUN och kultur- och fritidsnämnden ska betala via hyran… Men det behövs idrottshallar i Vänersborg. Om inte annat för att våra elever ska kunna ha Idrott och Hälsa…
Investeringar förskola/skola
Imorgon tisdag kl 17.00 ska barn- och utbildningsnämnden (BUN) samlas för att diskutera investeringarna för den kommande femårsperioden.
BUN fattade beslut om investeringarna den 18 april. Då landade investeringskostnaderna på 1.103 miljoner kronor, över en miljard alltså, för 2018-2022. Kommunfullmäktige beslutade sedan den 21 juni om ramarna för fastighetsinvesteringar och då nästan halverades ramarna för BUN. Fullmäktige ansåg att det räckte med 586,6 milj kr till BUN för perioden. Och det skulle man kunna hoppas, att investeringarna skulle räcka alltså, men så är det inte. BUN var seriös i sitt planerande av investeringar – och nu måste alltså nämnden prioritera… En omöjlig uppgift
egentligen, men det är detta som morgondagens möte ska handla om – vilka investeringar ska BUN skjuta på framtiden, vilka investeringar ska prioriteras bort?
Som jag ser det så här inledningsvis så måste BUN:s ramar ifrågasättas. Jag menar, är investeringarna nödvändiga så är de. Punkt, slut. Och anser kommunledningen att de samlade investeringarna är för stora så måste kommunen gemensamt prioritera. Det kanske är viktigare med t ex en ny förskola än en investering på kultur och fritidssidan…
Barn- och utbildningsförvaltningen har inför morgondagens sammanträde fullgjort sitt uppdrag och prioriterat investeringarna så att de investeringsramar som kommunfullmäktige beslutade om hålls. Det har inneburit att många investeringsobjekt helt enkelt har strukits. Förvaltningen har också beskrivit konsekvenserna av uteblivna investeringar.
De prioriterade fastighetsinvesteringarna på skolområdet, dvs de investeringar som förvaltningen har kvar på sin lista, är Öxnered skola inklusive idrottshall, Idrottsgatan 7 (Silvertärnan) och Mulltorps skola. Här kan nämnas att investeringen i Mulltorp, inklusive förskolan, redan är påbörjad och det vore inte försvarbart att inte slutföra den.
Investeringarna på Silvertärnan är absolut nödvändiga:
”Om investeringsmedel ej beviljas saknas elevplatser motsvarande 7 klasser fram till 2020 [i centrala Vänersborg; min anm]. Fram till 2025 beräknas ytterligare elevplatser motsvarande 7 klasser behövas.”
När det gäller en ny skola i Öxnered skriver förvaltningen:
”Grundskolorna i Öxnered och Blåsut har under lång tid haft fler elever än vad de är dimensionerade för. För att klara organisationen har tillfälliga moduler hyrts in. Med de nya bostadsområden som planeras på Skaven och i Öxnered beräknas elevantalen öka ytterligare. I nuläget transporteras elever för undervisning i specialsalar såsom idrott- och hälsa, slöjd mm. Lokalerna är i mycket dåligt skick och opraktiska för verksamheten.”
Jag kan inte annat än se att investeringen i Öxnered också är absolut nödvändig.
Förvaltningen har prioriterat bort investeringar i Brålanda skola, vilket innebär att moduler motsvarande 2-3 klasser måste hyras in och eleverna fortsätta bussas till Dalboskolan för praktisk-estetiska ämnen som slöjd och hem- och konsumentkunskap. Och hur matsalssituationen ska lösas kan nog ingen svara på…
Investeringarna på Norra skolan prioriteras bort, vilket innebär att modulerna måste finnas kvar. Även investeringen på Onsjö tas bort från listan.
Det planeras fler bostadsområden ute på Onsjö. Förvaltningen skriver:
”Vid en fullt utbyggd och maximalt nyttjande av byggrätten vid den första etappen så behöver skolans kapacitet öka med ca 200 elever. När alla tre etapper är byggda behöver ytterligare 200 platser tillskapas.”
Om investeringarna på Onsjöskolan inte blir av, så innebär det, som jag ser det, att kommunen helt enkelt får stoppa sina planer på bostadsbyggande på Onsjö. Det kommer inte att finnas skolplatser (eller förskoleplatser) för de barn och ungdomar som flyttar hit, varken på Onsjö eller någon annanstans i kommunen.
Och visst, det är väl möjligt. Men är det vad kommunen vill?
Barn- och utbildningsnämnden vill bygga en helt ny skola, inklusive idrottshall, på Holmängen:
”De skolor som är tillgängliga för boende i centrala Vänersborg, Norra skolan, Tärnanskolan och Mariedalskolan, har betydligt fler elever än vad de ursprungliga skolorna är dimensionerade för. … Elevantalen i centrum inklusive Torpaområdet har ökat kraftigt och prognostiseras att fortsätta öka de närmsta åren. På Holmängen växer ett nytt bostadsområde fram som bör öka elevantalet ytterligare. … Elevplatser motsvarande 7 klasser kommer att saknas för centrumelever redan år 2020. De boende i centrala Vänersborg kommer inte att kunna beredas skolgång vare sig i närområdet eller i någon annan stadsdel i Vänersborgs kommun på grund av platsbrist.”
Förvaltningen har prioriterat bort den nya skolan på Holmängen på så sätt att investeringarna skjuts till år 2022 och då är investeringarna bara en tredjedel så stora som i BUN:s ursprungliga förslag. Det är möjligt att förvaltningen räknar med att de resterande 2/3-delarna ska investeras efter innevarande tidsperiod, dvs år 2023.
Min uppfattning är nog att denna bortprioritering är den som är mest tveksam. Skolorna i centrala stan är fulla eller överfulla redan, samtidigt som byggandet har kommit igång på Holmängen. En ny skola på Holmängen är ”akut-akut”. Jag anser att kommunledningen måste lyfta fram denna skola.
BU-förvaltningen prioriterar också ner investeringar i skolgårdar med drygt 10 milj kr, trots att många skolgårdar är slitna och i behov av upprustning. Skolgårdarna på många skolor börjar också bli för små på grund av elevökningarna. Det slår mig att samhällsbyggnadsnämnden kanske borde stå för dessa kostnader, eftersom många
skolgårdar faktiskt används utanför skoltid. Det leder till ökat slitage, och ibland förstörelse.
Investeringarna handlar även om förskolor.
På förskolesidan har förvaltningen tvingats prioritera bort ganska mycket. Dock finns en ny förskola i kvarteret Hönan med. Den är ett måste, eftersom den bland annat skapar nya platser och bristen på förskoleplatser är stor. Förskolorna i Mulltorp och på Fridhem finns också med. På båda ställena är investeringarna redan påbörjade och måste självklart slutföras. Den nya förskolan i gamla BUP:s lokaler på Vänerparken finns inte med i investeringsplanen, men det beror på att här handlar det inte om några kommunala investeringar. BUN ska helt enkelt hyra lokaler från en extern hyresvärd.
De investeringar i förskolor som har tagits bort från investeringsplanen är tillbyggnad av Granås förskola, ny förskola i Frändefors respektive Brålanda och nya förskolor på Onsjö och Öxnered.
Detta talar återigen för att kommunen bör stoppa bostadsplanerna på Onsjö. Och kanske kan barnen i Blåsut och Öxnered få plats i andra delar av kommunen, fast det är nog
tveksamt. Men var ska barnen i Frändefors och Brålanda vara? Finns det överhuvudtaget plats någonstans i kommunen?
”Antalet barn i åldrarna 1-5 år prognostiseras öka i alla delar av Dalsland. För att klara ökningen av barn, minska kön och ersätta de tillfälliga lokalerna beräknas ytterligare åtta avdelningar behövas i Frändefors och Brålanda.”
Det tycks mig som om åtminstone en ny förskola i Frändefors är tämligen ”akut-akut”…
BUN vill utöka förskolan på Granås med två avdelningar. Det är tänkt att dessa avdelningar ska ersätta Björkvägens förskola som är i behov av renovering och verksamhetsanpassning. Om investeringen i Granås prioriteras bort:
”måste Björkvägens förskola renoveras och moderniseras då ventilation mm är föråldrat. Investeringsmedel behöver då äskas för Björkvägens förskola istället.”
Det betyder att en bortprioritering av Granås inte innebär någon ”besparing” eftersom pengar till Björkvägen då måste fram.
Barn- och utbildningsnämnden står som synes inför ett stort dilemma. Bara att få uppgiften att prioritera bland nödvändiga investeringar är en omöjlig uppgift. Det känns väl som om nämnden bör skicka iväg den ursprungliga investeringsplanen till kommunstyrelse och kommunfullmäktige och låta de prioritera…
Kanske skulle nämndens beslut lyda:
”Här har ni konsekvenserna av bortprioriteringarna, de blir katastrofala. Vi i BUN vägrar att ta ansvar för följderna. Se till att ta ert ansvar och prioritera ni!”
Typ.
BUN: Betygskatastrof
Inte en votering, inte en reservation, inte ens från Vänsterpartiet, inte ett meningsutbyte, inga skilda uppfattningar, inga tokiga SD-förslag. Det var dagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) i ett nötskal.
Sammanträdet löpte således relativt snabbt och smidigt. Och klockan var faktiskt inte mer än 12.10 när ordförande Mats Andersson avslutade sammanträdet och ledamöterna kunde gå och äta en dagens på någon av stadens många restauranger.
I lördags skrev jag en blogg om de ärenden som nämnden skulle behandla idag. (Se ”BUN 18/9”.) Det finns egentligen inte så mycket mer att tillägga – förutom en del information som ledamöterna fick sig till del. Och det var stundtals en mycket viktig information. Och nedslående… Och omskakande…
Det behövs som bekant fler platser på kommunens förskolor. Än så länge finns det emellertid platser kvar. Det brukar vara så i början på hösten. På flera förskolor är det dock redan fullt, t ex Torpa/Tärnan, Mariedal och Centrum. En hyfsad aktuell kösituation kan vänersborgarna hitta på kommunens hemsida (klicka här). Tabellen uppdateras en gång per månad. (Varför rubriken är ”Kösituation 1 januari 2018” kan jag inte riktigt förklara, men det kanske har att göra med att lagen säger att garantitiden för att få en plats är 4 månader.)
BUN och BU-förvaltningen väntar på bygglov för den nya förskolan i det gamla BUP-husets lokaler. Samtidigt har boende i området överklagat bygglovet för den tänkta förskolan i kvarteret Hönan. Så kan folk göra, men det är lite tråkigt med alla förseningar. Hönan behöver komma igång snabbt, precis som Vänerparken. Vänersborg är i akut behov av nya förskoleplatser.
Nämnden kommer att få betydligt mer information om lokaler nästa sammanträde, men idag beslutade nämnden i varje fall att betala en högre hyra för Tenggrenstorps förskola (efter om- och tillbyggnad) och hyra för de nya lokalerna på Idrottsgatan 7 (Silvertärnan).
När det gäller att hyra från privata fastighetsägare, som på t ex Vänerparken (ordförande Mats Andersson skrev själv på hyreskontraktet där, på delegation), så sker det en förhandling om hyrans storlek. När det gäller att hyra från samhällsbyggnadsnämnden, som Tenggrenstorp och Silvertärnan, så förhandlar inte BUN med samhällsbyggnadsnämnden. Samhällsbyggnads har helt enkelt regler och en fastställd taxa som den utgår från. Det är bara för BUN att betala – och lita på att det är till typ självkostnadspris. (Fast hur vet man det? Det finns ingen förvaltning som har så många chefer…)
Det var som jag skrev i lördagsbloggen – andelen legitimerade lärare i grundskolan har jämfört med förra läsåret minskat. Däremot har det totala antalet legitimerade pedagoger ökat. (42 har anställts, 21 har slutat.) Men eftersom många, och ännu fler, obehöriga lärare också har anställts så har alltså andelen sjunkit.
Med tanke på att sjukfrånvaron ökar (vilket meddelades idag utan att några siffror redovisades) och många går i pension de närmaste åren, så måste något drastiskt göras åt pedagogernas arbetsbelastning och arbetsmiljö för att behålla och locka till sig legitimerade pedagoger.
Det visar inte minst statistiken över de avgående 9:ornas betygsresultat nödvändigheten av…
Nämnden fick en redogörelse för vårens nationella prov och betyg. Det var tämligen dystra siffror som presenterades, särskilt från de 9:or som lämnade grundskolan.
Av tabellen ovan framgår hur stor andel av alla elever i åk 9 i Vänersborg som har klarat kunskapskraven, och inte, i svenska, engelska och matematik under de tre senaste åren (den vänstra kolumnen). Vi ser att andelen har sjunkit i alla tre ämnen, men häpnadsväckande mycket i matematik det senaste året.
I den högra kolumnen ser vi den genomsnittliga betygspoängen. Det är samma där – siffrorna sjunker.
Raden längst ner i tabellen visar resultaten på de nationella proven. Där ser vi t ex att endast 60,7% av alla elever i åk 9 klarade det nationella provet i matematik. Och då kan vi också se skillnaden mellan resultatet på det nationella provet och slutbetyget. Bara 60,7% av eleverna hade minst betyget E på det nationella provet, men när slutbetyget sattes så blev ändå 78,3% minst godkända. På liknande sätt kan vi se resultaten i de andra ämnena och motsvarande siffror på de genomsnittliga betygspoängen.
Den här skillnaden kan ha sin naturliga förklaring, och betygen måste inte stämma överens med resultaten på de nationella proven. Men jag är övertygad om att ett sådant här förhållande kommer att uppmärksammas åtminstone i media. Det brukar vara så. Skillnaden menar en del visar att lärarna sätter för ”snälla” betyg…
Men det är nog inte bara dystert – det är kris i Vänersborg! Nämnden fick ta del av mer statistik…
Medelmeritvärdet, dvs den genomsnittliga betygspoängen, har minskat drastiskt sedan 2015. Och årets resultat, 182 poäng, är uppseendeväckande lågt. I Sverige låg medelmeritvärdet år 2015 på 225 poäng och år 2016 på 224 poäng. (Resultatet för i år är inte uträknat än.)
Och inte bara det, endast 55% av samtliga elever som gick ur åk 9 i våras fick betyg i alla ämnen. Och som synes har andelen minskat för varje år. Det visar enligt min mening på en riktig kris i grundskolan i Vänersborg. Det är nästan så att jag skulle vilja prata om en katastrofal situation.
Som jämförelse kan nämnas att motsvarande siffror för de elever som slutade årskurs 6 i våras var:
- medelmeritvärde – 198,4 poäng
- uppnått målen i samtliga ämnen – 74,4%
Nämnden diskuterade en del om vad 9:ornas resultat kan bero på – även om ingen analys från förvaltningens sida är gjord än. (Den kommer senare.) Naturligtvis betyder den stora elevtillströmningen en hel del, kanske avgörande del. Det är många nyanlända som börjar skolan i kommunen med t ex bristande kunskaper i svenska (naturligtvis). Tillströmningen har
lett till lokalbrist, där det blir så trångt i klassrummen att eleverna, som en ledamot uttryckte det:
”trycks ut genom fönstren.”
Elevfrånvaron liksom sjukfrånvaron bland personalen ökar, det arbetar en allt större andel icke-legitimerade lärare på skolorna, rektorer och pedagoger drunknar i andra uppgifter än de som har med det direkta lärandet att göra, det finns inte tillräckligt många speciallärare eller stödpersoner av olika slag osv.
Barn- och Utbildningsnämnden står inför en enorm utmaning. Men inte bara BUN – eleverna är ju hela Vänersborgs ansvar.
Vänersborg står inför en enorm utmaning.
Förskolan och skolan måste prioriteras. Det måste till drastiskt ökade ekonomiska resurser!
Och medvetna om dessa utmaningar går vänersborgarna till val om ett år…
BUN 18/9
Så var det dags igen. Barn- och utbildningsnämnden ska ha sammanträde på måndag (18/9).
Ledamöterna hann knappt öppna de utskickade underlagen inför sammanträdet förrän det kom ytterligare ett mail. Ordförande Mats Andersson (C) hade beslutat att ärendet ”Mål- och resursplan 2018-2022, prioritering av investeringar” skulle utgå ur ärendelistan och istället behandlas för sig, på ett extra sammanträde den 26 september. Och det ser ut att vara en bra tanke. De stundande investeringarna är oerhört viktiga och tjänar nog på att behandlas på ett eget möte.
Nämnden går ut lugnt med två informationsärenden. De handlar om tillsyn av enskild pedagogisk omsorg och av fristående förskolor. Det blir i huvudsak muntliga informationer eftersom det inte har skickats ut några handlingar om vad tillsynerna har kommit fram till. När det gäller de fristående förskolorna står det dock lite allmänt:
”Samtliga tillsynade förskolor har visat att de har samtliga efterfrågade rutiner och planer. Utifrån vårdnadshavarenkäten ser vi att vårdnadshavarna generellt ger verksamheten höga bedömningar inom samtliga efterfrågade områden.”
Och det är ju oerhört positivt. Personalen verkar emellertid ha haft några synpunkter, men vilka de var förtäljer inte handlingarna.
Sammanträdets 4:e ärende är en uppföljning av privata utförare. Det handlar om privata
företag som har skött simundervisning, skolbussar och städning.
Hallevibadet får inte något föreläggande, även om kvaliteten på simundervisningen har varierat beroende på vilken simlärare som varit i tjänst. Kommentarerna från rektorerna om Brålandabadet är däremot enbart positiva:
”Simlärarna är kunniga och bemöter eleverna på ett bra sätt.”
Vattenpalatsets simundervisning får inte heller några förelägganden, den har varit bra. Men:
”Däremot har det vid vissa tillfällen inte varit en simlärare som bedrivit undervisningen utan en simlärarassistent. Enligt Svenska livräddningssällskapet går det inte att likställa en simlärarassistentutbildning med en simlärarutbildning.”
ISS är ett företag som sköter städning. Företaget får en viss kritik om att det inte alltid städas ordentligt, men att detta efter påpekanden åtgärdas. Fast då tänker jag – ska pedagogerna, eller kanske skolledarna, behöva kontrollera städningen? Och till vem påpekar skolpersonalen bristerna? Till städarna själva, till städarnas chefer? Och då undrar jag – tar inte det här en massa extra arbetstid…?
Västtrafik slutligen sköter skolskjutsarna. Här finns det ett par kommentarer, t ex om att taxi inte dykt upp och om bemötandet från viss personal. De här ”missarna” verkar dock vara undantag och generellt fungerar skolskjutsarna bra.
Den ökade elevtillströmningen de senaste åren har lett till ett ökat behov av skollokaler. Barn- och utbildningsnämnden ska på måndag besluta att ingå ett hyreskontrakt med samhällsbyggnadsnämnden om att hyra 3.072 kvm på Idrottsgatan 7. Och det är tur för BUN att Kunskapsförbundet har lämnat dessa lokaler. De behövs verkligen för högstadiet. Undervisning i lokalerna har för övrigt redan satt igång. Hyran är på 2.451.456 kr per år (exklusive vissa tillägg).
Det ledamöterna i nämnden säkert undrar över mest är väl hur sverigedemokraterna ska ställa sig till hyreskontraktet. SD föreslog ju i kommunfullmäktige i juni att Silvertärnan skulle få mindre pengar, eftersom det gick så många elever av utländsk härkomst där…
BUN ska också besluta om ett nytt hyreskontrakt för Tenggrenstorps förskola. Förskolan har byggts om och byggts till, så hyran ska höjas. Den ska uppgå till 679.030 kr per år.
För några år sedan instiftade barn- och utbildningsnämnden ett pedagogiskt pris. Nu föreslår förvaltningen att priset avskaffas. Motiveringen är att:
”priset inte [har] fått den spridning som önskats samt utifrån det avtagande antalet nomineringar under 2015 och 2016”
Det tycker jag på ett sätt är lite synd. Jag vet att de som har tilldelats priset har varit oerhört glada och stolta över priset. Å andra sidan är det tämligen svårt att avgöra vem som ”är bäst” i pedagogik och undervisning. Även nomineringsförfarandet har väl en del att önska. Det är vid närmare eftertanke nog lika bra att priset avskaffas…
Nämnden ska också få information om kunskapsresultaten från förra läsåret. Det ska bli spännande…
Staten har beslutat att ge bidrag till kommunerna för lovskola för elever i åk 8 och 9. Pengarna har lagts i det generella statsbidraget, dvs i kommunens gemensamma pengapåse. BUN får därför ansöka om detta bidrag från kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Men det är, hoppas jag, bara en formsak. (Fast under det nuvarande styret kan man aldrig vara säker…) Det innebär i så fall att BUN får ytterligare 120.000 kr för i år (halvår) och 240.000 kr från och med nästa år (helår).
Barn- och elevantalet har ökat jämfört med hur det var för ett år sedan. Förskolan (i kommunal regi) har det senaste året ökat med 68 barn (från aug 2016 till aug 2017), fritids med 205 barn och grundskolan med 132 elever. Jämför man istället med ökningen från vårterminens slut (juni) till höstterminens start (augusti) blir siffrorna lite annorlunda. Förskolan har då minskat med 282 barn, men på förskolan brukar ökningen komma senare under hösten och framför allt på våren. Fritids har över sommaren ökat med 187 barn och grundskolan med 76 elever. Det betyder att ökningen fortsätter och att utmaningen för barn- och utbildningsnämnden att hitta ”plats” för de nya eleverna är lika aktuell som tidigare.
Och därmed är vi framme vid septembersammanträdets traditionella huvudnummer – ”Delårsrapport med helårsprognos”. Den som alla ledamöter ser fram emot med glädje och tillförsikt… Fast, det ska erkännas, det står en hel del intressanta saker i delårsrapporten…
Barn- och utbildningsnämnden beräknas gå med ett underskott år 2017 på 4,5 milj kr. Det är framför allt den fortsatta tillströmningen av elever till grundskolan och fritidshemmen som är förklaringen. Och som den minnesgode bloggläsaren naturligtvis kommer ihåg så begärde BUN i början av året kompensation för elevökningen. Det fanns ju en passus, men en mycket tydlig sådan, i fullmäktiges budgetbeslut att nämnden skulle kompenseras. Beslutet innehöll till och med en anvisning på hur man skulle räkna! De fyra partier, dvs S+C+MP+SD, som inte röstade för beslutet i kommunfullmäktige 2016 valde att ge BUN endast 11 milj kr istället för de 14,7 milj som elevökningen motsvarade enligt beslutet. (Se ”BUN fick bara 11 milj”.)
Och eftersom budgetbeslutet gällde elevökningen för hela året har förvaltningen räknat ut att nämnden enligt budgetbeslutet ska ha ytterligare 4,8 milj kr. Elevantalet fortsätter ju att öka! Om BUN får dessa pengar, vilket de alltså ska ha, innebär det att BUN inte gör något underskott…
Delårsrapporten innehåller också en avstämning utifrån de förväntade resultaten. Denna gång har förvaltningen bedömt uppfyllelsen till 2 gröna ploppar (=uppnås), 6 gula (uppnås delvis) och 4 röda (uppnås inte).
Naturligtvis är de röda plopparna, dvs när inte de förväntade resultaten har uppnåtts, intressantast.
Vänersborg har satsat ganska stort på att öka skolnärvaron de senaste åren och lyckats tämligen bra. Dock inte hittills i år:
”I årskurs 7-9 har frånvaron ökat med i snitt 1,66 procentenheter eller 24 procent för de elever med mer än 25 procents frånvaro.”
Det här påverkar självklart kunskapsresultaten. Så har också medelmeritvärdet årskurs 9 sjunkit med 6 poäng, vilket är väldigt mycket. Och som har gett den andra röda ploppen. Förvaltningen skriver att det inte råder någon vidare likvärdighet inom och mellan skolorna.
Det här låter inget vidare, men vi lär få mer information på måndag. Det är väl ganska troligt att de stora elevökningarna, vilket har lett till förtätningar på olika sätt och brist på undervisningslokaler, kan vara en trolig förklaring till dessa två röda ploppar.
Andelen legitimerade förskollärare i verksamheten har minskat i jämförelse med 2016. Samma sak gäller andelen legitimerade lärare i årskurs F-6 och 7-9. Det här var väl inte riktigt det som ordförande Mats Andersson (C) framförde i kommunfullmäktige i juni. Men så är ändå fallet enligt handlingarna. Och detta har lett till den tredje röda ploppen.
Vi får kanske höra en analys av orsakerna på sammanträdet, men det är nog så att Vänersborg behöver vidta åtgärder för att behålla och locka till sig fler legitimerade pedagoger – typ minska skolpersonalens arbetsbelastning och förbättra arbetsmiljön. (Jag har motionerat om detta, se ”Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”.)
Den 4:e och sista ploppen gäller det förväntade resultatet ”effektiviteten och kvaliteten i verksamheten ökar”. Det låter värre än vad det är. (Tror jag.) Det handlar om att ”bara” 1/3 av förskolorna har fått certifieringen ”Grön Flagg” och att ”50/50-projektet” (det handlar om energibesparing) inte kan genomföras som beräknat, därför att Fastighetsenheten inte deltar.
Det var väl i stort sett alla ärenden som ska behandlas på måndag i barn- och utbildningsnämnden. Jag tror också att ordförande Andersson och förvaltningschef Kriewitz tänker informera nämnden om vad de har sysslat med sedan sist även om detta, till skillnad mot tidigare, inte finns med på måndagens ärendelista.
Och så var det då det extra sammanträdet den 26 september om ”Mål- och resursplan 2018-2022, prioritering av investeringar”. Men det får jag återkomma till.
Smärre kalabalik på vårens sista möte med BUN
Idag räckte förmiddagen till. Barn- och utbildningsnämndens sammanträde var avslutat i hyfsat god tid före lunchrasten. Och hade inte ordförande Mats Andersson (C) strulat till det med ett ärende så hade det gått ännu fortare…
Det var vänsterpartiets ersättare i nämnden, Kate Giaever, som ville väcka ett ärende. Det fick i och för sig, rent formellt bli genom mig, eftersom det bara är ordinarie ledamöter som får väcka (eller initiera) ärenden. (Vilket Mats Andersson inte var sen med att påpeka… Trots att vi vänsterpartister visste det och det var jag som undertecknade partiets begäran.)
Eller får man väcka ärenden i BUN?
Vänsterpartiet vet av erfarenhet att frågor kring bygglov etc tar åtskillig tid i den här kommunen. Giaever (jag) ville därför ta upp skolgården på Norra skolan…
Kommunfullmäktige har ju avsatt investeringspengar för en utbyggnad av Norra skolan, jag tror det är till 2019-2020. Skolgården är dock i minsta laget. Därför ville Giaever att nämnden redan nu tog tag i denna fråga och undersökte möjligheterna att utvidga skolgården med mark som idag är klassad som parkmark. Hennes idé var helt enkelt att flytta staketet en bit, så att ett grönområde blev inkluderat i skolgården. En grind i staketet skulle göra området tillgängligt även för allmänheten utanför skoltid. Om förvaltningen började titta på detta redan nu så skulle processen kunna vara klar den dag då utbyggnaden av Norra skolan börjar – och just den här frågan om skolgården skulle inte försena bygget.
Så var tanken.
Men ordförande Mats Andersson (C) ville ha en votering kring det nya ärendet – om det typ skulle få tas upp. Jag förstod ärligt talat inte riktigt hur han tänkte, även om han förklarade flera gånger. Det är ju varje ledamots rätt att väcka ärenden…
Jag tror att Andersson bara ville hänskjuta frågan till förvaltningen för beredning och ta upp det i höst. (Eller om han nu ville ta upp ärendet överhuvudtaget.) Men det skulle vi rösta om tyckte ordförande.
Ordförande Andersson pratade med kanslichefen, som är jurist, i en paus och påstod efter samtalet att han hade stöd i lagen. Andersson hänvisade till Förvaltningslagens § 7 och påstod att alla ärenden måste beredas innan de tas upp i nämnden.
I Förvaltningslagens § 7 står det:
”Varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Vid handläggningen skall myndigheten beakta möjligheten att själv inhämta upplysningar och yttranden från andra myndigheter, om sådana behövs. Myndigheten skall sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Även på andra sätt skall myndigheten underlätta för den enskilde att ha med den att göra.”
Jag har svårt att ur denna paragraf utläsa att det finns ett beredningstvång i en nämnd. Min tolkning är att det inte är det som paragrafen säger. Istället hänvisade jag till, och stödde mig på, Förvaltningsrättens dom, när jag tidigare överklagade ett beslut från nämnden att inte få väcka ett ärende – ett överklagande där domstolen för övrigt gav mig rätt.
”… då beredningstvång inte gäller i nämnderna (se Kommunallagen med kommentarer och praxis, Dalman m.fl., s 298).”
Det blev lite infekterat. Vid ett tillfälle menade ordförande Andersson (C) att Kate Giaever ”satte tjänstemännen på pottkanten”. Det var väl inte ett helt genomtänkt uttalande, bland annat reagerade nämndens 1:e vice ordförande Tove af Geijerstam (L) på detta.
Flera ledamöter reagerade för övrigt på ordförandes sätt att hantera ärendet, även Anderssons egna styresbröder och -systrar. Alla var ju egentligen medvetna om mitt tidigare överklagande och att Förvaltningsrätten hade dömt till min fördel – i ett fall som handlade om samma sak. (Se mer om överklagandet och Förvaltningsrättens dom: ”Ordf Andersson (C) och domen” och ”Förvaltningsrätten gav mig rätt!”.)
Det blev ingen votering.
Och Kate Giaever och jag började till slut prata om ärendet, utan att jag egentligen uppfattade det som om ordförande Andersson gav sin tillåtelse. Fast det gjorde han kanske. Han stoppade oss i varje fall inte. Nämnden ansåg till slut att frågan skulle skickas till förvaltningen för utredning.
Det känns som om samma sak skulle kunna utspela sig igen i framtiden, så det är nog viktigt att kanslichefen och/eller kommunjuristen tittar på detta med ledamöters rätt att få väcka ärenden och ger direktiv till alla nämndsordförande om vad Kommunallagen säger…
För övrigt löpte nämndens sammanträde smärtfritt. Det var inte direkt några diskussioner om ärendena, det handlade mer om frågor och svar. (Se gårdagens blogg, ”Vårens sista möte med BUN”.) Vi fick i varje fall reda på att elevökningen i stort sett har upphört, även om man inte riktigt vet hur det blir till hösten. Kanske ökar antalet elever då, igen. Nämndens ledamöter fick också veta att alla som har sökt plats på en förskola till hösten har erbjudits platser, även om det inte är på den förskola föräldrarna har önskat.
Kommunens nya diarie- och ärendehanteringssystem har ställt till en del problem för de politiker som vill utforska kommunens diarier. Vi fick nu reda på att möjligheten för politikerna att själva botanisera i diarierna ska återkomma. Och det var ett glädjande besked.
I gårdagens blogg skrev jag också om regeringens uppdrag till Skolverket att föreslå nationella IT-strategier för skolväsendet. Det handlar om digitalisering inom förskola och grundskola. Blir regeringens tankar verklighet, vilket de med all säkerhet blir, så kommer det att kosta BUN upp emot 20 miljoner kronor. Och regeringens förslag ska träda i kraft redan inför höstterminen nästa år. Och budgeten för 2018 ska tas på onsdag…
Jag fick en liten påringning igår kväll från Väne-Ryr. Det går nämligen lite rykten i bygderna. Det blev till att ställa en fråga. Jodå, eleverna på Väne-Ryr ska ha idrott i Väne-Ryrskolan och inte på Onsjöskolan. Och i mån av behov ska man försöka ordna så att eleverna får låna en idrottshall. Det är svårigheter, sades det, att erbjuda platser på två ställen (både på Onsjöskolan och i Väne-Ryr) för samma elever.
På eftermiddagen besökte nämndens ledamöter Familjecentralen Sirius och Idrottsgatan 7. Sådana här verksamhetsbesök är mycket givande och dagens besök var inga undantag.
Vårens sista möte med BUN (19/6)
Imorgon har barn- och utbildningsnämnden (BUN) sitt sista sammanträde innan sommaruppehållet. Nästa gång nämnden samlas är inte förrän den 18 september.
Det är ovanligt många informationspunkter och få beslutspunkter på dagordningen.
Det första ärendet handlar om kommunens nya Översiktsplan (ÖP). Den gamla är från 2006 och nu är det dags att uppdatera den. Det har nämligen hänt mycket under dessa år. Den nya ÖP:n ska enligt planerna antas av kommunfullmäktige i december.
En Översiktsplan är:
”ett beslutsstöd som utgår från ett långsiktigt politiskt ställningstagande om kommunens utveckling. Den ska ge vägledning när detaljplaner upprättas och i andra ärenden som berör mark- och vattenanvändning.”
BUN:s ”uppgift” med Översiktsplanen är att se den ur barn och ungdomars perspektiv. Det kan gälla t ex att dessa grupper ska vara med vid utformningen av planen och att deras intressen tillvaratas. Och BUN är nöjt. ÖP:n har använt ett barnperspektiv och tagit upp saker som närmiljöns betydelse för barn och ungdomar, vägarna till och från förskolor och skolor osv.
BUN betonar dock att det är viktigt att det sker samråd med BUN vid tätortsutveckling:
”för att det skall finnas möjlighet att planera förskola och grundskola långsiktigt för de barn som kommer att bo i området.”
Nämnden ska sedan fastställa en plan för det systematiska kvalitetsarbetet. Det är Skollagen som säger att verksamheten systematiskt och kontinuerligt ska planeras, följas upp och att resultaten ska analyseras samt utbildningen utvecklas.
Det är så mycket underlag som ska samlas in och finnas tillgängliga för analys att man baxnar. Det är verkligen så att man undrar när rektorer och förskolechefer ska hinna vara i verkligheten, jag menar verksamheterna… Det känns onekligen som att dokumentationen går till våldsamma överdrifter…
Den månatliga budgetuppföljningen finns med också på morgondagens möte. Den finns som bekant med på varje sammanträde.
Prognosen för året, efter att kommunstyrelsen nyligen beviljade 11 milj kr för den ej budgeterade elevökningen, är ett underskott på 5,9 miljoner. BUN hade begärt 14,7 milj kr, men de styrande partierna (S+C+MP) gjorde gemensam sak med sverigedemokraterna och avsatte bara 11… (Detta redogjorde jag noggrannare för i gårdagens blogg, se ”Kommunens delårsrapport”.)
BUN hade behövt ytterligare några miljoner… Vi får innerligt hoppas att nämnden inte ska bli tvingad till besparingar i höst. (Vänsterpartiet ska i varje fall motsätta sig detta.)
BUN ska yttra sig över två revisionsrapporter. Och för nämndens del har revisorerna inget särskilt att anmärka på. Och det är ju bra.
Den ena rapporten är dock ganska intressant. Revisorerna har granskat beslut och verkställighet av kommunstyrelsen och BUN. Det är som sagt inget att anmärka på när det gäller BUN. Dock är jag lite förvånad över att revisorerna inte har nämnt ett ord om den turbulens som uppstod när ordförande Mats Andersson (C) vägrade undertecknad vänsterpartist att väcka ett ärende. Det ledde ju till att jag överklagade till förvaltningsrätten – och fick rätt! Hur kunde revisorerna missa detta? Eller beror det kanske på att de bara tittat i handlingarna mellan april och oktober 2016? Och då låg ärendet fortfarande hos Förvaltningsrätten. (Domen kom den 8 november 2016!) (Se mer om överklagandet: ”Ordf Andersson (C) och domen” och ”Förvaltningsrätten gav mig rätt!”.)
Däremot har revisorerna vissa synpunkter på kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S):
”det finns exempel på ärenden som redovisats ovan där delegationsbeslut av kommunstyrelsens ordförande kan ifrågasättas utifrån både en formell och demokratisk grund.”
Och det är en tuff kritik.
Sammanträdet fortsätter med fyra informationspunkter. Nämnden ska få information om det nya diarie- och ärendehanteringssystemet, digitalisering inom förskola och grundskola, översyn av resursfördelningsmodell och lokalsituationen.
Digitalisering inom förskola och grundskola handlar om att regeringen, genom Gustav Fridolin (MP), har gett Skolverket i uppdrag att föreslå nationella IT-strategier för skolväsendet. Läroplaner och kurs- och ämnesplaner ska också revideras med syftet att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevers digitala kompetens och innovativa förmåga. Förändringar ska träda i kraft 1 juli 2018. Det är med andra ord kort om tid för alla skolledare och pedagoger att förbereda sig…
Och det kommer att kosta pengar för BUN…
Förvaltningen skriver:
”Detta resulterar i ett behov av ekonomiska satsningar för att säkra likvärdig tillgång till digitala verktyg för elever och personal samt mångårig kompetensutvecklingsplan för personal behövs för att förnya arbetssätt och arbetsmetoder. Det är också angeläget att stärka rektorernas strategiska kompetens för att leda arbetet kring digitalisering.”
Jag undrar om regeringen tänker skicka med några pengar…
Å andra sidan kom det ett pressmeddelande från regeringen idag om att ytterligare 1,5 miljarder kronor ska satsas under 2018 i syfte att skapa en mer jämlik skola med höga kunskapsresultat. (Se ”Miljardsatsning för en jämlik kunskapsskola”.)
Det ser ut som om pengarna ska kunna användas till t ex lärar- och skolledarresurser, minskade klasstorlekar, ökad lärartäthet och stärkt kompetensutveckling.
Förvaltningschef Anne-Len Kriewitz har gett förvaltningen i uppdrag att se över resursfördelningsmodellen.
Ur handlingarna:
”Det övergripande syftet är att stärka barnets rättigheter i kommunen och gynna barns uppväxt och utveckling på lång och kort sikt. Detta förverkligas genom att
- lyckas med att fördela resurser till de förskolor och skolor och barn/elever som behöver dem mest
- att göra utbildningen likvärdig
- att få fler elever som når grundskolans mål
- att få ökad kontroll över resurserna och därigenom uppnå en mer ändamålsenlig
modell”
Det är ett bra initiativ av förvaltningschefen. Den nya resursfördelningsmodellen är tänkt att träda i kraft år 2019. Och då kanske det dessutom finns mer statliga pengar att hämta…
Till sist informerar förvaltningschefen och ordföranden om sina förehavanden sedan det förra sammanträdet.
Det var allt som ska tas upp på morgondagens möte, som avslutas med verksamhetsbesök på Familjecentralen Sirius och Idrottsgatan 7/Silvertärnan.
BUN fick bara 11 milj
Idag avgjorde kommunstyrelsen (KS) ett ärende som är av stor betydelse för Barn- och utbildningsnämnden (BUN). Det är dessutom en fråga av stor principiell betydelse.
Bakgrunden är det beslut som kommunfullmäktige fattade i juni förra året om att BUN skulle få kompensation för en framtida elevökning. Det var en del i den budget som oppositionen bestående av moderaterna, liberalerna, kristdemokraterna, vänsterpartiet och välfärdspartiet tog. Som bekant röstade de styrande partierna, socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet, mot. Sverigedemokraterna avstod från att rösta.
Beslutet löd i sin helhet:
”Kommunstyrelsens förfogandeanslag utökas med 11 000 tkr som ersättning till barn- och utbildningsnämnden om behov uppstår p.g.a. ökat antal elever. Om antal elever i grundskolan under 2017 ökar med mer än tio elever (jämfört med barn- och utbildningsnämndens budget 2017), ersätts nämnden per elev, med summa beräknad på genomsnittskostnad per plats, för motsvarande plats under 2016.”
Det var alltså 11 milj kr som avsattes. Vi i oppositionen trodde att det skulle räcka. Men vi ”garderade” oss som synes i beslutet. (Du kan läsa mer om själva beslutet i tidigare bloggar, t ex ”Får BUN sina 14,7 miljoner?”.)
Kommunstyrelsen röstade idag för att BUN bara skulle få 11 milj kr för elevökningen. Det var de partier som röstade mot budgeten förra året eller avstod, dvs S+C+MP+SD, som röstade för att BUN inte skulle få hela den summa som motsvarade den faktiska elevökningen. De partier som röstade för att BUN skulle få hela den begärda summan på 14,7 milj kr var de partier som stod bakom budgetbeslutet, dvs M+L+KD+V.
Vänsterpartiet reserverade sig mot dagens KS-beslut och Lutz Rininsland (V) förklarar i sin reservation på ett mycket tydlig och pedagogiskt sätt vad det handlar om:
”Vid tidpunkten för beslutet kunde förutses att nämnden behövde tillägg för att betala undervisningen för en stor grupp nytillkommande elever. Antalet elever förändrades ständigt och det var endast möjligt att förutse att ökningen inte skulle stanna av.
Kommunfullmäktiges beslut gav ett tydligt besked om hur ersättningen skulle beräknas för varje nytillkommande elev. När en tillförlitlig prognos för elevantalets ökning inte fanns, gjordes bedömningen att ett belopp om 11 Mkr skulle kunna tillgodose nämndens behov av tillägg. Den summan reserverades hos kommunstyrelsen i avvaktan på att nämnden skulle redovisa hur stor elevökningen blev.
När nämnden nu begär att få tillägg i enlighet med det verkliga utfallet, så har nämnden skäl att förvänta sig att ersättningen beräknas enligt det som sades i kommunfullmäktiges beslut: ”Om antal elever i grundskolan under 2017 ökar med mer än 10 elever (jämfört med BUNs budget 2017) ersätts nämnden per elev med summa beräknad på genomsnittskostnad per plats för motsvarande plats under 2016.”
Nämnden sammanställde antalet tillkommande elever, gjorde beräkningar enligt kommunfullmäktiges anvisning och lämnade in en begäran om 14 658 182 kronor.
Denna beräkning kan inte avvisas med hänvisning till en uppskattning från juni 2016 att 11 miljoner skulle vara tillräckligt.”
BUN behöver den större summan för den stora elevökningen – det fanns i januari hela 154 fler elever i grundskolan än vad BUN hade budgeterat för.
Dagens beslut i kommunstyrelsen väcker också en del principiella funderingar. Jag börjar faktiskt undra om KS-beslutet verkligen är lagligt. KS-beslutet sätter ju sig i realiteten över kommunfullmäktiges (KF) beslut. (Och det görs dessutom av de fyra partier som inte röstade för beslutet i KF.) KF:s beslut om beräkningsgrunderna var ju hur tydligt och klockrent som helst.
Som jag ser det har kommunstyrelsen ändrat ett fullmäktigebeslut. Och det kan naturligtvis inte KS göra. Det kan bara kommunfullmäktige självt göra!
Det kanske är läge att låta förvaltningsrätten titta på beslutet?
.
PS. På Vänsterpartiets hemsida kan du läsa mer om kommunstyrelsens sammanträde – klicka här.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer