Arkiv
BUN 20 maj 2024
Imorgon måndag den 20 maj ska barn- och utbildningsnämnden (BUN) antagligen ha sitt sista sammanträde innan sommaren. Det ska nämnden själv avgöra imorgon. Det liggande förslaget är att det blir våravslutning imorgon och inte i juni.
En delårsrapport, med helårsprognos, är naturligtvis ett givet samtalsämne under en våravslutning. Och särskilt självklart de olikfärgade plopparna som ska markera BUN:s bidrag till att kommunfullmäktiges inriktningsmål uppnås, eller inte. Förhoppningen är så klart att BUN:s resultat ska medverka till kommunens måluppfyllelse. Och det gör de.
Målen och de förväntade resultaten ska emellertid inte förväxlas med de uppdrag och föreskrifter som återfinns för förskola och skola i läroplaner och Skollag, även om några av dem hämtar inspiration därifrån.
BUN bidrar till kommunens måluppfyllelse. Det kan konstateras att 4 förväntade resultat uppnås (gröna ploppar) och att ett resultat uppnås delvis (gul plopp). Det är emellertid bedömningar, eftersom delårsrapporten bara, av naturliga skäl, omfattar de fyra första månaderna på året.
Det förväntade resultatet “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar” får en grön plopp:
“Gymnasiebehörigheten för årets elevgrupp i kommunala skolors årskurs 9 har ökat från 69% vårterminen 2023 till 74% höstterminen 2023. Prognosen är att 83% av dessa elever kommer att nå gymnasiebehörighet vid läsårets slut i juni 2024.”
Det innebär en ganska betydande ökning av gymnasiebehörigheten. Förvaltningen förklarar den förväntade ökningen med att:
“samtliga enheter har prioriterat resurser för att förstärka matematikundervisningen i årskurs 9, exempelvis genom att ha två lärare under matematiklektioner samt erbjuda stöd innan och efter skoldagens slut.”
Ett tvålärarsystem i matematik alltså. Och sedan, och det gäller självklart även andra ämnen, ger lovskolan och den extra studietiden också resultat. Satsningen på elever med problematisk skolfrånvaro i kombination med psykisk ohälsa är också ett led i arbetet. (Det har skapats fler mindre grupper.)
Det är inte utan att man tänker – vad skulle egentligen kunna hända om alla elever i behov av olika stöd faktiskt fick det – efter sina behov? Som Skollagen egentligen föreskriver… Det kan nog bli en diskussion i nämnden om ekonomiska resurser och prioriteringar i samband med detta förväntade resultat.
Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer även att andelen barn och elever som upplever trygghet i lärmiljön kommer att öka. Det görs helt klart ett bra arbete ute på förskolor och skolor, men fler pedagoger och annan personal hade definitivt bidragit till att tryggheten ökade ännu mer.
Det är likadant med “Hållbart medarbetarengagemang ökar” och “Sjukfrånvaron hos våra medarbetare minskar” – ju fler pedagoger och annan skolpersonal som finns ute i verksamheterna desto större chans att dessa förväntade resultat ska uppnås. Jag noterar att det finns en oro för de medarbetare som:
“har arbetat i de lokaler som miljö- och hälsoskyddsnämnden har dömt ut och eventuell påverkan på framtida sjukfrånvaro.”
Förvaltningen är lite tveksam till att det förväntade resultatet “Andelen barn inskrivna i förskolan ökar” ska uppnås. Därför blir bedömningen en gul plopp. Det finns en osäkerhet kring arbetsmarknadens utveckling under året som kan påverka nyttjandegraden av förskola. (Om vårdnadshavarna är arbetslösa får barnen gå på förskolan 15 timmar i veckan.)
BUN har också egna kompletterande förväntade resultat.
Prognosen för “Andelen elever i grundskolan som når kriterierna för bedömning av godtagbara kunskaper i läsförståelse i årskurs 1 ökar” är att detta inte kommer att uppnås. Anledningen är att verksamheterna har fler språksvaga elever. Det förväntade resultatet “Andelen barn som lämnar förskolan och visar på progression i läs- och skrivutveckling ökar” räknar förvaltningen med att det kommer att uppnås. Däremot är det osäkert att det förväntade resultatet “Andelen elever i årskurs 9 som har nått godtagbara kunskaper i alla ämnen ökar” uppnås, eller inte.
“En av osäkerheterna grundar sig i att det finns fortsatta utmaningar med elevernas närvaro.”
Andelen elever i årskurs 7-9 med mer än 75% frånvaro var under 2023 nästan 15%. (Jag har inga siffror för i år.) Samtidigt når fler elever ett godkänt betyg i matematik.
Det ser ut som om det blir färre barn och ungdomar i nämndens olika verksamheter i år jämfört med förra året. Prognosen för året är att antal placeringar finansierade av Vänersborgs kommun i genomsnitt sjunker med 56 barn i förskola och pedagogisk omsorg. Det beräknas bli 77 barn i fritidshem och pedagogisk omsorg (6-12 år) färre. Prognosen är också att antalet barn och ungdomar i förskoleklass och grundskola åk 1-9 minskar med 59. Däremot ökar antalet elever 7-15 år i den anpassade grundskolan, åk 1-9, med 7 elever.
Det kan vara intressant att veta att av Vänersborgs barn och elever gick i april 196 i fristående förskola och 47 i enskild pedagogisk omsorg (1-5 år), 189 elever i fristående fritidshem och 21 elever i enskild pedagogisk omsorg (6-12 år) och 609 i enskild förskoleklass till årskurs 9.
Kostnader för elever i behov av särskilt stöd fortsätter att öka, främst avseende psykosociala och språkliga behov skriver förvaltningen och fortsätter:
“Anpassad grundskola åk 1-9 prognostiserar ett underskott om 2,8 mnkr som avser högre kostnad för tilläggsbelopp, högre kostnad för skolskjuts och fler elever i anpassad grundskola än budgeterat. Fler elever läser också ämnesområden än tidigare, vilket innebär högre personalkostnader då dessa elever har stora omsorgsbehov.”
BUN hade den 30 april 2024 ett periodiserat överskott på 16 milj kr, men prognosen för året är ett nollresultat.
Det var en ganska fullständig sammanfattning av delårsrapporten.
BUN tänker äska 1,12 milj kr ur kommunstyrelsens anslag för oförutsedda medel. De medlen ska användas för att stärka insatserna ht 2024 för de elever som går ur grundskolan vt 2025. Ett av kommunens inriktningsmål är ju att ”Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”. Pengarna ska användas till att anställa ytterligare tre pedagoger, fördelat på de fyra högstadieskolorna.
BUN ska även fatta beslut om att fördela 3 milj kr till förskolan. Nämnden fick ju 4,5 milj kr ”extra” av kommunfullmäktige i december för att “trygga anställningar”.
Det har gjorts en tillsyn av den pedagogiska omsorgen på Ströms slott AB. Det har ju varit en del “strul” kring Ströms slott genom åren, men denna gång bedömer förvaltningen att företaget:
“följer de krav enl skollagen 2010:800 25 kap 2§ samt skolverkets allmänna råd föreskriver genom att den pedagogiska verksamheten stimulerar barns utveckling och lärande då verksamheten utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande.”
BUN ska vidare fördela premier från några stiftelser till de olika högstadieskolorna. Sedan ska nämnden redovisa till samhällsbyggnadsnämnden vilka åtgärder som gjorts för att uppfylla målen i avfallsplanen. BUN ska också ta ställning till “Avtal Vårdsamverkan Fyrbodal 2024-2025”. Förslaget är att ställa sig bakom avtalet. Nämnden ska också besluta att fastställa ”Plan för systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämnden läsår 2024/2025”.
Efter att i vanlig ordning ha fått information från förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Bo Carlsson (C) föreslås det att nämnden ska ställa in sammanträdet i juni… Det är helt enkelt för få ärenden som ska behandlas och avgöras. Ett inställt sammanträde sparar ju faktiskt en del pengar…
Det var det mesta om morgondagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden.
BUN (15/4): Är det sant?
Det blev ett långt sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) i måndags. Det var inte slut förrän kl 16.00. Det berodde till stor del på en mycket lång ajournering på eftermiddagen. Det var de styrande partierna, dvs S+C+KD+MP, som inte var överens om hur de skulle ställa sig i en eller möjligtvis två ärenden. Jag är inte säker på att de var överens när mötet återupptogs heller, men de röstade i varje fall, och i vanlig ordning, på samma sätt.
Jag tänkte att i detta blogginlägg endast redovisa de två ärenden som gav upphov till debatt och oenigheter. Och som faktiskt är principiellt intressanta.
Det första ärendet var ärende 2, “Revidering av ‘Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds’”. (Det sistnämnda, “tid då förskola och fritidshem inte erbjuds”, syftar på Lanternan som är öppen på kvälls- och helgtid.)
På förmiddagen föredrogs ärendet av förvaltningen. Det var en repetition eftersom det informerades om ärendet vid förra sammanträdet. Då presenterades även ett beslutsförslag. Men det är komplicerat med sådana här regler…
Det var en saklig och gedigen föredragning. Ledamöterna ställde också en del frågor. Jag deklarerade att jag inte tänkte rösta ja till avgiftshöjningarna, men inte heller nej eftersom frågan inte hade hunnit diskuteras i partiet. Ersättare Peter Lénberg och jag var dock ganska eniga om att det skulle bli ett avslag från Vänsterpartiet när frågan kommer upp i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. En avgiftshöjning skulle drabba de sämst ställda i samhället t ex ensamstående kvinnor. Det var inte läge att i dessa tider av ökade kostnader fördyra levnadsomkostnaderna ytterligare. Det var att föredra att kommunen hittade 1,4 milj kr någon annanstans för att slippa avgiftshöjningen helt och hållet. Vi meddelade våra personliga uppfattningar på mötet. De stärktes senare av andra argument…
I sak verkade ordförande Bo Carlsson (C) hålla med:
“Hur ska vi hantera de som har det sämre?”
Frågade Carlsson och menade att kommunen höjer de flesta taxor. Carlsson gillar inte det.
Anna-Karin Sandberg (MP) menade att det finns andra aktörer som erbjuder gratis barnomsorg. En avgiftshöjning skulle kunna innebära att utsatta familjer lämnar den kommunala förskolan. Och det vore ingen bra utveckling.
Det kan nämnas att både Bo Carlssons nyss nämnda förmodade ståndpunkt och Anna-Karin Sandbergs inte fick något gehör och genomslag i den styrande partikonstellationens senare beslut…
Sandbergs inlägg fick Henrik Josten (M) engagerad. Josten menade att förskolan har blivit en del av utbildningen i landet. Förskolan har en egen läroplan och har i praktiken blivit en förutsättning för barnens vidare utveckling i grundskolan. På det viset är förskolan nästan obligatorisk.
Men avgiftsbelagd…
“Grundskolan är gratis, men förskolan är avgiftsbelagd”
Sa Henrik Josten på ett ungefär. Han menade att förskolan också borde vara gratis. Josten låter ibland inte som en moderat. (Det är en komplimang från min sida…)
Enligt nuvarande regler kan det ske en nedsättning av avgiften på förskola och fritidshem om det föreligger särskilda skäl. Det föreslås att detta tas bort i den nya revideringen. Jag reagerade på det. Det är förvaltningen som genom utredning tar reda på om det finns särskilda skäl, men när detta kommuniceras med vårdnadshavarna innebär det samtidigt att kommunen också begär en avgift. Finns det då inte en risk att en lågavlönad vårdnadshavare säger nej till placering i förskola eller fritidshemmet?
På eftermiddagen, efter 90 minuters avbrott i sammanträdesförhandlingarna, presenterade de styrande följande förslag som också en enig nämnd ställde sig bakom – utom Vänsterpartiet som avstod från att rösta.
Barn- och utbildningsnämnden beslut blev att föreslå kommunfullmäktige att anta reviderade:
”Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds” att gälla från 2025-01-01, och ersätter därigenom nu gällande ”Barnomsorgsavgifter” antagna av Kommunfullmäktige 2016-02-03 §3; med följande ändring: Att barn i fritidshem som erbjuds placering utifrån att av psykiska, fysiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling även fortsättningsvis ska erbjudas en avgiftsfri placering 15 tim/vecka.”
Det är den sista meningen i beslutet om barn i fritidshem i behov av särskilt stöd som är nytt i förslaget jämfört med förvaltningens ursprungliga förslag. Jag förstod inte varför en liten del i hela “avgiftspaketet” skulle brytas ur på det här sättet, och om det nu absolut skulle det – varför skulle undantaget bara gälla fritidshemmet och inte också förskolan?
Ärende 4, “Budget 2025, Mål- och resursplan 2025-2027”, inleddes med en lång och grundlig föredragning. Jag beskrev ärendet mycket ingående och noggrant i två blogginlägg innan sammanträdet. (Se “BUN 15/4: Budget 2025 (1/2)” och “BUN 15/4: Budget 2025 (2/2)”.)
Nämndens 1:e vice ordförande Christin Slättmyr (S) började med en längre utläggning om att kommunfullmäktige fattar budgetbeslut utifrån en prognos av elev- och barnantal. Om sedan det faktiska utfallet blir annorlunda, om det t ex blir färre barn/elever, vilket det har blivit några gånger, så borde BUN lämna tillbaka pengar. Det är en modell som kommunerna använder gentemot Kunskapsförbundet.
Jag ser svårigheten med en sådan modell för grundskolan, och förskolan. Hur skulle man räkna ut hur mycket pengar det handlar om? Om en elev på varje skola i kommunen, för att ta ett exempel, slutar, så måste samma antal lärare fortfarande finnas kvar. BUN kan möjligtvis spara på några portioner skolmat och några anteckningsböcker, men inte på särskilt mycket annat.
Det var nog ingen som riktigt förstod varför Slättmyr (S) tog upp denna fråga. Var det barn- och utbildningsnämndens sak att driva en sådan här fråga? Skulle inte en sådan här förändring skapa en massa onödiga administrativa uppgifter och i praktiken vara tämligen meningslös? Och varför var en sådan fråga, att BUN ska lämna tillbaka pengar, intressant för nämndens 1:e vice ordförande…?
Det visade sig, efter den långa ajourneringen, att det blev ett kort tillägg till förvaltningens förslag:
Bilaga 5 var en tabell om antal barn och elever som MRP utgick ifrån i sina budgetbeslut mellan 2023 och 2024 och vad som gällde för prognos för 2025. Och sedan en kolumn med det faktiska utfallet. (Du kan ladda ner tabellen i större format här.)
Jag förstår inte hur de andra i styret kunde gå med på det här. Och varför kom denna diskussion och detta förslag nu? Ordförande Bo Carlsson (C) och 1:e vice ordförande Christin Slättmyr (S) sitter ju i presidiet. Varför har de aldrig tagit upp den här frågan på ett presidiemöte? Varför helt plötsligt på måndagens sammanträde? Jag undrar för övrigt hur tjänstepersonerna i barn- och utbildningsförvaltningen uppfattade de styrandes plötsliga infall, och agerande.
Vänsterpartiet lämnade ett yrkande. Förvaltningen hade ju räknat ut att nämnden skulle behöva göra en generell besparing på 10,4 milj kr med den av kommunstyrelsen tilldelade budgetramen för 2025. Vänsterpartiet ville att nämnden skulle yrka hos kommunfullmäktige att förskola och grundskola fick dessa pengar för att slippa spara på barn och elever. Om inte facknämnden, dvs BUN, stod upp för förskolans och skolans behov – vem skulle då göra det?
Det var ingen av de styrande partierna som uttalade sig om yrkandet, i varje fall inte på sammanträdet. I en kaffepaus visades emellertid en viss sympati för yrkandet… Men som sagt, ingen på sammanträdet kommenterade det. De styrande partierna var mer intresserade av att BUN skulle lämna tillbaka pengar för 2023 och 2024 än att slippa ytterligare besparingar 2025.
Det blev dags för beslut. De borgerliga partierna, M+L, hade tidigt under ärendet sagt att de inte skulle delta i beslutet – och lämna en protokollsanteckning. Det var, som jag ser det, ett enkelt och kanske fegt sätt att undvika problemet. Sverigedemokraterna sa inte ett ord, de sa för övrigt inget på hela mötet.
Jag begärde votering. Det är viktigt att varje ledamot tar ställning i en sådan här viktig fråga, och att allmänheten får se hur var och en röstar. Samtliga ledamöter från de styrande partierna, S+C+KD+MP, röstade för sitt eget förslag och mot att nämnden skulle begära 10,4 miljoner av kommunfullmäktige. M+L avstod och lämnade en protokollsanteckning. SD avstod och sa ingenting… Voteringen slutade 5-1 och 5 ledamöter avstod.
Jag reserverade mig. Hela reservationen kan laddas ner här, men det viktiga i reservationen var:
“Vänsterpartiet yrkar att barn- och utbildningsnämnden lägger till en tredje punkt i beslutet med följande lydelse:
BUN yrkar på att tilldelas ytterligare 10,4 mkr för att säkra möjligheterna att möta barns och elevers individuella behov.”
Beslutet som togs innebär följaktligen att BUN är nöjd med kommunstyrelsens förslag till budget för 2025. Det är tydligen helt på sin plats att nämnden ska spara 10,4 milj nästa år. Därutöver vill de styrande partierna i nämnden lämna tillbaka pengar…
Ordförande Bo Carlsson (C) tycker inte att nedskärningarna är så dramatiska… Carlsson säger i dagens TTELA (se TTELA “Miljoner fattas i Vänersborgs skolor nästa år”):
“Det här är inte så dramatiskt, men man måste tänka på att vår personal redan är ganska hårt ansatt och det blir inte bättre om de blir färre.”
Jag vet inte om ordförande Carlsson är rätt citerad i TTELA, men uttalandet är inte helt lätt att tolka. Vilket kanske är det mest positiva man kan säga…
Tyckte M+L också att besparingarna var ok? Jag vet inte. Jag vet inte vad de hade för synpunkter. De var tysta och avstod från att rösta – och protokollsanteckningen var totalt intetsägande. Den hade följande lydelse:
“Det finns en konflikt mellan Riktlinjer för Vänersborgs kommuns styrning och ledning (beslutat av Kommunfullmäktige) och Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2025-2027 (beslutat av Kommunstyrelsen).
Vi väljer att inte delta i beslutet, då beslutsunderlaget är framarbetat i enlighet med Kommunstyrelsens anvisningar och inte enligt det av Kommunfullmäktige beslutade regelverket.”
Ingen förklarade vad konflikten innebar vilket betydde att ingen i nämnden förstod vad M+L menade. Förhoppningsvis vet de det själva…
Måndagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden känns på sätt och vis overkligt. Jag frågar mig fortfarande vad som egentligen hände. Har vi verkligen en nämnd som anser att det är helt ok att låta osthyveln skära i förskolans och skolans verksamheter – utan att ens protestera eller reagera?
Till sist.
Måndagens möte var det sista för barn- och utbildningsförvaltningens utvecklingsledare Hans-Joachim Ackermann.
Ackerman tänker avsluta sin anställning i kommunen. Det är tråkigt för barn- och utbildningsförvaltningen och nämnden. HJ, som han ofta kallas, är en mycket duktig och kompetent tjänsteperson. Han ställer alltid upp och hjälper till. Det spelar ingen roll om det är på arbetstid eller inte, HJ svarar alltid på frågor och ger upplysningar och information. Jag har varit lärarkollega med HJ på Dalboskolan och dessutom haft honom som chef. HJ var populär och kompetent både som lärare och rektor. Jag har bara gott att säga om HJ! Lycka till i det privata näringslivet Hans-Joachim Ackermann!
Ikväll är det kommunfullmäktige. Hoppas att det blir ett bättre möte…(Du kan se kommunfullmäktiges sammanträde i direktsändning eller i efterhand på kommunens hemsida – klicka här.)
BUN 15/4: Budget 2025 (2/2)
Anm. Detta blogginlägg är en direkt fortsättning på gårdagens inlägg “BUN 15/4: Budget 2025 (1/2)”.
Kommunfullmäktige har fastställt fem inriktningsmål för mandatperioden.
“Inriktningsmålen ska ge strategisk och övergripande styrning av den politiska viljeriktningen. Nämnderna ansvarar gemensamt för att styra verksamheten mot den strategiska och övergripande riktning som kommunfullmäktige fastställt i inriktningsmålen. Inriktningsmålen preciseras av kommunfullmäktige med hjälp av övergripande målvärden och riktade uppdrag till nämnderna.”
Det första inriktningsmålet lyder “Våra invånare ska ha mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv”. Barn- och utbildningsnämnden (BUN) föreslås konstatera att:
“Fullföljda studier minskar risken för utanförskap vilket i förlängningen kan stärka tilliten i samhället och människor emellan.”
Vikten av tidiga insatser påpekas också. Förvaltningen tror emellertid inte att BUN har någon möjlighet att direkt påverka angivna mått inom planperioden.
Det andra inriktningsmålet är “Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”. Och det är ett bra mål. Tyvärr är det inte särskilt realistiskt, särskilt med de ambitioner som uttrycks. Det tycker inte barn- och utbildningsförvaltningen heller, trots att inriktningsmålet är högt prioriterat:
“Barn- och utbildningsnämnden kan bidra till att uppnå inriktningsmålet men bedömer att ambitionsnivåerna för måttet år 2025 och 2027 gällande gymnasiebehörighet inte kan nås inom föreslagen budgetram.”
Det är ett tydligt inlägg av förvaltningen, minst sagt.
Barn- och utbildningsförvaltningen tror att BUN ska kunna bidra till att inriktningsmålet “Våra medarbetare ska ges förutsättningar för ett friskt och hållbart arbetsliv” ska uppnås. Jag hoppas det, men har mina tvivel… BUN hade högst total sjukfrånvaro 2023 av alla förvaltningar i kommunen, 9,1%,.
Förvaltningen menar att trots alla besparingar och “effektiviseringar” så måste barn- och utbildningsnämnden, för att kunna bedriva verksamhet inom föreslagen budgetram, göra en generell besparing
på 10,4 milj kr. Det innebär en neddragning motsvarande 16 tjänster.
En generell besparing drabbar alla verksamheter:
“Det innebär inte bara risk för minskad barn- och elevpeng utan kan även innebära minskade medel för administration, barn- och elevhälsa eller andra centrala kostnader.”
Samtliga besparingsåtgärder kommer att innebära:
“försämrade möjligheter att möta barns och elevers individuella behov.”
Egentligen behöver inte mer sägas. BUN måste få mer pengar, för barnens och elevernas skull…
Om man jämför kostnaderna för förskola och fritidshem i Vänersborg (2022) så ligger Vänersborg under genomsnittet för alla andra kommuner i Sverige. (Se Kolada.) Vänersborgs kommun skulle behöva satsa ytterligare 23 milj kr på förskolan och 7 milj kr på fritidshemmen för att komma upp till snittet…
Grundskolan F-9 i Vänersborgs kommun ligger 23 milj kr högre än genomsnittet i Sverige. Då måste man komma ihåg, påpekar förvaltningen, att behoven i kommunens grundskola är undervärderade. I den nationella statistiken tas ingen hänsyn till de resursbehov som asylsökande på Restad gård har. För 2022 beräknas kommunens extrakostnader för denna elevgrupp vara drygt 30 milj kr. Det här borde vara pengar som Migrationsverket bekostade…
Sammanfattningsvis innebär besparingsåtgärderna att, skriver förvaltningen:
“organisationen i Vänersborg är känslig för en generell besparing och att förutsättningarna för att möta barn och elevers behov försämras av en generell besparing.”
Barn- och utbildningsförvaltningen är medveten om de ödesdigra konsekvenserna för förskola och grundskola som dessa bristande resurser för med sig. Men vad kan den göra, annat än att belysa konsekvenserna? Det är upp till politikerna att fatta vettiga beslut och satsa på barnen och eleverna. Precis som partierna sa i valrörelsen 2022 att de skulle göra…
I förvaltningens konsekvensbeskrivning hittar vi följande formuleringar:
- “Oavsett vilka verksamheter som drabbas av besparingen innebär det försämrade möjligheter att möta barns och elevers individuella behov.”
- “En generell besparing kan innebära konsekvenser för barn och elever på kort sikt, men även på lång sikt.”
- “Bedömningen är att åtgärden i första hand syftar till att uppnå en budget i balans, inte att se till barnens bästa.”
- “Barn och elever har inte varit delaktiga.”
- “Allmänheten har inte varit delaktig.”
- “En generell besparing kan påverka förskolans och grundskolans förmåga att ta hänsyn till barn och elevers olika behov. Grundskolan är skyldig att sätta in insatser i skolan om eleverna riskerar att inte nå målen. Insatser av det slaget kostar ofta pengar i och med att det ofta handlar om anpassning utifrån elevens behov.”
Och så den samlade bedömningen:
- “En generell besparing kommer att påverka enskilda barn och elever, men också barn och elever som grupp i Vänersborgs kommun. I vilken grad de kommer att påverkas är svårt att avgöra i nuläget men barn- och utbildningsnämnden bedömer att besparingen innebär försämrade möjligheter att möta barns och elevers individuella behov.”
Kommentarer är tämligen överflödiga. Tjänstepersoner i förvaltningen gör så gott de kan med de knappa ekonomiska resurser som står till förfogande…
Barn- och utbildningsförvaltningens förslag på budget för år 2025 har i vanlig ordning varit föremål för samverkan med personalorganisationerna, dvs “facken”. Personalorganisationer är på BUN:s område: Kommunal, Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Vision och Vårdförbundet. Facken var helt eniga, sinsemellan, men inte med arbetsgivaren som är Vänersborgs kommun:
“Personalorganisationerna ställer sig inte bakom arbetsgivarens förslag och mötet avslutas i oenighet.”
Personalorganisationerna utvecklar sitt ställningstagande i ett särskilt yttrande som är bilagt protokollet.
Facken har synpunkter på målambitionerna utifrån de resurser som nämnden har till förfogande och undrar hur nämnden kan höja ambitionsnivån när nämndens huvudsakliga strävan är att hitta besparingar och effektiviseringar.
“Vi räcker inte till”
Skriver facken i yttrandet, och fortsätter:
“BUN har högst sjuktal av förvaltningarna. Vi ser medarbetare ute på arbetsplatserna som går på knäna för att man inte räcker till att täcka alla barns och elevers behov. Att det inte syns tydligt i medarbetarenkäten vill vi hävda beror på den stora lojalitet till sitt uppdrag som personal i Vänersborgs kommun har.”
Facken konstaterar det återkommande arbetsmiljöproblemet att krav och resurser inte går ihop. Personalen upplever att tiden inte räcker till för uppdraget. Det uppmärksammas också att IT och skolmåltidskostnaderna ökar och att BUN ska bekosta detta med pengar som är tänkta att gå till undervisning. Facken ställer den retoriska frågan:
“Kan politikerna verkligen försvara att det går mindre pengar till undervisningen – skolans kärnuppdrag – för att bekosta IT och mat?”
Personalorganisationerna avslutar sitt yttrande kraftfullt:
“Att, precis som förra året, fortfarande ställa krav på att prestera ännu högre kvalité i våra verksamheter, som redan är pressade till bristningsgränsen, till en lägre kostnad (minskade resurser) är en omöjlig ekvation (balans). Sjukfrånvaron kommer att öka, tryggheten kommer att minska och detta kommer att försämra elevernas kunskapsresultat.”
Facken vet naturligtvis vad de talar om. Tyvärr för tomma öron. Jag brukar återge synpunkterna under budgetdebatterna i kommunfullmäktige, men ingen har någonsin kommenterat mina inlägg om personalens synpunkter. Politiker lyssnar hellre på ekonomiska domedagsprofeter än representanter för de som arbetar på golvet…
Det är viktigare att budgeten upprätthålls så att intäkterna överstiger kostnaderna än att balans råder mellan reala resurser, t ex yrkeskunniga medarbetare, och medborgarnas rättighetsbaserade krav på tjänster.
Barn- och utbildningsnämnden och -förvaltningen har under de senaste åren tvingats till oacceptabla ”effektiviseringar”, dvs neddragningar. Och de flesta neddragningarna har ofta varit kontraproduktiva. Besparingar i den ena änden har genererat fördyringar i den andra. Stora klasser t ex gör att behovet av särskilt stöd ökar. Det blir mindre lärartid per elev ju större klassen är. Dessutom ökar arbetsbördan för lärarna oerhört mycket med stora klasser. Det är t ex en stor skillnad att bedöma 22 uppsatser jämfört med 29… (Egen erfarenhet.)
Minskad personaltäthet ger en stor effekt på arbetsmiljön. Arbetsbördan ökar, gapet mellan behov och resurser blir än större – och sjukfrånvaron ökar. Åtgärder som minskad budget för barn- och elevhälsan och minskad kostnad för modersmålsenheten drabbar i första hand elever i behov av stöd av olika slag. Det riskerar att elever inte klarar sina studier med allt vad det innebär för framtiden – minskat självförtroende, utanförskap, kriminalitet osv.
Det är också viktigt att pedagogerna får fortbildning, men tydligen planeras att de pengar som finns till ändamålet ska skäras ner till ett minimum. Kompetensutveckling i kommunen kommer att innebära att pedagoger i än högre grad ska utbilda varandra. En idé från arbetsgivarsidan för att spara pengar…
Barn- och utbildningsnämnden får inte tillräckligt med resurser trots att kommunfullmäktige har slagit fast inriktningsmålet “Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”. Det gör målet till en meningslös pappersprodukt.
Regering och riksdag påstår att de satsar på förskola och skola. Det märks inte, statsbidragen minskar och staten finansierar inte ens de nya uppgifter som den lägger på kommunerna.
Vänsterpartiet kommer i juni, när kommunfullmäktige ska fatta beslut om budget 2025, att föreslå en ökad tilldelning till kommunens barn och elever med åtminstone 10 milj kr. Vi får se om några andra partier tycker likadant.
Barn- och utbildningsnämnden och -förvaltningen fick för några veckor sedan kommunstyrelsens ”ramanvisningar”. Imorgon måndag ska BUN skicka förvaltningens yttrande vidare till budgetberedningen och kommunledningen. Det kommer att diskuteras hur nämndens svar ska se ut. Det är helt i sin ordning att förvaltningen håller sig strikt inom den formella ramen och beskriver punkt för punkt konsekvenserna.
För en politiker i barn- och utbildningsnämnden borde emellertid ett annat ställningstagande vara möjligt. Det är nämligen nu politikerna borde, och måste, ta ställning. Är uppgiften för oss politiker i nämnden att stå upp för förskolan och skolan för att skapa rimliga förutsättningar för att pedagoger och övrig skolpersonal ska kunna lyckas med sina uppdrag? Ja det tycker jag – självklart! Om inte lär personalorganisationerna och alla anställda på förvaltningen, för att inte tala om alla elever och vårdnadshavare, ge politikerna ett F i betyg. Kanske med ett åtföljande åtgärdsprogram där politikerna får i uppgift att komma till insikt – att göra om och att göra rätt.
Det slutliga budgetbeslutet fattas av kommunfullmäktige den 19 juni.
Anm. I blogginlägget ”BUN (15/4): Är det sant?” kan du läsa hur diskussionerna på sammanträdet gick och vilket beslut som fattades.
BUN 15/4: Budget 2025 (1/2)
Nästa vecka blir politiskt intensiv. Barn- och utbildningsnämnden sammanträder på måndag, kultur- och fritidsnämnden och socialnämnden på tisdag samt kommunfullmäktige på onsdag.
Detta blogginlägg, och nästa, ska dock handla enbart om barn- och utbildningsnämnden (BUN). Dagordningen har följande utseende:
Ett ärende utmärker sig på dagordningen. Det är ärende 4, “Budget 2025, Mål- och resursplan 2025-2027”. Helgens två blogginlägg ska handla uteslutande om detta ärende. Anledningen är att ärendet på flera sätt är det viktigaste ärendet under hela året…
Barn- och utbildningsförvaltningen har utarbetat ett förslag på budget för nästa år (2025) utifrån de budgetanvisningar som kommunstyrelsen beslutade den 28 februari innevarande år. BUN:s uppgift är att på måndag upprätta och besluta om en budget som håller sig inom de fastställda budgetramarna.
I kommunstyrelsens budgetanvisningar fastställdes barn- och utbildningsnämndens budgetram 2025 till 1.019.610 tkr. (“tkr”= tusen kronor, dvs budgetramen är på drygt 1 miljard kr.) Som vanligt utgick budgetramen från årets budget, som i sin tur utgick från förra årets budget, som i sin tur…
Jämfört med innevarande års budget gjordes följande ändringar inför 2025:
“Inflationskompensationen ökade ramen med 4.527 tkr. För höjda hyreskostnader (till följd av fastighetsunderhåll) tillfördes 979 tkr. Ramen utökades med 787 tkr då de generella statsbidragen i statsbidragspåsen justeras upp med motsvarande summa. Holmängenskolan står klar under 2024. Nämnden har tidigare fått 10.700 tkr (ingår i budgetram 2024) och tillförs nu ytterligare 4.900 tkr för att nå helårseffekt 2025 men med avdrag för tomhyra av Norra skolan. Tomhyran betalas under 2025 av samhällsbyggnadsnämnden.”
BUN får också statsbidrag till sin verksamhet. I år, 2024, ligger budgeten för statsbidragen på 84.059 tkr. (År 2023 fick BUN 91.235 tkr i statsbidrag.) För 2025 beräknas de riktade statsbidragen till BUN minska, t ex minskar bidraget för kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan med ungefär 30%. Flera av de andra statsbidragen är i nuläget oklara. Förvaltningen påpekar också att de befintliga bidragen varken räknas upp för löneökningar eller justeras för inflation. Det betyder att statsbidragen räcker till färre och mindre insatser.
Innan vi tittar vidare på budgetförslaget för 2025 kan det vara bra att veta vad som har hänt den senaste tiden i BUN.
Kostnaderna för BUN har ökat under 2023 och 2024. Det har t ex blivit dyrare med skolskjutsar, läromedel och lokaler. Inflationen har naturligtvis drabbat alla förvaltningar i kommunen och det är viktigt att ha i åtanke att de pengar som BUN, och andra nämnder, har fått i budgettilldelningen räcker till allt mindre. Och inflationen fortsätter, om än inte i samma takt.
Kostnaderna för elever i behov av särskilt stöd och då framför allt avseende psykosociala och språkliga behov samt ökade omvårdnadsbehov har ökat. Antalet elever i anpassad grundskola (fd särskolan) har också ökat. Dessa kostnader fortsätter att öka även under 2025. Dessutom har BUN redan i år (2024) fått nya och utökade statliga uppdrag som t ex extra studietid, utökad lovskola och ett särskilt erbjudande om plats i förskola. Kostnaden för att genomföra dessa uppdrag beräknas till netto 6,9 milj kr, och det är en kostnad som följer med i fortsättningen också.
För att anpassa verksamheten till de pengar BUN har fått för 2024 så skedde en neddragning av resurspersoner med visstidsanställning redan hösten 2023. Det totala antalet anställningar den 1 november 2023 var 28 färre jämfört med samma datum 2022. Det innebär självklart att det i år finns färre vuxna i förskola och skola som arbetar direkt mot barnen och eleverna – med de konsekvenser det medför för lärandet…
Ökade kostnader – “effektiviseringar”
Det är mot denna bakgrund som BUN ska möta en pressad och snålt tilltagen budgettilldelning för 2025. Förvaltningen ser nämligen ökade kostnader framför sig.
IT-kostnaderna ökar nästa år med 2,8 milj kr. (Redan under 2024 ska BUN betala ytterligare 1 milj kr för IT.) Skolmåltiderna kommer att minst kosta 4,8 milj kr mer 2025. Här skriver förvaltningen direkt att kostnadsökningen av måltider finansieras genom att:
“minska budgeten för verksamheternas undervisningskostnader.”
Skollagen ska ändras har regeringen meddelat – elever ska få tillgång till bemannade skolbibliotek… Vad som gäller är fortfarande oklart, men förvaltningen har gjort beräkningar. Om man utgår från en halvtid per kommunal skola inklusive 12% till fristående skolor (Fridaskolan och Vänersnäs) saknas för helår totalt 4,4 milj kr för att finansiera bemannade skolbibliotek. Staten skickar nämligen bara med ett statsbidrag till Vänersborg på 600.000 kr… (Jag förstår inte hur regeringen tänker…)
Nämnden ser också ett stort behov av underhåll i flera av de lokaler som hyrs av samhällsbyggnadsnämnden. Om BUN vill åtgärda problemen leder det till en ökad hyreskostnad. De här eventuella kostnaderna har BUN inte med i budgeten för 2025.
Barn- och utbildningsförvaltningen har inför 2024 frigjort 15 milj kr genom att minska centrala kostnader, som t ex:
“uppsagda avtal, minskad budget för barn- och elevhälsan, generell besparing på centrala ansvar, minskad kostnad för modersmålsenheten, minskad kostnad för kompetensutveckling och ökade intäkter för barn- och skolbarnomsorg samt interkommunala ersättningar.”
Det kan inte nog betonas att BUN och dess förvaltning gör allt och mer till för att minska kostnaderna… De 15 milj kr som frigjordes används till extraordinärt stöd. (Extraordinärt stöd=”insatser utöver det särskilda stödet. Det handlar om omfattande åtgärder som väsentligt avviker från det [förväntade]”. Se Skolverket.) Förvaltningen fortsätter:
“Detta var ett första steg men utifrån utfallet på tilläggsbelopp så skulle de avsatta medlen för extraordinärt stöd behöva dubbleras framöver för att kunna ge de kommunala verksamheterna mer likvärdiga förutsättningar som de fristående har idag.”
De fristående skolorna får ekonomiska resurser för extra anpassningar och särskilt stöd i det grundbelopp som kommunen betalar ut. Tilläggsbeloppet är ett bidrag utöver detta grundbelopp. Det visar sig att tilläggsbeloppet till friskolorna är större än vad kommunens “egna” elever får.
Klasserna på högstadieskolorna har gjorts större för att spara pengar. Delningstalet är 29 elever i varje klass och det innebär att det blir en klass mindre per årskurs i skolorna. De ca 2,8 milj kr som frigörs används till särskilt stöd.
Förvaltningen föreslår att nämnden ska:
“revidera sina regler för avgifter i förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds.”
Syftet är att öka kommunens intäkter. De beräknas öka med 1,4 milj kr under 2025. Tanken på denna avgiftshöjning går mig emot… (Se ärende 2 på dagordningen.)
200.000 kr kommer att kunna sparas nästa år genom att Silvertärnan använder Holmängenskolans idrottshall. Tanken är att kommunen ska kunna gå ur Gymmixhallen.
Förvaltningen listar ett antal effektiviseringsåtgärder som inte kommer att leda till några besparingar på kort sikt, möjligtvis på längre sikt. Den kommunövergripande särskilda undervisningsgruppen för högstadiet (inte akutskolan) ska upphöra. Eleverna och resurserna ska istället fördelas ut till respektive skolenhet. Förvaltningen ska vidare följa upp arbetet kring barn och elever i behov av särskilt stöd. Man vill se att resursanvändningen blir så effektiv som möjligt.
Jag är alltid misstänksam när arbetstiderna för lärare diskuteras. Förvaltningen fokuserar denna gång “särskilt” (vilka andra tittar man på?) på modersmålslärarna. Tanken är att göra om modersmålslärarnas tjänster från ferieanställning till semesteranställning. Det ska öka effektiviteten… Och det:
“kommer att skapa förutsättningar för hållbara scheman för lärarna samt att barn- och utbildningsförvaltningen på ett bättre sätt kan stötta eleverna då modersmålslärarna utöver sin ordinarie modersmålsundervisning kan fungera som ett värdefullt språkstöd på lovskolor.”
Jag vet inte vad facket säger och själv är jag dåligt insatt i modersmålslärarnas arbetssituation. Men det kanske är bra för modersmålslärarna, för då kan de förmodligen ta semester under läsåret och arbeta på somrarna… Eller?
Förvaltningen ska delta i ett AI-projekt i Fyrbodal. (Ja, idén kommer väl egentligen från BU-förvaltningen i Vänersborg …) Projektet ska handla om hur lärare och rektorer kan använda AI och digitala verktyg för att bättre kunna individanpassa undervisningen. Kanske kan AI underlätta uppföljningsarbete och administration? Tanken är att arbetstid ska kunna frigöras till mötet med eleverna.
Fortsättning följer i inlägget ”BUN 15/4: Budget 2025 (2/2)”.
På måndag sammanträder BUN
På måndag sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN) för tredje gången detta år. Sedan är det bara tre möten kvar till sommaruppehållet…
Efter att Joakim Sjöling (S) har valts till justerare ska verksamhetschef Pernilla Dahlstrand tillsammans med ett tämligen stort antal rektorer berätta om hur arbetet ser ut på kommunens förskolor med:
“att kvalitetssäkra undervisningen och dess effekter på barnets progression i lärande … samt om hur uppgradering görs av pedagogernas förutsättningar med hjälp av strategisk personalbemanning.”
Rubriken på den spännande presentationen är “Strategiskt och effektfullt ledarskap – med barnet i centrum”.
Det blir betydligt mer om förskolor på sammanträdet.
Vänersborgs kommun, i det här fallet betyder det barn- och utbildningsförvaltningen, har tillsynsansvar över fristående förskolor. I
tillsynsansvaret ingår att granska verksamheten och se till att den följer alla lagar och författningar. Det är några förskolor som har fått en viss kritik av kommunen och därmed också förelägganden om att “rätta till” dessa brister. Efter måndagens sammanträde lär BUN:s beslut innebära att alla fristående förskolor i kommunen har en “godkänd” verksamhet.
Ärendet “Plan för intern kontroll med risk- och väsentlighetsanalys 2024” är inte direkt ett ärende som brukar få ledamöterna att hoppa jämfota av upphetsning. Men det är viktigt. Nämnden hade en diskussion om den interna kontrollen i januari och kom då fram till att detta år också granska “barns och elevers rätt till särskilt stöd”.
Förvaltningen får i uppdrag att bland annat genom stickprov kontrollera om:
“beslut om åtgärdsprogram finns för de elever som ej bedöms nå målen under de senaste två terminerna.”
Och:
“kontroll om det finns rutiner för arbetet med särskilt stöd på enheten.”
Man inser snabbt att internkontrollen kan vara mycket betydelsefull.
Förvaltningen ska informera nämnden om de budgetanvisningar för 2025 som kommunstyrelsen antog på sitt senaste sammanträde. (Se “KS (28/2): Budget 2025”.) Den informationen kommer definitivt inte att få nämnden att hoppa jämfota av glädje…
Det blir som vanligt en månadsuppföljning. BUN:s ekonomiska resultat uppgår till +22,6 milj kr i februari. 22 milj kr är ett ovanligt stort överskott, men det har sannolikt en logisk förklaring. Det finns emellertid inga förklaringar till denna summa i underlaget. Jag får återkomma efter mötet.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden planerar att besluta om förbud att bedriva förskola efter den 30 juni 2028 i lokalerna som kommunen hyr i Frändefors av Equmeniakyrkan och i lokalerna för Dalaborgs förskola som kommunen hyr av Dalaborgsparkens ekonomiska förening.
BUN har fått möjlighet att lämna skriftliga synpunkter inför dessa beslut. Det brukar gå till så. (Se t ex “Klagomål på snöröjning”.) Miljö- och hälsoskyddsnämnden är en myndighet så det går knappast att ifrågasätta besluten. BUN ska dock i sitt svar påpeka att:
“med nuvarande planering beräknas nya lokaler i Frändefors vara färdigställda först årsskiftet 2028/2029”
BUN önskar alltså att ett förbud att bedriva förskola ska skjutas något på framtiden. Det är likadant med lokalerna för Dalaborgs förskola, BUN behöver mer tid.
Miljö- och hälsoskyddsnämndens planer på beslut ställer till det för BUN. Dessutom är BUN beroende av att “andra”, typ kommunfullmäktige, fattar beslut om investeringarna och att investeringsmedel beviljas.
Det räcker dock inte med detta. Miljö- och hälsoskyddsnämnden planerar även att besluta om:
“förbud att bedriva förskola efter den 5 april 2024 på avdelning Stinsen, Öxnered förskola om förhöjda sporvärden eller upplevda hälsobesvär på grund av inomhusmiljö kvarstår.”
I underlaget skriver barn- och utbildningsförvaltningen:
“Barn- och utbildningsnämnden är mycket bekymrad över situationen på Öxnered förskola. I dagsläget har nämnden ingen verksamhet på avdelningen som kallas Stinsen. Åtgärder har vidtagits av fastighetsägaren i olika omgångar och provsvar inväntas. Barn- och utbildningsnämnden vill understryka behovet av att den totalrenovering som skulle genomförts under 2023 kommer i gång snarast möjligt. Det är inte rimligt att kommunens yngsta medborgare och våra anställda ska drabbas av det undermåliga och eftersatta fastighetsunderhållet.”
Det tål att upprepas:
“Det är inte rimligt att kommunens yngsta medborgare och våra anställda ska drabbas av det undermåliga och eftersatta fastighetsunderhållet.”
Som sagt, Barn- och utbildningsnämnden har sina utmaningar…
Innan förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Bo Carlsson (C) informerar nämnden om vad som har hänt sedan nämndens förra möte så ska BUN svara på en revisionsrapport angående “granskning av kommunens kompetens- och personalförsörjning”.
Syftet med revisorernas granskning var att bedöma om BUN har säkerställt en ändamålsenlig styrning och uppföljning av kompetens- och personalförsörjningen. Och det tycker revisorerna att BUN “i allt väsentligt” har gjort. Men revisorerna lämnar en rekommendation till nämnden att:
“Vidta åtgärder för att reducera förvaltningens personalomsättning.”
Det framgår inte i yttrandet till revisorerna vilka åtgärder som man tänker vidta för att reducera personalomsättningen. Om nu BUN och förvaltningen kan göra så mycket överhuvudtaget med de begränsade ekonomiska resurser som står till förfogande… Det kan nog bli en diskussion i detta ärende.
Det var barn- och utbildningsnämndens ärenden på måndag. Antagligen kommer ordförande Carlsson också att lyfta kommunfullmäktiges beslut om Norra skolan. Alla i nämnden kanske inte känner till vad som beslutades i fullmäktige i onsdags. Och efter en kommentar på Facebook av Lena Eckerbom Wendel (M) så är inte jag heller så säker på det.
Anm. I blogginlägget ”KF 13/3 (2): Norra skolan…” har jag skrivit om fullmäktiges behandling av Norra skolan.
Norra skolans öde beseglat
Budgetberedningens möte i fredags gick snabbt. Budgetekonom Ewa Lundqvist och ekonomichef Thomas Sannemalm presenterade kommunstyrelsens ordförande Benny Augustssons (S)
förslag till “Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2025-2027”. Det blev några frågor på förslaget och Augustsson fällde några kommentarer, men det blev ingen diskussion. Det visade sig, vilket egentligen inte var någon överraskning, att inget av de andra partierna hade något eget förslag att presentera. Det innebar att budgetberedningens möte slutade för dagen i samband med förmiddagens fikapaus.
Efter inmundigande av relativt välförtjänt och absolut nödvändigt kaffe kunde en av budgetberedningens ledamöter, dvs Kärvling, ansluta till barn- och utbildningsnämndens sammanträde.
Det hade gjorts en del omkastningar i BUN:s dagordning eftersom ordförande Bo Carlsson (C) hade tid för läkarbesök efter lunch. Han började därför, direkt efter nämndens fikarast, med ärendena kring Norra skolan.
Norra skolan är nu för tiden bara en anledning till nedstämdhet, vemod och misströstan.
Det står en fin gammal skolbyggnad på en av tomterna i Nordstan, knappt ett stenkast från Vänerns vatten. Den har stått där i över 100 år – och det har varit skola hela tiden. Nu har byggnaderna misskötts å det grövsta en längre tid. Nödvändiga reparationer, åtgärder och renoveringar har inte utförts. Skolbyggnaderna har förfallit… Det är fuktskador och mögelangrepp… Arbetsmiljön för elever och personal är inte särskilt tillfredsställande.
Är det dålig planering, kommunal inkompetens eller medveten förstörelse?
Beräkningarna på en renovering ligger enligt den nyligen färdigställda utredningen om Norra skolans lokaler på en bra bit över 100 miljoner (se tillägg nedan):
”En totalrenovering av byggnaderna beräknas kosta 120 mnkr vilket innebär en ny hyra om cirka 10,9 mnkr dvs. 2520 kr/kvm.”
Ändå har inte lokalerna besiktigats ordentligt, det går inte att vara riktigt säker på lokalernas standard. Det finns med andra ord inga vettiga underlag att fatta beslut på.
Dessutom, som ordförande Carlsson påpekade, bör det ju i dessa tider vara köparens marknad – och därmed skulle kostnaderna för en renovering av Norra skolan kunna bli lägre.
Utredningen som BUN skulle yttra sig om i fredags hade alltså sina brister. Dessutom står det i utredningen:
“Då utredningen inte har kunnat avgöra vilka verksamhetsanpassningar som är möjliga att genomföra och vad de kan kosta bör ekonomin och lokalernas ändamålsenlighet för verksamheterna utredas vidare.”
Det finns nämligen inga pengar till en arkitekt…
Barn- och utbildningsnämnden stod alltså inför ett slags fullbordat faktum i fredags, och särskilt vi i nämnden som helst av allt skulle vilja se en fortsatt skolverksamhet på Norra skolan. Vi hade inget val. Det finns ingen möjlighet att bedriva skolverksamhet på skolan i höst, en flytt av eleverna och skolverksamheterna blev en tvingande nödvändighet. Möjligtvis skulle det någon gång i framtiden kunna bli t ex förskoleverksamhet på Norra skolan. Men även det kanske är en alltför from förhoppning…
Beslutsförslaget var att BUN skulle fatta beslut om att Norra skolans elever skulle flytta till Holmängenskolan. (Se ”BUN: Norra skolan ska läggas ner”.) En av kommunens jurister redogjorde för att det var juridiskt möjligt för nämnden att göra det. Henrik Josten (M), Tor Wendel (M) och Kärvling (V) ansåg inte det. Jag kompletterade bland annat historiebeskrivningen något och vi tre hänvisade också till fullmäktiges beslut från 2012:
”behålla de skolor vi idag har verksamhet i”
Det fanns ingen tvekan vid det tillfället, beslutet gällde självklart även Norra skolan.
Det betydde, enligt oppositionen, att barn- och utbildningsnämnden inte kunde fatta beslut om att flytta eleverna. En tom skola i Nordstan är en nedlagd skola. Ett sådant beslut måste fattas av kommunfullmäktige.
Det visade sig ganska snart att ordförande Carlsson (C) delade denna uppfattning. Han hade förberett ett beslutsförslag som han ville att samtliga partier skulle diskutera tillsammans i ett slags gemensamt ”gruppmöte”.
Bo Carlsson presenterade sitt förslag:
“Barn- och utbildningsnämnden hemställer till kommunfullmäktige att inför läsåret 2024/2025 besluta om att flytta skolenheterna Norra skolan F-3 och Norra skolan 4-6 från lokalerna vid Norra skolan till de nya lokalerna vid Holmängenskolan. Barn- och utbildningsnämnden bedömer att frågan om att flytta de aktuella skolenheterna är av större vikt för kommunen och att frågan därför ska beredas skyndsamt av kommunstyrelsen och därefter beslutas av kommunfullmäktige i enlighet med 5 kap. 1 § kommunallagen (2017:725).”
Ett enhälligt BUN beslutade enligt förslaget.
Det innebär att BUN inte tänker fatta beslutet att lägga ner Norra skolan. Om Norra skolan ska läggas ner måste fullmäktige ta sitt ansvar och göra det. I praktiken betyder det ändå att eleverna på Norra skolan kommer att gå på Holmängenskolan i höst, utom de som istället väljer Fridaskolan… Norra skolan kommer att läggas ner, men beslutet ska, och måste, som sagt fattas av kommunfullmäktige.
På sätt och vis skulle man kunna säga – äntligen. Efter alla dessa år ska ett formellt riktigt beslut fattas om Norra skolan. Den outtalade överenskommelsen från några år tillbaka om att stänga Norra skolan, informellt uppgjord misstänker jag någonstans i kommunhusets mörka korridorer av representanter för de styrande partierna, blir nu formaliserad och officiell. Det blir tyvärr ett tråkigt och felaktigt beslut. Men det är ofrånkomligt. Det finns inget att välja på.
Tyvärr har de styrande partiernas taktik att genom fördröjning och förhalande få igenom sin vilja återigen skördat en framgång.
Det är en mörk och sorglig tid.
==
Tillägg 20 feb. Från Fastighet och service har jag fått följande förklaring till den beräknade kostnaden på 120 milj kr:
”Det är en nyckeltalsbedömning som ligger till grund för denna bedömning av en totalbudget för fastigheten. Vill i sammanhanget även slå ett slag för delen med årlig kostnadsökning, som nu ligger runt 15%. Blir en hel del i värde över tid…”
==
PS. Två artiklar publicerades idag på TTELA:s hemsida: ”Norra skolan i Vänersborg kan bli förskola – och kulturskola” och ”Det vill vänersborgarna att Norra skolan blir”.
Imorgon(!) BUN
Imorgon fredag har barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde. Det har flyttats från måndag nästa vecka, eftersom det är sportlov i Vänersborg då. Det råkade emellertid slumpa sig så att kommunens budgetberedning har möte samma tid imorgon.
Och på budgetberedningen är det inte tillåtet att sätta in några ersättare. Det betyder att Kärvling får bevista budgetberedningen imorgon. Det är nämligen ett viktigt möte, det också. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) ska presentera de styrande partiernas förslag till budgetanvisningar för 2025. Budgetanvisningarna, som ibland kallas för “budgetramarna”, visar hur de styrande partiernas förslag till budget kommer att se ut utifrån dagsläget. Det måste dock sägas att kommunen är tidig i budgetprocessen och morgondagens förslag kommer att ändras, det kan inte undvikas.
Peter Lénberg (V) blir Vänsterpartiets representant i BUN imorgon.
Så här ser dagordningen för BUN ut:
Som av en händelse hittar vi alltså två ärenden om Norra skolan på dagordningen – ärende 10 “Svar på remiss angående utredning Norra skolans lokaler” och ärende 11 “Flytt av verksamhet från Norra skolan till Holmängenskolan”…
Jag kommenterade framför allt flytten i blogginlägget “BUN: Norra skolan ska läggas ner” i lördags.
Det är mycket underligt, och förvånande inte minst, att ärendet om att lägga ner Norra skolan är uppe på dagordningen. Den här flytten var nämligen uppe på BUN:s förra sammanträde, den 22 januari (se “BUN, BUN… Och lite KS”), och då beslutade nämnden:
“Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att:
- bereda frågan om huruvida nuvarande skolstruktur ska förändras på så sätt att Norra skolan upphör som skola eller inte, så att Kommunfullmäktige kan fatta beslut;
- att resultatet av pågående motionssvar/ utredningar av framtida användning av fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7 (Norra skolan) ingår i ovanstående beslutsunderlag;
- Kommunstyrelsen övertar hyreskostnaden för VÄNERSBORG OXELN 7, från och med 1 september 2024, till och med att Kommunfullmäktige fattat beslut i skolstrukturfrågan.”
Oppositionen menar att en flytt av eleverna från Norra skolan till Holmängenskolan är detsamma som en nedläggning av Norra skolan. Och skolnedläggningar är en fråga av (Kommunallagen 5 kap 1 §):
“principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen…”
Och då måste det följaktligen vara kommunfullmäktige som fattar ett beslut om nedläggning av Norra skolan.
Den styrande minoriteten, dvs S+C+KD+MP, accepterar tydligen inte det här beslutet från januari. Beslutet var antagligen, som jag tolkar det, enligt de styrandes mening ett “felaktigt” beslut, eftersom de styrande inte höll med i sakfrågan. Så nu får BUN typ en ny chans att “göra rätt”…
Det handlar i Vänersborgs kommun inte längre om politiska diskussioner och majoritetsbeslut. De styrande partierna visar upp en administrativ och byråkratisk arsenal av mer eller mindre “diskutabla”, och ibland till och med odemokratiska, åtgärder för att få som de vill trots att de är i minoritet.
De gav ett fantastiskt prov på det i ärendet om sponsring och donationer på det senaste fullmäktigemötet. (Se “KF: Demokratin fungerar inte i kommunen”.) De visade det i samhällsbyggnadsnämnden när ordförande och 1:e vice ordförande överklagade ett beslut om Sikhall i den egna nämnden till
Förvaltningsrätten i Göteborg. (Se “SBN/Sikhall 1: The bottom is nådd!”.) Och i juni när de styrande partierna ville att samhällsbyggnadsnämnden skulle olagligförklara sitt eget VA-beslut. (Se “Fattar politikerna i SBN olagliga VA-beslut?”.) Och när de styrande, efter ett förslag från kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Mats Andersson (C), använde en olaglig minoritetsåterremiss för att fördröja ett beslut om minskad tvångsanslutning till kommunens vatten och avlopp förra året. (Se “Förvaltningsrätten spolade Mats Anderssons VA-yrkande”.)
Vänersborgs kommun går en ny politisk era till mötes. Och allt tycks syfta till att ersätta politiskt ledning och ledarskap med administration. Vänersborgs kommun ska tydligen styras av tjänstepersonerna i förvaltningarna – det tycks var de styrandes politiska målsättning.
Barn- och utbildningsnämnden måste avslå beslutsförslaget från de styrande partierna som alltså har följande lydelse:
“Barn- och utbildningsnämnden uppdrar åt barn- och utbildningsförvaltningen att inför läsåret 2024/2025 flytta skolenheterna Norra skolan F-3 och Norra skolan 4-6 från lokalerna vid Norra skolan till de nya lokalerna vid Holmängenskolan.”
Det är ingen som tror att Norra skolan får vara kvar som grundskola. Den möjligheten har de styrande partierna fuskat bort på olika sätt för länge sedan. Men en nedläggning av Norra skolan måste åtminstone, fast det är en klen tröst, fattas av rätt politiskt organ – kommunfullmäktige. Enligt det beslut som BUN fattade i januari…
Det finns fler intressanta ärenden, faktiskt ganska många av informationerna. Det finns inga underlag utskickade för flera av dem så jag kan inte redogöra för innehållet. Och kanske kan jag inte göra det i efterhand heller, eftersom undertecknad ska på möte med budgetberedningen i stället för BUN.
Men alla ledamöter och ersättare brukar få samtliga presentationer utsända några dagar efter sammanträdet.
Den som vill studera någon eller några enskilda ärenden, eller alltihop, kan ladda ner nämndens kallelse här. (Kallelsen är på 245 sidor.)
BUN: Norra skolan ska läggas ner
Kommande fredag, den 16 februari 2024, sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN). Igår (9 feb) kom kallelsen:
“Ärende 11 Flytt av verksamhet från Norra skolan till Holmängenskolan”
Tiden är inne. Norra skolan ska läggas ner. Det ska aldrig mer vara en grundskola på Norra skolan. Beslutsförslaget lyder:
“Barn- och utbildningsnämnden uppdrar åt barn- och utbildningsförvaltningen att inför läsåret 2024/2025 flytta skolenheterna Norra skolan F-3 och Norra skolan 4-6 från lokalerna vid Norra skolan till de nya lokalerna vid Holmängenskolan. … De elever som har sin skolplacering på Norra skolan behåller genom flytten sin skolplacering vid Holmängenskolan.”
Det är således tänkt att BUN ska ta det formella beslutet om nedläggning på fredag. Rent praktiskt tycks det redan vara fattat.
På ett föräldraråd den 24 oktober 2023 informerades vårdnadshavarna om vad som var på gång. Då meddelade rektorerna, ur protokollet:
“Bilder visas av Holmängenskolan. Bygget är i full gång! … De elever som redan har plats på Norra skolan redan behöver inte söka på nytt till skolan på Holmängen.”
På mötet lämnades enligt uppgift från vårdnadshavare, det finns inget i protokollet om detta, synpunkten att det finns ett fullmäktigebeslut från 2012 om att alla skolor, inklusive Norra skolan, ska vara kvar. (Återkommer till fullmäktigebeslutet nedan.)
Den 27 november förra året fick vårdnadshavarna ett brev på posten från rektorerna på Norra skolan:
“Från och med höstterminen 2024 kommer grundskole- och fritidsverksamheten på Norra skolan att flyttas till den nya Holmängenskolan.”
Det var den första officiella och formella information som samtliga vårdnadshavare fick om kommunens planer. Jag tvivlar på att denna information var tillräcklig enligt Skollagen. I Skollagen 4 kap. “Kvalitet och inflytande” 13 § står det står det nämligen mycket tydligt (min fetstil):
“Vid varje förskole- och skolenhet ska det finnas ett eller flera forum för samråd med barnen, eleverna och de vårdnadshavare
som avses i 12 §. Där ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen, eleverna och vårdnadshavarna.
Inom ramen för ett eller flera sådana forum som avses i första stycket ska barnen, eleverna och vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas.”
“Innan beslut fattas”. Så har inte skett. Dessutom borde samråd med vårdnadshavarna inte ske samtidigt som de får informationen för första gången – som på föräldrarådet den 24 oktober. Det har för övrigt inte varit något mer föräldraråd.
Rektorer kan inte besluta om en skolnedläggelse eller, som en del företrädare för kommunens styre hävdar, en “oproblematisk” flytt av verksamheten från en skollokal till en annan. Norra skolan och Holmängenskolan kan nämligen inte betraktas som en skolenhet. En skolenhet är:
“inte automatiskt synonymt med en rektors ansvarsområde eller andra organisatoriska indelningar som bestämts av huvudmannen.”
Det slår Förvaltningsrätten i Stockholm fast i en alldeles ny dom från 30 november 2023. (Domen har målnr 6799-23.) Förvaltningsrätten fortsätter:
“För att flera byggnader ska anses utgöra en och samma skolenhet krävs enligt förarbetena till skollagen att de ligger någorlunda nära varandra och på ett naturligt sätt hör ihop.”
Norra skolan och Holmängenskolan är inte att betrakta som en skolenhet eftersom de ligger alltför långt från varandra och det finns dessutom andra fastigheter och bilvägar mellan skolorna. Det innebär att skolflytten inte heller kan anses som att rektor beslutar om sin enhets inre organisation. Det skriver Förvaltningsrätten i domen, som naturligtvis inte handlar om Norra skolan och Holmängenskolan utan ett fall i Nacka kommun som har stora paralleller med Vänersborg. (I Nacka var avståndet mellan de två skolbyggnaderna ungefär en kilometer.)
Förvaltningsrätten i Stockholm konstaterar slutligen:
“Förvaltningsrätten konstaterar att rektor har fattat det aktuella beslutet utan stöd i delegation. Som konstaterats ovan finns det inte heller stöd i skollagen för rektor att fatta ett beslut med det nu aktuella innehållet. Rektor får därmed anses ha agerat utan rättsligt stöd vilket medför att beslutet är att betrakta som en nullitet.”
En nullitet innebär skriver rätten:
“att det inte får verkställas eller på annat sätt tillämpas.”
Inte heller i Vänersborg har en rektor denna delegationsrätt.![]()
Men nu ska BUN besluta på fredag… Borde det inte vara kommunfullmäktige?
I Lilla Edet fattade utbildningsnämnden ett beslut om att lägga ner skolor. Det överklagades 2015 till Förvaltningsrätten i Göteborg. Rätten upphävde beslutet. (Mål nr 3208-15, 3321-15.) Motiveringen var att utbildningsnämnden överskred sin befogenhet och att ett sådant här beslut skulle fattas av kommunfullmäktige.
Det finns emellertid en dom från Förvaltningsrätten i Linköping som har en annan syn på vem som får stänga en skola. (Mål nr 2405-23.) Rätten anser, som jag uppfattar det, att det är en förvaltningsfråga… Rätten diskuterar t ex antal elever som berörs och tycks inte heller ha läst Skollagen 4 kap… (Se ovan.) De som klagade anförde i stora delar Barnkonventionen som skäl för sitt överklagande och det var nog en felaktig grund.
Den 20 juni 2012 fattade kommunfullmäktige i Vänersborg beslutet att:
”behålla de skolor vi idag har verksamhet i”
Jag har svårt att se att BUN kan upphäva ett fullmäktigebeslut… Beslut i fullmäktige gäller tills ett nytt beslut fattas i fullmäktige som upphäver det gamla.
Dessutom beslutade kommunfullmäktige den 30 mars 2017 under punkten “Reviderad investeringsbudget 2017-2021”:
“Norra Skolan: flytta investeringar för att permanenta 2-parallellig skola 2 år framåt.
Idrottsgatan 7/Silvertärnan: utöka de föreslagna 4 mkr med ytterligare 6 mkr, dvs 10 mkr. (finansiering möjliggörs genom framflyttning av investeringar för Norra Skolan)”
Det handlade om drygt 30 milj kr som alltså skulle investeras i Norra skolan år 2019 (möjligtvis 2020).
Den 20 januari 2020 fattade BUN beslut om att samhällsbyggnadsnämnden skulle starta projektering och verkställa byggnation av en ny skola på Holmängen. Jag undrade då om det var en nedläggning av Norra skolan vi beslutade om när vi sa ja till Holmängen. Det var inte det, inte formellt i varje fall. Både Henrik Josten (M) och jag framförde att vi ville se att Norra skolan fick fortsätta som skola.
Det hör till saken att när en ny skola på Holmängen först började diskuteras talades det i BUN om att flytta elever från t ex Tärnanskolan och Mariedalskolan till den nya skolan (av integrationsskäl), att
flytta dåvarande grundsärskolan dit och att barn på det blivande bostadsområdet på Holmängen skulle få nära till en skola etc. Det skulle också kunna gå att ha förskola där, precis som det till viss del ska vara i höst. (Det finns planer att om några år bygga en ny förskola på Holmängen när elevantalet i grundskolan ökar…)
De investeringar på Norra skolan, som kommunfullmäktige beslutade om 2017, försvann ur hanteringen. Ärendet var uppe i kommunstyrelsens ärendeberedning april 2019, men ärendet lyftes bort med motiveringen att frågan skulle hanteras i kommande mål- och resursplan (MRP). En renovering av Norra skolan beräknades vid det laget kosta 60 milj kr. Det fanns aldrig med några investeringsmedel till Norra skolan i kommande MRP. På något sätt ”försvann” investeringen. Det här innebar emellertid inget beslut om nedläggning, bara att eventuella investeringar sköts på framtiden. Däremot ledde det till att det nödvändiga underhållet på skolan aldrig blev gjort…
Det har med andra ord aldrig fattats några beslut om att lägga ner Norra skolan, varken i BUN eller kommunfullmäktige. Det bekräftas av att ärendet kommer upp på fredag… Men kommunfullmäktige har alltså vid besluten både 2012 och 2017 tagit för givet att Norra skolan ska vara kvar.
Holmängenskolan började byggas och i utredningar förespråkade barn- och utbildningsförvaltningen att Norra skolans elever skulle flyttas. Det har förvaltningen gjort hela tiden. Och ur ren förvaltningssynpunkt är det säkert en bra lösning, men sett ur vårdnadshavares synpunkt mindre bra.
Det kommer att krävas bilskjuts till Holmängenskolan. Skolvägen är både lång (nästan 2 km fågelvägen, sedan kan naturligtvis inte barnen flyga utan måste gå längs gator) och alltför trafikfarlig för att låta barn från 6-9 år gå till och från skolan själva. Det kommer inte heller att finnas någon LM-skola i centrala Vänersborg och de småbarnsföräldrar som i framtiden flyttar till Sanden måste också ha bil. (Naturligtvis borde alla gå eller cykla, men hur troligt är det kalla blåsiga och snöiga vintermånader innan vårdnadshavarna ska till arbetet?)
Moderaterna och Vänsterpartiet har lagt var sin motion om att utreda om Norra skolan skulle kunna användas till förskola, F-3 och/eller anpassad grundskola eller en kombination av dessa. (Min motion kan laddas ner här. ) En utredning har gjorts, som också ska behandlas på fredag. Tyvärr tog det alltför lång tid för utredningen att komma igång…
Utredningen skriver i sammanfattningen:
“Då utredningen inte har kunnat avgöra vilka verksamhetsanpassningar som är möjliga att genomföra och vad de kan kosta bör ekonomin och lokalernas ändamålsenlighet för verksamheterna utredas vidare. Utifrån de utredda aspekterna föreslås utredningen framledes fokusera på en kombination av verksamheterna musik- och kulturskola, förskola och daglig verksamhet.”
Det finns alltså ingen slutligt svar på motionerna. De bör “utredas vidare”…
Men visst, den nya Holmängenskolan blir fin och modern, inget tvivel om den saken. Det kan dock bli en viktig fråga i fortsättningen hur närhetsprincipen, att en elev har rätt att gå i en skolenhet nära hemmet, ska vägas mot att få en ny och modern utbildningsmiljö. Är det möjligt att bygga en ny skola mellan Frändefors och Brålanda, där eleverna från Frändefors, Brålanda, Rösebo och Skerrud ska gå? Ska eleverna på Blåsut skola flyttas till den nybyggda skolan i Öxnered?
Kanske vill de styrande partierna lägga ner fler grundskolor…?
Anm. Skriver mer om Norra skolan i blogginlägget: ”Imorgon(!) BUN”.
BUN, BUN… Och lite KS
Kommunstyrelsen
Imorgon onsdag har kommunstyrelsen sammanträde. (Se “KS: Sponsring och donationer v. 2024”.) Vänsterpartiet ska lämna yrkanden i två ärenden.
I ärende 8, “Tillköpsavtal med Västtrafik gällande seniorbiljetter”, är förslaget från kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU):
“Kommunfullmäktige beslutar införa avgiftsfria kollektivtrafikresor dygnet runt för +70 år i zon C från och med 1 juli 2024.”
Ärendet ska vidare till kommunfullmäktige för beslut. Den ökade kostnaden för förslaget uppskattas till 373.000 kr. Det är ökningen jämfört med vad kommunen har för kostnad idag när medborgare som är 75 år och äldre har seniorkort, dvs avgiftsfria kollektivtrafikresor. Och eftersom +70 år ska införas vid halvårsskiftet blir det hälften av den tillkommande kostnaden under ett helt år. Nästa år, 2025, är ökningen av kostnaden för seniorbiljetterna +70 år alltså ungefär 746.000 kr.
Vänsterpartiet anser att åldersgränsen ska sänkas och lägger istället följande förslag (yrkandet kan laddas ner här):
“Kommunfullmäktige beslutar införa avgiftsfria kollektivtrafikresor dygnet runt för +65 år i zon C från och med 1 juli 2024.”
Den ökande kostnaden uppskattas till 632.000 kr i år och till det dubbla för 2025, dvs 1.264.000 kr. Vänsterpartiet anser att både seniorerna och miljön är värda de pengarna. (Se vidare på Vänsterpartiets hemsida – “Västtrafiks seniorbiljett”.)
Ärende 11 i kommunstyrelsen imorgon, “Antagande av policy samt riktlinje för sponsring och donationer – återremiss”, beskrev jag utförligt i mitt förra blogginlägg “KS: Sponsring och donationer v. 2024”.
Sedan blogginlägget publicerades har jag bestämt mig. Eftersom inget har ändrats i de dokument som återremitterades av kommunfullmäktige den 17 maj 2023, så tänkte jag återigen yrka på återremiss – med precis samma motivering som fullmäktige gjorde förra året. Som jag ser det så har inte ärendet beretts på det sätt som fullmäktige beslutade. Min förhoppning är att versionerna 2025 av de två dokumenten blir annorlunda och kompletta jämfört med versionerna 2024… Och versionerna 2023… (Motiveringen till återremiss kan laddas ner här.)
Uppdatering kl 18.55: Kommunens resultat för 2023 uppgår till 87 milj kr. Det är 82 milj bättre än budget och 20 milj bättre än prognosen i augusti.
Igår måndag hade barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde. Det slutade inte förrän kl 15.40, trots att dagordningen var ganska kort. Det var framförallt två dialogärenden som tog tid. Det var emellertid ingen som klagade på det, det var väldigt intressanta och givande diskussioner.
Den första dialogen handlade om att nämnden skulle framföra synpunkter på den kommande, och uppdaterade, planen för intern kontroll med risk- och väsentlighetsanalys. Politikerna såg att det fanns en risk för att elever inte får det stöd de behöver och har rätt till. Det blev en hel del diskussioner kring detta och politikerna i nämnden visade ett imponerande engagemang. Det vore bra om detta engagemang kunde sprida sig i de olika partigrupperna… Andra områden som lyftes i diskussionerna var trygghetens och skollokalernas betydelse för lärandet. Även arbetsmiljöns betydelse för personalen i förskola och skola diskuterades.
Förvaltningen ska arbeta vidare med hur dessa frågor ska redovisas och utvärderas i nämnden.
Det var också en dialog kring en utbildning som presidiet och några av chefstjänstepersonerna hade deltagit i – ”Roller, ansvar och samarbetsformer för politik och tjänsteorganisation”. (Som ledamot i KS deltog jag i denna utbildning.) Utbildningen är ett led i att den nya styr- och ledningsmodellen ska bli känd och tillämpas i hela kommunen. Dialogen i BUN syftade till att nämnden och dess förvaltning skulle bli förtrogna med vad som
gällde och hur samarbetet borde och skulle fungera i fortsättningen.
Och det var inte mycket som nämnden och tjänstepersonerna ville ändra på. Samarbetet fungerade enligt alla deltagare, även flera tjänstepersoner alltså, utmärkt. Tjänstepersonerna vittnade om att klimatet var bra och att det i det närmaste var ett nöje att informera politikerna. De förde fram att politikerna visade respekt för och uppskattning av deras kunnande samt intresse och nyfikenhet när de hade sina föredragningar inför nämnden. Politikerna tyckte i sin tur att underlagen var väl genomarbetade, faktabaserade och allsidiga. De
hade bara positivt att säga om tjänstepersonernas arbete. Politikerna uttryckte också, med all rätt, sin uppskattning av förvaltningschefs Sofia Bråbergs ledarskap.
Politikerna framförde även att det var ett trevligt och tillåtande klimat på sammanträdena. Det sistnämnda ville många tillskriva ordförande Bo Carlsson förtjänsten för. Han har ett avslappnande, lyssnande och respektfullt sätt att leda sammanträdena. Ordförande Carlsson menade att det inte var någon konst att leda sammanträdena med en så bra nämnd…
Jag redovisade en del ärenden i söndagens blogginlägg (se “Årets första BUN!”) och där skrev jag också om ärendet “Förhyrning av fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7 (Norra skolan)”.
Nämndens presidium, dvs de tre ordförandena, hade möte strax före jul med kommunstyrelsens presidium. Bo Carlsson redogjorde för mötet, men nämnden ansåg ändå att den skulle fatta ett beslut. Det var viktigt rent formellt att det fanns ett protokollfört beslut. Samtal som inte var formella eller protokollförda skulle kunna leda till missuppfattningar om vad som överenskommits,
t ex om vem som ansvarade för vad. Henrik Josten (M) lämnade ett yrkande i Tor Wendels frånvaro. (Det var Wendel som hade författat yrkandet.)
Det var egentligen ingen diskussion om innehållet i yrkandet, kanske mer om det var lämpligt att fatta ett beslut enligt yrkandet efter att presidierna var överens. Oppositionen tyckte att det var viktigt, och det slutade med en votering. De styrande partierna fick 5 röster och oppositionens partier 6.
BUN beslutade därför att:
“Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att:
- bereda frågan om huruvida nuvarande skolstruktur ska förändras på så sätt att Norra skolan upphör som skola eller inte, så att
Kommunfullmäktige kan fatta beslut; - att resultatet av pågående motionssvar/ utredningar av framtida användning av fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7 (Norra skolan) ingår i ovanstående beslutsunderlag;
- Kommunstyrelsen övertar hyreskostnaden för VÄNERSBORG OXELN 7, från och med 1 september 2024, till och med att Kommunfullmäktige fattat beslut i skolstrukturfrågan.”
Sammanträdet avslutades med att förvaltningschef Bråberg informerade nämnden om vad som hade hänt sedan sist. Det var en tämligen lång information om bland annat resultaten av medarbetarundersökningen. Värt att nämna för läsare av detta inlägg är kanske informationen om Öxnereds förskola.
Det har vidtagits åtgärder på Öxnereds förskola, men det är fortsatt förhöjda värden av mögelsporer i vissa rum. Det ska bli fler kontroller och åtgärder. Sedan ska förnyade mätningar göras. Kontakt har vidare tagits med företagshälsovården och barnläkare. Det har även skickats ut brev till vårdnadshavarna, från Fastighet & Service som ansvarar för lokalerna. Barnen är inte i dessa lokaler längre, det bedrivs verksamhet på flera andra ställen.
Miljö och hälsa har gjort en del inspektioner. Det har resulterat i beslut om att förelägga förbud att bedriva förskoleverksamhet i Equmeniakyrkans lokaler i Frändefors, Dalaborgsparken och Öxnereds förskola från och med den 30 juni 2028. Det var lite av en överraskning för BUN, särskilt när det gällde lokalerna i Frändefors. Nu blir det att leta nya lokaler…
Sedan slog ordförande Bo Carlsson (C) klubban i bordet och förklarade mötet för avslutat.
Anm. Du kan läsa om hur det gick på kommunstyrelsens sammanträde i blogginlägget ”Vad hände på dagens KS?”.
Årets första BUN!
Nu på måndag den 22 januari startar det politiska året 2024 på allvar. Det är barn- och utbildningsnämnden (BUN) som sammanträder.
Dagordningen för mötet ser ut så här:
Det är som synes ganska okontroversiella ärenden som ska avhandlas. Kanske är det ärende 5, om Norra skolan, där meningarna kan gå ordentligt isär. Naturligtvis blir det säkerligen diskussion kring flera av de andra punkterna, men där finns det antagligen inte några direkt partipolitiskt skiljande åsikter.
Den korta verksamhetsberättelsen ska i vanlig ordning behandlas i januari. Den kommer så småningom att ingå i kommunens årsredovisning för 2023.
I verksamhetsberättelsen redovisas nämndens förväntade resultat. Resultaten ska bidra till att kommunfullmäktiges inriktningsmål uppnås.
Barn- och utbildningsförvaltningens bedömning är att två av de förväntade resultaten har uppnåtts, de har markerats med gröna ploppar. Andelen barn inskrivna i förskola under 2023 var i genomsnitt 90,0% jämfört med 87,1% året innan. Resultatet uppnåddes på grund av att förvaltningen
arbetade uppsökande gentemot vårdnadshavarna, särskilt framhålls verksamheten på familjecentralen Sirius. Det kan också noteras att det har skett en lagändring under året som innebär ett särskilt erbjudande om plats i förskolan. Även det förväntade resultatet om minskad sjukfrånvaro har uppnåtts. Sjukfrånvaron var i genomsnitt 8,74% i januari-november 2023 jämfört med 9,92% samma period föregående år.
Det finns två gula ploppar. Det förväntade resultatet “Hållbart medarbetarengagemang ökar” har delvis uppnåtts. Det uppgick 2023 till värdet 79 vilket är detsamma som 2022.
Det får politikerna vara mycket nöjda med, särskilt när man tänker på de personalneddragningar som gjordes under hösten. Nämnas kan att BUN låg på en lägre nivå jämfört med kommunen som helhet:
“när det gäller upplevelsen att ha de resurser som behövs för att utföra sina arbetsuppgifter.”
Det förväntade resultatet “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärmiljön ökar” har delvis uppnåtts. Tryggheten har ökat inom förskolan och årskurs 7-9 men minskat för årskurs F-6. Orsaken till det sistnämnda resultatet ska analyseras vidare.
Och till sist en röd plopp. Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökade inte. Det minskade till 83,2% förra läsåret från 85,3% läsåret innan.
(Det kan noteras att av de elever som saknade gymnasiebehörighet var det matematik som var det vanligaste ämnet som eleverna inte nådde målen i.) Nedgången beror bland annat på sämre resultat hos elever med annat modersmål och att andelen elever med stor frånvaro är fortsatt högre än innan pandemin. Andelen elever i årskurs 7-9 med mer än 75% frånvaro var under 2023 nästan 15%. Däremot har 67,2% av eleverna i årskurs 9 nått lägst betygskriterierna för E i alla ämnen jämfört med 65,4% förra läsåret. Och faktiskt förbättrade eleverna i åk 9 sina betygsresultat jämfört med när de gick i åk 6.
Barn- och utbildningsnämndens resultat för 2023 uppgick till ett överskott på 1,8 milj kr. Det innebär en avvikelse mot budget med 0,2 %. Barnomsorgsintäkterna ökade 2023 eftersom det blev fler placeringar och fler heltidsplatser än 2022. Samtidigt minskade statsbidragen till BUN. Omkostnaderna, dvs alla kostnader utom personal, ökade på grund av inflationen. Det blev t ex dyrare med skolskjutsar, läromedel och lokaler.
De totala personalkostnaderna under hösten var på ungefär samma kostnadsnivå som under våren, trots löneökningar. Det beror på att antalet anställda blev färre… Det totala antalet anställningar den 1 november 2023 var 28 färre jämfört med samma datum 2022.
Det ska tilläggas att kostnaderna ökar för elever i behov av särskilt stöd och då framför allt avseende psykosociala och språkliga behov samt ökade omvårdnadsbehov. Antalet elever i anpassad grundskola (fd särskolan) har också ökat.
Arbetet med budgeten för 2025 ska börja. För BUN:s del börjar det på måndag med information om en omvärldsanalys.
Den är egentligen värd ett helt eget blogginlägg, precis som informationen kring detaljplanen för sportcentrum och Torpagärdet. (Det går att få betydligt mer information om detaljplanen på kommunens hemsida.)
Det kommer att bli en del diskussioner, antar jag, kring “Intern kontroll 2024, risk och väsentlighetsanalys” och “Återkoppling av utbildningen ‘Roller, ansvar och samarbetsformer för politik och tjänsteorganisation’”. Hur upplägget ser ut och mer exakt vad nämnden ska diskutera framgår inte riktigt av underlaget.
I november förra året var ärendet om förhyrning av Norra skolan på dagordningen. Då fanns det två alternativ till beslutsförslag. Det var antingen att säga upp hyresavtalet eller begära av samhällsbyggnadsnämnden att bli hyresbefriade från och med 1 september. Åtminstone delar av oppositionen stod bakom ett tredje förslag, ett förslag som Tor Wendel (M) hade formulerat:
“Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att:
- bereda frågan om huruvida nuvarande skolstruktur ska förändras på så sätt att Norra skolan upphör som skola eller inte, så att Kommunfullmäktige kan fatta beslut;
- att resultatet av pågående motionssvar/ utredningar av framtida användning av fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7 (Norra skolan) ingår i ovanstående beslutsunderlag;
- Kommunstyrelsen övertar hyreskostnaden för VÄNERSBORG OXELN 7, från och med 1 september 2024, till och med att Kommunfullmäktige fattat beslut i skolstrukturfrågan.”
Det finns politiker som anser att det inte är kommunfullmäktiges uppgift att lägga ner en skola utan att barn- och utbildningsnämnden kan fatta ett sådant beslut. Det är inte helt solklart i lagen vem som ska besluta. Två ärenden kring skolnedläggningar har varit uppe i två olika förvaltningsrätter. I den ena domen var det kommunfullmäktiges uppgift, i den andra “skolnämndens”. Det speciella i Vänersborg är att kommunfullmäktige i Vänersborg den 20 juni 2012 fattade följande beslut:![]()
“Att behålla de skolor vi idag har verksamhet i”
Barn- och utbildningsnämnden kan inte upphäva ett beslut av kommunfullmäktige. Det kan bara kommunfullmäktige självt…
Det var en liten utvikning…
BUN beslutade efter en längre diskussion (i november alltså) att återremittera ärendet och också uppdra åt ordförande med presidium att föra dialog med kommunstyrelsens presidium om Norra skolans framtida användning. På decembermötet meddelades att BUN:s presidium inte hade fått till stånd något möte med KS presidium och då hände inget mer.
Nu har presidiemötet gått av stapeln så nu kommer ärendet upp i BUN igen. Vad som sades på mötet mellan BUN och KS framgår emellertid inte av handlingarna, det ska nämnden få information om på måndag. Konstigt nog är hela punkten ett informationsärende. Beslutsförslaget från november läggs alltså inte fram… Kanske beror det på att BUN:s presidium fick något speciellt besked av Benny Augustsson och gänget på mötet eller också… Ja, jag vet inte. Det är möjligt att Tor Wendels yrkande från i november läggs som beslutsförslag denna gång istället. Vi får se.
Sammanträdet avslutas i vanlig ordning med information av ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg. De har nog en hel del att berätta. Det diskuteras ju om förskola och skola i både TTELA, t ex Öxnereds förskola, och på Facebook, om bland annat informationen om inställda skolskjutsar i snöovädret.
Anm. Du kan läsa om hur det gick på BUN:s sammanträde i blogginlägget ”BUN, BUN… Och lite KS”.















Senaste kommentarer