Arkiv

Archive for the ‘Kommunfullmäktige 2025’ Category

KF (16/4): Var 2024 ett bra år?

27 april, 2025 1 kommentar

Kommunfullmäktige sammanträdde den 16 april. Sammanträdets stora bomb inträffade alldeles i början när Gunnar Lidell (M) aviserade sin avgång som förtroendevald revisor. (Se “Gunnar Lidell slutar som revisor!”.) Resten av kvällen kom inte upp i samma nivå…

En stor del av sammanträdet ägnades åt att “utvärdera” år 2024. Det började med nämndernas verksamhetsberättelser.

Bo Carlsson (C) var först ut och kommenterade verksamhetsberättelsen för barn- och utbildningsnämnden. Hans anförande citerade jag ordagrant i blogginlägget “BUN (11/4): Budget 2026”. Carlsson talade mycket tydligt om vilka effekter fullmäktiges budgettilldelning hade fått för personalen i förskolor och skolor.

“Vi pressar vår personal hårdare och hårdare … det är personalen som får ta smällen”

Sa Carlsson bland annat. Jag äntrade talarstolen en stund senare och det fanns ingen som helst anledning att argumentera mot Carlssons anförande. Han hade helt rätt och det var bara att hålla med. Däremot gav jag några siffror kring BUN:s verksamhet, budget, antal anställda, barn och elever etc.

Jag fortsatte med en beskrivning av nämndens måluppfyllelse. Behörigheten till yrkesprogram till gymnasiet ökade med 1,5%-enhet jämfört med 2023. Det var positivt och det var också något som hade lyfts åtskilliga gånger av framför allt de styrande partierna. Jag menade att de förbättrade resultaten kanske kunde förklaras med att nämnden tilldelades en miljon extra just för att höja resultaten. Det visade sig alltså att en ganska liten summa i sammanhanget gav bra resultat. Det kunde kommunfullmäktige möjligtvis lära sig av i kommande budgetar…

Man skulle också kunna problematisera förbättringen av gymnasiebehörigheten. BUN fick ju samtidigt kritik av revisorerna när det gällde arbetet med det särskilda stödet. Frågan blir då, prioriterade nämnden rätt när den fördelade resurserna på detta sätt mellan olika grupper av elever?

Man ska också komma ihåg, fortsatte Kärvling, att 15% av de elever som lämnade åk 9 inte var behöriga till gymnasiet och att det var 3 av 10 elever som inte fick godkänt betyg i alla ämnen. Det fanns alltså en del “utmaningar” kvar. En annan stor utmaning är att endast 4 av 10 (42,0%) pojkar med svenska som andraspråk uppnådde kriterierna för godtagbara kunskaper i läsförståelse i årskurs 1.

Jag läste också upp förvaltningens sammanfattning i den långa verksamhetsberättelsen för 2024:

“Samtidigt har det under året varit fortsatta utmaningar kopplat till hög arbetsbelastning för personalen inom våra olika verksamheter. Balansen mellan krav och resurser är utmanande. Det är svårt att möta barn och elevers behov av särskilt samt extraordinärt stöd, svårt att få till en hållbar organisation och gemensam planeringstid. Detta visar sig också i de kunskapsresultat som avslutade höstterminen 2024, där stora kliv behöver tas framåt för att klara det grunduppdrag som barn- och utbildningsnämnden har, att elever blir behöriga till gymnasiet.”

Jag hörde senare att några personer undrade om Bo Carlsson (C) och Kärvling (V) var med i samma parti… Det är vi inte. Frågan är om centerpartisterna är med i samma parti…

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) redogjorde tämligen noggrant för kommunstyrelsens verksamhet under 2024. Han berättade ingående om måluppfyllelsen och orsakerna till de olikfärgade plopparna, dvs vilka av målen som uppnåddes helt, delvis eller inte alls. Augustsson pratade vidare om organisationen och de förändringar som hade gjorts under förra året. Naturligtvis tog Augustsson också upp budget och ekonomi. Det var ett “objektivt” anförande, de politiska aspekterna av budget och verksamhet lyste med sin frånvaro liksom polemik gentemot andra partier.

Och sedan var det dags för nästa utvärdering – “Kommunens bokslut och årsredovisning 2024”. Det var alltså nämndernas verksamhet som utvärderades i det förra ärendet, nu var det kommunens verksamhet i sin helhet.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) inledde. Det är brukligt. Det är ju så att säga han som har lett kommunen utifrån en budget som han själv står bakom. Och kommunen “gick bättre” än förväntat. Det budgeterade resultatet var 1 milj kr men året slutade med ett överskott på hela 69 milj. 

”Och det ska vi vara väldigt väldigt glada över”

Sa Augustsson, och menade att det innebar att det då fanns pengar till kommunens investeringar. Augustsson pratade som vanligt en del om investeringar, kostnader och lån. Han tittade också framåt mot kommande investeringar. Socialdemokraterna och de andra styrande partierna är mycket fokuserade på just investeringar. 

Madelaine Karlsson (S) är ordförande för överförmyndarnämnden och vice ordförande i Kunskapsförbundet. Hon redogjorde mycket detaljerat för 2024 års verksamheter i dessa organ.

Och som siste talare i ärendet, visade det sig, tog jag upp Augustssons tråd om 2024 års stora budgetöverskott. Mitt perspektiv var dock som vanligt annorlunda. Det visade sig, sa jag från talarstolen, ganska tidigt på hösten 2024 att det skulle bli ett större överskott vid årets slut.

“Det fanns faktiskt då ganska många miljoner som man skulle kunna använda till verksamheten, för det är väl ingen här inne som tycker att verksamheten inte skulle behöva ännu mer resurser för att göra ett ännu bättre jobb.”

De styrande partiernas devis och ledstjärna är att man ska hålla tillbaka verksamheternas kostnader nu för att slippa göra det i framtiden. Det är inte riktigt Vänsterpartiets inställning.

Jag undrade också vad Vänersborgs kommun skulle ha gjort om inte staten formligen hade öst pengar över kommunerna under de 3 åren med pandemi. I Vänersborg gjordes ett överskott på över en halv miljard kronor, som gick just till investeringar, dvs lån betalades tillbaka och kommunen slapp ta nya lån. Var de budgetar som lades då, när vi inte visste att de statliga pengarna skulle komma, oansvariga? Hade kommunen gått i konkurs om kommunen inte hade fått statsbidragen? Kärvling fortsatte:

“Hade vi lagt t ex 20 miljoner i verksamheterna [2024] så hade ju inte det lett till att Vänersborgs kommun skulle gå i konkurs…”

Vänsterpartiet vill satsa på verksamheterna, på välfärden – de andra partierna med Socialdemokraterna i spetsen tittar mest på siffrorna i balansräkningen…

Den uppmärksamme läsaren noterar säkerligen att det bara var två socialdemokrater, en vänsterpartist och en centerpartist som yttrade sig i dessa två ärenden. Moderater, liberaler, kristdemokrater, miljöpartisten (det finns bara en från MP), sverigedemokrater och medborgarpartister var helt tysta. Det hördes inte ett ljud från dem när det gångna året 2024 analyserades och diskuterades. Det förvånade storligen. Som oppositionsparti anser jag att det är väsentligt att man ger sin syn på det gångna året. Har de styrande partierna skött sig? Hade den borgerliga oppositionen gjort det bättre? Hade kommunen fungerat bättre om det egna partiets budgetförslag hade fått majoritet? Var 2024 ett bra år? Kommuninvånarna får fortsätta att sväva i okunnighet, men tystnaden får antagligen några att dra slutsatsen att den borgerliga oppositionen och SD anser att de styrande partierna gör ett gott jobb med att leda och styra kommunen…

Det är val nästa år…

Nästa ärende hörde också till utvärderingen – “Revisionsberättelse och verksamhetsgranskning för 2024”. Det var vice ordförande i revisionen Magnus Cassel (S) som föredrog. Han stannade självklart upp vid barn- och utbildningsnämnden och den kritik som framfördes mot grundskolans högstadier kring hanteringen av det särskilda stödet. (Se “BUN får skarp kritik från revisorerna (1)”.)

BUN:s ordförande Bo Carlsson (C) gick upp och kommenterade rapporten, och så avslutade Carlsson:

“Nämnden beslutade att vi ska hantera frågan utifrån revisionens önskemål.”

Jag hade förberett ett anförande. Men först var jag tvungen att säga att det inte var en enig barn- och utbildningsnämnd som fattade det beslut som Carlsson pratade om. Det var en majoritet i nämnden. De styrande partierna hade en annan åsikt, men blev nedröstade av partierna i opposition. (Se “Votering i dagens BUN!”.)

Jag gjorde också en personlig reflektion av orsakerna till att revisorerna hittade fel i skolornas hantering av det särskilda stödet. (Se “BUN: Revisorerna hittar stora brister (3)”.) Jag avslutade mitt anförande med att säga att jag trodde att revisorernas kritik riktade sig till fel organ och personer:

“Man kritiserar barn- och utbildningsnämnden, man kritiserar personalen på skolorna. Har man inte resurser så har man inte. Man vet inte riktigt hur man ska tackla det. Så kritiken är ju egentligen att vi har för lite resurser för att ha det stöd som behövs. Och dom som då är ansvariga för vilken budget man har, det är ju vi som sitter här i fullmäktige.”

Kritiken borde ha riktats till kommunfullmäktige…

Det kan konstateras att det var ingen ledamot från något annat parti som behagade kommentera revisionsberättelsen heller… (Jag undrar om de som röstar på t ex Sverigedemokraterna, Miljöpartiet osv egentligen känner till att dessa ledamöter nästan aldrig säger ett ord i kommunfullmäktige…)

Det finns mer att rapportera om från fullmäktige. Det får bli i ett kommande blogginlägg. Under tiden så går det att lyssna till hela sammanträdet på kommunens webb-TV.

Kategorier:Årsredovisning, Budget 2024, Kommunfullmäktige 2025, Verksamhetsberättelse

Gunnar Lidell slutar som revisor!

25 april, 2025 1 kommentar

Vänersborgs kommun har 7 förtroendevalda revisorer. De är valda av kommunfullmäktige. På kommunens webbplats (se “Revisorer”) står det:

“Ordföranden i revisionen väljs från oppositionen. De är oberoende och opartiska, bedriver revisionsarbetet självständigt och omfattas av reglerna för tystnadsplikt. Till sin hjälp har de sakkunniga biträden (yrkesrevisorer).”

Kommunen fortsätter att förklara de förtroendevalda revisorernas uppgift:

“Revisorerna uppgift är att vara medborgarnas förlängda arm in i den kommunala verksamheten och verka för medborgarnas bästa. De arbetar med granskning, främjar effektiviteten, kontrollerar den kommunala verksamheten och ekonomin. Deras uppgifter anges i kommunallagen.”

Revisorerna har med andra ord en oerhört viktig roll i den kommunala demokratin.

På kommunfullmäktiges senaste sammanträde, den 16 april, var ett av de första ärendena på dagordningen “Information från revisionen: ”’Granskning av IT – och informationssäkerhet i praktiken’”.

Revisorernas ordförande Gunnar Lidell (M) redogjorde för en granskning av kommunens IT-säkerhet i praktiken. De förtroendevalda revisorerna hade låtit Ernst & Young (EY) göra en massiv, fingerad phisherattack. Ett fejkat mail gick ut till samtliga kommunens drygt 4.600 användare. Revisorerna var nyfikna på hur många av medarbetarna som skulle lämna ut sina användaruppgifter, dvs e-postadress och lösenord. (Se “IT: Dyrbar phishing gav napp” och “Phishing med bottennapp”.)

IT-enheten och EY var överens att man skulle sänka “garden” så att EY kom innanför skyddsnätet och kunde utföra sitt fejkade attack. Det visade sig emellertid att kommunens personal blev förvarnade om phishingattacken. De förtroendevalda revisorerna skriver i ett missiv till rapporten från EY:

“Vi revisorer noterar att IT-avdelningen, trots överenskommelse om att inte förvarna om det simulerade angreppet, valt att på eget initiativ på förhand publicera information om e-postutskicket på intranätet.”

I talarstolen för 1,5 vecka sedan var revisor Lidell lite mer “diplomatisk”:

“Sedan råder det olika uppfattningar om det var överenskommet att skicka ut det vanliga meddelandet att ‘nu är vi satta under attack’. Det säger IT-enheten att det var det men det hävdar då vår sakkunniga att så var inte fallet. Man var överens om att man skulle inte tipsa om det.”

Det var hur som helst alltför många som klickade på länken och lämnade ut sina personliga uppgifter inklusive lösenord.

Men så avslutade Gunnar Lidell sitt anförande med en veritabel bomb. Lidell sa att det här var sannolikt den sista gången som han stod i talarstolen. Och Lidell fortsatte:

“Jag kommer att till nästa fullmäktigemöte i maj begära entledigande från mitt uppdrag som revisor. Så tackar jag för det. Jag kommer med mitt entledigandebegäran, kommer jag förtydliga exakt varför jag slutar men jag kan… Min uppfattning är att den här församlingen och lite andra konstellationer i anslutning till församlingen fullmäktige mer eller mindre har i alla fall börjat devalvera revisorernas värde och det kommer jag att förtydliga i mitt entledigande.”

Det var en cliffhanger som heter duga… Tills idag.

TTELA skriver idag på sin webbplats om Gunnar Lidells begäran om entledigande. (Se TTELA “Gunnar Lidell (M) lämnar uppdrag i kommunen – kritiserar val av SD-revisor”)

TTELA skriver att det första skälet till Lidells avsägelse är att:

“Jan Appelqvist Palmqvist (SD) valts till revisor.”

Jag tvivlar dock på att Gunnar Lidell skriver ut namn i sin avsägelse, men uppenbarligen är det Jan Palmqvist (som är hans namn numer) som Lidell avser.

Palmqvist blev omskriven av TTELA den 13 mars 2024 (se TTELA “SD-politiker lämnar sina uppdrag efter TTELA:s avslöjande”):

“Palmqvist [har] fått allvarlig kritik av Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Kritiken bestod i att han i sitt jobb som skötare inom psykiatrin agerat mycket olämpligt mot en tvångsvårdad patient. I Ivos beslut står följande:

‘Mentalskötaren Jan Appelqvist Palmqvist bemötte patienten på ett närgånget sätt som är oförenligt med god vård och psykiatrisk tvångsvård.’

Enligt beslutet ska politikern ha skickat kärleksbrev och sms med ett olämpligt innehåll till sin patient. Han ska även ha berört henne på ett oprofessionellt sätt.”

Gunnar Lidell skriver i sin avsägelse, enligt TTELA, att SD:s nominering av Palmqvist och fullmäktiges godkännande av den:

“har sänkt förtroende och respekt för kommunala revisorer”.

Det stämmer att kommunfullmäktige godkände nomineringen och därmed valde Palmqvist till revisor.

Partierna i kommunfullmäktige får rätt till ett antal poster och uppdrag i kommunen, och ju större partiet är desto fler uppdrag får det. Det handlar framför allt om vilka personer som ska sitta i de olika nämnderna, men också om revisorsuppdraget. Av “födsel och ohejdad vana“ lägger sig de andra partierna inte i vilka personer de olika partierna nominerar. Det är upp till varje parti. Det är naturligtvis också känsligt att opponera sig mot ett annat partis nominering av den anledning att då ifrågasätts personens heder och vandel i ett offentligt forum. Det är inte enkelt och knappast heller rättvist.

Det är en förklaring men inget försvar. Jag borde åtminstone ha begärt ordet och meddelat att jag inte deltog i beslutet…

Det andra skälet till Gunnar Lidells avsägelse är, fortfarande enligt TTELA:

“kommunens förtroendevalda revisorer [har inte] tillgång till det digitala ärendesystemet Netpublicator. Ett verktyg andra förtroendevalda i kommunen har tillgång till.”

TTELA skriver inte mer om detta. Själv anser jag att det är ett betydligt viktigare skäl till en avsägelse. Revisorernas uppgift är att vara “medborgarnas förlängda arm” in i kommunens verksamhet. De ska genom granskning och kontroll mm se till att allt går rätt till i kommunen. Revisorernas uppgifter anges i Kommunallagen och revisionen har till och med ett eget kapitel. (Se “Revision”.)

Revisorernas roll kräver naturligtvis tillgång till kommunens alla dokument, som utredningar, beslut, protokoll osv. Det är i det närmaste både upprörande och skandalöst att kommunen hindrar revisorerna från att ta del av dessa. Det är ett sätt, som jag ser det, att hindra revisorernas arbete och demokratiska uppgift.

Jag vet inte vem som har bestämt att revisorerna inte ska få tillgång till ärendesystemet Netpublicator. Det är i varje fall inte kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen.

Jag håller med revisor Gunnar Lidell (M) om att Vänersborgs kommun har devalverat revisorernas värde. Kommunen måste ändra uppfattning. Tyvärr tycks det dock vara för sent att få Lidell att dra tillbaka sin begäran.

Gunnar Lidells avsägelse är en stor förlust för Vänersborgs kommun.

Anm. Läs vidare i blogginlägget: ”Lidells begäran om entledigande som revisor”.

Kategorier:Kommunfullmäktige 2025, M, revisor, SD, ttela

KF på onsdag: Utvärdering av 2024 mm

13 april, 2025 Lämna en kommentar

Så närmar det sig återigen ett sammanträde med kommunfullmäktige. Det förra slog ett slags rekord, det varade bara i 19 minuter. (Se “Kort KF imorgon”.) Det sägs dock att det var ett ännu kortare sammanträde under “stadsfader” Hadar Karlssons tid, någon gång under 1960- eller 1970-talet… Det kommer emellertid inte att slås något rekord nästa onsdag.

Dagordningen består av 29 ärenden och underlaget av 734 sidor. Så här ser dagordningen ut:

Som uppmärksamma, och trogna, bloggläsare märker så har de allra flesta ärendena varit i kommunstyrelsen, där de har, som det heter, beretts. Jag har beskrivit flera av dem i några tidigare blogginlägg, och hänvisar dit för de som vill få ännu mer “kött på benen”. (Se “Mycket tungt KS imorgon” och “KS (2/4): Ingen bra dag för V eller MBP”.)

Sammanträdet börjar med två informationspunkter. Det blir en information från revisionen om ”Granskning av IT – och informationssäkerhet i praktiken”. Det skrev jag om när revisionsrapporten blev offentlig i december. (Se “IT: Dyrbar phishing gav napp”.) Det diskuterades inte mycket i KS om revisorernas kritik, trots att ett yttrande antogs som liksom “viftade bort” en stor del av kritiken istället för att ta den till sig. (Se “KS (2/4): Ingen bra dag för V eller MBP”.)

Den andra informationen inleder kan man säga utvärderingen av år 2024. Informationen handlar om den personalekonomiska redovisningen, populärt kallad ”PEK:en”. Det är en redovisning av fakta och information om kommunens anställda; om åldersstruktur, löneläge, sjukfrånvaro och mycket mer. PEK:en fastställs sedan av fullmäktige.

De andra två ärendena om 2024 är “Nämndernas verksamhetsberättelser” och “Kommunens bokslut och årsredovisning”. Det är två punkter som till stor del överlappar varandra, och det ger ibland upphov till viss förvirring. Nämndernas verksamhet och budget brukar diskuteras på båda ärendena.

Det brukar vara så på dessa två ärenden att representanter från de styrande partierna, ofta nämndsordförandena från S+C, berättar om hur bra allt blev, hur utmärkt verksamheterna fungerade och att allt i kommunen var “frid och fröjd”. Oppositionspartierna, eller kanske mest Vänsterpartiet, har en tendens att lyfta den andra sidan, dvs vad som var mindre bra och hur resurserna kunde ha fördelats annorlunda för en bättre verksamhet. Fast verksamheten tycks ibland vara mindre viktig för de styrande partierna – det är därför det mesta mer eller mindre skönmålas från talarstolen. De styrande partierna med kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) i spetsen prioriterar siffrorna i bokföringen och årsredovisningarna. Formeln är enkel, ju bättre resultat desto framgångsrikare kommun är Vänersborg.

Och kommunen gjorde ett förvånansvärt bra resultat 2024. Så lyder budskapet. Det budgeterades med 1 milj kr i överskott. Det visade sig bli ett överskott på 69 milj kr. (Det var bland annat mer statsbidrag och större skatteinkomster än beräknat.) På onsdag kommer därför S+C+KD+MP att slå sig för bröstet och hävda att de har fört en fantastisk politik… Moderater och Liberaler har egentligen samma syn på siffror i de olika “budgetdokumenten”. De kommer nog att kontra med att resultatet är för litet. Sverigedemokraterna har inga kommentarer och kommer att sitta tysta i sina stolar. Vänsterpartiet kommer sannolikt att säga typ “vad var det vi sa”. Det fanns ett antal fler miljoner som kommunen skulle ha kunnat använda i verksamheterna. Till skola, vård och omsorg.

Vänsterpartiets budgetförslag för 2024 skilde sig nämligen från det beslutade förslaget. Vänsterpartiet föreslog ytterligare drygt 20 milj kr till välfärden. Vi i V räknade med att det skulle komma nya statsbidrag som skulle förbättra kommunens ekonomiska läge. Och skulle det mot förmodan gå “åt skogen”, så fanns kommunens resultatutjämningsreserv på 50 milj kr som en buffert.

Det betyder att socialnämnden eller barn- och utbildningsnämnden hade kunnat få 20 milj kr “extra”. Och kommunen skulle ändå ha gjort ett resultat på nästan +50 milj kr – mot beräknade +1 milj kr i juni 2023… Men så tänker bara en vänsterpartist…

På ärende 7 kommer samtliga nämnder och ledamöter att beviljas ansvarsfrihet för det gångna året. Och det även om politikers fördelning av pengar har lett till tuffa arbetsvillkor i vården av våra äldre eller att bristande stöd har resulterat i att ett antal ungdomar inte har kommit in på gymnasiet. Eller att tilliten till politiker fortsätter att minska i kommunen.

Ärendena 10 till 15 behandlar motioner från de olika partierna. Jag har skrivit om samtliga motioner i inlägget “KS (2/4): Ingen bra dag för V eller MBP”. Dock inte om motionen om gradängen vid Huvudnäsaulan som lämnades in redan i februari 2024.

Innan kommunstyrelsen hade tydligen de styrande partierna och M kommit överens om hur ett beslutsförslag skulle se ut. Och det var ett bra förslag, så nu kommer det till fullmäktige.

”Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att i samband med arbetet att utveckla vår stadskärna samverka med berörda nämnder, fastighetsägare, näringsliv och andra berörda var i Vänersborgs centrum en gradäng eller annan typ av flerfunktionell sittplats skulle kunna placeras, principer för dess utformning samt vad det skulle kosta att anlägga och förvalta den.”

SD:s motion om gång- och cykelväg över hamnkanalen till Blåsut blir besvarad eftersom Vänersborg ska få en GC-bro från Trollhättan. (Se TTELA “Olidebron i Trollhättan flyttas till Vänersborg”.)

De andra motionerna blev avslagna i kommunstyrelsen. Det kommer de säkerligen att bli i kommunfullmäktige, men inte utan diskussion. Det handlar om Liberalernas motion om “barn och ungas inflytande i Vänersborg och kommunalpolitiken”, Medborgarpartiets motion om att “kommunen kan vara behjälplig med hämtning av invasivt växtmaterial” och Vänsterpartiets två motioner om att “erkänna och uppmärksamma den internationella dagen för att bekämpa islamofobi” och att “införa fri ledsagning och ledsagarservice”.

Moderaterna har lämnat in två nya motioner. Robin Danielsson (M) vill:

“inrätta en särskild tjänst inom socialtjänsten med fokus på att identifiera, utreda och stoppa bidragsfusk genom noggranna kontroller och uppföljningar.”

Och Ann-Helen Selander (M), Sofia Jacobsson Blixt (M) och Henrik Harlitz (M) motionerar om ökad trygghet genom kamerabevakning.

Till sist har 5 medborgarförslag lämnats in. Dessa förslag ska nu in i kommunens kvarnar för att utredas. De handlar om att “göra om Norra skolan till ett museum”, “alla ska kunna hyra trafiköar”, “renovera Sjövallens grillplats”, “om hundrastgård i Onsjö” och “fler papperskorgar”.

Sedan är det påsk…

Anm. Du kan läsa i blogginlägget ”KF (16/4): Var 2024 ett bra år?” hur debatterna utvecklade sig i fullmäktige.

Kategorier:Årsredovisning, Budget 2024, Kommunfullmäktige 2025, Verksamhetsberättelse

Kort KF imorgon

18 mars, 2025 Lämna en kommentar

Igår sammanträdde barn- och utbildningsnämnden (se “Votering i dagens BUN!”), imorgon är det kommunfullmäktiges tur.

Det är en ovanligt kort dagordning med ovanligt få kontroversiella ärenden, om ens några. Så här ser dagordningen ut:

Det har tillkommit två ärenden sedan dagordningen skickades ut i förra veckan. Det är ett medborgarförslag om elljusspår i Frändefors. Förslaget innehöll ytterligare två förslag på ändringar i samhället. Det kan vara bra att veta att (se kommunens wepplats):

“Varje förslag får bara behandla en fråga. Har du flera förslag ska du lämna in flera medborgarförslag.”

Det andra ärendet är en motion från Dan Åberg (M). Åberg vill att kommunen ser över sina välkomstskyltar, både till land och till sjöss. Åberg skriver bland annat, vilket var helt nytt för mig, att när man kommer sjövägen från Vänern till Dalbobron möts man av en ljusramp med följande välkomnande:

“Välkommen till Trollhätte kanal”

Seglare och andra båtresenärer kan tro att de har kommit till Trollhättan…

Sammanträdet börjar med två andra medborgarförslag. Annelie Kåhl ska presentera sitt förslag muntligt på plats. Med anledning av den fruktansvärda masskjutningen i Örebro föreslår Kåhl följande:

”För att kunna skydda sig på bästa vis, bör både personal och skolelever i Vänersborgs skolor få en ordentlig genomgång om vad inrymningens betydelse samt några övningstillfällen per termin där elever och skolpersonal ska öva tillsammans, på olika seminarium.”

Victor Fohlin ska också presentera sitt medborgarförslag. Fohlin vill att:

“en informationsskylt placeras vid Karlsrogården med relevant information om platsens historia som interneringsläger.”

Karlsrogården var i några år under 2:a världskriget interneringsläger för vänsterradikala, vänstersossar, kommunister, anarkister och radikala fackföreningsmedlemmar. (Se TTELA.)

Denna lokalhistoriskt viktiga händelse och plats är definitivt värda att uppmärksammas.

Frågan är om inte dessa medborgarförslag och denna motion är det intressantaste som händer under sammanträdet, trots att det bara handlar om presentationer. Det blir varken diskussioner eller beslut.

Nästa ärende på dagordningen är Fyrbodals kommunalförbunds delårsrapport från augusti 2024. Den ska “noteras” – mer än ett halvår senare… Justerad budget 2025 avseende förändrat personalomkostnadspålägg, ärende 5, är i praktiken ett slags nollsummespel för nämnderna, dvs också ett ganska rutinmässigt ärende. Liksom ärende 6, “Begäran från samhällsbyggnadsnämnden om tilläggsbudget och omfördelning av investeringsbudget 2025”. Det handlar om att flytta oanvända investeringspengar från 2024 till i år. (Se också “KS imorgon onsdag (26/2)”.)

I samma blogginlägg (“KS imorgon onsdag (26/2)”) skrev jag kort om ärendet “Kommunala föreskrifter om användningen av den allmänna VA-anläggningen”. Föreskrifterna ser ok ut, men de är på en detaljnivå som är svår att bedöma. (Det går att ladda ner förslaget till föreskrifter här. Ändringar från tidigare föreskrifter är markerade med gult.)

År 2022 beslutade kommunfullmäktige om ett projekt för att skapa förutsättningar i Brålanda bibliotek för kommunal service. Projektet tillkom efter en motion från Medborgarpartiet om att utreda ett kommunalt servicecenter i Brålanda. Projektet skulle pågå i ett år men uppdraget förlängdes ytterligare ett år. Flera förvaltningar har haft informationstillfällen med personalnärvaro i Brålanda bibliotek men få invånare har använt sig av dessa. Uppdraget ska i morgon därför förklaras slutfört.

Det viktigaste beslutet som kommunfullmäktige ska fatta imorgon är “Antagande av biblioteksplan 2025-2028”. Enligt Bibliotekslagen ska alla kommuner och regioner ha en sådan. Biblioteken har ett mycket brett ansvarsområde. Redan i Bibliotekslagens 2 § står det:

“Biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla.”

Biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning och åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska.

I Vänersborgs kommun finns ett huvudbibliotek och tre biblioteksfilialer i Brålanda, Frändefors och Vargön.

Det är nästan så att jag kan tycka att morgondagens kommunfullmäktige borde ha ställts in. De formella ärenden som kräver beslut kunde ha väntat tills nästa sammanträde.

Kategorier:bibliotek, Kommunfullmäktige 2025, Medborgarförslag

KF-beslut: Hallevibadet ska hyras ut

20 februari, 2025 1 kommentar

På gårdagens sammanträde med kommunfullmäktige (KF) behandlades, som de flesta politiskt intresserade vet vid det här laget, ärendet “Uthyrning av fastigheten – före detta Hallevibadet”.

Det blev en lång debatt inför rekordstor publik på läktaren, där allmänheten har tillträde för att följa sammanträdena. Ärendet avbröts också av en ajournering innan beslut fattades.

Det fanns fyra yrkanden på bordet. Yrkandet från de styrande partierna, S+C+MP (alltså inte KD), var det enda som innebar att kommunen skulle säga nej till att hyra ut Hallevibadet. De andra tre yrkandena ville alla hyra ut Hallevibadet men med olika formuleringar.

M+L:s yrkande var detsamma som det beslutsförslag som kommunstyrelsen lämnade till KF, med ett undantag. Ordet “driftsbidrag” hade strukits. Yrkandet, som senare också blev KF:s beslut, hade följande lydelse:

“Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ge Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att hyra ut Hallevibadet med det förbehållet att inga kostnader i form av underhåll, ombyggnationer, renoveringar eller andra kostnader som kan uppkomma ska belasta kommunen.”

Det andra yrkandet om uthyrning lämnades av SD. Yrkandet fick stöd av Medborgarpartiet och löd:

  • “Kommunfullmäktige beslutar att hyra ut del av fastigheten Björkås 1:176 som tidigare inrymt verksamhet Hallevibadet med intilliggande grönyta.
  • Ett driftsbidrag kan vid behov ingå i hyreskontraktet för att upprätthålla verksamheten under kontraktsperioden.”

KD övergav det återremissyrkande som partiet hade framfört i KS och yrkade att:

“Samhällsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att hyra ut Hallevibadet.”

Kärvling (V) lade också ett yrkande, men det drogs tillbaka när Henrik Harlitz (M) från talarstolen tillkännagav att M+L ändrade sitt yrkande. Anledningen var att jag ansåg att det nya yrkandet dels sade samma sak som mitt eget yrkande och dels att jag ansåg att det var viktigt att de partier som ville hyra ut Hallevibadet blev överens och visade “en enad front”. Det skulle underlätta den vidare processen. Vänsterpartiet röstade alltså för M+L:s beslutsförslag.

SD:s yrkande lät kanske bättre i Vargöbornas öron, men både “intilliggande grönyta” och att ett driftsbidrag vid behov kan ingå är frågor som kan tas upp i förhandlingarna mellan samhällsbyggnadsnämnden och de intresserade entreprenörerna. Dessa frågor kommer senare att avgöras i respektive nämnder, KS eller i fullmäktige. Och de partier som är för uthyrning har ju tillsammans majoritet i samtliga dessa beslutsorgan.

Kommunfullmäktiges majoritet bestående av, i storleksordning, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Medborgarpartiet och Liberalerna beslutade alltså att kommunen ska hyra ut Hallevibadet. De 20 ledamöterna från Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet röstade för en rivning av badet.

Debatten i sig var inte bara lång, det var ovanligt många talare som gjorde inlägg. Och de var engagerade… Det var emellertid inga direkta nyheter som framfördes. Framför allt Socialdemokraterna fortsatte att utmåla Hallevibadet som en utdömd och farlig byggnad där säkerheten var undermålig. Det var deras huvudargument. Jag försökte att på ett saklig sätt redogöra för att det inte var den slutsats som drogs av t ex statusutredningen utförd av PE Teknik & Arkitektur AB. Jag gav också exempel. Det gjorde inte socialdemokraterna utan de upprepade bara att byggnaden var farlig. Precis som om upprepningarna var ett bevis på att det de sa var sant…

På Facebook har en av miljöpartisterna, Annika Repo Wallman som inte är ordinarie i KF, däremot försökt visa att Hallevibadet är farligt. Jag återger delar av den diskussion som följde av hennes inlägg eftersom det är sakfrågan om säkerheten som det handlade om. Och det är en viktig fråga. (Det diskuterades i två “trådar”, men eftersom samma sak diskuterades så har jag sammanställt inläggen. Några citat är också nerkortade.)

Annika Repo Wallman (MP) citerade följande i utredningen som tydligen var den springande punkten och “beviset” för Hallevibadets “farlighet”:

“Det åligger ägaren att garantera att snölasten på taket inte överstigs. Konsekvenser vid kollaps av takkonstruktionen bedöms som allvarliga med hänsyn till verksamheten som bedrivs. Vid extremt snöfall rekommenderas att tillträde till lokalen förbjuds tills dess att snömängden på taket reducerats.”

Det här framfördes alltså inte på sammanträdet. På FB har Repo Wallmans inlägg fått svar av Helge Kneese och Jonas Mossberg.

Helge Kneese (KD) svarade Repo Wallman (MP):

“Satt också och lyssnade på mötet. Sitter även i Samhällsbyggnadsnämnden och har gått igenom samtliga dokument under de senaste 2 åren.
Taket uppfyller 1990 år regler. Har hållit utan problem i snart 25 år. Inga utmattningsskador eller allvarlig erosion har påträffats. Takbågarna anses såpass fina att man har tänkt sälja det vid en ev rivning. Det man har gjort är att kört takkonstruktionen i ett datorprogram för stresstest. Där har man lagt in dagens byggregler. Dagens byggregler kräver att konstruktionen ska klara större laster än när det byggdes. Vid dessa datorsimuleringar vid maxlast blir taken något överlastat på vissa ställen. Hur många dagar om året ligger det extrema mängder snö på taket? Samtidigt kan man konstatera att det inte varit några som helst problem i 35 år. Däremot har Arenataket störtat in pga snö vid något tillfälle. Inte heller Arenataket skulle klara dagens byggregler vid en stresstest. Ska vi stänga arenan?”

Annika Repo Wallman (MP) replikerade:

“gott så … intressant då att det i slutsatsen rekommenderas att man ska stänga vid extremt snöfall. ..har experterna fel? Kanske går att hyra ut, med villkor att ha badet stängt när det är snöstorm och det kommer 20 cm snöblask?”

Helge Kneese igen:

“Som sagt, kommer det mycket snöfall är det fastighetsägarens skyldighet, oavsett byggregler, att göra en bedömning om ev fara och nödvändiga åtgärder. Det gäller alltid. Skulle tro att de flesta hus som är byggda på 1990-talet skulle få samma anmärkning. Har själv skottat av taket på mitt hus en enda gång. Vänersnö hade lagt över en meter snö. Vart orolig, tänk om det kommer mer, så skottade av det. Grannen gjorde det inte, hennes tak höll ändå. ”

Jonas Mossberg, som är en av intressenterna till att hyra Hallevibadet, grep in i debatten och svarade Repo Wallman:

“och var får du just 20cm från? Skall du ställa samma krav på samtliga kommunala fastigheter byggda innan 2000? Snö faller sällan som slask och när snön faller är det inte mycket vikt, även med ett lager på uppemot 2-3 meter, vikten kommer vid tö/regn och är man dum nog att låta det ligga kvar så kan det sluta som på arenan. Naturligtvis kommer en privat hyrestagare att ha en snöplan, det rekommenderar jag varmt även kommunen att ta fram till i synnerhet ishallen som har en taklutning som troligtvis inte är godkänd med dagens byggregler”

Jonas Mossberg skrev också angående Wallmans citat ur rapporten om statusbedömningen:

“Annika…….Nu är det ju så att vissa läser denna rapport som djävulen läser bibeln. Vad alla tydligen missat (politiker i alla fall) är att rapporten är beställd för att utröna om taket klarar 2024-års snölastkrav. Om man skulle göra om samma beräkningar på alla kommunens fastigheter som är byggda före år 2000 så blir samtliga dödsfällor. Jag skulle vara väldigt försiktig i att vistas i arenan vid minsta snöfall, den har så mycket brister så riv den istället nu när Hallevi blir kvar. Ishallen har fått nytt tak, var är rapporten där? Den är dessutom äldre än Hallevi och taket läckte. Fast den vill ju inte S och C riva så är den ju i topptrim, skenheliga politiker verkar det finnas gott om i vår kommun, i alla fall i vissa partier.
Är Vänersborgs kommun enda kommunen i landet som inte vet vad en snöplan är? Helt enkelt en nedskriven plan hur mycket snö det får komma innan snö skall skottas från tak. Beroende på ålder och taklutning/taktyp. Hade vi haft en kanske arenataket hade hållit?”

Annika Repo Wallman (MP) fortsatte:

“Hallen är byggd på 90- talet och delvis tilläggsisolerad ( som har ökat egenvikt, som påverkar hållfastheten) … man kan begära ut alla handlingar och läsa själv. Det finns sådant som är bok o konstruktionen oxå, men för mig räckte det att läsa om takkonstruktionen för att känna att säkerheten inte kan garanteras. Om det är lika illa med arenan vet jag inte, är inte påläst om den.”

Jonas Mossberg igen:

“Jag har läst hela rapporten ett flertal gånger och även pratat med de som gjorde jobbet på hallen. Det är inga som helst konstigheter med vare sig grafer eller tabeller, snözonerna har ändrats sedan Hallevi (och ALLA andra) fastigheter före 2018 byggdes. Det är INTE tilläggsisolerat för kommunen sa nej så där är det en ren felaktighet i rapporten. Läser du offerten också så ser du att taket är i så gott skick att bland annat takstolar skulle återanvändas.
Jag har hittat både stora och små fel i samtliga rapporter från Hallevi, i synnerhet den från 2016 är ett stort skämt. Men fråga gärna så skall jag ge dig fackmannamässiga svar som definitivt inte samhällsbyggnadsnämnden har gjort de senaste åren.
Samtliga rapporter hade sett likadana ut (eller värre) över alla äldre fastigheter och ytterligare värre på arenan. Känner du att du kan garantera säkerheten på arenan/Ishallen som saknar denna rapport?”

Och Mossberg fortsatte:

“tyvärr verkar du inte vara vidare påläst om Hallevi heller. Både jag och Lejon har skrivit löpmeter om alla felaktigheter i rapporterna, vi har haft egna inspektörer med högre kompetens än SBFs inspektörer. Kärvling har påvisat högvis med brister/felaktigheter i rapporterna så att säga att du är påläst när du enbart blivit erbjuden enkelsidig information (läs propaganda) är att ta i.”

Det var ytterligare en del argumentation personerna emellan, men inga nya sakuppgifter. Jonas Mossberg avslutade diskussionen:

“Jag förstår inte riktigt hur du kan ha så svårt att förstå att rapporten visar att ett mer än 40 år gammalt bygge inte klarar dagens krav som inte ens fanns när det byggdes. Det som byggs idag kommer inte klara de krav som ställs om 40 år. Kör du gammal bil så är det med ditt resonemang en dödsfälla då kraven ändras varje år. En enbart 10 år gammal bil klarar inte dagens krav och bilbesiktning besiktigar mot kraven som ställdes när bilen byggdes, inte dagens krav. Man skall inte försöka jämföra äpplen och päron.”

Helge Kneese (KD) avslutade för sin del diskussionen med följande kommentar:

“Verkar som du inte är mottaglig för sakargument? Flera S ledamöter på KF igår samma sak. Börjar likna en förtalskampanj. Skapa oro kring en byggnad utan egentlig substans. Lite desperat intryck ger det i vilket fall.”

Vem vet, diskussionen kanske kommer att fortsätta. Det finns många andra trådar i diskussionerna, men jag tyckte att dessa inlägg kastade ytterligare ljus över Hallevibadets “tekniska status”.

Min slutsats har stärkts av dessa diskussioner. Vargöborna och andra kommuninvånare kommer att kunna simma lugnt i Hallevibadets bassänger den dag då badet åter öppnar sina portar för allmänheten.

Onsdagen den 19 februari 2025 fattade kommunfullmäktige ett bra beslut.

PS. När inspelningen av KF-sammanträdet har redigerats färdigt kommer det att läggas ut på kommunens webb-TV.

===

Årets blogginlägg om Hallevibadet:

Kategorier:Hallevi, Kommunfullmäktige 2025, Vargön

KF: Hallevibadet ska rivas (2)

17 februari, 2025 1 kommentar

Anm. Fortsättning från blogginlägget “KF: Hallevibadet ska hyras ut (1)”.

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet vill riva Hallevibadet. Det har varit deras inställning sedan åtminstone oktober 2023. Åsikten, och avsikten, delas naturligtvis av tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen som har drivit den linjen sedan frågan om eventuell uthyrning blev aktuell.

På kommunstyrelsens sammanträde den 29 januari i år gjorde de styrande partiernas ledamöter, framför allt de från S, klart för alla att de ville riva Hallevibadet. Lojaliteten till det egna partiet är viktigare för de ledamöter som bor i Vargön än vargöbornas intressen.

 S+C+MP sammanfattade sina argument för rivning i en reservation. Den återger jag i sin helhet:

“Vi motsätter oss en uthyrning av anläggningen Hallevibadet.

Alla utredningar som kommunen gjort kring Hallevibadet visar att anläggningen är i så dåligt skick så att det inte går att garantera säkerheten för dom som ska vistas där vid en uthyrning.

Vi har också stor tilltro till våra tjänstepersoner som väldigt tydligt talar om att det blir väldigt svårt om inte näst intill omöjligt att frånskriva sig ansvaret att hyra ut anläggningen i befintligt skick eftersom lagstiftningen är till hyresgästens fördel

Att hyra ut anläggningen skulle vara direkt oansvarigt.

Vi vill gärna öppna upp en dialog kring vad vi kan göra i stället på platsen som kan vara till nytta för våra invånare och kanske särskilt för invånarna i Vargön.

Ska vi då hyra ut byggnaden som då medför en besittningsrätt då tar det bort möjligheten att göra platsen till något som skulle kunna bli väldigt bra för invånarna i Vargön.”

De brister som finns i badanläggningen är de båda intressenterna, Patrick Lejon och Jonas Mossberg, medvetna om. De har läst alla utredningar och gjort egna inspektioner. De menar att de utredningar som har gjorts inte visar det dåliga skick som påstås. Bristerna är dessutom sådana att de går att åtgärda. Och naturligtvis måste åtgärder vidtas där så är nödvändigt. (Se “Hallevibadets vara eller inte vara (2/2)”.)

Den utredning som har vägt tyngst i samhällsbyggnadsförvaltningens och de styrande argumentation har varit “Statusbedömning Hallevibadet” från 16 september 2024. (Se t ex “Hallevibadets öde på väg att avgöras (1/2).) Efter att TTELA hade intervjuat förvaltnings- och fastighetscheferna på samhällsbyggnadsförvaltningen satte tidningen rubriken “Nya uppgifter: Hallevibadet kunde blivit en dödsfälla”. (Se här.) Det var ett slag under bältet på Lejon och Mossberg och de som jobbar för att badet skulle få leva vidare. Det var inte alls utredningens slutsats att taket var en dödsfälla (se nedan).

Det var antagligen också denna utredning, och kanske också tidningsartikel, som fick Benny Augustsson (S) att säga till TTELA (se TTELA ”Hallevibadet kan hyras ut – men utan kommunalt stöd”):

“Det vore oansvarigt av oss som kommun att hyra ut anläggningen om vi inte kan garantera säkerheten.”

Jag kan inte låta bli att tänka på Arena Vänersborg… Har Augustsson och de andra politikerna i de styrande partierna läst den senaste utredningen om taket på arenan? Det är ingen rolig läsning. I ett blogginlägg beskrev jag vad rapporten hade kommit fram till (se “Taket på Arena Vänersborg”). TTELA sammanfattade rapporten (se “Utredning visar omfattande skador på Arena Vänersborg”), en rapport som kommunen till en början inte ville lämna ut till tidningen:

“rostangrepp och fuktskador i taket, brister i konstruktion och i underhåll. … läckage och vattenskador … läckande ventil … för korta plåtar och svetsningar som släpper … extremt stor påfrestning på infästningarna … flera svetsar har släppt … vind blåser in i konstruktionen … böjda säkerhetsinfästningar … dagsljuset går att se inifrån konstruktionen”

Kan Augustsson och de styrande i S+C+MP garantera säkerheten i arenan? Och då har jag ändå inte nämnt de sättningar och rörelser som har fått fönster på arenan att gå sönder…

TTELA gör så att säga “bot och bättring” för feltrampet med artikeln som utmålade Hallevibadet som en dödsfälla när TTELA:s reporter i den senaste artikeln (se TTELA ”Hallevibadet kan hyras ut – men utan kommunalt stöd”) citerade ett viktigt och avgörande avsnitt från utredningen om statusbedömningen:

”Risk finns därmed att rostangrepp missats. Utifrån besiktningen bedöms ingen åtgärd nödvändig i nuläget gällande takets beständighet, dock rekommenderas en utförligare besiktning samt årliga uppföljningar för att påvisa att rostangrepp stannat av. Återbruk av takkonstruktionen bedöms som möjlig vid rivning. Rostangrepp bedöms som möjligt att åtgärda och kopplingar kan monteras isär utan att skada konstruktionen.”

“Utifrån besiktningen bedöms ingen åtgärd nödvändig i nuläget gällande takets beständighet.” Det är långt ifrån att taket är en dödsfälla…

För säkerhets skull fick Chat GPT (AI-verktyg) läsa rapporten “Statusbedömning Hallevibadet” och sammanfatta den i tio punkter:

  • “Syfte – Rapporten är en statusbedömning av Hallevibadet i Vargön, utförd av PE Teknik & Arkitektur på uppdrag av Vänersborgs kommun, med fokus på takkonstruktionens bärighet och byggnadens skick.
  • Okulär besiktning – Genomfördes den 26 augusti 2024, där takkonstruktionen och byggnadens tillstånd granskades visuellt.
  • Yttre observationer – Mögelpåväxt upptäcktes på vindskivor, vegetation växer nära fasaden, och fukt kan påverka grundkonstruktionen negativt.
  • Inre observationer – Byggnadens väggar och tak har tilläggsisolerats sedan ursprunglig konstruktion, men isoleringen är ojämnt fördelad, och den nuvarande isoleringstjockleken anses otillräcklig för energieffektivitet.
  • Konstruktion – Taket består av en lätt plåtstomme med fackverk och tunna plåtprofiler, vilande på pelare längs långsidorna. Begränsad rost har observerats men bedöms inte påverka hållfastheten just nu.
  • Ombyggnationer – Flera förändringar har skett genom åren, inklusive en ombyggnation av bassängbyggnaden runt 2020, men det finns ingen dokumentation av hur mycket lasten har ökat.
  • Snölast – Ursprungligen dimensionerat för 150 kg/m² enligt 1991 års regler, men dagens krav är 200 kg/m², vilket innebär en ökad last på taket.
  • Dimensioneringskontroll – Beräkningar visar att taket klarar den gamla snönormen men överbelastas med den nuvarande normen, med en utnyttjandegrad på upp till 140%, vilket innebär att taket riskerar att kollapsa vid kraftiga snöfall.
  • Riskbedömning – Ägaren måste säkerställa att snölasten inte överstigs, och vid extremt snöfall rekommenderas att lokalen stängs tills snön avlägsnats.
  • Rekommenderade åtgärder – Vidare undersökningar av grundkonstruktionen föreslås, liksom en mer utförlig inspektion av rostangrepp och årliga uppföljningar. Ombyggnad eller förstärkning av taket kan behövas för att uppfylla dagens normer.”

(Det kan noteras att rapporten inte riktigt hade all fakta tillgänglig när den skrevs – se “Hallevibadets vara eller inte vara (2/2)”.)

Jag ställde följdfrågan till Chat GPT om rapportens slutsats var att badanläggningen borde rivas:

“Nej, rapporten rekommenderar inte att Hallevibadet bör rivas. Däremot konstateras det att takkonstruktionen inte klarar dagens snönorm och att det finns en risk för kollaps vid extrem snöbelastning. Rapporten föreslår därför att snömängden på taket måste övervakas och att lokalen bör stängas vid kraftiga snöfall tills taket avlastats.”

Hallevibadet byggdes 1991 och taket uppfyller de snölastkrav som ställdes då – och det är de kraven som fortfarande gäller. Kraven från 2024 gäller inte gamla byggnader. Och det ska kommunen vara glad för. Om kraven från 2024 skulle gälla så finns det flera kommunala byggnader som inte skulle klara kraven t ex Arena Vänersborg. Som för övrigt inte ens klarade snön 2010 när den var nybyggd. Vid det tillfället höll taket på Hallevibadet.

Jag tycker att det är fantastiskt att frågan om Hallevibadets vara eller inte vara ska göras beroende av om politikerna har stor “tilltro till våra tjänstepersoner”, som det står i reservationen ovan. Den enkät som gjordes strax före sommaren förra året visade ju en förtroendekris från politikernas sida gentemot tjänstepersonerna. (Se “Politiker och tjänstemän 2: Inte alls OK”.) Tydligen vill de styrande partierna i sin reservation ge skenet av att ledamöterna från S+C+MP minsann har ett orubbat och orubbligt förtroende för tjänstepersonerna. Men hur kan de veta det, enkäten gjordes ju anonymt! Det kan också nämnas att de styrande, för att ta ett aktuellt exempel, hade fullt förtroende för tjänstepersonerna när de missade att lyktstolparna i Floget ägdes av Trollhättan Energi och inte av Vänersborgs kommun… (Se “KF-beslut mot bättre vetande (1)”.) 

Jag undrar också om formuleringen i reservationen innebär att de som vill hyra ut Hallevibadet misstror kommunens tjänstepersoner… Sedan kan jag inte låta bli att tänka på “fake news” och Trump. Kan politiker rösta om vad som är sant eller inte?

Utifrån den utredning som man i reservationen direkt hänvisar till, den av kommunjuristen utförda utredningen om det är lämpligt/möjligt att hyra ut den aktuella byggnaden i nuvarande skick, menar reservanterna att det är “näst intill omöjligt att frånskriva sig ansvaret” för kommunen. (Se “Hallevibadets vara eller inte vara (2/2)”.)

Det är inte kommunjuristens slutsats. I utredningen står det:

“Om fastighetsägaren vill undkomma ansvaret för ett åtgärdsföreläggande krävs att denne kan visa att hen inte har det faktiska och rättsliga möjligheten att efterkomma föreläggandet. Bevismedel kan vara till exempel ett hyresavtal som visar att ansvaret åligger en hyresgäst.”

Det är komplicerat att skriva sådana här avtal, men det är fullt möjligt att kommunen kan friskriva sig från i princip allting. Det är också SKR:s jurists mening.

I reservationen ger de styrande partiernas ledamöter sken av att Hallevibadet står i vägen för en kommunal satsning på “något som skulle kunna bli väldigt bra för invånarna i Vargön”. Och till TTELA säger Benny Augustsson (S) (se TTELA ”Hallevibadet kan hyras ut – men utan kommunalt stöd”) att han vill ersätta badet med någon annan verksamhet som är till gagn för Vargöns invånare och fortsätter:

”Vår ambition är att hitta vägar framåt som kan vara tillfredsställande för de flesta åldersgrupper.”

Vill Socialdemokraterna och Centerpartiet bygga en ny arena på Hallevi? Arena Vargön?

När S+C+MP ser att kommunfullmäktige troligtvis inte kommer att besluta om en omedelbar rivning av badet så kommer partierna helt plötsligt med löften och förhoppningar som ingen har hört talas om tidigare. Men vad skulle gagna Vargöborna bättre än ett bad för gammal som ung? Det är svårt att se något som bättre än ett bad skulle ge en grupp med ett åldersspann på allt från 3-4 år upp till 100+ samma förutsättningar till lite avkoppling/lek/motion. Det blir svårt att hitta en större gemensam nämnare än just badet.

Och varför skulle de styrande partierna satsa på Vargön precis nu? Det är nästan pinsamt. S+C+KD+MP vill ju inte ens göra i ordning det gamla stationsområdet i Vargön efter att ha gett tillstånd till rivning av det gamla anrika stationshuset från 1860-70-talen. (Se “Vargöns stationsområde”.)

På onsdag avgörs frågan om politikerna i Vänersborgs kommunfullmäktige vill att badet i Vargön ska vara kvar eller inte. Två entreprenörer har visat intresse av att driva Hallevibadet vidare ett antal år framåt. Kommunen friskriver sig från allt och låter dessa eller en av dem eller någon annan (jag antar att en upphandling måste göras) hyra badet, men kan förhandla om ett driftsbidrag för att säkra driften åtminstone till en början. Och då bör man som jag ser det bortse från eventuella principer och istället se till saken, dvs ett nyöppnat bad i Vargön. Som kommunen helt riktigt gör i Brålanda.

Entreprenören som driver Brålandabadet i privat regi erhåller nämligen årligen ett kommunalt driftsbidrag på 208.993,75 kr inkl moms. Badet har öppet under de tre sommarmånaderna, juni-augusti. Om en entreprenör på Hallevibadet skulle få motsvarande kommunala driftsbidrag för hela året, 12 månader, betyder det 835.975 kr (inkl moms). 

För en relativt billig kommunal peng kan nyttan för kommunens invånare bli mycket stor. Det skulle också kunna jämföras med att en rivning av Hallevibadet skulle kosta minst 10 milj kr…

PS. Jag fick en kompletterande uppgift (18/2). Under 2025 kostar det kommunen 950.000 kr att ha Hallevibadet tomställt, för t ex el och värme.

==

Det har blivit många blogginlägg om Hallevibadet:

Kategorier:Centerpartiet, Hallevi, Kommunfullmäktige 2025, Miljöpartiet, S, Vargön

KF: Hallevibadet ska hyras ut (1)

16 februari, 2025 Lämna en kommentar

Nu på onsdag, den 19 februari, sammanträder Vänersborgs högsta beslutande organ, kommunfullmäktige (KF).

Det är som vanligt en diger dagordning med ett lika digert underlag, 720 sidor.

Det är som jag ser det särskilt ett ärende som väcker allmänt intresse, kanske framför allt i kommunens östra delar. Det är ärende 20, “Uthyrning av fastigheten – före detta Hallevibadet”. Jag vet inte varför ärendet är lagt i slutet av sammanträdet. Vid ett senare klockslag finns det alltid risk att flera åhörare och åskådare kan ha blivit trötta av de tidigare, mindre intressanta ärendena. Vill man öka intresset för politiken bör naturligtvis de mest intressanta, och kanske mer “kontroversiella”, ärendena komma i början. 

Hallevibadet engagerar, och nu tycks vargöborna ha vaknat på allvar och insett att badets framtid avgörs på onsdag. Det diskuteras på Facebook och de flesta ledamöter har fått åtminstone tre email från Vargön som vädjar till politikerna att bevara Hallevibadet. I fredags var det en insändare i TTELA (se TTELA “Rusta upp Hallevibadet istället för att bygga nytt”) och en uppvaktning av fullmäktiges politiker är planerad till kl 17.30 vid Bojorten, sessionssalen, på kommunhuset.

Jag tror att det är bra att vargöborna höjer sina röster. Det är antagligen det enda som kan rädda kvar Hallevibadet. Tittar man på hur partierna positionerade sig i kommunstyrelsen (KS) så ser det inte alltför ljust ut… (Se “KS (1): Hallevibadet”.)

Ärendet om Hallevibadet är egentligen enkelt:

Vill politikerna att badet i Vargön
ska vara kvar eller inte?

Vill man att Hallevibadet ska vara kvar så ska kommunen öppna möjligheten för uthyrning. Vill man inte det så ska man säga nej till uthyrning vilket innebär att Hallevibadet kommer att rivas.

I detta blogginlägg ska jag beskriva inställningen hos de partier som säger eller har sagt att de vill att Hallevibadet ska hyras ut och öppnas för badverksamhet.

Kristdemokraterna gav i det senaste valet 2022 löftet att de vill bevara Hallevibadet. De gjorde en tämligen stor affär av detta vallöfte, särskilt i Vargön.

I kommunstyrelsen (KS) tyckte KD att ärendet skulle återremitteras. KD motiverade sitt yrkande:

“Kommunstyrelsen återremitterar ärendet till Samhällsbyggnadsnämnden med uppdrag att utreda om sim- och badverksamhet, i kommunens eller annans regi, kan bedrivas i den byggnad där kommunen tidigare drivit Hallevibadet.”

Hallevibadet är, som både Benny Augustsson (S) och Henrik Harlitz (M) påpekade, troligtvis den mest utredda byggnaden i kommunen. (Efter Arena Vänersborg skulle jag vilja tillägga…) De som har visat intresse av att hyra Hallevibadet anser inte heller att Hallevibadet behöver utredas mer.

Kristdemokraterna har troligtvis fått kalla fötter. Nu när det verkligen gäller vill partiet skjuta upp avgörandet. Det tror jag inget annat parti vill. Det ska i det läget bli mycket intressant att se hur KD tänker rösta i slutomröstningen när partiets eget förslag om återremiss har röstats bort. Tänker de då avstå från att rösta – som partiet gjorde i KS?

Det förslag som blev kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige kom från Moderaterna och Liberalerna. Det blir huvudförslaget på onsdag:

“Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ge Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att hyra ut Hallevibadet med det förbehållet att inga kostnader i form av driftsbidrag, underhåll, ombyggnationer, renoveringar eller andra kostnader som kan uppkomma ska belasta kommunen.”

Förslaget från M+L innebär att partierna vill typ äta smörgåsen och ändå ha den kvar. Det är ett klassiskt politiskt ställningstagande, och kullerbytta. Partierna säger sig vara för uthyrning, medan de samtidigt gör en uthyrning omöjlig med de villkor som sätts upp. Det torde vara tämligen omöjligt att driva ett bad utan driftsbidrag.

Inställningen är uttryck för en slags princip, en princip som väger tyngre än att hyra ut och öppna Hallevibadet – kommunen ska inte stödja enskilda näringsidkare.

I Kommunallagen (2 kap 8 §) står det dock:

“Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas endast om det finns synnerliga skäl för det.”

Det är tämligen lätt att argumentera för att det finns “synnerliga skäl” i det här fallet…

I diskussionen kring driftsbidrag kan det konstateras att det kommunala aktiebolaget Vattenpalatset Vänerparken AB får drygt 13 milj kr av Vänersborgs kommun varje år för att bedriva badverksamhet på Vänerparken. Badverksamheten är som de flesta känner till inrymd i en privat ägd fastighet. En stor del av det kommunala bidraget på 13 milj kr går naturligtvis direkt ner i fastighetsägaren Intea Fastigheter AB:s plånbok. Och en del är ren vinst… Intea är ett företag som äger och hyr ut fastigheter i en stor del av landet och företaget gjorde enligt Bolagsfakta ett årsresultat 2022 på 906 miljoner kr.

Badet i Brålanda är kommunalt men det drivs i privat regi. Badet kostar liksom Vattenpalatset skattebetalarna en del pengar. I år ska 500.000 kr satsas i underhållsåtgärder på utomhusbassängen och nästa år är det avsatt 1 milj kr för underhållsbehov av hus, omklädningsrum och säkerhet. (Följande avsnitt är en rättelse och ett tillägg, 17/2.) Entreprenören som driver Brålandabadet i privat regi erhåller årligen ett kommunalt driftsbidrag på 208.993,75 kr inkl moms. Badet har öppet under de tre sommarmånaderna, juni-augusti. Om en entreprenör på Hallevibadet skulle få motsvarande kommunala driftsbidrag för hela året, 12 månader, betyder det 835.975 kr (inkl moms). 

Kommunens två badanläggningar kostar alltså skattebetalarna en hel del pengar och det tycker jag kan vara på sin plats. Det är bra att Brålandabadet finns och jag var på Vattenpalatset senast den gångna veckan med barnbarnet Olle. Men det skulle självklart också vara bra om Hallevibadet fick öppna igen i Vargön. Varför tycker Moderaterna och Liberalerna att just Hallevibadet inte ska få kosta något?

Hyresgäster på Hallevibadet skulle kunna få intäkter från kommunen via föreningsbidrag till simklubben och att barn- och utbildningsnämnden förlägger simskoleverksamhet på Hallevibadet. Jag tror emellertid inte att det är möjligt att badet skulle “gå runt” med enbart dessa intäkter, i varje fall inte till en början.

I kommunstyrelsen yrkade Kärvling (Vänsterpartiet) följande:

“Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att hyra ut den del av fastigheten som tidigare inrymt verksamhet vid Hallevibadet, Vargön, till badverksamhet.”

Yrkandet fick stöd av Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet. Att partiernas 5 röster inte räckte till majoritet mot M+L:s 3 röster berodde på att de styrande partierna stödde förslaget från M+L av “taktiska skäl”, de ville inte att Kärvlings yrkande skulle få majoritet.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) förklarade för TTELA (se ”Hallevibadet kan hyras ut – men utan kommunalt stöd”):

”Vi kände oss tvungna att stödja förslaget från M och L. Om vi inte hade gjort det hade det andra förslaget fått majoritet och det ville vi inte medverka till.”

Socialdemokraternas, Centerpartiets och Miljöpartiets förslag om att inte hyra ut Hallevibadet, utan att riva det, hade ju redan röstats ner. (Se “KS (1): Hallevibadet”.)

Nästa inlägg ska handla om S+C+MP:s förslag och hur de motiverar en rivning av Hallevibadet.

Anm. Fortsättning följer i blogginlägget ”KF: Hallevibadet ska rivas (2)”.

PS. Jag fick en kompletterande uppgift (18/2). Under 2025 kostar det kommunen 950.000 kr att ha Hallevibadet tomställt, för t ex el och värme.

==

Det har blivit många blogginlägg om Hallevibadet:

Kategorier:Hallevi, KD, Kommunfullmäktige 2025, L, M, Vargön

Avhoppen i SD

27 januari, 2025 Lämna en kommentar

I kommunvalet 2022 röstade 5.051 invånare i Vänersborgs kommun på Sverigedemokraterna (SD). Det var 20% av alla röster och det innebar att SD fick 10 mandat (platser) i kommunfullmäktige. Det var en ökning med ett (1) mandat jämfört med valet 4 år tidigare. SD blev det näst största partiet i Vänersborgs kommun, bara Socialdemokraterna är större.

Valresultatet 2022 betyder att SD är representerat i alla kommunens nämnder, utom i en. (Överförmyndarnämnden har bara två ledamöter.) I den mindre miljö- och hälsoskyddsnämnden har SD en ledamot och en ersättare, i alla andra nämnder återfinns två ordinarie ledamöter och två ersättare från SD. I kommunstyrelsen, som består av 15 ledamöter, har SD tre ordinarie ledamöter och tre ersättare.

SD hade av någon anledning två valsedlar i valet 2022. Det var 16 namn på den ena, men på den andra var det ytterligare två namn, alltså 18 personer.

Sverigedemokraterna har haft många avhopp i hela landet den här mandatperioden, och det var likadant under den förra. Väldigt många SD-stolar står tomma i landets fullmäktigeförsamlingar. I Vänersborgs kommun tog det inte särskilt lång tid innan den första SD-politikern hoppade av efter det senaste valet. Det hände redan i februari 2023. Avhoppet följdes av fler…

I april 2024 hoppade den hittills senaste SD:aren av. Det betyder att det just nu bara är 7 SD-ledamöter kvar i fullmäktige – 3 SD-platser är tomma. Det finns ju inga ersättare kvar heller… Det är faktiskt ganska anmärkningsvärt.

Avhoppen innebär också att det har blivit tomma platser i kommunens nämnder och styrelser. De som är kvar i partiet har emellertid fyllt vakanserna, vilket innebär att varje SD:are just nu sitter i ett flertal av kommunens nämnder och styrelser. Från att ha haft ett eller två uppdrag i någon nämnd, så är mängden av ärenden oerhört stor för de som nu sitter i tre eller fyra nämnder, styrelser eller beredningar. Och då bortser jag från vad det betyder att behöva “glida in” efter halva mandatperioden…

Tråkigt nog har även SD:s förtroendevalda revisor fått avsäga sitt uppdrag av personliga skäl. Han satt dock inte i kommunfullmäktige. Det får för övrigt inga förtroendevalda revisorer göra. Han ersattes i december 2024 av en av de avhoppade SD:arna. Personen som nu är revisor är samme person som TTELA “avslöjade” och skrev om i februari 2023. (Se TTELA “SD-politiker lämnar sina uppdrag efter TTELA:s avslöjande”.) Huruvida personen ifråga var skyldig till det som TTELA “avslöjade” vågar jag inte uttala mig om, men det känns kanske lite magstarkt att samma person nu har fått tillträda som en av kommunens revisorer. (En revisor borde ha ett ganska fläckfritt förflutet.)

TTELA reagerade ganska långsamt på Sverigedemokraternas kräftgång, men den 20 januari skrev TTELA till slut en artikel om alla avhoppen. (Se “Flera SD:are har hoppat av fullmäktige i Vänersborg”.) TTELA verkar dock inte ha noterat “den avslöjades” återkomst…

I TTELA:s artikel kommenterar ordförande och gruppledaren för Sverigedemokraterna i Vänersborg, Anders Strand, avhoppen:

“Många nya namn kom in efter valet och det är främst där avhoppen skett.”

Och Anders Strand fortsätter:

“Det tar ofta lång tid att komma fram till beslut i olika frågor och då har många blivit frustrerade över att det händer så lite i fullmäktige.”

Det känns kanske som en ganska konstruerad förklaring… TTELA:s ledarskribent Karl af Geijerstam kommer sannolikt sanningen närmare (se TTELA “Karl af Geijerstam: SD:s stolar står tomma – det är ingen tillfällighet”). Geijerstam skriver att i SD: 

“plågas man fortfarande av interna strider och avhopp på en nivå som avviker påtagligt från de övriga partierna.”

Geijerstam hänvisar till Facebook där två före detta medlemmar anklagar SD-ledningen i Vänersborg för att ägna sig åt mobbning och maktmissbruk.

“Den som har en avvikande åsikt hamnar ‘snart i utkanten’.”

Anders Strand kommenterar och förklarar i en insändare den 23 januari (se TTELA “Inga interna problem i vår SD-partigrupp – vi är starkare än någonsin!”):

“De utmaningar vi tidigare har haft berodde på enstaka individer som inte respekterade partiets demokratiska arbete och värderingar. Dessa personer har lämnat partiet, och med deras frånvaro har vi kunnat återgå till en stark och konstruktiv partigrupp.”

Även detta uttalande tycks som en ganska konstruerad förklaring. Det är ju faktiskt inte “enstaka individer” som har hoppat av. Det handlar ju om 11 av 18 personer från valsedeln 2022 – mer än hälften alltså. 

Det är inte ovanligt att det finns motsättningar inom politiska partier. Det är nog mer regel än undantag. Det är snarare vidden av motsättningarna som är uppseendeväckande. Det handlar dels om många personer och dels om att de avgår från sina uppdrag och till och med lämnar partiet.

Strand skriver också i sin insändare:

“I dag präglas vår partigrupp av en mycket god demokratisk anda.”

Saken är ju den att det tydligen inte längre finns några skilda åsikter i partigruppen – som det fanns i det parti som väljarna röstade på. De som är kvar i partiet är de som tycker likadant. Jag är inte säker på att det behöver innebära ”en stark och konstruktiv partigrupp”…

Karl af Geijerstam fortsätter i sin ledarartikel:

“Tomma stolar är ett demokratiskt problem på flera sätt. SD:s väljare får inte det genomslag i politiken som de borde få. Partiets tomma stolar kan också innebära att majoriteter förloras, eller att partiet inte kan vara politisk vågmästare. Då förändras politiken på ett sätt som gör att väljarnas vilja, så som den såg ut vid valdagen, inte återspeglas i den förda politiken.”

Visst är alla tomma platser i fullmäktige ett demokratiskt problem, även om Anders Strand i TTELA-intervjun förringar eller i varje fall förminskar betydelsen av detta faktum:

“Anders Strand är inte nöjd med att flera av stolarna i fullmäktige gapar tomma men uppger samtidigt att det i praktiken inte får så stor betydelse eftersom partiet saknar en vågmästarställning.”

Kommunfullmäktige i Vänersborg består av 51 ledamöter. De styrande partierna S+C+KD+MP har tillsammans 23 platser (mandat). De styr alltså i minoritet. Med avhoppen i SD är det nu bara 48 ledamöter på plats. Om ytterligare två Sverigedemokrater hoppar av innebär det att de styrande partierna får “majoritet” i kommunfullmäktige, tack vare att fullmäktiges ordförande har utslagsröst vid lika röstetal. Och ordförande Annalena Levin tillhör som centerpartist den styrande koalitionen. Då kan Vänersborg hamna i den situationen som Geijerstam beskriver i sin ledare:

“Partiets tomma stolar kan också innebära att majoriteter förloras, eller att partiet inte kan vara politisk vågmästare.”

Om det är en fördel eller nackdel får andra bedöma, även om jag naturligtvis har en åsikt i frågan, men uppenbart är att i ett sådant läge speglar inte kommunfullmäktiges sammansättning väljarnas vilja. Och det gör egentligen inte fullmäktige nu heller – med tre tomma platser…

Kategorier:Kommunfullmäktige 2025, SD