Arkiv

Archive for the ‘Kommunfullmäktige 2025’ Category

KF: Hallevibadet ska hyras ut (1)

16 februari, 2025 Lämna en kommentar

Nu på onsdag, den 19 februari, sammanträder Vänersborgs högsta beslutande organ, kommunfullmäktige (KF).

Det är som vanligt en diger dagordning med ett lika digert underlag, 720 sidor.

Det är som jag ser det särskilt ett ärende som väcker allmänt intresse, kanske framför allt i kommunens östra delar. Det är ärende 20, “Uthyrning av fastigheten – före detta Hallevibadet”. Jag vet inte varför ärendet är lagt i slutet av sammanträdet. Vid ett senare klockslag finns det alltid risk att flera åhörare och åskådare kan ha blivit trötta av de tidigare, mindre intressanta ärendena. Vill man öka intresset för politiken bör naturligtvis de mest intressanta, och kanske mer “kontroversiella”, ärendena komma i början. 

Hallevibadet engagerar, och nu tycks vargöborna ha vaknat på allvar och insett att badets framtid avgörs på onsdag. Det diskuteras på Facebook och de flesta ledamöter har fått åtminstone tre email från Vargön som vädjar till politikerna att bevara Hallevibadet. I fredags var det en insändare i TTELA (se TTELA “Rusta upp Hallevibadet istället för att bygga nytt”) och en uppvaktning av fullmäktiges politiker är planerad till kl 17.30 vid Bojorten, sessionssalen, på kommunhuset.

Jag tror att det är bra att vargöborna höjer sina röster. Det är antagligen det enda som kan rädda kvar Hallevibadet. Tittar man på hur partierna positionerade sig i kommunstyrelsen (KS) så ser det inte alltför ljust ut… (Se “KS (1): Hallevibadet”.)

Ärendet om Hallevibadet är egentligen enkelt:

Vill politikerna att badet i Vargön
ska vara kvar eller inte?

Vill man att Hallevibadet ska vara kvar så ska kommunen öppna möjligheten för uthyrning. Vill man inte det så ska man säga nej till uthyrning vilket innebär att Hallevibadet kommer att rivas.

I detta blogginlägg ska jag beskriva inställningen hos de partier som säger eller har sagt att de vill att Hallevibadet ska hyras ut och öppnas för badverksamhet.

Kristdemokraterna gav i det senaste valet 2022 löftet att de vill bevara Hallevibadet. De gjorde en tämligen stor affär av detta vallöfte, särskilt i Vargön.

I kommunstyrelsen (KS) tyckte KD att ärendet skulle återremitteras. KD motiverade sitt yrkande:

“Kommunstyrelsen återremitterar ärendet till Samhällsbyggnadsnämnden med uppdrag att utreda om sim- och badverksamhet, i kommunens eller annans regi, kan bedrivas i den byggnad där kommunen tidigare drivit Hallevibadet.”

Hallevibadet är, som både Benny Augustsson (S) och Henrik Harlitz (M) påpekade, troligtvis den mest utredda byggnaden i kommunen. (Efter Arena Vänersborg skulle jag vilja tillägga…) De som har visat intresse av att hyra Hallevibadet anser inte heller att Hallevibadet behöver utredas mer.

Kristdemokraterna har troligtvis fått kalla fötter. Nu när det verkligen gäller vill partiet skjuta upp avgörandet. Det tror jag inget annat parti vill. Det ska i det läget bli mycket intressant att se hur KD tänker rösta i slutomröstningen när partiets eget förslag om återremiss har röstats bort. Tänker de då avstå från att rösta – som partiet gjorde i KS?

Det förslag som blev kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige kom från Moderaterna och Liberalerna. Det blir huvudförslaget på onsdag:

“Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ge Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att hyra ut Hallevibadet med det förbehållet att inga kostnader i form av driftsbidrag, underhåll, ombyggnationer, renoveringar eller andra kostnader som kan uppkomma ska belasta kommunen.”

Förslaget från M+L innebär att partierna vill typ äta smörgåsen och ändå ha den kvar. Det är ett klassiskt politiskt ställningstagande, och kullerbytta. Partierna säger sig vara för uthyrning, medan de samtidigt gör en uthyrning omöjlig med de villkor som sätts upp. Det torde vara tämligen omöjligt att driva ett bad utan driftsbidrag.

Inställningen är uttryck för en slags princip, en princip som väger tyngre än att hyra ut och öppna Hallevibadet – kommunen ska inte stödja enskilda näringsidkare.

I Kommunallagen (2 kap 8 §) står det dock:

“Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas endast om det finns synnerliga skäl för det.”

Det är tämligen lätt att argumentera för att det finns “synnerliga skäl” i det här fallet…

I diskussionen kring driftsbidrag kan det konstateras att det kommunala aktiebolaget Vattenpalatset Vänerparken AB får drygt 13 milj kr av Vänersborgs kommun varje år för att bedriva badverksamhet på Vänerparken. Badverksamheten är som de flesta känner till inrymd i en privat ägd fastighet. En stor del av det kommunala bidraget på 13 milj kr går naturligtvis direkt ner i fastighetsägaren Intea Fastigheter AB:s plånbok. Och en del är ren vinst… Intea är ett företag som äger och hyr ut fastigheter i en stor del av landet och företaget gjorde enligt Bolagsfakta ett årsresultat 2022 på 906 miljoner kr.

Badet i Brålanda är kommunalt men det drivs i privat regi. Badet kostar liksom Vattenpalatset skattebetalarna en del pengar. I år ska 500.000 kr satsas i underhållsåtgärder på utomhusbassängen och nästa år är det avsatt 1 milj kr för underhållsbehov av hus, omklädningsrum och säkerhet. (Följande avsnitt är en rättelse och ett tillägg, 17/2.) Entreprenören som driver Brålandabadet i privat regi erhåller årligen ett kommunalt driftsbidrag på 208.993,75 kr inkl moms. Badet har öppet under de tre sommarmånaderna, juni-augusti. Om en entreprenör på Hallevibadet skulle få motsvarande kommunala driftsbidrag för hela året, 12 månader, betyder det 835.975 kr (inkl moms). 

Kommunens två badanläggningar kostar alltså skattebetalarna en hel del pengar och det tycker jag kan vara på sin plats. Det är bra att Brålandabadet finns och jag var på Vattenpalatset senast den gångna veckan med barnbarnet Olle. Men det skulle självklart också vara bra om Hallevibadet fick öppna igen i Vargön. Varför tycker Moderaterna och Liberalerna att just Hallevibadet inte ska få kosta något?

Hyresgäster på Hallevibadet skulle kunna få intäkter från kommunen via föreningsbidrag till simklubben och att barn- och utbildningsnämnden förlägger simskoleverksamhet på Hallevibadet. Jag tror emellertid inte att det är möjligt att badet skulle “gå runt” med enbart dessa intäkter, i varje fall inte till en början.

I kommunstyrelsen yrkade Kärvling (Vänsterpartiet) följande:

“Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att hyra ut den del av fastigheten som tidigare inrymt verksamhet vid Hallevibadet, Vargön, till badverksamhet.”

Yrkandet fick stöd av Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet. Att partiernas 5 röster inte räckte till majoritet mot M+L:s 3 röster berodde på att de styrande partierna stödde förslaget från M+L av “taktiska skäl”, de ville inte att Kärvlings yrkande skulle få majoritet.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) förklarade för TTELA (se ”Hallevibadet kan hyras ut – men utan kommunalt stöd”):

”Vi kände oss tvungna att stödja förslaget från M och L. Om vi inte hade gjort det hade det andra förslaget fått majoritet och det ville vi inte medverka till.”

Socialdemokraternas, Centerpartiets och Miljöpartiets förslag om att inte hyra ut Hallevibadet, utan att riva det, hade ju redan röstats ner. (Se “KS (1): Hallevibadet”.)

Nästa inlägg ska handla om S+C+MP:s förslag och hur de motiverar en rivning av Hallevibadet.

Anm. Fortsättning följer i blogginlägget ”KF: Hallevibadet ska rivas (2)”.

PS. Jag fick en kompletterande uppgift (18/2). Under 2025 kostar det kommunen 950.000 kr att ha Hallevibadet tomställt, för t ex el och värme.

==

Det har blivit många blogginlägg om Hallevibadet:

Kategorier:Hallevi, KD, Kommunfullmäktige 2025, L, M, Vargön

Avhoppen i SD

27 januari, 2025 Lämna en kommentar

I kommunvalet 2022 röstade 5.051 invånare i Vänersborgs kommun på Sverigedemokraterna (SD). Det var 20% av alla röster och det innebar att SD fick 10 mandat (platser) i kommunfullmäktige. Det var en ökning med ett (1) mandat jämfört med valet 4 år tidigare. SD blev det näst största partiet i Vänersborgs kommun, bara Socialdemokraterna är större.

Valresultatet 2022 betyder att SD är representerat i alla kommunens nämnder, utom i en. (Överförmyndarnämnden har bara två ledamöter.) I den mindre miljö- och hälsoskyddsnämnden har SD en ledamot och en ersättare, i alla andra nämnder återfinns två ordinarie ledamöter och två ersättare från SD. I kommunstyrelsen, som består av 15 ledamöter, har SD tre ordinarie ledamöter och tre ersättare.

SD hade av någon anledning två valsedlar i valet 2022. Det var 16 namn på den ena, men på den andra var det ytterligare två namn, alltså 18 personer.

Sverigedemokraterna har haft många avhopp i hela landet den här mandatperioden, och det var likadant under den förra. Väldigt många SD-stolar står tomma i landets fullmäktigeförsamlingar. I Vänersborgs kommun tog det inte särskilt lång tid innan den första SD-politikern hoppade av efter det senaste valet. Det hände redan i februari 2023. Avhoppet följdes av fler…

I april 2024 hoppade den hittills senaste SD:aren av. Det betyder att det just nu bara är 7 SD-ledamöter kvar i fullmäktige – 3 SD-platser är tomma. Det finns ju inga ersättare kvar heller… Det är faktiskt ganska anmärkningsvärt.

Avhoppen innebär också att det har blivit tomma platser i kommunens nämnder och styrelser. De som är kvar i partiet har emellertid fyllt vakanserna, vilket innebär att varje SD:are just nu sitter i ett flertal av kommunens nämnder och styrelser. Från att ha haft ett eller två uppdrag i någon nämnd, så är mängden av ärenden oerhört stor för de som nu sitter i tre eller fyra nämnder, styrelser eller beredningar. Och då bortser jag från vad det betyder att behöva “glida in” efter halva mandatperioden…

Tråkigt nog har även SD:s förtroendevalda revisor fått avsäga sitt uppdrag av personliga skäl. Han satt dock inte i kommunfullmäktige. Det får för övrigt inga förtroendevalda revisorer göra. Han ersattes i december 2024 av en av de avhoppade SD:arna. Personen som nu är revisor är samme person som TTELA “avslöjade” och skrev om i februari 2023. (Se TTELA “SD-politiker lämnar sina uppdrag efter TTELA:s avslöjande”.) Huruvida personen ifråga var skyldig till det som TTELA “avslöjade” vågar jag inte uttala mig om, men det känns kanske lite magstarkt att samma person nu har fått tillträda som en av kommunens revisorer. (En revisor borde ha ett ganska fläckfritt förflutet.)

TTELA reagerade ganska långsamt på Sverigedemokraternas kräftgång, men den 20 januari skrev TTELA till slut en artikel om alla avhoppen. (Se “Flera SD:are har hoppat av fullmäktige i Vänersborg”.) TTELA verkar dock inte ha noterat “den avslöjades” återkomst…

I TTELA:s artikel kommenterar ordförande och gruppledaren för Sverigedemokraterna i Vänersborg, Anders Strand, avhoppen:

“Många nya namn kom in efter valet och det är främst där avhoppen skett.”

Och Anders Strand fortsätter:

“Det tar ofta lång tid att komma fram till beslut i olika frågor och då har många blivit frustrerade över att det händer så lite i fullmäktige.”

Det känns kanske som en ganska konstruerad förklaring… TTELA:s ledarskribent Karl af Geijerstam kommer sannolikt sanningen närmare (se TTELA “Karl af Geijerstam: SD:s stolar står tomma – det är ingen tillfällighet”). Geijerstam skriver att i SD: 

“plågas man fortfarande av interna strider och avhopp på en nivå som avviker påtagligt från de övriga partierna.”

Geijerstam hänvisar till Facebook där två före detta medlemmar anklagar SD-ledningen i Vänersborg för att ägna sig åt mobbning och maktmissbruk.

“Den som har en avvikande åsikt hamnar ‘snart i utkanten’.”

Anders Strand kommenterar och förklarar i en insändare den 23 januari (se TTELA “Inga interna problem i vår SD-partigrupp – vi är starkare än någonsin!”):

“De utmaningar vi tidigare har haft berodde på enstaka individer som inte respekterade partiets demokratiska arbete och värderingar. Dessa personer har lämnat partiet, och med deras frånvaro har vi kunnat återgå till en stark och konstruktiv partigrupp.”

Även detta uttalande tycks som en ganska konstruerad förklaring. Det är ju faktiskt inte “enstaka individer” som har hoppat av. Det handlar ju om 11 av 18 personer från valsedeln 2022 – mer än hälften alltså. 

Det är inte ovanligt att det finns motsättningar inom politiska partier. Det är nog mer regel än undantag. Det är snarare vidden av motsättningarna som är uppseendeväckande. Det handlar dels om många personer och dels om att de avgår från sina uppdrag och till och med lämnar partiet.

Strand skriver också i sin insändare:

“I dag präglas vår partigrupp av en mycket god demokratisk anda.”

Saken är ju den att det tydligen inte längre finns några skilda åsikter i partigruppen – som det fanns i det parti som väljarna röstade på. De som är kvar i partiet är de som tycker likadant. Jag är inte säker på att det behöver innebära ”en stark och konstruktiv partigrupp”…

Karl af Geijerstam fortsätter i sin ledarartikel:

“Tomma stolar är ett demokratiskt problem på flera sätt. SD:s väljare får inte det genomslag i politiken som de borde få. Partiets tomma stolar kan också innebära att majoriteter förloras, eller att partiet inte kan vara politisk vågmästare. Då förändras politiken på ett sätt som gör att väljarnas vilja, så som den såg ut vid valdagen, inte återspeglas i den förda politiken.”

Visst är alla tomma platser i fullmäktige ett demokratiskt problem, även om Anders Strand i TTELA-intervjun förringar eller i varje fall förminskar betydelsen av detta faktum:

“Anders Strand är inte nöjd med att flera av stolarna i fullmäktige gapar tomma men uppger samtidigt att det i praktiken inte får så stor betydelse eftersom partiet saknar en vågmästarställning.”

Kommunfullmäktige i Vänersborg består av 51 ledamöter. De styrande partierna S+C+KD+MP har tillsammans 23 platser (mandat). De styr alltså i minoritet. Med avhoppen i SD är det nu bara 48 ledamöter på plats. Om ytterligare två Sverigedemokrater hoppar av innebär det att de styrande partierna får “majoritet” i kommunfullmäktige, tack vare att fullmäktiges ordförande har utslagsröst vid lika röstetal. Och ordförande Annalena Levin tillhör som centerpartist den styrande koalitionen. Då kan Vänersborg hamna i den situationen som Geijerstam beskriver i sin ledare:

“Partiets tomma stolar kan också innebära att majoriteter förloras, eller att partiet inte kan vara politisk vågmästare.”

Om det är en fördel eller nackdel får andra bedöma, även om jag naturligtvis har en åsikt i frågan, men uppenbart är att i ett sådant läge speglar inte kommunfullmäktiges sammansättning väljarnas vilja. Och det gör egentligen inte fullmäktige nu heller – med tre tomma platser…

Kategorier:Kommunfullmäktige 2025, SD