Arkiv
BUN: Skolskog på Mariedal Östra?
Det går i ett. Nu på måndag samlas barn- och utbildningsnämnden (BUN) till sammanträde. Så det är bara att läsa de utskickade handlingarna på 96 sidor.
Sammanträdet blir lite annorlunda denna gång. På en av punkterna får nämnden antagligen besök av en del “vanligt folk”. Så brukar det inte vara eftersom ordförande Mats Andersson (C) under den förra mandatperioden med ett helt eget delegeringsbeslut avgjorde att nämndens möten inte skulle vara öppna för vänersborgarna. Men nu ska BUN behandla ett medborgarförslag och då gäller en annan paragraf:
”Den eller de som har väckt ett ärende genom medborgarförslag får närvara när nämnden behandlar ärendet och yttra sig för att framföra åsikter och förtydliganden samt svara på frågor om sitt förslag.”
Hur det nu ska gå till… Det är ett 20-tal personer som har undertecknat medborgarförslaget och jag vet inte ens om det går att få in så många i sammanträdesrummet. Och om alla ska yttra sig…
Det kommer onekligen att bli en ny och intressant erfarenhet. (Jag hoppas förresten att de eventuella undertecknarna som tänker komma har fått en tid för när ärendet ska behandlas, och att den hålls, så de inte behöver vänta i korridorerna alltför länge…) När nämnden sedan ska fatta beslut så får inte förslagsställarna vara med, de får inte ens närvara. Så är reglerna.
Ärendet som det handlar om är medborgarförslaget om att göra:
“större delen av av skogen som ingår i detaljplanen för Mariedal Östra blir en så kallad skolskog i samarbete med Mariedalskolan.”
Förslagsställarna vill således behålla Mariedal Östra genom att få den förklarad som skolskog. En skolskog är (se “Det här är en skolskog”):
“ett avgränsat område som disponeras av skolan för lektioner och utevistelser. Här kan teorier testas i praktiken.”
I skolskogen är det tänkt att skolan ska få tillstånd att göra lite mer än vad allemansrätten tillåter, till exempel bygga eldplats, bygga vindskydd eller kanske avverka några träd.
TTELA hade en artikel om skolskogen i dagens TTELA (se TTELA “Nu faller snart träden i Mariedalskogen”). Den drastiska rubriken hänför sig till att det igår sattes upp skyltar kring skogsområdet om att nu snart ska det huggas och skövlas. På skyltarna stod det:
“Vänersborgs kommun kommer under oktober-november 2019 att avverka skogen för exploateringsområdet Mariedal Östra.”
Först skövlas skogen vid Kindblomsvägen och nu Mariedal Östra… (Och skogsdungarna vid Mariedalskolan och kvarteret Påfågelsögat…) Säga vad man vill om de styrande partierna i kommunen – de är i varje fall konsekventa. I Vänersborgs “stadsområde” ska det inte finnas några skogar!
Beslutet om att avverka skogen är redan fattat – efter många år och många diskussioner skulle man kunna tillägga. I juni blev de styrande partierna överens med den borgerliga oppositionen om att göra villatomter av skogen. Det var bara miljöpartiet som var mot. Av betongpartierna alltså. Oppositionspartierna vänsterpartiet, medborgarpartiet och sverigedemokraterna var också mot exploateringen av området. Men det stod av någon anledning inte i TTELA.
Jag tror ärligt talat inte att ett beslut i BUN på måndag, om att göra Mariedal Östra till skolskog, betyder något. Jag ser inte att ett ja till skolskog i nämnden kan gå/gälla före det redan fattade beslutet i kommunfullmäktige. (Frågan om skolskog ska också behandlas i samhällsbyggnadsnämnden, även om de två förvaltningarna har berett frågan i samråd.)
Varför ska då BUN överhuvudtaget behandla frågan? Jag tror att det beror på tidsaspekten. Fullmäktige beslutade den 20 mars 2019 om att barn- och utbildningsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden skulle få besluta i ärendet. (Medborgarförslaget “stämplades” i kommunen den 18 mars.) Då hade ännu inte kommunfullmäktige beslutat om att exploatera Mariedal Östra. Som kommunfullmäktige sedan gjorde den 19 juni. Det torde alltså bero på att BUN och samhällsbyggnadsnämnden har dragit medborgarförslaget i långbänk som situationen har uppstått, dvs fullmäktiges beslut hann komma emellan och det går inte längre att stoppa exploateringen av Mariedal Östra.
Det betyder med andra ord att jag tror att skogens öde redan är avgjort. Och med det sagt övergår jag till BUN:s sakliga och “opartiska” behandling av frågan.
Förslaget till nämnden är att avslå medborgarförslaget.
Det finns egentligen bara en motivering till avslaget och det förklaras på följande sätt i underlaget till nämnden:
“Mariedalsskolan har redan idag ett samarbete med ungdomsorganisationen Skog och Ungdom gällande Lillåsstugan där skolan är flera dagar i veckan. En fritidsavdelning nyttjar Mariedalsskogen Östra för sin verksamhet, men inte under organiserade former. Rektor på Mariedalsskolan uppger att det inte finns ett intresse eller behov av att göra Mariedalsskogen Östra till en skolskog då de redan har ett engagemang i Lillåsstugan och anser att det är tillräckligt för att tillgodose skolans behov för utomhuspedagogik.”
Det är alltså skälet till att det inte finns intresse eller behov på Mariedalskolan för att etablera en skolskog på Mariedal Östra. Det finns en annan skog, vid Lillån, som används både oftare och mer “organiserat”.
Jag respekterar Mariedalskolans argument – och tycker också att det är tungt. Jag anser att skogen på Mariedal Östra (och Kindblomsvägen och skogsdungarna vid Mariedalskolan och kvarteret Påfågelsögat) ska bevaras, men det egentligen av andra skäl än att skogen ska vara en skolskog. Och det anser säkert de som har skrivit medborgarförslaget också… Så 
även om det är ett argument så finns det viktigare argument för ett bevarande av Mariedal Östra.
Det är för bedrövligt att betongpartierna ska avverka varenda skog som finns i själva staden Vänersborg. För att återigen göra min och vänsterpartiets åsikt i frågan tydlig så tänker jag rösta ja till förslaget att göra Mariedal Östra till en skolskog.
KF imorgon (18/9)
Imorgon sammanträder Vänersborgs högsta beslutande organ – kommunfullmäktige.
Klockan 18.00 i festsalen på Folkets hus samlas de 51 ledamöter, och ett antal ersättare, från 9 olika partier, som vänersborgarna har utsett i demokratisk ordning i förra höstens allmänna val. Det ska fattas beslut för och om Vänersborg.
Ett antal tjänstemän från kommunens förvaltningar brukar också vara närvarande. Eftersom fullmäktiges möten är offentliga finns även media på plats, liksom några åskådare. Det borde finnas ännu fler kommuninvånare i salen kan man tycka, det är ju i kommunfullmäktige som de stora besluten i kommunen fattas.
Det fattas dock inga större beslut just imorgon. Ärligt talat så tycks morgondagens fullmäktige vara tämligen, jag ska inte säga ointressant, men kanske rutinmässigt och opolitiskt – i den meningen att det sannolikt inte kommer att finnas några partiskiljande frågor. Ja, det skulle vara om Lutz Rininsland (V) och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) råkar i luven på varandra under en interpellationsdebatt.
Rininsland och vänsterpartiet har länge haft synpunkter på det som vi uppfattar som diverse demokratiska underskott i kommunen. Vi har under åren lämnat in flera motioner och förslag kring demokratifrågor, t ex om öppna nämndmöten. Morgondagens interpellation från Rininsland har sin bakgrund i en motion från maj 2017 (tiden går…) där vänsterpartiet uppmärksammade en förändring som gjorde det svårare för partier som inte tillhörde den “inre kretsen” (typ vänsterpartiet) att få reda på vad som var på gång, vilka ärenden som var på väg upp för behandling.
“Så blev det 2017 när plötsligt inget längre offentliggjordes kring arbetsutskottet, varken handlingar, föredragningslistor eller protokoll.”
Vänsterpartiet lämnade en motion om att kommunstyrelsen skulle få i uppdrag att:
“ompröva beslut som har föranlett de försämringar motionen pekar på i syfte att skapa lika villkor för alla partiernas förtroendevalda.”
Kommunfullmäktige antog enhälligt motionen den 21 november förra året. Men inget har hänt sedan dess. Det är om detta som Rininsland frågar Augustsson.
Råkar inte Rininsland och Augustsson i luven på varandra då kanske de gör det lite senare. Då frågar nämligen Rininsland kommunstyrelsens ordförande om hur det ska gå med den beslutade genomlysningen nu när ”spindeln i nätet”, dvs kommundirektör Pascal Tshibanda, har avskedats. (Se ”Genomlysningen – hur blir det med den?”). Jag tror inte att vi kommer att få se någon blodvite, men det ska bli spännande att ta del av Augustssons svar.
Jag tror inte heller att det blir någon debatt om Kate Giaevers (V) och vänsterpartiets motion om att utreda besparing av partistöd. Fast jag hoppas att jag har fel.
Giaever skriver i sin motion:
“Vi politiker ställer ofta tuffa besparingskrav på våra kommunala tjänstemän. Ofta känns besparingarna helt orimliga. Många av våra verksamheter är dessutom lagstadgade.”
Motionen menar att även vi politiker måste ta vårt ansvar och föregå, om inte annat, med gott exempel och dra ner på våra kostnader, t ex genom att skära ner på partistödet. Det här är naturligtvis en bra och rimlig åtgärd i besparingstider. Man kanske även skulle kunna säga att partierna borde klara sig med mindre pengar genom att sätta upp tydliga, mätbara och realistiska mål samt, som förvaltningarna ofta avkrävs, effektivisera arbetet med hjälp av t ex omstruktureringar, omorganisation och digitalisering…
Ett alternativ till att bifalla motionen är kanske att återkomma med ett förslag på konkreta nedskärningar av partistödet den dag då fullmäktige ska fatta beslut om det. Vilket brukar ske i november.
Det har lämnats ett medborgarförslag om renare vatten i Vassbotten. Förslagsställaren skriver att näckrosor och nate breder ut sig tvärs över viken, vattnet blir stillastående och vassen växer till sig. Dessutom blir det mer och mer bottenslam för varje år. Förslaget är att kommunen ska utföra analyser och sätta in lämpliga åtgärder i tid.
Det var många år sedan jag badade i Vassbotten… Det betyder att jag inte har någon aktuell egen erfarenhet av vattenkvaliteten, men det går rätt som det är rykten om att vatten från Häljestorp rinner ut i Vassbotten via en bäck. Ryktena kanske är sanna, kanske inte. Det är i viktigt att få klarhet. Så visst borde det göras mätningar och analyser av vattenkvaliteten i Vassbotten. Det vore ju tragikomiskt om det skulle läcka från Häljestorp. Det är ju dit som slam från kommunens reningsverk körs…
Det har faktiskt kommit ytterligare ett medborgarförslag. Lite sent, men inte för sent. Förslaget kommer från två boende i Mariedal. De vill att kommunen som markägare:
”gör Mariedal Östra till ett naturreservat enligt förslag från Miljöpartiet.”
De motiverar sitt förslag på följande sätt:
”Att förbereda Vänersborgs stad för de klimatförändringar som redan startat. Att bevara skogen minskar risken för vattenbrist vid torka kontra vattenöversvämning vid häftiga skyfall. Att ge svalka åt människor och djur och sänka temperaturen vid extrem värme. Social hållbarhet då människor lätt kommer åt skogen för rekreation utan att behöva ta bilen.”
Det är inga som helst fel på dessa argument, tvärtom, men jag tror inte att de påverkar betongkramarna i Vänersborgs fullmäktige…
Kunskapsförbundet Väst har diskuterats mycket i sommar, och diskuteras för övrigt fortfarande. Imorgon ska förbundets delårsrapport till och med april behandlas, dvs godkännas. Jag vet inte riktigt om det blir några diskussioner. Delårsrapporten behandlar ju inte det som är uppe för diskussioner just nu. Fast det är klart, det finns prognoser i rapporten också… Om det blir någon diskussion kan jag tänka mig att föra fram en del av de fakta och synpunkter som jag beskrev i en blogg häromsistens. (Se “Dagens sammanträde med KFV (12/9)”.)
Så här ser fullmäktiges dagordning ut (jag har tagit bort formalia och personvalsärenden):
“4 Information: Vänerns Vattenvårdsförbund
7 Antagande av taxor 2020 för Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund – NÄRF
8 Antagande av taxa enligt strålskyddslagen
9 Delårsrapport för Kunskapsförbundet Väst april 2019
10 Godkännande av program rörande privata utförare
11 Reviderade anvisningar till Regler för utdelning av minnesgåva till anställda och förtroendevalda
12 Fastställande av sammanträdestider för kommunfullmäktige år 2020
13 Svar på motion om att utreda besparing av partistöd
14 Medborgarförslag om att rena vattnet i Vassbotten
15 Interpellation till kommunstyrelsen ordförande – Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier
18 Medborgarförslag om att göra Mariedal Östra till ett naturskyddsområde
19 Fråga till kommunstyrelsens ordförande: Genomlysning av förvaltningsorganisationen”
Finns det något som bör tilläggas eller diskuteras kring dessa ärenden är det bara att höra av sig till sin politiker.
Påfågelsskogen – svar på skrivelse
Igår fanns samhällsbyggnadsnämndens fastighetsutskotts svar på skrivelsen från de boende runt det lilla bergiga skogsområdet i kvarteret Påfågelsögat i Mariedal i kommunens diarium. (Se “Påfågelsskogen i Mariedal”.) (Påfågelsskogen ligger bara ett stenkast från det större och mer omdiskuterade skogsområdet på Mariedal Östra.)
De boende ställde en del frågor utifrån fullmäktiges beslut i juni. Då fastställde fullmäktige priset för de två tomterna, som kommunen ville sälja i skogsområdet, till 400 kr/kvm. Det fattades alltså inget beslut om exploatering eftersom samhällsbyggnadsnämnden följde en styckningsplan från 1931. I fullmäktiges handlingar stod det:
”Området i kvarteret Påfågelögat är outnyttjat och planen medger att avstyckning sker. Två skafttomter skulle kunna försäljas.”
I sin skrivelse lyfte mariedalsborna att kommunen redan på 80-talet gav besked om att det skulle bli en lekplats i området. De menade även att det inte heller fanns något hus inritat på tomten på fastighetskartan från 1969. Istället använder kommunen “en gammal fastighetskarta från 1931” – och de boende undrade varför.
I sitt svar (daterat 20 aug) skriver mark- och exploateringsingenjören:
“Det finns ingen juridiskt bindande plan som säger att området planerats som lekplats.”
Och så är det säkert. På den tiden, det vet jag från andra nämnder, var det inte helt ovanligt med muntliga överenskommelser och besked. Det räckte med några ord och en handskakning.
Den fastighetskarta från 1969, som skrivelsen hänvisar till, är okänd för mark- och exploateringsingenjören. Det är intressant, för jag antar att de boende inte har “hittat på” detta. Kanske får fastighetsutskottet snart en ny karta i sitt arkiv… Hur en sådan i så fall kommer att påverka och eventuellt förändra bedömningen återstår att se.
Fastighetsutskottet anser att styckningsplanen från 1931 är den plan som gäller för området.
“Det är den planen som medger vad som får och inte får göras i området.”
Den “gamla fastighetskartan” är inte upphävd och den medger byggnation i Påfågelsskogen – trots att:
“ett hus inte är inritat på kartan”
Vilket jag trodde att det var… Men det spelar ingen roll om inte något hus är inritat anser fastighetsutskottet:
“[det] kan inte likställas med att det aldrig skulle byggas något i Påfågelskogen.”
Det verkar som om de boende och kommunen måste komma överens om sakförhållandena. Vad gäller – finns det en karta från 1969 eller inte? Och har styckningsplanen från 1931 samma status som en detaljplan? Och varför finns det ingen detaljplan? Dessutom stämmer inte styckningsplanen från 1931 med hur området ser ut idag – och vad gäller då…?
Självklart är detta frågor som berör även oss politiker – i högsta grad…
Jag vet inte hur bråttom det är i praktiken att få svar på dessa frågor, fastighetsutskottet skriver nämligen:
“… är inte två tomter på Påfågelögat högsta prioritet i dagsläget…”
Påfågelsskogen i Mariedal
Gårdagens blogg om Mariedalskogen blev fel. Jag beklagar detta och ber hemskt mycket om ursäkt. Nu ska jag försöka ställa allt till rätta.
Skrivelsen från de boende i Mariedal gällde inte skogen i Mariedal Östra. Ödet för denna skog är redan beseglat, den ska avverkas för att bereda plats åt ett antal villatomter. Skrivelsen handlade om ett grönområde, en mindre skog, mellan några av husen i Mariedal – ett stenkast från skogen i Mariedal Östra. Skogen ligger i kvarteret Påfågelögat och kallas därför Påfågelsskogen – se krysset nedan.
I juni var området uppe för behandling i kommunfullmäktige. I sammanfattningen av ärendet, i fullmäktiges handlingar, stod det:
”Området i kvarteret Påfågelögat är outnyttjat och planen medger att avstyckning sker. Två skafttomter skulle kunna försäljas. … Enda utgifterna för kommunen skulle vara avstyckning och att röja området fritt från träd och sly för att kunna erbjuda två byggklara tomter.”
Fullmäktige skulle fastställa priset för de två tomterna till 400 kr/kvm, inget annat. (Vilket fullmäktige också gjorde.) Beslutet om själva exploatering fattades alltså inte av kommunfullmäktige, eftersom samhällsbyggnadsnämnden följde styckningsplanen (detaljplan?) från 1931 och planen medgav att avstyckning skedde. I varje fall enligt kommunen.
I handlingarna resonerades det egentligen bara om prissättningen, inte om något annat – mer än att det är brist på villatomter i kommunen. Det var den enda motiveringen till att denna lilla skog skulle försvinna till förmån för två villatomter. Det behövdes ju bara att området röjdes från träd och sly…
Fast jag undrar jag om det bara är att röja från träd och sly… Vid ett besök i den lilla skogen så kunde jag inte undgå att upptäcka alla berg i området… Det är svårt att tro att tomterna skulle kunna exploateras utan betydande sprängningar.
Man kan väl säga det var något av en överraskning när ärendet kom upp i kommunfullmäktige i juni, både för de boende i området och för några av oss i fullmäktige. Lutz Rininsland (V) skrev i sin blogg (se ”Blandade känslor?”):
”Gruppen ”Rädda Mariedalsskogen” är mycket aktiv och har framfört en handfull viktiga argument för att stanna upp och tänka till ännu en gång innan skogen skövlas. Då plötsligt, ur ingenting, kommer ett ärende som öppnar för två villatomter på bakgården till ett femtontal villor.”
Det är mot skövlingen av denna lilla skog i kvarteret Påfågelögat som grannarna reagerade och som föranledde skrivelsen till byggnads- och samhällsbyggnadsnämnden. Och det var i denna skrivelse som de boende (och faktiskt flera andra) tog upp argument som skogens miljömässiga betydelse som ”lunga” och reningsverk, dammfilter och vindskydd.
I gårdagens blogg skrev jag:
”I Vänersborg vill betongpolitikerna inte ha några skogar i stan. Så är det bara.”
Det illustreras väl egentligen ännu tydligare av denna exploatering. Grönområdet är nämligen litet och borde faktiskt ha kunnat få vara orört, särskilt nu när den närliggande skogen på Mariedal Östra ska skövlas. Jag kan fortfarande inte förstå varför minsta lilla skogsdunge i Vänersborg ska huggas ner för att möjliggöra exploatering. I världen i övrigt är trenden att man vill bevara de skogspartier som finns och helst plantera nya.
Det är naturligtvis att överdriva, men jag kan ändå inte slå bort tanken att det tycks som om Vänersborgs kommun har en del gemensamt med Bolsonaros Brasilien…
Vi får hoppas att Mariedalbornas skrivelse får önskad effekt och att kommunen bevarar det lilla grönområdet…
Skrivelse om Mariedalskogen
I kommunfullmäktiges budgetbeslut i juni ingick det att börja exploatera Mariedal Östra nästa år. Skogen ska bort och gator och VA ska dras på och i marken för att möjliggöra uppförandet av nya villor. Det hjälpte inte att miljöpartiet yrkade på att exploateringen av Mariedalskogen helt skulle utgå. Förslaget fick bara stöd av vänsterpartiet, medborgarpartiet och sverigedemokraterna.
De boende i området, utom de fullmäktigeledamöter från betongpartierna som bor där, fortsätter att bjuda motstånd. I en skrivelse till byggnads- och samhällsbyggnadsnämnden protesterar de mot planerna. De vill få politikerna att tänka om.
I skrivelsen redogörs för att skogen var ett viktigt argument för dem att flytta just hit. De skriver om skogens miljömässiga betydelse som ”lunga” och reningsverk, dammfilter och vindskydd. De menar också att det på fastighetskartan från 1969 inte fanns några hus inritade och att det var ett säljargument för mäklarna.
Det är tunga argument, men de hjälper inte. Kommunfullmäktige har fattat sitt beslut. Nu återstår det ”bara” för samhällsbyggnadsnämnden att verkställa det. Jag tror inte ens att eventuella protester från kommunekologerna eller andra i miljö- och byggnadsförvaltningen skulle hjälpa…
I Vänersborg vill betongpolitikerna inte ha några skogar i stan. Så är det bara. ”Man kan inte ha rekreationsområden utanför sin dörr” som en ledande socialdemokratisk politiker anförde i fullmäktigedebatten. De boende i Mariedal och Blåsut (Kindblomsvägen) borde kunna ta bilen till någon annan skog…
==
OBS!! Jag fick ett påpekande om att skrivelsen handlar om en annan, egentligen en ganska liten skog – en skog/ett grönområde som ligger mellan några hus på Mariedal. Den kallas Påfågelsskogen. Här vill kommunen också skövla och bygga två villor. Det blev alltså fel i bloggen. Jag återkommer med fler detaljer senare. Se för övrigt kommentaren.
OBS!! Här blev det rätt!! Se bloggen ”Påfågelsskogen i Mariedal”!
==
PS. James Bucci (V) skrev idag en blogg om hur det går, eller inte, med delgivningen av stämningsansökan för Bo Carlssons misstänkta brott mot fornminneslagen – ”Leave”.
Mariedalskolan: Yttrande till Förvaltningsrätten
Det är inte bara Bo Carlsson (C) som har duster med Sveriges domstolar. Undertecknad vänsterpartist brottas också med jurister… Jag överklagade nämligen ett beslut i kommunfullmäktige till Förvaltningsrätten i Göteborg.
Det var den 22 maj 2019 som kommunfullmäktige i Vänersborg fattade ett beslut om att utöka samhällsbyggnadsnämndens exploateringsbudget 2019 med 755.000 kronor, till exploateringsprojekt i Mariedal för tre nya småhustomter. Exploateringen innebär att tre nya småhustomter ska bildas samt att en väg ska byggas om och samtidigt få en ny sträckning. Fastigheterna och vägen ligger alldeles bredvid Vänersborg största skola, Mariedalskolan. Vid exploateringsområdet rör sig en stor del av skolans nästan 500 barn. (Se ”Vad sa politikerna om Mariedal?”.)
Mitt överklagande avslutades med följande ord (se ”Överklagan till Förvaltningsrätten”):
”Det finns stora brister i underlaget till kommunfullmäktige. Det saknas en samverkan och dialog med Mariedalskolan och barn- och utbildningsförvaltningen. Det har inte gjorts någon konsekvens- och riskanalys och ingen hänsyn har tagits till innehållet i de skyddsrondsprotokoll som upprättats vid Mariedalskolan.”
I juridiska tvister som denna så skickar domstolen överklagandet till den/de det berör. I detta fall alltså till Vänersborgs kommun. Kommunen får tillfälle att yttra sig över överklagandet, försvara sig typ. Men innan Förvaltningsrätten tittar på yttrandet så får den som har överklagat chans att yttra sig över yttrandet… Och så kan det faktiskt hålla på några varv. Det är dock inte alltid som den överklagande yttrar sig. När ”allt är klart” sätter sig Förvaltningsrätten in i ärendet och avkunnar en dom.
I det här fallet så är det alltså undertecknad vänsterpartist som ”klagar” och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som svarar, och försvarar. Nu är det väl i och för sig inte Augustsson själv som har författat svaret. Till sin hjälp har han tagit hjälp av kommunjuristen. Men Augustsson har i varje fall undertecknat.
Ordförande Augustsson representerar Vänersborgs kommun. Och det är inte så konstigt. Han är ju ordförande i kommunstyrelsen och det som ett resultat av valet i höstas. På det sättet ”är” han Vänersborg. Å andra sidan kan det tyckas vara ett (åtminstone litet) demokratiskt dilemma, så kanske man kan kalla det, när Augustsson försvarar ett beslut som går ut på att det är ok att kommunfullmäktige drastiskt ändrar trafiksituationen och därmed arbetsmiljön för ett hundratal av sina egna anställda – utan att informera eller samtala med dem innan. Eller förändra för nästan 500 barn, och deras vårdnadshavare, utan att bry sig om att fråga vad de tycker.
För så är det. I kommunens svar till Förvaltningsrätten tar ordförande Augustsson inte upp något i sakfrågan, han bemöter inte några av de argument som jag anför till stöd för mitt överklagande. Inga motiveringar till fullmäktiges beslut, ingen argumentation om varför kommunen har rätt och jag som överklagar har fel, inget om att kommunen ska samverka och föra dialog med anställda, barn och föräldrar i ett senare skede etc… Svaret handlar bara om att kommunfullmäktige har laglig rätt att fatta ett sådant här beslut:
”Det beslut som Kommunfullmäktige fattat ligger inom den kommunala kompetensen.”
Och det har jag faktiskt inte vänt mig emot i mitt överklagande. Självklart får fullmäktige fatta beslut. Det förstår jag också. Mitt överklagande handlade ju om det bristande underlaget. (Det går för övrigt att ladda ner kommunens svar till Förvaltningsrätten genom att klicka här. Svaret är på bara 2 sidor.)
Förvaltningsrätten har alltså gett undertecknad möjlighet att yttra sig över kommunens yttrande. Och envis och enveten som jag är kunde jag inte låta bli att göra det. Mitt yttrande, som jag skickade in till Förvaltningsrätten för några timmar sedan, såg ut så här:
=====
Yttrande över Vänersborgs kommuns yttrande 2019-06-28
Jag noterar att yttrandet från Vänersborgs kommun över mitt överklagande från den 3 juni inte tar upp mina argument i sak. Mina anförda skäl kommenteras överhuvudtaget inte. Kommunen ser tydligen inget som helst problem med att det inte har förts någon dialog med rektor eller personal på Mariedalskolan eller med barn- och utbildningsförvaltningen om kommunens exploateringsplaner. Det ses uppenbarligen inte heller som något problem att det inte har gjorts någon konsekvens- eller riskanalys enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Och Barnkonventionen blir tydligen intressant först när den blir lag i Sverige om knappt ett halvår…
Det överklagade ärendet beslutades i och av kommunfullmäktige. Det hade dessförinnan ”beretts” i samhällsbyggnadsnämnden. Undertecknad är ledamot i Vänersborgs kommunfullmäktige, dock inte i samhällsbyggnadsnämnden. Som ledamot i kommunfullmäktige är jag hänvisad till de underlag som medföljer ärendet inför fullmäktiges sammanträde. Jag kan inte på något sätt påverka ärendets beredning. Som fullmäktigeledamot bör jag dock kunna ha synpunkter på underlaget eftersom det är på detta som jag ska basera mitt ställningstagande.
I kommunens yttrande står det:
”Syftet med beredningen är att ge fullmäktige ett tillförlitligt och allsidigt belyst underlag för besluten.”
Det är precis det jag hävdar i mitt överklagande – underlaget inför kommunfullmäktiges beslut var inte tillförlitligt och allsidigt belyst.
Kommunens yttrande fortsätter:
”Det ingår således alltid ett visst mått av sakprövning i den (beredningen; min anm).”
Ordförande i samhällsbyggnadsnämnden erkände ärligt och öppet i fullmäktigedebatten att det inte hade förekommit någon sakprövning, egentligen inte ens ”ett visst mått”. Ordförande Wiklund sa:
”Tjänstepersoner som har, kan ibland se en risk att föregripa politiska beslut. För det ska de ju inte göra. Så, jag är övertygad om att när det finns ett beslut om att det ska ske en exploatering, att den här samverkan som Stefan önskar ska ske eller som ska ske, kommer att bli av. Det är mer än skolan, det är Lantmäteriet som kommer att ha sikt där, det är trafikingenjörer och vatten som har åsikter om hur det här ska gå till och framför allt barnen i skolan och rektorerna där. Så att jag är övertygad om att när KF har tagit ett beslut att det ska ske en exploatering, då kommer det igång.”
I fullmäktiges underlag står det:
”Budgeten används till avstyckning från två till tre småhustomter, framdragning av vatten och avlopp och ombyggnad av Furuvägen vilket sammanlagt beräknas kosta 755 000 kronor”
Detta förmedlar en bild av hur det ska bli om anslaget beviljas och inte alls som det står i kommunens yttrande till förvaltningsrätten:
”vilka efterföljande åtgärder som kan bli aktuella att vidta med anledning av det beslut som Kommunfullmäktige fattat…”
Som ledamot i fullmäktige vill jag bara medverka till att bevilja en begäran om trekvarts miljon om det står klart att projektet vilar på fast grund och kan genomföras. Och inte tvärtom, dvs att pengar först måste beviljas för att därefter se om det är ett projekt som på allvar kan föras vidare i processen.
=====
Överklagan till Förvaltningsrätten
Den 22 maj beslutade Vänersborgs kommunfullmäktige att samhällsbyggnadsnämnden skulle få en utökad exploateringsbudget för 2019 för att skapa 3 nya småhustomter vid korsningen Furuvägen-Ollenicklas väg nära Mariedalskolan.
Vi var tre talare i fullmäktige som ansåg att fullmäktiges underlag var ofullständigt. (Se ”Vad sa politikerna om Mariedal?”.) Samhällsbyggnadsnämndens planer hade inte kommunicerats med Mariedalskolan, varken med rektor, personal, elever eller föräldrar. Det hade följaktligen inte hållits någon dialog med dessa parter. Det hade inte heller gjorts någon riskanalys av konsekvenserna för trafiksituationen av de föreslagna åtgärderna. Slutligen hade det inte tagits någon hänsyn till Barnkonventionen. (Barnkonventionen blir lag i Sverige om lite drygt ett halvår, den 1 januari 2020.)
Jag har överklagat kommunfullmäktiges beslut till Förvaltningsrätten i Göteborg. Här nedan publicerar jag min överklagan.
===
Till Förvaltningsrätten
Den 22 maj 2019 fattade kommunfullmäktige i Vänersborg ett beslut (§ 61, KS 2019/180) om att utöka samhällsbyggnadsnämndens exploateringsbudget 2019 med 755.000 kronor, till exploateringsprojekt i Mariedal för tre nya småhustomter.
Exploateringen innebär att tre nya småhustomter ska bildas på de kommunalt ägda fastigheterna Skäppan 2 och 3 samt att en väg, Furuvägen, ska byggas om och samtidigt få en ny sträckning.
Fastigheterna och Furuvägen ligger alldeles bredvid Vänersborg största skola, Mariedalskolan. Skolan är en F-6-skola med nästan 500 elever. Vid exploateringsområdet rör sig många barn.
Furuvägen börjar alldeles vid Mariedalskolan och dess infart till lastbryggan. Här mynnar också Ollenicklas väg ut. Det rör sig många barn mellan 6-12 år i området. I området parkerar vårdnadshavare, fastän otillåtet, när de hämtar och lämnar sina barn. Furuvägen leder också till skolans parkering, som för övrigt redan nu är för liten och hårt belastad av vårdnadshavare som hämtar och lämnar barn på avsedd plats. Furuvägen är smal och slingrande vilket gör det omöjligt att köra med hög hastighet. En förändring som innebär ”bättre” väg kommer sannolikt att öka hastigheterna på denna väg.
Det har inte förts någon dialog från kommunens sida med rektor eller personal på Mariedalskolan om kommunens exploateringsplaner, inte heller med barn- och utbildningsförvaltningen. Rektor och personal eller förvaltning hade inte ens vetskap om planerna.
Det har följaktligen inte heller gjorts någon konsekvens- eller riskanalys.
I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna så står det:
”8 § När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte.”
I broschyren ”Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor”, också från Arbetsmiljöverket, så står det, riktat till de politiker som beslutar:
”Se till att konsekvenserna för arbetsmiljön bedöms vid planerade förändringar innan dessa genomförs. … Efter en undersökning ska risker bedömas och åtgärdas.”
Som jag ser det ska konsekvens- och riskanalyser göras innan beslut och vara ett underlag inför beslut.
Barnkonventionen, som blir lag i Sverige från den 1 januari 2020, är också intressant och viktig i sammanhanget. I artikel 3 står det:
”Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.”
Det finns ytterligare en aspekt av kommunfullmäktiges beslut och bristerna i beslutsunderlaget.
I Mariedalskolans senaste skyddsrondsprotokoll, som upprättades den 15 november 2018, står det under rubriken ”Trafikmiljö”:
”Trafiksituationen kring parkeringen och skolans nya vändplan/lastzon är fortsatt farlig. Se noteringar i tidigare skyddsrondsprotokoll.”
I skyddsrondsprotokollet står det också:
”Rektor har återlämnat arbetsmiljöuppgiften. Ärendet hanteras av förvaltningen.”
Rektor upplever att hen inte kommer någon vart med en lösning av trafiksituationen vid Mariedalskolan och överlåter därför uppgiften till förvaltningschefen i barn- och utbildningsförvaltningen.
Kommunfullmäktige har inte tagit del av skyddsrondsprotokollet och bryr sig således inte heller om vad som står där.
Det finns stora brister i underlaget till kommunfullmäktige. Det saknas en samverkan och dialog med Mariedalskolan och barn- och utbildningsförvaltningen. Det har inte gjorts någon konsekvens- och riskanalys och ingen hänsyn har tagits till innehållet i de skyddsrondsprotokoll som upprättats vid Mariedalskolan.
Därför överklagar jag kommunfullmäktiges beslut.
KF (22/5): Reservation
I onsdags förra veckan (22 maj) röstade en överväldigande majoritet av fullmäktiges ledamöter för att samhällsbyggnadsnämnden skulle få mer pengar till att iordningställa två fastigheter till tre nya småhustomter. I exploateringen ingick också att ”bygga om” Furuvägen.
Området ligger alldeles vid Vänersborgs största skola, Mariedalskolan. Trafiksituationen är redan idag ett stort problem… Och det kan befaras att den inte blir bättre om kommunens planer förverkligas…
Du kan läsa mer om bakgrunden i bloggen ”Mariedalskolan – nya tomter och trafiksituationen” och om själva behandlingen i fullmäktige i ”Vad sa politikerna om Mariedal?”.
Undertecknad vänsterpartist röstade först för en återremiss, vilket alla vänsterpartiets ledamöter gjorde, och sedan, när ärendet skulle avgöras ”idag”, röstade jag nej. Eftersom det blev ett ja till förslaget reserverade jag mig skriftligt. Här följer min reservation.
========
Begäran från samhällsbyggnadsnämnden om utökad exploateringsbudget 2019
Undertecknad reserverar sig mot kommunfullmäktiges beslut:
”att utöka samhällsbyggnadsnämndens exploateringsbudget 2019 med 755.000 kronor, till exploateringsprojekt i Mariedal för tre nya småhustomter.”
Kommunens planer på att inrätta 3 småhustomter och att ändra Furuvägen och dess sträckning påverkar trafiksituationen vid Mariedalskolan på ett konkret och direkt sätt. I underlaget för beslutet nämns ingenting om trafiksituationen vid Mariedalskolan.
Furuvägen börjar alldeles vid Mariedalskolan och dess infart till lastbryggan. Det rör sig många barn mellan 6-12 år i området, Mariedalskolan är Vänersborgs största skola. I området parkerar vårdnadshavare, fastän otillåtet, när de hämtar och lämnar sina barn. Furuvägen leder också till skolans parkering (på ”kullen”), som för övrigt redan nu är för liten och hårt belastad av vårdnadshavare som hämtar och lämnar barn på avsedd plats. Furuvägen är smal och slingrande vilket gör det omöjligt att köra med hög hastighet. En förändring som innebär ”bättre” väg kommer sannolikt att öka hastigheterna på denna väg.
I Mariedalskolans senaste skyddsrondsprotokoll, som upprättades den 15 november 2018, står det under rubriken ”Trafikmiljö”:
”Trafiksituationen kring parkeringen och skolans nya vändplan/lastzon är fortsatt farlig. Se noteringar i tidigare skyddsrondsprotokoll.”
I skyddsrondsprotokollet står det också:
”Rektor har återlämnat arbetsmiljöuppgiften. Ärendet hanteras av förvaltningen.”
Jag kan inte tyda detta på annat sätt än att rektor upplever att hen inte kommer någon vart med en lösning av trafiksituationen och därför överlåter uppgiften till förvaltningen.
Vid sådana här förändringar, som kommunfullmäktige har beslutat om, så måste planer kommuniceras och det måste föras dialog med dom som berörs, dvs Mariedalskolan och barn- och utbildningsförvaltningen. Och det är det ingen som har gjort. Mariedalskolans personal och rektor fick reda på planerna av en slump efter att ärendet hade varit uppe i kommunstyrelsen. Och då är det ändå Mariedalskolan och dess rektor som har ansvar för barnen och deras säkerhet.
Det torde för övrigt vara obligatoriskt att inför en sådan här förändring göra en riskanalys och en sådan borde dessutom ingå som underlag inför ett sådant här beslut. Och det gäller en riskanalys för både själva byggnadsskedet och för resultatet när det är klart. Huruvida det är samhällsbyggnadsförvaltningen eller barn- och utbildningsförvaltningen som ska utföra och upprätta en riskanalys låter jag vara osagt, men eftersom inte barn- och utbildningsförvaltningen hade kännedom om planerna så faller i det här fallet ansvaret tungt på samhällsbyggnadsförvaltningen.
”8 § När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte.”
I broschyren ”Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor”, också från Arbetsmiljöverket, så står det, riktat till de politiker som beslutar:
”Se till att konsekvenserna för arbetsmiljön bedöms vid planerade förändringar innan dessa genomförs. … Efter en undersökning ska risker bedömas och åtgärdas.”
Som jag ser det ska riskanalyser göras innan beslut och vara ett underlag inför beslut.
Barnkonventionen, som blir lag i Sverige från den 1 januari 2020, är också intressant och viktig i sammanhanget. I artikel 3 står det:
”Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.”
Det finns stora brister i underlaget till kommunfullmäktige. Det saknas en samverkan och dialog med Mariedalskolan och barn- och utbildningsförvaltningen, det har inte gjorts någon riskanalys och ingen hänsyn har tagits till Barnkonventionen.
Därför reserverar jag mig mot kommunfullmäktiges beslut.
Stefan Kärvling
Vad sa politikerna om Mariedal?
I torsdags bloggade jag om kommunfullmäktiges senaste sammanträde. (Se ”KF (22/5): Ett sammandrag”.) Då lämnade jag diskussionerna i ärendet ”Begäran från samhällsbyggnadsnämnden om utökad exploateringsbudget 2019” utanför bloggen. Jag ville lyssna på ljudinspelningen från sammanträdet först innan jag skrev något.
Och nu har jag lyssnat.
Ärendet handlade om att samhällsbyggnadsnämnden skulle få en utökad exploateringsbudget för att skapa tre nya småhustomter vid korsningen Furuvägen-Ollenicklas väg, alldeles vid Mariedalskolan. Budgeten skulle användas till framdragning av vatten och avlopp och ombyggnad av Furuvägen. Det här skulle påverka trafiksituationen vid Mariedalskolan på ett konkret och direkt sätt.
Lutz Rininsland (V), Morgan Larsson (MBP) och undertecknad vänsterpartist ville att ärendet skulle återremitteras dvs ärendet skulle skickas tillbaka för ytterligare beredning utan att något beslut fattades. Vi ansåg att underlaget var ofullständigt. Samhällsbyggnadsnämndens planer hade inte kommunicerats med Mariedalskolan, varken med rektor, personal, elever eller föräldrar. Det hade följaktligen inte hållits någon dialog med dessa parter. Det hade inte heller gjorts någon riskanalys av konsekvenserna för trafiksituationen av de föreslagna åtgärderna. Slutligen hade det inte tagits någon hänsyn till Barnkonventionen. Barnkonventionen blir lag i Sverige om lite drygt ett halvår, den 1 januari 2020.
Du kan ta del av argumenten i bloggarna ”Mariedalskolan – nya tomter och trafiksituationen” och ”Mariedal, musik, simning och nej till KFV!”. Därför behöver jag inte citera ovanstående tre talares anföranden och repliker.
Anders Wiklund tyckte att förslaget att exploatera fastigheterna vid Mariedalskolan var bra. Wiklund är miljöpartist och ordförande i samhällsbyggnadsnämnden. Han begärde replik på mitt inledningsanförande och sa följande:
”Ja, vi måste samverka och jag kommer att vara glad när Barnkonventionen blir lag i Sverige. Då har, får samhällsbyggnadsförvaltningen ytterligare skäl att tänka på dom frågorna. Jag vill ta upp ett positivt exempel…” … (Wiklund talar om Öxnereds skola, jag citerar inte det; min anm) Det finns alltså inte någon ovilja från samhällsbyggnadsförvaltningen att ha samverkan med barn och utbildning. Det sker och det har också då haft gemensam information för vårdnadshavare och det har varit ett lyckat möte vad jag förstår. (Wiklund hänvisar fortfarande till Öxnereds skola; min anm.) Så det ska vi ha med oss, vi ska jobba på det sättet. Det håller jag med om. Och sen tänker jag att det du sa om den risken som finns och rektorn har påtalat om risken vid lastbryggan och där det…” (Wiklund avbryts av ordförande eftersom hans repliktid gick ut; min anm.)
Kommunikationen och dialogen mellan samhällsbyggnadsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen har tydligen fungerat bra när det gäller Öxnereds skola. Jag har ingen anledning att betvivla det. Det hörde emellertid inte till ämnet. Men om det är som Wiklund anför, så borde ju samma kommunikation och dialog ha förts även med Mariedalskolan. Kan man väl tycka…
Barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) begärde också replik på mitt inledningsanförande. Andersson sa:
”Det där att det inte har hänt nånting kring Mariedalskolan och trafiksituationen, det där är en sanning med modifikation. Det skulle jag vilja säga att det är ett rent faktafel som du framför här Stefan Kärvling. Jag har tillsammans faktiskt med dåvarande gatuchef, som numera är förvaltningschef på samhällsbyggnadsnämnden, förvaltningen, mött både vårdnadshavare och personal där vi gjorde akuta insatser, där vårdnadshavare precis som du nämnde Stefan, jag tycker att det är bra att man håller smala vägar. Vårdnadshavarna vill ha lite bredare vägar så man kunde köra fortare och det sa jag att det kommer det inte att bli frågan om, för det är barnens säkerhet som är det absolut viktigaste i det här fallet. Och jag har inget skäl som barn- och utbildningsnämndsordförande att misstro samhällsbyggnadsförvaltningen, att inte dom kommer att tillse att det här blir en bra lösning framöver för Mariedalskolans barns säkerhet i området.”
Andersson har ibland en tendens, anser jag, att vilja hitta fel i andra ledamöters uppfattning och anföranden, utan att egentligen vilja förstå helheten och andemeningen i det sagda. Men bortsett från det, så har det år efter år stått i Mariedalskolans skyddsprotokoll:
”Trafiksituationen kring parkeringen och skolans nya vändplan/lastzon är fortsatt farlig.”
Rektor har också återlämnat arbetsmiljöuppgiften till barn- och utbildningsförvaltningen. Det visar kanske att samhällsbyggnadsförvaltningen inte har hittat någon ”bra lösning” på Mariedalskolans trafikproblem… Det var både andemeningen i det jag anförde – och fakta. Det samtal som Andersson säger sig ha fört med förvaltningschefen ligger för övrigt en tid tillbaka och skedde inte i samband med ärendet och den nu aktuella exploateringen.
Det kunde också noteras att barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) inte alls tog skolans perspektiv i frågan. Han nämnde inte något om riskanalyser eller om Barnkonventionen. Istället antydde Andersson att de som gjorde det misstrodde samhällsbyggnadsförvaltningen…
Sedan kom samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) tillbaka med ett anförande. Då sa Wiklund:
”Så här då. Tjänstepersoner som har, kan ibland se en risk att föregripa politiska beslut. För det ska de ju inte göra. Så, jag är övertygad om att när det finns ett beslut om att det ska ske en exploatering, att den här samverkan som Stefan önskar ska ske eller som ska ske, kommer att bli av. Det är mer än skolan, det är Lantmäteriet som kommer att ha sikt där, det är trafikingenjörer och vatten som har åsikter om hur det här ska gå till och framför allt barnen i skolan och rektorerna där. Så att jag är övertygad om att när KF har tagit ett beslut att det ska ske en exploatering, då kommer det igång. För innan dess så finns, samhällsbyggnadsnämnden har inga pengar som säger att eller möjlighet att ta ett beslut att här ska vi exploatera. Det gör KF. Så det är ju hit kommer ju frågan för att ta ett beslut. Och sen efter det så skall jag lova att se till att det blir en så bra samverkan som möjligt tillsammans med andra i den här frågan.”
Wiklund menar att dialog och samverkan ska ske efter beslutet. Det ska inte föregå beslutet. Dialogen, riskanalysen och Barnkonventionens perspektiv ska komma senare. Det är enligt min uppfattning helt fel ordning. Det vet alla som arbetar t ex fackligt att riskanalyser ska göras innan beslut och vara ett underlag inför beslut.
Det är en sak som jag inte förstår bara, varför började telefonen ringa från samhällsbyggnadsförvaltningen till barn- och utbildningsförvaltningen efter att jag hade publicerat min blogg om planerna vid Mariedalskolan? Om det nu planerades en stor dialog och en riskanalys efter att fullmäktige hade fattat sitt beslut…
I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna så står det:
”8 § När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte.”
I broschyren ”Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor”, också från Arbetsmiljöverket, så står det, riktat till de politiker som beslutar:
”Se till att konsekvenserna för arbetsmiljön bedöms vid planerade förändringar innan dessa genomförs. … Efter en undersökning ska risker bedömas och åtgärdas.”
Jag kan inte se annat än att Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska gälla i det här fallet också. Det ansåg alltså inte samhällsbyggnadsnämndens ordförande och, visade det sig efter en stund, inte kommunfullmäktige heller.
Gunnar Lidell (M), den borgerliga oppositionens talesman, var också uppe i talarstolen. Lidell sa:
”Det finns två tomter på det aktuella området redan. Och antagligen har någon frågat dom om möjligheten att köpa en eller två av dom, jag vet inte, kan vara så. Det finns samhällsbyggnadsförvaltningen ser en, inte bara en kreativ utan fungerande möjlighet att stycka av, istället för två tomter som det är nu, det är två fastigheter redan nu. Hade dom två varit privatägda så hade dom fastighetsägarna egentligen bara behövt söka bygglov och det hade ju varit möjligt att överklaga. Nu handlar det om att förädla ett stycke mark från två tomter, två fastigheter, till att bilda tre fastigheter. Finns också möjlighet att göra en rakare väg. En rakare väg ger som regel bättre sikt, kan bli högre hastighet men då finns det åtgärder som kommunen ibland är väldigt flitig med att utnyttja men då hastighetssänkande åtgärder. Det finns också möjligheter på en ganska stor skoltomt. Nån sa att det var en av kommunens största skoltomter. Nu är det många barn på Mariedalskolan, men det också finns ju ett hyresavtal med grannfastigheten som också är en ganska stor tomt om man vill göra verkligen ytterligare säkerhetsåtgärder när det gäller trafiken. Så jag ser inga, eller vi moderater, ser inga bekymmer med att kunna sälja en tomt till. Och nån i vår grupp sa förut att dom barnfamiljer i bästa fall bosätter sig här, vi vill ju gärna ha barnfamiljer till vår kommun, dom behöver i varje fall inte åka bil för att ta sig till skolan. Det är ju jättemiljövänligt. De kan gå rakt över gatan på ett övergångsställe i ordnade former. Bifall till förslaget.”
Det viktigaste för Lidell och de tre borgerliga partierna, M+L+KD, var tydligen att fastigheterna blev privata så att naturen och skogen i området på ett ”kreativt” sätt kunde ”förädlas” till bebyggda tomter. (Undrar om miljöpartisten Anders Wiklund också har denna syn?) Det kanske till och med var så att Lidell såg framför sig att en del av Mariedalskolans stora skoltomt också skulle kunna bli förädlad till privata tomter…
Gunnar Lidell och den borgerliga alliansen hade följaktligen en lite annorlunda ingång i ämnet. Diskussionen om barnens säkerhet, riskanalyser, kommunikation och dialog mellan kommunens förvaltningar, det var tydligen inte intressant. Eller viktigt.
Det kan för övrigt noteras att Lidell talade om en rakare och bredare väg (Furuvägen), medan Mats Andersson säger att det kommer det inte att bli frågan om. De får väl bråka om det.
Kommunfullmäktige beslutade att samhällsbyggnadsnämnden ska få förverkliga sina planer. Det var bara 7 ledamöter som röstade på mitt yrkande på återremiss. Det var ledamöterna från Vänsterpartiet och Medborgarpartiet. Alla andra röstade för samhällsbyggnadsnämndens planer.
PS. Det går fortfarande att läsa Lutz Rininslands (V) intressanta synpunkter i ärendet i hans blogg ”Egen oförmåga?”.
KF (22/5): Ett sammandrag
Igår var det sammanträde med kommunfullmäktige, Vänersborgs kommuns högsta beslutande organ. Nu är det bara ett möte kvar innan semestersäsongen startar – det stora och viktiga budgetsammanträdet den 19 juni, med tidig start kl 10.00.
Mötet började med en unik händelse, med ett sekretessärende. Det är nog inte många ledamöter som har varit med om det. Kommunfullmäktiges sammanträden ska nämligen enligt Kommunallagen alltid vara offentliga, men det finns också möjlighet till undantag:
”Fullmäktige får dock besluta att överläggningen i ett visst ärende ska hållas inom stängda dörrar. Ersättarna får närvara vid en sådan överläggning, även när de inte tjänstgör.”
Även jag fick delta trots att samhällsbyggnadsförvaltningen ibland tycks ha misstänkt att jag är en fara för rikets säkerhet… (Se ”Hemliga pumpstationer i Sikhall?”.) Nu handlade inte ärendet om rikets säkerhet, men hemligt var det alltså ändå. Alla närvarande som inte tillhörde fullmäktige fick lämna salen. Ärendet, inklusive beslutet då, blir för övrigt offentligt den 29 maj, vid 17-tiden, när protokollet har justerats.
Sedan fick åskådare, media och andra återkomma till salen och förhandlingarna fortsatte som ”normalt”.
Det började med en del fyllnadsval. Det händer nämligen inte alltför sällan att förtroendevalda av olika anledningar väljer att träda tillbaka från sina uppdrag och nya får väljas i deras ställe. Denna gång noterar jag att barn- och utbildningsnämnden får en ny ersättare, Aleksander Runge (S) – en ”gammal” fotbollsintresserad dalboelev. (Välkommen Aleks!)
Fullmäktige fick en föredragning om den personalekonomiska redovisningen, den sk ”PEK-en”. Det är alltid intressant att få en bild över kommunen som arbetsgivare. ”PEK-en” redovisar t ex antalet anställda, sjukfrånvaron, avgångarna, arbetstiderna, löneläget osv. Efter föredragningen och ett inlägg från Lutz Rininsland (V) fastställde fullmäktige ”PEK-en”.
Då blev det mer diskussion kring ärendet ”Gemensamt vattenskyddsområde för Göta Älv och Vänersborgsviken”. Flera talare var uppe i talarstolen, och den förste, Bo Carlsson (C), yrkade direkt på en ajournering. Och det blev det så småningom. Orsaken till Carlssons yrkande förblev dock dunkel för oppositionen, dvs majoriteten i församlingen.
Flera talare, bland annat Gunnar Lidell (M) och Lutz Rininsland (V), tog upp den formella aspekten. Underlaget, som var mycket omfattande, skickades ut sent, bara en vecka innan sammanträdet, och det hade inte beretts i kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen ordförande Benny Augustsson (S) bad senare om ursäkt för hanteringen. Själv hade jag ett litet längre anförande om innehållet i utredningen. Det jag sa var i stort sett detsamma som jag skrev i tisdagens blogg (se ”Nya vattenskyddsområden”).
Jag fick svar på tal av samhällsbyggnadsnämndens ordförande, miljöpartisten Anders Wiklund. I mångt och mycket höll han faktiskt med mig, men han ansåg att jag nedvärderade de anställda på Kretslopp & Vatten för att de inte arbetade på vetenskaplig grund. Jag sa dock, enligt mitt manuskript (jag har inte fått tillgång till ljudinspelningen än):
”Egentligen tror jag att den inre zonen är orimligt stor. Den borde minskas till avstånd som har vetenskaplig grund.”
Och det riktade sig mot utredningen, inte mot Kretslopp & Vatten. Således en missuppfattning från Wiklunds sida.
Kommunfullmäktige godkände det liggande förslag till vattenföreskrifter och vattenskyddsområde. Det var emellertid väldigt många som inte deltog i beslutet. Det var ledamöterna från M+L+KD, MBP och V. M+L+KD respektive C lade också en protokollsanteckning till beslutet. Det kan noteras att ingen från SD var uppe i talarstolen, trots att partiet i många sammanhang vill utmåla sig som ”landsbygdens parti”.
Kommunfullmäktige beslutade också att sälja det gamla huvudkontoret på Holmens Bruk, inklusive ett markområde runt byggnaden. Ingen var däremot.
Samhällsbyggnadsnämnden fick sin utökade exploateringsbudget för 2019 för att skapa 2-3 nya småhustomter vid korsningen Furuvägen-Ollenicklas väg nära Mariedalskolan. Budgeten ska användas till framdragning av vatten och avlopp och ombyggnad av Furuvägen.
Det finns mycket att säga om det här beslutet och diskussionerna som föregick det. Jag hade tänkt att återkomma mer noggrant till ärendet efter att jag har hört ljudinspelningen.
Det blev emellertid så att kommunfullmäktige beslutade att samhällsbyggnadsnämnden ska få förverkliga sina planer. Det var bara 7 ledamöter som röstade på mitt yrkande om återremiss. Det var ledamöterna från Vänsterpartiet och Medborgarpartiet. Alla andra röstade för samhällsbyggnadsnämndens planer, däribland häpnadsväckande nog de tre ordförandena i barn- och utbildningsnämnden, Mats Andersson (C), Gunnar Henriksson (L) och Christin Slättmyr (S). Det kan noteras att ingen från SD var uppe i talarstolen denna gång heller.
Nu återstår för mig att skriva en reservation och faktiskt går jag i tankar på att överklaga kommunfullmäktiges beslut. Jag kan inte förstå att det skulle vara lagligt att fatta beslut utan att konsekvenserna först analyseras i en riskanalys enligt Arbetsmiljölagen. Eller Barnkonventionen…
Som sagt, jag återkommer till ärendet i en senare blogg. Tills vidare kan du läsa Lutz Rininslands (V) intressanta synpunkter i hans blogg ”Egen oförmåga?”.
I ärendet ”Godkännande av årsredovisning och ansvarsfrihet för verksamhetsår 2018 gällande Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF)” passade Bo Carlsson (C) på att ge en historisk tillbakablick. Det handlade om att upprätta ”sin förlorade heder”. Och det kan jag väl förstå att Carlsson hade behov av, även om det inte tillhörde ärendet… Ingen annan argumenterade mot Bo Carlsson, ärendet var ju just historia… (Se min blogg från mars 2017: ”Ska Bo Carlsson (C) entledigas?”.)
KD lämnade en motion om vaktmästarorganisationen som jag tycker är bra. (Jag borde ha skrivit en motion om detta själv…) KD yrkar att (du kan ladda ner motionen här):
”Kommunens vaktmästarorganisation förändras så att de kommunala skolorna får fast placerade vaktmästare.”
Det kan slutligen noteras att ingen från SD var uppe i talarstolen denna kväll.
Ledamöterna i fullmäktige kom hem relativt tidigt igår. Ordförande Annalena Levin (C) slog klubban i bordet och avslutade sammanträdet kl 21.08.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer