Arkiv
Näringslivsrankingen 2019
Nu har den kommit, Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i Sverige. Och som vanligt när det gäller rankingar är det ingen uppmuntrande läsning för Vänersborgs del. (Här kan du hitta rankingen för Vänersborg.)
Undersökningen ger en bild av hur det är att starta och driva företag i landets kommuner, var det är bäst och var det är mindre bra – i en fallande skala.
Vänersborg har faktiskt stigit i ranking de senaste 3 åren, men i år så rasade Vänersborg nedåt i placeringarna. Av 290 kommuner i Sverige så hamnade Vänersborg på plats 260. Det var ett fall med 66 placeringar…
Plats 260 är inget bra…
Undersökningen består av två delar. I en del har Svenskt Näringsliv tittat på objektiv statistik. På de delar som ingår i undersökningen ligger inte Vänersborg särskilt bra till på något område egentligen. När det gäller t ex “nyföretagsamhet” så är kommunen på plats 252 och “företagande” på plats 262. Placeringen är något bättre på “andel i arbete”, plats 158, och “kommunalskatt” på plats 195. Det sistnämnda betyder att nästan hundra kommuner har högre skatt än Vänersborg. Det kanske förvånar många. (I undersökningen slås dock kommunalskatten ihop med landstingsskatten.) Möjligtvis betyder detta att det finns ett utrymme att förstärka kommunkassan…
Den andra delen av undersökningen består av enkätfrågor till dels företagare och dels politiker. Det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen hamnar på 3,15 i företagarnas enkät, medan politikernas omdöme är betydligt högre, 4,09. Det tycks som om politikerna i Vänersborg inte riktigt “känner av stämningarna” bland kommunens företagare…
Så här ser utvecklingen ut de senaste 17 åren på det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen, när företagarna fick “sätta betyg” i de olika årliga undersökningarna:
Det är lite intressant att minialliansen (M+L+KD) styrde Vänersborg 2011-2014…
Politikerna tyckte följande om samma period (vartannat år):
Det finns faktiskt oerhört mycket att studera i undersökningen. Jag gör några korta nedslag utifrån mina personliga preferenser. (Du kan få en bredare och kanske objektivare bild genom att läsa artikeln i TTELA och på kommunens hemsida.) Så tycker jag att frågan om vad 
kommunen bör prioritera är intressant. Här svarar både företagare och politiker samma sak – “snabbare handläggningstider”. På plats 2 bland företagarna kommer “bättre förståelse hos tjänstemän och politiker för företagande”. Det här kommer långt ner på politikernas lista, antagligen anser dom att förståelsen är bra. Kanske är denna skillnad ett av skälen till att drygt 25% av företagarna har övervägt att flytta sitt företag till en kommun med ett bättre företagsklimat…
Ett sätt att förbättra för näringslivet är en ökad dialog med kommunledningen. Här anser företagarna att det brister. De satte omdömet 2,77 på denna dialog. Politikerna själva ansåg att dialogen fungerade bra, omdömet låg på 4,33. En väldig skillnad kan man konstatera. Det är samma med företagarnas upplevelse av kommunens service, som framför allt gäller bemötande och handläggningstider. Företagarna ger omdömet 2,78 och politikerna 3,96.
Ska man sammanfatta rankingen så står området “vägnät, tåg- och flygförbindelser” ut på ett positivt sätt i Vänersborg. Här har enkätsvaren fört upp Vänersborg till plats 81. Även när det gäller området “tele- och IT-nät” ligger Vänersborg ganska bra till. Här rankas vi på plats 103. På de övriga områdena hamnar Vänersborg på plats 220 (“kommunpolitikers attityder”) eller sämre. Det gäller bland annat “medarbetare med relevant kompetens”, “tillämpning av lagar och regler” och “tjänstemännens attityder” (alla på rankingplats 226). Sämst var det på “allmänhetens attityder” (plats 242) och “skolans attityder” (255).
Vänersborg hamnade alltså på plats 260 i undersökningen bland Sveriges 290 kommuner. I TTELA förklarar näringslivschefen resultatet så här (se TTELA “Kommunen rasar i näringslivsranking”):
“Vi har haft en näringslivsavdelning där det bytts väldigt mycket personal, och dessutom fick vi en ny ordförande i kommunstyrelsen i årsskiftet. Så det kan nog ha lett till mer osäkerhet bland företagarna.”
Visst kan det ligga en hel del i det, men jag inbillade mig nog att företagarna skulle uppskatta bytet av ordförande i kommunstyrelsen på ett positivt sätt.
På kommunens hemsida (se “Vänersborg tappar i årets näringslivsranking”) kompletteras förklaringen till det nedslående resultatet:
“en näst intill obemannad näringslivsavdelning och uppmärksamheten kring upphandlingen av renoveringen av kommunhuset”
Jag vet inte hur mycket företagarna påverkas av skandalen kring renoveringen och ombyggnaden av kommunhuset när de svarar på Svenskt Näringslivs enkät. Men självklart påverkar det förtroendet för kommunen och politikerna rent allmänt – i högsta grad. Möjligtvis kan kommunens behandling av enskilda invånare, som t ex Solvarm i Sikhall, också påverka förtroendet.
På kommunens hemsida tas också byggloven upp, något som politiker får höra om så fort de är ute bland vänersborgarna. Missnöjet har helt klart varit, och är, massivt och utbrett sedan många år. På hemsidan säger tf plan- och bygglovschefen, och det tål att fundera över både en och två gånger:
“Vi har haft bekymmer på bygglovssidan och ser att attityden fortfarande lever kvar. Det har hänt oerhört mycket här och ett genomsnittligt bygglov ligger idag på ca 5,5 vecka när alla handlingar som ska vara inlämnade är på plats.”
Att det har varit “bekymmer på bygglovssidan” i byggnadsförvaltningen är ett ärligt konstaterande, men nästan en underdrift. Jag vet dock inte riktigt vilken “attityd” som tf plan- och bygglovschefen anser “lever kvar”, om det är attityden hos företagarna (och allmänheten) eller om det är attityden hos byggnadsförvaltningen. Vi hoppas att det inte är hos den sistnämnda…
Slutligen måste jag säga att jag är något förvånad över Vänersborg dåliga rankingresultat. Min uppfattning är ändå att kommunen och kommunledningen försöker och har försökt arbeta seriöst och engagerat med företagsfrågorna. Men undersökningen manar till eftertanke. Något måste hända, något måste förändras. Det måste bli en ändring till det bättre. Företagen och de sysselsättningstillfällen som de skapar i kommunen är oerhört strategiska och väsentliga för hela Vänersborgs framtida utveckling.
Jag hoppas att resultaten av av Svenskt Näringslivs näringslivsranking analyseras noggrant och ärligt.
Revisorerna om kommunens näringslivsverksamhet
”Det privata näringslivet är en central part för tillväxt, utveckling och sysselsättning i en kommun.”
Så börjar en revisorsrapport från PWC. Rapporten heter ”Granskning av styrning och ledning av kommunens näringslivsverksamhet”. Och PWC:s skrivning är lätt att hålla med om. Vänersborg behöver företag, och företagare, för att bli en attraktiv arbetskommun och därmed en kommun som människor vill bo i och flytta till. Finns det egentligen något som är viktigare för en kommun som vill utvecklas än att det skapas sysselsättning?
Vänersborgs kommun har väl kanske inte lyckats så bra med arbetet kring näringslivet, t ex när det gäller att starta och driva företag. Svenskt Näringsliv rankar varje år företagsklimatet i de svenska kommunerna. Den senaste rankingen (2016) byggde till stor del på en enkätundersökning till företagen. Och det var särskilt intressant, eftersom åsikterna då kom direkt från källan, från kommunens egna företagare.
Tyvärr var inte Vänersborgs placering något att direkt glädjas åt. Vänersborg hamnade på plats 243 av totalt 290 kommuner, även om det var ett bättre resultat än jämfört med året innan. Då rankades Vänersborg på plats 267.
PWC skriver i sammanfattningen i sin granskningsrapport att:
”Vår samlade bedömning är att det finns en ändamålsenlig styrning och uppföljning men att mål- och resultatuppföljningen är ett utvecklingsområde.”
PWC tar upp framför allt två ”utvecklingsområden”:
- ”viss otydlighet gällande roller och ansvar i det strategiska näringslivsprogrammet samt dess koppling till mål och resursplanen.”
- ”Vi bedömer dock att bedömningsgrunden för vilken bedömning av måluppfyllelse sker kan tydliggöras samt att uppföljningen av Näringslivsprogrammet kan s
ke på ett mer systematiskt och strukturerat sätt.”
Rapporten utmynnar i ett antal rekommendationer:
- Tydliggör ansvar och roller inom ramen för arbetet med det strategiska näringslivsprogrammet samt stärk dess koppling till mål och resursplanen.
- Följ upp det strategiska näringslivsprogrammet i enlighet med de anvisningar som finns i grunddokumentet för programmet.
- Formulera mål för verksamheten som har en tydlig bedömningsgrund för måluppfyllelse.
- Tydliggör syfte och agenda för Näringslivsrådet.
- Utvärdera satsningen på ”Förenkla helt enkelt” för att synliggöra dess effekter för företagsklimatet i kommunen.
Och det är säkerligen helt riktiga rekommendationer och jag är också tämligen övertygad om att kommunen tänker försöka följa dessa.
Det som är mer anmärkningsvärt är det medskick som de politiska revisorerna har gjort till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Här är det ord och inga visor, skulle man kunna säga.
De politiska revisorerna skriver inledningsvis:
”Vi bedömer att det i huvudsak finns en ändamålsenlig styrning och uppföljning av näringslivsverksamheten och att mål- och resultatuppföljningen är ett utvecklingsområde. Men vi anser inte att dialogen mellan näringslivsorganisationerna och kommunstyrelsen fungerar på ett tillfredställande sätt.
I det avseendet gör vi en strängare bedömning än PwC.”
Revisorerna kritiserar kommunstyrelsen, dvs kommunens ledande politiker, och de grundar sin strängare bedömning på:
- Det finns kritik mot sammanträdenas agenda samt engagemang.
- Det efterfrågas en mer initierad och framåtsyftande diskussion om företagsklimat och näringsliv i Vänersborgs kommun.
- Det finns kritik mot transparensen i processen där representanter till Näringslivsrådet väljs ut.
- Dialogen kan utvecklas och att det finns en avsaknad av gemensamma företagsbesök från tjänstemän och den politiska organisationen.
Revisorer brukar ha på fötter när de framför kritik och jag antar att de har det denna gång också. Det är inte bara styrningen och ledningen av kommunens näringslivsverksamhet som revisorerna kritiserar utan också transparensen, dvs i vid mening demokratin.
Det är en tämligen tuff kritik som framförs av de politiska revisorerna och den riktar sig framför allt till politikerna. Och med politiker menas i det här sammanhanget (med all sannolikhet) de politiker som styr Vänersborg, dvs socialdemokraterna, centern och miljöpartiet. De andra partierna har inte samma möjlighet till inflytande i de här frågorna.
Det ska bli intressant att se vad kommunledningen föreslår kommunstyrelsen att skriva i ett svar till revisorerna.
Det är allvarliga problem som revisorerna tar upp. Politikerna i Vänersborgs kommun måste ta näringslivsfrågorna seriöst. Företagarna måste få det engagemang och den stöttning de behöver för att kunna utveckla näringslivsverksamheten och därmed kommunen.
Kommunledningen har ett år på sig att visa handlingskraft, men jag är inte säker på att de partier som just nu styr Vänersborg är de som är mest lämpliga att ta sig an dessa utmaningar.
Företagsklimatet – och Ursand
Svenskt Näringsliv är en arbetsgivarorganisation som företräder privata företag. Varje år rankar denna organisation företagsklimatet i de svenska kommunerna. Syftet är att visa var i landet det är bäst att starta och driva företag. Den senaste rankingen (2016) byggde till stor del på en enkätundersökning till företagen. Och det var särskilt intressant, eftersom åsikterna då kom direkt från källan, från kommunens egna företagare.
Vänersborg hamnade på plats 243 av totalt 290 kommuner. (Se här.) Det var ett bättre resultat än jämfört med året innan. Då rankades Vänersborg på plats 267. Fast egentligen är det ett tämligen uruselt resultat… Vänersborg behöver företag, och företagare, för att bli en attraktiv arbets- och boendekommun. Finns det något som är viktigare för en kommun som vill utvecklas än att det skapas sysselsättning? Och företagen behöver stöd av kommunen för att kunna verka… Det är inte bra, snällt sagt, att företagarna ser så negativt på kommunen (som företagarkommun).
Det finns personer som arbetar med företagarna i kommunen. På kommunens näringslivskontor (se här) kan företagare få hjälp med det mesta i informationsväg och kontoret håller regelbundet träffar, t ex frukostforum, med kommunens företagare. Men det är nog inte riktigt detta som företagarna är negativa mot. Tvärtom, jag tror att både Näringslivskontoret och träffarna är mycket uppskattade. Tittar man på rankingen är det annat som Vänersborgs företagare reagerar på.
Företagarna ger dåliga betyg inom kategorierna attityder till företagande, både från tjänstemän och politiker, men också från allmänhet och skola, samt service till företag. Det säger kanske inte så mycket, men tittar man på hur företagarna tycker att kommunen kan förbättra företagsklimatet så får man lite mer kött på benen.
De åtgärder som de flesta företagare tycker att kommunen kan bli bättre på är att stimulera nyetableringar och att handläggning blir snabbare. Och här tror jag att företagarna till stor del ”zoomar in” byggnadsförvaltningen… För det här med bygglov och handläggning är något som jag tror att de flesta politiker har hört talas om i sina kontakter med företagare. Senast nu i helgen fick jag fick ett exempel på detta. Och exemplet kommer från platschef Daniel Aronsson på Ursand.
Den 13 december 2016 gav byggnadsnämnden både bygglov och startbesked för att utvidga Ursands camping med ca 30.000 kvm. Det var i enlighet med detaljplanen. I samband med startbeskedet bestämde också byggnadsnämnden att kontrollplan skulle fastställas och att utstakning krävdes. Enligt platschefen beställdes utstakningen av kart- och GIS från kommunen den 16 december och utfördes dagen efter.
Den 17 februari (2 månader senare) hörde byggnadsförvaltningen av sig igen och efterlyste en kontrollplan. Här står ord mot ord, den kontrollansvarige på Ursand skrev nämligen att en sådan redan var inskickad. Hur som helst, planen skickades in igen…
Den 2 mars (2 veckor senare) kom ytterligare ett mail från kommunen till Ursand. Byggnadsförvaltningen bekräftade att mailet från den kontrollansvarige nu hade kommit fram. I samma mail så skrev byggnadsförvaltningen också att måtten från utstakningen behövde kompletteras. Och denna begäran kom alltså mer än 2 månader efter att utstakningen gjordes den 17 december… Om vi tänker oss att denna komplettering görs typ denna vecka, så skulle ett besked om godkännande av kompletteringen (om den nu skulle bli godkänd) kunna lämnas i mitten på maj, om samma tempo hålls… Och då torde det vara lite sent för Ursand att genomföra sina planer innan campingsäsongen börjar…
Med det här lilla exemplet kanske man bättre kan förstå att företagarna i Vänersborg har kritiska synpunkter på kommunens handläggningstider… För även om det är så att kommunen inte bryter mot några lagar så är det inte på ett sådant här sätt som den hjälper företagare i kommunen att verka i Vänersborg och att utveckla kommunen.
Pontus Gläntegård (V) lade för övrigt en motion i byggnadsnämnden förra året om att förbättra servicen. Han hänvisade till Plan- och bygglagen (PBL) där det står:
”Byggnadsnämnden ska handlägga ärenden om lov och förhandsbesked skyndsamt och meddela sitt beslut om lov eller förhandsbesked inom tio veckor från det att den fullständiga ansökningen kom in till nämnden.”
Gläntegård menade att det faktiskt står att handläggning ska ske skyndsamt och inte att:
”man ska hålla på i tio veckor bara för att man får.”
Det tycktes som om både förvaltning och de andra partierna ansåg att servicen och handläggningstiderna var ok på byggnadsförvaltningen och motionen avslogs.
Det finns ytterligare en fråga till företagarna i Svenskt Näringslivs rankingundersökning som jag tycker är viktig att redovisa:
”Har du någon gång känt tvekan att lämna klagomål till kommunen med risken att detta kommer påverka ditt företag negativt?”
12% av företagarna i Vänersborg som svarade på enkäten sa ”Ja, flera gånger” och ytterligare 26% sa ”Ja, någon gång”. Jag påminner mig att Gunnar Lidell (M) framförde precis detta i ett anförande i kommunfullmäktige för ca 10 år sedan. Det tycks inte direkt ha blivit bättre med tiden. Och är det verkligen på det här sättet, som det onekligen ser ut att vara, så är det mycket illa ställt i Vänersborg…
Med det också.
Vad händer i näringslivet i Brålanda-Frändefors?
Igår tisdag deltog jag i ett möte på Åttersruds bygdegård, inte långt från Nunntorp för övrigt. Mitt inne i djupa ”Bo-Carlsson-land”. Mötet handlade dock varken om Bo Carlsson eller Nunntorp, utan om:
”Vad händer i Frändefors och Brålandas näringsliv?”
Arrangör var kommunens Näringslivskontor i samarbete med Brålanda företagarförening.
Däremot träffade jag på en person som hade hunnit läsa min senaste (och sista?) blogg om Nunntorp. (Se gårdagens blogg ”Mer fakta om Nunntorp”.) Hen var egentligen för ett kommunalt köp av Nunntorp, men efter att ha läst bloggen undrade hen om Vänsterpartiet och jag nog ändå inte hade rätt… Det är roligt att höra att det finns människor som kan påverkas av det jag skriver och faktiskt ifrågasätta sina egna åsikter. För övrigt förväntade jag mig nästan, liksom Jonathan Axelsson (M) som också syntes i vimlet, en del frågor om Nunntorp. De lyste dock med sin frånvaro.
Det var ett möte där traktens företagare fick information om kommunens upphandlingsregler, tågstoppet i Brålanda, att bygga i Brålanda och hur man kan söka Leaderbidrag mm.
Som vanligt när något arrangeras i södra Dalsland är tillströmningen av åhörare stor. På stolarna syntes bland annat de lokala kändisarna Bo Carlsson (C), Gunnar Lidell (M), Dennis Carlsson, Christina Milén Jacobsson, Carl-Ewert Berg, Gunnar Olsson och Magnus Larsson. Och så jag då. Huruvida jag är en lokal kändis kan väl diskuteras, men återigen träffade jag på gamla elever och föräldrar. Däremot var jag den ende politiker som fick ett positivt omnämnande från några av föredragshållarna. Det var för min motion om tågstoppet i Brålanda… (Se här ”Tågstopp i Brålanda”.)
Det blev en hel del matnyttig information, både från företagarföreningen och från kommunens tjänstemän, som var ganska många till antalet. Det fanns också utrymme för frågor och synpunkter.
Byggnadsförvaltningen fick som vanligt en del kritik, bland annat för alltför långa handläggningstider. Det är väl något som man som politiker får höra så fort man är på ett offentligt möte. Tjänstemännen också antar jag. Flera hade också synpunkter på att det var svårt för enskilda personer och familjer som t ex ville flytta in och kanske bygga i kommunen och Dalslandsdelen att få hjälp och stöd av kommunen. Blivande vänersborgare fick själva leta bland kommunens hemsidor, vilket inte alltid är det lättaste, istället för att välkomnas av kommunen och ledas rätt. Det saknades en ”ingång” till kommunen. Det framfördes också att det borde finnas en personlig handläggare och lots.
Gestadvägens urusla skick togs också upp. Och det vet väl alla, även stadsbor som någon gång har kört denna väg, att det kan vara en mycket skräckblandad upplevelse. Här tycktes det som om kommunen inte hade något ansvar, utan problemet bollades typ vidare till Trafikverket…
Det man kan hoppas, det är väl att både politiker och tjänstemän tar tag i de frågor som kommuninvånarna upplever som problem och verkligen gör något. Det tycks ibland som att det mest är prat och alldeles för lite verkstad. Trots att en väldigt stor andel av 
Vänersborgs politiker, och ledande sådana, faktiskt själva bor i Frändefors- och Brålandaområdena…
Å andra sidan byggs ju VA:t ut längs dalslandskusten för ganska stora kommunala pengar.
Jag tror att de flesta deltagare ändå var mycket nöjda när de kl 21.10 lämnade den fina bygdegården. Även om de kanske inte riktigt fick svar på frågan ”vad händer i Frändefors och Brålandas näringsliv?”. Men det är viktigt att politiker och tjänstemän åker ut i kommunen och träffar invånarna.
Marknadsföring och likabehandling
Alldeles i dagarna gjorde en ledamot i Barn- och Utbildningsnämnden reklam för ett ”öppet hus” på en specifik skola. Hen mailade till nämndens alla ledamöter.
Det hör väl inte till vanligheterna att man får sådana mail, men samtidigt var det något som de flesta ledamöter antagligen ryckte på axlarna åt. Utom en (det var inte jag), som skrev: 
”Vem representerar du? Var noggrann med likabehandlingen.”
Och då började vissa tankar cirkulera och ta form…
Nu är kanske inte ett öppet hus uppe på Skerruds skola världens viktigaste fråga, inte ens i Vänersborg, men frågan som svaret på ”reklamen” reser är principiellt mycket intressant, och faktiskt också i praktiken väldigt viktigt. Både juridiskt och moraliskt.
Behandlar kommunen sina medlemmar lika?
Den frågan måste man kunna ge ett svar på.
Kommunallagen är solklar:
”Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.”
Jag har tagit upp likabehandling, eller snarare brist på likabehandling, i åtskilliga bloggar genom åren. Det har gällt allt från kommunens behandling av IFK Vänersborg och Bert Karlsson på Ursand till behandlingen av Magnus Larsson i Sikhall och Andersson på Nordkroken.
I dagarna fick jag också ett annat mail som på sätt och vis rörde samma ämne. Denna gång från en entreprenör i kommunen.
”Jag reagerar upprört och negativt på att kommunens hemsida gör reklam för affärsdrivande företag.”
Det var för övrigt inte bara hemsidan det gällde, det gällde bland annat också kommunens sidor på Facebook.
De handlar alltså återigen om likabehandling. Eller brist på.
Entreprenören, som mailade mig, menar att när ett privat företag hyr en kommunal lokal, t ex arenan, så agerar kommunen som om det vore ett arrangemang i egen regi.
Bomässan är ett exempel på detta. Ett privat företag, Compass Fairs (dotterbolag till norska Compass Fairs Norge AS) hyr arenan – och kommunen gör reklam på framträdande plats på sin hemsida. Precis som om det vore kommunen själv som var arrangör…
Kommunen gör även reklam för föreningsarrangemang. Det är och har varit t ex NewWine, kaninutställningar och loppisar.
Kommunen gör alltså bara reklam för vissa företag, de företag som hyr lokaler av kommunen… Det innebär inte bara ett avsteg från kommunallagens likabehandlingsprincip, det snedvrider också 
konkurrensen. De flesta lokala företag får ju själva kämpa med att synas…
Det man kan undra är om det överhuvudtaget är tillåtet att kommunen bjuder på den här typen av gratisreklam till föreningar och privata företag. Och om det är ok, måste då inte kommunen på samma sätt göra reklam för alla andra arrangemang som privata företag och föreningar arrangerar i kommunen? Även om det inte sker i kommunala lokaler…
Det här är viktiga frågor som kommuninvånarna måste få klarhet i.
Sedan finns det ju också allehanda reklam inne i kommunägda lokaler, vid fotbollsplaner, arenor etc. Och detta reser ytterligare en hel del frågor: vem får intäkterna, vem förhandlar och vem sätter reklamplatspriserna? För att bara ta några exempel.
Det här är också viktiga frågor – som kommuninvånarna också måste få klarhet i.
För vad jag förstår så finns det inga regler, inga policydokument, om detta i kommunen. Och jag undrar då om politiken överhuvudtaget har varit med och hanterat frågorna kring reklam och marknadsföring? Så – vem beslutar? vem har beslutat? vad gäller?
Det finns faktiskt ett dokument som med lite god vilja skulle kunna sägas komma i närheten av dessa frågeställningar – ”Policy för mottagande av sponsring och gåvor”. Fast egentligen är sponsring något helt annat:
”samarbete på affärsmässiga grunder – en affärsrelation – till ömsesidig nytta för sponsorn och den sponsrade.”
Men jag tror ändå att denna policy ger ett visst perspektiv på frågeställningarna. Det står t ex:
”God balans ska råda mellan sponsorbidrag och kommunens motprestation så att denna inte framstår som ett otillåtet stöd till enskild näringsidkare.”
Och då handlar sponsring ändå om en affärsrelation där kommunen får pengar. När det gäller kommunens marknadsföring och reklam, som vi pratat om ovan, så handlar det ju bara om att kommunen hyr ut sina lokaler. Och ger gratisreklam som ”motprestation”. För uthyrning. Det känns onekligen som att kommunen är, åtminstone i gränstrakterna, av ”otillåtet stöd till enskild näringsidkare”.
I sponsringspolicyn står vidare:
”Kommunens motprestation vid sponsring ska stå i rimlig proportion till den nytta kommunen har av sponsorbidraget.”
Att göra reklam för privata företag på sin hem- och Facebooksida bara för att de hyr en kommunal lokal kan aldrig, vad jag förstår, definieras som ”rimlig proportion”.
Och sedan tycker jag att det är värt att referera två punkter i strategin som visar på kommunens ambition av transparens, öppenhet och ambition att göra rätt, något som naturligtvis gäller också marknadsföring och reklam:
- ”Sponsring ska regleras genom skriftligt avtal, som anger parternas åtaganden och övriga villkor för samarbetet.”
- ”Ärenden om sponsring ska präglas av öppenhet och kunna offentligt granskas utan att tilltron till den kommunala verksamheten skadas.”
Även om de tidigare punkterna skulle tolkas oerhört positivt, i kommunens favör, så faller de, eftersom det, vad jag förstår, saknas skriftliga avtal om reklam vid uthyrning av lokaler. (Det finns faktiskt en liten möjlighet att kommunens gratisreklam till företag och föreningar, som hyr kommunens lokaler, regleras i de hyresavtal som sluts. Jag har emellertid inte lyckats hitta några sådana. Vilket dock inte helt utesluter möjligheten att de finns, även om chansen är liten… Men om det finns sådana klausuler, så är väl frågan om de då vore lagliga…)
Det finns faktiskt ytterligare ett dokument som har en liten liten, viss beröring, med ämnet reklam och marknadsföring – ett dokument som kommunfullmäktige antog den 2 november 1999 – ”Informationsstrategi för Vänersborgs kommun”. Det är en kort mening i strategin:
”Presenterad information får inte innehålla kommersiella budskap rörande enskilda företag.”
Mycket tyder väl på att det är tveksamt om kommunen i vissa lägen uppfyller detta, jag tänker bland annat på annonsen på kommunens hemsida om Bomässan.
Det är viktigt att kommunen och politikerna tar tag i frågan om reklam och marknadsföring. Det handlar om att behandla kommuninvånarna lika, men det handlar lika mycket om att det ska finnas klara och tydliga regler och riktlinjer som inte lämnar något som helst utrymme för godtycke. I värsta fall kan ju brist på regler leda till korruption, särskilt när pengar är inblandade. Det har vi sett i många andra delar av vår värld.
Det är därför viktigt att det snarast utarbetas regler, någon typ av strategi eller policydokument, kring kommunens förhållande till marknadsföring och reklam.
.
PS. Någon undrar kanske hur IFK Vänersborgs reklam i arenan hanteras. Det undrar jag också. Jag återkommer till det när jag har fått mer information.
Reaktioner på turismbloggen
Jag har fått en del kommentarer på bloggen ”Turism och besöksnäring”. Och det är bra. Frågorna, idéerna och förslagen kring turism och besöksnäringen tål att diskuteras. Och måste diskuteras. Ordentligt. De har stor betydelse för Vänersborgs framtid. En framtid som naturligtvis inte bara politikerna skapar, utan alla vänersborgare. Ja, även de som inte bor i själva centrum… Det är självklart så att hela kommunen ska vara med på tåget. Och kartan. Även Frändefors, Brålanda, Vargön och Väne Ryr…
Signaturen ”brålandabo” (se kommentar) verkar vara lite desillusionerad och uppgiven när det gäller detta:
”I ‘kommunens namn’ menas alltid centralortens centrala delar. Märkligt.. det verkar sitta i ”väggarna” hos vänersborgspolitiker och ledande tjänstemän.”
Vad sa visionen?
”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet.”
Naturligtvis måste hela kommunen utvecklas. Och en del görs också. Kanske inte tillräckligt, men det är väl ändå inte helt nattsvart. Jag tänker t ex på VA-dragningen längs vänerkusten och fullmäktiges beslut att behålla landsbygdsskolorna.
Men utan att på något sätt förringa resten av kommunen så tror jag ändå att själva stadskärnan och centrum har en strategisk betydelse. Det är oftast centrum som både potentiella företagare och boende ser först när de kommer till kommunen. Och är det så ödsligt och folktomt som det tyvärr brukar vara på gågatan, dessutom flankerad av ett antal tomma affärslokaler, så är risken stor att eventuella nya invånare drar vidare till en annan kommun…
Tror jag.
Det tror dock inte ”Per-Arne” på Facebook:
”Ärligt talat, va’ faan ska man in i stan och göra? Parkera 7 kvarter bort och gå? Ja motion lär vara populärt men gratis gående på gatorna ger inga skatteintäkter…”
Man kan dock inte annat än att hålla med när ”brålandabo” skriver:
”22 kr och 21 öre av varje hundralapp betalar varje förvärvsarbetande direkt till Vänersborgs kommun oavsett var i kommunen man bor.”
Och det måste vi alltid hålla i minnet. Skattebetalarna på landsbygden kan inte bara ”sponsra” centrum i Vänersborg – de måste få sin del av kakan. Även av turism- och besöksnäringskakan.
I de synpunkter som näringslivskontoret har fått in och som tjänstemännen arbetar med ingår det dock planer för hela kommunen, t ex Sikhall och bergen – bara för att nämna två exempel. Men, som sagt, jag vet att missnöjet ute på bygden stundtals är stort med hur pengarna fördelas i kommunen. Trots att fördelningen till stor del ”sköts av” politiker från landsbygden. Det sitter till exempel många dalslänningar med i kommunens styre…
En annan person ringde upp mig. Personen tyckte att kommunen pratade och planerade väldigt mycket, men att det i slutändan inte blev så mycket gjort. Personen hade själv framfört en del idéer, som aldrig hade lett någonstans – mer än till ett papper… (Personen ifråga brukar vara med i de träffar som näringslivskontoret arrangerar regelbundet.)
Det som personen kanske reagerade mest på, det var på det här (ur bloggen):
”…att alla aktörer i Vänersborg samarbetar. De skulle helt enkelt kunna utnyttja andras arrangemang för att marknadsföra sina egna.”
Personen menade att kommunen inte gör något för att exponera sig och sina ”attraktioner” på t ex VHC:s cuper, som ändå drar en hel massa folk från andra kommuner, föräldrar inte minst. Vänersborgs HC beräknar för övrigt att vårens cuper kommer att generera 5.000 gästnätter på hotellen i kommunen. Och har så gjort under en rad år. (Cuperna har arrangerats i 33 år.)
Eller Vänersborgs FK:s fotbollscup – Quality Cup. Förra året deltog 18 tillresta lag. Och medan ungdomarna spelade fotboll gick föräldrar runt Vänersvallen och sedan tillbaka till hotellet. Vad jag förstår så var inga företag eller organisationer där och gjorde reklam för Vänersborg. I varje fall inte Vänersborgs kommun…
Eller ta Arenaloppisen. Det var upp till 450 bokade bord och kanske 10.000 besökare på två dagar. Men Vänersborgs kommun hade inget bord…
Men det kanske kan bli ändring på detta nu? (I år genomförs Arenaloppisen den 3-4 april i arenan.)
Till sist. Jag fick också ett mail med bara lovord…
”Måste skriva till dig och tacka dig för det du skriver om. Du skriver bättre än TTela eller någon annan om Vänersborg. Många gånger behöver man inte hålla med dig om det du skriver, politiskt etc men du gör din åsikt känd och står för den. … De senaste bloggarna om Vänersborg och stadens utveckling är mycket intressant och bra rapporterat.”
Jo, jag tackar ja. Det är sådana ord som uppmuntrar till fler bloggar!
Turism och besöksnäring
I går hade Vänersborgaren en artikel om Vänersborgs cityhandel. I artikeln konstaterades att mataffärer och restauranger i city går tämligen bra och har ökat sin omsättning, medan sällanköpshandeln (elektronik, möbler etc) minskade med 4,2%.
”Läget är kärvt.”
Sa Torbjörn Sjögren på Fastighetsägarna.
Och det är väl lite så man känner det som vänersborgare när man promenerar på gågatan i Vänersborg. Det är lite tomt och ödsligt. Lite kärvt typ.
Det har diskuteras en hel del i kommunen den senaste tiden om centrum, handeln och näringslivet i Vänersborg. Nu senast är det en annan aspekt som har hamnat i fokus – turism- och besöksnäringen.
I måndags besökte jag och ytterligare några vänsterpartister en ”utställning” på Folkets hus om just ”turism och besöksnäring”. Den, tyvärr, avgående näringslivschefen Christel Thuresson tog emot oss och redogjorde för läget. Kommunens näringslivsenhet har nämligen samlat en hel del underlag kring frågorna. Målet är att utveckla en strategi för turismen i Vänersborg.
I sitt arbete har Christel Thuresson och hennes medarbetare fått in hel del synpunkter från vänersborgarna. Och man kan väl lugnt konstatera att det utifrån de sammanställda synpunkterna finns en hel del att ta ställning till och att reflektera över.
Det är svårt att ge en rättvis bild över materialet. Vänersborgarna är alltför kreativa för det. Fast det är det, som trots allt är nästa steg – näringslivschefens nästa (och kanske sista på kommunen?) uppgift blir att sammanställa materialet.
Turistnäringen blir allt viktigare för många kommuner i landet. Det är eller kan bli en stor inkomstkälla. Som på sikt också kan bidra till t ex ökad inflyttning, nya företag, nya arbetstillfällen osv.
Så också för Vänersborg.
Christel Thuresson började med att ge några siffror på turismens omfattning i Vänersborg. Några exempel. Den beräknade omsättningen för utländsk turism i hotell, campingplatser och vandrarhem är 38,4 milj kr, turismen ger 21,8 milj kr i totala skatteintäkter till kommunen och transport (i huvudsak bensin/drivmedel) omsätter omkring 77 milj kr. Dessutom har Vattenpalatset/äventyrsbadet omkring 800.000 besök (dock inkl vänersborgare) varje år.
Men det är ändå så, tyvärr, att väldigt många turister i stort sett bara åker förbi kommunen. De stannar på t ex Rasta i Brålanda, tankar bilen och kanske äter en bit mat – och åker vidare.
Det är ett problem. Det gäller att få in dessa till stan och kommunen. Det är en utmaning samtidigt som det innebär att det finns en stor potential för ökad turism. Det gäller ”bara” att få alla dessa förbipasserande att ta svängen från 45:an och besöka några av kommunens ”attraktioner”.
Och en stor del av arbetet, som har resulterat i det omfattande materialet, handlar naturligtvis om just detta – om hur man ska få fler att stanna till och besöka Vänersborg. Och hur vi kan åstadkomma detta och hur vi kan utveckla fler ”turistmagneter”. De ”attraktioner” som i nu-läget drar mest folk till Vänersborg är Vänern, Sportcentrum och Hunneberg. Jag antar att Ursands Camping också drar en hel del turister.
Vi behöver fler magneter som drar till sig turister. Och här har Vänersborgarna bidragit med en mängd idéer och förslag. För att nämna några:
- Badbåt mellan kommunens fyra större stränder.
- Bergsklättringscentrum på Halleberg.
- Dyk i Vänern.
- Utveckling av badplatsen i centrum.
- Flytta gästhamnen till Fisketorget.
- Anlägga fasta kreativa scener, t ex på Skräcklan, vid arenan och i Vänerparken.
- Linbana upp till Hunneberg.
- Vandringsleder.
- Leder för mountainbike.
- Bungyjump från vattentornet.
- Melodifestival.
- Storbandsfestival.
- Konserthus.
- Utveckling av hamnen i Sikhall.
- Försäljning av turistpaket.
Många av förslagen kretsar kring vattnet och Vänern. Och Vänersborgs läge torde vara tämligen unikt. Vattnet ligger ju bara ett stenkast från centrum och bara några hundra meter från torget finns en badplats. Det är inte många städer som kan visa upp något liknande.
De flesta av förslagen är av den arten att Vänersborg som kommun inte kan gå in och driva dem, det krävs privata entreprenörer, föreningar och organisationer som kan ta tag i detta. Men naturligtvis måste kommunen på något sätt lägga en bra grund för privata initiativ. Det gäller på stadsplaneringens område, det gäller ”grundläggande” investeringar etc.
En sak som torde vara tämligen enkelt att ordna är skyltning. Varför ska turister åka till Vänersborg om de inte vet vad som finns att se och hur de kommer dit?
Skyltningen i Vänersborg är under all kritik. Det finns faktiskt inte ens en skylt till arenan… Det borde skyltas tydligt och klart till alla olika platser/turistmål i kommunen. Det kan vara badplatser, Skräcklan, bergen, Sanden, Vänerparken, torget, arenan osv osv.
Skyltningen skulle kunna ske i god tid längs våra riksvägar så att det samtidigt blir reklam för Vänersborg så att fler hittar hit. Skyltningen skulle också kunna kombineras med bilder och avstånd. Själv tyckte jag att idén att skylta till Vänern var genial i all sin enkelhet. Det är klart att Sveriges största insjö i sig är ett turistmål. Det skulle kunna vara skyltar vid t ex 45:an där tiden angavs om hur långt det är kvar till sjön.
En annan idé är att skapa turistkartor över allt som finns, kanske till och med skylta upp ett evenemangsstråk från Skräcklan till Sportcentrum.
Några av de tankar som vänersborgarna har framfört, och som finns med i det material som visades på Folkets Hus, på vad Vänersborgs kommun kan bidra med är:
- Investeringar på gågatan, kulturaxeln och konserthus.
- Bygga fastigheter som kan hyras ut till typ restaurangägare.
- Tillsättandet av någon typ av koordinator (kanske tillsammans med näringslivet).
- Samverkan med omkringliggande kommuner. (Inse att kommunerna kompletterar, snarare än konkurrerar med, varandra.)
- Samordning av annonsering.
- Anlägga en ”scenic route” förbi Lilleskog.
- Rusta upp badstränder.
- Skylta upp vandringsleder.
- Utveckla badplatsen i centrum.
- Planera för aktiviteter på Skräcklan.
- Gästhamn vid Fisketorget.
Men naturligtvis finns det mycket mer för kommunen att göra. Chalmersstudenterna som nyligen var här visade på en mängd med både idéer och kommunala projekt. Studenternas arbete är förresten nu utlagt på kommunens hemsida och kan beskådas om du klickar på denna länk. (Jag har också redogjort för en del av deras arbetet i en tidigare blogg – se ”Ett framtida hållbart Vänersborg”.)
Många vänersborgare menar att Vänersborgs kommun måste ta täten för att få näringslivet, föreningar och organisationer med sig ”på tåget”. För naturligtvis är ju en stor del av planerna och idéerna, som sagt, beroende av privata initiativ.
I gårdagens Vänersborgaren läste vi också om ett alldeles nytt initiativ. Det ska arrangeras en Vänersborgsgala den 11 april. Och det nya är, att överskottet ska gå till att skapa en fond för riskkapital för större evenemang.
Stefan Leijon säger till Vänersborgaren:
”Tanken med evenemangsfonden är att skapa pengar som garanterar ersättning om ett evenemang av olika anledningar går med förlust. Vi har varit med om stora satsningar som skapat goda förutsättningar för folkfest, men som helt enkelt regnat bort. Då är det lätt att man tappar sugen, och inte vågar dra igång sådana satsningar igen.”
Fråga t ex Vänersborgs IF, det här har de erfarenhet av. En fond av det här slaget kan göra en stor nytta.
Många vänersborgare som har bidragit med synpunkter i de här frågorna poängterar också vikten av att alla aktörer i Vänersborg samarbetar. De skulle helt enkelt kunna utnyttja andras arrangemang för att marknadsföra sina egna. Krögarna i kommunen skulle t ex kunna arbeta fram en karta över stadens alla restauranger – en karta som skulle kunna delas ut vid VG-regionens sammanträden. Eller varför inte vid IFK:s matcher?
Det är klart att det kostar pengar att göra kommunen (ännu) attraktivare, så att turister vill komma hit. Och spendera. Till hela kommunens fromma. Och häri ligger naturligtvis en delikat uppgift för kommunen. Pengar är en begränsad resurs och behoven i kommunen är stora. Dessutom har vi ju några ”attraktioner” som redan nu kostar stora pengar. Det är väl ingen hemlighet att arenan med sina 26 milj kr varje år och Vattenpalatset med sina 7,4 milj (2014) tar en väldigt stor del av kommunens ekonomiska resurser. Det är pengar som egentligen skulle behövas till mycket annat.
Det blir en viktig och svår utmaning för vänersborgarna och framför allt kommunens politiker att fördela skattemedlen på ett klokt och förnuftigt sätt.
Politisk hearing om näringsliv
I morse på Quality Hotel deltog jag i min andra valdebatt. Den första var på Gestad bygdegård och arrangerades av LRF i Gestad. (Se här.) Denna gång handlade debatten, eller den politiska hearingen som den kallades, om näringslivet i Vänersborg. Arrangör var kommunens näringslivskontor.
Deltagare från alla partier var där. Utom naturligtvis från Sverigedemokraterna. Det vore ju dumt av Kurt Karlsson att visa vänersborgarna, i detta fall mestadels företagare, att partiet inte har något att komma med.
Som vanligt talades det ganska vitt och brett om vad partierna vill i framtiden. Inte vad man har gjort de senaste åren. Eller snarare, inte gjort. Fast man har haft makten. Utan vad man vill. Om man får makten igen. Typ.
En typisk valdebatt med andra ord.
När det gäller barnuppfostran brukar man säga att barn inte gör som föräldrarna säger utan som de gör. På samma sätt skulle man kunna säga till väljarna, lyssna inte på vad politikerna säger. Titta på vad de gör.
Har mini-alliansen (moderater, folkpartister och kristdemokrater) under Gunnar Lidells ledning styrt Vänersborg i snart fyra år och inte ens lyckats åstadkomma en boendeplan för Vänersborg, fast Bostadsförsörjningslagen kräver att kommunen tar fram en sådan en gång per mandatperiod – då ska man ta det som mini-alliansen säger att de vill göra nästa mandatperiod med en stor nypa salt…
Tycker jag.
Nu berättar mini-alliansen, i en ohelig allians (den är nog ganska helig egentligen) med socialdemokrater och centerpartister, att de vill bygga en ny stadsdel, ett slags nytt Paris, på Sanden (eller Lilla Vassbotten, som urvänersborgarna kallar området)…
Det är så att man häpnar. Är det ytterligare ett hundramiljonersprojekt på gång?
Hur många miljoner kommer det att kosta att bygga på Sanden/Lilla Vassbotten? Inte vet jag. Ingen vet. Det är nämligen ingen som har tagit reda på vad det skulle kosta. Det är ingen som ens har tagit reda på om det är realistiskt. Det hindrar dock inte vissa styrande partier från att ge löften. Och vem vet – kanske till och med ta beslut…
Jag tror att det viktigaste för företagen i Vänersborg, liksom för vänersborgarna i gemen, är att kommunen ”fungerar”. Att politikerna ”fungerar”. Att de politiker som styr kommunen tänker efter före, att de grundar sina beslut på ordentliga faktaunderlag och inte gör t ex stora investeringar baserade på önskedrömmar och förhoppningar. Som t ex arenan och flytten av hamnen.
Och bostäder på Sanden…
Det är nämligen en del fakta som kommunen borde ta fram innan några sådana här planer överhuvudtaget diskuteras. Som TTELA skriver i dagens nummer:
”…innan det blir verklighet måste fler hinder övervinnas: hamnen måste flyttas, eventuella föroreningar i marken måste tas om hand, de som har verksamhet på området i dag måste få någonstans att ta vägen. Och inte minst måste problemen med risken för framtida översvämningar lösas.”
”Eventuella föroreningar” skriver TTELA. Det handlar om vilka föroreningar och hur mycket. Inte om. Sanden består till stor del av fyllnadsmaterial…
Och när det gäller hamnflytten kan väl kort sägas att ett beslut om slussarna i Göta Älv kommer tidigast om 4 år. Och det är inte säkert att det ens blir ett positivt besked… Jag fick för övrigt reda på idag att Sjöfartsverket vill ha kvar kajerna i Vänersborg – som en slags reservhamn.
Och vad kommer inte alla dessa privatägda tomter på Sanden att kosta kommunen…?
Snacka om önskedrömmar och förhoppningar…
Jag undrar om företagarna i publiken tycker att sådana här planer inger respekt och att de stärker Vänersborgs varumärke…
Det var en liten utvikning. Sanden diskuterades inte särskilt mycket under debatten.
Det var väl egentligen inga konstigare saker som sades under hearingen. Marie Dahlin (S) försökte locka till sig röster med ideliga humoristiska kommentarer. Det var dock inte så många i publiken som verkade uppskatta dem. Gunnar Bäckman (KD) och Morgan Larsson (VFP) pratade i kör om hur viktigt det är att partierna samarbetar över gränserna. Det kanske är typiska kommentarer från de partier som är allra minst i kommunfullmäktige? Peter Göthblad (FP) upprepade ständigt sitt mantra att Byggnadsnämnden (som han är ordförande i) och Byggnadsförvaltningen alltid är ”på tå” och fungerar alldeles utmärkt. Trots att de flesta i publiken antagligen har totalt motsatt uppfattning. Marika Isetorp (MP) läste upp vad hon hade skrivit i förväg och hamnade ständigt i en fil vid sidan om den egentliga diskussionen. Bo Carlsson (C) talade som vanligt entusiastiskt och vitt och brett om hur bra allt var när Centerpartiet styrde (tillsammans med socialdemokraterna) och hur bra allt skulle bli om vänersborgarna röstar tillbaka honom vid rodret.
Och Vänsterpartiet och jag då? Ja, det kanske andra kan blogga om… De har säkert några elaka kommentarer i bagaget.
Jag ville i varje fall få fram att det uppenbarligen är något som inte riktigt fungerar som det ska mellan kommunen och det lokala näringslivet. Det har resultatet av Svenskt Näringslivs och Demoskops näringslivsrankingar visat. Vänersborg har hamnat långt ner på rankingen, det senaste året på plats 231 i Sverige (av 290 kommuner). Det är inget vidare resultat, särskilt inte under ett borgerligt, moderatlett styre…
På frågan om hur det lokala företagsklimatet ska bli bättre pekar t ex över hälften av företagarna på ”snabbare handläggning” och ”bättre förståelse hos tjänstemän och politiker för företagande”. Det fanns också synpunkter på tillämpningen av lagar och regler.
Mitt tips är att många av företagarna tänkte på Byggnadsnämnden…
Och i den här frågan ansåg jag att Vänersborg måste få en Byggnadsnämnd och Byggnadsförvaltning som är flexibel och lyhörd. Som ser som sin uppgift att hjälpa folk till rätta, att ge råd, tips och förslag på lösningar.
Förvaltningen ska vara positiv och inte bara säga nej.
Vänsterpartiet anser att ett attraktivt centrum måste prioriteras. Det är bland det första som folk som funderar på att flytta hit tittar på.
Här har Vänsterpartiet, och i och för sig flera andra partier, idéer:
- tak över gågatan
- renovering och komplettering av Huvudnässkolans aula med bibliotek, allaktivitetshus och samlingspunkter
- göra om parkeringsplatserna i kulturaxeln till något attraktivt (Hamngatan är ett bra exempel på vad som kan göras)
- flytta tillbaka gästhamnen till Fisketorget
- utveckling av Sanden med t ex en permanent scen
- kanske en pir, kanske en gångbro.
- utveckla strandpromenaden vid Skräcklan
Men här måste vi politiker verkligen lyssna på vänersborgarna. De har säkert hur många bra idéer som helst.
Det vi politiker måste ta tag i, och som ingen annan kan göra åt oss, det är att fatta genomtänkta beslut utifrån ordentliga faktaunderlag. Och att se till att kommunen får en byggnadsnämnd och byggnadsförvaltning som fungerar…
Och det är här som Vänsterpartiet i Vänersborg på allvar kommer in i bilden…
Två undersökningar: Politikerpanel och näringsliv
Demoskop är mest känt för sina opinionsundersökningar, men de undersöker även annat. Varje år genomför Demoskop t ex en totalundersökning bland Sveriges lokalpolitiker för att spegla utvecklingen i kommunerna. Denna undersökning kallas för ”politikerpanelen”. (Du hittar politikerpanelen 2014 här.) I undersökningen har många (de flesta?) av Vänersborgs politiker deltagit.
Nu har resultatet av politikerpanelen för 2014 kommit. Nu har vi fått svart på vitt vad Vänersborgs politiker tycker om sin egen kommun. Politikerna har satt betyg, 1-5, på olika områden. En 5:a är högst och 3:an är någon typ av medelbetyg. (”Rank” visar var Vänersborg hamnar på listan över Sveriges 290 kommuner.)
Högst upp placerar Vänersborgs politiker ”Natur- och grönområden”. Det är tydligen det bästa med Vänersborg… Kategorin får betyget 4,73, vilket torde innebära att Vänersborgs politiker anser att det finns många bra och lättillgängliga natur- och grönområden kring Vänersborg. Och det finns det ju. Även om Kindblomsvägen riskerar att försvinna och Ursand förvandlas till ett tivoli…
Betyget placerar trots allt Vänersborg på en blygsam plats 98 i Sverige. Politiker i andra kommuner har uppenbarligen betygssatt naturen kring sin kommun ännu högre än vänersborgspolitikerna.
”Tillgång till arbete” får lägst betyg, vilket kanske inte är så förvånande med tanke på att ungdomsarbetslösheten ligger kring 27% i Vänersborg. Även ”Shopping”, ”Tillgång till karriärmöjligheter”, ”Fungerande integration” och ”Utbud av restauranger, nöje och kultur” ligger under medel. Det är nog inte heller så förvånande…
Politikerna i Vänersborg anser tydligen att nivån på kommunalskatten inte är bra. Fast vad detta betyg betyder kan ju diskuteras. Det måste ju inte betyda att skatten anses vara för hög, det kanske finns politiker som tycker att den är för låg, och borde höjas…
Jag vet inte om tabellen uppvisar några överraskningar. Det får väl var och en spekulera kring. Själv blir jag dock lite förvånad över att ”Kvalitet i barnomsorgen” får ett så pass högt betyg, trots att alla politiker vet (eller bör åtminstone veta) att barngrupperna är för stora och personaltätheten för låg. Även betyget för ”Kvalitet i grundskolan” ligger över medel. De resultat som Vänersborg har visat de senaste åren när det gäller avgångsbetygen i åk 9 ger väl inte direkt någon anledning till hurrarop.
Det känns som att vissa av de betyg som politikerna har satt mer speglar önsketänkanden än verkliga förhållanden…
Jämför man vänersborgspolitikernas betyg med alla andra politikers betygssättning av sina respektive kommuner, så hamnar Vänersborg ganska långt ner på rankinglistorna. Det tyder på att ”självförtroendet” inte är på topp. Politikerna i Vänersborg har inte samma positiva tankar om sin egen kommun som man har i övriga Sverige.
Det har inte heller företagarna i Vänersborg…
Demoskop har nämligen genomfört ytterligare en undersökning, ”Lokalt Företagsklimat”, som också har publicerats i dagarna. Det är denna undersökning som populärt brukar kallas för näringslivsrankingen.
Vänersborg placerade sig på plats 231 i Sverige (av 290 kommuner). Det är inget vidare resultat, även om det innebär ett ordentligt kliv framåt jämfört med förra årets ranking. Vänersborg förbättrade sin placering med 38 platser. Det är faktiskt första gången på mer än 5 år som Vänersborg går framåt och inte bakåt i tabellen. Vi hoppas att det är början på en ny trend – och det finns faktiskt anledningar till optimism.
Men ändå, att bara placera sig på plats 231 under ett borgerligt, moderatlett styre torde vara ett riktigt misslyckande…
Här är resultatet av 2014 års näringslivsranking:
Det är väl tur att statliga åtgärder, typ på infrastrukturens område, får upp rankingen. Utan dessa vet jag inte var Vänersborg hade hamnat. På de områden där kommunen har ett större ansvar är resultaten inte vidare bra. Även om de har blivit bättre. Eller mindre dåliga.
”Nyföretagsamhet” ingick egentligen inte i undersökningen, men redovisas som ett mått på tillståndet i kommunen. Det är väl den mest nedslående siffran av dem alla. Vänersborg håller till i det verkliga bottenträsket i Sverige…
Vänersborg behöver företag, och företagare, för att bli en attraktiv arbets- och boendekommun. Och företagen behöver stöd av kommunen för att kunna verka.
I undersökningen har både företagare och politiker tillfrågats om hur företagsklimatet ska bli bättre. Det är naturligtvis viktigast vad företagarna tycker – det är ju de som kan de här frågorna bäst… (Se de mörkblå staplarna.) Här nedan följer resultatet:
Över hälften av företagarna pekar på ”snabbare handläggning” och ”bättre förståelse hos tjänstemän och politiker för företagande” för att det lokala företagsklimatet ska bli bättre. Jag har en känsla av att företagarna har många rättmätiga krav och synpunkter på de kommunala handläggarna… Det skulle emellertid ha varit intressant att få en djupare analys av vad företagarna tänker på mer specifikt. (Och varför jag tänker på Byggnadsnämnden…)
49% tycker att kommunens attraktionskraft ska öka. Och vem tycker inte det? Men även här så undrar jag vad det mer konkret kan betyda. Jag själv tror t ex på att en bra social service och en förskola och grundskola i toppklass betyder betydligt mer för Vänersborgs attraktionskraft än t ex sänkta skatter. Tycker företagarna det också?
Jag tror också att förtroendet för politiker i allmänhet betyder mycket för en kommuns attraktionskraft. Vilket intryck ger politikerna? Hur hanterar de kommunens pengar? Hur genomtänkta är de beslut som fattas? Hur noga är politikerna med att ta fram bra faktaunderlag innan beslut? Osv…
Och tänk när den förre näringslivschefen S Anders Larsson sa till TTELA den 6 maj 2011 med anledning av det årets näringslivsranking:
”Det har inte varit prioriterat att jobba med näringslivsfrågor.”
Hur stort förtroende för kommunen kan en företagare få då?
Inför framtiden gäller det för alla vänersborgare att komma på bra idéer för att öka Vänersborgs attraktionskraft. Och det gäller sedan för politikerna att genomföra dem. Socialdemokraterna och Centerpartiet misslyckades den förra mandatperioden, Moderaterna och mini-alliansen misslyckades denna…
Kanske dags för ett tredje alternativ…?
Näringslivsträff på Ronnum
Jag var på näringslivsträff igår. På Ronnums Herrgård. Det var tur att jag inte litade på Google som sa att Ronnum låg i Trollhättan, utan på min instinkt som infödd vänersborgare. Jag åkte mot Vargön istället. Och kom rätt. Ronnums Herrgård ligger i Vargön. Och Vargön ligger i Vänersborgs kommun…
Näringslivsfrågor har inte varit prioriterade i Vänersborg på många år. Vissa hävdar att de inte har varit det sedan Hadar Karlssons tid som kommunalråd… I varje fall var det inte prioriterat under den förre näringslivschefen S Anders Larssons tid. Larsson sa i TTELA vid ett tillfälle (6 maj 2011):
”Det har inte varit prioriterat att jobba med näringslivsfrågor.”
Sa Larsson som näringslivschef alltså… Larsson prioriterade annat i kommunen. Typ bandy.
Som en följd av kommunens inställning gentemot näringslivet, så hamnade Vänersborg förra året på plats 266 i den årliga ranking av företagsklimatet i kommunerna som görs av Svenskt Näringsliv. Av 290 kommuner… (Se här.) Särskilt dåligt resultat fick Vänersborg när det gällde frågor som tillämpning av lagar och regler, service till företag, kommunala tjänstemäns attityder och kommunpolitikers attityder…
Nu ska det bli ändring på den saken!
Kommunens nya näringslivschef Christel Thuresson har påbörjat ett arbete med att ta fram en ny näringslivsstrategi. Det är ju naturligtvis oerhört viktigt att få hit nya företag och att behålla de som finns. Det gäller helt enkelt att få fart på tillväxten i kommunen – att personer med idéer kan få omsätta dem i praktiken, att arbetstillfällen skapas, att Vänersborg lockar till sig nya människor, att skatteintäkterna ökar…
Näringslivets betydelse för en kommun kan inte underskattas. Det inser till och med en vänsterpartist…
Politiker, tjänstemän och företagare har därför under våren arbetat tillsammans för att få fram ett koncept på hur det bör och ska fungera i kommunen med näringslivsfrågorna. (Du kan läsa mer på kommunens hemsida.) Arbetet leds på ett förtjänstfullt sätt av näringslivschef Thuresson. Ett flertal träffar har hållits som har varit väldigt välbesökta. Processen i sig har faktiskt redan lett till att nya kontakter har skapats, inte bara mellan kommunens företrädare och företagen, utan också mellan företagarna själva. Som redan har lett till nya samarbeten. Och resultat.
Jag träffade en av kommunens genom tiderna största innovatörer igår, Hans Erik Nilsson. Hans Erik startade Infrarödteknik en gång i tiden i Vänersborg. Företaget är idag världsledande på sitt område. Tyvärr ligger dock inte någon av de stora fabrikerna i Vänersborg eller i Sverige.
”Det var politikernas fel!”
Sa Hans Erik Nilsson. Hans Erik håller idag på med nya intressanta uppfinningar och projekt. Han har skapat ett tyg som inte absorberar någonting, varken smuts eller bakterier… (Se här.)
Det är roligt och givande att träffa nya människor. Man får reda på mycket nytt. Igår berättades det till exempel om hur skandalen kring den nya skolan i Orust gick till. Hur NCC först inte ville bygga skolan, eftersom den var felritad. Politikerna insisterade och NCC byggde. Men under protest och först efter att ett avtal skrevs med kommunen om att NCC friskrevs från allt ansvar… Om historien är sann, det vet jag inte. Revisorerna på Orust har en annan mening (se t ex här).
Jag vet inte varför, men skandalen får mig att dra paralleller med vissa av Vänersborgs egna skandaler…
Och på tal om det, så stötte jag på Dick från Färgelanda(!). Dick kom fortfarande ihåg händelsen då jag inte fick ansvarsfrihet för bygget av arenan, trots att jag hade röstat nej, och reserverat mig, både i Barn- och Ungdomsnämnden och Kommunfullmäktige. Han tyckte att det var en skandal. Han också… (Det här var ett tag sedan, men har du lust kan du läsa mer om min tröstlösa kamp mot Förvaltningsrätten och ett ”odemokratiskt” beslut i kommunfullmäktige: ”Moment 22”, ”Överklagan av Förvaltningsrättens dom” och ”Så är det. Sa Kammarrätten.”)
Det viskades också på gårdagens träff att Vänersborgs, i varje fall på papperet, starke man, kommunalrådet Gunnar Lidell (M), som förresten öppnade gårdagens träff, har lånat ut 10 milj kr på eget bevåg till Kunskapsförbundet Väst. 10 milj kr låter som om det är mer pengar än vad Lidell har befogenhet att hantera… Att ”låna ut” ter sig dessutom som en tvivelaktig åtgärd. Sanningshalten i denna historia lär väl ge sig så småningom… Är den sann lär det väl bli ett himla liv.
Jag fick också reda på, och det här är garanterat helt sant, att legendaren Bo Tallbo läser min blogg regelbundet. Och att han uppskattar den mycket…
Det finns anledning att återkomma till näringslivsfrågorna. De är, som sagt, oerhört centrala. Det är av avgörande vikt att näringslivet expanderar i Vänersborg – och att kommunen drar sitt strå till stacken för att underlätta företagandet.
Förhoppningsvis klättrar Vänersborg uppåt redan i årets ranking av företagsklimatet.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer