Arkiv

Archive for the ‘Vargön’ Category

Alloys: Hund begraven i slagghögarna?

16 mars, 2025 Lämna en kommentar

Den 11 november 2024 skickades ett meddelande från Länsstyrelsen till Vänersborgs och Trollhättans kommuner. (Handlingen diariefördes av någon anledning dock inte i Vänersborg förrän den 13 mars – 4 månader senare…) Det var ett dokument med rubriken “Riktlinjer för markarbeten i områden med ferrokromslagg från Vargöns smältverk”:

“Dokument innehåller riktlinjer för markarbeten inom områden där man använt ferrokromslagg från Vargön Alloys AB (VAAB), tex som markutfyllnad, markförstärkning och liknande.”

Vargön Alloys tillverkar ferrolegeringar sedan 1912. Vid tillverkningen uppkommer, som en rest, ferrokromslagg. Slaggen har sedan 1970-talet använts för markfyllning på många platser i Vänersborg och Trollhättan, men även på andra orter.

Länsstyrelsen skriver i riktlinjerna:

“Ferrokromslaggen innehåller krom och även nickel. Markområden som är utfyllda med ferrokromslagg från VAAB har halter av krom och nickel över Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark och ses som förorenade områden.”

Det har funnits riktlinjer även tidigare. År 2002 tog Länsstyrelsen fram sådana riktlinjer för hanteringen av ferrokromslagg. Slaggen fick t ex inte användas ytligt (0-0,7 m) inom bostadsmark, nära vattendrag eller i vattenområden. Länsstyrelsen skriver i de nya riktlinjerna att det från omkring 2017 har varit uppehåll i utförsel och användning av ferrokromslagg från Alloys. Det blev följden av en dom den 31 mars 2015 avkunnad av Mark- och miljödomstolen.

I denna dom skrev Mark- och miljödomstolen (se “Slagghögarna på Vargön Alloys (1/3)”):

“Utförda analyser visar att ferrokromslaggen innehåller en förhållandevis hög halt totalkrom, något som också är naturligt med hänsyn till den produktion som genererar slaggen. Laktester har också visat ett visst kromläckage från slaggen. Särskilt det sistnämnda är ägnat att inge vissa farhågor. Spridning av tungmetaller, och inte minst krom, är typiskt sett förknippat med stora miljörisker och bör i möjligaste mån undvikas.”

Mark- och miljödomstolen satte också fingret på ett ömtåligt och känsligt förhållande för Alloys:

“Av intresse i sammanhanget är även att bolagets produktinformation avseende ferrokromslaggen avråder från användning av slaggen i skyddsområde för vattentäkt. Avrådandet … tyder på att bolaget inte utesluter miljö- och hälsopåverkan … Samma riskbild torde förekomma vid annan användning av slaggen i våt miljö.”

Mark- och miljödomstolen fortsatte:

“Det får således anses klarlagt att ferrokromslagget lakar ut trevärt krom i halter som överstiger Naturvårdsverkets riktvärde för mindre än ringa föroreningsrisk.”

Domen innebar att ferrokromslagg ska betraktas som avfall. Slagget fick i fortsättningen inte användas till konstruktionsmaterial för vägar i obundna konstruktioner och förstärkningslager (dränerande lager), fyllnadsmaterial, konstruktionsmaterial för deponi osv. Precis det som slaggen alltid hade använts till. Slagget var helt enkelt inte “hälso- och miljömässigt godtagbart”.

Slagghögarna på Vargön Alloys fabriksområde, på båda sidor om vägen, började växa sig allt större, och har fortsatt att växa sedan dess. Det kan inte undgå någon som åker mellan Vänersborg och Vargön. (Se “Föroreningar i Vargön? (1/2)”.)

Det togs prover mellan 2019-2022 skriver Länsstyrelsen vidare. Provtagningen visade att:

“det kan ske viss utlakning av kromVI till diken och bäckar.”

Men redan i Vargön Alloys Miljörapport från 2018 stod det:

“Undersökning av metallhalter i det vattendrag som tar emot lakvattnet från deponin (Röjån, norr om deponin) görs årligen med hjälp av analyser av vattenmossa. Under hösten 2018 registrerades en mycket hög halt av krom.”

Och i samma rapport:

“Mjölkbergets deponi har de senaste åren dock visat förhöjda halter av Cr(VI) i dräneringsvattnet från ovan tätskikt som avleds till omgivningen i tre olika punkter … De höga halterna kvarstår om än med en tydlig säsongsvariation. Utläckaget av krom via dräneringsvattnet har konstaterats komma från löst Cr(VI), utlakat från deponins dräneringsskikt.”

Sexvärdigt krom (Cr[VI]) är giftigt för människor och miljön. Alla som har sett filmen Erin Brockovich med Julia Roberts i huvudrollen ryser antagligen, sexvärt krom är ett fruktat ämne som bland annat kan orsaka cancer.

Det ska sägas att Vargön Alloys gjorde vad företaget kunde med det sexvärdiga kromet. Miljörapporten skrev:

“Det avskilda stoftet från legeringsugnarna samlas i silos. Det behandlas med järn(II)sulfat-lösning, dels för att reducera det sexvärda kromet till trevärt krom och dels för att reducera stoftspridningen. Stoftet deponeras i celler på stoftdeponin vid Mjölkberget.”

Jag ska inte gå in på hur kommunerna ska hantera ferroslaggen, men Länsstyrelsen varnar i de nyligen utskickade riktlinjerna:

“Vid mark- och grävarbeten i områden som är utfyllda med ferrokromslagg finns det risk att föroreningar sprids och att kromVI frigörs. Markarbeten och hanteringen av uppgrävda massor behöver ske med försiktighet och utifrån kunskap om materialets egenskaper.”

Länsstyrelsen skriver att man behöver känna till innehållet av metaller för att bedöma hur ferrokromslagg ska hanteras. Det beror bland annat på ferrokromslaggens ålder:

“Äldre ferrokromslagg innehåller högre halter krom än slagg som uppkommer idag. Som exempel finns det uppgifter om att ferrokromslagg år 2002 hade kromhalter på 27.000 mg/kg TS, 2015 på 8.900 mg/kg TS och 2019 på 3.300 mg/kg TS. Som jämförelse är Naturvårdsverkets riktvärden för krom vid känslig mark (KM) 80 mg/kg TS och mindre känslig mark (MKM) 150 mg/kg TS. Riktvärden för mindre än ringa risk (MRR) är 40 mg/kg TS.”

Det är som synes väldigt högt över riktvärdena. Och ändå gissar jag att riktvärdena är ganska höga jämfört med andra länder, även om jag inte är säker just när det gäller värdena för ferrokromslagg i marken. I en artikel från ”Afa Försäkring” från den 26 augusti 2021 (se ”Kartläggande studie kan bidra till säkrare hantering av sexvärt krom”) stod det om sexvärdigt krom i luften:

“I Sverige har vi ett gränsvärde på 5 mikrogram per kubikmeter luft för det här kromet, medan man i till exempel Danmark nyligen har sänkt gränsen till 1 mikrogram och i USA rekommenderar ett värde på högst 0,2. Det beror förmodligen på att vi här inte har sett över gränsvärdet på ett tag.”

Sverige har fortfarande kvar samma gränsvärden. Arbets- och miljömedicin skriver (se här):

“Denna lufthalt motsvarar 20 extra lungcancerfall per 1000 exponerade arbetare efter 40 års yrkesmässig exponering (dvs livstidsrisk).”

Jag vet inte varför Länsstyrelsen skickade ut riktlinjerna till Vänersborg och Trollhättan just nu, i höstas. Men jag har tidigare haft en mailväxling med Länsstyrelsen. Den 27 juni 2023 skrev Länsstyrelsen till mig:

“Inom Vargöns verksamhetsområde pågår undersökning och riskbedömning av föroreningar i mark och grundvatten. Däri ingår provtagning av grund- och dagvatten som ska utvärderas i en samlad bedömning för Göta älv.”

Kanske blev undersökningarna och analyserna klara i höstas… Länsstyrelsens utskick sammanföll i stort sett med att jag fick ett mail från en anställd på Vargön Alloys. I mailet stod:

“Jag har läst om att du tagit upp dom växande slagghögarna och försökt få gehör, Det har nu visat sig att Alloys inte haft tillstånd för att bygga dom berg dom gjort och att Länstyrelsen med omedelbar verkan har stoppat all vidare transport till Mjölkberget och utanför grindarna på alloys av slaggen, Viten och samt böter verkar vara på tapeten och miljöbrott är redan konstaterat.”

Det var en överraskning samtidigt som det på sätt och vis inte var det. Jag undrar nämligen varje gång jag åker igenom området hur slagghögarna kan tillåtas växa på det här sättet, inte långt från bostadshus dessutom. Men slagghögarna är polisanmälda av Länsstyrelsen. 

“Anmälan om försök till rening av lakvatten från deponin Mjölkeberget i nya reningsverket, Vargön Alloys AB i Vänersborgs kommun”

Så står det i Länsstyrelsens diarium (se här) att rubriken på polisanmälan var. Anmälan diariefördes den 28 februari 2025. (“Mjölkeberget” är en deponi för Alloys avfall. Mjölkberget ligger i norra delen av Alloys industriområde – norr om riksvägen, mot Viksängen till. Se kartan ovan.)

Naturligtvis blev det ett mail till Länsstyrelsen, den här polisutredningen ville jag se. Jag fick ett snabbt svar:

“Polisanmälan med lst dnr 43745-2024 är belagd med förundersökningssekretess.”

Sedan fick jag faktiskt ett svar till från Länsstyrelsen:

“För närvarande råder förundersökningssekretess, då ärendet är lämnat till Polisen och vi inte har några uppgifter om att förundersökningen har avslutats. Beklagar, men det innebär att vi inte lämnar ut handlingen för närvarande. Anledningen är att vi vill skydda polisens utredningsmöjligheter. När förundersökningen är klar lyfts också sekretessen hos oss och handlingen kommer att bli offentlig.”

Jag begärde också ut handlingarna från Polisen. Även där fick jag svar:

“Jag bedömer att jag inte kan lämna ut några handlingar i ärendet och hänvisar till förundersökningssekretessen, OSL 18 kap 1§.”

Jag har inte överklagat, kanske borde jag göra det. Men det måste vara något allvarligt – varför skulle Länsstyrelsen annars polisanmäla Vargöns Alloys? Och varför skulle i så fall Vargön Alloys tvinga sina anställda att skriva på ett sekretessavtal om att de inte får prata med någon om denna polisanmälan mot Alloys slagghögar? Ja, enligt säkra källor så har de anställda tvingats till det.

Det verkar vara en hund begraven i slagghögarna…

Men om inte detta vore nog. Det är tydligen så att Länsstyrelsen arbetar med ytterligare en polisanmälan mot Vargön Alloys…

===

Blogginlägg om Vargön Alloys:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Alloys, Juridik, Länsstyrelsen, miljö, Vargön

KF-beslut: Hallevibadet ska hyras ut

20 februari, 2025 1 kommentar

På gårdagens sammanträde med kommunfullmäktige (KF) behandlades, som de flesta politiskt intresserade vet vid det här laget, ärendet “Uthyrning av fastigheten – före detta Hallevibadet”.

Det blev en lång debatt inför rekordstor publik på läktaren, där allmänheten har tillträde för att följa sammanträdena. Ärendet avbröts också av en ajournering innan beslut fattades.

Det fanns fyra yrkanden på bordet. Yrkandet från de styrande partierna, S+C+MP (alltså inte KD), var det enda som innebar att kommunen skulle säga nej till att hyra ut Hallevibadet. De andra tre yrkandena ville alla hyra ut Hallevibadet men med olika formuleringar.

M+L:s yrkande var detsamma som det beslutsförslag som kommunstyrelsen lämnade till KF, med ett undantag. Ordet “driftsbidrag” hade strukits. Yrkandet, som senare också blev KF:s beslut, hade följande lydelse:

“Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ge Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att hyra ut Hallevibadet med det förbehållet att inga kostnader i form av underhåll, ombyggnationer, renoveringar eller andra kostnader som kan uppkomma ska belasta kommunen.”

Det andra yrkandet om uthyrning lämnades av SD. Yrkandet fick stöd av Medborgarpartiet och löd:

  • “Kommunfullmäktige beslutar att hyra ut del av fastigheten Björkås 1:176 som tidigare inrymt verksamhet Hallevibadet med intilliggande grönyta.
  • Ett driftsbidrag kan vid behov ingå i hyreskontraktet för att upprätthålla verksamheten under kontraktsperioden.”

KD övergav det återremissyrkande som partiet hade framfört i KS och yrkade att:

“Samhällsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att hyra ut Hallevibadet.”

Kärvling (V) lade också ett yrkande, men det drogs tillbaka när Henrik Harlitz (M) från talarstolen tillkännagav att M+L ändrade sitt yrkande. Anledningen var att jag ansåg att det nya yrkandet dels sade samma sak som mitt eget yrkande och dels att jag ansåg att det var viktigt att de partier som ville hyra ut Hallevibadet blev överens och visade “en enad front”. Det skulle underlätta den vidare processen. Vänsterpartiet röstade alltså för M+L:s beslutsförslag.

SD:s yrkande lät kanske bättre i Vargöbornas öron, men både “intilliggande grönyta” och att ett driftsbidrag vid behov kan ingå är frågor som kan tas upp i förhandlingarna mellan samhällsbyggnadsnämnden och de intresserade entreprenörerna. Dessa frågor kommer senare att avgöras i respektive nämnder, KS eller i fullmäktige. Och de partier som är för uthyrning har ju tillsammans majoritet i samtliga dessa beslutsorgan.

Kommunfullmäktiges majoritet bestående av, i storleksordning, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Medborgarpartiet och Liberalerna beslutade alltså att kommunen ska hyra ut Hallevibadet. De 20 ledamöterna från Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet röstade för en rivning av badet.

Debatten i sig var inte bara lång, det var ovanligt många talare som gjorde inlägg. Och de var engagerade… Det var emellertid inga direkta nyheter som framfördes. Framför allt Socialdemokraterna fortsatte att utmåla Hallevibadet som en utdömd och farlig byggnad där säkerheten var undermålig. Det var deras huvudargument. Jag försökte att på ett saklig sätt redogöra för att det inte var den slutsats som drogs av t ex statusutredningen utförd av PE Teknik & Arkitektur AB. Jag gav också exempel. Det gjorde inte socialdemokraterna utan de upprepade bara att byggnaden var farlig. Precis som om upprepningarna var ett bevis på att det de sa var sant…

På Facebook har en av miljöpartisterna, Annika Repo Wallman som inte är ordinarie i KF, däremot försökt visa att Hallevibadet är farligt. Jag återger delar av den diskussion som följde av hennes inlägg eftersom det är sakfrågan om säkerheten som det handlade om. Och det är en viktig fråga. (Det diskuterades i två “trådar”, men eftersom samma sak diskuterades så har jag sammanställt inläggen. Några citat är också nerkortade.)

Annika Repo Wallman (MP) citerade följande i utredningen som tydligen var den springande punkten och “beviset” för Hallevibadets “farlighet”:

“Det åligger ägaren att garantera att snölasten på taket inte överstigs. Konsekvenser vid kollaps av takkonstruktionen bedöms som allvarliga med hänsyn till verksamheten som bedrivs. Vid extremt snöfall rekommenderas att tillträde till lokalen förbjuds tills dess att snömängden på taket reducerats.”

Det här framfördes alltså inte på sammanträdet. På FB har Repo Wallmans inlägg fått svar av Helge Kneese och Jonas Mossberg.

Helge Kneese (KD) svarade Repo Wallman (MP):

“Satt också och lyssnade på mötet. Sitter även i Samhällsbyggnadsnämnden och har gått igenom samtliga dokument under de senaste 2 åren.
Taket uppfyller 1990 år regler. Har hållit utan problem i snart 25 år. Inga utmattningsskador eller allvarlig erosion har påträffats. Takbågarna anses såpass fina att man har tänkt sälja det vid en ev rivning. Det man har gjort är att kört takkonstruktionen i ett datorprogram för stresstest. Där har man lagt in dagens byggregler. Dagens byggregler kräver att konstruktionen ska klara större laster än när det byggdes. Vid dessa datorsimuleringar vid maxlast blir taken något överlastat på vissa ställen. Hur många dagar om året ligger det extrema mängder snö på taket? Samtidigt kan man konstatera att det inte varit några som helst problem i 35 år. Däremot har Arenataket störtat in pga snö vid något tillfälle. Inte heller Arenataket skulle klara dagens byggregler vid en stresstest. Ska vi stänga arenan?”

Annika Repo Wallman (MP) replikerade:

“gott så … intressant då att det i slutsatsen rekommenderas att man ska stänga vid extremt snöfall. ..har experterna fel? Kanske går att hyra ut, med villkor att ha badet stängt när det är snöstorm och det kommer 20 cm snöblask?”

Helge Kneese igen:

“Som sagt, kommer det mycket snöfall är det fastighetsägarens skyldighet, oavsett byggregler, att göra en bedömning om ev fara och nödvändiga åtgärder. Det gäller alltid. Skulle tro att de flesta hus som är byggda på 1990-talet skulle få samma anmärkning. Har själv skottat av taket på mitt hus en enda gång. Vänersnö hade lagt över en meter snö. Vart orolig, tänk om det kommer mer, så skottade av det. Grannen gjorde det inte, hennes tak höll ändå. ”

Jonas Mossberg, som är en av intressenterna till att hyra Hallevibadet, grep in i debatten och svarade Repo Wallman:

“och var får du just 20cm från? Skall du ställa samma krav på samtliga kommunala fastigheter byggda innan 2000? Snö faller sällan som slask och när snön faller är det inte mycket vikt, även med ett lager på uppemot 2-3 meter, vikten kommer vid tö/regn och är man dum nog att låta det ligga kvar så kan det sluta som på arenan. Naturligtvis kommer en privat hyrestagare att ha en snöplan, det rekommenderar jag varmt även kommunen att ta fram till i synnerhet ishallen som har en taklutning som troligtvis inte är godkänd med dagens byggregler”

Jonas Mossberg skrev också angående Wallmans citat ur rapporten om statusbedömningen:

“Annika…….Nu är det ju så att vissa läser denna rapport som djävulen läser bibeln. Vad alla tydligen missat (politiker i alla fall) är att rapporten är beställd för att utröna om taket klarar 2024-års snölastkrav. Om man skulle göra om samma beräkningar på alla kommunens fastigheter som är byggda före år 2000 så blir samtliga dödsfällor. Jag skulle vara väldigt försiktig i att vistas i arenan vid minsta snöfall, den har så mycket brister så riv den istället nu när Hallevi blir kvar. Ishallen har fått nytt tak, var är rapporten där? Den är dessutom äldre än Hallevi och taket läckte. Fast den vill ju inte S och C riva så är den ju i topptrim, skenheliga politiker verkar det finnas gott om i vår kommun, i alla fall i vissa partier.
Är Vänersborgs kommun enda kommunen i landet som inte vet vad en snöplan är? Helt enkelt en nedskriven plan hur mycket snö det får komma innan snö skall skottas från tak. Beroende på ålder och taklutning/taktyp. Hade vi haft en kanske arenataket hade hållit?”

Annika Repo Wallman (MP) fortsatte:

“Hallen är byggd på 90- talet och delvis tilläggsisolerad ( som har ökat egenvikt, som påverkar hållfastheten) … man kan begära ut alla handlingar och läsa själv. Det finns sådant som är bok o konstruktionen oxå, men för mig räckte det att läsa om takkonstruktionen för att känna att säkerheten inte kan garanteras. Om det är lika illa med arenan vet jag inte, är inte påläst om den.”

Jonas Mossberg igen:

“Jag har läst hela rapporten ett flertal gånger och även pratat med de som gjorde jobbet på hallen. Det är inga som helst konstigheter med vare sig grafer eller tabeller, snözonerna har ändrats sedan Hallevi (och ALLA andra) fastigheter före 2018 byggdes. Det är INTE tilläggsisolerat för kommunen sa nej så där är det en ren felaktighet i rapporten. Läser du offerten också så ser du att taket är i så gott skick att bland annat takstolar skulle återanvändas.
Jag har hittat både stora och små fel i samtliga rapporter från Hallevi, i synnerhet den från 2016 är ett stort skämt. Men fråga gärna så skall jag ge dig fackmannamässiga svar som definitivt inte samhällsbyggnadsnämnden har gjort de senaste åren.
Samtliga rapporter hade sett likadana ut (eller värre) över alla äldre fastigheter och ytterligare värre på arenan. Känner du att du kan garantera säkerheten på arenan/Ishallen som saknar denna rapport?”

Och Mossberg fortsatte:

“tyvärr verkar du inte vara vidare påläst om Hallevi heller. Både jag och Lejon har skrivit löpmeter om alla felaktigheter i rapporterna, vi har haft egna inspektörer med högre kompetens än SBFs inspektörer. Kärvling har påvisat högvis med brister/felaktigheter i rapporterna så att säga att du är påläst när du enbart blivit erbjuden enkelsidig information (läs propaganda) är att ta i.”

Det var ytterligare en del argumentation personerna emellan, men inga nya sakuppgifter. Jonas Mossberg avslutade diskussionen:

“Jag förstår inte riktigt hur du kan ha så svårt att förstå att rapporten visar att ett mer än 40 år gammalt bygge inte klarar dagens krav som inte ens fanns när det byggdes. Det som byggs idag kommer inte klara de krav som ställs om 40 år. Kör du gammal bil så är det med ditt resonemang en dödsfälla då kraven ändras varje år. En enbart 10 år gammal bil klarar inte dagens krav och bilbesiktning besiktigar mot kraven som ställdes när bilen byggdes, inte dagens krav. Man skall inte försöka jämföra äpplen och päron.”

Helge Kneese (KD) avslutade för sin del diskussionen med följande kommentar:

“Verkar som du inte är mottaglig för sakargument? Flera S ledamöter på KF igår samma sak. Börjar likna en förtalskampanj. Skapa oro kring en byggnad utan egentlig substans. Lite desperat intryck ger det i vilket fall.”

Vem vet, diskussionen kanske kommer att fortsätta. Det finns många andra trådar i diskussionerna, men jag tyckte att dessa inlägg kastade ytterligare ljus över Hallevibadets “tekniska status”.

Min slutsats har stärkts av dessa diskussioner. Vargöborna och andra kommuninvånare kommer att kunna simma lugnt i Hallevibadets bassänger den dag då badet åter öppnar sina portar för allmänheten.

Onsdagen den 19 februari 2025 fattade kommunfullmäktige ett bra beslut.

PS. När inspelningen av KF-sammanträdet har redigerats färdigt kommer det att läggas ut på kommunens webb-TV.

===

Årets blogginlägg om Hallevibadet:

Kategorier:Hallevi, Kommunfullmäktige 2025, Vargön

KF: Hallevibadet ska rivas (2)

17 februari, 2025 1 kommentar

Anm. Fortsättning från blogginlägget “KF: Hallevibadet ska hyras ut (1)”.

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet vill riva Hallevibadet. Det har varit deras inställning sedan åtminstone oktober 2023. Åsikten, och avsikten, delas naturligtvis av tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen som har drivit den linjen sedan frågan om eventuell uthyrning blev aktuell.

På kommunstyrelsens sammanträde den 29 januari i år gjorde de styrande partiernas ledamöter, framför allt de från S, klart för alla att de ville riva Hallevibadet. Lojaliteten till det egna partiet är viktigare för de ledamöter som bor i Vargön än vargöbornas intressen.

 S+C+MP sammanfattade sina argument för rivning i en reservation. Den återger jag i sin helhet:

“Vi motsätter oss en uthyrning av anläggningen Hallevibadet.

Alla utredningar som kommunen gjort kring Hallevibadet visar att anläggningen är i så dåligt skick så att det inte går att garantera säkerheten för dom som ska vistas där vid en uthyrning.

Vi har också stor tilltro till våra tjänstepersoner som väldigt tydligt talar om att det blir väldigt svårt om inte näst intill omöjligt att frånskriva sig ansvaret att hyra ut anläggningen i befintligt skick eftersom lagstiftningen är till hyresgästens fördel

Att hyra ut anläggningen skulle vara direkt oansvarigt.

Vi vill gärna öppna upp en dialog kring vad vi kan göra i stället på platsen som kan vara till nytta för våra invånare och kanske särskilt för invånarna i Vargön.

Ska vi då hyra ut byggnaden som då medför en besittningsrätt då tar det bort möjligheten att göra platsen till något som skulle kunna bli väldigt bra för invånarna i Vargön.”

De brister som finns i badanläggningen är de båda intressenterna, Patrick Lejon och Jonas Mossberg, medvetna om. De har läst alla utredningar och gjort egna inspektioner. De menar att de utredningar som har gjorts inte visar det dåliga skick som påstås. Bristerna är dessutom sådana att de går att åtgärda. Och naturligtvis måste åtgärder vidtas där så är nödvändigt. (Se “Hallevibadets vara eller inte vara (2/2)”.)

Den utredning som har vägt tyngst i samhällsbyggnadsförvaltningens och de styrande argumentation har varit “Statusbedömning Hallevibadet” från 16 september 2024. (Se t ex “Hallevibadets öde på väg att avgöras (1/2).) Efter att TTELA hade intervjuat förvaltnings- och fastighetscheferna på samhällsbyggnadsförvaltningen satte tidningen rubriken “Nya uppgifter: Hallevibadet kunde blivit en dödsfälla”. (Se här.) Det var ett slag under bältet på Lejon och Mossberg och de som jobbar för att badet skulle få leva vidare. Det var inte alls utredningens slutsats att taket var en dödsfälla (se nedan).

Det var antagligen också denna utredning, och kanske också tidningsartikel, som fick Benny Augustsson (S) att säga till TTELA (se TTELA ”Hallevibadet kan hyras ut – men utan kommunalt stöd”):

“Det vore oansvarigt av oss som kommun att hyra ut anläggningen om vi inte kan garantera säkerheten.”

Jag kan inte låta bli att tänka på Arena Vänersborg… Har Augustsson och de andra politikerna i de styrande partierna läst den senaste utredningen om taket på arenan? Det är ingen rolig läsning. I ett blogginlägg beskrev jag vad rapporten hade kommit fram till (se “Taket på Arena Vänersborg”). TTELA sammanfattade rapporten (se “Utredning visar omfattande skador på Arena Vänersborg”), en rapport som kommunen till en början inte ville lämna ut till tidningen:

“rostangrepp och fuktskador i taket, brister i konstruktion och i underhåll. … läckage och vattenskador … läckande ventil … för korta plåtar och svetsningar som släpper … extremt stor påfrestning på infästningarna … flera svetsar har släppt … vind blåser in i konstruktionen … böjda säkerhetsinfästningar … dagsljuset går att se inifrån konstruktionen”

Kan Augustsson och de styrande i S+C+MP garantera säkerheten i arenan? Och då har jag ändå inte nämnt de sättningar och rörelser som har fått fönster på arenan att gå sönder…

TTELA gör så att säga “bot och bättring” för feltrampet med artikeln som utmålade Hallevibadet som en dödsfälla när TTELA:s reporter i den senaste artikeln (se TTELA ”Hallevibadet kan hyras ut – men utan kommunalt stöd”) citerade ett viktigt och avgörande avsnitt från utredningen om statusbedömningen:

”Risk finns därmed att rostangrepp missats. Utifrån besiktningen bedöms ingen åtgärd nödvändig i nuläget gällande takets beständighet, dock rekommenderas en utförligare besiktning samt årliga uppföljningar för att påvisa att rostangrepp stannat av. Återbruk av takkonstruktionen bedöms som möjlig vid rivning. Rostangrepp bedöms som möjligt att åtgärda och kopplingar kan monteras isär utan att skada konstruktionen.”

“Utifrån besiktningen bedöms ingen åtgärd nödvändig i nuläget gällande takets beständighet.” Det är långt ifrån att taket är en dödsfälla…

För säkerhets skull fick Chat GPT (AI-verktyg) läsa rapporten “Statusbedömning Hallevibadet” och sammanfatta den i tio punkter:

  • “Syfte – Rapporten är en statusbedömning av Hallevibadet i Vargön, utförd av PE Teknik & Arkitektur på uppdrag av Vänersborgs kommun, med fokus på takkonstruktionens bärighet och byggnadens skick.
  • Okulär besiktning – Genomfördes den 26 augusti 2024, där takkonstruktionen och byggnadens tillstånd granskades visuellt.
  • Yttre observationer – Mögelpåväxt upptäcktes på vindskivor, vegetation växer nära fasaden, och fukt kan påverka grundkonstruktionen negativt.
  • Inre observationer – Byggnadens väggar och tak har tilläggsisolerats sedan ursprunglig konstruktion, men isoleringen är ojämnt fördelad, och den nuvarande isoleringstjockleken anses otillräcklig för energieffektivitet.
  • Konstruktion – Taket består av en lätt plåtstomme med fackverk och tunna plåtprofiler, vilande på pelare längs långsidorna. Begränsad rost har observerats men bedöms inte påverka hållfastheten just nu.
  • Ombyggnationer – Flera förändringar har skett genom åren, inklusive en ombyggnation av bassängbyggnaden runt 2020, men det finns ingen dokumentation av hur mycket lasten har ökat.
  • Snölast – Ursprungligen dimensionerat för 150 kg/m² enligt 1991 års regler, men dagens krav är 200 kg/m², vilket innebär en ökad last på taket.
  • Dimensioneringskontroll – Beräkningar visar att taket klarar den gamla snönormen men överbelastas med den nuvarande normen, med en utnyttjandegrad på upp till 140%, vilket innebär att taket riskerar att kollapsa vid kraftiga snöfall.
  • Riskbedömning – Ägaren måste säkerställa att snölasten inte överstigs, och vid extremt snöfall rekommenderas att lokalen stängs tills snön avlägsnats.
  • Rekommenderade åtgärder – Vidare undersökningar av grundkonstruktionen föreslås, liksom en mer utförlig inspektion av rostangrepp och årliga uppföljningar. Ombyggnad eller förstärkning av taket kan behövas för att uppfylla dagens normer.”

(Det kan noteras att rapporten inte riktigt hade all fakta tillgänglig när den skrevs – se “Hallevibadets vara eller inte vara (2/2)”.)

Jag ställde följdfrågan till Chat GPT om rapportens slutsats var att badanläggningen borde rivas:

“Nej, rapporten rekommenderar inte att Hallevibadet bör rivas. Däremot konstateras det att takkonstruktionen inte klarar dagens snönorm och att det finns en risk för kollaps vid extrem snöbelastning. Rapporten föreslår därför att snömängden på taket måste övervakas och att lokalen bör stängas vid kraftiga snöfall tills taket avlastats.”

Hallevibadet byggdes 1991 och taket uppfyller de snölastkrav som ställdes då – och det är de kraven som fortfarande gäller. Kraven från 2024 gäller inte gamla byggnader. Och det ska kommunen vara glad för. Om kraven från 2024 skulle gälla så finns det flera kommunala byggnader som inte skulle klara kraven t ex Arena Vänersborg. Som för övrigt inte ens klarade snön 2010 när den var nybyggd. Vid det tillfället höll taket på Hallevibadet.

Jag tycker att det är fantastiskt att frågan om Hallevibadets vara eller inte vara ska göras beroende av om politikerna har stor “tilltro till våra tjänstepersoner”, som det står i reservationen ovan. Den enkät som gjordes strax före sommaren förra året visade ju en förtroendekris från politikernas sida gentemot tjänstepersonerna. (Se “Politiker och tjänstemän 2: Inte alls OK”.) Tydligen vill de styrande partierna i sin reservation ge skenet av att ledamöterna från S+C+MP minsann har ett orubbat och orubbligt förtroende för tjänstepersonerna. Men hur kan de veta det, enkäten gjordes ju anonymt! Det kan också nämnas att de styrande, för att ta ett aktuellt exempel, hade fullt förtroende för tjänstepersonerna när de missade att lyktstolparna i Floget ägdes av Trollhättan Energi och inte av Vänersborgs kommun… (Se “KF-beslut mot bättre vetande (1)”.) 

Jag undrar också om formuleringen i reservationen innebär att de som vill hyra ut Hallevibadet misstror kommunens tjänstepersoner… Sedan kan jag inte låta bli att tänka på “fake news” och Trump. Kan politiker rösta om vad som är sant eller inte?

Utifrån den utredning som man i reservationen direkt hänvisar till, den av kommunjuristen utförda utredningen om det är lämpligt/möjligt att hyra ut den aktuella byggnaden i nuvarande skick, menar reservanterna att det är “näst intill omöjligt att frånskriva sig ansvaret” för kommunen. (Se “Hallevibadets vara eller inte vara (2/2)”.)

Det är inte kommunjuristens slutsats. I utredningen står det:

“Om fastighetsägaren vill undkomma ansvaret för ett åtgärdsföreläggande krävs att denne kan visa att hen inte har det faktiska och rättsliga möjligheten att efterkomma föreläggandet. Bevismedel kan vara till exempel ett hyresavtal som visar att ansvaret åligger en hyresgäst.”

Det är komplicerat att skriva sådana här avtal, men det är fullt möjligt att kommunen kan friskriva sig från i princip allting. Det är också SKR:s jurists mening.

I reservationen ger de styrande partiernas ledamöter sken av att Hallevibadet står i vägen för en kommunal satsning på “något som skulle kunna bli väldigt bra för invånarna i Vargön”. Och till TTELA säger Benny Augustsson (S) (se TTELA ”Hallevibadet kan hyras ut – men utan kommunalt stöd”) att han vill ersätta badet med någon annan verksamhet som är till gagn för Vargöns invånare och fortsätter:

”Vår ambition är att hitta vägar framåt som kan vara tillfredsställande för de flesta åldersgrupper.”

Vill Socialdemokraterna och Centerpartiet bygga en ny arena på Hallevi? Arena Vargön?

När S+C+MP ser att kommunfullmäktige troligtvis inte kommer att besluta om en omedelbar rivning av badet så kommer partierna helt plötsligt med löften och förhoppningar som ingen har hört talas om tidigare. Men vad skulle gagna Vargöborna bättre än ett bad för gammal som ung? Det är svårt att se något som bättre än ett bad skulle ge en grupp med ett åldersspann på allt från 3-4 år upp till 100+ samma förutsättningar till lite avkoppling/lek/motion. Det blir svårt att hitta en större gemensam nämnare än just badet.

Och varför skulle de styrande partierna satsa på Vargön precis nu? Det är nästan pinsamt. S+C+KD+MP vill ju inte ens göra i ordning det gamla stationsområdet i Vargön efter att ha gett tillstånd till rivning av det gamla anrika stationshuset från 1860-70-talen. (Se “Vargöns stationsområde”.)

På onsdag avgörs frågan om politikerna i Vänersborgs kommunfullmäktige vill att badet i Vargön ska vara kvar eller inte. Två entreprenörer har visat intresse av att driva Hallevibadet vidare ett antal år framåt. Kommunen friskriver sig från allt och låter dessa eller en av dem eller någon annan (jag antar att en upphandling måste göras) hyra badet, men kan förhandla om ett driftsbidrag för att säkra driften åtminstone till en början. Och då bör man som jag ser det bortse från eventuella principer och istället se till saken, dvs ett nyöppnat bad i Vargön. Som kommunen helt riktigt gör i Brålanda.

Entreprenören som driver Brålandabadet i privat regi erhåller nämligen årligen ett kommunalt driftsbidrag på 208.993,75 kr inkl moms. Badet har öppet under de tre sommarmånaderna, juni-augusti. Om en entreprenör på Hallevibadet skulle få motsvarande kommunala driftsbidrag för hela året, 12 månader, betyder det 835.975 kr (inkl moms). 

För en relativt billig kommunal peng kan nyttan för kommunens invånare bli mycket stor. Det skulle också kunna jämföras med att en rivning av Hallevibadet skulle kosta minst 10 milj kr…

PS. Jag fick en kompletterande uppgift (18/2). Under 2025 kostar det kommunen 950.000 kr att ha Hallevibadet tomställt, för t ex el och värme.

==

Det har blivit många blogginlägg om Hallevibadet:

Kategorier:Centerpartiet, Hallevi, Kommunfullmäktige 2025, Miljöpartiet, S, Vargön

KF: Hallevibadet ska hyras ut (1)

16 februari, 2025 Lämna en kommentar

Nu på onsdag, den 19 februari, sammanträder Vänersborgs högsta beslutande organ, kommunfullmäktige (KF).

Det är som vanligt en diger dagordning med ett lika digert underlag, 720 sidor.

Det är som jag ser det särskilt ett ärende som väcker allmänt intresse, kanske framför allt i kommunens östra delar. Det är ärende 20, “Uthyrning av fastigheten – före detta Hallevibadet”. Jag vet inte varför ärendet är lagt i slutet av sammanträdet. Vid ett senare klockslag finns det alltid risk att flera åhörare och åskådare kan ha blivit trötta av de tidigare, mindre intressanta ärendena. Vill man öka intresset för politiken bör naturligtvis de mest intressanta, och kanske mer “kontroversiella”, ärendena komma i början. 

Hallevibadet engagerar, och nu tycks vargöborna ha vaknat på allvar och insett att badets framtid avgörs på onsdag. Det diskuteras på Facebook och de flesta ledamöter har fått åtminstone tre email från Vargön som vädjar till politikerna att bevara Hallevibadet. I fredags var det en insändare i TTELA (se TTELA “Rusta upp Hallevibadet istället för att bygga nytt”) och en uppvaktning av fullmäktiges politiker är planerad till kl 17.30 vid Bojorten, sessionssalen, på kommunhuset.

Jag tror att det är bra att vargöborna höjer sina röster. Det är antagligen det enda som kan rädda kvar Hallevibadet. Tittar man på hur partierna positionerade sig i kommunstyrelsen (KS) så ser det inte alltför ljust ut… (Se “KS (1): Hallevibadet”.)

Ärendet om Hallevibadet är egentligen enkelt:

Vill politikerna att badet i Vargön
ska vara kvar eller inte?

Vill man att Hallevibadet ska vara kvar så ska kommunen öppna möjligheten för uthyrning. Vill man inte det så ska man säga nej till uthyrning vilket innebär att Hallevibadet kommer att rivas.

I detta blogginlägg ska jag beskriva inställningen hos de partier som säger eller har sagt att de vill att Hallevibadet ska hyras ut och öppnas för badverksamhet.

Kristdemokraterna gav i det senaste valet 2022 löftet att de vill bevara Hallevibadet. De gjorde en tämligen stor affär av detta vallöfte, särskilt i Vargön.

I kommunstyrelsen (KS) tyckte KD att ärendet skulle återremitteras. KD motiverade sitt yrkande:

“Kommunstyrelsen återremitterar ärendet till Samhällsbyggnadsnämnden med uppdrag att utreda om sim- och badverksamhet, i kommunens eller annans regi, kan bedrivas i den byggnad där kommunen tidigare drivit Hallevibadet.”

Hallevibadet är, som både Benny Augustsson (S) och Henrik Harlitz (M) påpekade, troligtvis den mest utredda byggnaden i kommunen. (Efter Arena Vänersborg skulle jag vilja tillägga…) De som har visat intresse av att hyra Hallevibadet anser inte heller att Hallevibadet behöver utredas mer.

Kristdemokraterna har troligtvis fått kalla fötter. Nu när det verkligen gäller vill partiet skjuta upp avgörandet. Det tror jag inget annat parti vill. Det ska i det läget bli mycket intressant att se hur KD tänker rösta i slutomröstningen när partiets eget förslag om återremiss har röstats bort. Tänker de då avstå från att rösta – som partiet gjorde i KS?

Det förslag som blev kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige kom från Moderaterna och Liberalerna. Det blir huvudförslaget på onsdag:

“Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ge Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att hyra ut Hallevibadet med det förbehållet att inga kostnader i form av driftsbidrag, underhåll, ombyggnationer, renoveringar eller andra kostnader som kan uppkomma ska belasta kommunen.”

Förslaget från M+L innebär att partierna vill typ äta smörgåsen och ändå ha den kvar. Det är ett klassiskt politiskt ställningstagande, och kullerbytta. Partierna säger sig vara för uthyrning, medan de samtidigt gör en uthyrning omöjlig med de villkor som sätts upp. Det torde vara tämligen omöjligt att driva ett bad utan driftsbidrag.

Inställningen är uttryck för en slags princip, en princip som väger tyngre än att hyra ut och öppna Hallevibadet – kommunen ska inte stödja enskilda näringsidkare.

I Kommunallagen (2 kap 8 §) står det dock:

“Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas endast om det finns synnerliga skäl för det.”

Det är tämligen lätt att argumentera för att det finns “synnerliga skäl” i det här fallet…

I diskussionen kring driftsbidrag kan det konstateras att det kommunala aktiebolaget Vattenpalatset Vänerparken AB får drygt 13 milj kr av Vänersborgs kommun varje år för att bedriva badverksamhet på Vänerparken. Badverksamheten är som de flesta känner till inrymd i en privat ägd fastighet. En stor del av det kommunala bidraget på 13 milj kr går naturligtvis direkt ner i fastighetsägaren Intea Fastigheter AB:s plånbok. Och en del är ren vinst… Intea är ett företag som äger och hyr ut fastigheter i en stor del av landet och företaget gjorde enligt Bolagsfakta ett årsresultat 2022 på 906 miljoner kr.

Badet i Brålanda är kommunalt men det drivs i privat regi. Badet kostar liksom Vattenpalatset skattebetalarna en del pengar. I år ska 500.000 kr satsas i underhållsåtgärder på utomhusbassängen och nästa år är det avsatt 1 milj kr för underhållsbehov av hus, omklädningsrum och säkerhet. (Följande avsnitt är en rättelse och ett tillägg, 17/2.) Entreprenören som driver Brålandabadet i privat regi erhåller årligen ett kommunalt driftsbidrag på 208.993,75 kr inkl moms. Badet har öppet under de tre sommarmånaderna, juni-augusti. Om en entreprenör på Hallevibadet skulle få motsvarande kommunala driftsbidrag för hela året, 12 månader, betyder det 835.975 kr (inkl moms). 

Kommunens två badanläggningar kostar alltså skattebetalarna en hel del pengar och det tycker jag kan vara på sin plats. Det är bra att Brålandabadet finns och jag var på Vattenpalatset senast den gångna veckan med barnbarnet Olle. Men det skulle självklart också vara bra om Hallevibadet fick öppna igen i Vargön. Varför tycker Moderaterna och Liberalerna att just Hallevibadet inte ska få kosta något?

Hyresgäster på Hallevibadet skulle kunna få intäkter från kommunen via föreningsbidrag till simklubben och att barn- och utbildningsnämnden förlägger simskoleverksamhet på Hallevibadet. Jag tror emellertid inte att det är möjligt att badet skulle “gå runt” med enbart dessa intäkter, i varje fall inte till en början.

I kommunstyrelsen yrkade Kärvling (Vänsterpartiet) följande:

“Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att hyra ut den del av fastigheten som tidigare inrymt verksamhet vid Hallevibadet, Vargön, till badverksamhet.”

Yrkandet fick stöd av Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet. Att partiernas 5 röster inte räckte till majoritet mot M+L:s 3 röster berodde på att de styrande partierna stödde förslaget från M+L av “taktiska skäl”, de ville inte att Kärvlings yrkande skulle få majoritet.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) förklarade för TTELA (se ”Hallevibadet kan hyras ut – men utan kommunalt stöd”):

”Vi kände oss tvungna att stödja förslaget från M och L. Om vi inte hade gjort det hade det andra förslaget fått majoritet och det ville vi inte medverka till.”

Socialdemokraternas, Centerpartiets och Miljöpartiets förslag om att inte hyra ut Hallevibadet, utan att riva det, hade ju redan röstats ner. (Se “KS (1): Hallevibadet”.)

Nästa inlägg ska handla om S+C+MP:s förslag och hur de motiverar en rivning av Hallevibadet.

Anm. Fortsättning följer i blogginlägget ”KF: Hallevibadet ska rivas (2)”.

PS. Jag fick en kompletterande uppgift (18/2). Under 2025 kostar det kommunen 950.000 kr att ha Hallevibadet tomställt, för t ex el och värme.

==

Det har blivit många blogginlägg om Hallevibadet:

Kategorier:Hallevi, KD, Kommunfullmäktige 2025, L, M, Vargön

Det svarta taket 3: Bedömningen

6 februari, 2025 1 kommentar

Fortsättning på inlägget “Det svarta taket 2: Enhetlighet?”.

Tisdagen den 21 januari 2025 avslog byggnadsnämnden paret Thorenius ansökan om bygglov i efterhand. Byggnadsnämnden gav alltså inte bygglov. Det svarta taket skulle tas bort och det röda återställas.

Byggnadsnämnden var inte enig i beslutet. Det blev 4-4 och en ledamot avstod. Det innebar att ordförande Benny Jonasson (S) avgjorde ärendet med sin utslagsröst.

Det berättas att beslutet föregicks av en intensiv debatt. Även tjänstepersonerna sägs ha deltagit mycket aktivt. I de nämnder som jag deltar och har deltagit i skiljer man tydligt på de olika rollerna. Det är politikernas roll att diskutera politik, och fatta beslut.

På sammanträdet hade ett argument för att avslå bygglovsansökan varit att byggnadsförvaltningen hade sagt nej till ett annat takbyte i området, från rött till svart. Och hur skulle det då se ut om nämnden gav Thorenius bygglov för ett likadant takbyte…?

”Nej-et” till förfrågan om byte av takfärg har bekräftats av ordförande Jonasson (S). Det framgick av ett citat i TTELA (se “Politiker ville ge bygglov till svarta taket i Vargön – röstades ned”). Jonasson sa:

“Andra i området har frågat innan om de får byta taktegel och de har fått nej.”

Eftersom denna fråga inte har varit uppe i nämnden tidigare måste det således ha varit tjänstepersoner i byggnadsförvaltningen som har sagt nej. Men politikerna i byggnadsnämnden har inte delegerat rätten att avslå bygglovsansökningar till någon tjänsteperson i förvaltningen… Det är ett beslut som politikerna i nämnden ska fatta. (Det finns fler aktuella exempel på när byggnadsförvaltningen meddelar “nej till bygglov”, bland annat i Sikhall. Men det får bli ämnet i ett kommande inlägg.)

Skälet till byggnadsnämndens beslut om att inte bevilja bygglov för Thorenius var:

“Sökt åtgärd uppfyller inte lagkraven för bygglov avseende hänsyn till intresset av en god helhetsverkan.”

Och så följer en längre bedömning. Jag nämnde några formuleringar ur denna bedömning i det förra inlägget. (Se “Det svarta taket 2: Enhetlighet?”.) Här tänkte jag återge övriga motiveringar.

Det kan först vara värt att upprepa att det enligt nämnden bara tycks vara takens färg som bestämmer enhetligheten. Husfasadernas färg spelar ingen roll trots att de, som nämnts, är mycket varierande. Det finns fasader i blått, gult, brunt, grönt och vitt. Detta kommenteras i ett avsnitt i bedömningen:

“De 29 kedjehusen har ursprungligen byggts med en aluminiumfasad på bottenvåningen – troligen i närmare vit kulör – och med gavelspetsarna i stående träpanel med troligen skiftande kulörer som brunt, gult och blått.”

I ett yttrande inför byggnadsnämndens beslut den 31 oktober 2023 skrev stadsarkitekten:

“Alla hus har ursprungligen varit identiska bland annat i volym, fasadgestaltning och takform.”

Och stadsarkitekten fortsatte:

“Oklart är vilka fasadkulörer som har varit ursprungliga men sannolikt är att alla hus från början har varit täckta med röda lertegelpannor.”

Jag fick ett foto från en mycket lokalhistoriskt kunnig person på Facebook:

I förgrunden syns Vargöns gamla bandybana vid Sandgärdet och i bakgrunden ser man husen på Lugnets väg och Snickaregårdsvägen. Thorenius hus nr 22 är markerat med en pil. Fasaderna på de yttre husen i området var grå/vita.

Där ser man. Det är inte alltid lätt att vara stadsarkitekt eller tjänsteperson. Det man emellertid aldrig får glömma är att svårigheten eller omöjligheten att få fram relevant och viktig information/fakta kan innebära att de beslut som fattas blir felaktiga. Och det i sin tur kan få stora negativa konsekvenser för den enskilde. Därför finns det kanske situationer, även i byggnadsförvaltningen och nämnden, där man hellre borde fria istället för att fälla…

Enligt samma källa på Facebook var husen innanför det inringade området (se den röda linjen på fotot) röda från början. Med andra ord, hela områdets karaktärsdrag har ändrats från det husen ursprungligen byggdes. Byggnadsnämnderna i Västra Tunhem/Vänersborg har under åren alltså helt struntat i:

“krav på varsamhet vid ändring och hänsyn till stadsbilden och intresset av en god helhetsverkan avseende bebyggelsegruppens (29 kedjehus) enhetligt röda taklandskap”

Ja, det vill säga ända fram till den nuvarande byggnadsnämnden tillsattes efter valet 2022… Och då gäller det ett hus…

TTELA hade häromveckan en artikel om den nya domstolsbyggnaden som är under uppförande. (Se TTELA “Nya tingsrätten i Vänersborg väcker starka känslor”.) Den väcker på sina håll starka känslor och det vällde in kommentarer, som totalt ratade utseendet skriver TTELA. Och citerade Facebookgruppen ”Innerst inne är vi alla Vänersborgare”:

  • ”Fulaste hus jag sett någonsin…ser ut som en utomhus toalett!! Elisabeths port är nästan lika fult…vad sjutton gör ni med våran fina stad??”
  • ”Hur tänkte de?.. Anskrämligt!”
  • ”Fruktansvärt fult hus”
  • ”Kan inte bli fulare än såhär…Verkligen en skam…”

Kommunens stadsarkitekt Martin Staude uttalade sig i TTELA  (se “Nya tingsrätten i Vänersborg väcker starka känslor”):

“Det går inte att få alla nöjda. Det kan inte heller vara målet att göra alla nöjda.”

Nä, målet är inte att göra alla nöjda. Däremot är det tydligen avgörande viktigt att stadsarkitekten själv och 4-5 ledamöter i byggnadsnämnden blir nöjda. Sedan får alla andra kommuninvånare tycka vad de vill. Det kan ju som sagt inte vara målet att göra andra nöjda…

Det räknades upp flera lagparagrafer i nämndens bedömning för avslag av bygglovet. Det är självklart viktigt att lagen följs. Lagparagraferna i beslutet handlade emellertid om vad som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan (PBL 2 kap. 6 §) samt karaktärsdrag och att ta till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden (PBL 8 kap. 17 §). Det är helt klart bedömningsfrågor. Fyra ledamöter i byggnadsnämnden, och stadsarkitekten, hade en bedömning, de fyra andra ledamöterna en annan. Vem satt inne med den rätta bedömningen? Ordförande Benny Jonasson (S) med sin utslagsröst?

Jag tycker inte att enskilda politikers personliga bedömning ska avgöra ärenden som innebär sådan påverkan på enskilda kommuninvånare, inte minst ekonomiskt. Det är fel att subjektiva tyckanden och värderingar ska vara utslagsgivande. Särskilt i ärenden där det finns många argument för motsatta bedömningar…

Alldeles för ofta får jag också en känsla av att Vänersborgs kommun i sin myndighetsutövning inte behandlar alla kommuninvånare lika. Jag hoppas att jag har fel. Det kanske bara handlar om någon slags prestige…

==

Se tidigare blogginlägg:

Kategorier:bygglov, Byggnadsnämnden, Juridik, Vargön

Det svarta taket 2: Enhetlighet?

5 februari, 2025 Lämna en kommentar

Det har pratats en del efter mitt förra blogginlägg. (Se “Det svarta taket 1: Olagligt beslut?”.) Flera har hört av sig, till och med några i byggnadsnämnden. Och det trots att andra personer i nämnden tydligen har sagt att man inte ska läsa mina blogginlägg, eftersom de inte är att lita på – det är bara Kärvlings egna åsikter…

Det kanske var ordförande Benny Jonasson (S) som sa det… Inte vet jag, men enligt uppgifter i TTELA, om man ska tro på TTELA:s källa, har ordförande Jonasson sagt att han inte hade läst alla handlingar. (Se TTELA “Politiker ville ge bygglov till svarta taket i Vargön – röstades ned”.) Paret Thorenius kopierade faktiskt mina tre första blogginlägg (se länkar nedan) och bifogade dem i sitt yttrande till nämnden inför behandlingen och beslutet den 21 januari. Mina tre blogginlägg ingick alltså, utan min vetskap (men det var självklart okej), i byggnadsnämndens beslutsunderlag. Politikerna bör självklart läsa motpartens yttrande innan de fattar beslut. Särskilt beslut som kan få stora konsekvenser för enskilda kan man kanske tycka….

Det verkar som om det har funnits en viss förvirring kring vad det stod i detaljplanen om området i Vargön. Stod det att husen på Snickaregårdsvägen i Vargön skulle ha röda tak? Det faller egentligen lite på sin egen orimlighet. Snickaregårdsvägen är längre än den del som nämnden lyfter fram i underlaget. Vägen fortsätter och det är flera hus på båda sidor om den som faktiskt har svarta tak. (Se kryssen på bilden. Den vita pilen pekar på Thorenius hus.)

Det kan tilläggas att husfasaderna inte heller är enhetliga. I området, och även på Snickaregårdsvägen, finns det fasader i bland annat blått, gult, brunt, grönt och vitt.

Detaljplanen för det aktuella området är från 1988. På den tiden kallades detaljplanerna för “stadsplaner”. Stadsplanen från 1988 hade följande utseende för området kring Snickaregårdsvägen i Vargön. (Jag har satt dit kryssen. Rött kryss=Thorenius hus. Svarta kryss: de två grannhusen i “raden” som också har svarta tak.)

Kvarteret där Thorenius hus ligger kallas “Barken”. Det har beteckningen “BS I”. “BS” betyder:

“Bostäder, sammanbyggda hus”

Den romerska siffran “I” innebär:

“På med romersk siffra betecknat område får byggnad uppföras med högst det antal våningar som siffran anger.”

Det är detaljplanerna som bestämmer var byggnader får placeras, hur stora de får vara och vilken typ av verksamhet som får bedrivas där. De är juridiskt bindande. I stadsplanen från 1988 finns inga bestämmelser för takfärg, eller fasadfärger, i området. Det är viktigt att komma ihåg det.

I underlaget till byggnadsnämndens sammanträde den 21 januari skrev förvaltningen:

“Den berörda byggnaden (Thorenius hus; min anm) är den första i en rad av 7 kedjehus som i sin tur är en av fyra rader med sammanlagt 29 kedjehus längs med Snickaregårdsvägen, Lugnets väg och Nygårdsvägen som byggdes på 1960-talet i lika volymer och enhetlig gestaltning. Kedjehusen har väl synliga branta takfall i rött taktäckningsmaterial och ramar in ett område med ytterligare bostadshus från samma tidsepok men med flackare oenhetliga tak.”

Flygfotot ovan är från 1960. Det är inte helt lätt att se detaljer, men man ser att det är ett område som omges av fyra rader med hus som ser likadana ut avseende takfärg precis som byggnadsförvaltningen skrev. Faktum är att på fotot ser även husen i området innanför ytterraderna tämligen lika ut. Det är nästan så att man kan tro att alla hus och hustak var likadana i hela området, trots att förvaltningen skrev att taken var ”oenhetliga”.

Så här ser samma område ut idag (se foto nedan). Det kan noteras att hustaken på en av raderna (vid Baståvägen, längst upp till höger) inte längre är enhetliga. Flera av hustaken i raden, åtminstone fem, är svarta. Området innanför raderna är färgmässigt inte alls enhetligt längre. Väldigt många hustak är svarta. Det finns faktiskt fler svarta än röda tak. Och jag noterar också att i stort sett samtliga tak på garagen är svarta, även i raderna i ytterkanterna. Nämnden har ju faktiskt inte talat om att garage ska vara undantagna ”kravet” på röda tak…

Området såg i stort sett ut så här när Thorenius bytte färg på sitt tak år 2016.

Förvaltningen har uppenbarligen brutit ut de hus som finns på tre (inte fyra!) av raderna, som “ringar in” området. Husen innanför tillhör i nämndens värld inte området. Det är lätt att få intrycket att byggnadsnämndens avgränsning sker på tämligen godtyckliga grunder. Sedan kan vi också konstatera att två av grannhusen till Thorenius hus strax utanför den ena av nämndens definierade rader har svarta tak – se foto. (Väderstrecken är omvända jämfört med de andra fotona.)

Det är svårt att se att det finns någon enhetlighet alls vad gäller takfärgen i området. Men visst har hustaken i de definierade raderna tegelfärgade tak, Nygårdsvägen-Lugnets väg- Snickaregårdsvägen. I varje fall om man alltså räknar bort den 4:e raden – husen och hustaken på Baståvägen… Och denna av kommunen kallade enhetlighet i hela området förstörs av Thorenius svarta tak… I varje fall halva skulle man kunna säga. En stor del av det svarta taket är svart också på grund av de svarta solcellspanelerna… (Som inte behöver bygglov.)

Husen i området med svart tak är markerade med kryss.

Jag har således svårt att förstå hur byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen ser på området. Hur valde nämnden ut vilka hus som hörde ihop och vilka som inte tillhörde området? Och hur ändrade det svarta taket på Thorenius hus “områdets karaktär”?

I beslutet skrev byggnadsnämnden:

“Bedömningen är – som i tidigare tillsynsärendet – att ändringen till svart takkulör innebär att byggnadens yttre utseende påverkas avsevärt samt att dess karaktärsdrag ändras. Den avvikande svarta takkulören strider mot plan- och bygglagens krav på varsamhet vid ändring (8 kap. 17 § PBL) och hänsyn till stadsbilden och intresset av en god helhetsverkan avseende bebyggelsegruppens (29 kedjehus) enhetligt röda taklandskap (2 kap. 6 § PBL).”

När jag läser “hänsyn till stadsbilden och intresset av en god helhetsverkan” går mina tankar återigen till Elisabeths Port och domstolsbyggnaden i Vänersborg… Och då kanske det är läge att citera några kloka ord i Matt 23:24:

“Ni blinda ledare! Ni silar mygg och sväljer kameler.”

De flesta kommuninvånare har sannolikt inte varit i det beskrivna området och kanske aldrig kommer att åka dit. Men flera har säkerligen åkt mellan bergen någon gång, möjligtvis till Vänersnäs och Gardesanna. Och då skrev byggnadsnämnden:

“Medan fasaderna under tiden har förändrats har den röda takkulören bevarats på alla 29 hus. Detta är ett viktigt bevarat gemensamt karaktärsdrag på kedjehusen som förutom på de ovan nämnda gatorna även är synliga från den vältrafikerade Lilleskogsvägen.”

Så här kan det se ut från Lilleskogsvägen när man tittar mot det aktuella området:

Lägger man märke till Thorenius svarta tak och att det bryter enhetligheten?

Och om det gör det – hur viktigt är det på en skala…?

Fortsättning följer i inlägget ”Det svarta taket 3: Bedömningen”.

==

Se tidigare blogginlägg:

Kategorier:bygglov, Byggnadsnämnden, Juridik, Vargön

Det svarta taket 1: Olagligt beslut?

3 februari, 2025 4 kommentarer

Förra måndagen offentliggjordes protokollet från byggnadsnämndens sammanträde den 21 januari. Protokollet lades ut på kommunens hemsida. I ärendelistan fanns ärendet BN § 7 – “Ansökan om bygglov för utvändig ändring av rad/kedjehus”. Det handlade om Barken 1, dvs paret Thorenius hus på Snickaregårdsvägen i Vargön. Ni vet, huset med ett svart tak…

Eftersom det finns väldigt många hus i området med svart tak (se kryssen på fotot) så markeras det aktuella huset med en ring.

När man laddar ner protokollet från kommunens hemsida upptäcker man att det inte står något om ärendet ”det svarta taket”… Det finns bara med på dagordningen. Vid ärendet finns det emellertid en röd asterisk – och längre ner på dagordningen förklaras asterisken med fet röd text:

“Avser myndighetsutövning mot enskild och publiceras inte på kommunens hemsida”

Det är GDPR-lagstiftningen som hindrar publicering. I Sverige är emellertid alla protokoll och beslut mm offentliga. Man kan därför begära ut protokollet och så får man det utskrivet och hemskickat, eller så hämtar man det i kommunhuset. Jag begärde ut protokollet och hämtade det i förra veckan.

TTELA har antagligen också hämtat ut protokollet, eller också har de fått all information via intervjuer. (Se TTELA “Politiker ville ge bygglov till svarta taket i Vargön – röstades ned”.)

Paret Thorenius flyttade till Snickaregårdsvägen år 2002. Det var ett rött hus med rött tak. Efter 14 år, 2016, byttes taket ut till svarta, blanka takpannor. Då skulle snön lättare glida av och dessutom hade Thorenius tänkt skaffa solpaneler, vilket de också gjorde. De skulle smälta bättre in mot ett svart tak. Den 11 december 2020, fyra år senare, upprättade byggnadsförvaltningen helt oväntat ett tillsynsärende. Kommunens byggnadsförvaltning menade att takbytet var en olovlig utförd åtgärd.

Den 31 oktober 2023 fattade byggnadsnämnden beslutet att paret Thorenius skulle:

“återställa takbeklädnaden på huvudbyggnadens sadeltak tillbaka till pannor i tegelröd kulör.”

Thorenius skulle tvingas att betala upp mot ett sex-siffrigt belopp för att plocka bort solpanelerna, ta bort det svarta taket, lägga ett nytt rött tak och sedan sätta upp solpanelerna igen. Ett rött tak var enligt byggnadsnämnden och kommunens stadsarkitekt ett allmänt intresse…

Thorenius ansökte sent i höstas om att få bygglov i efterhand på det svarta taket:

“År 2016 i juli utförde jag Teresa Thorenius och Björn Thorenius byte av takkulör från rött tegelpannetak till svart betongpannetak Palema Candor färgkod: svart 020080 med hjälp av Svenska Byggruppen. Vi ansöker härmed om bygglov för denna förändring av takkulör.”

Tisdagen den 21 januari 2025 avslog byggnadsnämnden ansökan:

“Byggnadsnämnden ger inte bygglov.”

Skälet för beslutet var:

“Sökt åtgärd uppfyller inte lagkraven för bygglov avseende hänsyn till intresset av en god helhetsverkan.”

Och så följer en längre bedömning. Den tänkte jag redogöra för i ett senare blogginlägg.

Byggnadsnämnden var oenig. Voteringen slutade 4-4. Som det brukar vara i Vänersborgs kommun så röstade de styrande partierna med tjänstepersonerna i förvaltningen.

Det var den socialdemokratiske ordföranden Benny Jonassons (S) utslagsröst som avgjorde… Eller om det nu var Sverigedemokraterna som avgjorde. Torbjörn Moqvist avstod nämligen från att rösta!! Moqvist banade därmed vägen för att de styrande partierna, och tjänstepersonerna, skulle få sin vilja fram.

Jag förstår inte Moqvist och Sverigedemokraterna. Eller de styrande partierna. Ett höghus och en domstolsbyggnad som totalt skiljer sig från Vänersborgs stadsbild och karaktär är ok, den totala bristen på enhetlighet på Holmängen är ok. Men ett litet hus i Vargön får inte ha ett svart tak… 

Det finns en hel del att säga om byggnadsnämndens beslut… Eller rättare sagt, det går att också att beskriva kortfattat. Det är sannolikt – OLAGLIGT!

Det finns en kommunallag som bland annat reglerar kommunens maktbefogenheter, de kommunala organens uppgifter, förtroendevalda och överklagande av kommunala beslut. I 4 kap 26 § står det:

”En ledamot i en nämnd som deltar i handläggningen av ett ärende ska delta i avgörandet av ärendet, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Detta innebär ingen skyldighet att rösta för fler än ett förslag.”

På kommunens webbplats finns det dessutom en politisk ordlista. I den förklaras begreppet “avstå att rösta”:

“Vid beslut som avser myndighetsutövning mot enskild går det inte att avstå från att rösta.”

Att bevilja eller avslå bygglov är “myndighetsutövning mot enskild”. Eller som Chat GPT förklarar:

“Eftersom beslutet om bygglov innebär att det allmänna utövar makt över enskilda, faller det inom ramen för myndighetsutövning.”

Fast byggnadsförvaltningen formulerar det ännu tydligare i protokollet från byggnadsnämndens sammanträde. Thorenius ärende om det svarta taket publiceras inte – med motiveringen:

“Avser myndighetsutövning mot enskild och publiceras inte på kommunens hemsida”

Tjänstepersonerna i byggnadsförvaltningen, liksom ordförande Benny Jonasson (S), borde känna till skrivningarna i Kommunallagen. Även Torbjörn Moqvist (SD) som avstod. Men det formella ansvaret för det olagliga beslutet är självklart ordförande Jonassons.

Ärendet har överklagats till Förvaltningsrätten i Göteborg. Beslutet borde vara självklart, men har man haft med jurister att göra kan man aldrig vara säker…

Fortsättning följer i inlägget ”Det svarta taket 2: Enhetlighet?”.

==

Se tidigare blogginlägg:

Kategorier:bygglov, Byggnadsnämnden, Juridik, Vargön

Hallevibadets vara eller inte vara (2/2)

26 januari, 2025 Lämna en kommentar

Anm. Detta inlägg är en direkt fortsättning på blogginlägget “Hallevibadets vara eller inte vara (1/2)”.

Kommunstyrelseförvaltningen (KSF) har även läst äldre utredningar och intervjuat tidigare anställda vid Hallevibadet.

Utredningen handlar i detta avsnitt om Hallevibadets inre skick och räknar upp en rad misstänkta tveksamheter och brister i byggnaden. Det gäller systemet för vattenbehandling, styrsystemet för rening, reservdelar, överloppsrännornas återledning, ventilation och avfuktningsaggregat, betongplattor, sättningsskador, arbetsmiljön och skyddsutrustning. Om allt det stämmer som beskrivs i utredningen undrar man faktiskt hur Hallevibadet kunde vara i drift ända fram till 2023…

Kommunstyrelseförvaltningen återger även resultaten av de tillsyner som miljö- och hälsoskyddsnämnden har genomfört på Hallevibadet under tiden som badet var igång. Badet har fått ett flertal anmärkningar, men inga av den karaktären att Hallevibadet skulle stängas.

KSF drar följande slutsats av Hallevibadets status:

“Ovan angivna osäkerheter och brister talar enligt Kommunstyrelseförvaltningen bedömning för att det av säkerhetsskäl är olämpligt att hyra ut byggnaden i dess nuvarande skick. Särskilt med avseende på att bygganden vid en eventuell uthyrning ska användas för allmänna ändamål i syfte att allmänheten ska vistas i byggnaden.”

Det ska dock återigen framhållas att slutsatsen är dragen utifrån de “gamla utredningarna”, dvs de utredningar som låg på bordet redan när samhällsbyggnadsnämnden den 24 oktober 2024 fattade sitt beslut om att rekommendera uthyrning av Hallevibadet. (Se “Hallevibadets öde på väg att avgöras (2/2)”.) 

Jonas Mossberg har som sagt läst utredningarna och faktum är att han fortfarande är intresserad av att hyra och driva Hallevibadet. Han menar att badet är i bättre skick än vad kommunen vill påskina. Han har i flera av sina mail till samhällsbyggnadsnämnden och samhällsbyggnadsförvaltningen kommenterat badets status och vad som behöver åtgärdas. Hans synpunkter kan sammanfattas så här:

  • Plattorna i badet bör bytas men detta är bara rekommendationer. De fungerar och Miljö & Hälsa har inga synpunkter angående plattorna.
  • Linern (=duk som fungerar som tätskikt) kan behöva bytas inom ett par år men den läcker inte.
  • Den ”rost” som sägs vara i den lilla poolen är en missfärgning (genomfällning) från ett gammalt rör som dragits om i samband med att linern installerades och är helt ofarlig.
  • Bassängen har satt sig men att det skedde redan under badets första år och sedan dess har det inte rört sig någonting.
  • Styrsystemet är gammalt men Mossberg har kontakter i branschen som gör att det går att få tag i reservdelar.
  • Det går att byta ut programvaran och ”hjärnan” (PLCn) till en kostnad på runt 10.000-25.000 kr.
  • Det behövs en översyn och rejäl service av ventilationsanläggningen och, för att få ner energiförbrukningen, mer lösull på befintligt i innertaket.
  • Filtren behöver bytas och den nya fläkten behöver service.
  • Det finns inte en rutten fasadbräda på Hallevi och fönstren är det inget som helst fel på, de kan inte och kommer inte att ramla ur.

Den andra spekulanten är Patrick Lejon. Han har dessutom jobbat på Hallevibadet i 13 år. Lejon tyckte att rapporten om statusbedömningen gav positiva signaler om badets framtida potential. Lejon genomförde också en besiktning av badet den 16 augusti tillsammans med en expert som har lång erfarenhet på området, en inspektör med högsta behörighet. Han har bland annat ansvarat för stora byggnationer i Sverige och Danmark. Inspektören menade att badets skick inte var så dåligt som det hade gjorts gällande. Även Patrick Lejon är fortfarande mycket intresserad av att driva Hallevibadet vidare…

Det är naturligtvis svårt för en byggnadsteknisk novis att avgöra Hallevibadets “tekniska status”. Men man får onekligen intrycket att samhällsbyggnadsförvaltningen inte har tagit reda på alla fakta. Istället tycks det som om flera omdömen och slutsatser är gissningar grundade på antaganden och ibland till och med felaktiga fakta. Bristerna i samhällsbyggnadsnämndens underlag har automatiskt följt med till kommunstyrelseförvaltningens utredning. 

Den sista delen av utredningen, som upptar ungefär hälften av rapporten, handlar om juridik. Det handlar om den frågeställning som James Bucci (V) gav uttryck för i en intervju med TTELA den 28 oktober, efter samhällsbyggnadsnämndens beslut om att hyra ut badet (se TTELA “Trots riskerna – politiskt ja till att hyra ut Hallevibadet”) 

“jag landade ändå i beslutet att hyra ut badet under förutsättning att det går att upprätta ett avtal som friskriver kommunen från ansvar om något tekniskt system havererar.”

Utredningen handlar slutligen om Vänersborgs kommun kan upprätta ett avtal som kan friskriva kommunen från allt ansvar.

Det finns många resonemang och analyser i utredningen kring förhållandet mellan hyresvärd (kommunen) och hyresgäster. Det hänvisas till lagparagrafer och domar. Det är emellertid ofta domar som det ibland är svårt att se relevansen av. Det är t ex domar om hissar, nedskräpning utomhus, containrar och plank. Det verkar som om utgångspunkten är att hitta argument för att dra slutsatsen att det är omöjligt eller inte lämpligt att ingå ett hyresavtal. Det argumenteras kring att hyresvärden skulle kunna bli skyldig att åtgärda problem med fastigheten trots avtal.

Samtidigt framhålls det flera gånger i utredningen att det mesta i lagstiftningen på området är dispositiv. Det innebär att parterna har möjlighet att avtala om annat, dvs det går att avtala bort lagen. Men då tycker utredningen att:

“Det är komplicerat att skriva ett avtal som i alla delar överför ansvaret för byggnadens skick på hyresgästen.”

Och om inte ett avtal är fullständigt reglerat finns det risk för att hyresvärden kan bli ansvarig för lokalens skick:

“Om avtalet är otydligt eller ofullständigt finns risk för att ansvar för byggnadens skick faller tillbaka på hyresvärden enligt den ansvarsfördelning som följer av lag.”

Det tycks som om det ändå går att avtala bort fastighetsägarens skyldigheter. Och, som jag uppfattar den juridiska redogörelsen, det verkar faktiskt vara kommunstyrelseförvaltningens slutsats, trots att det är komplicerat med avtal:

“Om fastighetsägaren vill undkomma ansvaret för ett åtgärdsföreläggande krävs att denne kan visa att hen inte har det faktiska och rättsliga möjligheten att efterkomma föreläggandet. Bevismedel kan vara till exempel ett hyresavtal som visar att ansvaret åligger en hyresgäst.”

Och det stämmer överens med vad SKR:s jurist (Sveriges Kommuner och Regioner) svarade när juristen fick frågan av Hans-Peter Nielsen (KD) i samhällsbyggnadsnämnden om “ansvarsfördelningen när det gäller lokalhyra”:

“Ansvarsfördelningen kan ske på olika sätt. Ett alternativ är att hyresvärden ”bara” friskriver sig från eget underhållsansvar. I så fall har ingen av parterna ansvar för lokalens förfall till den del friskrivning skett. En annat alternativ är att hyresvärden ”övervältrar” underhållsansvaret, helt eller delvis, på hyresgästen. Det är vanligt när det gäller inre åtgärder, men om ett helt hus eller en hel byggnad hyrs ut, är det inget som hindrar att det även gäller yttre åtgärder. Ett tredje alternativ, är att avtalet innefattar att hyresgästen ska ansvara för erforderlig förnyelse (vilket inte alltid är detsamma som underhåll). I lokalhyresavtal är det möjligt att också lägga ansvar för rena förbättringsarbeten på hyresgästen.”

Som komplettering kan nämnas att när det gäller människors hälsa eller miljön (citat från utredningen):

“I rättspraxis har fastslagits att verksamhetsutövare (=hyresgästen; min anm) är den som har faktiska och rättsliga möjligheter att vidta åtgärder mot påstådda störningar och olägenheter.”

Det är också:

“möjligt att avtala bort besittningsskyddet”

Det ser alltså ut att vara fullt möjligt att kommunen med ett ordentligt och genomtänkt avtal kan friskriva sig från i princip allting. Dessutom har ju Hallevibadet varit uthyrt/utarrenderat tidigare. Bert Karlsson arrenderar campingen på Ursand – varför skulle det inte vara möjligt att arrendera eller hyra ut Hallevibadet, igen?

Slutligen skriver KSF att:

“Felaktiga ingrepp i byggnadens konstruktion kan påverka … värdet av fastigheten som helhet.”

Har Hallevibadet något ekonomiskt värde för kommunen? Alternativet är ju att riva det…

Det pågår en stor utredning kring att bygga ett nytt badhus i Vänersborgs kommun, även om hela processen verkar ha avstannat. Utgångspunkten för ärendet Hallevibadet är att det bör finnas ett bad i Vargön åtminstone 5-10 år till, i varje fall till kommunen har byggt ett nytt badhus. Kommunen har beslutat att inte driva Hallevibadet av kostnadsskäl. Två entreprenörer, Jonas Mossberg och Patrick Lejon, är villiga att hyra/arrendera badet och driva det vidare. De har också planer på att utveckla verksamheten i området med uteservering, bangolf, beachvolleyplan, boulebana osv.

Enligt min mening kunde kommunstyrelseförvaltningens utredning lika gärna ha kommit till slutsatsen att det är okej att kommunen hyr ut badet…

Till sist en nyhet.

Samhällsbyggnadsförvaltningens chef Andreas Knutsson tänker sluta sin anställning i Vänersborgs kommun. Knutsson ska arbeta på räddningstjänsten. Han ska bli biträdande förbundsdirektör i det nya (eller ombildade) kommunalförbundet ”Räddningstjänsten Fyrbodal”.

==

Det har blivit många blogginlägg om Hallevibadet:

Kategorier:Hallevi, KS 2025, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön

Hallevibadets vara eller inte vara (1/2)

25 januari, 2025 Lämna en kommentar

Den 29 januari samlas kommunstyrelsens (KS) ledamöter, ordinarie och ersättare. Det är dags för KS första sammanträde för året.

Det är många ärenden som ska avhandlas, men det är särskilt ett ärende som tilldrar sig ett särdeles stort intresse. Det handlar om Hallevibadet.

Äntligen, efter månader av passivitet och förhalanden i samhällsbyggnadsnämnden och samhällsbyggnadsförvaltningen, har alltså Hallevibadets vara eller inte vara lyfts upp till KS. Det är sista anhalten i ärendets väg till ett avgörande beslut i kommunfullmäktige den 19 februari. Det är tack vare partierna i opposition, och kristdemokraterna, som det äntligen har hänt något.

Ärendet behandlades på samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 24 oktober 2024. (Se “Hallevibadets öde på väg att avgöras (2/2)”.) Samhällsbyggnadsförvaltningen hade tagit fram två alternativa förslag till beslut:

“Förslag A: Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta att riva fastigheten som tidigare inrymt verksamhet vid Hallevibadet, Vargön.”

“Förslag B: Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta att hyra ut fastigheten som tidigare inrymt verksamhet vid Hallevibadet, Vargön.”

 Socialdemokraterna och Centerpartiet röstade på att riva Hallevibadet. Den linjen har de drivit hela tiden tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen. De har gjort allt i sin makt för att förhindra att Hallevibadet blir kvar. Förvaltningschefen och verksamhetschefen (fastighet och service) vid samhällsbyggnadsförvaltningen lät sig till och med intervjuas i TTELA före nämndens beslut, varpå TTELA drog slutsatsen, som också blev rubriken på artikeln, “Hallevibadet kunde blivit en dödsfälla”. Jag har beskrivit detta och turerna kring Hallevibadet i ett flertal blogginlägg under de senaste snart 2 åren. (Se nedan för länkar till alla inlägg.)

Oppositionspartierna (Moderaterna avstod dock från att rösta) och Kristdemokraterna röstade för “förslag B” i samhällsbyggnadsnämnden – som då fick majoritet. De ville alltså hyra ut fastigheten.

Inför behandlingen i kommunstyrelsen har kommunstyrelseförvaltningen (=KSF) utrett frågan om det är lämpligt/möjligt att hyra ut den aktuella byggnaden i nuvarande skick. 

KSF har gjort en omfattande utredning. KS-förvaltningen börjar utredningen med att titta på det juridiska, om det enligt Kommunallagen överhuvudtaget är möjligt för kommunen att hyra ut Hallevibadet. Och det är möjligt:

“Kommunstyrelseförvaltningens slutsats är att det som utgångspunkt är kompetensenligt att upplåta kommunala byggnader för drift av badanläggningar.”

Nästa fråga för KSF är om en uthyrning är i överensstämmelse med kommunens fastighetspolicy. Och det är det:

“Det framgår dock att kommunen kan äga fastigheter som upplåts till verksamhet utanför den kommunala organisationen där nyttjandet sammanfaller med ett kommunalt intresse och ligger inom ramen för den kommunala kompetensen.”

Sedan menar KSF (=kommunstyrelseförvaltningen) att en förutsättning bör dock vara att uthyrningen för allmänna ändamål kan ske på ett säkert och betryggande sätt. (Jag kan inte låta bli att notera att KSF använder ordet “bör”…)

KSF skriver sedan om bygglov. Här kan konstateras att det inte finns något bygglov på eventuella ombyggnationer av badet från de senaste 10 åren. Det diskuteras en hel del i utredningen om detta förhållande. Min slutsats av att det saknas bygglov är helt enkelt att det inte har skett något som har behövt bygglov. Det stämmer också med de uppgifter som Jonas Mossberg, en av dem som har visat intresse av att hyra Hallevibadet (den andre är Patrick Lejon), har fått från Tommy Byggare som senast utförde åtgärder på byggnaden. (Om det hade behövts bygglov innebär det i så fall att kommunen har bedrivit badverksamhet i ett svartbygge…)

KSF beskriver vidare Hallevibadets konstruktion och PBL (Plan- och bygglagen). Det ägnas en hel del utrymme åt vem som är ansvarig om något händer byggnaden eller människors hälsa – är det fastighetsägarens ansvar, dvs kommunen, eller hyresgästen/verksamhetsutövaren? Förvaltningens slutsats är inte helt tydlig:

“Bedömningen av vem som har denna rådighet ska göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet och är oberoende av civilrättsliga avtal (jfr MÖD 2005:64). Även om ett civilrättsligt avtal skulle ange att ansvaret åvilar viss part har avtalet enbart obligationsrättslig verkan (verkan mellan parterna) och saknar normalt betydelse i offentligrättsliga sammanhang utifrån det krav som lagstiftningen ställer.”

Utredningen återkommer till denna fråga senare i ett särskilt avsnitt.

Sedan följer ett längre avsnitt om Hallevibadets skick utifrån de utredningar som har gjorts. Det ska alltså noteras att KS-förvaltningen i sin utredning helt utgår från de tekniska utredningar som samhällsbyggnadsförvaltningen har låtit utföra. Det är viktigt att hålla detta i minnet. Det är också viktigt att komma ihåg att dessa utredningar låg på samhällsbyggnadsnämndens bord redan vid beslutet om att hyra ut Hallevibadet. Utredningarna var alltså en del av nämndens faktaunderlag.

De tekniska utredningarna är samhällsbyggnadsförvaltningens rapport ”Konsekvensbeskrivning Hallevibadet” från den 1 oktober 2024 (se “Hallevibadets öde på väg att avgöras (1/2)”) samt en rapport upprättad av PE Teknik och Arkitektur den 16 september 2024. KS-förvaltningen har följaktligen inte gjort någon egen teknisk utredning av Hallevibadets status.

KSF skriver:

“Baserat på antagandena om att flera delar av fackverket var starkare än vad som gick att urskilja har PE Teknik gjort bedömningen att det är rimligt att konstruktionen är optimerad för den last som gällde enligt Boverkets nybyggnadsregler då simhallen byggdes år 1991.”

Det här visar att taket är i gott skick. Tvärtemot vad TTELA skrev och cheferna sa alltså. Hallevibadet byggdes 1991 och taket uppfyller de snölastkrav som ställdes då – och det är de kraven som fortfarande gäller. Kraven från 2024 gäller inte gamla byggnader, och “hyresspekulanten” Jonas Mossberg ställde i ett mail till samhällsbyggnadsnämnden den 20 oktober 2024 den retoriska frågan:

“om kommunen ställer samma krav på taken för övriga kommunala byggnader som t ex kommunhuset, ishallen och Arena Vänersborg som på Hallevibadet…”

Det ska kanske kommunen fundera på. Kommunen ska ju behandla alla lika…

KSF fortsätter i samma avsnitt:

“Av utredningsrapporten framgår vidare att den ändring/ombyggnation som genomfördes av bassängbyggnaden omkring år 2020 (2018) – då i huvudsak kanaldragningen för ventilationskanalerna ändrades, innertaket byttes och lösullsisolering tillkom ovan innertaket – kan ha medfört risk för att lasten på takkonstruktionen ökade jämfört med innan. För att kunna fastställa om den tillåtna lasten har överskridits krävs det enligt PE Teknik att en detaljutredning genomförs. Lastökningen på grund av senaste ombyggnad finns enligt utredningsrapporten ej redovisad”

Den här uppgiften reagerade Jonas Mossberg på redan i höstas. I ovan citerade mail till samhällsbyggnadsnämnden skrev han:

“Det som gjordes i samband med renoveringen var enbart att byta ljudabsorbenter, ingen isolering byttes ut och byte av ljudabsorbenter har inte ens anmälningsplikt. (bara att prata med Tommy Byggare som utförde arbetet).”

Patrick Lejon, som är den andre intressenten till att hyra Hallevibadet, bekräftar detta efter att ha pratat med de som mögelsanerade innertaken. Varken samhällsbyggnads- eller kommunstyrelseförvaltningen verkar ha kontrollerat uppgiften med Tommy Byggare.

Som sagt, det är mycket intressant om Arena Vänersborg och Brätte Ishall uppfyller dagens krav… Jag kan inte heller låta bli att tänka på att taket på Hallevibadet höll för snömassorna den 20 februari 2010, medan nybygget på idrottscentrum inte gjorde det…

Mossberg skrev i samma mail:

“Med en snöplan så finns det inga problem med taket överhuvudtaget, detta görs av många kommuner redan idag på äldre byggnader.” 

Det kan väl också noteras att i den åberopade tekniska utredningen framgår det också att taket är i så gott skick att de gamla takstolarna kan återanvändas om taket skulle byggas om till 2024 års snölastkrav. Samhällsbyggnadsförvaltningen skrev i utredningen “Konsekvensbeskrivning Hallevibadet”:

“Återbruk av hallkonstruktionen bedöms som möjlig i snölastzoner mindre eller lika med snölastzon 1,5. Rostangrepp bedöms som möjligt att åtgärda och skruvade förband/kopplingar kan monteras isär utan att skada konstruktionen.”

Kommunstyrelseförvaltningen har även läst äldre utredningar och intervjuat tidigare anställda vid Hallevibadet.

Fortsättning följer i inlägget ”Hallevibadets vara eller inte vara (2/2)”.

==

Det har blivit många blogginlägg om Hallevibadet:

Kategorier:Hallevi, KS 2025, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön

Byggnadsnämnden (1): Holmens kontorsbyggnad

14 november, 2024 2 kommentarer

Det har under några av de senaste åren kunnat skönjas en ljusning i byggnadsnämndens och byggnadsförvaltningens hantering av ärenden. Flera invånare har till och med anat ett trendbrott, eller i varje fall att nämnd och förvaltning var på väg mot ett. Det verkar som om kommuninvånare och företagare har börjat behandlas på ett annat sätt än tidigare, med mer av förståelse och respekt. Kommunens “byggnadsavdelning” tycks med andra ord ha anlagt en attityd av service och hjälpsamhet.

Den senaste tiden har vi dock sett några beslut i nämnden som har förmörkat den ljusning som varit på gång. I några beslut och underlag har invånare upplevt mindre förståelse för sina intressen och behov. Regelverken har också tolkats på ett sätt som att nämnden hellre fäller än friar.

Man kan hoppas att dessa beslut endast är tillfälliga felbedömningar och “olycksfall i arbetet”. Det är av stor betydelse för Vänersborgs kommun att det tidigare ryktet om att vara besvärlig och petig i byggnadsfrågor tvättas bort och försvinner. Företagare som vill etablera sig i eller utvidga sin verksamhet i Vänersborg ska veta att byggnadsnämnd och byggnadsförvaltning är välvilliga, visar förståelse för invånarnas och företagens behov och intressen samt gör sitt yttersta för att hjälpa till och ge bra service. Det är också ett sätt förbättra kommunens placeringar i de rankningar som görs.

Det senaste exemplet på byggnadsnämndens “olycksfall i arbetet”, som också har fått ett stort medialt intresse, är ärendet kring paret Thorenius svarta tak i Vargön. Efter 8 år ska paret för dyra pengar tvingas byta tak från svart tillbaka till rött. Det är av kulturhistoriska skäl betydelsefullt, menade byggnadsnämnden, att taklandskapet på Snickaregårdsvägen i Vargön är enhetligt. I varje fall i den begränsade del av området där Thorenius bor… (Se “Det svarta taket i Vargön”.)

Det är inte omöjligt att det räcker med ett sådant här felaktigt beslut från byggnadsnämnden för att Vänersborgs kommun riskerar att få tillbaka stämpeln av en kommun som i byggnadsfrågor “gör det besvärligt” för sina invånare. Det kan för övrigt nämnas att på det senaste sammanträdet med byggnadsnämnden (5 november) informerades ledamöterna om att Thorenius har sökt bygglov i efterhand för det svarta taket. Det ska bli intressant att se hur nämnden så småningom behandlar denna ansökan…

De enhetliga röda taken på en del av Snickaregårdsvägen i Vargön är i byggnadsnämndens ögon en kulturhistorisk viktig egenskap. På förra veckans sammanträde med nämnden behandlades ett annat kulturhistoriskt arv av betydligt större dignitet. Ja, nämnden vill till och med riva denna historiska byggnad. Och då tänker jag inte på Hallevibadet som den styrande minoriteten i samhällsbyggnadsnämnden, med undantag av Kristdemokraterna, vill riva. (Se “Hallevibadets öde på väg att avgöras”.) Nä, jag tänker på Holmens fd kontor.

Holmens gamla anrika kontorsbyggnad från 1888 är för många Vargöbor, och historieintresserade, av stor betydelse. Det är ett monument över Vargön som brukssamhälle och för arbetarrörelsen. (Det är märkligt att kommunens socialdemokrater inte inser det.)

Företaget WSP Sverige AB gjorde 2021 en kulturhistorisk utredning med titeln ”Bruket 8, Wargöns bruk/Holmen paper”. (Se “Vad händer med Holmens kontor?”.) Utredningen drog slutsatsen att:

”det fanns ett stort värde i kvarvarande delar som gör en renovering av huset fullt möjlig.”

Huvudkontoret och porten hade, visade utredningen, höga kulturvärden och därmed också ett skydd i lagstiftningen.

I förra veckan gav byggnadsnämnden sin förvaltning i uppdrag att ändra detaljplanen för området så att en rivning av byggnaden ska bli möjlig. I den nuvarande detaljplanen från 2013 står det nämligen:

“De äldsta byggnaderna som utgörs av huvudkontoret med den gamla fabriksporten skall finnas kvar.”

Det finns alltså ett förbud i detaljplanen mot att riva kontorsbyggnaden och fabriksporten, den så kallade “Vargporten”. (Se ”Byggnadsnämnden: Holmens fd kontor”.) Kommunen vill ändra på detta, och satsa åtskilliga miljoner på att riva åtminstone den eldhärjade kontorsbyggnaden – allt för att göra området attraktivare för företag att förvärva.

Det är flera som undrar vad en rivning av kontorsbyggnaden skulle innebära för Vargporten. En ensam port kan knappast finnas kvar i området om marken ska säljas. Det talas om att flytta den, men det blir antagligen både svårt och tämligen dyrt. Det kan kanske misstänkas att det finns krafter som även vill riva Vargporten. Det är ingen som vet ännu, inga avgörande beslut har fattats. Och det finns ledamöter i byggnadsnämnden med andra åsikter, som Pontus Gläntegård i Vänsterpartiet.

Gläntegård (V) menade att kommunen inte har försökt att sälja fastigheten och kontoret på ett seriöst och riktigt sätt. Han skrev i sin reservation:

“Att fastighetsägaren haft fastigheten ute till försäljning i ett fåtal månader under lågkonjunktur till ordinarie pris kan inte anses som tillräckligt underlag för att väga det enskilda intresset av att riva mot det allmänna att bevara fasaderna ur ett kulturhistoriskt perspektiv av industrihistoria. En längre försäljningsperiod med rimlig prisavvägning måste prövas innan ett rivningsförbud kan hävas.”

Gläntegård menar att kostnaden för att återställa kontorsbyggnaden borde återspeglas i priset så att det blir rimligt. Men också att t ex större tillbyggnader och påbyggnader ska vara möjliga.

Pontus Gläntegård (V) påpekade också i sin reservation att:

“Enligt tidigare undersökningar av WSP är tegelfasaden i konstruktionsmässigt godtagbart skick hållfasthetsmässigt.”

Det måste göras en helhetsbedömning innan beslut fattas. Byggnadsnämnden måste också få svar på frågan om det överhuvudtaget går att flytta Vargporten.

Vi får se vad kulturhistorien i Vänersborgs kommun är värd jämfört med kommersiella och andra intressen när det ställs på sin spets. Precis som när det gäller Brätte… (Se “Bevara Brätte!”.)

Det känns som om kommunen inte helt sällan silar mygg och sväljer kameler angående vad som ska åtgärdas och bevaras och vad man kan överse med och strunta i. Och i centrum för dessa intressekonflikter står samhällsbyggnadsnämnden – och byggnadsnämnden…

Nästa blogginlägg tar upp ett exempel från Dalsland, ”Byggnadsnämnden (2): Huset vid 45:an”. Det behandlades också på byggnadsnämndens senaste sammanträde.

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juridik, Vargön