Arkiv
Olika falla ödets lotter – bidrag till föreningar
Olika falla ödets lotter.
Den slutsatsen kan man kanske dra efter att ha tagit del av kommunens diarium under den senaste månaden. Jag gör ju det ibland, tar en liten koll i diariet alltså. Det är tämligen intressant att botanisera bland alla de handlingar som tjänstemän, politiker och allmänheten ”lämnar efter sig”. Allt som händer i en kommun ska ju diarieföras och göras offentligt.
Många organisationer och föreningar söker bidrag av kommunen. Och det har de naturligtvis all rätt att göra, särskilt som det finns en förening i kommunen som relativt sett får väldigt mycket pengar. Då vill naturligtvis andra föreningar få, med Bibelns ord i dessa påsktider, åtminstone några smulor från herrarnas bord (Matt 15:27).
Hur de ansvariga på kommunen sedan resonerar och vilka principer de använder när de beslutar om vilka som ska få bidrag eller inte, det blir jag aldrig riktigt klok på…
Blåsut Vänersborg Bandyklubb (BBK) skrev till kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) och begärde 70.000 kr i marknadsföringsbidrag. BBK ansåg att bandyklubben spred:
”ett gott idrottsligt rykte om staden”
Och det gör BBK säkert. Dessutom står det ”VANERSBORG.SE” på matchbyxorna.
Marie Dahlin (S) beslutade att Blåsut Vänersborg Bandyklubb ska få 40.000 kr.
Vänersborgs Zontaklubb adresserade istället sitt brev till kommunfullmäktiges ordförande Lars-Göran Ljunggren (S).
Zontaklubben skrev:
”… skulle uppskatta mycket att få ett bidrag från kommunen till firandet av vårt kommande jubileum.”
Zonta i Vänersborg firar 60 år och ska ha det lite festligt. Det specificerades inte vad eventuella kommunala pengar skulle användas till, kanske till en stadsvandring med museichef Peter Johansson eller till jubileumssupén på Lagergrenska huset. (Båda aktiviteterna ingår i programmet.)
Ljunggren var på gott humör och anslog 10.000 kr till jubileumsfirandet.
Under tiden kämpar Boulealliansen i Vänersborg med tjänstemän på samhällsbyggnadsförvaltningen…
Boulealliansen spelar under sommarhalvåret boule på Sjövallen. Klubben beräknar att mellan 120-130 personer är aktiva varje vecka. Och det handlar huvudsakligen om pensionärer, varav en ansenlig mängd är över 80 år.
Nu är det så att även pensionärer behöver gå på toa ibland… Kanske till och med lite oftare än andra…
Under åren mellan 2009 och 2014 satte kommunen ut en ”baja-maja” vid Sjövallen. Men år 2015 togs denna ”bajamaja” bort. Kommunen hänvisade istället till den utrustning som fanns placerad vid Länsan.
Boulealliansen skriver:
”… avståndet blev för långt mellan boulebanorna och Länsan. … Många … har dessutom diverse kroppsliga begränsningar och varken kan eller hinner att ta sig till kommunens anläggning vid Länsan.”
Eftersom avståndet medförde att flera då avstod från boulespel bekostade föreningen själv en ”bajamaja” – som ställdes upp vid boulebanorna. Hyran och skötseln från maj till september kostade föreningen ca 7.500 kr. En kostnad som Boulealliansens budget emellertid inte kan klara av i längden…
Nu har kommunen dessutom tänkt att flytta boulebanorna till andra änden av Sjövallen, vilket skulle öka avståndet till Länsan med ytterligare 100 meter, enkel väg.
Boulealliansens brev till kommunen slutar:
”Vi tycker att det är rimligt att kommunen tar på sig kostnaden för att ställa upp en Baja-Maja i anslutning till banorna.”
Det handlar alltså om högst 7.500 kr… En billig peng för ökad friskvård bland våra pensionärer. Kan man väl tycka…?
Det är svårt att upptäcka några bakomliggande principer för hur kommunala bidrag delas ut och fördelas i Vänersborg. Den enda princip som jag möjligtvis kan hitta är att det gäller att ställa sin ansökan till rätt person…
Till sist tycker jag att det, återigen, är dags att damma av kommunens vision:
Blandad blogg om behandling
Förra onsdagen fastställdes budgeten för 2015. Miljöpartiet lade sig som bekant platt för sina nya vänner i triumviratet och låtsades inte om att partiet hade lagt en alldeles egen budget i juni. Som skilde sig väsentligt från sina koalitionspartners. Och på budgetdebatten förnekade sig inte heller Sverigedemokraterna. Som vanligt. Om det sedan beslutet har gått upp för sverigedemokraterna, att de hamnade ”helt fel” i vissa omröstningar, vet ingen… Och de flesta är väl egentligen inte heller särskilt intresserade… (Se ”Fullmäktige: Budgeten”)
Efter budgetbeslutet har lugnet återigen lagt sig över kommunhuset. Man kan väl dock förmoda att samtalen mellan de numera tre styrande partierna fortsätter. I inte alltför lugna former kan man kanske också spekulera i – partierna tycks ha en bit kvar till enighet.
Det gäller t ex Villa Björkås i Vargön. Här har definitivt inte lugnet lagt sig. Frågan om en byggnadsminnesförklaring har varit uppe i både fastighetsutskottet, kommunstyrelsens arbetsutskott (=KSAU) och nu senast i samhällsbyggnadsnämnden.
Vänsterpartiet vill byggnadsminnesförklara Villa Björkås med tillhörande park. Det har vi framfört i alla instanser. Och i samhällsbyggnadsnämnden visade det sig att Miljöpartiet ville det också. Vilket i och för sig inte var någon överraskning. Miljöpartiets allierade, socialdemokraterna och centerpartiet, vill däremot inte göra detta. Min partivän James Bucci skrev igår en blogg om hur Vänsterpartiet och han har agerat i frågan. Jag rekommenderar en läsning. (Buccis blogg hittar du här.)
Samarbetet inom det nya styret tycks alltså redan halta. Vi får se hur länge det dröjer innan den ursprungliga kvartetten, numera trion, blir till en duett…
Diskussionens vågor går för övrigt höga på Facebook om Villa Björkås. Det har också startats en namninsamling om byggnadsminnesförklaring. (Du hittar namninsamlingen här.)
När det gäller Plantaget i centrala Vänersborg, som också har gett upphov till många känslor, tycks dock diskussionerna ha lagt sig. Å andra sidan är det inte mycket att diskutera längre. En massa träd har redan fällts och det som är gjort är gjort. Klockan går inte att vrida tillbaka, Plantaget kommer aldrig att bli sig likt. Sedan är ju frågan om det blir till det bättre eller sämre. För min del så tror jag att det på många sätt blir till det bättre. Det blir ljusare, kyrkan syns och en massa gamla höga och i flera fall sjuka träd har tagits bort. Däremot är jag tveksam till lekplatsen som ska anläggas i det nordvästra hörnet av parken.
Det är viktigt att Vänersborg är och förblir en attraktiv kommun, ”i alla delar”, och då är det av stort värde att också det gamla bevaras, även om det behövs en uppfräschning på sina håll.
Det är också viktigt att Vänersborg är attraktiv ”hela livet”…
Något som också skulle behöva fräschas upp är nämligen skollokalerna. Många skolor erbjuder elever och lärare en miljö som inte skulle accepteras på andra håll. Och inte görs heller. I kommunhuset pågår det t ex en mängd arbeten i och på fastigheten. Då är det handling som gäller, då finns det pengar. Men om skolor behöver åtgärdas eller renoveras… Om en skola behöver bättre ventilation, fräscha toaletter, fräscha ytskikt och bulleråtgärder i klassrum och korridorer, en kreativ utemiljö – då tycks det vara svårt att komma till skott. Då är det svårt med pengar. För att inte säga omöjligt.
Nu senast hörde jag en rektor säga:
”Nu har jag felanmält detta i 3 år – och det händer inget.”
Jag tror att rektorerna ibland tycker att de inte blir tagna på allvar… Det kanske också är därför som ett av lärarfacken skriver i ett utskick idag:
”På sikt kommer cheferna att frånsäga sig arbetsmiljöansvaret.”
Till sist, igen, det här med ”attraktiv i alla delar”…
På ett offentligt möte för några veckor sedan fick Magnus Larsson besked om att VA:t i Sikhall inte skulle vara klart förrän 2018.
Magnus Larsson blev något konfunderad:
”Jag har fått avslag på bygglov, senast i år, för att VA:t ska vara framme och klart inom 2 år.”
Ibland slås man onekligen av tanken att kommunmedlemmar behandlas olika. Och kommunens olika delar.
En annan fråga på temat ”i alla delar”.
I år är det 40 år sedan Vänersborgs storkommun bildades. 1974 slogs Vänersborg, Västra Tunhem, Frändefors och Brålanda samman till Vänersborgs kommun. (Fast 3 år tidigare hade kommunfullmäktige i Västra Tunhem röstat för anslutning till Trollhättan…) (Källa: Kommunens hemsida.)
En bloggläsare från Gestad, några stenkast från Sikhall, undrar med anledning av jubiléet:
”Hur blev det? Klarade man av den geografiska rättvisan? Det är ju samma kommunalskatt över hela kommunen. Hur har jobben placerats? Tekniskt sett kan en liten ort vara huvudort i en stor kommun eller region (Vänersborg i vår Region). … Så när tekniken lett till att alla ursäkter är borta, hur blev den geografiska balansen? Har varje kommundel fått sin ärliga proportion av investeringar och arbetstillfällen?”
Och det kan man ju faktiskt undra. Trots att många av de politiker som har styrt Vänersborg genom åren har kommit från landsbygden och i synnerhet från Dalslandsdelen… Kanske kan man dock se skolbeslutet för några år som ett beslut i den anda av ”geografisk rättvisa” som gestadbon efterlyser. Men visst slås man av tanken att kommunmedlemmarna inte behandlas lika och att Vänersborgs vision kanske inte riktigt stämmer med verkligheten…
”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet.”
”Nutids omsorg framtids välfärd”
En föreläsare på en av våra skolor berättade om torgbrunnen och de texter som stod på den. Det gjorde mig lite nyfiken så jag var tvungen att läsa dem igen.
Jodå, jag har läst inskriptionerna tidigare. Det var till och med en uppgift en gång i tiden när jag gick på mellanstadiet i den numera rivna Östra skolan. Det var antagligen så att hembygden var ett obligatoriskt moment i den tidens läroplan. Alla äldre vänersborgare har säkert någon gång som unga skolelever besökt torgbrunnen och studerat texterna.
Det var då det…
Torgbrunnen var för övrigt en gåva av fru Ellen Petré för att fira Vänersborgs 300-årsjubileum och den invigdes den 29 augusti 1946.
Man kan riktigt känna historiens vingslag när man läser inskriptionerna:
”Brätte borgare byggde på kungligt bud Vänersborg – privilegier utfärdades år 1644 för den nya staden.”
Jag vet inte hur många av dagens vänersborgare som känner till stadens krigiska förflutna:
”Härjad av fiender 1644 och 1676 men åter uppbyggd blev staden 1690 säte för landshövdingen i Älvsborgs län.”
Det var den danske befälhavaren Hannibal Sehested som 1644 intog Vänersborg och brände ner staden till grunden. År 1676 gjorde fältherren Gyldenlöve likadant. Lite historiskt intressant är att danskarna tog med sig en av Vänersborgs kyrkklockor till en kyrka i Köpenhamn…
En inskription beskriver en annan katastrof som drabbade Vänersborg:
”Ödelagd av brand 1834 reste sig staden ånyo genom medborgerlig offervilja och framsynt arbete.”
Jag vet inte vilka katastrofer vi skulle rista in i stenen om Vänersborg uppförde ett liknande minnesmärke idag. Som tur är har Vänersborg inte behövt utstå några krig, men katastrofer, i varje fall ekonomiska sådana, har Vänersborg inte lyckats undvika. Det kanske skulle stå:
”År 2007 fattades det ödesdigra ekonomiska beslutet att bygga en arena.”
Eller:
”År 2014 fattades det ödesdigra ekonomiska beslutet att flytta hamnen till Vargön.”
Vi får väl hoppas att vänersborgarna i det kommande valet visar framsynthet och inte röstar på de partier som är ansvariga…
Det som dock fångar mitt historiska öga mest är valspråket på ena sidan av torgbrunnen.
”Nutids omsorg framtids välfärd”
Vi har i Vänersborg ägnat mycket tid åt en ny vision. Efter många diskussioner, både mellan politiker, tjänstemän och kommuninvånare, beslutade fullmäktige den 11 dec 2013 att den nya visionen skulle lyda:
”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet.”
Ju mer jag tänker på det, ju mer övertygad blir jag att den gamla inskriptionen på torgbrunnen, mitt i stadens centrum, är helt överlägsen som vision.
”Nutids omsorg framtids välfärd”
I varje fall är det så som Vänsterpartiet i Vänersborg tänker.
Lägg kommunens ekonomiska resurser på barn och ungdomar, gamla och sjuka och strunta i dessa jättelika ekonomiska satsningar på tvivelaktiga projekt utan ordentliga faktaunderlag.
Då kommer vänersborgarna att bo kvar och att verka i kommunen. Och nya att flytta hit.
Vision, val och vegetation
Det börjar droppa in några medborgarförslag till kommunen. Inte många, men i varje fall två… Men det är kanske inte så konstigt. Att det inte är fler alltså. För hur ska vänersborgarna veta att de har fått en ny rättighet? Det står ju fortfarande inte någonstans på kommunens hemsida att kommuninvånarna numera har rätt att ”väcka talan i kommunfullmäktige”, dvs lägga medborgarförslag.
Jag ställde en fråga om detta till kommunstyrelsens ordförande Gunnar Lidell (M) på fullmäktige den 27 november. (Se här.) Då svarade Lidell att detta var ett förbiseende av kommunen. Information om medborgarförslag skulle omedelbart läggas ut på hemsidan.
Det har alltså fortfarande inte gjorts…
Den kommunala kvarnen mal långsamt. Det tycks innebära ett ganska moderat tempo när Lidell pratar om omedelbart…
Däremot är den nya visionen utlagd på hemsidan. Den ska börja gälla från och med nästa år. Då ska Vänersborgs kommun bli:
”attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet”
Från den 1 januari 2015 alltså. Det var synd att beslutet om Gläntan inte skulle fattas efter detta datum… Då kanske Gläntan hade fått vara kvar… (Se ”Sanningen om Gläntan!!”)
Innan den 1 januari 2015 är det val. Man kanske kunde luras att tro att det inte spelar någon roll vilket parti man röstar på. Nu när alla partier står bakom den fina visionen. Visionen och inriktningsmålen är ju kanon….
Fast jag tror att det spelar roll. Jag tror att det blir viktigt att vänersborgarna ”röstar rätt”. För det är med visionen som med vallöften, alla lovar guld och gröna skogar.
Men i praktiken…
Några som har, om inte guld, så i varje fall en grön skog, än så länge, är de boende kring Kindblomsvägen.
”Kindblommarna” har lämnat in ett medborgarförslag. Fast det inte finns någon information på kommunens hemsida… Grannarna har lämnat ett förslag alltså. Inte skogens invånare. Vattensalamandrarna kan nämligen inte skriva.
Medborgarförslaget går ut på att skogen ska bevaras, att skogsområdet ska bli till parkmark. Medborgarförslaget ska nu skickas vidare till Byggnadsnämnden och Miljö- och Hälsoskyddsnämnden. För det beslutade kommunfullmäktige. Efter förslag från Lutz Rininsland (V). Rininsland ville att också Miljö och Hälsa skulle bli ”remissinstans”. Det var inte tänkt så från början. Men så blev det. Och det var bra. Miljö och Hälsa har antagligen större förståelse för både grannar och skogens invånare än politiker och tjänstemän i ”byggbranschen”…
”Remissvaren” behöver dock inte lämnas förrän senast den 8 maj. Och då är det snart val…
Om valet nu spelar någon roll…
Det står ju i visionen som alla partier står bakom:
- ”Fler invånare upplever livskvalitet, välbefinnande och trygghet.”
- ”Fler invånare anser att kommunen har en öppen dialog med invånare, företag och föreningar.”
Jag tror att människorna runt Kindblomsvägen vet att det är skillnad på visioner och vallöften – och verkligheten. De vet nog att det är viktigt att ”rösta rätt”.
Och det vet nog också skogens invånare… Men vattensalamandrar har ingen rösträtt…
Ny vision eller ej.
Kompromiss i visionsfrågan?
På onsdag ska kommunfullmäktige besluta om Vänersborgs kommuns vision. Det skriver TTELA om idag. (Jag har tidigare skrivit om visionen, senast för 10 dagar sedan. Se här.)
Visionen är egentligen ingen stor fråga. Inte i praktiken. I verklighetens Vänersborg har den praktiska politiken sällan vägletts av visioner på ett papper. I varje fall inte om intressen så att säga kolliderar. Om t ex kommunens ekonomiska mål har kommit i konflikt med kommuninvånarnas behov, så har siffrorna på debet- och kreditsidorna prioriterats… Så har det varit i Vänersborg under de senaste mandatperioderna när de gamla traditionella betongpartierna har fått bestämma.
En grupp tjänstemän har arbetat hårt och under en lång tid med vision och inriktningsmål. Några moderater, Niklas Claesson och Lena Eckerbom Wendel, ifrågasatte en stor del av arbetet på kommunfullmäktiges novembersammanträde. Men nu har kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) haft ett sammanträde och där har tydligen en kompromiss uppnåtts.
Gunnar Lidell (M) säger till TTELA:
”Vi hade väldigt bra diskussioner.”
Enligt TTELA anser Lidell att det nya förslaget från KSAU är:
”en bra vision att jobba efter.”
Det betyder att Gunnar Lidell inte har tagit några hänsyn till sina partivänners kritiska uppfattningar…
Marie Dahlin (S) är också nöjd. Särskilt med det TTELA kallar ”den politiska aspekten av frågan”.
Marie Dahlin:
”De som fått kompromissa mest är M, FP och KD. Det blev ju i princip ett S-, MP- och C-förslag.”
Huruvida detta är en stor politisk seger kan väl diskuteras, men att KSAU:s visionsförslag skulle vara ”ett S-, MP- och C-förslag” förstår jag inte. När jag tittar på det förslag från KSAU, som troligtvis blir det förslag som fullmäktige ska ta ställning till, så ser det i stort sett ut precis som det förslag som tjänstemännen har arbetat fram. Innan gårdagens KSAU.
Visst har visionen ändrats. Lite.
Tjänstemännens förslag:
”Vänersborg – i alla delar en attraktiv, livskraftig och hållbar kommun!”
Efter KSAU:
”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet”
Jag ser inte den socialdemokratiskmiljöpartistiskcenterpartistiska prägeln på denna ändring. Det är väl snarare en ”lek med ord”, några ord har bytt plats typ. Och jag vet inte om det nya förslaget blev bättre. Men visst kan man ana ett visst centerpartistiskt inflytande i att ordet ”kommun” kom med. Fast vilket parti skulle vara mot det?
Om man går vidare och tittar på de så kallade ”Inriktningsmålen” för invånare, så är de identiska med tjänstemännens förslag med ett undantag. Ordet ”medborgare” har bytts ut mot ”invånare”.
Vilket var Vänsterpartiets förslag.
Inriktningsmålen för samhällsutveckling innehåller fyra ”delmål”. Ett delmål är helt identiskt med tjänstemännens förslag. Det första delmålet har förändrats på ett enda sätt – ordet ”utbildning” har lagts till.
Vilket var Vänsterpartiets förslag.
Även i det andra delmålet har ett ord lagts till, boendena ska inte bara vara ”attraktiva” utan nu också ”energieffektiva”. Jag är nästan säker på att Miljöpartiet har haft ett visst inflytande här…
På det fjärde delmålet har språket förändrats. Istället för ”lättare och smidigare” så står det nu ”enklare”. Förändringen känns inte särskilt politisk.
Inriktningsmålen för ekonomi är identiska med det tidigare förslaget från tjänstemännen, liksom målen för verksamhetsutveckling. Ett inriktningsmål för medarbetare har strukits i det nya förslaget från KSAU. Varför nu inriktningsmål för medarbetare överhuvudtaget finns med i detta dokument. Jag är ganska säker på att punkten ströks på förslag från Vänsterpartiet.
Vänsterpartiet ville formulera om delmålen enligt en annan princip. Istället för att skriva t ex:
”Fler invånare upplever livskvalitet…”
så ville Vänsterpartiet skriva:
”Invånarna upplever livskvalitet…”
Istället för:
”Fler invånare anser att kommunen har en öppen dialog…”
ville Vänsterpartiet skriva:
”Kommunen har en öppen dialog…”
För att ta två exempel. För detta fick Vänsterpartiet dock inget gehör.
Så med andra ord.
KSAU:s nya förslag är i stort sett identiskt med tjänstemännens tidigare förslag. Så därför kan jag inte låta bli att undra varför Marie Dahlin i TTELA vill ta politiska poäng på detta. Och varför vill Dahlin framhålla, inför alla vänersborgare, att förslaget är ett S-, MP- och C-förslag? Särskilt nu, bara några månader efter att Miljöpartiet hoppade i samma budgetsäng som Gunnar Lidell och hans mini-allians…
Och dessutom stämmer det ju inte. Det är inget S-, MP- och C-förslag.
KF 27/11: Visioner och mål
Igår sammanträdde Vänersborgs högsta beslutande organ – kommunfullmäktige. För näst sista gången i år.
Först på ärendelistan stod ”Vision och inriktningsmål”. Vänersborg ska ju, som många vänersborgare redan vet, få en ny vision och nya inriktningsmål.
Trodde jag. Trodde nog de flesta.
Efter gårdagen är jag inte riktigt säker på det.
Redan den 21 mars 2012 beslutade kommunstyrelsen om processen och
tidsplanen för arbetet med visionen och inriktningsmålen. De tjänstemän, som har ansvarat för arbetet, har sedan följt tidsplanen och kontinuerligt informerat kommunstyrelsen. Varje gång har KS-ledamöterna sagt typ:
”Bra! Kör på!”
Och det har tjänstemännen gjort. De har arbetat. De har samlat in material från kommuninvånare, föreningar och partier. De har anordnat offentliga möten. Sedan har de sammanställt allt material. Och inför sammanträdet igår var allt arbete klart och allt redovisat. Nu skulle kommunfullmäktige ta över och finjustera detaljer och komma överens, så att nästa fullmäktige, om två veckor, den 11 december, kunde fatta det slutgiltiga beslutet.
Och vad händer?
Gunnar Lidell (M) går upp i talarstolen som förste person och säger, att vi kanske bara ska fatta beslut om visionen den 11 december och spara inriktningsmålen till ett senare tillfälle…
Öhhh…?
Och sedan kommer moderaterna Niklas Claesson och Lena Eckerbom Wendel upp och vänder så att säga upp och ner på hela förslaget. De hade kritiska synpunkter på både principer, strukturer, process och innehåll. Det vill säga rubbet.
Öhhh…? Nu? Två veckor innan beslutet…
Det framgick i ett tidigt skede i debatten att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet ville följa tidsplanen och ta hela ”visions- och målpaketet” i december.
Lennart Niklasson (S) sa:
”Vi vill ta alltihop i december. Det är så pass färdigt och det är läge att sätta ner foten nu. Annars blir det inte klart.”
Lutz Rininsland (V):
”Tjänstemännen har blivit styrkta av diskussionerna i kommunstyrelsen. Det är överraskande att det nu kommer tankar om ett halvt beslut eller i steg.”
Bo Carlsson (C):
”Det känns inte helt enkelt att gå vidare efter denna kväll. Vi kanske inte kommer nånstans. … Om processen var fel borde man ha sagt detta tidigare.”
Marika Isetorp (MP) ifrågasatte också stora delar av förslaget. Dock inte lika mycket som moderaterna. Isetorp ville ha med fler saker, särskilt sådant som handlade om hållbarhet. (Isetorps tal finns på hennes blogg.)
Lutz Rininsland (V) tyckte att det fanns mycket bra i Isetorps tal, men han undrade varför inte Isetorp hade detta tal i ett mycket tidigare skede. Det är ju bara två veckor kvar till beslutet.
Då blev Isetorp lite arg och tyckte att det var demokrati. Och visst är det demokrati, men processen har varit lång och nu är det trots allt bara två veckor kvar… Hur ska tjänstemännen hinna med att göra om alltihop? Det framgick nog inte riktigt om Isetorp ville ta beslut i december, eller om hon likt moderaterna ville skjuta på avgörandet.
Hur som helst, Isetorp skriver på sin blogg att:
”Tre partier stödjer just nu förslaget (Isetorps eget förslag; min anm.), visade det sig och
det gjorde mig överraskad och glad (S, C och MP).”
Jag måste ha missat något… Undrar om socialdemokrater och centerpartister håller med Isetorp…? Kanske… De kan ju ha pratat med varandra efteråt…
Morgan Larsson (VFP) låg, enligt min tolkning av hans relativt korta tal, närmare oppositionen än mini-alliansen. Larsson var nöjd med tjänstemännens arbete och tyckte att det hade blivit en bra produkt.
Sedan kunde ju inte Morgan Larsson låta bli att tillägga:
”Om vi bara får ihop allt det bra som sagts idag.”
Ett uttalande som är mycket typiskt för Välfärdspartiet. Partiet tycker ju lite av allting… Och ingenting…Typ.
Kristdemokraterna och Folkpartiet höll med Moderaterna. Så klart. Som vanligt. Vem av de moderata talarna de höll med framgick dock inte.
Det förslag till vision som Johan Ekström (FP) tidigare hade lagt fram förklarade han med:
”Mitt papper var ett tekniskt missöde som utgår.”
Intressant sätt att uttrycka det…
De två sverigedemokraterna lyste med sin frånvaro. Kanske vilar de fortfarande upp efter partiets kongress i helgen…
Vad säger man då om gårdagens debatt?
De synpunkter som framfördes av moderaterna Claesson och Eckerbom Wendel var kloka, i varje fall många av dem. Jag säger inget annat. Även Isetorp hade för all del en del klokt att säga. Problemet är bara att det här framförs i ett mycket sent skede. Alltför sent skulle nog många säga, kanske framför allt tjänstemännen som har arbetat med förslaget. De har fått ”grönt ljus” hela vägen, och när allt är klart – så får de reda på att allt arbete kanske har gjorts i onödan. Och nu ska de ska börja om från början…
Och har två veckor på sig…
Det är ju också lite intressant att det är de som styr kommunen, som till stor del underkänner processen och förslaget i detta sena skede…
Jag har en högst personlig synpunkt, och den handlar om hur viktig en vision med inriktningsmål egentligen är. I praktiken. Jag tycker nämligen att praktiken i Vänersborg de senaste mandatperioderna ofta visar att både vissa tjänstemän och framför allt många politiker inte bryr sig ett dugg om visioner och mål. Det skulle kunna stå vad som helst.
I den gamla visionen stod det t ex att Vänersborg skulle vara:
”en kommun där medborgarna känner sig trygga, delaktiga och har inflytande”
Jag menar, hur många av de styrande brydde sig? Eller bryr sig? De förtätade förskolan, sparade på skolan, struntade i folkopinionerna mot rivningen av Huvudnässkolan och bygget av arenan, fuskade med diarieföringen och nu senast lade de ner Gläntan…
Kanske lika bra att Vänersborg kör en gammal paroll som jag såg en gång i tiden i en anarkistdemonstration:
”Allt genast!”
Eller kanske som en av liberalismens gamla lärofäder sa:
”största möjliga lycka åt största möjliga antal.”
Och så fattar man beslut som är bra…
No more no less!
Vi får se hur det går den 11 december när beslutet ska fattas. Eller inte. Eller delar av det… Eller i steg… Eller nåt… Minialliansen har 20 röster och S+V+C har 23. Det kanske blir Miljöpartiet och/eller Välfärdspartiet som avgör. Sverigedemokraterna lägger väl som vanligt ner sina röster…
Vänersborg – i alla delar en attraktiv, livskraftig och hållbar kommun!
Veckans stora politiska händelse i Vänersborg är utan tvekan kommunfullmäktiges sammanträde på onsdag. Kommunstyrelsens möte på måndag eller Socialnämndens på torsdag kan knappast konkurrera. Det skulle i så fall vara Vänsterpartiets medlemsmöte på fredag…
Fullmäktiges sammanträde ser dock ut att bli ganska ”tamt”, inga större stridsfrågor, om ens någon, är uppe på tapeten. Det är med andra ord ungefär som vanligt. Det händer sällan något. Det politiska livet ger skäl för namnet ”Slow City” – för övrigt en slogan som den förre kommunchefen myntade i ett visionärt ögonblick.
Och som av en händelse handlar den första punkten på fullmäktiges dagordning om ”vision och inriktningsmål”. Detta ska diskuteras nu på onsdag, men beslut ska inte fattas förrän nästa gång, i december.
I det förslag som ligger, så lyder själva visionen:
”Vänersborg – i alla delar en attraktiv, livskraftig och hållbar kommun!”
En vision ska spegla en framtida idealbild, ett slags idealtillstånd att sträva mot. Jag vet inte om förslaget gör det. Det är svårt att veta vad visionen egentligen betyder, eller innebär. Vad är t ex ”attraktiv”? Och vad är ”livskraftig”? Eller ”hållbar”? Är t ex Gestad (en ”del”) attraktivt och livskraftigt utan skolan i Skerrud?
Men det kanske ska vara så. Det kanske är bättre att en vision är otydlig och ogripbart abstrakt för att fler ska kunna omfatta den.
Så är det nog. Och visst är det lättare att vara kritisk än att komma med bättre förslag… Jag kan inte komma på något bättre. Att föreslå Karl Marx vision skulle väl få många, i varje fall den borgerliga maxialliansen, att gå i taket:
”Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov.”
Fast visst är den bra?
Förslaget till vision ligger nära en slogan. Fast det är inte samma sak. Slogan används mer i reklamsyfte. Det är därför som många kommuner skaffar sig en slogan. Här är några smakprov:
- ”Herrljunga – Kommunen på rätt spår”
- ”Hårda bud i Mellerud”
- ”Enköping – Sveriges närmaste stad”
- ”Framtidsanda i Färgelanda”
- ”Full fräs i Sotenäs”
- ”I love Hjo”
Den som 2011 fick pris som Sveriges bästa kommunslogan var:
”Jag är tokig i Säter!”
En fördel med det liggande förslaget till vision för Vänersborg är att den också kan användas som en slogan.
”Vänersborg – i alla delar en attraktiv, livskraftig och hållbar kommun!”
Utifrån visionen ska sedan kommunfullmäktige besluta om inriktningsmål. Inriktningsmålen ska ange viljeinriktning för vad som skall uppnås.
Det finns förslag på inriktningsmål också. Två exempel:
- ”Fler ska vara nöjda med kommunens service och hur behov och förväntningar tillgodoses.
- Fler anser att kommunen har en öppen dialog med invånare, företag
och föreningar.”
Jag antar att det finns de som drar på smilbanden när de läser detta… Och det kan jag förstå. Folk runt Kindblomsvägen har varit med om motsatsen. Precis som Andersson ute i Nordkroken. Eller Magnus Larsson uppe i Sikhall/Rörvik. Eller personal och gamla på Gläntan.
Det finns och kommer alltid att finnas skillnad mellan vision/mål och verklighet. Och visst har väl kommunens representanter i Vänersborg ibland ganska medvetet struntat i mål och visioner. Å andra sidan är det politikernas ansvar att se till att visioner och mål både följs och förverkligas. Och slå näven i bordet om och när det behövs. (Men då kanske det behövs en annan politisk majoritet…)
Vänsterpartiet har diskuterat visionen och inriktningsmålen och gjort en del justeringar. Jag bidrog med en komplettering när det gäller följande inriktningsmål:
”Kommunens attraktionskraft ska öka inom näringsliv, regional- och statlig förvaltning, kultur och turism.”
Ordet ”utbildning” måste ju vara med! Vänsterpartiet har för övrigt gjort ytterligare en del justeringar. (Om du vill veta mer om kommunens vision och inriktningsmål, så kan du titta på kommunens hemsida – klicka här.)
En annan fråga på onsdag.
Överförmyndarnämnden vill köpa in ett arkivskåp för 100.000 kr. Det ska fullmäktige ta ställning till. Det är ingen stor summa (i kommunala sammanhang), men det intressanta är att maxialliansen vill låna pengar till detta! Det är inte många veckor sedan Marika Isetorp (MP) skrev i TTELA och Vänersborgaren:
“Vi i Miljöpartiet anser inte det är hållbart att dagens drift ska betalas av kommande generationer.”
Men när det gäller arkivskåp, så gäller inga principer för Isetorp och Miljöpartiet. Då tar Isetorp gladeligt på sig ”tomteskägget” och ”delar ut pengar som inte finns”. (Uttrycken är tagna från Isetorps tal i fullmäktige den 25 sept). Miljöpartiets nya princip gällde tydligen bara pengar till de gamla på Gläntan och barnen och ungdomarna i förskola och skola…
Det ser äntligen ut som om Gunnar Lidell (M) ska svara på min interpellation om ”rutiner avseende medborgarförslag” på onsdag. Jag ställde frågan den 22 september… Det är ingen märkvärdig fråga, så jag förstår inte varför Lidell, och fullmäktiges ordförande Forsström (M), har dragit det här i långbänk. Men som sagt, det är typisk för denna mandatperiod. (Här kan du läsa min fråga i sin helhet.)
Även Lutz Rininsland (V) ska få svar av Lidell på sin interpellation om medborgardialog.
Det börjar för övrigt ”droppa in” förslag från vänersborgarna. Kommunfullmäktige har ju beslutat att det är ok med så kallade medborgarförslag i Vänersborg, dvs att kommuninvånarna får väcka ärenden i fullmäktige. De flesta vänersborgare vet nog inte om detta. Vad jag ser så finns det ingen information om denna rättighet på kommunens hemsida… Men det tar väl lite tid. Det också… (Jag tror att jag ställer en fråga om detta till Gunnar Lidell på onsdag. Han läser ju inte min blogg.)
Till detta fullmäktige har 57 hushåll i grannskapet kring Kindblomsvägen lämnat in ett medborgarförslag, som går ut på att ändra skogsområdet uppe på Blåsut från att vara kvartersmark till parkmark. Undertecknarna skriver:
”I och med det kan området skyddas för framtiden; dels säkerställa fortlevnaden för de fridlysta djurarterna som finns där, dels tillgodose vänersborgares fortsatta möjligheter till lek och rekreation där.”
Det här förslaget ska naturligtvis utredas och beredas innan fullmäktige får tillbaka frågan för ett slutgiltigt avgörande.
Det vore verkligen på tiden att kommunfullmäktige såg till att fatta ett sådant här beslut. Dock lär inget hända innan valet… Kanske blir det en valfråga…
BUN (18/3): Vision och barnperspektiv
På måndag ska alltså Barn- och Ungdomsnämnden diskutera nämndens mål, som ett led i arbetet inför nästa års budget, få en budgetuppföljning för årets första två månader och behandla frågan om arbetskläder till personal inom förskoleverksamhet. BUN ska också besluta om den långa verksamhetsberättelsen.
Det räcker inte. Föredragningslistan är lång. Nämnden ska också yttra sig om Vänersborgs nya vision. Kommunens nuvarande vision känner väl alla till vid det här laget:
”Vänersborg är den framgångsrika kommunen vid Vänerns sydspets. En kommun känd för nytänkande, effektivitet och god service, en kommun där medborgarna känner sig trygga, delaktiga och har inflytande.”
Den är inget bra. Vad jag tycker är bra, det vet jag ärligt talat inte. Jag har bara en allmän känsla att eftersom visioner aldrig kan eller ska uppnås, är det bättre att bara sätta upp mål. Och sen – typ göra det!
Det går för övrigt bra för vem som helst att tycka till om den nya visionen – klicka här. Det finns nog anledning att återkomma i visionsfrågan.
Det finns en annan fråga som jag tänker återkomma till senare, personalenkäten. Kommunen genomför en stor enkät bland sina anställda vartannat år i syfte att:
”tydliggöra vilka områden som personalen uppfattar som väl fungerande samt vilka områden som borde utvecklas och förbättras.”
Nämnden ska få information om enkäten på måndag.
BUN ska också yttra sig över (det är många saker som det ska ”yttras över”) revisionsrapporten med den långa titeln ”Uppföljande granskning av hur Vänersborgs kommun införlivar barnperspektivet i sin verksamhet”.
Revisorerna har alltså granskat hur Vänersborgs kommun införlivar barnperspektivet i sin verksamhet. Rapporten är samtidigt en uppföljning av en rapport som gjordes 2008.
Kommunens revisorer skriver:
”Granskningen visar att det inte skett någon förbättring utifrån framförda synpunkter från 2008. Revisorerna riktar därför kritik mot berörda styrelser och nämnder.
Visserligen har ”barn och ungdomsperspektivet” lagts till som ett av kommunens fem generella perspektiv som allt utvecklingsarbete skall präglas av. Eftersom dessa inte översatts i konkreta uppföljningsbara mål kan några effekter inte fastställas.”
Rapporten är inte särskilt positivt inställd… Och det är nog sant. Det finns en hel del att göra på den här fronten. Jag citerar vilka frågeställningar och förslag som revisorerna anser vara angelägna att ta tag i.
- ”Barn- och ungdomsnämnden bör undersöka orsakerna till ungdomsrådets negativa utveckling de senaste åren. Vidare anser vi att ungdomsrådets roll bör klargöras.
- Barn- och ungdomsnämndens modell, med att hänvisning till barnkonventionen i beslut som rör barn och ungdomar, bör övervägas av fler nämnder.
- Nämnderna skall i alla frågor som berör barn exempelvis trafikfrågor, boendefrågor, översikts- och detaljplaner beakta barnkonventionen. Ett beaktande av barnkonventionen innebär att en barnkonsekvensanalys utförs. I en barnkonsekvensanalys skall barnet, barnen eller ett genomsnitt av barnen som berörs av beslutet komma till tals. Analysen skall ingå i beslutsunderlaget och bör dokumenteras.
- Vidare anser vi att samverkansformer för brukarsamverkan med barn kan utvecklas.”
Jag kan inte låta bli att göra den reflektionen att hur mycket barnperspektivet än diskuteras och beaktas – så länge politikerna drar ner på resurser till förskola och skola så visar de vad barnperspektivet är värt i praktiken. Det här är dock något som tycks ligga utanför revisorernas granskningsområde…
Förvaltningschef Javette har skrivit samman en del synpunkter på rapporten. Jag reagerar med både förvåning och viss upprördhet, när han skriver följande angående förra årets medborgardialog och skolbeslut:
”…politikernas perspektiv vid beslut innebar inte att barnperspektivet prioriterades. Landsbygdsproblematiken betonades och vägde tyngre.”
Och sedan fortsätter förvaltningschefen:
”Med tydligare konsekvensanalyser kan det vara svårare för politiker att prioritera och fatta beslut som inte tar hänsyn till barnens bästa.”
Det här är enligt min mening anmärkningsvärt. Förvaltningschefen gör inte bara ett politiskt uttalande, Javette sätter sig till doms över det beslut som en majoritet i fullmäktige fattat. Och det på ett mycket nedlåtande sätt.
Och förresten, det är inte bara oppositionspolitikerna som han sätter sig till doms över. Även de föräldrar, och de var många, som engagerade sig för att bevara landsbygdsskolorna får sig onekligen en släng av sleven.
”…inte tar hänsyn till barnens bästa.”
Hmmm…
Nu har jag väl snart hunnit med hälften av de punkter nämnden ska behandla på måndag… Nja, några fler faktiskt. Men det är en hel del kvar. Det blir väl till att återkomma. Om jag hinner…
"Är du stolt över att arbeta i Vänersborgs kommun?"
Kan man vara stolt över en kommun?
Vad innebär det i så fall att vara ”stolt över Vänersborg”?
Jag antar att om man bor i Vänersborg, och inte har några planer på att flytta, så är det ett bevis på att man trivs i stan och tycker att det är helt okej att bo och betala skatt här trots alla mer eller mindre galna beslut som har fattats de senaste åren. Men är detta också ett tecken på stolthet?
Kan man vara stolt över vissa delar eller måste man vara stolt över allting för att kunna säga att man är ”stolt över Vänersborg”? Om man exempelvis är stolt över mycket, men inte stolt över den politik som förs och de beslut som fattas kan man då uttrycka stolthet över Vänersborg?
Förmodligen…
Om man har Vänersborgs kommun som arbetsgivare då och inte känner stolthet inför detta?
Kan man då ändå vara stolt över Vänersborg?
Om man som anställd skulle få frågan om man är stolt över Vänersborgs kommun, men inte känner stolthet inför att man har kommunen som arbetsgivare, eftersom man inte delar maktens uppfattning kring hur man använder skattepengarna och i sin vardag upplever konsekvenserna, vad svarar man då?
Kan man svara ja på en fråga om man är ”stolt över Vänersborg” om man arbetar som förskolelärare, lärare eller rektor?
Hösten 2010 genomfördes en personalenkät bland kommunens anställda. Den stora förändringen jämfört med tidigare undersökningar var att personalen trivdes allt sämre med kommunen som arbetsgivare. Särskilt stort var missnöjet bland barn- och ungdomsförvaltningens personal. Kommundirektör Ove Thörnkvist, som för övrigt inte är bosatt i kommunen, kommenterade detta i ttela. Thörnkvist menade att det var ”vissa besparingar” och den negativa kritiken kring ”diverse byggnader som Arena Vänersborg” som förklarade resultatet.
Om man arbetar som förskolelärare, lärare eller rektor är det troligt att upplevelsen av Vänersborgs kommun som arbetsgivare faktiskt överskuggar allt annat som man upplever som positivt med kommunen och faktiskt svarar nej på denna fråga.
Ni mina läsare kanske undrar varför jag skriver om stolthet. Det är av två skäl. Det ena är att en ny vision ska utarbetas för Vänersborg. Det andra skälet är att anställda i Vänersborgs kommun faktiskt har fått frågan:
”Är du stolt över att arbeta i Vänersborgs kommun?”
Det är en försåtlig fråga. Det gäller att ha tungan rätt i mun. Svarar du fel kan det nämligen vara grund för att du får sluta din anställning…
Marknadsföring
Nej då. Det var ingen bluff. I reklambroschyren ”Vänersborg – en mötesplats för idrott, kultur och evenemang”, så hittar vi faktiskt uttrycket:
”Arena Vänersborg – juvelen i kronan!”
Några har gjort sig lustiga över uttrycket… Och visst kan man väl göra det… Men å andra sidan gäller det för reklammakarna att hitta på bra och slagkraftiga slogans i marknadsföringen. Det är väl bland annat det som motiverar deras, ofta väl tilltagna, ersättning?
I broschyren har reklammakarna hittat på ännu fler slogans. Vänersborg definieras till exempel som:
”den mysiga evenemangsstaden”
Visst, några arrangemang i år har väl varit ”mysiga”, Aqua Blå och VIF:s 
arrangemang kring fotbolls-VM till exempel. Men är arenan mysig?
Marknadsföring handlar om att (citat från Wikipedia):
”definiera och ta fram erbjudanden som svarar mot behoven, möter utmaningarna och skapar kundvärde. Det omfattar också arbetet med att positionera sina produkter på marknaden.”
Det är väl tveksamt om arenan svarar mot andra behov än bandy, i varje fall så länge som isen ligger därinne och kyler hallen. Men kanske positioneras Vänersborg och arenan med dessa slogans…?
Marknadsföring omfattar också (fortfarande Wikipedia);
”att kommunicera erbjudandet, konkretisera värdena och som en del i säljarbetet och i den fortsatta kundrelationen säkerställa att förväntningarna infrias.”
Anledningen till att inga evenemang har arrangerats under den gångna säsongen är att förväntningarna från tidigare säsong inte infriades. Det blev för kallt för publiken! Evenemangen floppade. Därför är det svårt att locka till sig nya ”kunder” till arenan, för att inte säga omöjligt. Arenan är inte bara för kall – den är inte heller färdigbyggd, det läcker in och några har till och med ifrågasatt säkerheten. De ansvariga för arenan har därför, vad jag förstår, inte heller försökt att locka till sig evenemang. Hellre inga alls, än misslyckade sådana. Typ.
Det har varit så få arrangemang att IFK Vänersborg hotar kommunen, i varje fall mellan raderna, med stämning för kontraktsbrott. IFK hade kalkylerat med inkomster från alla arrangemang, genom loger och restaurang etc.
De arrangemang som har anordnats under året har varit, och jag tror inte att jag har glömt något:
- VFK:s Loppmarknad. Den varade i två dagar i april. För detta betalade VFK en hyra på 30.000 kr.
- Arenadansen den 8 april, som anordnades av Restaurang Teatergränd. Hyran var på 30.000 kr. (Möjligtvis fick Teatergränd hyra golvet också.)
- Bomässan. Företaget som hyrde arenan för detta arrangemang hette Compass Fairs Sweden. Företaget hyrde också entréhallen på både våning 1 och 2 samt två konferensrum. Lokalerna disponeras i 8 dagar (9-16 april). Hyran var 120.000 kr.
Vid inget av tillfällena fanns det is i arenan…
”Arena Vänersborg – juvelen i kronan!”
Jag vet inte… Även om Barn- och Ungdomsnämndens ordförande tycker att det är allas plikt att prata gott om arenan, så måste man nog se sanningen i vitögat… Arenan är nog ingen juvel…
I ”Informationsstrategi för Vänersborgs kommun” antagen av kommunfullmäktige 1999-11-02, så står det:
”Information skall vara ärlig. Obehaglig information döljs inte. Utlämnad information skadar trovärdigheten och motverkar därmed kommuninvånarnas intressen.”
Tänk, jag tror att detta är jätteviktigt. Särskilt när det gäller arenan, som slukar sina 25 miljoner per år.
Vi som bor i Vänersborg, och kanske har gjort så större delen av våra liv, anser nog att Vänersborg är en ganska trevlig stad. Vi behöver inte ”hitta på” eller komma med falsk marknadsföring eller ljuga för att övertyga folk att Vänersborg är en bra kommun.
Men att vara stolt över Vänersborg innebär inte att man behöver vara stolt över den politik som förs i Vänersborg. Eller över de politiska beslut som har fattats.
Vänersborg ska utarbeta en ny vision, en vision som ska antas av fullmäktige i slutet av 2013. Det finns säkert massor med vänersborgare som kan komma med bra och verklighetsförankrade idéer till en ny vision – en vision som sedan kan användas i marknadsföringen av Vänersborg.
Att det dessutom är val på hösten 2014 innebär att förutsättningarna ökar för att vänersborgarna också ska kunna bli stolta över den politik som förs. Då kanske också invånarantalet i Vänersborg kan öka med fler än de 64 personer som vi har ökat med under det första halvåret i år.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer