BUN: Budget 2026 (1/2)

8 april, 2025 Lämna en kommentar

På kommunstyrelsens sammanträde den 26 februari fattade de styrande partierna (S+C+KD+MP) och SD+MBP beslut om de så kallade budgetanvisningarna, eller som det kallas mer “populärt”, budgetramarna. M+L+V deltog inte i beslutet. (Se ”Kommunstyrelsens beslut (26/2)”.)

Budgetanvisningarna anger vilken ekonomisk tilldelning som de olika nämnderna kan förvänta sig för nästa år, 2026. Det ska dock noteras att det slutliga budgetbeslutet fattas av kommunfullmäktige i juni. Budgetanvisningarna är som vanligt en slags råkopia eller framskrivning av den budget som gäller i år. (Som i sin tur var en “råkopia” från budgeten året innan osv.) Det blir i stort sett inga nya pengar till någon nämnd för att öka kvaliteten i verksamheterna eller för nya uppgifter och behov. Nämnderna får emellertid en inflationskompensation på 1,8% och kompensation för höjda hyror. Det finns också centralt avsatta budgetmedel för löneutvecklingen. Så brukar det vara i Vänersborgs kommun.

Budgetanvisningarna budgeterar ett resultat för kommunen som helhet nästa år på +52 milj kr. (I budgeten för 2024 budgeterades ett överskott på +1 miljon, bokslutet för 2024 visade ett överskott på +69 milj kr.) Jag tror dock att det budgeterade resultatet för 2026 är lika osäkert som flera av de andra siffrorna i budgetanvisningarna, som t ex inflationsprognosen. Det beror dock inte på de styrande partierna utan på läget i både Sverige och världen. Och då togs ändå beslutet om anvisningarna före Trumps utspel om höjda tullar…

En ny befolkningsprognos presenterades den 4 mars, dvs efter beslutet om anvisningarna. Den ändrade förutsättningarna för budgetarbetet. Prognosen visar nämligen volymminskningar i både förskola (1-5 år) och i grundskolans verksamheter (6-15 år). Från 2025 till 2028 är prognosen att antalet barn i åldern 1-5 år kommer att minska med cirka 150 barn (7,0%), antalet 6-12-åringar prognostiseras att minska med cirka 60 barn (1,7%) och antalet 13-15-åringar med cirka 30 barn (1,9%). För BUN är det av stor vikt att se hur befolkningsutvecklingen slår i olika delar av kommunen. De prognoserna presenteras dock inte förrän senare i april.

Den starkare statliga styrningen inom utbildningsområdet kommer också att ställa krav på kommunen. Följande punktlista listar vad som är på gång. (Det går att hoppa över listan. Den är inte nödvändig för att förstå förvaltningens budgetförslag.)

Det är många förändringar på gång inom förskolans och grundskolans område:

  • Den 1 juli 2025 träder en ny lag om skolbibliotek i kraft. Det blir krav på bemanning av skolbibliotek. Förvaltningen bedömer att det finns möjlighet att anställa två skolbibliotekarier.
  • Den 1 september 2025 träder ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare i kraft. Programmet innehåller två bärande delar: en nationell plan för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare samt ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare respektive förskollärare. Förvaltningen utreder konsekvenserna.
  • I mars 2025 överlämnade regeringen en proposition till riksdagen med förslag om en 10-årig grundskola. Förslaget innebär att förskoleklassen ersätts med en ny första årskurs i skolan.
  • Det införs ett nytt kapitel i skollagen om skolans säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte och att huvudmannen ska se till att det på varje förskole- och grundskoleenhet finns en beredskapsplan och ett löpande arbete för att säkerställa en beredskap att hantera en allvarlig våldssituation eller hot om en allvarlig våldssituation. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.
  • I februari 2025 presenterade en statlig utredning ett förslag till ett nytt betygssystem. De nya betygen föreslås införas höstterminen 2028.
  • I februari 2025 presenterades en statlig utredning om ändringar i läroplanerna. Utredningen föreslår att den nya läroplanen införs 2028, samtidigt som den tioåriga grundskolan. (NATO-kunskap ska antagligen införas i ämnet samhällskunskap. Tur man är pensionär…)
  • I mars 2025 presenterades den statliga utredningen om minskad administration och om reglering av förskollärares och lärares tid. Förslagen föreslås träda i kraft till höstterminen 2027.
  • En statlig utredning har i uppdrag att analysera och föreslå hur elevhälsan kan stärkas i syfte att bättre tillgodose elevernas behov. Även regleringen om stödinsatser i grundskolan ska ses över. Det ska bland annat bli enklare att placera elever i mindre och flexibla undervisningsgrupper.
  • En statlig utredning har i uppdrag att bland annat överväga och föreslå hur det kan införas en obligatorisk språkförskola för barn som visar påtagliga brister i språkutvecklingen i svenska. Utredningen ska även föreslå hur Sveriges förskolor ska få förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning av god kvalitet, föreslå en reglering som säkerställer att barngrupper på alla förskolor har lämplig storlek och överväga om det även behövs en reglering för att säkerställa lämplig personaltäthet. Utredningen ska också komma med förslag om hur det kan införas tydligare krav på kunskaper i svenska språket för personalen i förskolan.
  • En statlig utredning har i uppdrag att föreslå en nationell beräkningsmodell för skolpengen som ska fastställa en lägstanivå för hur mycket resurser varje kommun minst ska tilldela sin egen skolverksamhet och vad ersättningen till enskilda huvudmän minst ska vara.

Det blev kanske en liten överkurs med denna långa uppräkning. Men det kommer att få betydelse för BUN och kommande budgetar, kanske redan för budgeten nästa år. Det är bra att hålla i minnet att staten knappast kommer att fullt ut stå för kostnaderna för en enda av ovanstående reformer.

Det pågår flera utvecklingsarbeten i barn- och utbildningsförvaltningen. Förskole- och grundskoleorganisationen håller på att ses över som ett resultat av prognoserna om minskade barn- och elevantal. Jag har dock ingen kännedom om hur resonemangen går t ex om det är aktuellt att lägga ner någon skolenhet. Det föreligger vidare ett uppdrag kring anpassad grundskola och ett tämligen omfattande utvecklingsarbete gällande särskilt stöd. Det pågår även en utredning om hur kommunens grundskolor är utformade och anpassade för elever i behov av olika former av stöd, t ex NPF. Det kan också nämnas att det arbetas med AI och digitalisering samt krisberedskap och säkerhet. Jag tror att tjänstepersonerna på förvaltningen har en hel del, och kommer att få ännu mer, att stå i. Och jag ser ytterligare kostnader framför mig…

Det finns också osäkerheter kring framtida kostnader gällande underhållsbehov på de fastigheter som nämnden hyr. Sedan är det som vanligt omöjligt att känna till hur många asylsökande med barn och ungdomar som kommer till Restad Gård.

Utifrån alla ovanstående förutsättningar, och självklart särskilt utifrån budgetanvisningarna och den nya befolkningsprognosen, har barn- och utbildningsförvaltningen under våren sett över och arbetat med att anpassa sina verksamheter för nästa budgetår. Förvaltningen har beskrivit effektiviseringar och besparingar och hur den tänker omfördela och omprioritera resurser osv. Det förslag till budget för 2026 som förvaltningen har tagit fram ska politikerna i BUN ta ställning till på fredag.

Barn- och utbildningsnämndens budgetram 2026 fastställdes i budgetanvisningarna till 1.022.101.000 kr. Det är alltså drygt 1 miljard kronor… Förra året var motsvarande belopp 1.019.610.000 kr. För nästa år är det alltså tänkt att BUN ska få knappt 2,5 milj kr mer…

Jämfört med förra årets budget så har följande ändringar och justeringar gjorts:

“Inflationskompensationen ökar ramen med 5.910 tkr. (“tkr”=tusen kronor; min anm.) Då personalomkostnadspålägget sänks justeras ramen ned med 6.231 tkr. För höjda hyreskostnader (till följd av fastighetsunderhåll) tillförs 1.772 tkr. Ramen utökas med 552 tkr då de generella statsbidragen i statsbidragspåsen justeras upp med motsvarande summa. Det tillfälliga anslaget om 1.000 tkr till kvalitetshöjande arbete för att uppnå gymnasiebehörighet tas bort.”

Barn- och utbildningsförvaltningen anlägger ett mycket positivt perspektiv på den ekonomiska situationen. Och det är “volymminskningarna” som ger anledning till denna optimism. Volymminskningen är minskningen av antalet barn och elever de närmaste åren. Förvaltningen skriver:

“Volymminskningarna frigör medel som kan användas för att genomföra en satsning på tidiga insatser i förskolan, att utöka vistelsetiden från 15 till 25 timmar för barn 3-5 år i allmän förskola och göra insatskoordinatorn till en permanent resurs inom förskolan.”

Satsningarna förutsätter dock en oförändrad kommunal barn- och elevpeng, dvs att den totala budgeten till BUN inte minskar. Det skulle alltså betyda att BUN får lika mycket pengar för att utbilda färre barn.

Men, nya satsningar i dessa kärva ekonomiska tider? Ja, volymminskningarna innebär att det är möjligt att säga upp moduler och andra externa lokaler och att dra ner på centrala tjänster skriver förvaltningen. Det kanske ger någon eller några miljoner i besparing, samtidigt som detta är nödvändigt för att betala IT-enheten för ökade kostnader…

Förvaltningen resonerar vidare:

“Volymminskningarna frigör resurser om man räknar med oförändrad kommunal barn- och elevpeng. En oförändrad kommunal barn- och elevpeng innebär att samma medel per barn och elev delas ut 2026 som 2025.”

Och det låter ju fortfarande positivt, men förvaltningen kan naturligtvis inte trolla. Citatet fortsätter:

“För enheterna innebär volymminskningarna att det blir färre antal barn och elever på enheterna. Om det blir färre barn och elever på enheterna får enheterna en lägre budget. Lägre budget medför att kostnaderna behöver minskas, alltså måste personalstyrkan minskas på enheterna.”

Personalstyrkan måste minskas… Och det gäller både förskola och grundskola.

“Personalminskning motsvarande 8.852 tkr behöver genomföras om nuvarande barn- och elevpeng/fritidspeng kvarstår.”

Det är märkligt att förvaltningen skriver att volymminskningen frigör medel samtidigt som man skriver att enheternas budget minskar… De “frigjorda pengarna” ska framför allt användas till satsningen i förskolan. Som för övrigt är helt rätt tänkt, bara det inte behöver betalas av andra barn och elever…

Denna resultaträkning finns med i underlaget:

Omkostnaderna, t ex skolskjutsar och skolmåltider, ökar för varje år liksom räntor och avskrivningar. (Siffrorna för 2025 och 2026 är “prognoser”.) Intäkterna minskar också något jämfört med innevarande år.

Personalkostnaderna är intressanta. De beräknas med förvaltningens förslag att minska 2026 jämfört med i år med 7,4 milj kr. Med andra ord, en ordentlig besparing, “effektivisering”. Jämför man med personalkostnaderna för 2024 så ser man en minskning av personalkostnaderna med hela 28,7 milj kr… Och det i en kommun där kommunens högsta beslutande organ kommunfullmäktige har antagit inriktningsmålet:

“Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”

I det här inlägget har jag gett en tämligen omfattande och grundlig sammanfattning av det förslag till budget för 2026 som förvaltningen lägger fram för politikerna på fredag. Saknar någon förklaringar och svar så håller jag med – förslaget ger upphov till flera frågor. De fem fackförbunden i skolans värld har också en del synpunkter. Det ska dock understrykas att förvaltningens, och nämndens, uppdrag är att upprätta en budget utifrån de budgetanvisningar som kommunstyrelsen beslutade i februari.

Del 2 om budget 2026 hittar du här: ”BUN: Budget 2026 (2/2)”.

Kategorier:Budget 2026, BUN 2025

Företagscentrum på Norra skolan?

6 april, 2025 1 kommentar

I “Utredning Norra skolans lokaler” från november 2023 står det:

“Byggnaderna har synnerligen högt kulturhistoriskt värde, vissa av byggnadsminnesklass.”

Norra skolan står där den står. De förnämliga skolbyggnaderna från 1899 respektive 1917 med de höga kulturhistoriska värdena vägrar på något sätt att ge upp trots att Vänersborgs kommun har tillåtit de fina gamla byggnaderna att förfalla. Det bristande underhållet och misskötseln av Norra skolan anmäldes till byggnadsnämnden i december 2021.  I Plan- och bygglagen (PBL) står det i 8 kap 14 §:

“Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.

Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.”

Ett tillsynsärende öppnades av Miljö- och byggnadsförvaltningen i januari 2022. Ett år senare hade ingen aktiv handläggning av tillsynsärendet påbörjats – och jag tror inte att det gjordes senare heller.

När kommunfullmäktige den 13 mars 2024 beslutade att flytta eleverna på Norra skolan till Holmängens skola (se “KF 13/3 (2): Norra skolan…”) så var en av anledningarna att det skulle kosta 120 milj kr att renovera Norra skolan. Och det trots att taken på skolan hade åtgärdats till en kostnad av totalt 7,9 milj kr. 

Kommunfullmäktige fattade strax därefter ytterligare ett  beslut om Norra skolan. Den 15 maj 2024 beslutades om en fördjupad utredning av Norra skolans lokaler. Det hade gjorts en utredning (se ovan), men den kom fram till att en ny borde tillsättas. Den nya utredningen skulle ta reda på:

“investeringsbehov och hyresnivåer för anpassning av lokalerna vid Norra skolan för användning till ett eller flera av alternativen förskola, musik- och kulturskola samt daglig verksamhet.”

I underlaget stod det tydligt också att utredningen skulle undersöka:

“om det är möjligt att nyttja byggnaderna med en mindre omfattande renovering för att få till en kostnadseffektivare lösning”

Det framkom dock inte i fullmäktiges beslut.

Den 3 januari i år var utredningen klar – “Utredning – verksamhetsanpassning Norra skolan”. Den utfördes av What Arkitektur. Syftet var alltså att utreda hur befintliga lokaler på Norra skolan kunde verksamhetsanpassas till musik- och kulturskola (kultur- och fritidsnämnden), förskola (barn- och utbildningsnämnden) respektive daglig verksamhet (socialnämnden).

Utredningen beskriver de tre olika alternativen på följande sätt:

“Kulturskola: En kulturskola där musikskolan och delar av gymnasiets estetiska program flyttar till Norra skolan, vilket skapar en kulturell knutpunkt för musik, teater, dans och bild. Eventuellt kan en kulturinriktad del av daglig verksamhet ingå, t.ex. bildskapande, teater eller musik anpassat för brukare med särskilda behov.”

“Förskola: Slottet omvandlas till en förskola som utnyttjar nästan hela nedre tomten som lekyta utomhus. Övre gården viks för parkering. Utformningen behöver fokusera på säker inhägnad, lekvänlig utomhusmiljö och genomtänkt vertikal transport då verksamheten delas på flera plan. Verksamheten passar inte ihop med daglig verksamhet.”

“Daglig verksamhet: Byggnaderna anpassas för att tillgodose behoven hos daglig verksamhet, med lokaler som stödjer en rad olika aktiviteter. Rum kan inredas för att inkludera plats för gaming, trädgårdsarbete, samt kreativa verkstäder som bild och form. Samtidigt kan vissa delar av byggnaden användas för socialtjänstens behov, såsom kontor och mötesrum för individuella samtal.”

Utredningen är mycket utförlig med skisser på hur byggnaderna kan organiseras för de tre verksamheterna och arkitekterna har faktiskt också gjort detaljerade ritningar. Det har gjorts brandgenomgångar, tillgänglighetsbeskrivningar, beskrivningar av nödvändiga byggnadsingrepp och getts viktiga råd och synpunkter. Som t ex att en förskola inte skulle passa ihop med daglig verksamhet.

Utredningen konstaterar att det blir dyrt att bygga om, renovera och verksamhetsanpassa Norra skolan. Byggnaderna passar helt enkelt bäst till skola… Ombyggnader till något av de tre (andra) alternativen innebär att bygga nya väggar för att få mindre rum (med bra akustik) till kulturskolan och riva gamla väggar och ersätta de bärande väggarna med stålbalkar, till en danssal, så är det naturligtvis inte förvånade att det blir stora kostnader.

Kostnaderna för de olika alternativen beräknas för kulturskolan till nästan 105 milj kr. I det alternativet utnyttjas i stort sett samtliga byggnader, det krävs endast 2,3 milj kr för “renoveringsbehov för ej verksamhetsanpassad yta”. En eventuell förskola skulle inrymmas i en av byggnaderna, “Slottet”. Kostnaden skulle då “bara” bli 46,6 milj kr. Men skriver utredningen, renoveringsbehovet för de andra “ytorna” ligger på drygt 77 milj kr. Utredningen beräknar slutligen att kostnaden för daglig verksamhet skulle hamna på ungefär 89 milj kr och 23 milj för “ej verksamhetsanpassad yta”.

What Arkitektur visar med sin utredning att det är möjligt att rent praktiskt och tekniskt bygga om Norra skolan till kulturskola, förskola eller daglig verksamhet. De tre olika alternativen skulle bli dyra, kostnaden per kvadratmeter oavsett användning beräknas bli ungefär densamma som att bygga helt nya lokaler. Ombyggnation, renovering och verksamhetsanpassning av Norra skolan kommer med andra ord att resultera i höga hyror för de olika nämnderna. Och det är klart, det är inte till hyror för lokaler som nämnderna i första hand vill använda sina ekonomiska medel.

What Arkitektur har inte, vad jag kan se, utrett möjligheten:

“med en mindre omfattande renovering för att få till en kostnadseffektivare lösning.”

Antagligen fick arkitekterna inte det uppdraget av kommunen…

Hela historien om Norra skolan har skötts fruktansvärt dåligt av de styrande partierna. I varje fall om man ser det från perspektivet att Norra skolan skulle fortsätta som skola. Norra skolan är ju byggd som skola och byggnaderna skulle enligt arkitekterna, och andra, också fungera bäst som skola även fortsättningsvis. Det skulle behövas en förskola och skola i centrala Vänersborg. Det bor ungefär 8% av kommunens barn i innerstan (RegSo, Statistiska Centralbyrån) och det finns bara en förskola (Gasverksgatans förskola) och ingen F-6-skola…

Ibland tror jag att de styrande partierna sedan flera år har haft en agenda av att lägga ner Norra skolan som skola. Vad ska man annars tro när man läser sidan 11 i socialdemokraternas kommunalpolitiska handlingsprogram 2023-2026?

“Lokaler för småföretag kan skapas i s.k. företagscentra. Ett sådant kan till exempel skapas vid Norra skolan, som är ur arbetsmiljösynpunkt utdömt för skoländamål.”

“Lokaler för småföretag” i stället för en förskola eller F-6-skola för barnen… Hur länge har socialdemokraterna haft denna idé?

Nu på fredag(!), den 11 april, sammanträder barn- och utbildningsnämnden. Ett av ärendena är att nämnden ska ta ställning till ett yttrande om What Arkitekturs utredning. Yttrandet handlar enbart om det alternativ som barn- och utbildningsnämnden är inblandad i – förskola i Norra skolans lokaler? Jag återkommer till detta yttrande.

Anm. Niklas Johansson har i TTELA skrivit en sammanfattning av utredningen – se “Beslut om Norra skolans framtid i Vänersborg väntas i höst”. Dessutom har TTELA:s ledarskribent Karl af Geijerstam skrivit en ledare om Norra – se “Dags att ge upp om Norra skolan – sälj den i stället”.

Anm. Här kan du läsa hur BUN beslutade i ärendet – ”BUN (11/4): Ingen förskola på Norra skolan”.

Kategorier:BUN 2025, Byggnadsnämnden, kultur, Nordstan

KS (2/4): Ingen bra dag för V eller MBP

3 april, 2025 Lämna en kommentar

Igår onsdag sammanträdde kommunstyrelsen. Mötet blev lika långt som förväntat, eller kanske, befarat. Ordförande Benny Augustsson (S) öppnade sammanträdet kl 08.30 och avslutade det kl 17.09.

Kommunstyrelsens sammanträde var fullspäckat med information. Det var ju bland annat bolagsdag. De helägda kommunala aktiebolagen och två av de kommunalförbund som kommunen är medlem i presenterade sina bokslut. Föredragningarna var strukturerade, tydliga och intressanta. Presentatörerna var utan undantag mycket professionella.

I mitt förra blogginlägg redogjorde jag för dagordningen och några av de ärenden som kommunstyrelsen behandlade och avgjorde igår, dvs ärenden som inte skulle vidare till kommunfullmäktige. (Se “Mycket tungt KS imorgon”.)

Det blev diskussioner kring några av ärendena och det var kanske inte helt överraskande att det var åsikter och yrkanden från Vänsterpartiet, och även Medborgarpartiet, som stod i centrum. Det brukar vara så… Nu kommer några av dessa ärenden att behandlas på dymmelonsdagen, dvs på kommunfullmäktiges sammanträde den 16 april. Då får alla kommuninvånare möjlighet att höra diskussionerna via direktsändningen på webben eller lyssna på dem i efterhand. Alla kan naturligtvis också närvara på plats, dvs se och höra sammanträdet direkt i kommunhuset.

Tillsätta och avskeda kommundirektör

Vänsterpartiet ville återremittera frågan om vem eller vilka som ska fatta beslut om att tillsätta och avskeda en kommundirektör. Observera att det handlade om vad som står i en delegeringsordning. Det är inte aktuellt att kommunen ska byta kommundirektör. (Som Trollhättan nyligen gjorde.) V anser att det finns skäl att hela kommunstyrelsen fattar sådana beslut och inte bara en enda person, dvs kommunstyrelsens ordförande. 

Vänsterpartiet tyckte att Personal- och förhandlingsutskottet (PFU), som bereder delegeringsordningen, skulle titta på denna fråga “ytterligare ett varv”. Det borde egentligen redan ha gjorts på grund av ett initiativärende i KS från James Bucci (V) i september 2019. (Det var i samband med turbulensen kring avskedandet av den dåvarande kommundirektören. Det kan du läsa om i Buccis blogginlägg “Why was Pascal Tshibanda made to leave?”. Inlägget är på svenska trots rubriken.)

James Buccis (V) initiativärende hade följande lydelse:

“Utifrån uppsägelsen den 2 september 2019 av kommundirektör Pascal Tshibanda och brist på tillfredsställande information till kommunstyrelsens ledamöter som förklarar bakgrunden till uppsägelsen finner jag att jag vill initiera ett ärende hos kommunstyrelsen där vi tar ställning till nuvarande delegeringsuppdraget att tillsätta och avsätta kommundirektören.”

Och faktum är att Bucci fick svar av den då nyblivne ordförande i KS Benny Augustsson (S):

“James Bucci (V) har den 15 september 2019 inkommit med en begäran att initiera ett ärende på kommunstyrelsen rörande kommunsytrelseordförandes rätt i kommunstyrelsen att tillsätta och entlediga kommundirektören. Som en följd av Buccis inlaga har undertecknad denna dag gett förvaltningen i uppdrag att i samband kommande översyn av delegeringsordningen för personal- och organisationsfrågor beakta Buccis skrivelse. Ärendet har fått dnr KS 2019/385.”

Sedan hände ingenting. Och ingenting. Förrän igår då. Eller inte…

Det var bara Medborgarpartiet som höll med Vänsterpartiet. Inget av de andra partierna gjorde det. Det blev inte ens en återremiss för att “beakta Buccis skrivelse”… Ärendet ska inte till kommunfullmäktige.

Prins motion om ungas inflytande

Och på tal om initiativärenden. Cecilia Prins (L) motion om “barn och ungas inflytande i Vänersborg och kommunalpolitiken” skulle enligt KSAU:s (=kommunstyrelsens arbetsutskott) förslag avslås. Och så blev också fallet. Mest på grund av diskussioner innan ärendet t ex under en ajournering. Cecilia Prins bestämde sig då för att “strunta” i motionen och återkomma till nästa sammanträde med ett omformulerat yrkande, i form av ett – initiativärende…

Bekämpa islamofobi

Vänsterpartiet ville som enda parti bifalla Ida Hildingssons (V) och Vänsterpartiets motion om att “erkänna och uppmärksamma den internationella dagen för att bekämpa islamofobi”. Dagen, den 15 mars, infördes 2022 av FN:s generalförsamling. Det var efter terrordådet i Christchurch på Nya Zeeland samma datum år 2019 då 51 människor dödades och minst 40 skadades. (Se Wikipedia “Moskéattacken i Christchurch”.)

Kommunstyrelseförvaltningen som hade berett motionen ansåg att den skulle bifallas, och skrev bland annat:

“Med utgångspunkt i Vänersborgs kommuns vision och sättet som kommunen på olika sätt tar ställning för mänskliga rättigheter och allas lika värde erkänner Vänersborgs kommun redan idag vikten av att bekämpa orättvisor och diskriminering, så som islamofobi.”

Motionen ska behandlas i kommande kommunfullmäktige. Vi får se om något parti kommer att ändra sig eller om det fortfarande bara blir Vänsterpartiet som bifaller motionen.

Motion om fri ledsagning och ledsagarservice

Ida Hildingsson (V) hade också lämnat in en motion om att införa fri ledsagning och ledsagarservice. Hildingsson yrkade:

“Vänersborgs kommun inför fri ledsagning/ledsagarservice på prov för Vänersborgare berättigade till insatserna, även kallat “Laholm-modellen”, för att sedan utvärdera försöket och dra lärdomar inför ett permanent införande”

Kommunala rådet för funktionshinderfrågor (KRF) var positivt till motionen utifrån att Funktionsrätt Vänersborg var det. Socialnämnden ville dock att motionen skulle avslås och det reserverade sig Johan Olsson (V) mot. Kommunstyrelsen föreslog även den att fullmäktige ska avslå motionen. Och då satte jag mitt namn under Johan Olssons reservation och lämnade in den. (Reservationen kan laddas ner här.) Det var bara Vänsterpartiet och Medborgarpartiet som ville bifalla motionen.

Motion om hämtning av invasivt växtmaterial 

Göran Svensson (MBP) har motionerat om att kommunen ska vara behjälplig med hämtning av invasivt växtmaterial. Svensson argumenterade för sin motion, men för döva öron. Utom för Vänsterpartiets lyssnande öron.

Vänersborgs kommun är noga med att betona hur den jobbar för en bättre miljö och mot klimatförändringarna. Invasiva växter beror bland annat på just klimatförändringarna. Chat GPT:

”det varmare klimatet i Sverige är en av flera orsaker till att invasiva växter breder ut sig allt mer. Högre temperaturer, mildare vintrar och längre växtsäsonger gynnar arter som tidigare hade svårt att överleva här.”

Det är oerhört viktigt anser jag att bekämpa dessa förändringar i naturen som förändringarna av klimatet medför. Och underlätta och stödja den bekämpning som våra kommuninvånare utför på egen hand.

Samhällsbyggnadsnämnden ansåg att den inte hade den nödvändiga utrustning som behövdes för att hämta invasiva växter t ex “en sluten container för att förhindra spridning under transporten”. I och för sig påpekade Svensson att det inte behövdes en sådan container, Länsstyrelsen hade sagt att det räckte att materialet var inneslutet i två plastsäckar.

Det förvånade mig mycket att kommunen inte har den “nödvändiga” utrustningen. Det måste väl betyda att kommunen inte själv bekämpar invasiva växter… Och det vore i så fall anmärkningsvärt. (Fast jag trodde att kommunen gjorde det…) Hur som helst så borde kommunen införskaffa nödvändig utrustning snarast och börja bekämpa invasiva växter och dessutom hjälpa enskilda kommuninvånare att göra detsamma genom att vara “behjälplig med hämtningen”.

Göran Svensson möttes bara av negativism, inte ens hans yrkande på återremiss för en kompletterande utredning bevekade de andra. Förvånande nog var också Miljöpartiet av någon anledning mot motionen. Återigen var det MBP och V mot de andra.

Funktionsrätt Vänersborg

Funktionsrätt Vänersborg ansökte om ett höjt verksamhetsbidrag från 175.000 kr till 250.000 kr per år. Funktionsrätt Vänersborg är enligt egen utsago nämligen i ekonomisk kris som inte är tillfällig, efter inflation och kostnadsökningar. Föreningen hotas av nedläggning. Samtidigt har Funktionsrätt ett samarbetsavtal med kommunen som innebär att Funktionsrätt har flera åtaganden i frågor som gäller funktionshinderfrågor.

Vänsterpartiet yrkade att kommunstyrelsen skulle säga ja till Funktionsrätt Vänersborgs ansökan. Det tyckte inte kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Han menade att Funktionsrätt hade mest stöd av alla föreningar i kommunen. Och det var en farlig väg att höja en enda förenings verksamhetsbidrag:

“Då släpper vi lös Pandoras ask.”

Jag passade på att fråga Bo Carlsson (C), som är ordförande i Kommunala rådet för funktionshinderfrågor (KRF), hur viktig Funktionsrätt Vänersborg är i arbetet med funktionshinderfrågor.

“Livsviktiga!”

Sa Bo Carlsson och lade sedan ner sin röst i voteringen. De partier som biföll Vänsterpartiets yrkande att bifalla Funktionsrätt Vänersborgs ansökan var, förutom naturligtvis Medborgarpartiet, även Liberalerna och Sverigedemokraterna.

Revisionsrapport IT-säkerhet

Det ventilerades några åsikter kring förslaget till yttrande till revisorerna utifrån granskningen av “IT – och informationssäkerhet i praktiken”. Jag ska inte orda så mycket om vad det gällde, det beskrev jag i det förra blogginlägget (se “Mycket tungt KS imorgon”). Det verkade som om flera ledamöter inte riktigt visste vad det handlade om – eller hur dyrbar den misslyckade granskningen var… Från förvaltningen var förklaringen att revisorernas begäran för att genomföra den fejkade phishingattacken utgjorde en säkerhetsrisk… Jaja, i så fall kunde ju det fejkade testet avblåsts direkt, så hade kommunen sparat 225.000 kr.

Sellbergska huset (fd dockmuséet)

Jag återkommer till detta ärende i ett senare blogginlägg.

Avslutning – och SD…

Kl 17.09 tackade ordförande Augustsson ledamöter och ersättare för bra diskussioner. Och det var ju faktiskt en del bra diskussioner denna gång. Men det gick inget bra för Vänsterpartiet. De andra partierna höll inte med om något som V sa eller yrkade. Bara Medborgarpartiet. Fast det är inte så bara. Det sägs nämligen att en av SD-ledamöterna, Ola Wesley, ska flytta till Trollhättan i höst. Det betyder i så fall att det bara blir 6 SD:are kvar i kommunfullmäktige.

Och Vänsterpartiet+Medborgarpartiet har 7 ledamöter.

Kategorier:KS 2025, Motion, Nyheter och politik

Mycket tungt KS imorgon

1 april, 2025 Lämna en kommentar

Det har varit tuffa dagar. Fiskmåsarna skriker, trottoaren skulle sopas, tre årsmöten, gruppmöte och en fantastisk föreläsning i söndags på Quality Hotel med Linnea Claesson. Jag beklagar er som missade denna personliga med ändå mycket berörande föreläsning. Claesson talade engagerat och utan manuskript om modet att ta ställning och våga stå upp för det som är rätt och riktigt. 

Och mellan alla åtaganden och aktiviteter så har jag tillsammans med 14 andra ledamöter och lika många ersättare i kommunstyrelsen läst och satt mig in i 28 ärenden beskrivna på 1.074 sidor. Imorgon onsdag är det nämligen sammanträde.

Här är dagordningen:

Under punkt 1, “Information vid kommunstyrelsens sammanträden”, döljer sig denna gång något som kallas bolagsdag. De helägda kommunala aktiebolagen ska presentera årsboksluten för 2024. Det innebär att bolagens verksamheter beskrivs och att räkenskaperna redovisas. Det gör bolagen på olika sätt, några “enklare”, andra mer utförligt. Vänersborgsbostäder har t ex en mycket omfattande, och oerhört intressant, redogörelse som tar upp alla aspekter av bolagets verksamhet. De helägda kommunala aktiebolagen är Halle och Hunneberg AB, Fastighets AB Vänersborg, AB Vänersborgsbostäder (ABVB) och Vattenpalatset Vänerparken AB. 

Även två av de kommunalförbund som Vänersborgs kommun är medlem i ska göra en liknande redovisning av 2025. Det är Kunskapsförbundet Väst (KFV) och Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF). NÄRF finns inte mer – från och med den 1 januari i år har kommunalförbundet utökats med ytterligare kommuner och ändrat namn till Räddningstjänsten Fyrbodal.

De här presentationerna tar en stor del av förmiddagen i anspråk. De följs av ytterligare information och föredragningar. De handlar om “Kommunstyrelsens budgetunderlag till MRP 2025-2027”, “Personalekonomiska redovisningen 2024” (Peken) och “Vänersborgs kommuns bokslut och årsredovisning 2024”. Efter det informerar kommundirektör Lena Tegenfeldt och kommunalråden om sina förehavanden sedan sist. Kommunalråden i Vänersborgs kommun är som alla vet ordförande Benny Augustsson (S), 1:e vice ordförande Mats Andersson (C) och 2:e vice ordförande Henrik Harlitz (M).

Efter all information är det dags för kommunstyrelsen att diskutera och besluta. Det är emellertid många rapporter och redovisningar att avhandla på dagordningen. Eller rättare sagt, att läsa och studera och förhoppningsvis komma ihåg. Men det är sällan något som leder till debatter eller olika ställningstaganden, kanske några frågor. Ofta är det intressanta dokument och saker som är bra att känna till. Men på sammanträdet noteras det och så går man vidare.

Flera av ärendena ska som vanligt vidare till kommunfullmäktige och beslutas där den 16 april. I sådana ärenden blir diskussionerna i KS inte alltid så livliga, eftersom “krutet” sparas till fullmäktige. De debatterna är ju offentliga och då kan partierna passa på att synas och att profilera sig. Eller tvärtom, vara så tysta som möjligt så att eventuell okunnighet eller impopulära åsikter och uppfattningar inte märks… Det är dock viktigt att typ lägga yrkanden, votera eller reservera sig i KS. Sådant kommer med i protokollet som kommunfullmäktige ska läsa och studera inför sitt sammanträde. Och eftersom underlagen och handlingarna är offentliga kan även allmänheten och t ex TTELA ta del av vad partierna anser innan KF-sammanträdet.

En del av morgondagens ärenden “stannar i KS”, dvs de beslutas där. Det är inte sällan ganska “formella” ärenden som klubbas rakt av. Och det stämmer, det är inte alltid så mycket debatt i KS. Men det förekommer. Imorgon skulle det kunna bli debatt om följande ärenden, som stannar i KS.

I ärende 8 ska delegeringsordningen för personal- och organisationsfrågor revideras. Det finns en fråga som tål att diskuteras tycker Vänsterpartiet. Ska tillsättandet och avskedandet av kommundirektör beslutas enbart av kommunstyrelsens ordförande (=KSO)? Det ska i och för sig ske efter “samråd” med presidiet (vid tillsättningen) respektive kommunens förhandlingschef (vid avskedandet). Men samråd innebär bara att frågan lyfts och sedan gör KSO som hen vill. Många kommuner gör som det står i Kommunallagen 7 kap. 1 §:

“Styrelsen ska utse en direktör.”

Funktionsrätt Vänersborg ansöker om ett höjt verksamhetsbidrag från 175.000 kr till 250.000 kr per år. Funktionsrätt Vänersborg är enligt egen utsago nämligen i ekonomisk kris som inte är tillfällig, efter inflation och kostnadsökningar. Föreningen hotas av nedläggning. Samtidigt har Funktionsrätt ett samarbetsavtal med kommunen som innebär att Funktionsrätt har flera åtaganden i frågor som gäller funktionshinderfrågor.

Vänsterpartiet anser att kommunstyrelsen ska säga ja till Funktionsrätt Vänersborgs ansökan.

Vänersborgs äldsta hus, Sellbergska huset på Residensgatan 2, uppfört 1778, ska tillsammans med uthuslängan från slutet av 1800-talet eventuellt ut till försäljning. I varje fall anser KSO Benny Augustsson (S) det. Augustsson skriver:

“Kommunstyrelsen har inget att erinra gentemot att stycka av och försälja byggnaderna…”

Vänsterpartiet tycker att kommunen bör äga huset med denna unika historia och höga kulturhistoriska värde. Enligt Fastighetspolicyn är det också möjligt för kommunen att äga ett sådant här hus. Det skriver för övrigt Augustsson i sitt yttrande. 

Kommunstyrelsen föreslås att ställa sig bakom ett yttrande till revisorerna utifrån granskningen av “IT – och informationssäkerhet i praktiken”. Bakgrunden är att revisorerna ville testa om det fanns brister i det praktiska arbetet i kommunen med IT- och informationssäkerhet. Det gjorde revisorerna med en fejkad (falsk, påhittad) phishing-attack. (Se “IT: Dyrbar phishing gav napp”.)

Revisorerna skrev i sin rapport:

“Vi revisorer noterar att IT-avdelningen, trots överenskommelse om att inte förvarna om det simulerade angreppet, valt att på eget initiativ på förhand publicera information om e-postutskicket på intranätet.”

Det stämmer inte, föreslås KS svara:

“Den enda informationen som gick ut i ett tidigt skede av attacken var enligt IT-supportens incidentrutin när personal rapporterat in om phishing-mail.”

Förvarning? Incidentrutin? Jag vet inte riktigt vad som menas med svaret. Kanske förstod inte revisorerna det heller, eller att de förstod men inte accepterade förklaringen. Revisorerna hade ju både möten och intervjuer med personer efter fejk-attacken.

Men det var ju just sådana här förvarningar eller incidentrutiner som skulle undvikas, som skulle tas bort, för att den här undersökningen med det simulerade angreppet skulle uppnå sitt syfte.

Och den misslyckade undersökningen blev dyr… Hela phishing-attacken med mejl, ”gillrande av fälla”, intervjuer, enkäter, rapport mm, kostade revisorerna 225.000 kr.

Det tycks som om det till stor del var bortkastade pengar. Jag tror dock inte att jag ska yrka något, men kanske en stilla protest skulle vara att inte delta i beslutet…

Det blir en lång dag i morgon, men med sommartiden så är det förhoppningsvis fortfarande ljust när man traskar hemåt.

Anm. Här kan du läsa hur sammanträdet avlöpte – ”KS (3/4): Ingen bra dag för V eller MBP”.

Kategorier:KS 2025

Brätte: Georadarundersökningen

30 mars, 2025 Lämna en kommentar

Vänersborgs kommun planerar som bekant att anlägga en väg mellan Onsjö och Öxnered/Skaven – Brättelänken. Det finns två alternativ för sträckningen, norr eller söder om fornminnet Brätte stad. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade för drygt ett år sedan att förorda den norra sträckningen – alternativ 1 på bilden. James Bucci (V) reserverade sig.

Det finns egentligen inget “norr” om Brätte. Den del av den gamla staden som är utgrävd och undersökt är inte hela det gamla Brätte. Arkeologerna och historikerna vet att den medeltida handelsstaden gick ända ner till sjön, till Vassbotten. Vid vattnet låg bryggorna och mellan hamnen och den utgrävda delen av Brätte var platsen sannolikt full av rörelse och livlig verksamhet med lastning, lossning, handel, värdshus, marknadsplats osv.

Det var flera som reagerade på denna sträckning. Museichef Peter Johansson protesterade mot kommunens planer:

“Att genomföra Alternativ 1 skulle innebära betydande och oåterkalleliga skador på en fornlämning av största betydelse för förståelsen av Vänersborgs historia.”

Byggnads, miljö- och hälsoskydds- samt kultur- och fritidsnämnden var alla negativa till den norra vägsträckningen. Länsstyrelsen hade tidigare skrivit i ett yttrande över kommunens fördjupade översiktsplan:

“Länsstyrelsen bedömer att utbyggnad av befintlig vägsträckning genom riksintresset medför påtaglig skada på riksintresset och bör därmed utgå.”

Den 30 oktober 2024 var ärendet uppe i kommunstyrelsen (KS). KS ignorerade nämnderna, museichefen och Länsstyrelsen. KS beslutade att uppdra åt:

“kommunstyrelseförvaltningen att komplettera lokaliseringsutredning för Brättelänken innan beslut om samråd.”

Beslutet hade kanske varit förståeligt om kommunen t ex hade planerat en arkeologisk undersökning. Men så var det inte tänkt. (Kommunen blir sannolikt ändå tvungen att göra en sådan undersökning om planerna på den norra sträckningen fortskrider.)

Museichef Johansson hade däremot länge närt en tanke om en mer djupgående undersökning av Brätte. En arkeologisk utgrävning är emellertid mycket kostsam. Johansson hade därför sökt och fått anslag för att finansiera en georadarundersökning av Brätteområdet.

Undersökningen genomfördes i oktober 2024 av Sweco Sverige AB. TTELA skrev (se TTELA ”Vänersborgs försvunna stad undersöks med radar”):

“Vi drar en mulitkanalsradar efter en fyrhjuling. Resultatet blir svartvita bilder över marken. Saker som ligger i jorden blir synliga när vi senare tolkar resultaten med hjälp av datorer, säger Peter Agerberg på Sweco.”

Georadaren kunde “se” ungefär två meter ner i marken.

Följande områden undersöktes. Tyvärr fick området innanför de röda linjerna utgå pga. att marken hade blivit sådd strax innan.

På vissa ställen i de olika delområdena gjorde de yttre förutsättningarna, t ex lera, träd, berghällar, stenblock etc, att hela området inte kunde undersökas. I områdena 4 och 5 samt östra delen av område 3 försämrades datakvaliteten markant pga moränmaterial som inte var homogent, träd och rötter samt grunt liggande berg.

I början av 2025 var bearbetningen och analyserna klara av georadarundersökningen. Och det kan sägas direkt, det är inte lätt att tolka radarbilderna… Här är två bilder från område 2 som exempel:

Det krävs experter, och datorer, för att tolka bilderna. Sweco sammanfattade resultatet:

  • Område 1
    “Inom området så har totalt 5 cirkulära objekt, samt en mer oregelbunden formation identifierats i det nordvästra hörnet, närmast ån…. I omedelbar närhet ligger … synliga rörformationer vilka eventuellt skulle kunna kopplas till objekten.”
  • Område 2
    “…ett antal intressanta strukturer gått att urskilja. Det finns även flera partier som visar på många utspridda reflektioner i radardatat vilka ej går att binda ihop till någon tydlig större struktur. … tolkats in som arkeologiskt intressanta…”
  • Område 3
    “I den västra delen … finns en relativt koncentrerad yta som kan uppvisa ett antal tydliga formationer som bedöms kunna vara av arkeologiskt intresse. Detta gäller både längsgående och tvärgående strukturer samt mindre områden inrymmande många slumpvisa reflektioner.”

I områdena 4 och 5 fanns det inget i radardatat som visade förekomst av några större strukturer under markytan. (Se ovan.)

Sweco sammanfattade undersökningen på följande sätt:

“Resultatet från radarundersökningen visar på ett antal sammanhängande strukturer i marken, samt ett flertal områden som indikerar en hög koncentration av övertäckta mindre objekt. Dock bedöms det ej möjligt att utifrån radarresultatet göra några säkra antaganden om vad för typ av objekt i marken som ger upphov till synligt event i radardatat. Detta eftersom identifierade formationer är att betrakta som alltför oregelbundna alternativt för små.

Inte heller bedöms det möjligt att dra några långtgående slutsatser om Brättes geografiska utsträckning utifrån radardatat. I område 3 så var nästan alla identifierade formationer lokaliserade till det västra hörnet. Och i angränsande område 1 syntes inga spår efter tidigare bebyggelse, med undantag för de formationer som syntes i radardatat nere vid ån. Område 2 uppvisar lite mer spridda formationer inom en större del av området, men ingenting som tydligt går att avgränsa mot en mer naturlig mark.”

Och Sweco avslutar med att påpeka att radarresultatet främst bör ses som ett underlag för var i området framtida utgrävningar kan planeras.

Museichef Peter Johansson konstaterade i TTELA (se “Undersökning vid Brätte avslöjar okända stencirklar”) att undersökningen inte avslöjade några större överraskningar men att det finns tidigare okända anläggningar vid gamla Brätte:

“Det är svårt att säga vad det är, det måste grävas ut för att vi ska få veta.”

Kanske hade man hoppats att undersökningen skulle visa på ännu fler fynd, men då ska man komma ihåg att allt inte syns med georadar. En säkrare och ännu bättre bild av det gamla Brätte får man inte förrän en arkeologisk utgrävning vidtas. Men en sak är i varje fall helt klar – staden Brätte sträckte sig från det utgrävda området, över den tänkta norra vägsträckningen och ner till bryggorna, “hamnen”, vid sjön.

Det var i och för sig svårt att se tydliga stenkonstruktioner i området men det fanns flera ansamlingar av sten som inte var naturliga. Det är troligen spår av anläggningar. Sedan var ju inte allt stenkonstruktioner på den tiden. Det betyder att det kan finnas mycket som inte syns på radar. Sedan har vi ju den arkeologiska undersökningen som Bohusläns museum gjorde under februari-april 2018. (Den arkeologiska undersökningen kan laddas ner här.)

Bohusläns museum skrev i rapporten:

“Resultatet från undersökningen visar på att den tidigmoderna staden Brätte har en betydligt större utbredning än vad som tidigare varit känt. Dels vid »näset« och dels i åkerflatan ner mot »Kvarnbäcken«.”

Det är helt uteslutet att kommunen ska förstöra fornminnet och riksintresset genom att anlägga en bred väg mellan den utgrävda delen av Brätte och Vassbotten, särskilt när det finns ett sydligt alternativ.

Georadarundersökningen kommer senare i vår att bli en del av den utställning om Brätte som Vänersborgs museum just nu arbetar med.

===

Tidigare blogginlägg om Brätte:

Kategorier:Nyheter och politik

Fiskmåsarna invaderar

28 mars, 2025 Lämna en kommentar

Vad var det…?

 Jag vaknade av att det var något som störde. Jag kände en vag, obestämd känsla av ångest. Det var något som inte stämde. Var det en mardröm? Hade någon tittat in genom fönstret? Eller hade någon tagit sig in i källaren?

Och så kom jag ihåg, det var den 27 mars – dagen då fiskmåsarna tar hustaken på Lovisebergsgatan i besittning.

Min farhåga bekräftades av ett hemskt oljud. Ett skri. Från vildmarken? Nej, ett skri från hustaken! Så klart. Vansinnesvrål. 

Lovisebergsgatan är invaderad. Årets ockupation har börjat. Nu har måsarna hittat sina boplatser i det naturliga habitat som Nordstans hustak utgör för fiskmåsstammens överlevnad och fortplantning. Och det innebär, kan man förmoda, en djup existentiell förtjusning och upprymdhet för alla fiskmåsar. De måste bara ge uttryck för denna sin glädjerika upplevelse och skrika ut sin lycka till alla mänskliga inkräktare i Nordstan.

Fiskmåsparen började direkt med att slå ner sina bopålar bland takåsar och skorstenar. De har att göra, det tar lite tid innan allt är ordnat och klart. Och när boendet är färdigställt, då är det dags för måsparen att börja alstra en ny generation. Det går inte att undvika, det hörs när det är på gång. Ljudet är omisskännligt. Fiskmåsarna har ett speciellt läte när de skrider till verket med reproduktionen. 

Det har sagts att fiskmåsarna kan få två kullar varje sommar, men enligt en Pär Svensson (se “Fiskmås”) får fiskmåsmamman bara en kull per år. (Vilket i och för sig är en kull för mycket.) Det stämmer med observationerna från Lovisebergsgatan, även om det något år har sett ut som om det har blivit några eftersläntare.

Svensson skriver också att fiskmåshonan normalt får tre ägg och att de läggs i början av maj. Det tar alltså drygt en månad från ankomsten till taken tills äggen värps och hamnar i de omsorgsfullt konstruerade bona. Hannen tar sin del av ansvaret  och ruvar äggen tillsammans med sin partner. Ruvningen av de bruna äggen med svarta fläckar pågår i 23 till 28 dagar. Då kläcks de små liven. Sedan tar det några veckor innan ungarna “hoppar ner” från hustaken och springer runt på Lovisebergsgatan och dess omgivningar. Inte sällan uppsöks trädgårdar i området.

Måsungarnas tid på gatan, innan de flyger iväg, är den allra jobbigaste tiden för de mänskliga invånarna i Nordstan. Fiskmåsföräldrarna vakar oavbrutet över sina äckliga telningar till ungar. De skriker högre än nånsin, attackerar de som kommer för nära och hjälper inte det så tar de det tunga artilleriet till hjälp. Det betyder anfall med fekalier, skit alltså. Lovisebergsgatan får allt större likhet med ett vinterlandskap.

Det sägs att fiskmåsstammen i Sverige är på nedgång. Det glädjer mig och jag hoppas att det verkligen är så. Men det är nog för bra för att vara sant… Men förra året var det faktiskt färre fiskmåsar på Lovisebergsgatan än vanligt, och faktum är att det ser ut som det finns ganska många lediga boplatser kvar på taken i år också.

 Men jag har en idé om hur vi skulle kunna skynda på stammens nedgång, och undergång. Och då tänker jag inte i första hand på den massutrotning som har skett i Turkmenistan, även om det är en lockande lösning… Men vi har inte en kommun som vill göra något åt måsproblemet. För Vänersborgs kommun är det inte fiskmåsarna som är problemet utan människorna som har bosatt sig i fiskmåsarnas naturliga hemvist.

I Tromsö i Norge betraktas måsägg som en delikatess. Vore det inte en fantastisk affärsidé för hugade entreprenörer i Nordstan – en matvagn som serverar måsägg! Det finns ju redan en foodtruck på Parkgatan som säljer crêpes. Eller kanske kan crêpessmeten göras på måsägg…

Den här är dock en lösning av fiskmåsproblemet på längre sikt. Fiskmåsar kan ju leva upp till 20 år om det vill sig riktigt illa och det är ju först som dagens måsföräldrar försvinner som Nordstan skulle kunna, precis som Turkmenistan, utropa sig som fritt från fiskmåsar. Och då är säkerligen alla vänersborgare trötta på måsägg.

Innan en måsfri verklighet kan infrias har alla i Nordstan att se fram emot drygt 100 dagar av skrik och skrän, måsskit på gator, bilar och fönster. Om vi har tur… Har vi otur så kan vi bli anfallna av de vilda måsarna och få skit i både ansikten och hår.

Kategorier:Allmänt Vänersborg, miljö, Nordstan

Tankar och farhågor: Slaget om slagget

27 mars, 2025 Lämna en kommentar

Alla som har sett filmen Erin Brockovich med Julia Roberts i huvudrollen ryser antagligen vid begreppet “sexvärt krom”. Sexvärt krom är nämligen ett toxisk och cancerframkallande ämne som också kan orsaka skada på kromosomerna (se nedan).

Sveriges geologiska undersökning, SGU, är myndigheten för frågor om berg, jord och grundvatten. Myndigheten skriver på sin webbplats:

”Krom och kromföreningar är ett av 32 utpekade så kallade särskilt förorenande ämnen, som anses vara speciellt problematiska avseende ekologisk status i ytvattenförekomster på nationell nivå.”

Vargön Alloys är noga med att ta prover för att upptäcka föroreningar och utsläpp i omgivningen. Det handlar som vi har noterat framför allt då om det sexvärda kromet. Det tycks nämligen läcka sådant krom överallt där ferrokromslagg har använts. Och då måste man ju ställa de naturliga frågorna: Har de mätningar och analyser av det sexvärdiga kromet som utförts visat bra resultat? Kan kommuninvånarna andas ut och vara lugna med att all slagg som har använts till t ex utfyllnad i kommunen är ofarlig?

SGU fortsätter på sin webbplats:

”Enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2019:25), är gränsvärdet för årsmedelvärdet av krom och kromföreningar i inlandsytvatten 3,4 µg/l. Detta avser upplöst, biotillgänglig koncentration.”

”µg/l” utläses mikrogram per liter. Det går 1.000 mikrogram på 1 milligram (mg), alltså 1000 µg= 1 mg. Således är 3,4 µg/l detsamma som 0,0034 mg/l. (Eftersom en liter vatten väger ungefär 1 kg kan mg/l också skrivas som mg/kg.)

SGU och Havs- och vattenmyndigheten skriver alltså om och anger ett värde för krom och kromföreningar i allmänhet, inte enbart för det cancerframkallande sexvärda kromet. Det torde tyda på att trevärdigt krom inte heller kan anses vara helt ofarligt. SGU skriver:

”Sexvärt krom är generellt sett mer biotillgängligt och anses generellt mer toxiskt än trevärt krom med potentiella genotoxiska och cancerogena effekter .”

Livsmedelsverket (ytterligare en statlig myndighet) anger gränsvärdet 25 µg/l (=0,025 mg/l) för allmän dricksvattenförsörjning, även om det äldre gränsvärdet på 50 µg/l (=0,05 mg/l) får tillämpas före den 1 januari 2026. Som vi ser är inte specifika gränsvärden för enbart sexvärt krom alltid angivna i nationella föreskrifter.

I de tre rapporter, som jag har sammanfattat i de två föregående blogginläggen om kromets urlakning ur ferrokromslagget från Alloys, har jag varit sparsam med att ange mätvärden. Men här nedan kommer en tabell från den senaste rapporten. (Se ”Alloys: Sexvärt krom i vattnet”.) Den visar kromhalten från en mätstation på Holmängen (punkt 32) och två från Öxnered (34 och 35).

Livsmedelsverket angav alltså gränsvärdet 0,025 mg/l för dricksvattnet och Havs- och vattenmyndigheten 0,0034 mg/l för årsmedelvärdet av krom och kromföreningar i inlandsytvatten. Och det var för krom i allmänhet. Värdena i tabellen överstiger gränsvärdena något enormt – och då handlar värdena i tabellen enbart om sexvärt krom, den giftigaste varianten…

Det är onekligen skrämmande siffror. Så skrämmande att jag undrar om jag har missat något. Kan det verkligen vara på det här sättet? I så fall kan kommuninvånare i Vänersborg definitivt inte andas ut och vara lugna med all den slagg som finns runt omkring oss.

Jag ställde frågan till Kretslopp och Vatten i kommunen om vattenverken i Skräcklan och Rörvik kan ta bort eventuellt sexvärt krom ur dricksvattnet. Svaret var lite kryptiskt, men jag tolkar det som ett nej:

”Den reningsteknik vi använder i vattenverken är inte primärt designade för att rena sexvärt krom men jag skulle säga att det finns en god chans till rening.”

Och Trollhättan som investerar en bra bit över hundra miljoner för att ta sitt dricksvatten direkt från Vänern (vid Gardesanna) istället för älven… (Se ”Från Överby till Gardesanna”.)

På tal om Kretslopp och Vatten förresten. Det kan nämnas att Holmängens avloppsreningsverk släppte ut 20,2 kg krom år 2023. Det var en ökning med 193% jämfört med året innan. Det betydligt mindre reningsverket i Brålanda släppte ut 0,18 kg. (Se ”VA och utsläppen 2023 (2/2)”.)

Nog om mätvärden för nu.

De tre rapporterna (se “Alloys: Slagget i Holmängen och Öxnered” och ”Alloys: Sexvärt krom i vattnet”) har visat en del brister i själva hanteringen av ferrokromslaggen när den har använts för olika typer av anläggningsarbeten. Slaggen har t ex inte alltid placerats ovanför grundvattenytan. Finkornig slagg har använts i stället för grövre fraktioner och på vissa ställen har det varit finkornig slagg för djupt ner i marken. Slagg har också placerats öppet för nederbörd och vattendrag, vilket kan misstänkas öka urlakningen av krom. I Öxnered fanns slagg till och med under vatten. 

Det finns flera osäkerheter kring mätningarna. Det är t ex svårt att veta hur mycket slagg som har använts på varje ställe och hur fördelningen ser ut mellan grövre och finare fraktioner. De undersökta områdena innehåller slagg som har lagts ut nyligen. Den “gamla” slaggen, som har lagts ut för typ 30-40 år sedan, innehåller sannolikt en större halt sexvärt krom. Det är inte heller klarlagt hur mycket nederbörd och vatten betyder för urlakningen. Det finns även andra faktorer som kan påverka som t ex temperatur. Den senaste rapporten kunde inte visa några direkta samband, mer än möjligen på vattnets betydelse, men det går inte att dra säkra slutsatser.

Provtagningarna visar ofta, enligt AFRY, ”låga halter” av krom i vattnet. Det tycks inte sällan kunna bero på att mycket vatten späder ut kromet så att halten (koncentrationen) minskar, men det betyder ju ändå att samma mängd lakas ut i naturen.

Halterna av sexvärt krom tycks inte ha undersökts i jorden eller i grundvattnet. I varje fall verkar inte Länsstyrelsen ha några sådana undersökningar från senare år. Det är en brist kan jag tycka. Det finns bland annat fastigheter i området med egna brunnar.

Det verkar inte heller finnas kartor eller listor på platser och områden som visar var ferrokromslagg från Vargön Alloys har använts och placerats i Vänersborgs kommun under åren. Det måste vara en brist. Miljö- och byggnadsförvaltningen i kommunen skrev i måndags:

”Vi utgår alltid från att slagg kan finnas under framförallt hårdgjorda ytor och informerar om detta vid t.ex. remisser eller kontakt med gräventreprenörer.”

Användningen av ferrokromslag ska sedan 2017 anmälas till kommunens miljöförvaltning och anmälningarna finns diarieförda. Vid remisser/nya ärenden osv så ser kommunen om slagg har använts vid den aktuella fastigheten.

Det kan tilläggas att en oerhört massa slagg har lagts ut före 2017 och, det vet varenda kommuninvånare, att det inte är sällan som mark behöver saneras innan den kan bebyggas – t ex Arena Vänersborg och höghusen vid Quality. I det här sammanhanget kan det också vara värt att påminna om att före 1986 har också en del slagg från företaget Ferrolegeringar i Trollhättan använts till utfyllnad i Trollhättan och Vänersborg.

De risker som har undersökts utifrån ferrokromslagget och urlakningen av sexvärt krom handlar om “tekniska beräkningar”. Men hur påverkas människor på längre sikt av sexvärt krom i vattnet, även om halterna tycks ”låga”? Kan man använda vatten från älven till grönsaksodlingarna?  I rapporterna nämns det inte heller något om risker för t ex vattenlevande organismer eller om växter och djur. De påverkas naturligtvis också av det giftiga kromet. Hur påverkas de, hur påverkas naturen? Finns det risker med att äta fisk fångad i Öxneredssjön eller i Göta älv? (Är det riskerna med det sexvärda kromet som har gjort att det inte längre finns några fiskodlingar i närheten av Vargön Alloys…) Borde kungen äta av älgen som han sköt på Hunneberg?

Jag överdriver kanske något, men kunskapen om de långsiktiga effekterna av föroreningar i vatten, luft och mark kunde vara större. Och sexvärt krom är farligt…

Och till sist, om krom i luften. Igen. (Se ”Alloys: Moln av sexvärt krom?”.)

Det finns ett gränsvärde i Sverige, i varje fall inom arbetsmiljön, för krom i luften. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2023:14) om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön, är det nuvarande gränsvärdet för sexvärt krom 5 mikrogram per kubikmeter luft (5 µg/m³). ​(Det går 1000 liter på en kubikmeter, m³.) Det är ett ”tekniskt uträknat” värde som bestämdes 1996 utifrån vad industrin ansågs kunna hantera vid den tidpunkten, snarare än utifrån medicinska studier om vid vilken nivå människor börjar utveckla cancer. Gränsvärdet har varit oförändrat sedan 1996 och är högre än i flera andra länder. 

Förra året publicerades en forskningsstudie från Lunds universitet (se ”Cellförändringar även under gränsvärdet för sexvärt krom”) som visade att många av de arbetare som utsattes för sexvärt krom fick betydande förändringar i sina celler långt innan sjukdom utvecklades. Och det även om exponeringen låg långt under Sveriges gränsvärde. ​

För att minska hälsoriskerna har Arbetsmiljöverket föreslagit ett sänkt gränsvärde för sexvärt krom till 1 µg/m³. Detta förslag är för närvarande ute på remiss, och de nya föreskrifterna förväntas träda i kraft den 9 april 2026. ​Det kan jämföras med Danmark som nyligen sänkte gränsvärdet till 0,25 mikrogram, µg…

Cancerframkallande avfall, urlakning av krom, befarade effekter på miljön, sänkta gränsvärden, växande slagghögar osv. Vargön Alloys står inför stora utmaningar.

Vargön Alloys producerar ferrokrom. Ferrokrom används främst inom stålindustrin för att tillverka rostfritt stål och andra specialstål. Det förbättrar stålets korrosionsbeständighet, hårdhet och slitstyrka. Ferrokromet är en viktig produkt med flera användningsområden.

Vid tillverkning av ferrokrom uppstår alltså ferrokromslagg som restmaterial. För att minimera mängden avfall pågår ett arbete med produktifiering av slaggen för användning i olika applikationer, till exempel som ballast i asfalt och betong. (Se ”Vargön Alloys SAMRÅD”.)

Det tycks som om Alloys har kommit långt i detta arbete. Det är ett sätt att reducera urlakning och därmed minska riskerna för människors hälsa och miljön – och på sikt få bort slagghögarna. Det är viktigt att Alloys lyckas lösa avfallsproblemen, dels för att ferrokrom är en viktig produkt och dels för att Alloys ska bli kvar i Vargön med alla de arbetstillfällen som produktionen för med sig.

Vad vore Vargön utan Vargön Alloys?

Det var det mesta som fanns att skriva om Vargön Alloys och ferrokromslaggen för denna gång.  Jag återkommer när det finns mer fakta. Naturligtvis väntar jag liksom många andra på vad som ska hända med den polisanmälan som Länsstyrelsen har gjort angående slagghögarna. (Se ”Alloys: Hund begraven i slagghögarna?”.) Och den polisanmälan som Länsstyrelsen enligt uppgift förbereder mot den olagliga hanteringen av ferrokromslag med mobilkrossen förra året. (Se ”Alloys: Moln av sexvärt krom?”.)

===

Blogginlägg om Vargön Alloys:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Alloys, föroreningar, Länsstyrelsen, miljö, Miljö o Hälsa, Vargön

Alloys: Sexvärt krom i vattnet

25 mars, 2025 Lämna en kommentar

Den 17 mars 2020 fick AFRY uppdraget av Vargön Alloys att utreda utbredningen av slaggmaterial samt möjligheterna till att dagvatten lakar ur ämnen ur slaggen i tre anläggningsprojekt. Den 15 januari 2021 var AFRY klar med en ny rapport, “Utredning av extern slagganvändning, etapp 2”. (Se “Alloys: Slagget i Holmängen och Öxnered”.)

Den 23 mars 2023 lämnade AFRY en tredje rapport – “Sammanställning av data från Kontrollprogram ytvatten 2019-2022”. Det var en sammanfattning och redovisning av erhållna data från Vargön Alloys AB:s kontrollprogram för ytvatten. AFRY undersökte  potentiell lakning av sexvärt krom, Cr(VI), från extern slagganvändning under perioden november 2019 till juni 2022.

Prover av ytvatten i kontrollprogrammet togs både upp- och nedströms på ställen där ferrokromslagg hade använts som konstruktionsmaterial samt i efterföljande recipienter (mottagare av vatten) som t ex Göta älv och Öxneredssjön. Det handlade alltså bara om provtagning av ytvatten, inte om grundvatten eller jord. Däremot mättes grundvattennivån i två av områdena, Holmängen och Öxnered.

AFRY ville också se vilken betydelse halter av sexvärt krom och andra faktorer som nederbörd, temperatur, pH/redox (Eh), mangan/järn och mikrobiell aktivitet/TOC hade för mobilitet och urlakning ferrokromslagg. (Jag ska inte gå in på alla dessa “detaljer”.)

Platserna som undersöktes var naturligtvis Holmängen och Öxnered (se “Alloys: Slagget i Holmängen och Öxnered”) men även Trestad center (Centralen LBC, Dubbgatan) och Överby V i Trollhättan (Biltema).

I Trestad center hade det under åren 2014-2019 använts totalt drygt 33.000 ton ferrokromslagg som konstruktionsmaterial vid grundläggning av en ny terminalbyggnad/logistikcenter (Centralen LBC, Dubbgatan). Det användes ca 1.200 ton i kornstorleksintervallet 0-8 mm och ca 800 ton i intervallet 0-18 mm

I handelsområdet på Överby V i Trollhättan användes ca 62.000 ton ferrokromslagg som konstruktionsmaterial vid grundläggning för Biltema med parkerings- och trafikytor i dess närområde. Ca 800 ton av ferrokromslagget var i kornstorleksintervallet 0-8 mm och ca 1.700 ton i intervallet 0-18 mm.

På flygbilden nedan visas kontrollpunkterna på Holmängen där mätningar skedde.


Lägst halter av sexvärt krom noterades i punkt 30 (uppströms), för att i punkt 31 vara något högre än i punkt 32, som ligger nedströms. Halterna av sexvärt krom i 31 och 32 var emellanåt betydligt högre än i 30. Enligt den teoretiska beräkningen AFRY gjorde tidigare (se “Alloys: Slagget i Holmängen och Öxnered”) skulle dessa resultat kunna bekräfta beräkningen. Det skulle alltså kunna lakas ur omkring 10 kg sexvärt krom per år i Holmängen. (Den teoretiska beräkningen gav ett resultat på 42,1 kg under 4 år.) 

Resultatet av undersökningen av Holmängen visade inte några tydliga förhållanden mellan halten av sexvärt krom och nederbörd, utom tydligen vid stor nederbörd, eller de andra faktorerna.

Nedan visas kontrollpunkterna i Öxnered.


Lägst halter av sexvärt krom rapporteras i punkt 33 (uppströms platsen med ferrokromslagg) för att i punkt 34 (närmast nedströms slagget) rapporterades i högre till betydligt högre halter. I provpunkt 35 (närmast sjön) rapporterades sexvärt krom i högre halter än punkt 33 men (vid flertalet provtagningar) i betydligt lägre halter än 34.

Det förklarades antagligen med att det i punkt 34:

“sannolikt finns större tillgänglig mängd Cr(VI) medan vattenprov i punkt VAAB 35 påverkas av samma mängd men också i större utsträckning av utspädning.”

Den teoretiska beräkningen som gjordes tidigare (se “Alloys: Slagget i Holmängen och Öxnered”) om en urlakning på 0,5 kg sexvärt krom per år skulle kunna stämma, men halterna av sexvärt krom i Öxneredssjön bedömdes som mycket låga.

I övrigt visade resultaten från Öxnered att halterna av sexvärt krom verkade ha ett samband med nederbörd, men något förskjutet i tid. Det skulle kunna bero på att platsen där slagg hade använts blev översvämmad någon/några gånger per år så att avrinningen vid kraftig nederbörd tog längre tid.

Nedan visas kontrollpunkterna i Överby V (Biltema).


I Överby V (Biltema) rapporterades halter av sexvärt krom över rapporteringsgräns för punkterna 49 (östra inloppet till dammen), 50 (västra inloppet till dammen) och punkt 51. Punkt 51 är belägen där vatten från dagvattendammen ”rinner ihop” med det bäcken/diket nordväst om dagvattendammen.

Medianhalterna av sexvärt krom i ”Överby-punkterna” låg i storleksordningen 5-10% av medianhalterna i punkter i motsvarande lägen i Holmängen och Öxnered. Det ansågs inte behövas fler mätningar i detta område.

Och till sist mätningarna vid Trestad center. Även här har det använts ferrokromslagg.


Vid Trestad center noterades endast tre resultat med halter på eller något lite över rapporteringsgränsen för sexvärt krom under hela provtagningsperioden. Dessutom visade samtliga analyser vid recipienten Vassbotten (se övre högra hörnet på fotot ovan) på halter under rapporteringsgränsen.

AFRI bedömde att det inte heller i detta område var motiverat med fortsatta provtagningar.

Det var en sammanfattning av de tre rapporter som jag har fått från Länsstyrelsen om ferrokromslagget i Vänersborgs kommun och de undersökningar om kromets urlakning som uppmätts. Jag tänkte avsluta den här serien blogginlägg med några tankar och farhågor kring rapporterna och den urlakning av det sexvärdiga kromet som sker, bland annat utifrån de gränsvärden som finns. 

Fortsättning följer i inlägget ”Tankar och farhågor: Slaget om slagget”.

===

Blogginlägg om Vargön Alloys:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Alloys, föroreningar, miljö, Vargön

Alloys: Slagget i Holmängen och Öxnered

24 mars, 2025 Lämna en kommentar

Slagg från ferrokromproduktion vid Vargön Alloys AB har under lång tid använts för olika typer av anläggningsarbeten i Vänersborg och Trollhättan. Mark- och miljödomstolen (MMD) begränsade i domen den 31 mars 2015 användningen av ferrokromslagg på ett avgörande sätt. Domen verkar dock inte ha börjat verkställas förrän i slutet av år 2019. Varför vet jag inte, kanske överklagades den till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) innan den vann laga kraft.

Sedan 2019 har slagghögarna i Vargön växt och blivit allt högre och nu söker Alloys tillstånd för att få “bygga” nya slagghögar. (Se “Alloys: Slagget behöver mer plats”.) MMD:s dom innebar emellertid inget totalförbud. Länsstyrelsen menade, liksom Naturvårdsverket och MMD, att det i huvudsak är lakningen som utgör slaggets miljöpåverkan. Därför kan vissa användningsområden där genomströmningen av vatten är mindre kunna godkännas. Det ska då anmälas till kommunens miljöförvaltning. På ett ställe i rapporten stod det att det även ska ske en prövning av tillsynsmyndigheten, dvs Länsstyrelsen, men så är det inte i ”normalfallet”. Länsstyrelsen skrev och förklarade:

”Om risken för förorening av mark, vattenområde eller grundvatten inte endast är ringa blir användandet tillståndspliktigt … då är det prövningsenheten på länsstyrelsen som handlägger ärendet, ofta rör det sig då om mycket stora mängder material.” 

Efter att domen avkunnades har ferrokromslagg använts i Vänersborgs kommun, bland annat i Holmängen, Korseberg och Öxnered.

Den 17 mars 2020 fick AFRY uppdraget av Vargön Alloys att undersöka dessa tre anläggningsprojekt. Undersökningen begränsades till att utreda utbredningen av slaggmaterialet samt möjligheterna till att dagvatten lakar ur ämnen ur slaggen. Det gjordes bland annat fältbesök i alla tre områden.

I Holmängen användes slaggmaterial till förstärkningslager till gata (Landerivägen) och GC-väg. Det uppskattades att 2.500 m³ slagg hade använts. Ytan var ca 5.100 m² varav ca 550 m² uppskattades ej vara hårdgjord (stödremsor) och därmed utsatt för nederbörd. I Korseberg byggdes en korsning om till rondell. Inom cirkulationsplatsens mittcirkel låg slagg i dagen. Bedömningen var att 2.500 m³ slagg använts till förstärkningslager, men då var inte volymen i cirkulationsplatsens mitt medräknad eftersom tjockleken inte var känd. Ytan uppskattades till ca 5.500 m² varav ca 3.300 m² uppskattades inte vara hårdgjord och därmed utsatt för nederbörd. Cirkulationsplatsen hade sedan ytterligare en yta på ca 1.160 m² med slagg i dagen. I Öxnered hade slagg använts som förstärkningslager och eventuellt utfyllnadsmaterial på pendelparkeringen. Hela ytan var tät med asfalt och avvattnades via rännstensbrunnar. AFRY skrev att området norr om parkeringen var vattenmättat vid fältbesöket med fri vattenspegel i marknivå. Det uppskattades att 2.350-3.290 m³ slagg använts till förstärkningslager och uppfyllnad. Ytan var ca 4.700 m² varav ca 270 m² uppskattades ej vara hårdgjord och därmed utsatt för nederbörd.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset gjorde den 7 juli 2020 en miljömedicinsk bedömning av ferrokromslaggets användning och placering. Bedömningen var att det sexvärdiga kromet inte utgjorde några hälsorisker på dessa ställen.

Den 15 januari 2021 var AFRY klar med en ny rapport, “Utredning av extern slagganvändning, etapp 2”. I den inledande sammanfattningen framgick syftet med rapporten:

“Ferrokromslagg från Vargön Alloys AB har använts som konstruktionsmaterial för olika anläggningsändamål lokalt i Trollhättans och Vänersborgs kommuner. Förhöjda halter av krom(VI) har påträffats i ytvatten intill områden där slagg använts som konstruktionsmaterial, vilket har föranlett fördjupade och utvidgade undersökningar i syfte att undersöka om källan kan vara den använda slaggen.”

Det kan noteras att det alltså handlar om det giftiga och cancerframkallande sexvärdiga kromet (krom[VI]).

Det var en fördjupad undersökning av områdena i Holmängen och Öxnered. Det hade framkommit att slaggmaterial inte bara hade använts i grova fraktioner utan även i fina fraktioner. Och andelen lakbar sexvärt krom från slagg i fina fraktioner är betydligt större än i grova. Det hade också visat sig att slagg inte heller hade använts bara i lager ovanför dränerad nivå (=där vattnet inte kan rinna bort), under täta asfaltlager. 

Resultaten av den fördjupade undersökningen var i korthet:

  • “I Holmängen noteras högst andel lakbar Cr(VI) för finkornigt material (ca 2-16 mm), till som mest 1,5 mg/kg.
  • I Holmängen uppgick andelen lakbar Cr(VI) i grovt material (ca Ø 31,5-63 mm) till som mest 0,34 mg/kg, alltså ca en femtedel jämfört med den fina fraktionen.
  • I Holmängen uppgick andelen lakbar Cr(VI) i grovt, tvättat material (ca 31,5-63 mm) till som mest 0,24 mg/kg, alltså ca en sjättedel jämfört med den fina fraktionen.
  • I Öxnered noteras högst andel lakbar Cr(VI) för finkornigt material (ca 2-16 mm), till som mest 1,16 mg/kg.
  • I Öxnered uppgick andelen lakbar Cr(VI) i det grova materialet (ca 31,5-63 mm) till som mest 0,2 mg/kg, alltså ca en knapp femtedel jämfört med den fina fraktionen.
  • I Öxnered uppgick andelen lakbar Cr(VI) i grovt, tvättat material (ca 31,5-63 mm) till som mest 0,2 mg/kg, ca en knapp femtedel jämfört med den fina fraktionen.”

Det var tydligt att sexvärt krom lakas ut i betydligt större mängd i fina fraktioner.

Det visade sig vid en förnyad inventering att det under 2013-2019 hade använts totalt 57.000 ton ferrokromslagg på Holmängen. Det var betydligt mer än tidigare uppskattning. Utredningen antog att slagget hade använts på Landerivägen och även på Lantgårdsvägen och Kilgatan samt att tre fastigheter/projekt anmält användning av slagg för anläggningsändamål.

AFRY gjorde en teoretisk beräkning av urlakningen utifrån en period om fyra år (2016-2019) baserat på kornstorleksfördelning på utlevererat ferrokromslagg. Beräkningen av den totala mängden sexvärt krom som skulle kunna lakas ur uppgick till 42,1 kg. AFRY konstaterade att de uppmätta halterna hade:

“vid något tillfälle överskridit den teoretiska medelhalten, medan medelhalten av uppmätta värden ligger i storleksordningen hälften av den teoretiska medelhalten.”

Jag tycker att det låter oroväckande. I mina öron är en urlakning av 42,1 kg sexvärt krom mycket, även om det är en teoretisk beräkning. Jag har svårt att se att det här skulle vara i överensstämmelse med Miljöbalken eller den dom som avkunnades av Mark- och miljödomstolen.

I Öxnered visade det sig vid den förnyade inventeringen att 9.139 ton slagg hade använts. Det avvek dock inte särskilt mycket från tidigare uppskattning.


I Öxnered gav motsvarande teoretisk beräkning en total mängd sexvärt krom på ca 2,1 kg. De uppmätta halterna, skrev AFRY, hade överskridit den teoretiska medelhalten vid 5 tillfällen. Uppmätt medelhalt låg emellertid strax över, men i samma storleksordning som den teoretiska.

AFRY avslutade rapporten från den 15 januari 2021 med att dra slutsatser från undersökningen;

“1) I Holmängen överskrids den teoretiska medelhalten i närliggande ytvatten (Krondiket), vid enstaka tillfällen men medelhalten på de uppmätta värdena ligger i storleksordningen hälften av teoretiska medelhalten.”

Anm. Kartan visar förhållandena år 2020. Notera Krondiket (röd pil) som mynnar i Göta älv.

”2) I Öxnered är dataunderlaget inte entydigt; i punkten VAAB 35 (nära utlopp till recipient) noteras verklig, uppmätt medelhalt i samma storleksordning som den teoretiska medelhalten medan det i punkten VAAB 34 (närmare den utförda parkeringsplatsen) noteras halter i storleksordningen 6-7 ggr den teoretiska medelhalten.”


AFRY avslutade avsnittet “slutsatser”:

“Angående det övergripande syftet med denna utredning, att identifiera förutsättningar för en säker, framtida användning av ferrokromslagg som anläggningsmaterial, i önskade/relevanta kornstorleksfördelningar, bedöms föreliggande undersökning visa att förfarandet med Anmälan till tillsynsmyndigheten avseende användning av slaggmaterial (grov slagg som bär-/förstärkningslager ovan dränerande lager, under tätt skikt) i de studerade exemplen inte fullt ut har säkerställt att slagg används på det sätt producenten avser, i det att slagg i fina fraktioner har använts, inte endast som förstärkningslager utan även djupare i jordprofilen och under dränerande skikt, utan att asfaltering utförts, vilket sammantaget bedöms ge mer utlakning än avsett.”

Det låter som sagt inte som en helt betryggande användning av ferrokromslagg under senare år. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för Vargön Alloys, men jag undrar vad Vänersborgs miljö- och hälsoskyddsnämnd har för synpunkter på slagganvändningen. Det finns ju betydande mängder på Holmängen alldeles vid älven och Öxneredssjön tar emot lakvatten från pendelparkeringen vid järnvägsstationen…

AFRY har gjort ytterligare en utredning, om ytvattnet.

Fortsättning följer i inlägget ”Alloys: Sexvärt krom i vattnet”.

===

Blogginlägg om Vargön Alloys:

Kategorier:Alloys, Öxnered, föroreningar, Holmängen, miljö, Vargön

Alloys: Slagget behöver mer plats

22 mars, 2025 1 kommentar

När man “talar om trollen”… 

I dagens TTELA hittade läsarna en kungörelse från Vargön Alloys. Flera hushåll i Vargön har i dagarna också fått ett utskick från företaget om samma sak.

Målgruppen för Alloys är:

“enskilda och allmänhet som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten.”

Det handlar om slagghögarna. Och det finns ganska många som är berörda av verksamheten kring ferrokromslaggen… De som är allra mest berörda ser vi på kartan ovan. Det är de som bor inom 500 meter från slaggen. Det finns dock betydligt fler berörda strax utanför gränsen…

Vargön Alloys (VAAB) inbjuder till ett samrådsmöte för enskilda och allmänheten den 8 april 2025 på Ronnums Herrgård. Mötet startar kl. 18:00. På mötet bjuds det på fika och allmänheten ska få information, tillfälle att ställa frågor och komma med synpunkter.

Anledningen till samrådsmötet kan man läsa på webbplatsen “Vargön Alloys AB SAMRÅD”:

“Samrådet genomförs som ett avgränsningssamråd eftersom VAAB har gjort bedömningen att mellanlagringen kan medföra risk för betydande miljöpåverkan då upplagen ligger inom ett vattenskyddsområde.”

Alloys tänker ansöka om tillstånd för den delen av verksamheten i Vargön som omfattar mellanlagring av ferrokromslagg i den norra delen av industriområdet. I ansökningsprocessen ingår samråd med både myndigheter, enskilda och allmänhet. Alla synpunkter ska sedan sammanställas och ingå i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som lämnas in till Länsstyrelsen.

Det finns i dagsläget, skriver Alloys, tre upplag med sammanlagt 380.000 m³ ferrokromslagg. Det är “U1” (ca 18 m högt), “U2” (ca 21 m högt) och “U3” (ca 13 m högt) på nedanstående karta. Dessa slagghögar fylls inte på längre, fortsätter Alloys, men då undrar jag om det inte har skett nyligen. Jag tyckte att jag såg både lastbilar och grävmaskiner där i förra veckan.

Alloys vill nu, därav samrådet, anlägga ytterligare ett område för lagring av ferrokromslagg, i området “U5”, se kartan ovan. Det behövs helt enkelt mer plats för allt slagg.

Markytan i “U5” utgörs i huvudsak av berg i dagen och naturlig morän. Ytan är på ca 0,55 ha och beräknas rymma ca 50.000 ton slagg. “U5” ligger inom den inre skyddszonen för vattenskyddsområdet för Vänersborgsviken och Göta älvs vattentäkter. Alloys skriver att:

“Slaggen är inte klassificerad som farlig, enligt nuvarande europeiska regelverk för klassificering och märkning av ämnen.”

Det är antagligen helt riktigt, men i Mark- och miljödomstolens dom från år 2015 stod det faktiskt (fetstilen är min):

“För klassificering som biprodukt krävs enligt avfallsdirektivet slutligen att användningen ska vara laglig. Motsvarande bestämmelse i miljöbalken säger att användningen ska vara hälso- och miljömässigt godtagbar samt inte strida mot lag eller annan författning. Miljöbalken ställer här strängare krav än EU-lagstiftningen. Detta är emellertid möjligt då avfallsdirektivet är ett s.k. minimidirektiv, varav följer att Sverige kan ha bestämmelser som går längre än såväl direktivet som andra EU länders motsvarande lagstiftning. En förutsättning för klassificering av ferrokrom slaggen som biprodukt i Sverige är således att aktuell användning är hälso- och miljömässigt godtagbar samt inte strider mot lag eller annan författning.”

Men visst, det kanske har skett förändringar… Det vet jag inte, men Länsstyrelsen vet. Och det är personerna där som slutligen bestämmer efter samrådet. Länsstyrelsen säger nog nej till “U5” om det är något som inte stämmer med den kommande ansökan från Alloys.

Slagghögarna dammar inte och påverkan på luft är begränsad skriver Alloys, men:

“partikelspridning [kan] förekomma i samband med lastning och lossning.”

Jag har svårt att se att de närboende blir särskilt glada över att det blir ännu mer ferrokromslagg i grannskapet… Och inte bara de närmaste grannarna antar jag.

Samrådet den 8 april 2025 handlar alltså enbart om mellanlagring av ferrokromslagg i det nya området “U5”. Inget annat.

Det går även att lämna in skriftliga synpunkter till Alloys. Det kan man göra genom att maila eller genom att använda sig av ett formulär på webbplatsen “Vargön Alloys AB SAMRÅD”. På denna webbplats finns för övrigt allt man behöver veta om samrådet.

Gör gärna det, lämna synpunkter eller uttryck eventuella farhågor till Vargön Alloys.

===

Blogginlägg om Vargön Alloys:

Kategorier:Alloys, Länsstyrelsen, miljö, Vargön