BUN (11/4): Budget 2026
För snart två veckor sedan hade barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde. Det var två stora ärenden på dagordningen – Norra skolan (se “BUN (11/4): Ingen förskola på Norra skolan”) och budgeten för 2026. 
Jag skrev två längre blogginlägg innan sammanträdet där jag noggrant redogjorde för innehållet i de så kallade budgetanvisningarna, som kommunstyrelsen beslutade om den 26 februari (se ”Kommunstyrelsens beslut (26/2)”), och förvaltningens förslag till budget för BUN utifrån dessa. (Se “BUN: Budget 2026 (1/2)” och “BUN: Budget 2026 (2/2)”.)
KS lämnade följande uppdrag till BUN och de andra nämnderna:
”Nämnderna ska beskriva åtgärder för att anpassa sig till budgetramen och konsekvenserna av dessa åtgärder. De ska också beskriva planerade effektiviseringar och hur frigjorda resurser omprioriteras, samt eventuella besparingar och deras effekt på volym och kvalitet. Detta görs i en separat skrivelse.”
Barn- och utbildningsförvaltningen menade att volymminskningen på grund av det minskade antalet barn och elever de närmaste åren frigjorde budgetmedel. Det skulle möjliggöra en satsning på tidiga insatser i förskolan, att utöka vistelsetiden med 10 timmar och permanenta en tjänst som insatskoordinator. 
Men samtidigt skulle förskole- och grundskoleenheternas budget minska, och:
“Lägre budget medför att kostnaderna behöver minskas, alltså måste personalstyrkan minskas på enheterna.”
Personalstyrkan ska minskas med motsvarande ungefär 8,8 milj kr.
Jag skrev i blogginlägget “BUN: Budget 2026 (2/2)” att det torde vara omöjligt att minska antalet klasser på en skola. Elevminskningen kommer ju inte att vara samlad till en klass eller till en årskurs eller till en skola. Men jag förbisåg att det sker två val under elevernas skoltid – till förskoleklassen och till åk 7. När elevantalet minskar i blivande åk 7 kan ju en hel klass tas bort på t ex Silvertärnan. 
Det kan bli 4 klasser i stället för 5. De kanske 20 eleverna som “blir över” kan placeras ut i klasser, inte bara på Silvertärnan som jag tidigare antog, utan också användas för att öka klasstorlekarna bland blivande 7:or på både Torpaskolan och Vänerparkens skola. Och motsvarande i förskoleklasserna… Färre klasser – till priset av att de blir fler elever i varje klass.
I förvaltningens förslag ingick fler besparingar t ex en neddragning av centrala tjänster. En sådan neddragning skulle spara 3,1 milj kr. Sammanlagt skulle de frigjorda medlen på grund av volymförändringarna innebära en besparing på 13,244 milj kr. Dessa pengar skulle alltså satsas på förskolan – se ovan. Och till ökade IT-kostnader på 4,544 milj kr.
Förvaltningens budgetförslag anammades av de styrande partierna, S+C+KD+MP. Ordförande Bo Carlsson (C) hade varit tvungen att lämna sammanträdet så ordet fördes av 1:e vice ordförande Christin Slättmyr (S), som ersatte Carlsson som mötesordförande.
Slättmyr ansåg inte att personaltätheten skulle sjunka eller att det skulle bli sämre i grundskolan. Hon förlitade sig på att rektorerna skulle fixa detta.
Vänsterpartiet var det enda partiet som ifrågasatte och argumenterade mot neddragningarna av personalen. Och det känns knappast rättvist att lämna över bördan att göra nedskärningar på rektorerna. 
De har en lag att följa och neddragningarna kan göra det svårt eller omöjligt att följa Skollagen. Jag är också övertygad om att nedskärningar av personal krockar med den ambition rektorerna har med skolans verksamhet. Om politikerna beslutar att personal ska friställas för att “klara budgeten” borde de också ta ansvar för nedskärningarna och de konsekvenser som dessa för med sig.
Besparingarna på grundskolan skulle medföra större klasser. Det ifrågasattes inte av någon. Ingen kommenterade, mer än Vänsterpartiet. Större klasser skulle ge en stor effekt både på arbetsbördan (det är en enorm skillnad mellan att ha 25 eller 30 elever i en klass) och på arbetsmiljön. Trivseln skulle minska och otryggheten öka. Risken skulle bli större att personalens mående försämras och att sjukfrånvaron ökar.
Fackförbunden skrev i förhandlingarna med arbetsgivaren:
“Redan idag signalerar personalen i förskola och skola en ansträngd arbetsmiljö. Medarbetarenkäten visar en upplevd brist på överensstämmelse mellan mål och tillgängliga resurser samt svårigheter att koppla bort arbetet under fritiden, vilket påverkar hälsan negativt. En personalminskning i detta läge skulle ytterligare förvärra situationen och riskera att leda till ökad personalomsättning och sämre kvalitet i verksamheten.”
Vänsterpartiet höll med fackförbunden. Även tjänstepersonerna i förvaltningen skulle vilja ha mer resurser för att behålla all personal… Men jag tror att de ansåg att det vet politikerna redan – och det är vi politiker som bestämmer budgeten.
Bo Carlsson deltog inte under budgetärendet i BUN, men på onsdagen veckan efter, den 16 april, var det kommunfullmäktige. Under ärendet “Nämndernas verksamhetsberättelser 2024” gick Carlsson upp i talarstolen, och sa (fetstilen är min):
“Vi hanterar våra pengar inom den budgeten vi har fått oss tilldelad. Det sker inte utan smärta ute i verksamheten. Vi pressar vår personal hårdare och hårdare för dom ska hinna med dom arbetsuppgifter som vi vill ha uträttat och ni i fullmäktige har bett oss uträtta på våra verksamhetsområde. Vi måste komma till någon förändring här då. En av dom förändringarna är att vi måste se till att dom som, lärare och dom som aktivt jobbar i skolan måste få mer tid för barn och elever. Och mindre tid för att sköta en massa byråkrati som vi inte begriper användningen av i alla lägen, i varje fall inte jag. 
Det kanske är nån annan som är bättre på det. Men nånstans måste vi se till så personalen får lite tid att andas och det är den viktigaste slutsatsen. Men vi försöker alltid att hålla oss inom de, vi håller oss inom de budgetramar vi har till vårt förfogande och då får det konsekvenser. Och det är personalen som får ta smällen och det tycker jag är viktigt att framföra här i talarstolen.”
Det är sant det Bo Carlsson säger, men försöker han sitta på två stolar samtidigt? Centerpartiet tillhör ju de styrande sedan lång tid tillbaka och är medansvarigt för den urholkning av resurser som har skett i förskola och grundskola under de senaste 10 åren. Eller vill Carlsson på detta sätt markera för sina kollegor i de styrande partierna att de måste slå in på en annan väg?
Det blev en del diskussion kring det särskilda stödet. Vänsterpartiet, återigen, menade att det behövdes betydligt mer resurser till elever i behov av stöd av olika slag. Ingen sa emot, alla tyckte nog det, i varje fall “i teorin”… 
Jag läste upp vad det stod i verksamhetsberättelsen för 2024 (se “BUN: Budget 2026 (2/2)”):
“Samtidigt har det under året varit fortsatta utmaningar kopplat till hög arbetsbelastning för personalen inom våra olika verksamheter. Balansen mellan krav och resurser är utmanande. Det är svårt att möta barn och elevers behov av särskilt samt extraordinärt stöd, svårt att få till en hållbar organisation och gemensam planeringstid.”
Det gällde fortfarande sa förvaltningen…
Jag anser inte att det var “taktiskt riktigt” att förvaltningen lade ett sådant här budgetförslag till nämnden utan att vara tydlig med de konsekvenser neddragningarna skulle föra med sig för personal och elever… Och jag är inte heller säker på att förvaltningens prioriteringar var riktiga.
Förvaltningens budgetförslag klubbades igenom. Alla ledamöter från de styrande partierna röstade för, alla ledamöter i opposition, dvs V+M+L+SD, avstod från att rösta.
Vänsterpartiet lämnade en protokollsanteckning:
“Vänsterpartiet anser att barn- och utbildningsnämnden behöver ytterligare budgetmedel.
Det är viktigt med en satsning på tidiga insatser i förskolan, att vistelsetiden utökas med 10 timmar och att tjänsten som insatskoordinator permanentas. Men det får inte ske till priset av personalneddragningar eller att alla elevers rätt till särskilt stöd inte kan tillgodoses.
Vänsterpartiet kan i detta läge inte precisera en summa. Det är viktigt att först få en samlad bild över de olika nämndernas behov inför 2026. Därför avstår Vänsterpartiet från att delta i beslutet.”
Kommunfullmäktige ska fatta det slutgiltiga budgetbeslutet för år 2026 den 18 juni.
BUN (11/4): Ingen förskola på Norra skolan
För snart två veckor sedan hade barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde. Det var två stora ärenden på dagordningen – Norra skolan och budgeten för 2026. I detta inlägg tänkte jag redovisa beslutet om Norra skolan. (Jag skrev ett blogginlägg om Norra skolan före sammanträdet, “Företagscentrum på Norra skolan?”. Informationen från det inlägget upprepar jag inte här.)
Norra skolan är som bekant bara en skola till namnet. Sedan höstterminen 2024 finns det inga elever kvar i byggnaderna längre. Den 13 mars 2024 beslutade nämligen kommunfullmäktige att flytta alla elever till den nybyggda Holmängenskolan. 
Norra skolan lades ner som skola. (Se “KF 13/3 (2): Norra skolan…”.) På sammanträdet nu i april 2025 skulle BUN “bara” yttra sig om “Slottet”, dvs huvudbyggnaden på Norra skolan. Ärendet handlade om – skulle “Slottet” göras om till en förskola? Inget annat skulle diskuteras.
Politikerna i nämnden hade fått en utredning av förvaltningen om möjligheten och lämpligheten av att bygga om “Slottet” till en förskola. Det var en bra utredning med argument för och emot. Utredningen började:
“Utredningen som genomförts konstaterar att det ytmässigt är möjligt att bedriva förskola i byggnaden Slottet och att det är möjligt att få plats med sex avdelningar.”
För att bygga om Slottet krävdes det att alla fyra våningar togs i anspråk. Den 4:e våningen skulle användas till personalutrymmen.
Det skulle också vara möjligt att, mellan Slottet och sjön:
“tillskapa en utemiljö på 4800 m². Det ger en friyta om 40 m² per barn (beräknat på 120 barn) vilket är i linje med Boverkets rekommendation.”
Rent teoretiskt skulle det alltså vara möjligt att bygga om, renovera och verksamhetsanpassa Slottet till en förskola. Kostnaden för detta beräknades till 56,9 milj kr. Hyreskostnaden för BUN skulle då uppgå till drygt 4 milj per år. Det är lika mycket pengar som en ny förskola skulle kosta. Och då skulle ändå “Fängelset” (byggnaden mellan Slottet och idrottshallen) finnas kvar med ett renoveringsbehov på beräknade 77 milj kr. 
Det handlade således om mycket pengar, vilket i och för sig inte var någon nyhet. Det skulle naturligtvis kommunen ha haft med i beräkningarna och planerna när det någonstans i kommunhusets korridorer, någon gång för flera år sedan, bestämdes att Norra skolan skulle läggas ner…
Det var uteslutet ansåg en enig nämnd, inklusive Henrik Josten (M) och jag (V), att ha förskoleverksamhet på Slottet. Det var i första hand dock inte kostnaderna som omöjliggjorde det, i varje fall inte som jag såg det. Det var att det inte passade att ha en förskola i 3-4 plan. Det skulle bli för mycket vertikal rörelse. Det skulle ställa stora organisatoriska krav på verksamheten och också vara mer personalkrävande. Jag tänker t ex på morgonen när vårdnadshavarna lämnar barnen i kapputrymmena vid ingångarna. Då skulle pedagogerna ta med barnen till deras avdelningar på våning 2 eller 3, med hiss eller i trapporna, varpå pedagogen sedan snabbt skulle tillbaka och ta emot ett nytt barn i entrén på bottenvåningen… Det torde även bli tämligen “rörigt” när barnen ska in och ut från utevistelser…
Det skulle överlag bli stora avstånd mellan olika delar i förskolan och det kräver mer tid för barnen att transportera sig mellan aktiviteter och avdelningar. Det skulle bli svårare med tillgängligheten vilket kan vara en särskild utmaning för barn med särskilda behov. Flera våningar skulle också innebära problem ur säkerhetssynpunkt som t ex vid en brandutrymning.
Det är inte heller oväsentligt att det inte behövs fler barnomsorgsplatser just nu. Prognosen är att antalet 1-5 åringar kommer att minska i kommunen med över 200 barn från 2024 till 2029. (Hur stor en eventuell minskning blir i Vänersborgs centrala delar är dock inte beräknat än.)
Hela historien om Norra skolan har, som jag har skrivit många gånger tidigare, skötts fruktansvärt dåligt av de styrande partierna. Det är trots allt de som är ytterst ansvariga. Men de har, tillsammans med ledande tjänstepersoner, aldrig velat att Norra skolan skulle fortsätta som skola. Det påpekades av vissa i nämnden, som så många gånger förr, och även en del annan kritik kring hanteringen av ärendet fördes fram.
Men det var historia. Beslutet blev denna gång enhälligt – det skulle helt enkelt inte fungera med en förskola på Norra skolan. Norra skolan byggdes 1899 som en skola, och byggnaderna var fortfarande mest lämpliga för skolverksamhet.
Vad som ska hända med byggnaderna vet ingen just nu. Att skapa ett företagscentrum för småföretag, som sossarna har föreslagit i sitt kommunalpolitiska handlingsprogram 2023-2026 (se “Företagscentrum på Norra skolan?”), tror jag inte på. 
Min gissning är att Norra skolan avyttras och att det blir exklusiva bostäder.
Vänersborgs kommun sköter inte sina gamla anrika byggnader särskilt väl… (Se även “Vad ska hända med Vänersborgs äldsta hus?”.)
Anm. Här kan du läsa hur BUN beslutade i ärendet om nästa års budget – ”BUN (11/4): Budget 2026”.
Vad ska hända med Vänersborgs äldsta hus?
På Residensgatan 2, fastigheten Huvudnäs 2:14, finns ett välbevarat envånings timmerhus. I folkmun kallas huset ofta för ”f.d Dockmuseét”. Det är Vänersborgs stads äldsta hus.
“När staden brandhärjades 1834 var detta hus ett av de få som överlevde lågorna. Huset kallas än i dag för det Sellbergska huset efter spegelfabrikören Johan Fredrik Sellberg som hade sin verkstad och bostad här under 1800-talets första hälft.” 
Det kan man läsa på Vänersborgs Museums hemsida. Här kan man också höra museichef Peter Johansson berätta om huset. (Se också YouTube.)
Sellbergska huset, det före detta Dockmuseét alltså, uppfördes 1778 och uthuslängan “bakom” huset är från slutet av 1800-talet. 
Sellbergska huset är en unik och viktig fastighet med särskilda kulturhistoriska värden av mycket stor betydelse. Antikvarie Lars Bergström, Västra Götalandsregionens kulturförvaltning, skriver i ett yttrande till kommunen:
“Fastigheten har kulturhistoriska skyddsföreskrifter i detaljplanen för både huvudbyggnaden och uthuslängan. Den är också upptagen i kommunens ”Program för bevarande och utveckling, Vänersborgs innerstad” där den klassas som ”röd”, ”mycket högt kulturhistoriskt värde”. Förutom skyddet i detaljplan enlig PBL (Plan- och bygglagen) omfattas den bl a av bestämmelserna PBL:s kap 8 om förvanskningsförbud (§ 13) och krav på varsamhet (§ 14 och 17).”
Det innebär att fastighetsägaren måste pröva alla underhållsåtgärder och eventuella förändringar mot de kulturhistoriska värdena. “Sellbergska” ligger även i en av stadens mer värdefulla kulturmiljöer. Det kan nämnas att huset också är intressant ur en annan historisk synpunkt. 
Den södra väggen användes förr till att verkställa de offentliga spöstraffen i Vänersborg. Museet skriver:
“På väggen hängdes den straffade upp och piskades med ris eller spö inför stora folksamlingar.”
Sellbergska huset har stått tomt länge och har med åren förfallit. Kommunen, som äger fastigheten, har inte lagt några större pengar på underhåll – om ens några. Under hösten förra året målades dock baksidans fasad och ett angrepp av hussvamp i en förstuga/entré åtgärdades. I år har kommunen avsatt 240.000 kr för byte av dålig fasad och fasadmålning.
Nu vill samhällsbyggnadsnämnden inte att Sellbergska ska vara kvar i kommunal ägo utan:
“stycka av fastigheten och försälja byggnaderna mot bakgrund av att huset är outhyrt och att ingen kommunal verksamhet beräknas kunna bedriva verksamhet där.”
Huset har stått outhyrt trots att det har funnits en eller möjligtvis två intressenter under de senaste fem åren. (Jag vet inte varför Sellbergska inte blev uthyrt.) Förra året anmälde ytterligare en person sitt intresse. 
Det är emellertid anmärkningsvärt att samhällsbyggnadsnämndens presidium, dvs de tre ordförandena, inte upplyste de andra politikerna i nämnden att det fanns åtminstone en intressent till att hyra Sellbergska…
Vid en avyttring/försäljning av en fastighet ska, enligt kommunens riktlinjer, kommunstyrelsen göra en konsekvensbedömning. Ärendet var därför uppe på kommunstyrelsens senaste sammanträde den 2 april. (Se “Mycket tungt KS imorgon”.) KS skulle alltså besluta om att lämna ett yttrande på 
samhällsbyggnadsnämndens planer. Yttrandet var undertecknat av ordförande Benny Augustsson (S) och avslutades på följande sätt:
“Kommunstyrelsen har inget att erinra gentemot att stycka av och försälja byggnaderna…”
Vänsterpartiet tycker att kommunen bör äga Vänersborgs stads äldsta hus med dess unika historia och mycket höga kulturhistoriska värde. Det är också enligt kommunens fastighetspolicy möjligt för kommunen att äga ett sådant hus. Det skrev för övrigt också Augustsson i sitt yttrande.
Under behandlingen i KS argumenterade jag för Vänsterpartiets ståndpunkt. Kommunen borde hyra ut huset till lämplig verksamhet. I Augustssons yttrande stod det också att en privatperson hade inkommit med en skrivelse till kommunstyrelsen där önskemål om förhyrning av byggnaden uttryckts. Jag berättade på KS-sammanträdet att denne person hade tagit kontakt med mig samma morgon via ett SMS. Personen var Patrique Daghäll. (Jag nämnde dock inte hans namn på sammanträdet.)
===
Vem är Patrique Daghäll och vad vill han med Sellbergska huset?
Patrique Daghäll har, utifrån sina egna ord, arbetat aktivt sedan 1992 med antikviteter, konst och formgivning. Han har också hållit föredrag, kursverksamheter och event inom dessa ämnesområden. 
Daghäll driver för närvarande butiken Galleri Hamngatan i Vänersborg.
Daghäll skriver att han:
“innehar en stor samling möbler och inredningsdetaljer vilka speglar 17/1800-talet på ett utmärkt sätt, en konstsamling om ca 200 verk från 4 sekler som kan sägas vara mycket pedagogisk och noga utvald. I kombination med att tillgängliggöra dessa samlingar för en allmänhet vill jag också i fastigheten erbjuda temakvällar, föredrag, visningar, värderingar samt övriga kulturaktiviteter.”
Daghäll ser att det finns möjligheter att i Sellbergska huset ge allmänheten tillgång till ett unikt stadsborgarhem från 17-1800-talen. Han vill även omvandla den skyddade innergården till en klassiskt traditionell ”stadsträdgård”.
Det var en kort presentation av Patrique Daghäll och hans planer för Sellbergska.
====
Patrique Daghäll tog kontakt med kommunen redan i september/oktober 2024 och har sedan dess skickat många mail till kommunen. Han har haft kontakter med tjänstepersoner både i samhällsbyggnads- och kommunstyrelseförvaltningarna, samt även med kommundirektören. Men ingen politiker hade hört av sig under det halvår som gått…
Daghäll uttryckte det så här i ett mail till samhällsbyggnadsnämndens ledamöter, efter kommunstyrelsens beslut:
“Har involverat/kontaktat fastighetsenheten, samhällsbyggnadsnämnden, kommunstyrelsen, näringslivsenheten, kultur och fritidsnämnden, kommundirektör, ett antal politiker och tjänstemän men intresset syns mig fullständigt obefintligt. De få återkopplingar/svar jag fått, efter otaliga påtryckningar har endast rört ärendegång och teknikaliteter.”
Jag gav respons på Daghälls SMS och bad honom att maila ytterligare information. Det fick jag, och den informationen gav ytterligare argument i KS.
I diskussionerna på KS kunde jag mellan raderna, förvånande nog, ana att Augustsson verkade vara för att kommunen skulle behålla Sellbergska huset i sin ägo. Aningen förstärktes ju längre diskussionen pågick… Augustsson sa det dock aldrig rent ut, men på en rast efteråt bekräftade några av hans partikamrater att Augustsson ville att kommunen skulle behålla Sellbergska i sin ägo.
Det var dock svårt att få ihop denna personliga uppfattning med formuleringen i yttrandet som KS skulle ställa sig bakom.
“Kommunstyrelsen har inget att erinra gentemot att stycka av och försälja byggnaderna…”
I diskussionen förklarade Augustsson att denna formulering var mer av formell karaktär, det fanns typ inga formella hinder för en försäljning. Samhällsbyggnadsnämnden eller kommunstyrelsen skulle fatta ett (nytt) beslut om försäljning innan Sellbergska huset avyttrades. Jag förstod inte resonemanget fullt ut, och ställde därför frågan om det verkligen var så att politikerna skulle fatta det slutliga beslutet. Ordförande Augustsson försäkrade att så var fallet.
Trots Augustssons försäkringar fick Patrique Daghäll efter kommunstyrelsens antagande av Augustssons förslag till yttrande följande mail från samhällsbyggnadsförvaltningen:
“Beslut togs om att godkänna att Samhällsbyggnadsförvaltningen får sälja huset med tillhörande tomt, fastigheten måste i ett första steg styckas av från den stora fastighet som huset nu ligger på och bilda en egen tomt.”
Tjänstepersonen på samhällsbyggnadsförvaltningen tolkade KS-beslutet som jag befarade – samhällsbyggnadsförvaltningen får sälja huset… Tjänstepersonerna i förvaltningen, inte politikerna i samhällsbyggnadsnämnden eller kommunstyrelsen?
Patrique Daghäll skrev i ett mail:
“Är det möjligen ”kört”?”
Nej, jag tror inte att det är kört, varken för Patrique Daghäll eller eventuellt andra som vill hyra Sellbergska huset. Jag litar på Benny Augustssons ord att det krävs nya politiska beslut innan en försäljning. Och jag tror att Augustsson, och därmed socialdemokraterna, är för att behålla Sellbergska huset i kommunal ägo – och hyra ut det.
Daghäll har inte haft kontakt med någon politiker sedan han framförde sitt önskemål till samhällsbyggnadsförvaltningen i september/oktober förra året. Efter kommunstyrelsens sammanträde har dock några politiker hört av sig. Ordförandena i samhällsbyggnadsnämnden har t ex bestämt möte med Patrique Daghäll kommande vecka…
Jag tror att det är av stort värde för staden Vänersborg att även fortsättningsvis äga och förvalta en unik och kulturhistoriskt viktig fastighet. Vem som sedan ska hyra Sellbergska är en annan fråga, det är naturligtvis viktigt att en uthyrning sköts professionellt. Det är önskvärt att det blir någon verksamhet i huset kopplat till Vänersborgs historia. Det blir dock svårt, tror jag, att överträffa de planer och visioner som Patrique Daghäll har för Sellbergska huset…
OBS! Patrique Daghäll ska hyra Sellbergska huset i höst, avtalet påskrivet! Läs mer här – ”Daghäll ska hyra Sellbergska (fd “dockmuseet”)”.
Glad Påsk 2025!
Idag är det långfredag. Det var denna dag för drygt tvåtusen år sedan som Jesus korsfästes.
Jesus lidande på långfredagen är kyrkoårets största händelse. I varje fall för de som bekänner sig till den lutherska tolkningen av den kristna läran. Som vi av tradition gör i Sverige. Otaliga är de generationer som under denna dag har hört sina andliga ledare vältaligt och målande beskriva Jesus lidande och plågsamma död på korset – och den skrämmande, eviga vistelsen i helvetet som väntade alla de syndare som inte trodde på den kommande uppståndelsen. Den mer ”positiva” ortodoxa kyrkan lade istället tonvikten på påskdagen – dagen då Jesus sägs ha uppstått.
Påskhelgen började egentligen igår torsdag, trots att det inte är helgdag då. (Det är den ju t ex i Norge.) Det var på skärtorsdagens kväll som Jesus samlade sina lärjungar för en sista måltid. Och denna kvällsvard lever kvar i den kristna kyrkan än idag. Den har gett upphov till kyrkans allra viktigaste heliga handling – nattvarden.
Det är under nattvarden som en människa visar att hon är kristen. Under denna “måltid” ingår eller förnyar den kristne förbundet med gud. Förbund på grekiska heter testamente och nattvarden har gett namnet “Nya Testamentet” till den del av bibeln som handlar om Jesus.
Påsken är kristendomens absolut viktigaste högtid. En högtid som egentligen borde firas samtidigt som judarna firar sin påsk. Vilket naturligtvis var det som Jesus gjorde när han tog med sig lärjungarna till templet i landets huvudstad Jerusalem. De skulle högtidlighålla minnet av Moses och sitt folks uttåg ur Egypten. Det var i samband med “vistelsen” i Sinai, efter uttåget, som Jahve (=gud) och det judiska folket slöt ett förbund. Moses fick de tio budorden av Jahve. Han lovade att det judiska folket skulle följa budorden och i gengäld lovade Jahve att betrakta och behandla judarna som sitt folk. Det var det gamla förbundet, “Gamla Testamentet”.
Den unge snickaren Jesus från Nasaret hade tämligen radikala åsikter, kanske till och med revolutionära. Jesus var mycket medveten om att han betraktades som ett hot av de judiska skriftlärda och de religiösa ledarna i det judiska rådet.
Efter den sista måltiden greps Jesus. Och efter en härva av politiska ränker, misstänkliggöranden och lögner från etablissemangets sida under en mycket hektisk fredagsnatt fick den oppositionella systemkritikern sin dom. Han dömdes till döden. Senare under dagen fick Jesus sona med sitt liv i en mycket plågsam kvävningsdöd uppspikad på ett kors. Det var en lång fredag för Jesus, men det var så romarna, på uppdrag av det judiska Stora rådet, avrättade upprorsmän.
Nu för tiden är det en allt mindre del av befolkningen i Sverige som funderar på vad som hände i Palestina för tvåtusen år sedan. Traditioner och tro har förändrats. Idag finns inte mycket kvar av den kristna påsken. Nu är påskhelgen den helg då gemene kvinna och man slår rekord i godisätning. Och barnen klär ut sig till påskgummor och påskgubbar. Och kycklingar pryder hus och hem. Och kanske äts det ett och annat ägg också. Och sill… Under de senaste åren har allt fler amerikanska harar gjort sina intåg i de gamla traditionerna – och det är ett elände.
Sannolikt är det dock så att inte bara gemene man utan kanske framför allt dagens unga generation har tänkt mer på liv och död de senaste åren än både far- och morföräldrar och deras far- och morföräldrar. Nu går tankarna till Rysslands fruktansvärda angreppskrig i Ukraina och framför allt till Israels folkmord i Gaza. Ett “krig” som stora folkmassor i Israel protesterar mot och så också de ultraortodoxa judarna 
för att de anser att folkmordet strider mot det heliga förbundet som Moses slöt med Jahve.
Och samtidigt som tusentals palestinska barn och kvinnor sprängs i bitar så passar Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) på att göra ett officiellt besök i Israel…
På hemmaplan i Sverige talar rikspolitiker och media alltmer om svenskt deltagande i kommande krig. Vi fick höra att NATO-inträdet var ett sätt att hålla Sverige utanför krig. Som alliansfriheten har gjort i några hundra år… Efter inträdet är det motsatsen som gäller. Nu verkar det som om hela det svenska etablissemanget har anammat den orwellska doktrinen från boken “1984”:
“Krig är fred!”
När man i sin ungdom läste George Orwell så skrattade man åt det absurda i denna doktrin. Tänk vad tiderna förändras…
Och i USA har den nya och enlig egen utsago strikt kristna presidenten gått ytterligare ett steg och anammat de andra doktrinerna i “1984”:
”Frihet är slaveri”
”Okunnighet är styrka”
USA som leder det NATO som våra ledare eftersträvat medlemskap i, och som vi fick tack vare våra eftergifter till Turkiet…
Tänk vad tiderna förändras.
Och med dessa rader önskas alla en så Glad Påsk som möjligt…
KF på onsdag: Utvärdering av 2024 mm
Så närmar det sig återigen ett sammanträde med kommunfullmäktige. Det förra slog ett slags rekord, det varade bara i 19 minuter. (Se “Kort KF imorgon”.) Det sägs dock att det var ett ännu kortare sammanträde under “stadsfader” Hadar Karlssons tid, någon gång under 1960- eller 1970-talet… Det kommer emellertid inte att slås något rekord nästa onsdag.
Dagordningen består av 29 ärenden och underlaget av 734 sidor. Så här ser dagordningen ut:
Som uppmärksamma, och trogna, bloggläsare märker så har de allra flesta ärendena varit i kommunstyrelsen, där de har, som det heter, beretts. 
Jag har beskrivit flera av dem i några tidigare blogginlägg, och hänvisar dit för de som vill få ännu mer “kött på benen”. (Se “Mycket tungt KS imorgon” och “KS (2/4): Ingen bra dag för V eller MBP”.)
Sammanträdet börjar med två informationspunkter. Det blir en information från revisionen om ”Granskning av IT – och informationssäkerhet i 
praktiken”. Det skrev jag om när revisionsrapporten blev offentlig i december. (Se “IT: Dyrbar phishing gav napp”.) Det diskuterades inte mycket i KS om revisorernas kritik, trots att ett yttrande antogs som liksom “viftade bort” en stor del av kritiken istället för att ta den till sig. (Se “KS (2/4): Ingen bra dag för V eller MBP”.)
Den andra informationen inleder kan man säga utvärderingen av år 2024. Informationen handlar om den personalekonomiska redovisningen, populärt kallad ”PEK:en”. Det är en redovisning av fakta och information om kommunens anställda; om åldersstruktur, löneläge, sjukfrånvaro och mycket mer. PEK:en fastställs sedan av fullmäktige.
De andra två ärendena om 2024 är “Nämndernas verksamhetsberättelser” och “Kommunens bokslut och årsredovisning”. Det är två punkter som till stor del överlappar varandra, och det ger ibland upphov till viss förvirring. Nämndernas verksamhet och budget brukar diskuteras på båda ärendena.
Det brukar vara så på dessa två ärenden att representanter från de styrande partierna, ofta nämndsordförandena från S+C, berättar om hur bra allt blev, hur utmärkt verksamheterna fungerade och att allt i kommunen var “frid och fröjd”. Oppositionspartierna, eller kanske mest Vänsterpartiet, har en tendens att lyfta den andra sidan, dvs vad som var mindre bra och hur resurserna kunde ha fördelats annorlunda för en bättre verksamhet. Fast verksamheten tycks ibland vara mindre viktig för de styrande partierna – det är därför det mesta mer eller mindre skönmålas från talarstolen. De styrande partierna med kommunstyrelsens
ordförande Benny Augustsson (S) i spetsen prioriterar siffrorna i bokföringen och årsredovisningarna. Formeln är enkel, ju bättre resultat desto framgångsrikare kommun är Vänersborg.
Och kommunen gjorde ett förvånansvärt bra resultat 2024. Så lyder budskapet. Det budgeterades med 1 milj kr i överskott. Det visade sig bli ett överskott på 69 milj kr. (Det var bland annat mer statsbidrag och större skatteinkomster än beräknat.) På onsdag kommer därför S+C+KD+MP att slå sig för bröstet och hävda att de har fört en fantastisk politik… Moderater och Liberaler har egentligen samma syn på siffror i de olika “budgetdokumenten”. De kommer nog att kontra med att resultatet är för litet. Sverigedemokraterna har inga kommentarer och kommer att sitta tysta i sina stolar. Vänsterpartiet kommer sannolikt att säga typ “vad var det vi sa”. Det fanns ett antal fler miljoner som kommunen skulle ha kunnat använda i verksamheterna. Till skola, vård och omsorg.
Vänsterpartiets budgetförslag för 2024 skilde sig nämligen från det beslutade förslaget. Vänsterpartiet föreslog ytterligare drygt 20 milj kr till välfärden. Vi i V räknade med att det skulle komma nya statsbidrag som skulle förbättra kommunens ekonomiska läge. Och skulle det mot förmodan gå “åt skogen”, så fanns kommunens resultatutjämningsreserv på 50 milj kr som en buffert.
Det betyder att socialnämnden eller barn- och utbildningsnämnden hade kunnat få 20 milj kr “extra”. Och kommunen skulle ändå ha gjort ett resultat på nästan +50 milj kr – mot beräknade +1 milj kr i juni 2023… Men så tänker bara en vänsterpartist…
På ärende 7 kommer samtliga nämnder och ledamöter att beviljas ansvarsfrihet för det gångna året. Och det även om politikers fördelning av pengar har lett till tuffa arbetsvillkor i vården av våra äldre eller att bristande stöd har resulterat i att ett antal ungdomar inte har kommit in på gymnasiet. Eller att tilliten till politiker fortsätter att minska i kommunen.
Ärendena 10 till 15 behandlar motioner från de olika partierna. Jag har skrivit om samtliga motioner i inlägget “KS (2/4): Ingen bra dag för V eller MBP”. 
Dock inte om motionen om gradängen vid Huvudnäsaulan som lämnades in redan i februari 2024.
Innan kommunstyrelsen hade tydligen de styrande partierna och M kommit överens om hur ett beslutsförslag skulle se ut. Och det var ett bra förslag, så nu kommer det till fullmäktige.
”Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att i samband med arbetet att utveckla vår stadskärna samverka med berörda nämnder, fastighetsägare, näringsliv och andra berörda var i Vänersborgs centrum en gradäng eller annan typ av flerfunktionell sittplats skulle kunna placeras, principer för dess utformning samt vad det skulle kosta att anlägga och förvalta den.”
SD:s motion om gång- och cykelväg över hamnkanalen till Blåsut blir besvarad eftersom Vänersborg ska få en GC-bro från Trollhättan. (Se TTELA “Olidebron i Trollhättan flyttas till Vänersborg”.)
De andra motionerna blev avslagna i kommunstyrelsen. Det kommer de säkerligen att bli i kommunfullmäktige, men inte utan diskussion. Det handlar om Liberalernas motion om “barn och ungas inflytande i Vänersborg och kommunalpolitiken”, Medborgarpartiets motion om att “kommunen kan vara behjälplig med hämtning av invasivt växtmaterial” och Vänsterpartiets två motioner om att “erkänna och uppmärksamma den internationella dagen för att bekämpa islamofobi” och att “införa fri ledsagning och ledsagarservice”.
Moderaterna har lämnat in två nya motioner. Robin Danielsson (M) vill:
“inrätta en särskild tjänst inom socialtjänsten med fokus på att identifiera, utreda och stoppa bidragsfusk genom noggranna kontroller och uppföljningar.”
Och Ann-Helen Selander (M), Sofia Jacobsson Blixt (M) och Henrik Harlitz (M) motionerar om ökad trygghet genom kamerabevakning.
Till sist har 5 medborgarförslag lämnats in. Dessa förslag ska nu in i kommunens kvarnar för att utredas. De handlar om att “göra om Norra skolan till ett museum”, “alla ska kunna hyra trafiköar”, “renovera Sjövallens grillplats”, “om hundrastgård i Onsjö” och “fler papperskorgar”.
Sedan är det påsk…
Anm. Du kan läsa i blogginlägget ”KF (16/4): Var 2024 ett bra år?” hur debatterna utvecklade sig i fullmäktige.
BUN: Budget 2026 (2/2)
I mitt förra blogginlägg beskrev jag det budgetförslag som barn- och utbildningsförvaltningen har utarbetat och föreslagit politikerna i barn- och utbildningsnämnden (BUN) att anta på fredagens sammanträde. (Se “BUN: Budget 2026 (1/2)”.)
Barn- och utbildningsförvaltningen skriver att volymminskningen, på grund av det minskade antalet barn och elever de närmaste åren, frigör budgetmedel. Det är den avgörande utgångspunkten för hela budgetförslaget. Dessa “frigjorda” budgetmedel ska möjliggöra en satsning på tidiga insatser i förskolan, att utöka vistelsetiden med 10 timmar och permanenta en tjänst som insatskoordinator. Samtidigt skriver förvaltningen att enheternas budget minskar, och:
“Lägre budget medför att kostnaderna behöver minskas, alltså måste personalstyrkan minskas på enheterna.”
Det ger upphov till flera frågor. Särskilt kanske med tanke på att förvaltningen inför innevarande år (2025) skrev att det krävdes en generell besparing motsvarande en neddragning av 16 tjänster (10,4 milj) för att kunna bedriva verksamhet inom föreslagen budgetram. Vilket i sin tur skulle betyda:
“försämrade möjligheter att möta barns och elevers individuella behov.”
Och nu ska personalstyrkan minskas år 2026 i både förskola och grundskola med motsvarande ungefär 8,8 milj kr på grund av det minskade antalet barn och elever.
Jag har väldigt svårt att se hur denna ekvation ska gå ihop och i synnerhet hur besparingen i grundskolan ska gå till. Elevminskningen kommer ju inte att vara samlad till en klass eller till en årskurs eller till en skola. Antagligen kommer de 90 färre eleverna i F-9 mellan 2025 till 2028, dvs 30 elever färre per år, att vara utspridda i alla årskurser och i de flesta av kommunens delområden. 
Hur ska BUN kunna spara några pengar om det blir två elever färre på Mulltorp, Skerrud respektive Rösebo? Eller hur ska nämnden spara på personal om det blir en elev mindre i varje klass i de tre årskurserna på en högstadieskola? Det skulle innebära 28 elever i varje klass i stället för 29. Det torde vara omöjligt att slå ihop de tre klasserna i en årskurs till två…
Hade det varit tvärtom, dvs 30 fler elever varje år, är det självklart att det inte skulle kunna skapas en ny klass på en viss skola med dessa elever. Eleverna skulle placeras ut, någon elev här och någon annan där – i den här klassen blir det 27 elever istället för 25, i en annan 29 istället för 28. Alla skulle beredas plats i befintliga klasser. Nu gäller det dock en minskning med 90 elever. Vilka HELA klasser vid vilken skola kan vi minska?
Om det går att slå ihop klasser på någon mindre skolenhet så är det en tämligen ingripande åtgärd, dels för elever och vårdnadshavare men också för de lärare, som arbetar kvar, att få fler elever i sina klasser. Det är stor skillnad på arbetsbörda med t ex 25 elever i en klass istället för 20.
De fem fackförbunden i skolan, Kommunal, Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Vision och Vårdförbundet, har lämnat ett yttrande över budgetförslaget i Förvaltningens samverkansgrupp (FSG). I yttrandet står det att det är viktigt:
“att utifrån den nämnda demografiska utmaningen prioritera att inte minska på personaltätheten. En eventuell neddragning av personal skulle oundvikligen få negativa konsekvenser för barnens och elevernas välbefinnande och lärande.”
Gapet mellan behov och resurser blir än större med det liggande budgetförslaget – och personalen riskerar att må sämre. Större klasser och minskad personaltäthet ger en stor effekt, inte bara på arbetsbördan, utan också på arbetsmiljön. Trivseln minskar och otryggheten ökar, både för elever och personal. Minskad personaltäthet betyder också att varje elev får mindre individuell lärartid – och stöd, samtidigt som behovet av särskilt stöd ökar i större klasser.
Fackförbunden skriver:
“Redan idag signalerar personalen i förskola och skola en ansträngd arbetsmiljö. Medarbetarenkäten visar en upplevd brist på överensstämmelse mellan mål och tillgängliga resurser samt svårigheter att koppla bort arbetet under fritiden, vilket påverkar hälsan negativt. En personalminskning i detta läge skulle ytterligare förvärra situationen och riskera att leda till ökad personalomsättning och sämre kvalitet i verksamheten.”
Jag har svårt att se att det skulle kunna minskas på andra yrkeskategorier i skolans värld. Det har redan gjorts stora besparingar på resurspersoner med visstidsanställning under de senaste 2-3 åren.
De fem fackförbunden i skolan uttrycker det så här:
“Den demografiska utmaningen, med en utspridd minskning av barn och elever över hela kommunen, skapar betydande bekymmer. Detta innebär att nödvändiga lokal- och personalkostnader inte kan reduceras i samma takt som elevantalet.”
Befolkningsprognosen visar att från 2025 till 2028 kommer antalet barn i åldern 1-5 år att minska med cirka 150, dvs 50 barn om året. Precis som i grundskolan kommer denna minskning inte att uppstå på en enda avdelning eller på enbart en förskola. En besparing av personal skulle då innebära att personal får gå ner i tjänst eller att barnen flyttas om till andra avdelningar eller förskolor så att någon förskola, avdelning eller modul kan avvecklas. Det kan innebära omställningar för barnen med nya kamrater, nya lärare, ny miljö etc. Det kan också finnas risk för större barngrupper och minskad personaltäthet.
Jag har svårt att förstå att pengar ska kunna frigöras i grundskolan. Det är snarare så att det skärs ner på resurserna till eleverna i grundskolan och flyttas till en satsning på förskolan. Och hur rektorerna på kommunens grundskolenheter ska klara detta kan jag inte förstå. Det måste ju som minimum finnas en lärare i varje klass!
Elevantalet minskar men samtidigt ser vi en stor ökning av elevernas behov av stöd. Detta gäller särskilt antalet elever i behov av särskilt stöd, extraordinärt stöd (=insatser utöver det särskilda stödet, se Skolverket) och elever i anpassad grundskola.
Fackförbunden skriver:
“Vi ser ett växande problem eftersom elevantalet minskar samtidigt som elevernas behov ökar markant. Detta gäller särskilt antalet elever i behov av särskilt stöd och elever i anpassad grundskola.”
Det här är något som rektorer och förvaltningen har påpekat i flera år. I motsvarande budgetförslag förra året skrev förvaltningen att besparingsåtgärderna skulle innebära:
“försämrade möjligheter att möta barns och elevers individuella behov.”
I årets underlag står det ingenting om hur det ska gå med elever i behov av stöd om personalstyrkan minskas. Det enda som nämns om särskilt stöd är att det utreds och att en kartläggning pågår…
Som inledning till den långa verksamhetsberättelsen för 2024, som behandlades på sammanträdet i februari, skrev förvaltningen:
“Samtidigt har det under året varit fortsatta utmaningar kopplat till hög arbetsbelastning för personalen inom våra olika verksamheter. Balansen mellan krav och resurser är utmanande. Det är svårt att möta barn och elevers behov av särskilt samt extraordinärt stöd, svårt att få till en hållbar organisation och gemensam planeringstid. Detta visar sig också i de kunskapsresultat som avslutade höstterminen 2024, där stora kliv behöver tas framåt för att klara det grunduppdrag som barn- och utbildningsnämnden har, att elever blir behöriga till gymnasiet. Fullföljda studier genom grundskolan och gymnasieskolan är avgörande för att komma vidare till högre studier eller ut på arbetsmarknaden.”
Jag ser inte att budgetförslaget för 2026 med neddragningarna på personalen kommer att bromsa upp eller bryta denna utveckling…
Till sist två frågor om budgetförslaget:
- Den 1 juli 2025 träder en ny lag om skolbibliotek i kraft. Det blir krav på bemanning av skolbibliotek. Förvaltningen bedömer att det finns möjlighet att anställa två skolbibliotekarier. Räcker två bibliotekarier till alla skolenheter?
- Det planeras en neddragning av centrala tjänster på barn- och utbildningsförvaltningens stödfunktioner nästa år med 3,1 milj kr. Vad innebär det för rektorernas arbetssituation och rektorernas uppdrag som pedagogiska ledare?
Det är lätt för Vänsterpartiet att hålla med fackförbunden när de avslutar sitt yttrande över budgetförslaget i Förvaltningens samverkansgrupp (FSG):
“Under förutsättning att tidiga insatser i förskolan finansieras fullt ut utan personalminskningar och barngruppsförtätningar samt att rektorer får möjlighet att leva upp till även det statliga uppdraget gällande att kunna tillgodose det stöd som alla elever har rätt till ställer sig Kommunal, Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Vision och Vårdförbundet eniga till Barn- och utbildningsnämndens budgetförslag för 2026.”
Anm. Det går att ladda ner fackförbundens yttrande här.
Anm. Här kan du läsa hur BUN beslutade i ärendet – ”BUN (11/4): Budget 2026”.
BUN: Budget 2026 (1/2)
På kommunstyrelsens sammanträde den 26 februari fattade de styrande partierna (S+C+KD+MP) och SD+MBP beslut om de så kallade budgetanvisningarna, eller som det kallas mer “populärt”, budgetramarna. M+L+V deltog inte i beslutet. (Se ”Kommunstyrelsens beslut (26/2)”.)
Budgetanvisningarna anger vilken ekonomisk tilldelning som de olika nämnderna kan förvänta sig för nästa år, 2026. Det ska dock noteras att det slutliga budgetbeslutet fattas av kommunfullmäktige i juni. Budgetanvisningarna är som vanligt en slags råkopia eller framskrivning av den budget som gäller i år. (Som i sin tur var en “råkopia” från budgeten året innan osv.) Det blir i stort sett inga nya pengar till någon nämnd för att öka kvaliteten i verksamheterna eller för nya uppgifter och behov. Nämnderna får emellertid en inflationskompensation på 1,8% och kompensation för höjda hyror. Det finns också centralt avsatta budgetmedel för löneutvecklingen. Så brukar det vara i Vänersborgs kommun.
Budgetanvisningarna budgeterar ett resultat för kommunen som helhet nästa år på +52 milj kr. (I budgeten för 2024 budgeterades ett överskott på +1 miljon, bokslutet för 2024 visade ett överskott på +69 milj kr.) Jag tror dock att det budgeterade resultatet för 2026 är lika osäkert som flera av de andra siffrorna i budgetanvisningarna, som t ex inflationsprognosen. Det beror dock inte på de styrande partierna utan på läget i både Sverige och världen. Och då togs ändå beslutet om anvisningarna före Trumps utspel om höjda tullar…
En ny befolkningsprognos presenterades den 4 mars, dvs efter beslutet om anvisningarna. Den ändrade förutsättningarna för budgetarbetet. Prognosen visar nämligen volymminskningar i både förskola (1-5 år) och i grundskolans verksamheter (6-15 år). Från 2025 till 2028 är prognosen att antalet barn i åldern 1-5 år kommer att minska med cirka 150 barn (7,0%), antalet 6-12-åringar prognostiseras att minska med cirka 60 barn (1,7%) och antalet 13-15-åringar med cirka 30 barn (1,9%). För BUN är det av stor vikt att se hur befolkningsutvecklingen slår i olika delar av kommunen. De prognoserna presenteras dock inte förrän senare i april.
Den starkare statliga styrningen inom utbildningsområdet kommer också att ställa krav på kommunen. Följande punktlista listar vad som är på gång. (Det går att hoppa över listan. Den är inte nödvändig för att förstå förvaltningens budgetförslag.)
Det är många förändringar på gång inom förskolans och grundskolans område:
- Den 1 juli 2025 träder en ny lag om skolbibliotek i kraft. Det blir krav på bemanning av skolbibliotek.
Förvaltningen bedömer att det finns möjlighet att anställa två skolbibliotekarier. - Den 1 september 2025 träder ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare i kraft. Programmet innehåller två bärande delar: en nationell plan för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare samt ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare respektive förskollärare. Förvaltningen utreder konsekvenserna.
- I mars 2025 överlämnade regeringen en proposition till riksdagen med förslag om en 10-årig grundskola. Förslaget innebär att förskoleklassen ersätts med en ny första årskurs i skolan.
- Det införs ett nytt kapitel i skollagen om skolans säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte och att huvudmannen ska se till att det på varje förskole- och grundskoleenhet finns en beredskapsplan och ett löpande arbete för att säkerställa en beredskap att hantera en allvarlig våldssituation eller hot om en allvarlig våldssituation. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.
- I februari 2025 presenterade en statlig utredning ett förslag till ett nytt betygssystem. De nya betygen föreslås införas höstterminen 2028.
- I februari 2025 presenterades en statlig utredning om ändringar i läroplanerna. Utredningen föreslår att den nya läroplanen införs 2028, samtidigt som den tioåriga grundskolan. (NATO-kunskap ska antagligen införas i ämnet samhällskunskap. Tur man är pensionär…)
- I mars 2025 presenterades den statliga utredningen om minskad administration och om reglering av förskollärares och lärares tid. Förslagen föreslås träda i kraft till höstterminen 2027.
- En statlig utredning har i uppdrag att analysera och föreslå hur elevhälsan kan stärkas i syfte att bättre tillgodose elevernas behov. Även regleringen om stödinsatser i grundskolan ska ses över. Det ska bland annat bli enklare att placera elever i mindre och flexibla undervisningsgrupper.
En statlig utredning har i uppdrag att bland annat överväga och föreslå hur det kan införas en obligatorisk språkförskola för barn som visar påtagliga brister i språkutvecklingen i svenska. Utredningen ska även föreslå hur Sveriges förskolor ska få förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning av god kvalitet, föreslå en reglering som säkerställer att barngrupper på alla förskolor har lämplig storlek och överväga om det även behövs en reglering för att säkerställa lämplig personaltäthet. Utredningen ska också komma med förslag om hur det kan införas tydligare krav på kunskaper i svenska språket för personalen i förskolan.- En statlig utredning har i uppdrag att föreslå en nationell beräkningsmodell för skolpengen som ska fastställa en lägstanivå för hur mycket resurser varje kommun minst ska tilldela sin egen skolverksamhet och vad ersättningen till enskilda huvudmän minst ska vara.
Det blev kanske en liten överkurs med denna långa uppräkning. Men det kommer att få betydelse för BUN och kommande budgetar, kanske redan för budgeten nästa år. Det är bra att hålla i minnet att staten knappast kommer att fullt ut stå för kostnaderna för en enda av ovanstående reformer.
Det pågår flera utvecklingsarbeten i barn- och utbildningsförvaltningen. Förskole- och grundskoleorganisationen håller på att ses över som ett resultat av prognoserna om minskade barn- och elevantal. Jag har dock ingen kännedom om hur resonemangen går t ex om det är aktuellt att lägga ner någon skolenhet. Det föreligger vidare ett uppdrag kring anpassad grundskola och ett tämligen omfattande utvecklingsarbete gällande särskilt stöd. Det pågår även en utredning om hur kommunens grundskolor är utformade och anpassade för elever i behov av olika former av stöd, t ex NPF. Det kan också nämnas att det arbetas med AI och digitalisering samt krisberedskap och säkerhet. Jag tror att tjänstepersonerna på förvaltningen har en hel del, och kommer att få ännu mer, att stå i. Och jag ser ytterligare kostnader framför mig…
Det finns också osäkerheter kring framtida kostnader gällande underhållsbehov på de fastigheter som nämnden hyr. Sedan är det som vanligt omöjligt att känna till hur många asylsökande med barn och ungdomar som kommer till Restad Gård.
Utifrån alla ovanstående förutsättningar, och självklart särskilt utifrån budgetanvisningarna och den nya befolkningsprognosen, har barn- och utbildningsförvaltningen under våren sett över och arbetat med att anpassa sina verksamheter för nästa budgetår. Förvaltningen har beskrivit effektiviseringar och besparingar och hur den tänker omfördela och omprioritera resurser osv. Det förslag till budget för 2026 som förvaltningen har tagit fram ska politikerna i BUN ta ställning till på fredag.
Barn- och utbildningsnämndens budgetram 2026 fastställdes i budgetanvisningarna till 1.022.101.000 kr. Det är alltså drygt 1 miljard kronor… Förra året var motsvarande belopp 1.019.610.000 kr. För nästa år är det alltså tänkt att BUN ska få knappt 2,5 milj kr mer…
Jämfört med förra årets budget så har följande ändringar och justeringar gjorts:
“Inflationskompensationen ökar ramen med 5.910 tkr. (“tkr”=tusen kronor; min anm.) Då personalomkostnadspålägget sänks justeras ramen ned med 6.231 tkr. För höjda hyreskostnader (till följd av fastighetsunderhåll) tillförs 1.772 tkr. Ramen utökas med 552 tkr då de generella statsbidragen i statsbidragspåsen justeras upp med motsvarande summa. Det tillfälliga anslaget om 1.000 tkr till kvalitetshöjande arbete för att uppnå gymnasiebehörighet tas bort.”
Barn- och utbildningsförvaltningen anlägger ett mycket positivt perspektiv på den ekonomiska situationen. Och det är “volymminskningarna” som ger anledning till denna optimism. Volymminskningen är minskningen av antalet barn och elever de närmaste åren. Förvaltningen skriver:
“Volymminskningarna frigör medel som kan användas för att genomföra en satsning på tidiga insatser i förskolan, att utöka vistelsetiden från 15 till 25 timmar för barn 3-5 år i allmän förskola och göra insatskoordinatorn till en permanent resurs inom förskolan.”
Satsningarna förutsätter dock en oförändrad kommunal barn- och elevpeng, dvs att den totala budgeten till BUN inte minskar. Det skulle alltså betyda att BUN får lika mycket pengar för att utbilda färre barn.
Men, nya satsningar i dessa kärva ekonomiska tider? Ja, volymminskningarna innebär att det är möjligt att säga upp moduler och andra externa lokaler och att dra ner på centrala tjänster skriver förvaltningen. Det kanske ger någon eller några miljoner i besparing, samtidigt som detta är nödvändigt för att betala IT-enheten för ökade kostnader…
Förvaltningen resonerar vidare:
“Volymminskningarna frigör resurser om man räknar med oförändrad kommunal barn- och elevpeng. En oförändrad kommunal barn- och elevpeng innebär att samma medel per barn och elev delas ut 2026 som 2025.”
Och det låter ju fortfarande positivt, men förvaltningen kan naturligtvis inte trolla. Citatet fortsätter:
“För enheterna innebär volymminskningarna att det blir färre antal barn och elever på enheterna. Om det blir färre barn och elever på enheterna får enheterna en lägre budget. Lägre budget medför att kostnaderna behöver minskas, alltså måste personalstyrkan minskas på enheterna.”
Personalstyrkan måste minskas… Och det gäller både förskola och grundskola.
“Personalminskning motsvarande 8.852 tkr behöver genomföras om nuvarande barn- och elevpeng/fritidspeng kvarstår.”
Det är märkligt att förvaltningen skriver att volymminskningen frigör medel samtidigt som man skriver att enheternas budget minskar… De “frigjorda pengarna” ska framför allt användas till satsningen i förskolan. Som för övrigt är helt rätt tänkt, bara det inte behöver betalas av andra barn och elever…
Denna resultaträkning finns med i underlaget:
Omkostnaderna, t ex skolskjutsar och skolmåltider, ökar för varje år liksom räntor och avskrivningar. (Siffrorna för 2025 och 2026 är “prognoser”.) Intäkterna minskar också något jämfört med innevarande år.
Personalkostnaderna är intressanta. De beräknas med förvaltningens förslag att minska 2026 jämfört med i år med 7,4 milj kr. Med andra ord, en ordentlig besparing, “effektivisering”. Jämför man med personalkostnaderna för 2024 så ser man en minskning av personalkostnaderna med hela 28,7 milj kr… Och det i en kommun där kommunens högsta beslutande organ kommunfullmäktige har antagit inriktningsmålet:
“Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”
I det här inlägget har jag gett en tämligen omfattande och grundlig sammanfattning av det förslag till budget för 2026 som förvaltningen lägger fram för politikerna på fredag. Saknar någon förklaringar och svar så håller jag med – förslaget ger upphov till flera frågor. De fem fackförbunden i skolans värld har också en del synpunkter. Det ska dock understrykas att förvaltningens, och nämndens, uppdrag är att upprätta en budget utifrån de budgetanvisningar som kommunstyrelsen beslutade i februari.
Del 2 om budget 2026 hittar du här: ”BUN: Budget 2026 (2/2)”.
Företagscentrum på Norra skolan?
I “Utredning Norra skolans lokaler” från november 2023 står det:
“Byggnaderna har synnerligen högt kulturhistoriskt värde, vissa av byggnadsminnesklass.”
Norra skolan står där den står. De förnämliga skolbyggnaderna från 1899 respektive 1917 med de höga kulturhistoriska värdena vägrar på något sätt att ge upp trots att Vänersborgs kommun har tillåtit de fina gamla byggnaderna att förfalla. Det bristande underhållet och misskötseln av Norra skolan anmäldes till byggnadsnämnden i december 2021. I Plan- och bygglagen (PBL) står det i 8 kap 14 §:
“Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och 
byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.
Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.”
Ett tillsynsärende öppnades av Miljö- och byggnadsförvaltningen i januari 2022. Ett år senare hade ingen aktiv handläggning av tillsynsärendet påbörjats – och jag tror inte att det gjordes senare heller.
När kommunfullmäktige den 13 mars 2024 beslutade att flytta eleverna på Norra skolan till Holmängens skola (se “KF 13/3 (2): Norra skolan…”) så var en av anledningarna att det skulle kosta 120 milj kr att renovera Norra skolan. 
Och det trots att taken på skolan hade åtgärdats till en kostnad av totalt 7,9 milj kr.
Kommunfullmäktige fattade strax därefter ytterligare ett beslut om Norra skolan. Den 15 maj 2024 beslutades om en fördjupad utredning av Norra skolans lokaler. Det hade gjorts en utredning (se ovan), men den kom fram till att en ny borde tillsättas. Den nya utredningen skulle ta reda på:
“investeringsbehov och hyresnivåer för anpassning av lokalerna vid Norra skolan för användning till ett eller flera av alternativen förskola, musik- och kulturskola samt daglig verksamhet.”
I underlaget stod det tydligt också att utredningen skulle undersöka:
“om det är möjligt att nyttja byggnaderna med en mindre omfattande renovering för att få till en kostnadseffektivare lösning”
Det framkom dock inte i fullmäktiges beslut.
Den 3 januari i år var utredningen klar – “Utredning – verksamhetsanpassning Norra skolan”. Den utfördes av What Arkitektur. Syftet var alltså att utreda hur befintliga lokaler på Norra skolan kunde verksamhetsanpassas till musik- och kulturskola (kultur- och fritidsnämnden), förskola (barn- och utbildningsnämnden) respektive daglig verksamhet (socialnämnden).
Utredningen beskriver de tre olika alternativen på följande sätt:
“Kulturskola: En kulturskola där musikskolan och delar av gymnasiets estetiska program flyttar till Norra skolan, vilket skapar en kulturell knutpunkt för musik, teater, dans och bild. Eventuellt kan en kulturinriktad del av daglig verksamhet ingå, t.ex. bildskapande, teater eller musik anpassat för brukare med särskilda behov.”
“Förskola: Slottet omvandlas till en förskola som utnyttjar nästan hela nedre tomten som lekyta utomhus. Övre gården viks för parkering. Utformningen behöver fokusera på säker inhägnad, lekvänlig utomhusmiljö och genomtänkt vertikal transport då verksamheten delas på flera plan. Verksamheten passar inte ihop med daglig verksamhet.”
“Daglig verksamhet: Byggnaderna anpassas för att tillgodose behoven hos daglig verksamhet, med lokaler som stödjer en rad olika aktiviteter. Rum kan inredas för att inkludera plats för gaming, trädgårdsarbete, samt kreativa verkstäder som bild och form. Samtidigt kan vissa delar av byggnaden användas för socialtjänstens behov, såsom kontor och mötesrum för individuella samtal.”
Utredningen är mycket utförlig med skisser på hur byggnaderna kan organiseras för de tre verksamheterna och arkitekterna har faktiskt också gjort detaljerade ritningar. Det har gjorts brandgenomgångar, tillgänglighetsbeskrivningar, beskrivningar av nödvändiga byggnadsingrepp och getts viktiga råd och synpunkter. Som t ex att en förskola inte skulle passa ihop med daglig verksamhet.
Utredningen konstaterar att det blir dyrt att bygga om, renovera och verksamhetsanpassa Norra skolan. Byggnaderna passar helt enkelt bäst till skola… Ombyggnader till något av de tre (andra) alternativen innebär att bygga nya väggar för att få mindre rum (med bra akustik) till kulturskolan och riva gamla väggar och ersätta de bärande väggarna med stålbalkar, till en danssal, så är det naturligtvis inte förvånade att det blir stora kostnader.
Kostnaderna för de olika alternativen beräknas för kulturskolan till nästan 105 milj kr. I det alternativet utnyttjas i stort sett samtliga byggnader, det krävs endast 2,3 milj kr för “renoveringsbehov för ej verksamhetsanpassad yta”. En eventuell förskola skulle inrymmas i en av byggnaderna, “Slottet”. Kostnaden skulle då “bara” bli 46,6 milj kr. Men skriver utredningen, renoveringsbehovet för de andra “ytorna” ligger på drygt 77 milj kr. Utredningen beräknar slutligen att kostnaden för daglig verksamhet skulle hamna på ungefär 89 milj kr och 23 milj för “ej verksamhetsanpassad yta”.
What Arkitektur visar med sin utredning att det är möjligt att rent praktiskt och tekniskt bygga om Norra skolan till kulturskola, förskola eller daglig verksamhet. De tre olika alternativen skulle bli dyra, kostnaden per kvadratmeter oavsett användning beräknas bli ungefär densamma som att bygga helt nya lokaler. Ombyggnation, renovering och verksamhetsanpassning av Norra skolan kommer med andra ord att resultera i höga hyror för de olika nämnderna. Och det är klart, det är inte till hyror för lokaler som nämnderna i första hand vill använda sina ekonomiska medel.
What Arkitektur har inte, vad jag kan se, utrett möjligheten:
“med en mindre omfattande renovering för att få till en kostnadseffektivare lösning.”
Antagligen fick arkitekterna inte det uppdraget av kommunen…
Hela historien om Norra skolan har skötts fruktansvärt dåligt av de styrande partierna. I varje fall om man ser det från perspektivet att Norra skolan skulle fortsätta som skola. Norra skolan är ju byggd som skola och byggnaderna skulle enligt arkitekterna, och andra, också fungera bäst som skola även fortsättningsvis. Det skulle behövas en förskola och skola i centrala Vänersborg. Det bor ungefär 8% av kommunens barn i innerstan (RegSo, Statistiska Centralbyrån) och det finns bara en förskola (Gasverksgatans förskola) och ingen F-6-skola…
Ibland tror jag att de styrande partierna sedan flera år har haft en agenda av att lägga ner Norra skolan som skola. 
Vad ska man annars tro när man läser sidan 11 i socialdemokraternas kommunalpolitiska handlingsprogram 2023-2026?
“Lokaler för småföretag kan skapas i s.k. företagscentra. Ett sådant kan till exempel skapas vid Norra skolan, som är ur arbetsmiljösynpunkt utdömt för skoländamål.”
“Lokaler för småföretag” i stället för en förskola eller F-6-skola för barnen… Hur länge har socialdemokraterna haft denna idé?
Nu på fredag(!), den 11 april, sammanträder barn- och utbildningsnämnden. Ett av ärendena är att nämnden ska ta ställning till ett yttrande om What Arkitekturs utredning. Yttrandet handlar enbart om det alternativ som barn- och utbildningsnämnden är inblandad i – förskola i Norra skolans lokaler? Jag återkommer till detta yttrande.
Anm. Niklas Johansson har i TTELA skrivit en sammanfattning av utredningen – se “Beslut om Norra skolans framtid i Vänersborg väntas i höst”. Dessutom har TTELA:s ledarskribent Karl af Geijerstam skrivit en ledare om Norra – se “Dags att ge upp om Norra skolan – sälj den i stället”.
Anm. Här kan du läsa hur BUN beslutade i ärendet – ”BUN (11/4): Ingen förskola på Norra skolan”.
KS (2/4): Ingen bra dag för V eller MBP
Igår onsdag sammanträdde kommunstyrelsen. Mötet blev lika långt som förväntat, eller kanske, befarat. Ordförande Benny Augustsson (S) öppnade sammanträdet kl 08.30 och avslutade det kl 17.09.
Kommunstyrelsens sammanträde var fullspäckat med information. Det var ju bland annat bolagsdag. De helägda kommunala aktiebolagen och två av de kommunalförbund som kommunen är medlem i presenterade sina bokslut. Föredragningarna var strukturerade, tydliga och intressanta. Presentatörerna var utan undantag mycket professionella.
I mitt förra blogginlägg redogjorde jag för dagordningen och några av de ärenden som kommunstyrelsen behandlade och avgjorde igår, dvs ärenden som inte skulle vidare till kommunfullmäktige. (Se “Mycket tungt KS imorgon”.)
Det blev diskussioner kring några av ärendena och det var kanske inte helt överraskande att det var åsikter och yrkanden från Vänsterpartiet, och även Medborgarpartiet, som stod i centrum. Det brukar vara så… Nu kommer några av dessa ärenden att behandlas på dymmelonsdagen, dvs på kommunfullmäktiges sammanträde den 16 april. Då får alla kommuninvånare möjlighet att höra diskussionerna via direktsändningen på webben eller lyssna på dem i efterhand. Alla kan naturligtvis också närvara på plats, dvs se och höra sammanträdet direkt i kommunhuset.
Tillsätta och avskeda kommundirektör
Vänsterpartiet ville återremittera frågan om vem eller vilka som ska fatta beslut om att tillsätta och avskeda en kommundirektör. Observera att det handlade om vad som står i en delegeringsordning. Det är inte aktuellt att kommunen ska byta kommundirektör. (Som Trollhättan nyligen gjorde.) V anser att det finns skäl att hela kommunstyrelsen fattar sådana beslut och inte bara en enda person, dvs kommunstyrelsens ordförande.
Vänsterpartiet tyckte att Personal- och förhandlingsutskottet (PFU), som bereder delegeringsordningen, skulle titta på denna fråga “ytterligare ett varv”. Det borde egentligen redan ha gjorts på grund av ett initiativärende i KS från James Bucci (V) i september 2019. 
(Det var i samband med turbulensen kring avskedandet av den dåvarande kommundirektören. Det kan du läsa om i Buccis blogginlägg “Why was Pascal Tshibanda made to leave?”. Inlägget är på svenska trots rubriken.)
James Buccis (V) initiativärende hade följande lydelse:
“Utifrån uppsägelsen den 2 september 2019 av kommundirektör Pascal Tshibanda och brist på tillfredsställande information till kommunstyrelsens ledamöter som förklarar bakgrunden till uppsägelsen finner jag att jag vill initiera ett ärende hos kommunstyrelsen där vi tar ställning till nuvarande delegeringsuppdraget att tillsätta och avsätta kommundirektören.”
Och faktum är att Bucci fick svar av den då nyblivne ordförande i KS Benny Augustsson (S):
“James Bucci (V) har den 15 september 2019 inkommit med en begäran att initiera ett ärende på kommunstyrelsen rörande kommunsytrelseordförandes rätt i kommunstyrelsen att tillsätta och entlediga kommundirektören. Som en 
följd av Buccis inlaga har undertecknad denna dag gett förvaltningen i uppdrag att i samband kommande översyn av delegeringsordningen för personal- och organisationsfrågor beakta Buccis skrivelse. Ärendet har fått dnr KS 2019/385.”
Sedan hände ingenting. Och ingenting. Förrän igår då. Eller inte…
Det var bara Medborgarpartiet som höll med Vänsterpartiet. Inget av de andra partierna gjorde det. Det blev inte ens en återremiss för att “beakta Buccis skrivelse”… Ärendet ska inte till kommunfullmäktige.
Prins motion om ungas inflytande
Och på tal om initiativärenden. Cecilia Prins (L) motion om “barn och ungas inflytande i Vänersborg och kommunalpolitiken” skulle enligt KSAU:s (=kommunstyrelsens arbetsutskott) förslag avslås. Och så blev också fallet. Mest på grund av diskussioner innan ärendet t ex under en ajournering. Cecilia Prins bestämde sig då för att “strunta” i motionen och återkomma till nästa sammanträde med ett omformulerat yrkande, i form av ett – initiativärende…
Bekämpa islamofobi
Vänsterpartiet ville som enda parti bifalla Ida Hildingssons (V) och Vänsterpartiets motion om att “erkänna och uppmärksamma den internationella dagen för att bekämpa islamofobi”. Dagen, den 15 mars, infördes 2022 av FN:s generalförsamling. Det var efter terrordådet i Christchurch på Nya Zeeland samma datum år 2019 då 51 människor dödades och minst 40 skadades. (Se Wikipedia “Moskéattacken i Christchurch”.)
Kommunstyrelseförvaltningen som hade berett motionen ansåg att den skulle bifallas, och skrev bland annat:
“Med utgångspunkt i Vänersborgs kommuns vision och sättet som kommunen på olika sätt tar ställning för mänskliga rättigheter och allas lika värde erkänner Vänersborgs kommun redan idag vikten av att bekämpa orättvisor och diskriminering, så som islamofobi.”
Motionen ska behandlas i kommande kommunfullmäktige. Vi får se om något parti kommer att ändra sig eller om det fortfarande bara blir Vänsterpartiet som bifaller motionen.
Motion om fri ledsagning och ledsagarservice
Ida Hildingsson (V) hade också lämnat in en motion om att införa fri ledsagning och ledsagarservice. Hildingsson yrkade:
“Vänersborgs kommun inför fri ledsagning/ledsagarservice på prov för Vänersborgare berättigade till insatserna, även kallat “Laholm-modellen”, för att sedan utvärdera försöket och dra lärdomar inför ett permanent införande”
Kommunala rådet för funktionshinderfrågor (KRF) var positivt till motionen utifrån att Funktionsrätt Vänersborg var det. Socialnämnden ville dock att motionen skulle avslås och det reserverade sig Johan Olsson (V) mot. Kommunstyrelsen föreslog även den att fullmäktige ska avslå motionen. Och då satte jag mitt namn under Johan Olssons reservation och lämnade in den. (Reservationen kan laddas ner här.) Det var bara Vänsterpartiet och Medborgarpartiet som ville bifalla motionen.
Motion om hämtning av invasivt växtmaterial
Göran Svensson (MBP) har motionerat om att kommunen ska vara behjälplig med hämtning av invasivt växtmaterial. Svensson argumenterade för sin motion, men för döva öron. Utom för Vänsterpartiets lyssnande öron.
Vänersborgs kommun är noga med att betona hur den jobbar för en bättre miljö och mot klimatförändringarna. Invasiva växter beror bland annat på just klimatförändringarna. Chat GPT:
”det varmare klimatet i Sverige är en av flera orsaker till att invasiva växter breder ut sig allt mer. Högre temperaturer, mildare vintrar och längre växtsäsonger gynnar arter som tidigare hade svårt att överleva här.”
Det är oerhört viktigt anser jag att bekämpa dessa förändringar i naturen som förändringarna av klimatet medför. Och underlätta och stödja den bekämpning som våra kommuninvånare utför på egen hand.
Samhällsbyggnadsnämnden ansåg att den inte hade den nödvändiga utrustning som behövdes för att hämta invasiva växter t ex “en sluten container för att förhindra spridning under transporten”. I och för sig påpekade Svensson att det inte behövdes en sådan container, Länsstyrelsen hade sagt att det räckte att materialet var inneslutet i två plastsäckar.
Det förvånade mig mycket att kommunen inte har den “nödvändiga” utrustningen. Det måste väl betyda att kommunen inte själv bekämpar invasiva växter… Och det vore i så fall anmärkningsvärt. (Fast jag trodde att kommunen gjorde det…) Hur som helst så borde kommunen införskaffa nödvändig utrustning snarast och börja bekämpa invasiva växter och dessutom hjälpa enskilda kommuninvånare att göra detsamma genom att vara “behjälplig med hämtningen”.
Göran Svensson möttes bara av negativism, inte ens hans yrkande på återremiss för en kompletterande utredning bevekade de andra. Förvånande nog var också Miljöpartiet av någon anledning mot motionen. Återigen var det MBP och V mot de andra.
Funktionsrätt Vänersborg
Funktionsrätt Vänersborg ansökte om ett höjt verksamhetsbidrag från 175.000 kr till 250.000 kr per år. Funktionsrätt Vänersborg är enligt egen utsago nämligen i ekonomisk kris som inte är tillfällig, efter inflation och kostnadsökningar. Föreningen hotas av nedläggning. Samtidigt har Funktionsrätt ett samarbetsavtal med kommunen som innebär att Funktionsrätt har flera åtaganden i frågor som gäller funktionshinderfrågor.
Vänsterpartiet yrkade att kommunstyrelsen skulle säga ja till Funktionsrätt Vänersborgs ansökan. Det tyckte inte kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Han menade att Funktionsrätt hade mest stöd av alla föreningar i kommunen. Och det var en farlig väg att höja en enda förenings verksamhetsbidrag:
“Då släpper vi lös Pandoras ask.”
Jag passade på att fråga Bo Carlsson (C), som är ordförande i Kommunala rådet för funktionshinderfrågor (KRF), hur viktig Funktionsrätt Vänersborg är i arbetet med funktionshinderfrågor.
“Livsviktiga!”
Sa Bo Carlsson och lade sedan ner sin röst i voteringen. De partier som biföll Vänsterpartiets yrkande att bifalla Funktionsrätt Vänersborgs ansökan var, förutom naturligtvis Medborgarpartiet, även Liberalerna och Sverigedemokraterna.
Revisionsrapport IT-säkerhet
Det ventilerades några åsikter kring förslaget till yttrande till revisorerna utifrån granskningen av “IT – och informationssäkerhet i praktiken”. Jag ska inte orda så mycket om vad det gällde, det beskrev jag i det förra blogginlägget (se “Mycket tungt KS imorgon”). Det verkade som om flera ledamöter inte riktigt visste vad det handlade om – eller hur dyrbar den misslyckade granskningen var… Från förvaltningen var förklaringen att revisorernas begäran för att genomföra den fejkade phishingattacken utgjorde en säkerhetsrisk… Jaja, i så fall kunde ju det fejkade testet avblåsts direkt, så hade kommunen sparat 225.000 kr.
Sellbergska huset (fd dockmuséet)
Jag återkommer till detta ärende i ett senare blogginlägg.
Avslutning – och SD…
Kl 17.09 tackade ordförande Augustsson ledamöter och ersättare för bra diskussioner. Och det var ju faktiskt en del bra diskussioner denna gång. Men det gick inget bra för Vänsterpartiet. De andra partierna höll inte med om något som V sa eller yrkade. Bara Medborgarpartiet. Fast det är inte så bara. Det sägs nämligen att en av SD-ledamöterna, Ola Wesley, ska flytta till Trollhättan i höst. Det betyder i så fall att det bara blir 6 SD:are kvar i kommunfullmäktige.
Och Vänsterpartiet+Medborgarpartiet har 7 ledamöter.
Mycket tungt KS imorgon
Det har varit tuffa dagar. Fiskmåsarna skriker, trottoaren skulle sopas, tre årsmöten, gruppmöte och en fantastisk föreläsning i söndags på Quality Hotel med Linnea Claesson. Jag beklagar er som missade denna personliga med ändå mycket berörande föreläsning. Claesson talade engagerat och utan manuskript om modet att ta ställning och våga stå upp för det som är rätt och riktigt.
Och mellan alla åtaganden och aktiviteter så har jag tillsammans med 14 andra ledamöter och lika många ersättare i kommunstyrelsen läst och satt mig in i 28 ärenden beskrivna på 1.074 sidor. Imorgon onsdag är det nämligen sammanträde.
Här är dagordningen:
Under punkt 1, “Information vid kommunstyrelsens sammanträden”, döljer sig denna gång något som kallas bolagsdag. De helägda kommunala aktiebolagen ska presentera årsboksluten för 2024. 
Det innebär att bolagens verksamheter beskrivs och att räkenskaperna redovisas. 
Det gör bolagen på olika sätt, några “enklare”, andra mer utförligt. Vänersborgsbostäder har t ex en mycket omfattande, och oerhört intressant, redogörelse som tar upp alla aspekter av bolagets verksamhet. De helägda kommunala aktiebolagen är Halle och Hunneberg AB, Fastighets AB Vänersborg, AB Vänersborgsbostäder (ABVB) och Vattenpalatset Vänerparken AB.
Även två av de kommunalförbund som Vänersborgs kommun är medlem i ska göra en liknande redovisning av 2025. 
Det är Kunskapsförbundet Väst (KFV) och Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF). NÄRF finns inte mer – från och med den 1 januari i år har kommunalförbundet utökats med ytterligare kommuner och ändrat namn till Räddningstjänsten Fyrbodal.
De här presentationerna tar en stor del av förmiddagen i anspråk. De följs av ytterligare information och föredragningar. De handlar om “Kommunstyrelsens budgetunderlag till MRP 2025-2027”, “Personalekonomiska redovisningen 2024” (Peken) och “Vänersborgs kommuns bokslut och årsredovisning 2024”. Efter det informerar kommundirektör Lena Tegenfeldt och kommunalråden om sina förehavanden sedan sist. Kommunalråden i Vänersborgs kommun är som alla vet ordförande Benny Augustsson (S), 1:e vice ordförande Mats Andersson (C) och 2:e vice ordförande Henrik Harlitz (M).
Efter all information är det dags för kommunstyrelsen att diskutera och besluta. Det är emellertid många rapporter och redovisningar att avhandla på dagordningen. Eller rättare sagt, att läsa och studera och förhoppningsvis komma ihåg. Men det är sällan något som leder till debatter eller olika ställningstaganden, kanske några frågor. Ofta är det intressanta dokument och saker som är bra att känna till. Men på sammanträdet noteras det och så går man vidare.
Flera av ärendena ska som vanligt vidare till kommunfullmäktige och beslutas där den 16 april. I sådana ärenden blir diskussionerna i KS inte alltid så livliga, eftersom “krutet” sparas till fullmäktige. De debatterna är ju offentliga och då kan partierna passa på att synas och att profilera sig. Eller tvärtom, vara så tysta som möjligt så att eventuell okunnighet eller impopulära åsikter och uppfattningar inte märks… Det är dock viktigt att typ lägga yrkanden, votera eller reservera sig i KS. Sådant kommer med i protokollet som kommunfullmäktige ska läsa och studera inför sitt sammanträde. Och eftersom underlagen och handlingarna är offentliga kan även allmänheten och t ex TTELA ta del av vad partierna anser innan KF-sammanträdet.
En del av morgondagens ärenden “stannar i KS”, dvs de beslutas där. Det är inte sällan ganska “formella” ärenden som klubbas rakt av. Och det stämmer, det är inte alltid så mycket debatt i KS. Men det förekommer. Imorgon skulle det kunna bli debatt om följande ärenden, som stannar i KS.
I ärende 8 ska delegeringsordningen för personal- och organisationsfrågor revideras. Det finns en fråga som tål att diskuteras tycker Vänsterpartiet. Ska tillsättandet och avskedandet av kommundirektör beslutas enbart av kommunstyrelsens ordförande (=KSO)? Det ska i och för sig ske efter “samråd” med presidiet (vid tillsättningen) respektive kommunens förhandlingschef (vid avskedandet). Men samråd innebär bara att frågan lyfts och sedan gör KSO som hen vill. Många kommuner gör som det står i Kommunallagen 7 kap. 1 §:
“Styrelsen ska utse en direktör.”
Funktionsrätt Vänersborg ansöker om ett höjt verksamhetsbidrag från 175.000 kr till 250.000 kr per år. Funktionsrätt Vänersborg är enligt egen utsago nämligen i ekonomisk kris som inte är tillfällig, efter inflation och kostnadsökningar. Föreningen hotas av nedläggning. Samtidigt har Funktionsrätt ett samarbetsavtal med kommunen som innebär att Funktionsrätt har flera åtaganden i frågor som gäller funktionshinderfrågor.
Vänsterpartiet anser att kommunstyrelsen ska säga ja till Funktionsrätt Vänersborgs ansökan.
Vänersborgs äldsta hus, Sellbergska huset på Residensgatan 2, uppfört 1778, ska tillsammans med uthuslängan från slutet av 1800-talet eventuellt ut till försäljning. I varje fall anser KSO Benny Augustsson (S) det. Augustsson skriver:
“Kommunstyrelsen har inget att erinra gentemot att stycka av och försälja byggnaderna…”
Vänsterpartiet tycker att kommunen bör äga huset med denna unika historia och höga kulturhistoriska värde. Enligt Fastighetspolicyn är det också möjligt för kommunen att äga ett sådant här hus. Det skriver för övrigt Augustsson i sitt yttrande.
Kommunstyrelsen föreslås att ställa sig bakom ett yttrande till revisorerna utifrån granskningen av “IT – och informationssäkerhet i praktiken”. Bakgrunden är att revisorerna ville testa om det fanns brister i det praktiska arbetet i kommunen med IT- och informationssäkerhet. Det gjorde revisorerna med en fejkad (falsk, påhittad) phishing-attack. (Se “IT: Dyrbar phishing gav napp”.)
Revisorerna skrev i sin rapport:
“Vi revisorer noterar att IT-avdelningen, trots överenskommelse om att inte förvarna om det simulerade angreppet, valt att på eget initiativ på förhand publicera information om e-postutskicket på intranätet.”
Det stämmer inte, föreslås KS svara:
“Den enda informationen som gick ut i ett tidigt skede av attacken var enligt IT-supportens incidentrutin när personal rapporterat in om phishing-mail.”
Förvarning? Incidentrutin? Jag vet inte riktigt vad som menas med svaret. Kanske förstod inte revisorerna det heller, eller att de förstod men inte accepterade förklaringen. Revisorerna hade ju både möten och intervjuer med personer efter fejk-attacken.
Men det var ju just sådana här förvarningar eller incidentrutiner som skulle undvikas, som skulle tas bort, för att den här undersökningen med det simulerade angreppet skulle uppnå sitt syfte.
Och den misslyckade undersökningen blev dyr… Hela phishing-attacken med mejl, ”gillrande av fälla”, intervjuer, enkäter, rapport mm, kostade revisorerna 225.000 kr.
Det tycks som om det till stor del var bortkastade pengar. Jag tror dock inte att jag ska yrka något, men kanske en stilla protest skulle vara att inte delta i beslutet…
Det blir en lång dag i morgon, men med sommartiden så är det förhoppningsvis fortfarande ljust när man traskar hemåt.
Anm. Här kan du läsa hur sammanträdet avlöpte – ”KS (3/4): Ingen bra dag för V eller MBP”.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer