KF: Hallevibadet ska hyras ut (1)

16 februari, 2025 Lämna en kommentar

Nu på onsdag, den 19 februari, sammanträder Vänersborgs högsta beslutande organ, kommunfullmäktige (KF).

Det är som vanligt en diger dagordning med ett lika digert underlag, 720 sidor.

Det är som jag ser det särskilt ett ärende som väcker allmänt intresse, kanske framför allt i kommunens östra delar. Det är ärende 20, “Uthyrning av fastigheten – före detta Hallevibadet”. Jag vet inte varför ärendet är lagt i slutet av sammanträdet. Vid ett senare klockslag finns det alltid risk att flera åhörare och åskådare kan ha blivit trötta av de tidigare, mindre intressanta ärendena. Vill man öka intresset för politiken bör naturligtvis de mest intressanta, och kanske mer “kontroversiella”, ärendena komma i början. 

Hallevibadet engagerar, och nu tycks vargöborna ha vaknat på allvar och insett att badets framtid avgörs på onsdag. Det diskuteras på Facebook och de flesta ledamöter har fått åtminstone tre email från Vargön som vädjar till politikerna att bevara Hallevibadet. I fredags var det en insändare i TTELA (se TTELA “Rusta upp Hallevibadet istället för att bygga nytt”) och en uppvaktning av fullmäktiges politiker är planerad till kl 17.30 vid Bojorten, sessionssalen, på kommunhuset.

Jag tror att det är bra att vargöborna höjer sina röster. Det är antagligen det enda som kan rädda kvar Hallevibadet. Tittar man på hur partierna positionerade sig i kommunstyrelsen (KS) så ser det inte alltför ljust ut… (Se “KS (1): Hallevibadet”.)

Ärendet om Hallevibadet är egentligen enkelt:

Vill politikerna att badet i Vargön
ska vara kvar eller inte?

Vill man att Hallevibadet ska vara kvar så ska kommunen öppna möjligheten för uthyrning. Vill man inte det så ska man säga nej till uthyrning vilket innebär att Hallevibadet kommer att rivas.

I detta blogginlägg ska jag beskriva inställningen hos de partier som säger eller har sagt att de vill att Hallevibadet ska hyras ut och öppnas för badverksamhet.

Kristdemokraterna gav i det senaste valet 2022 löftet att de vill bevara Hallevibadet. De gjorde en tämligen stor affär av detta vallöfte, särskilt i Vargön.

I kommunstyrelsen (KS) tyckte KD att ärendet skulle återremitteras. KD motiverade sitt yrkande:

“Kommunstyrelsen återremitterar ärendet till Samhällsbyggnadsnämnden med uppdrag att utreda om sim- och badverksamhet, i kommunens eller annans regi, kan bedrivas i den byggnad där kommunen tidigare drivit Hallevibadet.”

Hallevibadet är, som både Benny Augustsson (S) och Henrik Harlitz (M) påpekade, troligtvis den mest utredda byggnaden i kommunen. (Efter Arena Vänersborg skulle jag vilja tillägga…) De som har visat intresse av att hyra Hallevibadet anser inte heller att Hallevibadet behöver utredas mer.

Kristdemokraterna har troligtvis fått kalla fötter. Nu när det verkligen gäller vill partiet skjuta upp avgörandet. Det tror jag inget annat parti vill. Det ska i det läget bli mycket intressant att se hur KD tänker rösta i slutomröstningen när partiets eget förslag om återremiss har röstats bort. Tänker de då avstå från att rösta – som partiet gjorde i KS?

Det förslag som blev kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige kom från Moderaterna och Liberalerna. Det blir huvudförslaget på onsdag:

“Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ge Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att hyra ut Hallevibadet med det förbehållet att inga kostnader i form av driftsbidrag, underhåll, ombyggnationer, renoveringar eller andra kostnader som kan uppkomma ska belasta kommunen.”

Förslaget från M+L innebär att partierna vill typ äta smörgåsen och ändå ha den kvar. Det är ett klassiskt politiskt ställningstagande, och kullerbytta. Partierna säger sig vara för uthyrning, medan de samtidigt gör en uthyrning omöjlig med de villkor som sätts upp. Det torde vara tämligen omöjligt att driva ett bad utan driftsbidrag.

Inställningen är uttryck för en slags princip, en princip som väger tyngre än att hyra ut och öppna Hallevibadet – kommunen ska inte stödja enskilda näringsidkare.

I Kommunallagen (2 kap 8 §) står det dock:

“Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas endast om det finns synnerliga skäl för det.”

Det är tämligen lätt att argumentera för att det finns “synnerliga skäl” i det här fallet…

I diskussionen kring driftsbidrag kan det konstateras att det kommunala aktiebolaget Vattenpalatset Vänerparken AB får drygt 13 milj kr av Vänersborgs kommun varje år för att bedriva badverksamhet på Vänerparken. Badverksamheten är som de flesta känner till inrymd i en privat ägd fastighet. En stor del av det kommunala bidraget på 13 milj kr går naturligtvis direkt ner i fastighetsägaren Intea Fastigheter AB:s plånbok. Och en del är ren vinst… Intea är ett företag som äger och hyr ut fastigheter i en stor del av landet och företaget gjorde enligt Bolagsfakta ett årsresultat 2022 på 906 miljoner kr.

Badet i Brålanda är kommunalt men det drivs i privat regi. Badet kostar liksom Vattenpalatset skattebetalarna en del pengar. I år ska 500.000 kr satsas i underhållsåtgärder på utomhusbassängen och nästa år är det avsatt 1 milj kr för underhållsbehov av hus, omklädningsrum och säkerhet. (Följande avsnitt är en rättelse och ett tillägg, 17/2.) Entreprenören som driver Brålandabadet i privat regi erhåller årligen ett kommunalt driftsbidrag på 208.993,75 kr inkl moms. Badet har öppet under de tre sommarmånaderna, juni-augusti. Om en entreprenör på Hallevibadet skulle få motsvarande kommunala driftsbidrag för hela året, 12 månader, betyder det 835.975 kr (inkl moms). 

Kommunens två badanläggningar kostar alltså skattebetalarna en hel del pengar och det tycker jag kan vara på sin plats. Det är bra att Brålandabadet finns och jag var på Vattenpalatset senast den gångna veckan med barnbarnet Olle. Men det skulle självklart också vara bra om Hallevibadet fick öppna igen i Vargön. Varför tycker Moderaterna och Liberalerna att just Hallevibadet inte ska få kosta något?

Hyresgäster på Hallevibadet skulle kunna få intäkter från kommunen via föreningsbidrag till simklubben och att barn- och utbildningsnämnden förlägger simskoleverksamhet på Hallevibadet. Jag tror emellertid inte att det är möjligt att badet skulle “gå runt” med enbart dessa intäkter, i varje fall inte till en början.

I kommunstyrelsen yrkade Kärvling (Vänsterpartiet) följande:

“Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att hyra ut den del av fastigheten som tidigare inrymt verksamhet vid Hallevibadet, Vargön, till badverksamhet.”

Yrkandet fick stöd av Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet. Att partiernas 5 röster inte räckte till majoritet mot M+L:s 3 röster berodde på att de styrande partierna stödde förslaget från M+L av “taktiska skäl”, de ville inte att Kärvlings yrkande skulle få majoritet.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) förklarade för TTELA (se ”Hallevibadet kan hyras ut – men utan kommunalt stöd”):

”Vi kände oss tvungna att stödja förslaget från M och L. Om vi inte hade gjort det hade det andra förslaget fått majoritet och det ville vi inte medverka till.”

Socialdemokraternas, Centerpartiets och Miljöpartiets förslag om att inte hyra ut Hallevibadet, utan att riva det, hade ju redan röstats ner. (Se “KS (1): Hallevibadet”.)

Nästa inlägg ska handla om S+C+MP:s förslag och hur de motiverar en rivning av Hallevibadet.

Anm. Fortsättning följer i blogginlägget ”KF: Hallevibadet ska rivas (2)”.

PS. Jag fick en kompletterande uppgift (18/2). Under 2025 kostar det kommunen 950.000 kr att ha Hallevibadet tomställt, för t ex el och värme.

==

Det har blivit många blogginlägg om Hallevibadet:

Kategorier:Hallevi, KD, Kommunfullmäktige 2025, L, M, Vargön

BUN på fredag!

12 februari, 2025 Lämna en kommentar

För ovanlighetens skull är barn- och utbildningsnämndens (BUN) sammanträde förlagt på en fredag. Det brukar alltid vara på en måndag. Det beror på, tror jag, att det är sportlov kommande vecka. Och då är det inte omöjligt att en och annan politiker, och tjänsteperson, ska ta med sina barn till fjällen. För pensionärer med barnbarn boende i andra delar av landet, som har sportlov denna vecka (läs Småland), har flytten av dag bara ställt till besvär… Fast ett överkomligt sådant…  ;)

BUN:s dagordning har följande utseende:

Verksamhetsuppföljningen denna gång handlar om förskolan. Temat är “Resultat och progressionsförutsättningar för en hållbar kunskapsutveckling nu och framåt”. Frågeställningen som nämnden ska få svar på är:

“Vad ser vi för mönster i våra resultat och hur tänker vi om dem?”

Verksamhetsuppföljningarna på nämnden är alltid intressanta och givande.

Ärende 2, “Dialog med anledning av revisionsrapporten Uppföljande granskning av skolans måluppfyllelse och fördjupad granskning av särskilt stöd”, är en diskussionspunkt. Dialog innebär nämligen diskussion i mindre grupper. 8 rektorer är inbjudna att tillsammans med grundskolans verksamhetschefer diskutera revisionsföretaget EY:s granskning med nämndens politiker. (Jag har gått igenom revisionsrapporten i hela tre blogginlägg – “BUN får skarp kritik från revisorerna (1)”, “Revisorerna fördjupar kritiken av BUN (2)” och “BUN: Revisorerna hittar stora brister (3)”.)

BUN fick en föredragning förra sammanträdet om revisionsrapporten och nu ska den diskuteras “på djupet”. Till nästa sammanträde, i mars, ska förvaltningen utifrån bland annat fredagens dialog författa ett svar till revisorerna som BUN ska ta ställning till. Det är en bra gång i processen: föredragning och information – dialog – svar, diskussion och beslut. De svar som revisorerna så småningom får på sina frågor kommer att vara ordentligt genomarbetade.

I januari behandlades den korta verksamhetsberättelsen (se “Nytt år för BUN”), i februari behandlas den långa. Den korta finns med i den långa verksamhetsberättelsen men den långa innehåller några fler punkter och avsnitt.

Målavstämningen av de förväntade resultaten är desamma. I den långa har bara en uppgift ändrats. I den korta berättelsen stod det att i genomsnitt var 89,9% av barnen i kommunen inskrivna i förskolan. Det var mätningen i november som gav den siffran. När året var till ända hade andelen ökat till 90,0%. Ploppen var dock fortfarande gul eftersom genomsnittet inte hade ökat jämfört med 2023, utan det låg kvar på samma nivå. Vänersborgs kommun ligger för övrigt bland de 25% kommunerna i landet med högst inskrivningsgrad.

Båda berättelserna tar upp ekonomin, men den långa verksamhetsberättelsen är mer utförlig. Det kan vara på sin plats att upprepa att barn- och utbildningsnämnden redovisade ett överskott år 2024 på 2,0 milj kr.

I det följande tänkte jag återge en del fakta från (den långa) verksamhetsberättelsen. Jag ska försöka undvika att upprepa det jag skrev om den korta.

I kommunen finns 26 kommunala förskolor, öppna förskolan Sirius och omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds (Lanternan). Nämnden betalade för i genomsnitt 2.119 placeringar inom förskola och pedagogisk omsorg. Det var en minskning med 69 barn jämfört med 2023. Det finns flera fristående förskolor och aktörer i Vänersborg som driver enskild pedagogisk omsorg.

Det finns 17 kommunala grundskolor, varav 2 även har anpassad grundskola. Vid alla F-6 skolor finns det fritidshem. Kommunen har två fristående aktörer, Fridaskolan och Vänersnäs skola. I genomsnitt gick 4.701 elever i grundskola F-9 förra året. Det var en minskning med 78 elever jämfört med 2023. 12,8 % av eleverna går i en av friskolorna. Antal elevplaceringar med annan huvudman än Vänersborgs kommun var i genomsnitt 613.

Antal placeringar i fritidshem och pedagogisk omsorg 6-12 år var i genomsnitt 1.738 elever. Det var en minskning med 11 elever. I anpassad grundskola har däremot antalet elever ökat från 73 elever år 2023 till 87 elever år 2024.

Statsbidragen från Skolverket uppgick till 66 milj kr för 2024. Det var en minskning med 2 milj kr jämfört med 2023. De två största statsbidragen gällde stärkt kunskapsutveckling i grundskolan (29 milj kr) och Kvalitetshöjande åtgärder i förskolan (11 milj kr). Resterande statsbidrag från Skolverket (26 milj kr) var bland annat maxtaxa, lärarlönelyftet, karriärtjänster, läxhjälp och lärarassistenter.

Vänersborgs kommun fick också bidrag från Migrationsverket. Det var för asylsökande och nyanlända. Bidraget uppgick till 9 milj kr 2024 jämfört med 11 milj 2023. Det var färre asylsökande barn och elever 2023.

Förvaltningen skriver följande om statsbidragen:

“Den nationella styrningen med många och omfattande riktade bidrag leder till ryckighet i planering och ger bristande långsiktighet i kvalitetsarbetet. De riktade statsbidragen är självklart värdefulla finansiella tillskott, men de riskerar samtidigt att motverka en önskvärd utveckling genom oförutsägbarheten och korta ledtider. Särskilt problematiska är de bidrag som riktas mot ökad bemanning och löner. De skapar oro i verksamheterna och kortsiktighet i insatserna eftersom man inte vet hur länge man kan räkna med bidragen eller om man får behålla dem utifrån eventuella förändringar i kommunens tilldelning. Statsbidragen räknas heller inte upp med vare sig löneökningar eller inflation. Den uteblivna uppräkningen resulterar i att statsbidragens värde successivt minskar. Statsbidragshanteringen ökar administrationen, och trots att intäkterna är värdefulla och omfattande så skapar det problem med planering, styrning och prioritering lokalt.”

Nämndens kostnader består inte helt överraskande till största delen av personalkostnader, hela 719 milj kr. Bidrag till fristående förskolor, enskild pedagogisk omsorg och fristående grundskolor samt barn- och elevplaceringar i andra kommuner uppgick förra året till 105 milj. I dessa pengar var en stor del också kostnader för personal. När det gäller andra kostnader så kan nämnas lokalkostnader 165 milj, måltider 69 milj, IT-kostnader (inkl digitala läromedel) 32 milj och skolskjutsar 23 milj kr.

BUN:s kostnader uppgick år 2024 till totalt 1.030,8 miljoner kr. Det är över en miljard…

Jag noterar att BUN har finansierat tomhyran för Norra skolan (Oxeln 7) under hösten. I januari 2024 beslutade BUN bland annat att föreslå kommunstyrelsen att:

“Kommunstyrelsen övertar hyreskostnaden för VÄNERSBORG OXELN 7, från och med 1 september 2024, till och med att Kommunfullmäktige fattat beslut i skolstrukturfrågan.”

Jag vet inte hur denna begäran har hanterats, om den nu har gjort det. Men det kanske inte behövs någon hantering eftersom Mål- och resursplanen (budgeten) övertrumfar allt.

Det var totalt 1.244 månadsanställningar förra året (1 nov). Antalet anställda kvinnor var 1.041 och män 203. Det har blivit 9 fler anställda inom BUN 2024 jämfört med 2023. Det är 8 fler tillsvidareanställda och en visstidsanställd. Det var emellertid 6 färre månadsanställda på grundskola F-9 och fritidshem. Medellönen för tillsvidareanställda var 37.510 kr/mån. Den externa och interna rörligheten bland personalen var 9,5 %. Det var färre än året innan men jag tycker ändå att det är en överraskande hög siffra.

Den totala sjukfrånvaron minskade och låg förra året på 7,9%. Det är en tydlig sänkning jämfört med 2023 (9,2%). Både korttids- och långtidssjukfrånvaron minskade. Korttidssjukfrånvaron är till största del kopplad till infektioner och långtidssjukskrivningar handlar primärt om fysiska sjukdomar eller psykisk ohälsa. När det gäller psykisk ohälsa är utmattning och stressrelaterade besvär tydligt överrepresenterade.

Angående legitimerad personal, som det har diskuterats en del om i bland annat revisionsrapporter, skriver förvaltningen:

“Barn- och utbildningsförvaltningen har 1 september 2024 en högre andel legitimerade lärare och förskollärare inom samtliga tre verksamheter. Detta då det totala antalet lärar- och förskollärartjänster har blivit färre medan antalet legitimerade lärare och förskollärare blivit fler. Brist på behöriga sökande till lärartjänster finns fortsatt men inte i samma utsträckning som tidigare. Enstaka behörigheter är fortsatt utmanande men över lag har barn- och utbildningsförvaltningen kunnat rekrytera behörig personal i högre utsträckning än tidigare.”

Det finns dock en fortsatt brist på utbildade specialpedagoger och speciallärare.

Det här var ett axplock av innehållet i den långa verksamhetsberättelsen. Det står mycket mer. När jag började läsa avsnitten om arbetsmiljöincidenter och rektorers uppgifter så insåg jag att det finns väldigt mycket att diskutera i nämnden…

Om arbetsmiljöincidenter står det bland annat:

“Liksom 2023 är det tre skadeorsaker som i KIA-rapporteringarna är tydligt överrepresenterade inom barn- och utbildningsförvaltningen och det är hot och våld, ohälsosam arbetsbelastning samt skadad av person.”

Och på sidan efter:

“Händelser kopplade till hot och våld anmäls i störst utsträckning inom anpassad grundskola och grundskola F-6. Liksom övergripande är det även här framför allt i undervisning som dessa situationer uppstår.”

Rektorerna har en komplicerad uppgift. De ska följa flera lagar t ex skollagen, kommunallagen och arbetsmiljölagen och inte sällan “krockar” lagarna. De har många medarbetare som de ansvarar för och de har skyldigheter och ansvar även mot barn, elever och vårdnadshavare. Det är ofta en omöjlig uppgift att få balans mellan förväntningar/krav och förutsättningar/resurser. Och jag tror inte heller att de lyckas lösa problemet med att att få pedagogernas arbetsuppgifter att rymmas inom arbetstiden…

BUN ska behandla fastighetsinvesteringarna för de kommande åren 2026-2028. De investeringar som står först i tur för BUN är utbyggnation av Öxnered förskola och idrottshall på Mariedalskolan. År 2028 ska investeringar ske på Frändefors förskola, Brålanda skola F-6 och Brålanda förskola. Det är dock osäkra siffror på befolkningsutvecklingen i Brålanda, men investeringarna ligger ju några år fram i tiden.

Det har inkommit ett medborgarförslag om en samlingsplats för barn och unga i Frändefors. BUN föreslås att konstatera att medborgarförslaget inte ligger inom nämndens ansvarsområde, och har därav inget att erinra i ärendet.

Nämnden ska få information kring “AI, artificiell intelligens, och digitalisering i förskolan och grundskola” och om “Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsan 2024”. Det finns en hel del underlag för nämndens ledamöter att läsa och sätta sig in i när det gäller båda dessa ärenden . Naturligtvis ska ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg informera om vad som har hänt sedan sist.

Om sammanträdet fortsätter efter lunch, vilket inte är omöjligt, hoppar ersättare Peter Lénberg in på min plats. Jag måste iväg till ett sammanträde med budgetberedningen.

Kategorier:BUN 2025, Skola, Skola och utbildning, Verksamhetsberättelse

Länsstyrelsens bedömning får stora konsekvenser (2)

10 februari, 2025 Lämna en kommentar

Anm. Detta inlägg är en direkt fortsättning på “Vad händer med Vattentjänstplanen? (1)”.

Den 10 december 2024 gjorde Länsstyrelsen ett besök på Vänersnäs. Det var efter att en fastighetsägare begärt att Länsstyrelsen skulle göra en tillsyn och pröva kommunens skyldighet att inrätta ett verksamhetsområde i området Grytet, Änden, Hallby Södra och Rasmustorpet.

Representanterna för Länsstyrelsen konstaterade att fastigheterna inom området Änden och Hallby Södra (inklusive skolan) var relativt tätt lokaliserade. Detta är ett område som föreslås bilda ett verksamhetsområde i Vänersborgs kommuns förslag till vattentjänstplan (planen som var ute på samråd). Länsstyrelsen konstaterade också, precis som vattentjänstplanen, att bebyggelsen är gles i områdena kring Grytet och norr om skolan (Rasmustorpet). I Grytet har inte heller kommunen föreslagit något verksamhetsområde. Här delar Länsstyrelsen alltså kommunens bedömning. Länsstyrelsen anser att Grytet respektive Rasmustorpet är separata delområden och anledningen till det är att avståndet helt enkelt är för stort till Hallby Södra för att kunna anses vara en samlad bebyggelse (ett större sammanhang).

Det är emellertid intressant att kommunen i förslaget till vattentjänstplan har föreslagit att Rasmustorpet ska ingå i Gaddesannas verksamhetsområde. Gaddesanna är ett verksamhetsområde sedan några år tillbaka, inrättat och utbyggt sedan Länsstyrelsen hade förelagt kommunen detta. I vattentjänstplanen vill kommunen utvidga befintligt verksamhetsområde med området kring Rasmustorpet. Kommunen kallar det “nya” verksamhetsområdet för “Gaddesanna, utvidgat”. Länsstyrelsen har inte undersökt och bedömt om detta verksamhetsområde är ett större sammanhang i Vattentjänstlagens (LAV) mening.

Länsstyrelsens bedömning var emellertid att områdena Grytet, Änden, Hallby Södra inklusive skolan och Rasmustorpet inte tillsammans kunde betraktas som samlad bebyggelse (större sammanhang) i LAV:s mening. Därför utgick Grytet och Rasmustorpet. De två områdena uppfyllde var för sig inte vattentjänstlagens krav på samlad bebyggelse/större sammanhang.

Länsstyrelsen gick vidare och gjorde fler bedömningar. Länsstyrelsen kom faktiskt fram till slutsatsen att även området “Södra-Hallby” ska betraktas som två olika områden:

“Utifrån Länsstyrelsens fältbesök görs bedömningen att det är två separata delområden där det är ett avstånd på drygt 150 meter mellan områdena.”

Det betyder enligt Länsstyrelsen:

“Delområde 1 (Änden), som omfattar enbart 9 fastigheter, når inte upp till kravet på fler än 20 fastigheter och ska därför inte anses utgöra samlad bebyggelse.”

Oops… I kommunens förslag till vattentjänstplan betraktades Änden och Hallby Södra som en samlad bebyggelse och skulle tillsammans bilda ett verksamhetsområde. Och så kommer Länsstyrelsen och anser att det är två delområden. Det betyder att fastighetsägarna i delområdet Änden inte får ingå i något verksamhetsområde… En del blir antagligen glada för det, andra kanske blir mindre glada.

Hallby Södra ska dock anses som ett större sammanhang enligt Länsstyrelsen, trots att det bara finns 16 bostadsfastigheter i området. Det beror på att Vänersnäs skola finns i området och den anses motsvara minst 15 hushåll.

Länsstyrelsen bedömning lär sätta “myror i huvudena” på tjänstepersonerna i kommunhuset. Det blir till att ändra i förslaget till vattentjänstplan. Igen, antar jag.

Det räcker inte, skriver Länsstyrelsen att ett område kan anses utgöra samlad bebyggelse (större sammanhang) för att förelägga kommunen att inrätta ett verksamhetsområde. Och därför fortsätter Länsstyrelsen att titta på hälso- och miljörekvisiten i området Hallby Södra. Och detta har säkerligen lett till en invasion av myror i kommunhuset…

Länsstyrelsen utgår från LAV 6 §:

“Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang…”

Länsstyrelsen börjar med att betrakta hälsorekvisitet:

“Länsstyrelsen kan dock konstatera att även om det av handlingarna i ärendet framgår att de enskilda avloppen är bristfälliga, så bör avloppshanteringen inom de flesta fastigheter kunna lösas genom andra lösningar som exempelvis genom separata system som WC till sluten tank och en separat rening för BDT-avloppen.”

Oj. “separata system”… Vad menar Länsstyrelsen?

Länsstyrelsen skriver, och jag citerar ett längre avsnitt eftersom det kan ha stor betydelse för fastighetsägarna på Vänersnäs – och antagligen på flera ställen i kommunen, för att inte prata om tjänstepersonerna på Kretslopp & Vatten:

“Länsstyrelsen gör sammanfattningsvis bedömningen att det på merparten av fastigheterna inom Hallby-Södra inklusive skolan (delområde 2) finns förutsättningar för att på ett godtagbart sätt tillgodose behovet av både vattenförsörjning och omhändertagande av spillvatten i området genom enskilda anläggningar. Bristerna inom möjligheten till avloppsrening samt de brister på dricksvattenkvalitet som identifierats för enskilda fastigheter är därmed inte av tillräcklig omfattning för att det av hälsoskäl ska finnas behov av att förelägga kommunen om att inrätta ett verksamhetsområde för avlopp och dricksvatten.”

Länsstyrelsen anser alltså att det inte är möjligt att förelägga kommunen att inrätta ett verksamhetsområde på Hallby Södra heller… Det torde i praktiken betyda att om kommunen ändå föreslår ett verksamhetsområde i området så, antar jag, kan fastighetsägarna överklaga beslutet (till Mark- och miljödomstolen). Länsstyrelsen har ju gett dem argument…

Länsstyrelsen avslutar sin bedömning med att analysera miljörekvisitet enligt LAV 6 §. Och det kan jag avslöja direkt, Länsstyrelsens resonemang gör ingen i kommunhuset glad…

Länsstyrelsen konstaterar att samtliga delar av området Hallby Södra har avrinning till Dättern och att Dättern har problem med övergödning:

“Recipienten (Dättern alltså; min anm.) har måttlig ekologisk status och otillfredsställande status för näringsämnen.”

Länsstyrelsen slår fast:

“För Dättern som helhet är jordbruket den största påverkanskällan till övergödning men enskilda avlopp är också betydande och står för ca 9,3% av den antropogena fosforbelastningen.”

Enligt min mening är det inte omöjligt att Länsstyrelsen faktiskt överskattar de enskilda avloppens betydelse. Varför är inte Grästorps och Nossebros avloppsreningsverk medtagna i bedömningen? Dessa avloppsreningsverk ligger vid Nossan – och Nossan rinner ut i Dättern… Och att avloppsreningsverk släpper ut stora mängder kväve och fosfor samt andra skadligare ämnen, som t ex kemikalier och mediciner, är allmänt känt.

Men ok, en tiondel av utsläppen kommer från enskilda avlopp… Men vad släpps ut från Hallby Södra?

“De enskilda avlopp som idag finns i Hallby -Södra inklusive skola (delområde 2) som skulle kunna innebära näringsämnesbelastning på Dättern är dock placerade långt från Dättern, från 300 meter – 1,4 km. Påverkan från dessa avlopp bedöms vara liten i relation till den totala belastningen från utsläpp från jordbruk och andra områden med enskilda avlopp.”

Och Länsstyrelsens slutsats blir:

“En kommunal anslutning av Hallby-Södra bedöms därför inte ge en tillräckligt stor minskning av näringspåverkan för att anse att miljörekvisitet i 6 § vattentjänstlagen är uppfyllt.”

Länsstyrelsens uppfattning om verksamhetsområden i det undersökta och bedömda området torde ha framgått väldigt tydligt, men Länsstyrelsen avslutar ändå sin bedömning med en sammanfattande slutsats.

“Med den information som finns idag om de befintliga dricks- och spillvattenanläggningarna och förhållandena i området gör Länsstyrelsen den sammanvägda bedömningen att ansvaret att tillhandahålla vattentjänster för fastigheterna i området i anslutning till Grytet, Änden, Hallby Södra inklusive skolan samt Rasmustorpet, inte faller på kommunen.”

Det är en tung slutsats för Kretslopp & Vatten… Vänersborgs kommun har uppenbarligen värderat och bedömt hälso- och miljörekvisiten på ett helt annat sätt än Länsstyrelsen. Och det får konsekvenser på de planerade verksamhetsområdena.

Man skulle kunna se Länsstyrelsens bedömning som en slags kalibrering av hur kommunen ska göra sina bedömningar. Länsstyrelsens bedömning torde därför få återverkan även på andra områden på Vänersnäs och också för andra delar av kommunen. Det är inte bara så att kommunen får omvärdera sina tolkningar av lagen – fastighetsägare har fått hjälp av Länsstyrelsen med argument i yttranden och/eller överklaganden på den kommande vattentjänstplanen.

Som t ex “Gaddesanna, utvidgat”, dvs området kring Rasmustorp. Skulle Länsstyrelsen verkligen se ett behov av verksamhetsområde, när miljö och hälsa i Vänersborgs kommun har yttrat att VA i detta område borde gå att lösa enskilt? När området dessutom har avrinning mot Dalbosjön (Vänern) som inte har några problem med övergödning. Min gissning är att Länsstyrelsen knappast skulle anse att området Rasmustorp uppfyller hälso- och miljörekvisiten för inrättandet, eller utvidgning, av ett verksamhetsområde.

Länsstyrelsen har gjort en, i varje fall för mig, överraskande bedömning efter tillsynen på Vänersnäs. Den skiljer sig från de tidigare “traditionella” bedömningarna från myndigheter. Men visst är det en sund och rationell bedömning som Länsstyrelsen, äntligen, har gjort. Det tycks som om synen på enskilda avlopp och markretentionens betydelse har spridit sig. Och att tolkningen av Lagen om allmänna vattentjänster äntligen är synkroniserad med och anpassad till lagstiftarens syften och domar i Mark- och miljööverdomstolen.

Jag får också en upplevelse av deja-vu från de debatter som förekommit i Vänersborgs kommun – i kommunstyrelsen och i kommunfullmäktige. (Se “VA-debatten i KF (1): Yrkanden”.) Länsstyrelsen upprepar ju faktiskt samma argument som vi i Vänsterpartiet använde i debatterna kring förslagen om att inrätta verksamhetsområden på Vänersnäs för några år sedan. Länsstyrelsen utgår från vattentjänstlagen och vad det faktiskt står i lagen, precis som James Bucci och jag gjorde. Då möttes vi av sarkasm, ironi och påhittade, fantastiska argument. Som t ex att de enskilda avloppen på Vänersnäs skulle kunna förgifta dricksvattnet i Vänern för 800.000 personer… (Se “VA-debatten i KF (7): Övriga trådar”.)

De lärdomar som Vänersborgs kommun måste ta med sig utifrån Länsstyrelsens bedömning är att det inte bara handlar om att hitta ”större sammanhang” i bebyggelsen. Det har nämligen funnits en tendens i kommunen att anse att där det finns större sammanhang (ett begrepp som kommunen i och för sig ofta har tolkat mycket vidsträckt och omfattande, dvs felaktigt) så finns det också mer eller mindre automatiskt ett behov. Så är det inte. Kommunen underskattar betydelsen av att verkligen reda ut om det finns ett tillräckligt stort behov utifrån hänsynen till ”skyddet för människors hälsa eller miljön”. (LAV 6 §).

Det ska bli mycket intressant att så småningom få kommunens vattentjänstplan i sin hand.

Anm. Läs gärna inlägget ”När beslutas Vattentjänstplanen?”.

==

Om vattentjänstplanen:

Kategorier:VA, vattentjänstplan, Vänersnäs

Vad händer med Vattentjänstplanen? (1)

9 februari, 2025 Lämna en kommentar

Den 21 juni 2022 beslutade riksdagen om en ny vattentjänstlag, Lagen om allmänna vattentjänster (LAV). Det var egentligen mer en uppdatering av lagen än en ny lag. En av nyheterna var att det ska finnas en aktuell vattentjänstplan i varje kommun. (Se “Ny vattentjänstplan på gång!”.) Runt om i landet satte kommunerna igång arbetet med att ta fram en vattentjänstplan, så även Vänersborgs kommun. Det var bråttom, vattentjänstplanen skulle finnas färdig i varje kommun den 1 januari 2024. Det var få kommuner som hann få planen klar till detta datum.

I Vänersborgs kommun utarbetades ett förslag till vattentjänstplan och den gick ut på samråd förra sommaren. Då hade berörda fastighetsägare möjlighet att lämna in synpunkter. Förslaget till vattentjänstplan skickades även ut på remiss till några av kommunens nämnder. (Längst ner finns länkar till de blogginlägg som jag skrev om förslaget och svaren från två av remissinstanserna.)

Vattentjänstplanen borde alltså ha varit klar för länge sedan, men det var antagligen många synpunkter som skulle tas i beaktande. Jag förmodar emellertid att arbetet fortskrider för fullt inom kommunhusets väggar, även om det inte har sipprat ut någon information från Sundsgatan om arbetet, t ex om tidsplanen eller hur långt Kretslopp & Vatten (samhällsbyggnadsförvaltningen) har kommit med planen. På kommunens webbplats hittar jag inte heller någon information. (Se “Utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp”.) Jag har skrivit till ansvarig tjänsteperson men inte fått något svar, inte än i varje fall.

Vattentjänstplanen ska enligt LAV omarbetas och kompletteras utifrån alla synpunkter som har lämnats under samrådet. Sedan ska det nya förslaget ut på granskning – under minst 4 veckor. Då kan faktiskt fler synpunkter lämnas från berörda fastighetsägare och förslaget till plan eventuellt omarbetas ytterligare. Men då blir det troligen i mindre omfattning. När förslaget till Vattentjänstplan för Vänersborgs kommun är klart ska det som vanligt vandra från samhällsbyggnadsnämnden via kommunstyrelsen till kommunfullmäktige för beslut. Och även på denna “resa” kan det naturligtvis hända saker.

Parallellt med kommunens arbete har Länsstyrelsen under flera år arbetat med en begäran från en boende i Grytet på Vänersnäs. Denna begäran inkom redan den 21 maj 2022 till Länsstyrelsen. Det är alltså snart 3 år sedan och till och med innan riksdagen fattade beslut om en ny vattentjänstlag. Länsstyrelsens svar, dvs beslut, kom den 23 januari i år, 2025 alltså. I beslutet står det en hel del intressant om VA-frågan på Vänersnäs. Länsstyrelsens beslut och bedömningar kan faktiskt få återverkningar och kanske till och med komplicera, och försena, kommunens arbete med vattentjänstplanen ytterligare.

Fastighetsägaren på Vänersnäs begärde av Länsstyrelsen att den skulle göra en tillsyn och pröva Vänersborgs kommuns skyldighet att inrätta verksamhetsområde för vatten och spillvatten i området Grytet, Änden, Hallby Södra och Rasmustorpet – på Vänersnäs alltså. En rad skäl anfördes för att det kommunala VA-nätet skulle byggas ut och fastigheterna kunna ansluta sig.

Vänersnäsbon menade att området utgjorde ett större sammanhang, statusen på de enskilda VA-lösningarna var dålig, området översvämmades ofta och avloppsvatten kunde rinna ut i Dättern. Hen menade vidare att dricksvattnet hade anmärkningar och att risken var överhängande för att vattenkvaliteten var bristfällig i ett stort antal fastigheter. En annan fastighetsägare på Vänersnäs hade också yttrat sig och höll till största delen inte med om denna beskrivning.

Det ska nämnas att både Samhällsbyggnadsförvaltningen, dvs Kretslopp och vatten, och Miljö- och byggnadsförvaltningen också yttrade sig till Länsstyrelsen.

Den 10 december 2024 gjorde Länsstyrelsen ett besök i området. Efter besöket gjorde Länsstyrelsen en sammanvägd bedömning och beslutade följande den 23 januari:

“Länsstyrelsen lämnar begäran om tillsyn av Vänersborgs kommuns skyldighet att anordna en allmän va-anläggning för fastigheter inom områdena Grytet, Änden, Hallby Södra inklusive skolan och Rasmustorpet, se karta bilaga 1, utan åtgärd och avslutar ärendet.”

I nästa blogginlägg, del 2, kommer jag att mer noggrant gå igenom Länsstyrelsens resonemang kring större sammanhang, hälsorekvisitet och miljörekvisitet. Länsstyrelsen bjuder nämligen på ett tänk som sannolikt både komplicerar och fördröjer kommunens arbete med den nya vattentjänstplanen…

Fortsättning i inlägget ”Länsstyrelsens bedömning får stora konsekvenser (2)”.

==

Om vattentjänstplanen:

Kategorier:VA, vattentjänstplan, Vänersnäs

Det svarta taket 3: Bedömningen

6 februari, 2025 1 kommentar

Fortsättning på inlägget “Det svarta taket 2: Enhetlighet?”.

Tisdagen den 21 januari 2025 avslog byggnadsnämnden paret Thorenius ansökan om bygglov i efterhand. Byggnadsnämnden gav alltså inte bygglov. Det svarta taket skulle tas bort och det röda återställas.

Byggnadsnämnden var inte enig i beslutet. Det blev 4-4 och en ledamot avstod. Det innebar att ordförande Benny Jonasson (S) avgjorde ärendet med sin utslagsröst.

Det berättas att beslutet föregicks av en intensiv debatt. Även tjänstepersonerna sägs ha deltagit mycket aktivt. I de nämnder som jag deltar och har deltagit i skiljer man tydligt på de olika rollerna. Det är politikernas roll att diskutera politik, och fatta beslut.

På sammanträdet hade ett argument för att avslå bygglovsansökan varit att byggnadsförvaltningen hade sagt nej till ett annat takbyte i området, från rött till svart. Och hur skulle det då se ut om nämnden gav Thorenius bygglov för ett likadant takbyte…?

”Nej-et” till förfrågan om byte av takfärg har bekräftats av ordförande Jonasson (S). Det framgick av ett citat i TTELA (se “Politiker ville ge bygglov till svarta taket i Vargön – röstades ned”). Jonasson sa:

“Andra i området har frågat innan om de får byta taktegel och de har fått nej.”

Eftersom denna fråga inte har varit uppe i nämnden tidigare måste det således ha varit tjänstepersoner i byggnadsförvaltningen som har sagt nej. Men politikerna i byggnadsnämnden har inte delegerat rätten att avslå bygglovsansökningar till någon tjänsteperson i förvaltningen… Det är ett beslut som politikerna i nämnden ska fatta. (Det finns fler aktuella exempel på när byggnadsförvaltningen meddelar “nej till bygglov”, bland annat i Sikhall. Men det får bli ämnet i ett kommande inlägg.)

Skälet till byggnadsnämndens beslut om att inte bevilja bygglov för Thorenius var:

“Sökt åtgärd uppfyller inte lagkraven för bygglov avseende hänsyn till intresset av en god helhetsverkan.”

Och så följer en längre bedömning. Jag nämnde några formuleringar ur denna bedömning i det förra inlägget. (Se “Det svarta taket 2: Enhetlighet?”.) Här tänkte jag återge övriga motiveringar.

Det kan först vara värt att upprepa att det enligt nämnden bara tycks vara takens färg som bestämmer enhetligheten. Husfasadernas färg spelar ingen roll trots att de, som nämnts, är mycket varierande. Det finns fasader i blått, gult, brunt, grönt och vitt. Detta kommenteras i ett avsnitt i bedömningen:

“De 29 kedjehusen har ursprungligen byggts med en aluminiumfasad på bottenvåningen – troligen i närmare vit kulör – och med gavelspetsarna i stående träpanel med troligen skiftande kulörer som brunt, gult och blått.”

I ett yttrande inför byggnadsnämndens beslut den 31 oktober 2023 skrev stadsarkitekten:

“Alla hus har ursprungligen varit identiska bland annat i volym, fasadgestaltning och takform.”

Och stadsarkitekten fortsatte:

“Oklart är vilka fasadkulörer som har varit ursprungliga men sannolikt är att alla hus från början har varit täckta med röda lertegelpannor.”

Jag fick ett foto från en mycket lokalhistoriskt kunnig person på Facebook:

I förgrunden syns Vargöns gamla bandybana vid Sandgärdet och i bakgrunden ser man husen på Lugnets väg och Snickaregårdsvägen. Thorenius hus nr 22 är markerat med en pil. Fasaderna på de yttre husen i området var grå/vita.

Där ser man. Det är inte alltid lätt att vara stadsarkitekt eller tjänsteperson. Det man emellertid aldrig får glömma är att svårigheten eller omöjligheten att få fram relevant och viktig information/fakta kan innebära att de beslut som fattas blir felaktiga. Och det i sin tur kan få stora negativa konsekvenser för den enskilde. Därför finns det kanske situationer, även i byggnadsförvaltningen och nämnden, där man hellre borde fria istället för att fälla…

Enligt samma källa på Facebook var husen innanför det inringade området (se den röda linjen på fotot) röda från början. Med andra ord, hela områdets karaktärsdrag har ändrats från det husen ursprungligen byggdes. Byggnadsnämnderna i Västra Tunhem/Vänersborg har under åren alltså helt struntat i:

“krav på varsamhet vid ändring och hänsyn till stadsbilden och intresset av en god helhetsverkan avseende bebyggelsegruppens (29 kedjehus) enhetligt röda taklandskap”

Ja, det vill säga ända fram till den nuvarande byggnadsnämnden tillsattes efter valet 2022… Och då gäller det ett hus…

TTELA hade häromveckan en artikel om den nya domstolsbyggnaden som är under uppförande. (Se TTELA “Nya tingsrätten i Vänersborg väcker starka känslor”.) Den väcker på sina håll starka känslor och det vällde in kommentarer, som totalt ratade utseendet skriver TTELA. Och citerade Facebookgruppen ”Innerst inne är vi alla Vänersborgare”:

  • ”Fulaste hus jag sett någonsin…ser ut som en utomhus toalett!! Elisabeths port är nästan lika fult…vad sjutton gör ni med våran fina stad??”
  • ”Hur tänkte de?.. Anskrämligt!”
  • ”Fruktansvärt fult hus”
  • ”Kan inte bli fulare än såhär…Verkligen en skam…”

Kommunens stadsarkitekt Martin Staude uttalade sig i TTELA  (se “Nya tingsrätten i Vänersborg väcker starka känslor”):

“Det går inte att få alla nöjda. Det kan inte heller vara målet att göra alla nöjda.”

Nä, målet är inte att göra alla nöjda. Däremot är det tydligen avgörande viktigt att stadsarkitekten själv och 4-5 ledamöter i byggnadsnämnden blir nöjda. Sedan får alla andra kommuninvånare tycka vad de vill. Det kan ju som sagt inte vara målet att göra andra nöjda…

Det räknades upp flera lagparagrafer i nämndens bedömning för avslag av bygglovet. Det är självklart viktigt att lagen följs. Lagparagraferna i beslutet handlade emellertid om vad som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan (PBL 2 kap. 6 §) samt karaktärsdrag och att ta till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden (PBL 8 kap. 17 §). Det är helt klart bedömningsfrågor. Fyra ledamöter i byggnadsnämnden, och stadsarkitekten, hade en bedömning, de fyra andra ledamöterna en annan. Vem satt inne med den rätta bedömningen? Ordförande Benny Jonasson (S) med sin utslagsröst?

Jag tycker inte att enskilda politikers personliga bedömning ska avgöra ärenden som innebär sådan påverkan på enskilda kommuninvånare, inte minst ekonomiskt. Det är fel att subjektiva tyckanden och värderingar ska vara utslagsgivande. Särskilt i ärenden där det finns många argument för motsatta bedömningar…

Alldeles för ofta får jag också en känsla av att Vänersborgs kommun i sin myndighetsutövning inte behandlar alla kommuninvånare lika. Jag hoppas att jag har fel. Det kanske bara handlar om någon slags prestige…

==

Se tidigare blogginlägg:

Kategorier:bygglov, Byggnadsnämnden, Juridik, Vargön

Det svarta taket 2: Enhetlighet?

5 februari, 2025 Lämna en kommentar

Det har pratats en del efter mitt förra blogginlägg. (Se “Det svarta taket 1: Olagligt beslut?”.) Flera har hört av sig, till och med några i byggnadsnämnden. Och det trots att andra personer i nämnden tydligen har sagt att man inte ska läsa mina blogginlägg, eftersom de inte är att lita på – det är bara Kärvlings egna åsikter…

Det kanske var ordförande Benny Jonasson (S) som sa det… Inte vet jag, men enligt uppgifter i TTELA, om man ska tro på TTELA:s källa, har ordförande Jonasson sagt att han inte hade läst alla handlingar. (Se TTELA “Politiker ville ge bygglov till svarta taket i Vargön – röstades ned”.) Paret Thorenius kopierade faktiskt mina tre första blogginlägg (se länkar nedan) och bifogade dem i sitt yttrande till nämnden inför behandlingen och beslutet den 21 januari. Mina tre blogginlägg ingick alltså, utan min vetskap (men det var självklart okej), i byggnadsnämndens beslutsunderlag. Politikerna bör självklart läsa motpartens yttrande innan de fattar beslut. Särskilt beslut som kan få stora konsekvenser för enskilda kan man kanske tycka….

Det verkar som om det har funnits en viss förvirring kring vad det stod i detaljplanen om området i Vargön. Stod det att husen på Snickaregårdsvägen i Vargön skulle ha röda tak? Det faller egentligen lite på sin egen orimlighet. Snickaregårdsvägen är längre än den del som nämnden lyfter fram i underlaget. Vägen fortsätter och det är flera hus på båda sidor om den som faktiskt har svarta tak. (Se kryssen på bilden. Den vita pilen pekar på Thorenius hus.)

Det kan tilläggas att husfasaderna inte heller är enhetliga. I området, och även på Snickaregårdsvägen, finns det fasader i bland annat blått, gult, brunt, grönt och vitt.

Detaljplanen för det aktuella området är från 1988. På den tiden kallades detaljplanerna för “stadsplaner”. Stadsplanen från 1988 hade följande utseende för området kring Snickaregårdsvägen i Vargön. (Jag har satt dit kryssen. Rött kryss=Thorenius hus. Svarta kryss: de två grannhusen i “raden” som också har svarta tak.)

Kvarteret där Thorenius hus ligger kallas “Barken”. Det har beteckningen “BS I”. “BS” betyder:

“Bostäder, sammanbyggda hus”

Den romerska siffran “I” innebär:

“På med romersk siffra betecknat område får byggnad uppföras med högst det antal våningar som siffran anger.”

Det är detaljplanerna som bestämmer var byggnader får placeras, hur stora de får vara och vilken typ av verksamhet som får bedrivas där. De är juridiskt bindande. I stadsplanen från 1988 finns inga bestämmelser för takfärg, eller fasadfärger, i området. Det är viktigt att komma ihåg det.

I underlaget till byggnadsnämndens sammanträde den 21 januari skrev förvaltningen:

“Den berörda byggnaden (Thorenius hus; min anm) är den första i en rad av 7 kedjehus som i sin tur är en av fyra rader med sammanlagt 29 kedjehus längs med Snickaregårdsvägen, Lugnets väg och Nygårdsvägen som byggdes på 1960-talet i lika volymer och enhetlig gestaltning. Kedjehusen har väl synliga branta takfall i rött taktäckningsmaterial och ramar in ett område med ytterligare bostadshus från samma tidsepok men med flackare oenhetliga tak.”

Flygfotot ovan är från 1960. Det är inte helt lätt att se detaljer, men man ser att det är ett område som omges av fyra rader med hus som ser likadana ut avseende takfärg precis som byggnadsförvaltningen skrev. Faktum är att på fotot ser även husen i området innanför ytterraderna tämligen lika ut. Det är nästan så att man kan tro att alla hus och hustak var likadana i hela området, trots att förvaltningen skrev att taken var ”oenhetliga”.

Så här ser samma område ut idag (se foto nedan). Det kan noteras att hustaken på en av raderna (vid Baståvägen, längst upp till höger) inte längre är enhetliga. Flera av hustaken i raden, åtminstone fem, är svarta. Området innanför raderna är färgmässigt inte alls enhetligt längre. Väldigt många hustak är svarta. Det finns faktiskt fler svarta än röda tak. Och jag noterar också att i stort sett samtliga tak på garagen är svarta, även i raderna i ytterkanterna. Nämnden har ju faktiskt inte talat om att garage ska vara undantagna ”kravet” på röda tak…

Området såg i stort sett ut så här när Thorenius bytte färg på sitt tak år 2016.

Förvaltningen har uppenbarligen brutit ut de hus som finns på tre (inte fyra!) av raderna, som “ringar in” området. Husen innanför tillhör i nämndens värld inte området. Det är lätt att få intrycket att byggnadsnämndens avgränsning sker på tämligen godtyckliga grunder. Sedan kan vi också konstatera att två av grannhusen till Thorenius hus strax utanför den ena av nämndens definierade rader har svarta tak – se foto. (Väderstrecken är omvända jämfört med de andra fotona.)

Det är svårt att se att det finns någon enhetlighet alls vad gäller takfärgen i området. Men visst har hustaken i de definierade raderna tegelfärgade tak, Nygårdsvägen-Lugnets väg- Snickaregårdsvägen. I varje fall om man alltså räknar bort den 4:e raden – husen och hustaken på Baståvägen… Och denna av kommunen kallade enhetlighet i hela området förstörs av Thorenius svarta tak… I varje fall halva skulle man kunna säga. En stor del av det svarta taket är svart också på grund av de svarta solcellspanelerna… (Som inte behöver bygglov.)

Husen i området med svart tak är markerade med kryss.

Jag har således svårt att förstå hur byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen ser på området. Hur valde nämnden ut vilka hus som hörde ihop och vilka som inte tillhörde området? Och hur ändrade det svarta taket på Thorenius hus “områdets karaktär”?

I beslutet skrev byggnadsnämnden:

“Bedömningen är – som i tidigare tillsynsärendet – att ändringen till svart takkulör innebär att byggnadens yttre utseende påverkas avsevärt samt att dess karaktärsdrag ändras. Den avvikande svarta takkulören strider mot plan- och bygglagens krav på varsamhet vid ändring (8 kap. 17 § PBL) och hänsyn till stadsbilden och intresset av en god helhetsverkan avseende bebyggelsegruppens (29 kedjehus) enhetligt röda taklandskap (2 kap. 6 § PBL).”

När jag läser “hänsyn till stadsbilden och intresset av en god helhetsverkan” går mina tankar återigen till Elisabeths Port och domstolsbyggnaden i Vänersborg… Och då kanske det är läge att citera några kloka ord i Matt 23:24:

“Ni blinda ledare! Ni silar mygg och sväljer kameler.”

De flesta kommuninvånare har sannolikt inte varit i det beskrivna området och kanske aldrig kommer att åka dit. Men flera har säkerligen åkt mellan bergen någon gång, möjligtvis till Vänersnäs och Gardesanna. Och då skrev byggnadsnämnden:

“Medan fasaderna under tiden har förändrats har den röda takkulören bevarats på alla 29 hus. Detta är ett viktigt bevarat gemensamt karaktärsdrag på kedjehusen som förutom på de ovan nämnda gatorna även är synliga från den vältrafikerade Lilleskogsvägen.”

Så här kan det se ut från Lilleskogsvägen när man tittar mot det aktuella området:

Lägger man märke till Thorenius svarta tak och att det bryter enhetligheten?

Och om det gör det – hur viktigt är det på en skala…?

Fortsättning följer i inlägget ”Det svarta taket 3: Bedömningen”.

==

Se tidigare blogginlägg:

Kategorier:bygglov, Byggnadsnämnden, Juridik, Vargön

Det svarta taket 1: Olagligt beslut?

3 februari, 2025 4 kommentarer

Förra måndagen offentliggjordes protokollet från byggnadsnämndens sammanträde den 21 januari. Protokollet lades ut på kommunens hemsida. I ärendelistan fanns ärendet BN § 7 – “Ansökan om bygglov för utvändig ändring av rad/kedjehus”. Det handlade om Barken 1, dvs paret Thorenius hus på Snickaregårdsvägen i Vargön. Ni vet, huset med ett svart tak…

Eftersom det finns väldigt många hus i området med svart tak (se kryssen på fotot) så markeras det aktuella huset med en ring.

När man laddar ner protokollet från kommunens hemsida upptäcker man att det inte står något om ärendet ”det svarta taket”… Det finns bara med på dagordningen. Vid ärendet finns det emellertid en röd asterisk – och längre ner på dagordningen förklaras asterisken med fet röd text:

“Avser myndighetsutövning mot enskild och publiceras inte på kommunens hemsida”

Det är GDPR-lagstiftningen som hindrar publicering. I Sverige är emellertid alla protokoll och beslut mm offentliga. Man kan därför begära ut protokollet och så får man det utskrivet och hemskickat, eller så hämtar man det i kommunhuset. Jag begärde ut protokollet och hämtade det i förra veckan.

TTELA har antagligen också hämtat ut protokollet, eller också har de fått all information via intervjuer. (Se TTELA “Politiker ville ge bygglov till svarta taket i Vargön – röstades ned”.)

Paret Thorenius flyttade till Snickaregårdsvägen år 2002. Det var ett rött hus med rött tak. Efter 14 år, 2016, byttes taket ut till svarta, blanka takpannor. Då skulle snön lättare glida av och dessutom hade Thorenius tänkt skaffa solpaneler, vilket de också gjorde. De skulle smälta bättre in mot ett svart tak. Den 11 december 2020, fyra år senare, upprättade byggnadsförvaltningen helt oväntat ett tillsynsärende. Kommunens byggnadsförvaltning menade att takbytet var en olovlig utförd åtgärd.

Den 31 oktober 2023 fattade byggnadsnämnden beslutet att paret Thorenius skulle:

“återställa takbeklädnaden på huvudbyggnadens sadeltak tillbaka till pannor i tegelröd kulör.”

Thorenius skulle tvingas att betala upp mot ett sex-siffrigt belopp för att plocka bort solpanelerna, ta bort det svarta taket, lägga ett nytt rött tak och sedan sätta upp solpanelerna igen. Ett rött tak var enligt byggnadsnämnden och kommunens stadsarkitekt ett allmänt intresse…

Thorenius ansökte sent i höstas om att få bygglov i efterhand på det svarta taket:

“År 2016 i juli utförde jag Teresa Thorenius och Björn Thorenius byte av takkulör från rött tegelpannetak till svart betongpannetak Palema Candor färgkod: svart 020080 med hjälp av Svenska Byggruppen. Vi ansöker härmed om bygglov för denna förändring av takkulör.”

Tisdagen den 21 januari 2025 avslog byggnadsnämnden ansökan:

“Byggnadsnämnden ger inte bygglov.”

Skälet för beslutet var:

“Sökt åtgärd uppfyller inte lagkraven för bygglov avseende hänsyn till intresset av en god helhetsverkan.”

Och så följer en längre bedömning. Den tänkte jag redogöra för i ett senare blogginlägg.

Byggnadsnämnden var oenig. Voteringen slutade 4-4. Som det brukar vara i Vänersborgs kommun så röstade de styrande partierna med tjänstepersonerna i förvaltningen.

Det var den socialdemokratiske ordföranden Benny Jonassons (S) utslagsröst som avgjorde… Eller om det nu var Sverigedemokraterna som avgjorde. Torbjörn Moqvist avstod nämligen från att rösta!! Moqvist banade därmed vägen för att de styrande partierna, och tjänstepersonerna, skulle få sin vilja fram.

Jag förstår inte Moqvist och Sverigedemokraterna. Eller de styrande partierna. Ett höghus och en domstolsbyggnad som totalt skiljer sig från Vänersborgs stadsbild och karaktär är ok, den totala bristen på enhetlighet på Holmängen är ok. Men ett litet hus i Vargön får inte ha ett svart tak… 

Det finns en hel del att säga om byggnadsnämndens beslut… Eller rättare sagt, det går att också att beskriva kortfattat. Det är sannolikt – OLAGLIGT!

Det finns en kommunallag som bland annat reglerar kommunens maktbefogenheter, de kommunala organens uppgifter, förtroendevalda och överklagande av kommunala beslut. I 4 kap 26 § står det:

”En ledamot i en nämnd som deltar i handläggningen av ett ärende ska delta i avgörandet av ärendet, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Detta innebär ingen skyldighet att rösta för fler än ett förslag.”

På kommunens webbplats finns det dessutom en politisk ordlista. I den förklaras begreppet “avstå att rösta”:

“Vid beslut som avser myndighetsutövning mot enskild går det inte att avstå från att rösta.”

Att bevilja eller avslå bygglov är “myndighetsutövning mot enskild”. Eller som Chat GPT förklarar:

“Eftersom beslutet om bygglov innebär att det allmänna utövar makt över enskilda, faller det inom ramen för myndighetsutövning.”

Fast byggnadsförvaltningen formulerar det ännu tydligare i protokollet från byggnadsnämndens sammanträde. Thorenius ärende om det svarta taket publiceras inte – med motiveringen:

“Avser myndighetsutövning mot enskild och publiceras inte på kommunens hemsida”

Tjänstepersonerna i byggnadsförvaltningen, liksom ordförande Benny Jonasson (S), borde känna till skrivningarna i Kommunallagen. Även Torbjörn Moqvist (SD) som avstod. Men det formella ansvaret för det olagliga beslutet är självklart ordförande Jonassons.

Ärendet har överklagats till Förvaltningsrätten i Göteborg. Beslutet borde vara självklart, men har man haft med jurister att göra kan man aldrig vara säker…

Fortsättning följer i inlägget ”Det svarta taket 2: Enhetlighet?”.

==

Se tidigare blogginlägg:

Kategorier:bygglov, Byggnadsnämnden, Juridik, Vargön

KS (3): P-hus, flyg & en mast mm

2 februari, 2025 2 kommentarer

Det var ett långt sammanträde med kommunstyrelsen (KS) i onsdags. Det tog tid att beta av dagordningens 24 ärenden och ett antal informationspunkter. Jag har tidigare beskrivit två ärenden, uthyrning av Hallevibadet (se “KS (1): Hallevibadet”) och avtalet med Forum Vänersborg (se “KS (2): Forum Vänersborg”). Nu är det läge att redovisa övriga ärenden. (Jag har redan gett en beskrivning av bakgrunden till de andra ärendena och vad de handlade om i ett blogginlägg före sammanträdet – se “KS: Från Hallevibadet och flygplatsen till Forum Vänersborg och Röda Korset”.)

KS skulle godkänna ett köp av del av fastigheten Fregatten 22 på Lilla Vassbotten/Södra Sanden. Det var inte ett helt enkelt ärende. Den del av Fregatten 22 som kommunen tänker köpa är en relativt liten tomt på 3.700 kvm. För dessa kvadratmeter ska kommunen betala 13 milj kr. Det är ett högt pris för marken, och då hade kommunen ändå prutat ner priset från 18 miljoner.

Det hade inte skett några oberoende värderingar av tomten, men hela Södra Sanden har värderats och den värderingen applicerade man på fastigheten. Priset var rimligt fick KS-ledamöterna veta. Det var nämligen inte själva marken som kommunen betalade för, det var byggvärdet. Man får nämligen bygga upp till 5 våningar på tomten. Och kommunen tänker så småningom bygga ett parkeringshus på den. Inga beslut har fattats om P-huset, men den nya och längre perrongen på järnvägsstationen beräknas vara klar år 2027, och då bör P-huset stå klart fick ledamöterna reda på. Den nya perrongen byggs på en del av den nuvarande parkeringsytan. Så snabbt som möjligt vill förvaltningen därför göra en grusplan på tomten med 50-80 P-platser.

Det var enligt uppgift inte särskilt mycket föroreningar i marken. Oljan, som jag skrev om i en tidigare blogg (se “KS: Från Hallevibadet och flygplatsen till Forum Vänersborg och Röda Korset”), fanns på andra delar av fastigheten Fregatten 22.

Bo Carlsson (C) pratade om att det var “chansartat” med alla stora kommande investeringar på Södra Sanden. Carlsson pratade om 250 milj kr. Jag flikade in att om det bara blev 250 milj kr i investeringar på Sanden skulle kommunen kunna skatta sig lycklig. Bara P-huset skulle kunna kosta 250 milj. Sedan har vi alla föroreningar och inte minst översvämningsriskerna… Jag undrar om kommunen hamnar under miljarden. Det gäller att investera etappvis, menade ordförande Benny Augustsson (S).

Sverigedemokraterna begärde återremiss. De vill komplettera ärendet med en oberoende värdering av tomten på fastigheten. Jag avstod från att delta i beslutet. Ärendet kommer snart till kommunfullmäktige och tills dess får Vänsterpartiet diskutera igenom ärendet ytterligare en gång.

Jag avstod också på ärendet “Svar på motion om att införa resegaranti i färdtjänsten”. Även detta ärende ska beslutas i kommunfullmäktige och då får motionären Ida Hildingsson (V) själv argumentera för varför inte motionen ska avslås, som kommunstyrelsen föreslog.

KS tänkte avslå medborgarförslaget om att avskaffa Vattenpalatset Vänerparken AB:s bokningskrav för besök på helger. Ordförande Augustsson meddelande dock på morgonen att Vattenpalatset hade beslutat att göra just detta. Ärendet utgick därför från dagordningen.

KS röstade med stor majoritet ja till att bevilja Fyrstads Flygplats drygt 2 milj kr för 2025. Vänsterpartiet och Miljöpartiet avstod från att rösta.

Samhällsbyggnadsnämnden beviljades nästan 15 milj kr i investeringsbudgeten för att se till att en samhällsmast uppfördes på bergen. Beslutet gäller bara under förutsättning att:

“Västra Götalandsregionen beviljar kommunens ansökan om medfinansiering.”

Eftersom det handlade om mycket pengar så var några frågor om kostnaderna på sin plats. Varför var det så dyrt och gick det inte att använda Starlink eller dra fiber i samband med att det grävs för VA-ledningar till Bergagården? Det gick inte, inget av det. En samhällsmast måste uppföras för att det ska bli täckning på hela bergen. Det var inte heller intressant för kommersiella aktörer att uppföra master på bergen. Ärendet beslutas slutgiltigt i KF.

Lokalförsörjningsunderlaget 2026-2035 sammanfattar:

“samtliga lokalbehov inom kommunens nämnder, redovisar nämndernas nuvarande lokalkostnader och lokaleffektivitet i relation till principerna i ”Lokalförsörjningspolicy” för att säkra att kommunens resurser används på ett hållbart och effektivt sätt.”

KSAU:s (kommunstyrelsens arbetsutskott) majoritet, dvs 2 M + 1 SD, ville återremittera lokalförsörjningsunderlaget. Det ville inte S+C. Och ordförande Augustsson (S) konstaterade snabbt på sammanträdet att om det blir återremiss så kommer ärendet inte tillbaka förrän i juni. Och det är alldeles för sent eftersom underlaget ska ligga till grund för MRP 2026. Augustsson nästan vädjade när han sa att om det finns önskemål om kompletteringar i underlaget så är tjänstepersonerna lyhörda och ändrar till nästa år.

Det blev en diskussion mellan framför allt Augustsson och Lena Eckerbom Wendel (M). Eckerbom Wendel menade att KS måste få veta nuvarande lokaleffektivitet. Det finns tomställda kommunala lokaler som kostar pengar och nämndernas behov måste prövas mot dessa. Kommunen borde också bli bättre på samutnyttjande. Som det är nu ser nämnderna bara till sina egna behov och inte till helheten. Augustsson höll inte riktigt med om denna beskrivning. Eckerbom Wendel menade vidare att en återremiss inte skulle inkräkta på budgetarbetet.

Det finns en grupp av enbart tjänstepersoner från olika förvaltningar som arbetar med lokalförsörjning, den så kallade ”Lokalförsörjningsgruppen”. Det känns som om det är viktiga frågor och diskussioner som avhandlas i denna grupp. Det bör finnas anteckningar från dessa möten tyckte Eckerbom Wendel. Överraskande nog, tyckte jag, höll samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) med:

“Jag saknar också protokoll från gruppen.”

Min slutsats av diskussionen blev att Moderaterna borde skicka sina synpunkter till de tjänstepersoner som arbetar med lokalförsörjningsunderlaget så att de kan revidera eller komplettera underlaget nästa år.

Det blev votering och det blev Vänsterpartiet (dvs jag) som avgjorde omröstningen. Med röstetalet 8-7 blev det ingen återremiss.

KS antog både den nya Cykelstrategin och Riktlinjen för klimatstyrande möten och tjänsteresor. Det blev ingen diskussion. Det blev dock en ändring i riktlinjen där en annorlunda definition på tjänsteresa skrevs in i dokumentet:

“Tjänsteresa definieras som en resa som arbetsgivaren beordrat/godkänt för att genomföra arbete på annan plats. Arbetsplatser som är ambulerande, och det i utförandets natur ingår att förflytta sig, omfattas inte av tjänsteresa som definition.”

För övrigt ansåg inte KS att riktlinjen öppnade för fler flygresor som jag befarade. (Se “KS: Från Hallevibadet och flygplatsen till Forum Vänersborg och Röda Korset”.)

Samtliga andra ärenden beslutades enligt de förslag som låg på bordet. (Vill du veta mer om ärendena så läs gärna nyss nämnda blogginlägg.)

Kommundirektören informerade om enkäten “Förhållningssätt förtroendevalda – tjänstepersoner”. (Det finns många blogginlägg om den här “utbildningen” – se det första “Politiker och tjänstemän 1: Allt OK”.) Det visade sig dock att bara resultaten för kommunstyrelsen och kommunstyrelseförvaltningen redovisades. Jag reagerade på detta och ville att alla nämnders enkäter skulle redovisas. Alla nämnder och förvaltningar hade ju genomfört enkäten. (Magnus Ekström (KD) höll för övrigt med.) Hur skulle KS och andra kunna utvärdera den förtroendekris som den “första” ursprungliga enkäten strax före sommaruppehållet förra året i KS visade (se “Politiker och tjänstemän 2: Inte alls OK”) om inte all fakta redovisades?

På sammanträdet den 9 oktober gav jag uttryck för att de nya enkäterna och undersökningarna inte skulle få skymma de svar som ledamöterna i KS lämnade före sommaren. Nu blev det typ ännu värre, KS skulle inte ens få reda på resultaten av dessa enkäter. Tänker de styrande begrava frågan om förtroendekrisen? Det slutade med att jag i varje fall skulle få enkätsvaren från de olika nämnderna.

Till sist kan jag meddela att kommunens preliminära bokslut visar att kommunen förra året gjorde ett överskott på 69 miljoner kr.

Kategorier:flygplats, Hunneberg, KS 2025, Sanden

KS (2): Forum Vänersborg

1 februari, 2025 Lämna en kommentar

Kommunstyrelsen (KS) sammanträdde som bekant i onsdags, den 29 januari. Dagen efter beskrev och kommenterade jag ett av de ärenden som behandlades – se “KS (1): Hallevibadet”. Ett annat ärende, som tilldrog sig ett visst “extra” intresse, var ärendet “Avtal för Forum Vänersborgs Stad Ekonomisk förening 2025”.

Kommunstyrelsen skulle godkänna upprättat avtal för Forum Vänersborgs Stad Ekonomisk förening. Det första avtalet mellan kommunen och Forum Vänersborg tecknades redan 2016. I avtalet ingick då ett bidrag från kommunen till Forum på 650.000 kr per år. Den 1 januari 2022 ingicks ett nytt avtal och det skedde då en höjning av bidraget till 750.000 kr. Bidraget uppräknades årligen enligt KPI (konsumentprisindex). I det nya avtalet som KS skulle ta ställning till i onsdags hade bidraget höjts ordentligt, till 1.122.500 kr (inklusive moms) med årlig uppräkning enligt KPI.

Jag ställde frågan om orsaken till den stora höjningen. Det berodde på, menade ordförande Benny Augustsson och de två andra kommunalråden, att åren hade gått utan någon nämnvärd uppräkning. Jag undrade också om det var vanligt att föreningar får moms i samband med bidrag. Det är det naturligtvis inte, men ingen kunde svara på varför det var så i detta fall. 

Det skedde även en del andra förändringar i årets avtal. Forum Vänersborg ska i fortsättningen:

“verka för en levande och attraktiv stadskärna med ett riktat fokus på att stärka marknadsföringen av stadskärnan”

Jag ställde ytterligare en del frågor om Forum Vänersborg, bland annat varför det bara handlade om stadskärnan och inte “tätortskärnorna” i Brålanda och Vargön. Det har det funnits skrivningar om i avtalet tidigare, dock inte alltid. Beskedet var att andra tätorter hade visat föga intresse. Och i Brålandas fall är Företagarföreningen i Brålanda medlem i Forum och, sades det, inte haft några avvikande uppfattningar om avtalet. Jag frågade om t ex Brålanda företagarförening skulle få bidrag om föreningen ansökte om pengar för att verka för en levande och attraktiv “tätortskärna” i Brålanda. Det var en hypotetisk fråga, eftersom ingen hade ansökt om pengar. Däremot hade tomteparaden fått bidrag. 

De flesta politiker utanför kommunstyrelsens presidium har dålig koll på Forum Vänersborgs verksamhet. KS har inte fått några verksamhetsplaner, utvärderingar, verksamhetsberättelser eller några andra dokument. Kommunalråden prisade dock Forums verksamhet. De hade fått redovisningar två gånger om året, men slarvat med att förmedla informationen vidare. De berättade att det var mycket ideellt arbete inblandat i Forums verksamheter. Det ifrågasatte ingen, inte jag heller. Vi har nog samtliga stött på arrangemang som Forum anordnat i stadskärnan, eller varit medarrangör till, t ex muralmålningarna (Artscape), Fridamäss, Oktobermarknaden, Vinterland i Plantaget osv.

Det ska bli ändring på den bristande informationen. I det nya avtalet stadgas att en lista med prioriterade aktiviteter ska upprättas årligen och även en handlingsplan med specificerade projekt, evenemang och insatser. Det ska vidare tas fram en kommunikationsplan varje år. Under “Uppföljning och återrapportering” i avtalet står det dessutom:

“Avtalet skall följas upp två gånger per år. Vid uppföljningsmöte i april-maj skall Forum Vänersborg tillhandahålla årsredovisning och redovisning av överenskomna aktiviteter. Vid uppföljningsmöte i september-oktober skall förutsättningar för Forums budget och lista med prioriterade aktiviteter för kommande år fastställas. Parterna ska därutöver utvärdera samarbetet och om något eventuellt behöver förändras.”

 Som jag ser det kommer samarbetet äntligen att formaliseras och transparensen att öka. Det är mycket välkommet, efter att Vänsterpartiet har efterfrågat det åtminstone sedan 2018. Ordförande Augustsson utlovade också att Forum Vänersborg skulle bjudas in till kommunstyrelsen för att informera om sin verksamhet.

Men jag och även några andra ledamöter hade fler frågor.

Tidigare avtal med Forum Vänersborg hade slutits även med fastighetsägarna och Vänersborgsbostäder. Förklaringen till att kommunen ensam hade slutit avtal med Forum denna gång var att de andra “organisationerna” fick sluta egna avtal med Forum. De kunde ha andra intressen av samarbetet med Forum än vad kommunen hade – och de intressena var typ inte en angelägenhet för Vänersborgs kommun. Och det lät logiskt.

Det finns representanter för kommunen i Forums styrelse. Jag undrade om det var ytterligare ett “bidrag”. Och på sätt och vis var det väl det, men tjänstepersonerna ifråga hade inte reglerad arbetstid så deras deltagande i styrelsen var inte förenat med några kostnader.

Samtliga kommunalråd menade, efter min fråga, att det var helt klart att samverkan med Forum var ett betydligt bättre alternativ än att kommunens näringslivskontor skulle utföra Forums uppdrag. Och det även om näringslivskontoret skulle få en förstärkning på drygt en miljon.

Min sista fråga gav upphov till en viss förvirring, eller kanske var det bara förvåning… Varför beslutade kommunstyrelsen i denna fråga – och inte kommunfullmäktige? Ja, men så hade det ju alltid varit, och det stämde i och för sig. Det var inte en fråga av större vikt sa någon annan.

Min uppfattning är att Forum Vänersborg gör ett bra och värdefullt arbete. Det är dessutom väldigt många företagare som är medlemmar i Forum. Det innebär att Forum blir, och är, en värdefull kontaktyta för kommunen och en “rak och enkel” kommunikationsväg mellan kommunen och företagarna. Det är viktigt.

För Vänsterpartiet är det också viktigt att Vänersborgs kommun behandlar tätorterna utanför centralorten på ett likvärdigt sätt. Kanske Brålanda Företagarförening skulle lämna in en ansökan för att testa detta…? Det är självklart också viktigt att kommunens alla föreningar och organisationer behandlas lika. Likställighetsprincipen i Kommunallagens 2 kap 3 § måste följas:

“Kommuner och regioner ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.”

Jag kan inte låta bli att tänka på Hallevibadet…

Vänsterpartiet var tveksamt till avtalet av olika skäl, som kanske framgår av texten, men även om alla svar på frågorna inte var helt nöjaktiga så röstade jag slutligen för avtalet. Min uppfattning är att jag trots allt fick hyfsat bra svar och kommunalråden gjorde ärliga försök att förklara avtalet och Forums arbete och betydelse. Som jag faktiskt själv har sett under alla år.

Vänsterpartiets uppgift blir fortsättningsvis att bevaka att avtalet och de förpliktelser som ingår i det följs under året, framför allt när det gäller insyn och information. Och att kommunen behandlar alla lika…

Det finns möjligheter att bryta eller att inte förlänga avtalet om det inte följs. Det var också ett skäl till Vänsterpartiets bifall. Men samtidigt tror jag inte att det kommer att behövas. Jag är övertygad att Forum Vänersborg kommer att fortsätta sitt arbete med att Vänersborg ska bli en:

“framgångsrik och välmående småstadskommun.”

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Brålanda, ForumVänersborg, KS 2025

KS (1): Hallevibadet

30 januari, 2025 4 kommentarer

Onsdagen den 29 januari hade kommunstyrelsen (KS) i Vänersborgs kommun ett längre sammanträde. Det började som vanligt kl 08.30 och slutade inte förrän kl 16.04, med avbrott för en knapp timmes lunchrast.

Det var ett flertal intressanta ärenden men det finns ingen chans att beskriva dem alla i ett enda blogginlägg. Jag tänkte därför börja med det ärende som antagligen är av störst allmänt intresse, nämligen Hallevibadet.

Kommunjurist Ylva Johansson höll en längre föredragning som var mycket professionell, tydlig och lärorik för de koncentrerat lyssnande politikerna. Kommunjurist Johansson gick igenom begrepp, lagparagrafer mm som hade bäring på en uthyrning av Hallevibadet. Naturligtvis var det även en ordentlig genomgång av den utredning som hon hade utarbetat.

Det ställdes flera frågor utifrån föredragningen och utredningen. Men en politisk diskussion tog vid ganska direkt under det som egentligen var ett informationsärende… Beslutet skulle ju fattas senare, under den så kallade beslutsomgången. Det lyste redan under informationspunkten snabbt igenom var de olika partierna stod i ärendet, även om Johansson gjorde sitt bästa för att få politikerna att förstå att Hallevibadet inte borde hyras ut, dvs den uppfattning som de styrande (S+C+MP) hade förfäktat sedan länge.

Ett av juristens tyngsta argument var att Hallevibadet var i mycket dåligt skick. Det var stort sett riktigt farligt att vistas i byggnaden, både för takets skull och för de kemikalier som behövdes i en badanläggning. Det andra huvudargumentet var att det var mycket svårt för kommunen att friskriva sig från allt ansvar. Det fanns nämligen stora risker, menade hon, att ett avtal inte skulle täcka allt som skulle kunna hända. Konsekvenserna kunde då bli att fastighetsägaren, dvs kommunen, skulle få stå för en massa kostnader.

Det fanns dock möjlighet för kommunen att friskriva sig från allt ansvar. Det hade en jurist från SKR (Sveriges kommuner och regioner) fört fram och flera i oppositionspartierna höll också med. Även kommunjuristen höll med om denna bedömning, men skickade med brasklappen att ett sådant avtal var komplicerat att formulera.

Det framfördes också av de partier, som var positiva till en uthyrning, att de intresserade hyresgästerna till Hallevibadet hade en helt annan syn på byggnadens status. Den tekniska utredningen var inte så negativ angående badets skick som de styrande partierna S+C+MP ville göra gällande. Hyresintressenterna hade dessutom utfört egna inspektioner vilket lett fram till denna bedömning. Vem som hade rätt kunde kommunjuristen naturligtvis inte uttala sig om, men hon grundade sin uppfattning från de besked hon fått från samhällsbyggnadsförvaltningen. Hon tog för givet att förvaltningen hade gjort en korrekt bedömning.

Det var dessa argument som blev utgångspunkten för en längre och vidare diskussion. Diskussionen blev så “vid och bred” att både Lena Eckerbom Wendel (M) och Kenneth Borgmalm (S) menade att KS ibland hamnade utanför själva ärendet, som gällde uthyrning eller inte. Det låg nog något i det, samtidigt som det var viktigt att ventilera frågeställningarna.

Ledamöterna från framför allt socialdemokraterna (S) upprepade kommunjuristens argument men med olika infallsvinklar. Någon från S tyckte att de som ville riva badet var “sakorienterade” medan de som ville hyra ut badet var “chanstagare”. En annan undrade hur de som vill hyra ut badet värderade människoliv och fick stöd av en S-kollega som fyllde i med att en olycka med dödlig utgång skulle kunna inträffa. Och då hade politikerna i kommunstyrelsen ett moraliskt ansvar.  En annan S-politiker kritiserade ”motståndarna” för att inte lita på kommunens utredningar. (Det var en kritik som då även torde gälla ledamöterna i samhällsbyggnadsnämnden som hade fattat beslutet att rekommendera kommunfullmäktige att hyra ut Hallevibadet.) De som ville hyra ut Hallevibadet fick också veta att de argumenterade för ett särintresse, nämligen de intresserade hyresgästerna – och inte såg till kommunens intresse.

Ordförande Benny Augustsson (S) menade att badverksamheten på Hallevibadet aldrig skulle kunna “gå runt” för eventuella hyresgäster. Det fanns ingen badanläggning i hela Sverige som gick med vinst.

Ledamöter från de som ville hyra ut badet argumenterade självklart för uthyrning.

Henrik Harlitz (M) menade att det var upp till var och en att göra dåliga affärer… Han höll med ordförande Augustsson att ingen badanläggning går med vinst. Men ville någon hyra Hallevibadet var det deras sak. Han läste också upp delar av det brev som SKR:s jurist hade skrivit om kommunens möjlighet att friskriva sig från allt ansvar. Harlitz var helt säker på att kommunen kunde friskriva sig. En från S tyckte ironiskt att det var intressant att en jurist från SKR hade tillfrågats istället för att lita på kommunens egna. Det intressanta är att det var en från de styrande partierna, en KD-politiker i samhällsbyggnadsnämnden, som hade ställt frågan till SKR… Det glömde jag dock att säga på sammanträdet.

Lena Eckerbom Wendel (M) ansåg att eftersom invånarna brydde sig om badet så var det en politisk fråga. Jag framförde att vi som ville hyra ut badet inte gjorde det på grund av något särintresse. Hallevibadet var en viktig fråga för Vargöborna och det var deras intresse vi ville ta tillvara. Det var nog så att S-ledamoten ansåg att kommunens intresse var detsamma som kommunhusets politikers och tjänstepersoners intresse, och inte invånarnas…

Jag reagerade också på att människoliv skulle riskeras. Det var ett fult argument. Olyckor kan hända överallt och det är viktigt att arbeta förebyggande. Alla skyddskrav gäller ju även om Hallevibadet skulle hyras ut. Jag kunde inte heller låta bli att nämna takraset på den då nybyggda arenan… Det konstaterades för övrigt flera gånger i diskussionen att de potentiella hyresgästerna hade en annan syn på Hallevibadets status.

KD hade en helt annan uppfattning. Jag, liksom samtliga andra ledamöter tror jag, förstod nog inte riktigt. KD ville nämligen att KS skulle ta ett beslut om att föreslå kommunfullmäktige att återremittera ärendet. KD:s yrkande löd:

“Kommunfullmäktige beslutar att, i väntan på att en strategi läggs fast för kommunens sim- och badanläggningar, ge Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att utreda om sim- och badverksamhet, i kommunens eller annans regi, kan bedrivas i den byggnad där kommunen tidigare har drivit Hallevibadet.”

Efter en längre diskussion mellan ordförande Augustsson, Harlitz och KD om det formella med att lägga ett sådant yrkande omvandlade KD yrkandet till ett återremissyrkande i kommunstyrelsen. Jag uppfattade dock inte riktigt den nya formuleringen, men i sak var det samma andemening.

S+C+MP yrkade på att Hallevibadet inte skulle hyras ut, med andra ord att det skulle rivas. Det var samma yrkande som de hade i samhällsbyggnadsnämnden.

Vänsterpartiet hade deltagit tämligen mycket i diskussionen och jag yrkade följande för Vänsterpartiets räkning:

“Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att hyra ut den del av fastigheten som tidigare inrymt verksamhet vid Hallevibadet, Vargön, till badverksamhet.”

Jag hann dock inte göra en karta över vilken del av fastigheten jag menade. Det får jag eventuellt göra i fullmäktige. Moderaterna och Liberalerna framförde ett fjärde yrkande:

“Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ge Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att hyra ut Hallevibadet med det förbehållet att inga kostnader i form av driftsbidrag, underhåll, ombyggnationer, renoveringar eller andra kostnader som kan uppkomma ska belasta kommunen.”

Det var dags för beslut.

Den första omröstningen gällde om ärendet skulle avgöras idag eller återremitteras som KD yrkade. Det var bara Magnus Ekström (KD) som ropade ja till återremissen. Ärendet skulle alltså avgöras idag.

Nästa omröstning gällde att hyra ut eller inte, som S+C+MP ville. Efter acklamation slog ordförande Augustsson (S) klubban i bordet för att Hallevibadet ska hyras ut.

Då återstod bara vilket beslutsförslag som skulle bli kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige – Vänsterpartiets eller Moderaternas/Liberalernas? Det var lite spännande eftersom Sverigedemokraterna hade yrkat bifall till Vänsterpartiets förslag…

Det blev votering.

Moderaternas/Liberalernas förslag fick majoritet.

Men hur gick det till?

V:s förslag fick med SD:s och MBP:s stöd 5 röster. M+L:s förslag fick 9 röster.

9 röster? Ja, det visade sig mycket, mycket överraskande att S+C+MP inte avstod, som brukligt är när ens eget förslag har röstats bort. De röstade på M+L:s förslag! De röstade alltså i praktiken på att hyra ut Hallevibadet!

Eller?

S+C+MP meddelade att de ska inkomma med en skriftlig reservation. I den ska de säkerligen förklara sitt agerande. Med tanke på att vissa nämndsordförande från S anser att man inte kan reservera sig i ett beslut som man har röstat ja till så kanske det blir ändring i denna nämnd i fortsättningen. Men det var definitivt en utvikning. 

KD avstod från att rösta och reserverade sig till förmån för sitt eget förslag.

Men varför röstade S+C+MP på M+L:s förslag? Och varför lade M+L ett eget yrkande överhuvudtaget? Jag tror att det kan förklaras med formuleringen:

“…hyra ut Hallevibadet med det förbehållet att inga kostnader i form av driftsbidrag, underhåll, ombyggnationer, renoveringar eller andra kostnader som kan uppkomma ska belasta kommunen.”

Det är som jag ser det omöjligt att driva en badanläggning utan driftsbidrag från kommunen. Det innebär, fortfarande enligt min uppfattning, att det blir omöjligt att hyra ut Hallevibadet. (Och den åsikten hade ju egentligen också både Henrik Harlitz och Benny Augustsson gett uttryck för, se ovan.) Det kan i sammanhanget vara värt att nämna att Brålandabadet, som är ett utomhusbad och öppet bara på sommarmånaderna, enligt uppgift får 150.000 kr och Vattenpalatset 10 miljoner kr varje år… På samma sammanträde beviljades för övrigt Forum Vänersborg ett årligt bidrag på drygt 1 miljon, och flygplatsen 2 miljoner…

Kan jag hoppas att jag har missuppfattat förslaget från M+L…?

Ärendet ska avgöras i kommunfullmäktige den 19 februari. Vad händer då? Ska det bli fyra förslag i fullmäktige också? Ska det bli två förslag för uthyrning? Tänker KD yrka på återremiss igen? Och om återremissen faller, hur tänker KD då rösta? Och ska S+C+MP stödja M+L i en eventuellt avgörande omröstning?

Det blir ett spännande fullmäktige om tre veckor.

==

PS. Det finns mer att läsa om kommunstyrelsens sammanträde – ”KS (2): Forum Vänersborg”.

==

Det har blivit många blogginlägg om Hallevibadet:

Kategorier:Hallevi, KS 2025