Flamman: Alloys mobila kross

11 maj, 2025 1 kommentar

Anm. Fortsättning på blogginlägget “Flamman skriver om Alloys slagghögar!”.

I ett blogginlägg den 20 mars (se “Alloys: Moln av sexvärt krom?”) skrev jag om att en otillåten mobilkross hade använts utomhus på Vargön Alloys område för att krossa legering. En av de anställda på företaget berättade att det inte fanns något fläktsystem och att den olagliga hanteringen ledde till att damm med sexvärdigt krom kom ut i luften. Det uppmättes dessutom förhöjda och för höga värden i brunnar. Det sexvärdiga kromet kom således ut även i vattendragen som alla mynnar ut i Göta älv.

Liz Fällman, reporter på Flamman, har ny information om den mobila krossningen. (Se “Turkisk ”kromkung” dumpar miljoner ton giftslagg vid Vänern”. Artikeln är låst, men fyller man i sin mejl kommer man förbi betalväggen gratis.)

Fällman skriver att Länsstyrelsen gjorde en miljötillsyn 2021. Redan då framkom att Alloys använde mobila krossar. Länsstyrelsen har informerat Flamman om att:

”Ferrokrom har krossats i mobil anläggning inom fabriksområdet i varierande omfattning sedan 2021”

Reporter Fällman citerar sedan hållbarhetschef Anneli Papadopolous på Vargön Alloys:

“2021 började vi använda mobil krossning, med anledning att vi byggde om den stationära, och sedan dess har vi egentligen aldrig fått full kapacitet i den. Därför har vi i perioder, sedan 2021, använt mobil krossning.”

Hållbarhetschef Papadopolous fortsätter:

“Sedan har vi fortsatt med det till och från, beroende på kapacitet och status på den stationära anläggningen. Missförstånd eller inte, men Länsstyrelsen tyckte väl egentligen att vi borde ha anmält när vi fortsatte använda den mobila.”

Med andra ord, Alloys hade inte något tillstånd från Länsstyrelsen att använda den mobila krossen. Det var Alloys stationära kross med ventilation mm som skulle användas… Och visst undrar man hur mycket sexvärt krom som kommit ut i luften och vattnet under dessa år…?

Maskinen som kördes under 2021 fortsatte krossa legering under åtminstone halva 2024. Flamman länkar till de två filmer på YouTube som anställda på Alloys har tagit i smyg –  Film 1 (14 sek) och Film 2 (2.20 min). Filmerna visar hur det dammar när legering krossas – moln av damm innehållande farligt sexvärdigt krom…

Jan Mogol på Länsstyrelsen skrev i ett mejl till Flamman:

”Krossning i mobil anläggning har avbrutits i samband med att länsstyrelsen uppmärksammats på det.”

Reporter Fällman har fått fram för mig okända, men mycket intressanta, eller rättare sagt, skrämmande siffror. Hon skriver:

“2021 och 2022 krossade Alloys sammanlagt nästan 250.000 ton legering mobilt. Under 2023 och 2024 minskar mängderna något, men bara till 70-80.000 ton om året. Förra året stod det mobila för 80 procent av all krossning.”

Det är skrämmande siffror. Och så fortsätter hållbarhetschef Papadopolous:

“Det motsvarar den volym vi ska krossa med den stationära. Vi har kommunicerat att vi har kört mobilt, men det var först i samband med tillsynsbesöket i december 2024 som vi presenterade i vilken utsträckning, medger Anneli Papadopoulos.”

“Kört mobilt”, ända till december 2024… Med en massa damm med sexvärdigt krom som kom ut i luften och vattendragen…

Vargön Alloys VD Anders Lehman, som indirekt erkänner att Alloys inte har varit helt transparenta med användningen av mobilkrossen, säger till Flamman att:

“den stationära anläggningen fortfarande är något av ett ”problembarn” man inte lyckats få full drift på, och att företaget fortfarande kommer ha möjlighet att krossa legering mobilt, så länge det anmäls.”

Jag undrar om Länsstyrelsen har sagt så. Det förefaller helt orimligt att Länsstyrelsen skulle tillåta fortsatt krossning utomhus med den mobila krossen.

Länsstyrelsen har meddelat mig att hanteringen med mobilkrossen fortfarande utreds, men att det inte är säkert att Alloys blir polisanmält. (Det kan dock hända att Liz Fällman har färskare information.)

Bara tanken på att inte polisanmäla tycker jag är oroväckande. Vargön Alloys vet ju att det inte fanns något tillstånd för mobilkrossen och framför allt – Alloys vet att cancerframkallande sexvärt krom, och dessutom mycket finkornigt sådant, spreds i luft och vatten. Det fanns uppenbarligen en stor risk att kromdammet andades in av både anställda på Alloys och omkringboende…

Och det av kromdamm förorenade vattnet rinner vidare med Göta älv till Trollhättan, där vattenverket vid Överby några kilometer nedströms tar dricksvattnet till alla trollhättebor… Och sedan rinner vattnet vidare till Göteborg, som också tar sitt dricksvatten från älven.

Det är otänkbart att Länsstyrelsen skulle tillåta fortsatt krossning utomhus med den mobila krossen.

==

PS. Det samråd som Vargön Alloys inbjöd till den 8 april 2025 handlade inte om mobilkrossen, även om jag ställde frågor om den. Samrådet handlade om slagghögarna. Jag återkommer vid ett senare tillfälle till samrådet.

OBS!! Se ”Hur ser framtiden ut för Vargön Alloys? (1/2)”.

==

Blogginlägg om Vargön Alloys:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Alloys, miljö, Vargön

Flamman skriver om Alloys slagghögar!

8 maj, 2025 Lämna en kommentar

Det var några veckor sedan mitt senaste blogginlägg om Vargön Alloys – om slagghögar och sexvärt krom, om polisanmälningar osv. (Se “Tankar och farhågor: Slaget om slagget”.) Det har hänt en del sedan dess. Vargön Alloys inbjöd t ex till ett samrådsmöte för allmänheten den 8 april 2025 på Ronnums Herrgård. Och jag var där.

Men igår, onsdag den 7 maj, hände det något helt annat. Vargön Alloys uppmärksammades av tidningen… Nej inte TTELA! Som man skulle kunna tro, och som det borde vara. Utan tidningen Flamman…

Flamman publicerade en längre artikel om Vargön Alloys! Den var skriven av Liz Fällman, reporter på Flamman. Hon har arbetat på artikeln en tid och intervjuat ett flertal personer. Liz Fällman har också läst mina blogginlägg och vi har även haft kontakt. Det var en mycket läsvärd artikel…

“Det turkiskägda verket i Vargön vid Vänern pumpar ut metall som aldrig förr. Men i slaggbergen döljer sig höga halter av giftiga tungmetaller. Bland ortsbor stiger oron för utsläpp – medan högarna med krom bara fortsätter att växa.”

Så börjar artikeln, som du hittar här – “Turkisk ”kromkung” dumpar miljoner ton giftslagg vid Vänern”. (Artikeln är låst, men fyller man i sin mejladress kommer man förbi betalväggen gratis.)

Fällman har besökt Vargön och beskriver bruksorten. Hon berättar om Alloys – fabriken, ferrokromlegeringar, energiförbrukning, Mjölkberget och, naturligtvis, slagghögarna. Slaggen och slaggshögarnas ”historia” fram till idag beskrivs tämligen noggrant.

Alloys hållbarhetschef Anneli Papadopoulos förklarar för Flamman:

“Sedan slaggen blev avfallsklassad har vi haft svårare att avyttra den.”

Det har inneburit att slagghögarna har växt – och att nya slagghögar har växt upp på andra ställen i området…

Fällman skriver:

“I augusti 2024 gör Länsstyrelsen ett oanmält besök hos Alloys, och upptäcker att slagg även börjat läggas på fler platser en bit i skogen – ‘som det framstår, utan kontroll av avrinnande vatten’.”

Det oanmälda besöket ledde till att Länsstyrelsen polisanmälde Alloys. Samrådet för en månad sedan var ett resultat av denna anmälan. Alloys ska begära tillstånd i efterhand för slagghögarna och dessutom tillstånd för nya ställen att mellanlagra slagget.

Tillståndsprövningen innebär att möjligheterna till vatteninsamling och rening utreds berättar hållbarhetschef Papadopoulos för Flamman. Och får följdfrågan om det inte finns något som just nu hindrar de här högarna från att laka ur metall.

“Det finns ingen vattenuppsamling där.” 

Vilket tycks vara ett “undvikande” sätt att svara nej på frågan…

Slagghögarna i Vargön ligger som de flesta känner till både nära Vänern och framför allt bara ett stenkast från Göta älv. I ett informationsblad från Alloys om slaggen från 2017 (kan laddas ner här) stod det:

“Det är inte rekommenderat att använda Vascoria (ferrokromslagg; min anm) i närheten av vattenskyddsområden, känsliga vattendrag eller ytligt (<0,7 m djup) inom områden som definieras som ‘känslig markanvändning’.”

Det finns olika metaller i ferrokromslaggen, men det som ger farhågor och rysningar är att slaggen innehåller det cancerframkallande sexvärda kromet…

Liz Fällman på Flamman skriver:

“När Alloys tog prover på Mjölkberget under 2023 och 2024 hittades genomgående höga halter av både krom och selen, under största delen av året. Avfallet får max innehålla 10 milligram krom-6 per kilo för att klassas som ofarligt. I januari 2024 låg siffran vid en av testplatserna på över 112 mg/kg; mer än tio gånger det tillåtna gränsvärdet. En annan mättopp i slutet av 2022 når hisnande 160.”

De här siffrorna var nya för mig. Och så höga värden så sent som förra året – högarna på Mjölkberget har ju funnits där några år… Vad jag förstår ända sedan början av 1950-talet. Enligt uppgift har Alloys tippat uppskattningsvis nästan 350.000 ton stoft på platsen sedan 1972, huvudsakligen då från ferrokromproduktionen. Det är inte direkt någon lugnande information…

Fällman skriver vidare att hållbarhetschef Papadopolous förtydligar att Alloys sedan oktober 2024 kör filterstoftet till en extern deponi. Den finkorniga slaggen har nämligen högre urlakning av krom och är därmed farligare för människors hälsa och miljön. Men det visste väl Alloys långt innan oktober 2024, tänker jag… (Jag måste nog fråga om vilken deponi som tar emot sexvärt krom – är det Häljestorp?)

Artikeln i Flamman innehåller även avsnitt om ägaren Robert Yildirim och hans olika företag, om det sexvärdiga kromets farlighet för människor (cancer), gränsvärden och lite till.

Det är en mycket intressant och informativ artikel. Men den innehåller också ett avsnitt som jag tänkte beskriva i nästa blogginlägg. Det handlar om den mobila krossen som stod utomhus en längre tid förra året och som Länsstyrelsen håller på att utreda. Och som skulle kunna leda till en ny polisanmälan…

Fortsättning följer i inlägget ”Flamman: Alloys mobila kross”.

===

Blogginlägg om Vargön Alloys:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Alloys, miljö, Vargön

Kommunstyrelse 7 maj!!

6 maj, 2025 5 kommentarer

I morgon onsdag sammanträder återigen kommunstyrelsen (KS). Det är inga direkt stora eller kontroversiella ärenden, inte vad jag kan se i varje fall. Det är lite av lugnet före stormen, bakom kulisserna pågår ett intensivt arbete med att diskutera och jobba fram en budget för 2026. De förslagen, och framför allt de styrande partiernas budgetförslag, behandlas emellertid inte i kommunstyrelsen förrän nästa sammanträde, den 4 juni.

Det är 23 ärenden på morgondagens dagordning och underlaget består av måttfulla 426 sidor… (Du kan ladda ner alla handlingar här.)

Det är som vanligt en del information utöver kommunalrådens redogörelser för sina förehavanden och kommundirektörens skriftliga rapport med en gedigen omvärldsspaning. Ledamöter och ersättare kommer också att få information om Vänersamarbetet och en rapport av “effekter av avgiftsfri musik- och kulturskola”.

Dessutom ingår det under ärende 1 en gemensam digital utbildning i informationssäkerhet. Det handlar om “NIS2-direktivet (Network and Information Systems Directive 2)”. EU vill med direktivet säkerställa en hög nivå av informationssäkerhet. Det kan bli intressant att få lära sig något nytt – om det nu går att “lära gamla hundar att sitta”…

Som de flesta vänersborgare känner till vid det här laget ska den befintliga slussen på Brinkebergskulle ersättas med en ny. Den nuvarande slussen togs i bruk 1916 och dess tekniska livslängd passeras omkring år 2030. KS ska godkänna en avsiktsförklaring mellan kommunen, Sjöfartsverket och Trafikverket. Syftet är att:

“fastställa ramarna för fortsatt arbete med slussprojektet och de åtgärdspunkter som identifierats. Avsiktsförklaringen kommer att följas upp med genomförandeavtal.”

Avsiktsförklaringen ser i mina ögon helt ok ut. Det verkar som om Sjöfartsverket och Trafikverket står för samtliga kostnader. Om någon är extra intresserad kan avsiktsförklaringen laddas ner här.

Den 20 mars 2025 träffades både Vänersborgs och Trollhättans kommunstyrelser för att prata samverkan och gemensam utveckling. Nu ska respektive kommunstyrelse ge sina förvaltningar uppdraget att stärka Trollhättans och Vänersborgs samsyn och samverkan i samhällsplaneringen kring kommungränsen.

Ärende 6 handlar om Sanden norra, som Sanden kallas nu för tiden. Där är en detaljplan på gång som syftar till att utveckla området och möjliggöra bland annat gästhamn och ställplatser för husbilar. I förslaget ingår t ex en möjlighet att bygga en ny större byggnad för gästhamn och annan verksamhet och en badbassäng i Gamla hamnkanalen. 

Det är en kreativ och inbjudande detaljplan. Det lär emellertid ta ganska många år innan den kan förverkligas helt. Det saknas inte minst pengar, 85 milj kr. (Och då vet jag inte om alla idéer i planen är inräknade.) Det skulle dock vara möjligt att förverkliga den steg för steg.

Det finns några tveksamheter i planförslaget som jag ser det. Det ter sig t ex overkligt att kommunen skulle uppföra en byggnad med restaurang som ska hyras ut – och konkurrera med de som redan finns i centrum. Jag tycker även att kommunen skulle satsa på att snygga till och göra i ordning på de badställen som finns på Skräcklan istället för en bassäng i hamnkanalen. Och sedan har vi som alltid på Sanden problematiken kring översvämning, föroreningar och bärigheten på marken.

TTELA har skrivit om detaljplanen. (Se TTELA “Så kan Norra Sanden i Vänersborg bli i framtiden”.) Tidningen lyfter problemet med att det redan finns en gästhamn vid Vänerparken och att det inte finns några planer på att lägga ner den. Jag undrar om det är lagligt om kommunen ska konkurrera med en privat verksamhet… I underlaget till KS står det:

“Det är mycket angeläget att detta görs då nuvarande gästhamn i Vänerparken kan tvingas stänga”

Detta stämmer tydligen inte.

Kommunstyrelsen ska imorgon lämna ett yttrande på förslaget, och har enligt det föreslagna yttrandet inget att erinra. Vi får se om detta också blir beslutet. Några tongivande personer i KS har uttryckt missnöje med t ex tanken på en restaurang…  (Vill man veta mer om detaljplanen kan man läsa på kommunens webbplats eller i TTELA.) 

Förslaget är att två medborgarförslag från Frändefors ska avslås. Det är förslagen om en park vid Aspekullen och en upplyst promenadslinga. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att förslagen förs in i arbetet med FÖP:en, dvs den fördjupade översiktsplanen för Frändefors. Jag kan nog tycka att kommunen faktiskt skulle kunna snygga till området. För många år sedan (30 år?) revs bostadshus vid Aspelundsvägen. Och fortfarande är tomterna ovårdade och har en ”övergiven karaktär” med rester av asfalterade gångvägar och grusytor…

Peter B har skrivit två medborgarförslag. Det ena handlar om att planera solpanelparker på parkeringsytor och det andra om att satsa på vertikala vindkraftverk. Kommunstyrelseförvaltningen är inte helt negativ, och hur skulle den kunna vara det i dessa tider av klimatförändringar… Förvaltningen anför dock några argument mot motionerna. Det handlar om höga anläggningskostnader och brist på lämpliga ytor, men framför allt för att kommunen inte har ett eget energibolag:

“Det gör det svårt för kommunen att gå in som en aktiv aktör när det gäller mer storskalig elproduktion.”

Det finns emellertid ett pågående uppdrag att utreda möjligheterna att starta ett kommunalt energibolag.

Göran Svensson (MBP) har skrivit en hel del motioner. Denna gång lär han få hjärtat i halsgropen, förslaget är nämligen att bifalla motionen… Det händer inte ofta.

Motionen, som lämnades in den 31 januari 2024, vill att kommunal information ska bli mer tillgänglig genom att införa digitala anslagstavlor i Brålanda, Vargön och Vänersborg.

Det finns några ärenden som är av mer formell karaktär och som antagligen inte leder till varken frågor eller diskussioner. Jag hoppar över dem.

Kommunstyrelsen ska besluta att nominera bröderna Jimmy och Alexander Gustafsson på Vänersnäs till Vänerstipendiet 2025.

“Sedan 2011 har de bland annat varit med i projektet Krafttag ål och bidragit till att ca 140.000 ålar från olika delar av landet kunnat transporteras och släppas nedanför kraftstationerna i Göta älv så att fler ålar klarar av att ta sig till Sargassohavet för fortplantning.”

Karin Engqvist på TTELA har skrivit en artikel om bröderna Gustafsson. (Se TTELA “Bröderna hjälper Vänerns ålar att nå Sargassohavet”.)

KS ska föreslå kommunfullmäktige att besluta om att utöka samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget 2025 med 3 milj kr för verksamhetsanpassning av Birger Sjöberggymnasiet. Kunskapsförbundets direktion har nämligen beslutat om att bilda ett estetiskt centrum på Birger Sjöberggymnasiet från och med höstterminen 2025. Det ska byggas om och upp nya salar intill de nuvarande bildsalarna.

Det ser i förstone ut att bli ett kort sammanträde, men ordförande Benny Augustsson (S) förvarnade i veckan som gick att mötet kan bli ganska långt. Är det IT-utbildningen som “spökar”?

Kategorier:KS 2025, Medborgarförslag, Sanden

Lidells begäran om entledigande som revisor

4 maj, 2025 1 kommentar

På fullmäktiges sammanträde den 16 april släppte Gunnar Lidell (M) en politisk bomb. Han meddelade att han på nästa fullmäktigemöte i maj skulle begära entledigande från sitt uppdrag som revisor. Med andra ord, Gunnar Lidell skulle avgå som förtroendevald revisor, och då självklart också som ordförande för dem.

Det skrev jag om i ett blogginlägg (se “Gunnar Lidell slutar som revisor!”) och TTELA hade självklart också en artikel (se “Gunnar Lidell (M) lämnar uppdrag i kommunen – kritiserar val av SD-revisor”).

Lidell angav två skäl till sin avsägelse. Det principiellt viktigaste skälet var att revisorerna inte fick tillgång till det digitala ”verktyget” Netpublicator. Netpublicator är en digital plattform som möjliggör en säker hantering av dokument. Samtliga ledamöter i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna har det, men inte kommunens 7 förtroendevalda revisorer. Trots att de har tystnadsplikt, något som inte politikerna har…

Lidell skrev i sin begäran:

“Vi har frågat o begärt att få tillgång detta verktyg för att underlätta vårt arbete men tyvärr, kommunstyrelseförvaltningen har nekat oss, vi har informerat både KS o KF-presidier, men inget har hjälpt.”

Efter att TTELA publicerade sin artikel, och jag skrivit mitt blogginlägg, uppdaterades TTELA:s artikel. Den kompletterades med ett uttalande av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). TTELA skrev att Augustsson inte förstod Gunnar Lidell (M) – och sedan citerades Benny Augustsson:

“Tillgång till handlingar finns på kommunens anslagstavla. Alla handlingar vi får tillgång till inför möten är de som finns på anslagstavlan. Revisorerna ska granska de beslut som tagits och handlingarna i Netpublicator är inför besluten.”

Det finns inget politiskt beslut om att revisorerna inte ska få tillgång till plattformen Netpublicator och alla de handlingar och dokument som ingår i systemet. Benny Augustsson (S) försvarar dock något som kommunens tjänstepersoner/jurister har bestämt. Man kan väl tycka att Augustsson åtminstone borde ha problematiserat frågan för att sedan ha lyft upp den till den politiska nivån. Det finns nämligen inga juridiska hinder för att ge revisorerna tillgång till Netpublicator.

Benny Augustsson och kommunens jurister anser alltså att kommunens förtroendevalda revisorer ska behandlas som vilka kommuninvånare som helst. Alla kommuninvånare, och egentligen alla människor i hela världen, kan nämligen gå in och ladda ner handlingar från kommunens webbplats. Att behandla revisorerna som vem som helst är definitivt att devalvera uppdraget, som Lidell uttryckte det, som revisor. Det verkar som om Augustsson och juristerna inte har läst på kommunens egen webbplats (se “Revisorer”): 

“Revisorernas uppgift är att vara medborgarnas förlängda arm in i den kommunala verksamheten och verka för medborgarnas bästa. De arbetar med granskning, främjar effektiviteten, kontrollerar den kommunala verksamheten och ekonomin. Deras uppgifter anges i kommunallagen.”

Överhuvudtaget förstår jag inte varför kommunstyrelsens ordförande ska ifrågasätta revisorernas ordförande Lidell. Det kan inte vara Augustssons uppgift att ta någon som helst diskussion med revisorerna och tala om för Lidell vad han behöver för sitt uppdrag, och inte. Det är självklart revisor Lidell själv som måste få avgöra vad han behöver för verktyg för att fullgöra sitt viktiga demokratiska uppdrag i kommunen.

I Kommunallagens 12 kap 9 § står det:

”Nämnderna, fullmäktigeberedningarna, de enskilda ledamöterna och ersättarna i dessa, samt de anställda är skyldiga att lämna revisorerna de upplysningar som behövs för revisionsarbetet.
De ska också ge revisorerna tillfälle att när som helst inventera de tillgångar som nämnderna eller fullmäktigeberedningarna har hand om och ta del av de räkenskaper och andra handlingar som berör deras verksamhet.”

Kommunallagen är mycket tydlig, men för säkerhets skull frågade jag Chat GPT vad lagen innebär. Chat GPT förklarade:

”Revisorernas rättigheter är lagstadgade och obligatoriska, inte förhandlingsbara. Revisorerna har rätt till full insyn. Det är inte något som kommunen, nämnder eller tjänstemän får inskränka eller bestämma över själva. Ingen i kommunen har rätt att neka revisorerna full insyn eller styra omfattningen av deras granskning. Revisorerna själva avgör vad de behöver granska, när och i vilken omfattning.”

Gemini, Googles AI, håller med och utvecklar faktiskt vad revisorerna ska ha tillgång till:

”Revisorn behöver obehindrad tillgång till alla relevanta handlingar, protokoll, avtal, fakturor, budgetar, redovisningsrapporter och annan dokumentation som rör kommunens verksamhet och ekonomi. Detta inkluderar både fysiska och digitala dokument. Revisorn ska också ha tillgång till system och register för att kunna granska hur information hanteras och kontrolleras. Revisorn behöver tillgång till kommunens olika IT-system, ekonomisystem, personalregister och andra relevanta register.”

Jag har kontrollerat dessa AI-uppgifter. De stämmer. I SKR:s skrift ”God revisionssed” står det i 5 kap:

”Tillgång till fakta och information är grundläggande för revisionen. Revisorerna, lekmannarevisorerna och deras sakkunniga har rätt att få de upplysningar de behöver … Det gäller även sekretessbelagd information.”

Och nu, den ursprungliga anledningen till varför jag publicerar ytterligare ett blogginlägg om Gunnar Lidells (M) begäran om entledigande. Här kommer Gunnar Lidells (M) egen begäran om entledigande som revisor – i sin helhet.

===

Begäran om entledigande från revisorsuppdrag,
Vänersborg 25 april -25

Undertecknad önskar att bli entledigad från uppdraget som ordförande/ledamot i kommunrevisionen från o med KF i maj -25. Detsamma gäller givetvis uppdragen kopplade till revisionen såsom Vattenpalatset, Halle-Hunneberg AB, Fyrbodals kommunalförbund samt Mediapoolen AB.

Bakgrund:

När revisionsarbetet för verksamhetsåret 2024 är lagt till handlingarna, tackar jag för mig av 2 anledningar, båda är enligt min uppfattning devalverande för uppdraget i kommunens revision.

1:

SD centralt anser att man har en ”rigorös vandelsprövning” vid tillsättande av politiska uppdrag, ändå nominerade man som man gjorde vid senaste nomineringen till revisionen. Kommunfullmäktiges presidie hade inga dubier angående nomineringen/valet, ej heller kommunfullmäktiges ledamöter, i alla fall inget som framkommer i KF-protokollet. Min uppfattning är att KF därmed har sänkt förtroende och respekt för kommunala revisorer, detta är mitt skäl nr 1.

2:

Samtliga ledamöter i kommunfullmäktige, styrelse och nämnder i Vänersborgs kommun har tillgång till det digitala ”verktyget” Netpublicator, men inte kommunens 7 förtroendevalda revisorer. Vi har frågat o begärt att få tillgång detta verktyg för att underlätta vårt arbete men tyvärr, kommunstyrelseförvaltningen har nekat oss, vi har informerat både KS o KF-presidier, men inget har hjälpt. Fyrbodals kommunalförbund däremot, och ett stort antal andra kommuner Sverige är generösa och underlättar för sina revisorer genom att ge dem access, men inte Vänersborg. Min uppfattning är att kommunen även i detta ärende visar sänkt förtroende och respekt för sina förtroendevalda revisorer, detta är mitt skäl nr 2.

Med hopp om framtida högre förtroende för kommunala revisorer i Vänersborgs kommun tackar jag således för mig, det har varit 2 (drygt) intressanta år som granskare av kommunens räkenskaper och verksamheter. Lycka till!

Dag som ovan!

Gunnar Lidell (M)

===

Kommunen tycks ha begått ett stort fel när den nekat Lidell och revisorerna tillgång till Netpublicator.

Kategorier:Juridik, M, revisor, S

Följder av Hallevibadets stängning

3 maj, 2025 Lämna en kommentar

Den 19 februari beslutade kommunfullmäktige (KF) att Hallevibadet skulle hyras ut. (Se “KF-beslut: Hallevibadet ska hyras ut”.) Beslutet hade följande formulering:

“Kommunfullmäktige ger Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att hyra ut Hallevibadet med det förbehållet att inga kostnader i form av underhåll, ombyggnationer, renoveringar eller andra kostnader som kan uppkomma ska belasta kommunen.”

Kommunfullmäktiges majoritet bestående av, i storleksordning, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Medborgarpartiet och Liberalerna beslutade alltså att kommunen ska hyra ut Hallevibadet. De 20 ledamöterna från Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet röstade för en rivning av badet. Det kan vara bra att veta inför valet nästa år…

Men vad har hänt sedan dess? Jag ställde frågan till samhällsbyggnadsförvaltningen för några veckor sedan. Fastighetschefen svarade:

“Vår upphandlade avtalsjurist håller på att ta fram ett förslag på hyresavtalstext efter kommunfullmäktiges beslut, initialt för vår interna juridiska granskning, innan det kan bli aktuellt med en förfrågan.”

Det händer alltså saker bakom kulisserna. Men hur snabbt det går och hur resultatet kommer att se ut är naturligtvis omöjligt att veta. Det är bara att hoppas på det bästa, och att Hallevibadet hyrs ut fortast möjligt. Det kostar om inte annat kommunen 950.000 kr i driftskostnad för el, värme mm att ha badet tomställt i år, dvs i genomsnitt 2.600 kr per dag.

Sedan medför stängningen av Hallevibadet ökade kostnader för de som var de största användarna av badet. Det framgår av en enkät. Enkäten omfattade barn- och utbildningsförvaltningen, som tillfrågade flera skolor, och kultur- och fritidsförvaltningen, som ställde frågor till Simklubben Vänersborg.

Det har blivit högre kostnader för skolorna efter stängningen av Hallevibadet:

“Det billigare bassängpriset på Hallevibadet gjorde att skolorna kunde använda bassängen vid fler tillfällen inom budget. Skolor utanför Vargöns område kunde också fylla bussar med flera grupper där en grupp i taget fick simundervisning medan övriga undervisades i annat. Detta fungerade bra eftersom det vid Hallevibadet fanns goda möjligheter till detta (fotbollsplan, skog och lekplats nära badet). Genom att kunna fylla bussar, var busskostnaderna förr också lägre för skolor utanför Vargön.”

Simklubben framförde följande synpunkter:

“Det som inte har ändrats är kostnaden som är fördubblad, idag 400kr/h 3 banor mot 407kr/h för 6 banor inklusive träningsbassäng. För simskolan så har vi fått hyra rehab på Vattenpalatset där vi idag enbart kan ha en grupp/h mot tidigare 6 grupper/h. Detta har medfört att vi behöver boka fler timmar för färre grupper än tidigare vilket ger färre barn. Kostnaden för att boka en timma för oss ligger på ca 480kr/h där vi tidigare hade en kostnad på 407kr/h.”

Vattenpalatset har vad jag förstår sänkt sitt ordinarie timpris för att hamna på Hallevibadets nivå. Men simklubben kan bara använda 3 banor för hyran i stället för 6 banor och en träningsbassäng. Simklubben kan inte heller arrangera den traditionella tävlingen Älgadoppet (se TTELA “Känslofyllt under Älgadoppet – kan vara sista någonsin”). Klubben går därför miste om en intäkt på ca 80.000-100.000 kr per år. I år budgeterar klubben med en förlust på 170.000 kr.

Det fanns emellertid även andra fördelar med Hallevibadet jämfört med Vattenpalatset. Barn- och utbildningsförvaltningen skrev:

“stängningen har påverkat ovan nämnda skolors (Mariedalskolan, Tärnan, Rånnum, Mulltorp och Granås”; min anm) möjlighet att undervisa i idrott och hälsa negativt, både planeringsmässigt samt kvalitativt och ekonomiskt. För övriga skolor i centrum har trycket på Vattenpalatset inneburit att man inte fått tid för simning i den utsträckning man önskat/behövt. Man upplever dock att Vattenpalatset gjort sitt bästa för att tillgodose behoven.”

Det sistnämnda är viktigt att understryka. Vattenpalatset tar numera emot samtliga elever från de centrala skolorna och det är klart att det då har blivit ont om tider. Men utan Vattenpalatset hade många av dessa elever överhuvudtaget inte fått någon simundervisning.

Skolorna uttryckte också att det var en stor fördel att det fanns både en grund och en 25-metersbassäng bredvid varandra. I den grunda bassängen kunde de yngre och icke simkunniga eleverna känna sig trygga. Det fanns:

“goda möjligheter att anpassa undervisningen på ett tryggt och effektivt sätt. Här kunde alla barn utveckla vattenvana och simkunnighet på ett lustfyllt och säkert sätt. Hallevi hade dessutom 6 banor i 25-metersbassängen så att många elever kunde mängdträna samtidigt.”

Det fanns faktiskt ytterligare några fördelar som talade för Hallevibadet bland annat att det var lätt att ha uppsikt över båda bassängerna samtidigt. Och jag reagerade särskilt på avslutningen i barn- och utbildningsförvaltningens svar:

“Det har märkts bland våra elever att de privata simskolorna som bedrevs på Hallevi har lagt ner, då barnen inte går på simskola längre och simkunnigheten har blivit lägre.”

Det tycker jag är allvarligt.

Simklubbens flytt till Vattenpalatset, kompletterat med utomhusbassängen i Trollhättan, har inte bara medfört större kostnader:

“Verksamheten i antalet utövare har halverats både på träning/tävling och simskolan”

Det tycks som om framtiden inte ser helt ljus ut för Simklubben. Det vore mycket tråkigt om den tvingades lägga ner.

Vattenpalatset har andra nackdelar för Simklubben:

“Vattentemperaturen ligger strax över 29 grader (max för träning/tävling är 28 grader). Det finns ingen klocka så vi har behövt köpa in igen. Inga startpallar, inga bra fästen för ryggsimslinor, bassängen är för kort, vi kan inte arrangera vår egna tävling, etc. För simskoleundervisningen i rehabbassängen är det också för varmt i vattnet.”

Även Vattenpalatset fick komma med synpunkter. Det framgår att de har arbetat både hårt och flexibelt med att kunna ta emot alla elever och simmare från Simklubben. Och det tål att sägas igen, utan Vattenpalatset och personalens service hade det knappast gått att genomföra simundervisning i skolorna eller för Simklubben att fortsätta sin verksamhet överhuvudtaget. Och det är både skolorna och Simklubben tacksamma för. Men Vattenpalatset är ett äventyrsbad och inte en simhall.

Den nuvarande situationen på “badhusfronten” i Vänersborgs kommun är inte hållbar. Och det vet egentligen alla i kommunhuset. Det har under flera år planerats för ett nytt badhus, men beslutet verkar skjutas allt längre in i framtiden. Det är sannolikt de höga kostnaderna som avskräcker – mellan 230-330 milj kr beroende på “ambition”. Detta i ett läge där kommunen står för investeringar på långt över en miljard de närmaste tre åren… (Se “Intensivt budgetarbete”.)

Dagens badsituation kommer alltså att bli bestående ett antal år framåt med alla de nackdelar det innebär. Det finns egentligen bara en lösning på både skolornas och Simkubbens problem. Lösningen är att Hallevibadet öppnar igen – precis som oppositionspartierna och KD har beslutat i kommunfullmäktige. Och det snabbast möjligt.

Jag personligen anser att nyttan av ett uthyrt och öppnat Hallevibad är så stor för kommunens invånare att det vore på sin plats med ett kommunalt drifts- eller verksamhetsbidrag för att försäkra sig om att badet kan vara igång tills den dag då ett nytt badhus står klart. Hallevibadet kostar i år 950.000 kr att ha tomställt. Det vore väl en lämplig summa i bidrag?

Anm. Här kan du ladda ner sammanställningen av enkäten.

===

Årets blogginlägg om Hallevibadet:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Hallevi, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön

1 maj 2025

1 maj, 2025 Lämna en kommentar

Det har redan varit många högtider under år 2025. Det började med trettondagen i januari. Det var den dag, säger kyrkan, som de tre vise männen besökte den nyfödde Jesus i stallet. Fast egentligen var det säkerligen Jesu omskärelse man firade, i varje fall de första århundradena. Alla judiska pojkar skulle omskäras som ett tecken på förbundet med gud. Jesus var ju jude. (Se “Varför firas Trettondagen?”.)

Den 28 februari började muslimernas fastemånad Ramadan. Det var denna tid som det sägs att Muhammed tog emot Koranen, muslimernas heliga skrift. Araberna är så att säga “halvsyskon” med judarna, eftersom båda folken anser att Abraham var deras stamfader. Det är därför som även muslimska pojkar omskärs. Judarna säger sig härstamma från Abrahams och hans fru Saras son Isak, medan araberna ser Abrahams son Ismael som sin andre “patriark”. Ismael var son till Abrahams “bihustru” Hagar. Ramadan avslutades söndagen den 30 mars.

Tre veckor senare, fredagen den 18 april, startade kristendomens största högtid – påsken. Det var under denna tid som Jesus dog och enligt kristendomen uppstod. Det var inget som Jesus och hans lärjungar firade då för två tusen år sedan. De var ju i Jerusalem för att högtidlighålla Moses uttåg ur Egypten, dvs den judiska påsken. (Se “Glad Påsk 2025!”.)

I går var det Valborg. Det var en högtid som de gamla asadyrkarna firade. Det var Odens dag och det handlade om eld, liv och död. (Se “Idag är det Valborg!”.) 

Idag är det arbetarrörelsens högtidsdag. I juli 1889 beslutade Andra internationalen att det skulle hållas en internationell demonstration för åttatimmarsdagen den första maj året efter. Det var tänkt att vara en engångshändelse, men har blivit en tradition. Det sägs att datumet valdes för att högtidlighålla minnet av offren i Haymarketmassakern i Chicago i USA 1886.

Vänsterpartiet hade sin första demonstration i Vänersborg på väldigt, väldigt länge förra året. I år firade Vänersborgsavdelningen emellertid 1 maj i Trollhättan.

Socialdemokraterna i Vänersborg hade ingen demonstration i år, och det var precis som förra året. Istället hade S en familjedag i Plantaget. Det bjöds på musik, korv med bröd, kaffe, popcorn och ponnyridning mm.

Det är svårt att räkna en folksamling, jag försökte inte ens, men kan tänka mig att det var ett hundratal personer på plats. Det var många kända socialdemokratiska ansikten. Jag var där och lyssnade på riksdagsman Jonathan Svensson och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson.

Svensson talade mycket och engagerat om USA och Trump, Ukraina och Gaza. Det kunde noteras att fördömanden av Israels krigsbrott i Gaza med massmord och nu också blockad mot införsel av livsmedel och mediciner mm var mycket kraftfulla. Det var en helt annan ton mot Israel och den svenska regeringens mesiga och eftergivna politik än förra 1 maj.

Jonathan Svensson tog naturligvis också upp den högerkonservativa regeringens kraftlösa politik. I dessa tider av lågkonjunktur och hög arbetslöshet är deras prioritet att sänka skatterna för de rikaste. Jag tyckte mig märka en ganska tydlig “vänstersväng” i den socialdemokratiska retoriken. Det glädjer mig.

Benny Augustsson talade också om regeringspolitiken men från ett mer kommunalt perspektiv. Augustsson betonade att regeringen lämnar kommunerna åt sitt öde. Alla miljarder som regeringen använder för att t ex höja ROT-avdraget och sänka skatterna för de rika hade gjort större nytta i kommunerna. Pengarna skulle kunna användas till välfärden, skola, vård och omsorg – och behålla och/eller anställa mer personal på dessa områden.

Benny Augustsson talade mycket, väldigt mycket, om skolan och vikten av att eleverna gick ur gymnasiet med fullständiga betyg. Han betonade utbildningens betydelse flera gånger och det var, som jag ser det, det viktigaste budskapet i hans tal. Det skulle satsas på barnen i förskolan och eleverna i skolan. Det skulle socialdemokraterna aldrig kompromissa med. Och när det gällde investeringar, så lyfte han deras betydelse för barnen och ungdomarna. Som exempel tog han bland annat skolbyggnader, mötesplats för unga, Idrottshuset och arenan. Augustsson talade naturligtvis också om inkludering, samarbete, socialtjänsten, äldrevården mm. 

Om Augustsson utgår från de synpunkter och åsikter (löften?), som han framförde i talet, i sitt kommande budgetförslag för nästa år, så skulle Socialdemokraterna och Vänsterpartiet lätt kunna komma överens om en gemensam budget. Risken är nog bara att de fina orden från idag inte kommer att omsättas i praktiken i socialdemokraternas, och de styrande partiernas, budgetförslag… Jag ser inte riktigt framför mig att Benny Augustsson skulle upprepa sitt 1 maj-tal i Bojortens talarstol på junisammanträdet i kommunfullmäktige.

Efter Svenssons och Augustssons tal vandrade jag till Gågatekrysset. Det såg ut som ett antal vänsterpartister hade kommit tillbaka till Vänersborg från Trollhättan. När jag kom närmare fick jag se att det var det Kommunistiska partiet, (KP, fd KPML [r]) som hade möte. Även här handlade talen om världssituationen, Gaza och regeringspolitiken. Fast ännu lite mer från vänster…

Nästa högtid är om en månad, då är det Kristi Himmelfärdsdag.

Kategorier:högtid, helgläsning, Nyheter och politik, S

Idag är det Valborg!

30 april, 2025 Lämna en kommentar

Valborg är en urgammal högtid. Den har anor betydligt längre bak i tiden än till den medeltid då kyrkan försökte kristna det hedniska firandet. Det gjorde kyrkan genom att ”importera” det katolska helgonet Valborg (Walpurgis). Kyrkan lyckades väl i och för sig ganska bra. Många tror faktiskt att vi i det, sedan Gustav Vasas tid, protestantiska Sverige fortfarande firar ett katolskt helgon. Ja, egentligen två, om vi också räknar Lucia. Fast, å andra sidan, hur många skänker egentligen en tanke till helgonet Valborg på Valborgsmässoafton…?

Det finns de som menar att Valborgsmässoafton infaller mitt emellan vårdagjämning och midsommar, två ”fenomen” som har med solens rörelse över himlen att göra. I så fall hade det inte varit någon slump att Valborg hade firats just idag, sådant brukade folk ha koll på ”förr i tiden”. Det är emellertid inte riktigt korrekt. Det är faktiskt en vecka längre till midsommar och sommarsolståndet än det är till vårdagjämningen, om man ”räknar bakåt”. Men vem vet, det kan kanske förklaras med att Sverige år 1753 bytte från den julianska kalendern till den gregorianska…

Firandet av Valborgsmässoafton är ändå långt äldre än tiden för kristendomens ankomst till Sverige. På ”hednatiden” firades en högtid vid Valborg där döden stod i centrum. Och det gör ju årets Valborg aktuellare än någonsin. Tråkigt nog.

Ofta hör eld ihop med den mystiska döden. Elden bränner det gamla och ger plats för det nya… Döden och livet hör ihop.

Livet efter detta, det var (bland annat) Odens område. För hade man tur så kom man efter jordelivet till Odens boning Valhall, paradiset. Val-hall var som bekant Odens stora borg… Val-borg… Där val-kyriorna serverade mjöd till alla djärva kämpar och krigare. Val-kyrior som ursprungligen, i den nordiska mytologin, förde de som dödats på slagfältet till gudarnas värld. Val betyder krigare som stupat på slagfältet. Det var med andra ord ingen slump att kyrkan bestämde att vi denna dag skulle fira just helgonet Val-borg…

Idag får vi skänka en tanke till de gamla vikingarna och hur de på sitt sätt visade vördnad för den gåtfulla och mystiska döden när vi själva, på vårt sätt, funderar på de existentiella frågorna. På bland annat Skräcklan ikväll kan vi i år återigen, äntligen, kontemplera framför den traditionella brasan tillsammans med ett hundratal andra kommuninvånare.

Och framför TV:n kan vi fortfarande se eldarna brinna i Ukraina och Gaza…

PS. Denna blogg har varit publicerad tidigare. (Har bara ändrat lite grann…)

Kategorier:högtid, helgläsning

Intensivt budgetarbete

29 april, 2025 1 kommentar

Det pågår ett intensivt budgetarbete i kommunen just nu. Alla förvaltningar har utarbetat budgetförslag för 2026 utifrån kommunstyrelsens budgetanvisningar. (Se ”Kommunstyrelsens beslut (26/2)”.) Politikerna i alla kommunens nämnder har också hunnit med att fatta beslut. De har gått på förvaltningarnas linje och budgetförslag.

Denna vecka lyfts budgetarbetet och diskussionen upp “en nivå”. Budgetberedningens möten duggar nämligen tätt. Det är möten tre dagar i rad, måndag till onsdag.

Budgetberedningen består av kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) och gruppledarna från de partier som inte har plats i arbetsutskottet.

De här politikerna är med i budgetberedningen: Benny Augustsson (S), Mats Andersson (C), Henrik Harlitz (M), Lena Eckerbom Wendel (M), Anders Strand (SD), Stefan Kärvling (V), Magnus Ekström (KD), Göran Svensson (MBP), Cecilia Prins (L) och Anna-Karin Sandberg (MP). (Se kommunens hemsida.)

Budgetberedningen har till uppgift att bereda budgeten inför kommunstyrelsens junisammanträde. Då lägger kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) ett förslag för de styrande partiernas räkning, S+C+KD+MP. Då förväntas också att alla de andra partierna lägger sina förslag. Det brukar emellertid inte vara fallet, de förslagen kommer vanligtvis till kommunstyrelsens möte i juni. De kan också läggas direkt i kommunfullmäktige.

Det är en svår och “tung” uppgift att lägga budgetförslag. Därför får politikerna i budgetberedningen mängder med information. De måste läsa alla nämnders budgetförslag (se som exempel barn- och utbildningsnämndens förslag) och får träffa alla nämndspresidier och förvaltningsledningar i kommunen. De ställer frågor, diskuterar, funderar och ibland försöker de också få en samsyn kring kommunens ekonomiska situation och hur den ska hanteras i framtiden. Vi får se hur det går med den saken i år.

Budgetberedningens arbete är inte offentligt och därför inget för ett blogginlägg. Däremot är ganska mycket underlag offentligt som budgetberedningen arbetar med, t ex nämndernas budgetförslag utifrån kommunstyrelsens anvisningar. De finns att ladda ner på Vänsterpartiets hemsida (faktiskt enklare än på kommunens webbplats).

Den 4 juni ska beslut fattas i kommunstyrelsen om vilket huvudförslag som ska lämnas till kommunfullmäktige. Det blir i stort sett alltid förslaget från kommunstyrelsens ordförande, dvs de styrande partierna. Fullmäktige beslutar om budgeten för 2026 (MRP 2026-2028) två veckor senare, den 18 juni. Inte förrän då fastställs vilka eventuella satsningar kommunen vidtar, eller mer troligt, nedskärningar och besparingar. Kanske behöver det också skjutas på vissa satsningar.

Det ekonomiska läget har nog inte varit så mörkt och svårt sedan Arena Vänersborg byggdes… Det trodde man i och för sig också inför t ex 2024, men då blev det ändå ett stort överskott i kommunens resultat. Men denna gång är det emellertid svårt att se någon ljusning i horisonten. Det är dock inte enbart kommunens egen förskyllan, det är snarare världsläget, Sveriges ekonomiska situation och den förda politiken av landets högerregering.

Det finns mycket att skriva om de budgetförslag som nämnderna har utformat och beslutat om. Väldigt mycket… Det återkommer jag till. I detta blogginlägg tänkte jag inte göra det. Jag ska “bara” redogöra för alla de investeringar som kommunen planerar att genomföra under 2026-2028. Det är en diger lista.

Investeringar

Kommunen står inför en oerhörd mängd investeringar. En del investeringar, kring t ex fastigheter, har skjutits upp och nu har tiden kommit ikapp. Andra investeringar måste göras utifrån nya lagkrav som t ex VA och renhållning. Några investeringar utgörs av mer eller mindre storslagna planer inför framtiden, men för kommunen ändå viktiga investeringar. (De flesta av socialnämndens investeringar, t ex äldre- och LSS-boenden, utförs av Vänersborgsbostäder och räknas inte som kommunala investeringar. Socialnämnden betalar däremot för investeringarna via hyrorna.)

När kommunen investerar använder den delar av eventuella överskott, men framför allt lånar kommunen upp pengar. Här pratar vi om en kraftigt ökad upplåning för kommunen. Sedan amorterar, återbetalar, kommunen årligen lånen till en viss ränta. Räntan på kommunens lån beräknas ligga på i snitt 2,75% nästa år.

Här nedan redovisas de största investeringarna i kommunen som är på gång fram till och med år 2028. (Investeringar inkl förklaringar mm kan laddas ner här. Se sid 46) Det handlar om mycket pengar, oerhört mycket pengar, och det är “bara” de största investeringarna… (Siffrorna anger investeringarnas totala kostnad i miljoner kronor.)

  • Skräcklans vattenverk: 272 mkr (total kostnad, pågående investering, kvar att investera: 56 mkr)
  • Reservoar Skräcklan: 32 mkr
  • Lågreservoar Brålanda: 36,5 mkr
  • Dagvattenanläggning Nordkroken: 11,8 mkr
  • Mariedalskolan – Idrottshall: 47,6 mkr
  • Brålanda förskola: 60,6 mkr
  • Brålanda skola: 33,8 mkr
  • Förskola Frändefors: 9 mkr
  • Öxnereds förskola: 20 mkr
  • Idrottshuset Vänersborg (B-huset och arenataket): 81 mkr
  • Brätte ishall: 17,5 mkr
  • Vänersvallen, Lilla Vallen konstgräs: 6,5 mkr
  • Mötesplats för unga: 54 mkr
  • Brätte ridskola: 8 mkr
  • Boende socialpsykiatri: 25 mkr (Vänersborgsbostäder)
  • Dalbo- och Residensbron: 40 mkr
  • Bro hamnkanalen: 9,5 mkr (+Trafikverket 5,5 mkr)
  • Sanden södra: 348 mkr (minus ev exploateringsbidrag 140 mkr)
  • Sanden norra: 85 mkr
  • Brättelänken: 41 mkr
  • Personbilstunnel Skaven/Öxnered: 32,5 mkr
  • VA/Fiber Bergagården: 10 mkr
  • Samhällsmast Hunneberg: 14,8 mkr (bidrag VGR?)
  • Utbyggnad kretsloppspark: 15 mkr
  • Förändrad avfallshantering: 65 mkr
  • Vänersborgs hamn (påldäckskaj): 37,2 mkr
  • Investeringsunderhåll: 72 mkr
  • Markinköp: 30 mkr

Summan av alla föreslagna investeringar 2026-2028 är hisnande 1.375,4 milj kr, nästan 1,4 miljard kronor alltså. Och då är inte nya lokaler för Räddningstjänsten (“brandstation”) inräknad (110 mkr) eller nytt badhus (230-330 mkr). Dessa investeringar är inte beslutade än. Inte heller tågstoppet i Brålanda är med… Eller det eftersatta underhållet på kommunens fastigheter som beräknas uppgå till ca 230 milj kr (2025)…

Det är svårt och i stort sett helt omöjligt att prioritera bort några av dessa investeringar tror jag. Eller? Några investeringar måste sannolikt prioriteras bort. Men vilka? Sanden?

Kommunen har en tuff tid framför sig…

Kategorier:Budget 2026, investeringar

KF (16/4): Var 2024 ett bra år?

27 april, 2025 1 kommentar

Kommunfullmäktige sammanträdde den 16 april. Sammanträdets stora bomb inträffade alldeles i början när Gunnar Lidell (M) aviserade sin avgång som förtroendevald revisor. (Se “Gunnar Lidell slutar som revisor!”.) Resten av kvällen kom inte upp i samma nivå…

En stor del av sammanträdet ägnades åt att “utvärdera” år 2024. Det började med nämndernas verksamhetsberättelser.

Bo Carlsson (C) var först ut och kommenterade verksamhetsberättelsen för barn- och utbildningsnämnden. Hans anförande citerade jag ordagrant i blogginlägget “BUN (11/4): Budget 2026”. Carlsson talade mycket tydligt om vilka effekter fullmäktiges budgettilldelning hade fått för personalen i förskolor och skolor.

“Vi pressar vår personal hårdare och hårdare … det är personalen som får ta smällen”

Sa Carlsson bland annat. Jag äntrade talarstolen en stund senare och det fanns ingen som helst anledning att argumentera mot Carlssons anförande. Han hade helt rätt och det var bara att hålla med. Däremot gav jag några siffror kring BUN:s verksamhet, budget, antal anställda, barn och elever etc.

Jag fortsatte med en beskrivning av nämndens måluppfyllelse. Behörigheten till yrkesprogram till gymnasiet ökade med 1,5%-enhet jämfört med 2023. Det var positivt och det var också något som hade lyfts åtskilliga gånger av framför allt de styrande partierna. Jag menade att de förbättrade resultaten kanske kunde förklaras med att nämnden tilldelades en miljon extra just för att höja resultaten. Det visade sig alltså att en ganska liten summa i sammanhanget gav bra resultat. Det kunde kommunfullmäktige möjligtvis lära sig av i kommande budgetar…

Man skulle också kunna problematisera förbättringen av gymnasiebehörigheten. BUN fick ju samtidigt kritik av revisorerna när det gällde arbetet med det särskilda stödet. Frågan blir då, prioriterade nämnden rätt när den fördelade resurserna på detta sätt mellan olika grupper av elever?

Man ska också komma ihåg, fortsatte Kärvling, att 15% av de elever som lämnade åk 9 inte var behöriga till gymnasiet och att det var 3 av 10 elever som inte fick godkänt betyg i alla ämnen. Det fanns alltså en del “utmaningar” kvar. En annan stor utmaning är att endast 4 av 10 (42,0%) pojkar med svenska som andraspråk uppnådde kriterierna för godtagbara kunskaper i läsförståelse i årskurs 1.

Jag läste också upp förvaltningens sammanfattning i den långa verksamhetsberättelsen för 2024:

“Samtidigt har det under året varit fortsatta utmaningar kopplat till hög arbetsbelastning för personalen inom våra olika verksamheter. Balansen mellan krav och resurser är utmanande. Det är svårt att möta barn och elevers behov av särskilt samt extraordinärt stöd, svårt att få till en hållbar organisation och gemensam planeringstid. Detta visar sig också i de kunskapsresultat som avslutade höstterminen 2024, där stora kliv behöver tas framåt för att klara det grunduppdrag som barn- och utbildningsnämnden har, att elever blir behöriga till gymnasiet.”

Jag hörde senare att några personer undrade om Bo Carlsson (C) och Kärvling (V) var med i samma parti… Det är vi inte. Frågan är om centerpartisterna är med i samma parti…

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) redogjorde tämligen noggrant för kommunstyrelsens verksamhet under 2024. Han berättade ingående om måluppfyllelsen och orsakerna till de olikfärgade plopparna, dvs vilka av målen som uppnåddes helt, delvis eller inte alls. Augustsson pratade vidare om organisationen och de förändringar som hade gjorts under förra året. Naturligtvis tog Augustsson också upp budget och ekonomi. Det var ett “objektivt” anförande, de politiska aspekterna av budget och verksamhet lyste med sin frånvaro liksom polemik gentemot andra partier.

Och sedan var det dags för nästa utvärdering – “Kommunens bokslut och årsredovisning 2024”. Det var alltså nämndernas verksamhet som utvärderades i det förra ärendet, nu var det kommunens verksamhet i sin helhet.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) inledde. Det är brukligt. Det är ju så att säga han som har lett kommunen utifrån en budget som han själv står bakom. Och kommunen “gick bättre” än förväntat. Det budgeterade resultatet var 1 milj kr men året slutade med ett överskott på hela 69 milj. 

”Och det ska vi vara väldigt väldigt glada över”

Sa Augustsson, och menade att det innebar att det då fanns pengar till kommunens investeringar. Augustsson pratade som vanligt en del om investeringar, kostnader och lån. Han tittade också framåt mot kommande investeringar. Socialdemokraterna och de andra styrande partierna är mycket fokuserade på just investeringar. 

Madelaine Karlsson (S) är ordförande för överförmyndarnämnden och vice ordförande i Kunskapsförbundet. Hon redogjorde mycket detaljerat för 2024 års verksamheter i dessa organ.

Och som siste talare i ärendet, visade det sig, tog jag upp Augustssons tråd om 2024 års stora budgetöverskott. Mitt perspektiv var dock som vanligt annorlunda. Det visade sig, sa jag från talarstolen, ganska tidigt på hösten 2024 att det skulle bli ett större överskott vid årets slut.

“Det fanns faktiskt då ganska många miljoner som man skulle kunna använda till verksamheten, för det är väl ingen här inne som tycker att verksamheten inte skulle behöva ännu mer resurser för att göra ett ännu bättre jobb.”

De styrande partiernas devis och ledstjärna är att man ska hålla tillbaka verksamheternas kostnader nu för att slippa göra det i framtiden. Det är inte riktigt Vänsterpartiets inställning.

Jag undrade också vad Vänersborgs kommun skulle ha gjort om inte staten formligen hade öst pengar över kommunerna under de 3 åren med pandemi. I Vänersborg gjordes ett överskott på över en halv miljard kronor, som gick just till investeringar, dvs lån betalades tillbaka och kommunen slapp ta nya lån. Var de budgetar som lades då, när vi inte visste att de statliga pengarna skulle komma, oansvariga? Hade kommunen gått i konkurs om kommunen inte hade fått statsbidragen? Kärvling fortsatte:

“Hade vi lagt t ex 20 miljoner i verksamheterna [2024] så hade ju inte det lett till att Vänersborgs kommun skulle gå i konkurs…”

Vänsterpartiet vill satsa på verksamheterna, på välfärden – de andra partierna med Socialdemokraterna i spetsen tittar mest på siffrorna i balansräkningen…

Den uppmärksamme läsaren noterar säkerligen att det bara var två socialdemokrater, en vänsterpartist och en centerpartist som yttrade sig i dessa två ärenden. Moderater, liberaler, kristdemokrater, miljöpartisten (det finns bara en från MP), sverigedemokrater och medborgarpartister var helt tysta. Det hördes inte ett ljud från dem när det gångna året 2024 analyserades och diskuterades. Det förvånade storligen. Som oppositionsparti anser jag att det är väsentligt att man ger sin syn på det gångna året. Har de styrande partierna skött sig? Hade den borgerliga oppositionen gjort det bättre? Hade kommunen fungerat bättre om det egna partiets budgetförslag hade fått majoritet? Var 2024 ett bra år? Kommuninvånarna får fortsätta att sväva i okunnighet, men tystnaden får antagligen några att dra slutsatsen att den borgerliga oppositionen och SD anser att de styrande partierna gör ett gott jobb med att leda och styra kommunen…

Det är val nästa år…

Nästa ärende hörde också till utvärderingen – “Revisionsberättelse och verksamhetsgranskning för 2024”. Det var vice ordförande i revisionen Magnus Cassel (S) som föredrog. Han stannade självklart upp vid barn- och utbildningsnämnden och den kritik som framfördes mot grundskolans högstadier kring hanteringen av det särskilda stödet. (Se “BUN får skarp kritik från revisorerna (1)”.)

BUN:s ordförande Bo Carlsson (C) gick upp och kommenterade rapporten, och så avslutade Carlsson:

“Nämnden beslutade att vi ska hantera frågan utifrån revisionens önskemål.”

Jag hade förberett ett anförande. Men först var jag tvungen att säga att det inte var en enig barn- och utbildningsnämnd som fattade det beslut som Carlsson pratade om. Det var en majoritet i nämnden. De styrande partierna hade en annan åsikt, men blev nedröstade av partierna i opposition. (Se “Votering i dagens BUN!”.)

Jag gjorde också en personlig reflektion av orsakerna till att revisorerna hittade fel i skolornas hantering av det särskilda stödet. (Se “BUN: Revisorerna hittar stora brister (3)”.) Jag avslutade mitt anförande med att säga att jag trodde att revisorernas kritik riktade sig till fel organ och personer:

“Man kritiserar barn- och utbildningsnämnden, man kritiserar personalen på skolorna. Har man inte resurser så har man inte. Man vet inte riktigt hur man ska tackla det. Så kritiken är ju egentligen att vi har för lite resurser för att ha det stöd som behövs. Och dom som då är ansvariga för vilken budget man har, det är ju vi som sitter här i fullmäktige.”

Kritiken borde ha riktats till kommunfullmäktige…

Det kan konstateras att det var ingen ledamot från något annat parti som behagade kommentera revisionsberättelsen heller… (Jag undrar om de som röstar på t ex Sverigedemokraterna, Miljöpartiet osv egentligen känner till att dessa ledamöter nästan aldrig säger ett ord i kommunfullmäktige…)

Det finns mer att rapportera om från fullmäktige. Det får bli i ett kommande blogginlägg. Under tiden så går det att lyssna till hela sammanträdet på kommunens webb-TV.

Kategorier:Årsredovisning, Budget 2024, Kommunfullmäktige 2025, Verksamhetsberättelse

Gunnar Lidell slutar som revisor!

25 april, 2025 1 kommentar

Vänersborgs kommun har 7 förtroendevalda revisorer. De är valda av kommunfullmäktige. På kommunens webbplats (se “Revisorer”) står det:

“Ordföranden i revisionen väljs från oppositionen. De är oberoende och opartiska, bedriver revisionsarbetet självständigt och omfattas av reglerna för tystnadsplikt. Till sin hjälp har de sakkunniga biträden (yrkesrevisorer).”

Kommunen fortsätter att förklara de förtroendevalda revisorernas uppgift:

“Revisorerna uppgift är att vara medborgarnas förlängda arm in i den kommunala verksamheten och verka för medborgarnas bästa. De arbetar med granskning, främjar effektiviteten, kontrollerar den kommunala verksamheten och ekonomin. Deras uppgifter anges i kommunallagen.”

Revisorerna har med andra ord en oerhört viktig roll i den kommunala demokratin.

På kommunfullmäktiges senaste sammanträde, den 16 april, var ett av de första ärendena på dagordningen “Information från revisionen: ”’Granskning av IT – och informationssäkerhet i praktiken’”.

Revisorernas ordförande Gunnar Lidell (M) redogjorde för en granskning av kommunens IT-säkerhet i praktiken. De förtroendevalda revisorerna hade låtit Ernst & Young (EY) göra en massiv, fingerad phisherattack. Ett fejkat mail gick ut till samtliga kommunens drygt 4.600 användare. Revisorerna var nyfikna på hur många av medarbetarna som skulle lämna ut sina användaruppgifter, dvs e-postadress och lösenord. (Se “IT: Dyrbar phishing gav napp” och “Phishing med bottennapp”.)

IT-enheten och EY var överens att man skulle sänka “garden” så att EY kom innanför skyddsnätet och kunde utföra sitt fejkade attack. Det visade sig emellertid att kommunens personal blev förvarnade om phishingattacken. De förtroendevalda revisorerna skriver i ett missiv till rapporten från EY:

“Vi revisorer noterar att IT-avdelningen, trots överenskommelse om att inte förvarna om det simulerade angreppet, valt att på eget initiativ på förhand publicera information om e-postutskicket på intranätet.”

I talarstolen för 1,5 vecka sedan var revisor Lidell lite mer “diplomatisk”:

“Sedan råder det olika uppfattningar om det var överenskommet att skicka ut det vanliga meddelandet att ‘nu är vi satta under attack’. Det säger IT-enheten att det var det men det hävdar då vår sakkunniga att så var inte fallet. Man var överens om att man skulle inte tipsa om det.”

Det var hur som helst alltför många som klickade på länken och lämnade ut sina personliga uppgifter inklusive lösenord.

Men så avslutade Gunnar Lidell sitt anförande med en veritabel bomb. Lidell sa att det här var sannolikt den sista gången som han stod i talarstolen. Och Lidell fortsatte:

“Jag kommer att till nästa fullmäktigemöte i maj begära entledigande från mitt uppdrag som revisor. Så tackar jag för det. Jag kommer med mitt entledigandebegäran, kommer jag förtydliga exakt varför jag slutar men jag kan… Min uppfattning är att den här församlingen och lite andra konstellationer i anslutning till församlingen fullmäktige mer eller mindre har i alla fall börjat devalvera revisorernas värde och det kommer jag att förtydliga i mitt entledigande.”

Det var en cliffhanger som heter duga… Tills idag.

TTELA skriver idag på sin webbplats om Gunnar Lidells begäran om entledigande. (Se TTELA “Gunnar Lidell (M) lämnar uppdrag i kommunen – kritiserar val av SD-revisor”)

TTELA skriver att det första skälet till Lidells avsägelse är att:

“Jan Appelqvist Palmqvist (SD) valts till revisor.”

Jag tvivlar dock på att Gunnar Lidell skriver ut namn i sin avsägelse, men uppenbarligen är det Jan Palmqvist (som är hans namn numer) som Lidell avser.

Palmqvist blev omskriven av TTELA den 13 mars 2024 (se TTELA “SD-politiker lämnar sina uppdrag efter TTELA:s avslöjande”):

“Palmqvist [har] fått allvarlig kritik av Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Kritiken bestod i att han i sitt jobb som skötare inom psykiatrin agerat mycket olämpligt mot en tvångsvårdad patient. I Ivos beslut står följande:

‘Mentalskötaren Jan Appelqvist Palmqvist bemötte patienten på ett närgånget sätt som är oförenligt med god vård och psykiatrisk tvångsvård.’

Enligt beslutet ska politikern ha skickat kärleksbrev och sms med ett olämpligt innehåll till sin patient. Han ska även ha berört henne på ett oprofessionellt sätt.”

Gunnar Lidell skriver i sin avsägelse, enligt TTELA, att SD:s nominering av Palmqvist och fullmäktiges godkännande av den:

“har sänkt förtroende och respekt för kommunala revisorer”.

Det stämmer att kommunfullmäktige godkände nomineringen och därmed valde Palmqvist till revisor.

Partierna i kommunfullmäktige får rätt till ett antal poster och uppdrag i kommunen, och ju större partiet är desto fler uppdrag får det. Det handlar framför allt om vilka personer som ska sitta i de olika nämnderna, men också om revisorsuppdraget. Av “födsel och ohejdad vana“ lägger sig de andra partierna inte i vilka personer de olika partierna nominerar. Det är upp till varje parti. Det är naturligtvis också känsligt att opponera sig mot ett annat partis nominering av den anledning att då ifrågasätts personens heder och vandel i ett offentligt forum. Det är inte enkelt och knappast heller rättvist.

Det är en förklaring men inget försvar. Jag borde åtminstone ha begärt ordet och meddelat att jag inte deltog i beslutet…

Det andra skälet till Gunnar Lidells avsägelse är, fortfarande enligt TTELA:

“kommunens förtroendevalda revisorer [har inte] tillgång till det digitala ärendesystemet Netpublicator. Ett verktyg andra förtroendevalda i kommunen har tillgång till.”

TTELA skriver inte mer om detta. Själv anser jag att det är ett betydligt viktigare skäl till en avsägelse. Revisorernas uppgift är att vara “medborgarnas förlängda arm” in i kommunens verksamhet. De ska genom granskning och kontroll mm se till att allt går rätt till i kommunen. Revisorernas uppgifter anges i Kommunallagen och revisionen har till och med ett eget kapitel. (Se “Revision”.)

Revisorernas roll kräver naturligtvis tillgång till kommunens alla dokument, som utredningar, beslut, protokoll osv. Det är i det närmaste både upprörande och skandalöst att kommunen hindrar revisorerna från att ta del av dessa. Det är ett sätt, som jag ser det, att hindra revisorernas arbete och demokratiska uppgift.

Jag vet inte vem som har bestämt att revisorerna inte ska få tillgång till ärendesystemet Netpublicator. Det är i varje fall inte kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen.

Jag håller med revisor Gunnar Lidell (M) om att Vänersborgs kommun har devalverat revisorernas värde. Kommunen måste ändra uppfattning. Tyvärr tycks det dock vara för sent att få Lidell att dra tillbaka sin begäran.

Gunnar Lidells avsägelse är en stor förlust för Vänersborgs kommun.

Anm. Läs vidare i blogginlägget: ”Lidells begäran om entledigande som revisor”.

Kategorier:Kommunfullmäktige 2025, M, revisor, SD, ttela