Stefan Kärvlings blogg

Handlingarna till Barn- och Ungdomsnämndens sammanträde den 14 april är utskickade. Som vanligt en ganska diger lunta. Eller vad man nu ska säga när det kommer digitalt.

Barn- och Ungdomsnämndens svar till Skolinspektionen ska behandlas. Det är svar på den kritik som riktades både till huvudmannen och till de enskilda skolorna. Tydligen är det så att även om det är rektorerna på de berörda skolorna som formulerar svaren, fast de sammanställs centralt på förvaltningen, så måste huvudmannen, dvs nämnden, fatta beslutet om svaret.

En del av kritiken från Skolinspektionen kan få vilken politiker som helst i Barn- och Ungdomsnämnden att häpna. Skolor i Vänersborg ska inte behöva få kritik av det systematiska kvalitetsarbetet eller att barnen inte får det stöd de har rätt till eller att det är brister i planerna mot kränkande behandling eller att det är brister i åtgärdsprogrammen eller att lärare inte anpassar undervisningen efter elevernas förutsättningar och tänkande eller att elever inte får stimulans att nå längre i sin kunskapsutveckling. Sådana här grundläggande saker borde självklart ha fungerat sedan lång tid tillbaka! På varenda skola i Vänersborg, utan undantag! Jag undrar varför det inte har fungerat på några av skolorna…

Om nu Skolinspektionen har rätt. Skolinspektionen var ju faktiskt aldrig inne i något klassrum under inspektionen…

Kommunen ska åtgärda de brister som Skolinspektionen har funnit vid sin inspektion. Hur och på vilket sätt – det är det som svaret handlar om.

När jag läser svaret, så är det ofta på en nivå långt från korridorer och klassrum… Och på sätt och vis kan det kanske inte vara annorlunda.

Jag vet inte riktigt vad jag som politiker ska säga om svaret. Kanske bara konstatera att om tjänstemännen och rektorerna, och kanske till och med lärarna, tycker att det är bra, då är det väl det.

Fast några meningar i svaret reagerar jag på, till exempel:

• ”utveckla kunskapsformer som tydliggör elevernas behov”
• ”… på föräldramöten, i elevråd och vid övriga bedömningssituationer.”
• ”rektor … ska praktisera formativ bedömning.”

Det räcker inte att meningar låter bra, de måste vara begripliga och korrekta också…

När det gäller grundskolan i Vänersborg så tror jag (fortfarande) att något drastiskt måste göras. Och åtgärderna måste inriktas på de viktigaste personerna, förutom eleverna – lärarna.

Det måste skäras i lärarnas arbetsuppgifter och undervisningsskyldigheten måste sänkas. Lärarna måste helt enkelt få mer tid till allt som har med undervisningen att göra.

Så här skriver lärarfacken (=Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet) i ett gemensamt yttrande till BUN:

”I grundskolan måste lärares uppdrag renodlas – låt lärare vara lärare! – vilket kan innebära att vissa arbetsuppgifter som inte är direkt relaterade till undervisning tas bort. Lärare åläggs arbetsuppgifter som inte bidrar till ökad måluppfyllelse på ett effektivt sätt.”

På motsvarande sätt borde rektorerna få mer tid till att vara pedagogiska ledare och slippa allt kring typ (se ”Rektorn i Vänersborg”):

”Budgetansvar med rapporter och uppföljning, upprättande och ansvar för rutiner angående arbetsmiljö med skyddsronder och skyddsombud, brandskyddsansvar med upprättande av plan för systematiskt brandskydd, handlingsplan vid större störningar, riskombud och ansvar för upprättande av riskbedömning, ansvar för upprättande av krishanteringsplaner samt krisombud, städrutiner, rutiner kring allergi, ansvar för upprättande av kemikalieförteckningar och rutiner för det, rutiner kring snöröjning, rutiner kring arbeten som utförs på skolan, skolskjutsfrågor samt säkerhet vid bussfållor, trafiksäkerhet runt skolan samt lås och larm. … tillsynsansvar över fastigheten, uppföljning av nybyggnation och skyldighet att göra felanmälan … ansvar för elevvårdsarbete”

Med mera…

De flesta av de här uppgifterna borde tas om hand av annan personal, t ex särskilt anställda intendenter. Det finns andra kommuner som har det så. (Är inte detta modellen som gäller för Kunskapsförbundet Väst också?) Varför inte Vänersborg?

Dessutom skulle nog, rent objektivt, lärarnas löner behöva höjas för att lärarna ska stanna kvar i Vänersborg, uppmuntras till att göra ett bättre jobb och för att locka till sig duktiga lärare utifrån.

Fast det lär väl inte bli någonting av det, såvida det inte händer något drastiskt i höstens val.

I handlingarna finns också budgetförslaget för 2015…

Den 12 mars fattade Kommunstyrelsen beslut om BUN:s budgetram. Det är också detta förslag som är BU-förvaltningens förslag.

Det tillskjuts mer pengar till typ ”hårda” kostnader som hyror och räntor. Det fungerar som så att BUN får tillskott till t ex hyror, för att BUN ska betala samma belopp i ökade avgifter till Samhällsbyggnadsnämnden. Likadant med räntan – ett nollsummespel.

Det finns dock två undantag. De 940.000 kr till matematiken är extra statliga pengar. Pengarna från staten skickas alltså bara vidare från Kommunstyrelsen till BUN. De 10 milj kr till ökad måluppfyllelse i barnomsorgen är däremot en kommunal satsning.

Jag vet inte hur Kommunstyrelsen har tänkt sig att Barn och Ungdom ska använda dessa pengar mer konkret. Är det ”bara” till personal eller finns det några andra tankar? Det är i varje fall inte till mindre barngrupper eftersom det då behövs betydligt fler lokaler. Och de finns inte.

Jag utgår från att pengarna ska användas för att anställa mer personal. En förskolelärare har i genomsnitt 27.500 kr i lön, vilket torde innebära att de 10 milj räcker till ungefär 20 personer. Det sägs från förvaltningen att en del av pengarna dock ska gå till fritids. Och det vore mycket välbehövligt. Det är alldeles för lite personal på våra fritidshem. Också.

Och i vanlig ordning ska en del av pengarna gå till enskilda aktörer.

I Rapport häromdagen visades att Vänersborg ligger 5:a från slutet när det gäller att satsa pengar på undervisningen i grundskolan (se ”Vänersborg och undervisningskostnader”). I kommunstyrelsens budgetförslag, som förvaltningen föreslår ska bli nämndens eget, görs inget för att få Vänersborg att höja sig från den här bottenpositionen.

Vänersborg måste satsa mer pengar på grundskolan!

Det behövs mer ekonomiska resurser till ett litet men ändå ökande elevantal. Det behövs mer resurser till de allt större förberedelseklasserna. Det behövs pengar till undervisningsmateriel och IT. Det finns stora behov av fler speciallärare, specialpedagoger och elevassistenter. Det behövs mer pengar för att finansiera redan fattade beslut som inrättandet av förstelärartjänster (6-7 milj), skolskjutsar och en ny tillsynsorganisation – och till Väne Ryr. Det har också diskuterats om en särskild satsning  på Torpaområdet. Och vart tog de digitala skolbiblioteken (8 mkr) vägen?

Det kan nämnas att Skolinspektionen kräver att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek. I kommunens svar (se ovan) står det frågan ska lyftas…:

”… till Kommunstyrelsens mål- och resursarbete inför 2015.”

Förvisso kan frågan vara lyft, men Kommunstyrelsen föreslår inga pengar, och därmed blir det inte heller något digitalt skolbibliotek. Undrar vad Skolinspektionen kommer att säga?

I sitt yttrande (se ovan) till BUN skriver personalorganisationerna:

”Valet får inte stå mellan t.ex. specialpedagog, förstelärare eller datorer eftersom alla tre behövs i skolan för ökad måluppfyllelse.”

I hela Sverige duggar buden och vallöftena från samtliga partier tätt när det gäller satsningar på skolan. Det går inte en dag förrän något parti lovar ytterligare pengar. Men det är fortfarande kommunerna som är huvudmän. Det är fortfarande kommunerna som ansvarar för grundskolan.

Och i Vänersborg händer det ingenting…