Stefan Kärvlings blogg

För några veckor sedan, den 8 april, skrev jag en blogg om Vänersborgs byggnadsnämnd (se här). Den handlade om byggnadsförvaltningens ”mätningar”.

Vänersborgs byggnadsnämnd verkar nämligen göra tämligen onödiga mätningar i samband med bygglovsansökningar. När någon söker bygglov ska fastigheten mätas upp, igen, av byggnadsförvaltningen – trots att fastigheten redan är uppmätt. Och ingenting har förändrats sedan den förra mätningen. Vilket för övrigt lätt skulle kunna kontrolleras med t ex en snabb syn på plats. Sedan får fastighetsägarna betala för den nya inmätningen, fast de redan har betalat för den tidigare. Som fortfarande stämmer…

Bloggen blev ganska uppmärksammad. Många var intresserade av ämnet, kanske för att flera invånare har råkat ut för samma sak. Några personer kommenterade bloggen, bland annat Magnus Larsson i Sikhall.

Magnus Larsson beskrev i flera inlägg delar av sin ”kamp” med byggnadsförvaltningen (se här). Jag vet inte om det var dessa kommentarer eller själva bloggen som gav förvaltningschefen orsak att till och med kommentera bloggen på byggnadsnämndens senaste sammanträde. Kanske var det Larssons kommentar om förvaltningens senaste avslag på en ansökan som förvaltningschefen inte ansåg vara riktig. Larsson beskrev nämligen hur han fick rådet av förvaltningen att söka förhandsbesked på tre tomter i stället för på två, som han hade sökt besked för. Magnus Larsson lydde rådet – och fick avslag på alltihop.

Och det är klart. Det kanske kan vara svårt för tjänstemän att försvara sig mot kommentarer på en blogg. Å andra sidan så deltar inte helt sällan tjänstemän i diskussioner på Facebook, där politiker och politiska frågor avhandlas… Kanske kunde någon ha kommenterat där.

En av de personer som har hört av sig har haft en omfattande mailväxling med byggnadsförvaltningen i Vänersborg. Denne kommuninvånare frågade förvaltningen:

”Om nu kommunen gjort den tidigare inmätningen och anser sedan att denna mätning inte är giltig nästa gång fastighetsägaren söker bygglov, då har ju kommunen utfört en tjänst och dessutom tagit betalt för denna tjänst som inte längre gäller. Var finns kommunens lagstöd för detta sätt att utföra er tjänst?”

Hen frågade också hur gammal en situationsplan får vara för att kommunen ska anse att den är för gammal och var man kan hitta detta lagstöd. (Ur Wikipedia: En situationsplan är en handling som upprättas i samband med ny- eller ombyggnad av byggnader. Den är en del av underlaget vid ansökan om bygglov och visar vad byggherren planerar att göra.)

I svaret från byggnadsförvaltningen stod det bland annat så här:

”Kartunderlaget bör inte vara äldre än 5 år (tidigare 2 år) men även en äldre karta godkänns om inga förändringar har skett på fastigheten sedan senaste inmätning. … I ärenden med tillbyggnader under 15 m² krävs en enkel karta som kan tillhandahållas av byggnadsförvaltningen.”

Kommuninvånaren var inte riktigt nöjd med svaret.

”Att kommunen har rätt att kräva in det underlag som krävs för en prövning av bygglovsansökan är ju självklart för att kunna fatta ett beslut. Det är ju inte det som denna fråga avser. Du hävdar nu att kommunen har rätt att tolka när ett underlag är för gammalt, i praktiken så innebär det då att kommunen anser sig att ha rätt till att efter 5 år skicka ut mätingenjörer och sedan fakturera fastighetsägare för att kunna uppdatera kommunen situationsplaner. Jag undrar nu var vi finner lagstöd för detta?”

Efter flera mail fram och tillbaka så får vår kommuninvånare följande svar från förvaltningen:

”Det finns ingen regler utan kommuner kan tolka det fritt.”

Och då är det klart att man kan undra, vilket kommuninvånaren gör, vad som krävs för att kommunen ska anse att en ny karta behövs. Fastighetsägaren har ju i detta exempel redan betalat för att kommunen hade gjort slutbesiktning och inmätning av det senaste beviljade bygglovet. Har inte kommunen ett ansvar för att den tjänst som kommunen utfört är rätt?

På Boverkets hemsida står det så här (se här):

”Lägeskontroll behöver, precis som utstakning, inte göras i alla byggprojekt. Det ska bara göras där det verkligen fyller en funktion, det vill säga när placeringen har stor betydelse. Det är byggnadsnämnden som gör en bedömning om det finns behov av lägeskontroll. Byggnadsnämnden bör inte kräva det om det inte behövs, eftersom det fördyrar projektet för den enskilde.”

Och kommuninvånaren ställer den naturliga frågan:

”Var kan jag hitta information om kommunens beslut om hur kommunen ska hantera dessa regler där kommunen kan ”tolka fritt”?”

Hen fick en bild som svar, som jag har svårt att tolka, och därför publicerar jag den (andra kanske förstår bättre):

Inga beslut eller protokoll skickades för övrigt med till kommuninvånaren. Och frågan gällde ju – varför gäller inte den situationsplan som kommunen upprättade vid det senaste bygglovet?

Byggnadsnämnder i Sverige har mycket makt över enskilda personer. I det här fallet, som jag har beskrivit ovan, är det nog så att det är byggnadsnämnden som kan sätta villkoren för vilka handlingar som behövs för prövning och hur gamla de får vara. Men visst bör det finnas ett beslut och klara regler för hur sådana här ärenden ska hanteras. Och det verkar inte finnas i det här fallet.

Boverket skriver på sin hemsida (se ovan):

”Eftersom det inte är självklart i vilka fall byggnadsnämnden ska kräva lägeskontroll bör man utarbeta riktlinjer för detta i varje kommun.”

Riktlinjer är nödvändiga så att alla vet vad som gäller, och så att alla kommuninvånare behandlas lika. Men kanske är riktlinjer på gång. Byggnadsförvaltningen skrev nämligen i sitt senaste (sista?) mail:

”Jag har informerat idag byggnadsnämndens presidium om dina frågor och gått igenom det underlaget förvaltningen har och tillämpar i bygglovsärenden angående kartor. Presidium ansåg att underlaget vi tillämpar är bra och att vi ska sammanställa det i ett dokument som nämnden formellt ställer sig bakom. Dokumentet planeras vara klar till byggnadsnämnden i juni 2017.”

Jag kan nog tycka att det är lite märkligt att politikerna i presidiet tydligen anser att underlaget är bra, när det varken är sammanställt eller behandlat i byggnadsnämnden. Men, som sagt, riktlinjer är kanske på gång.

Men sedan är det ju också det här med avgifterna. Ska en fastighetsägare verkligen behöva betala två gånger för samma mätning? Eller, vem vet, det kanske kan bli både tre och fyra gånger… Men det kanske också tas med i de kommande riktlinjerna.

Det är hur som helst inte särskilt tillfredsställande att kommuninvånare känner att de hela tiden motarbetas av byggnadsnämnden i Vänersborg och att det mesta tycks vara både krångligt, dyrt och tidskrävande. Det tycks onekligen som om det fanns en del att önska när det gäller serviceinställningen. Det är nog många vänersborgare som önskar att byggnadsnämnden mer hjälpte än stjälpte.

Och också att byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen hade kommundirektör Thörnkvists ord i tankarna vid handläggningen av bygglovsärenden:

”I förvaltningslagen sägs att kommunen ska handlägga ärenden så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts.”